Tidningen Pingst ges ut av Pingst â Fria församlingar i samverkan
Tidningen Pingst Box 15144
Ukraina
i fokus
SÄ har svenska församlingar stöttat sina syskon i Ukraina under tre Är av krig. Olika personer berÀttar.
TEMA 26â30
Ny look
VÄr tidning har fÄtt en liten ansiktslyftning, men har fortfarande samma innehÄll med berÀttelser som berör och uppbyggelse. Hoppas att du tycker om det nya utseendet.
Varma hÀlsningar, Noomi Lind, redaktör
Möt William M Wilson, ordförande för World Pentecostal Fellowship, inför VĂ€rldspingstkonferensen. PORTRĂTTET 22â25
Medverkande i detta nummer
Pelle Hörnmark
Ulrika Ramstrand
Martin Thörewik
Börje Dahlkvist
Julia Carlsson
AnnonsförsÀljning
Ola Tallbom
Display UmeÄ
Adress Ansvarig utgivare Redaktör Omslagsbild Art Director/ny form Layout
Gör vi det som ligger pÄ Guds hjÀrta? Och gör vi det pÄ bÀsta möjliga sÀtt?
Varför Àr vi hÀr?
I DEN HĂR TIDNINGEN kan du lĂ€sa en artikel om pingströrelsen och dess framtid. Men varför ska vi bry oss om framtiden? Och varför ska vi bry oss om pingströrelsen? Ibland behöver vi stanna upp och reflektera över vilka vi Ă€r. Vem Ă€r jag? Vilka Ă€r vi tillsammans? Vad innebĂ€r det att vara en del av pingströrelsen?
För nĂ„gra veckor sedan stod jag, tillsammans med andra kyrkoledare, vid minnesplatsen efter skolskjutningen i Ărebro. Det var en stund fylld av motstridiga kĂ€nslor. Ă ena sidan förtvivlan â synlig i alla ljus, blommor och handskrivna meddelanden. Ă andra sidan hopp â i den gemenskap och samhörighet som vĂ€xer fram nĂ€r vi möter kriser tillsammans.
JUST NU BEFINNER jag mig i USA. IgĂ„r besökte jag ett omrĂ„de som nyligen hĂ€rjats av svĂ„ra brĂ€nder. Svenska tidningar rapporterade om hur rika och kĂ€nda personer i Palisades förlorat sina hem, men den största förödelsen drabbade andra â de som inte syns i rubrikerna.
Jag besökte ett omrĂ„de dĂ€r mĂ€nniskor mist allt, men som inte fĂ„tt samma mediala uppmĂ€rksamhet. DĂ€r mötte vi en latinamerikansk församling som outtröttligt arbetade för att hjĂ€lpa de mest utsatta â de som inte bara förlorat sina hem, utan Ă€ven sin trygghet och framtid. Media bryr sig om de rika, men Guds församling Ă€r kallad att bry sig om de utsatta.
PELLE HĂRNMARK
FörestÄndare Pingst FFS
NÀr jag stod och sÄg ut över de utbrÀnda kvarteren, de förkolnade bilarna och murstockarna som reste sig ur askan, drogs mina tankar till de krigsscener jag bevittnat i Ukraina. PÄ Ärsdagen av Rysslands invasion, blev vi Äterigen pÄminda om krigets fasor och ondskan i vÄr vÀrld.
Men jag tĂ€nker ocksĂ„ pĂ„ nĂ„got annat â pĂ„ alla församlingar i Ukraina som oförtröttligt gett av sin tid och sina resurser för att hjĂ€lpa dem som lider. De har verkligen varit ett ljus i mörkret. Evangeliets drivkraft Ă€r oerhört stark.
DESSA TRE ĂGONBLICKSBILDER â frĂ„n Ărebro, Kalifornien och Ukraina â pĂ„minner oss om varför vi stĂ€ndigt mĂ„ste frĂ„ga oss: Vilka Ă€r vi? Gör vi det som ligger pĂ„ Guds hjĂ€rta? Och gör vi det pĂ„ bĂ€sta möjliga sĂ€tt?
Min förhoppning Ă€r att vĂ„rt arbete med pingströrelsen och dess framtid ska hjĂ€lpa oss att vara en Ă€nnu starkare röst för dem som saknar en. Att vi med större kraft ska kunna peka pĂ„ hoppet i Jesus Kristus â oavsett livets omstĂ€ndigheter.
LĂ„t oss se till att vĂ„rt framtidsarbete inte bara handlar om strukturer och organisationer. Framför allt mĂ„ste det pĂ„minna oss om vilka vi Ă€r âoch varför vi Ă€r hĂ€r.
TACKA GUD
Är fyller pingströrelsens egen bistÄndsorganisation PMU, som genom utvecklingsprojekt, humanitÀra insatser och pÄverkansarbete arbetar för att lindra nöden i vÀrlden.
Ă„r av insatser för att sprida budskapet om hopp och frĂ€lsning, firar IBRA. Ănnu finns onĂ„dda folkgrupper i 60 lĂ€nder och pĂ„ 100 sprĂ„k som man verkar för att nĂ„ med evangelium.
BE TILL GUD
för mÀnniskor som lider av vÄldet i Sverige och i vÀrlden.
âą För de drabbade efter skolskjutningen i Ărebro.
⹠För folket i östra Kongo dÀr striderna eskalerat.
⹠För individer och församlingar i Ukraina efter tre Är av krig.
⹠För alla som drabbats hÄrt av kriget i Gaza
â
Jag lÀngtar efter att se fler mÀnniskor fÄ skydd, hjÀlp och stöd. HÀr kan familjer i vÄr rörelse göra en mycket vÀrdefull insats.
HANS MARTINUSSEN har börjat som pastor i Pingstkyrkan Ulricehamn. Vakanspastor Harald Eidering fortsÀtter nu som resande predikant och företagare.
ANTON RYDSMO har gÄtt in i tjÀnst som pastor i Pingstkyrkan Stöpen.
STEFAN LIND Àr ny förestÄndare i Smyrnaförsamlingen, Edsbyn.
MARCUS HOLMGREN har tilltrÀtt som pastor och förestÄndare i Pingstkyrkan Bengtsfors.
SANDRA PETERSSON har gÄtt in i tjÀnst som pastor i Pingstförsamlingen Smyrna i BrÄlanda.
JĂRGEN DAVIDSSON blir ny förestĂ„ndare i Pingst VĂ€sterĂ„s efter drygt 13 Ă„r i Pingst TrollhĂ€ttan. Sören Perder har varit vakansförestĂ„ndare.
FELICIA NEWMAN HEDIN har börjat jobba som barn- och ungdomsledare i Pingstkyrkan Osby.
PATRIC GULLBING har anstĂ€llts som ny regionledare för SkĂ„ne, Blekinge, SmĂ„land och Ăland inom LP-verksamheten. Han kommer frĂ„n Karlskrona och Ă€r dramapedagog, musiker och predikant.
Gullbring har senast haft en tjÀnst hos Pingstkyrkan i Karlskrona. Den nya tjÀnsten Àr pÄ halvtid.
CECILIA LILJA har börjat en tjÀnst som ungdomsledare i Lorensbergskyrkan i Kalmar.
NICOLINA GRADIN Àr numera ungdomsledare i Botkyrka Pingstförsamling.
BENGT RICHTER började vid Ärsskiftet som tf förestÄndare och vakanspas-
tor i Betelförsamlingen pÄ Hönö.
ANDREW THOMPSON Vargön, har avslutat sin tjÀnst som förestÄndare i Betel, Hönö för att gÄ i pension, men finns tillgÀnglig för mötesbesök.
ANNELEE
THORSTENSSON har gÄtt in som ny barn- och familjepastor i Betelförsamlingen pÄ Hönö. Hon eftertrÀder Emma Anhage som har en liknande tjÀnst i Renströmmen i Norrköping.
RICHARD SOLLENBY har tilltrÀtt som förestÄndare för LP-verksamhetens nya arbete med familjehem. Sedan tidigare Àr han ocksÄ ansvarig för arbetet med Exodus inom LP.
TORBJĂRN SANDBERG har vĂ€lkomnats som pastor i Pingstkyrkan i Hultsfred
Richard Sollenby, nyanstÀlld hos LP-verksamheten för arbete med familjehem och Exodus.
Foto: Börje Dahlkvist
Liksom under förra Ärets rÄdslag i Frihamnskyrkan, ska en rad val göras för framtiden.
RÄdslag hÄlls för en ny tid
En ny tid Àr temat för RÄdslaget i maj, hos Hillsong i Stockholm. I fokus stÄr samtal och beslut om Pingsts framtid.
VĂRDFĂRSAMLING för RĂ„dslaget för Pingst FFS, som hĂ„lls den 23-24 maj, Ă€r i Ă„r Hillsong Stockholm City. Församlingen tar emot i sin nya kyrkolokal pĂ„ Stora Essingen.
I City Hub som invigdes 2023 finns plats för 600-700 besökare under en gudstjÀnst, liksom för en mÀngd olika aktiviteter.
Temat för Ă„rets rĂ„dslag Ă€r En ny tid, utifrĂ„n Jesaja 43:19. âSe, jag gör nĂ„got nytt. Redan nu visar det sig. MĂ€rker ni det inte? Jag ska göra en vĂ€g i vildmarken och strömmar i öknen.â
I FOKUS UNDER de tvÄ dagarna stÄr Pingströrelsen och framtiden, en process som initierades under förra Ärets rÄdslag.
PÄ uppdrag av styrelsen för Pingst har ett omfattande arbete pÄgÄtt med att
lyssna in rörelsen och identifiera de behov som Àr viktiga för att forma vÀgen framÄt.
â VĂ€lkomna till ett dygn med spĂ€nnande samtal och beslut om vĂ„r gemensamma framtid, sĂ€ger Pelle Hörnmark, förestĂ„ndare för Pingst FFS och för Ulriksbergskyrkan VĂ€xjö.
â Arbetsgruppen för Pingströrelsen och framtiden kommer tillsammans med styrelsen att presentera tankar och förslag pĂ„ hur vi Ă€nnu mer effektivt kan anvĂ€nda vĂ„ra gemensamma resurser för att nĂ„ vĂ„r samtid med evangelium. Dessutom ger vi förtroende genom val och förbön till mĂ„nga systrar och bröder, berĂ€ttar han.
Under dagarna hÄlls Àven gudstjÀnst och seminarier, samt Ärsmöten för flera av verksamheterna inom Pingst.
⹠AnmÀlan till RÄdslaget öppnar den 7 april. AnmÀlningslÀnk skickas till församlingens mejladress.
⹠Sista dag för anmÀlan Àr den 16 maj.
⹠Motioner till RÄdslaget ska vara inlÀmnade före den 27 mars till: radslag@pingst.se
⹠LÀs mer om RÄdslaget pÄ: pingst.se/radslag
Familjehem ny LP-verksamhet
Familjehem för vuxna blir nu ett nytt vÄrdalternativ inom LP-verksamheten. Behovet Àr stort av kÀrlek och stöd till mÀnniskor som hamnat snett i livet, pÄ vÀgenen mot att bygga upp en ny tillvaro.
MED BAS I HUSKVARNA startar LP-verksamheten under vÄren konsulentstödd familjehemsverksamhet i södra Sverige.
Det gÀller vuxna personer som efter sin tid pÄ kriminalvÄrdsanstalt eller inom behandlingsvÄrd behöver ett hem att landa i medan de bygger upp en ny tillvaro i samhÀllet.
Sedan tidigare arbetar LP med behandlingshemmet Torpahemmet och Exodus, som erbjuder vÀgar ut ur det kriminella livet.
â Behovet Ă€r vĂ€ldigt stort och detta Ă€r ett bĂ„de spĂ€nnande och naturligt nĂ€sta steg för oss att ta. Det kĂ€nns fantastiskt att som professionell kristen verksamhet med stor erfarenhet fĂ„ bidra med det vi Ă€r bra pĂ„ i samhĂ€llet, sĂ€ger Johanna Berger, bitrĂ€dande verksamhetsledare för LP.
FĂRESTĂ NDARE FĂR sĂ„vĂ€l Exodus som den nya familjehemsverksamheten Ă€r
Richard Sollenby, medlem i Pingst Jönköping. Han har tidigare arbetat som familjehemssekreterare med att rekrytera, utbilda och stötta familjehem för barn och ungdomar pÄ uppdrag av kommunerna i Jönköpings lÀn.
â Det kĂ€nns vĂ€ldigt roligt och spĂ€n-
nande att gÄ in i detta arbete. Dels att byta fokus till vuxenplacering, men ocksÄ att fÄ utgÄ ifrÄn min kristna tro pÄ ett helt nytt sÀtt i olika samtal och skeden, sÀger Richard Sollenby.
â Jag lĂ€ngtar efter att se fler mĂ€nniskor fĂ„ skydd, hjĂ€lp och stöd. HĂ€r kan familjer i vĂ„r rörelse göra en mycket vĂ€rdefull insats.
UNDER Và REN kontaktas församlingar för besök med information om detta arbete, dit ocksÄ familjer som Àr intresserade av att öppna upp sina hem bjuds in. De familjer som anmÀler sitt intresse utreds och för dem som gÄr in i uppdraget som familjehem följer utbildning, handledning och fortsatt stöd.
â Den allra viktigaste förutsĂ€ttningen Ă€r att det finns tid och kĂ€rlek för en medmĂ€nniska som lever i en utsatt position och behöver extra stöd. Vi tror att det finns en hel del sĂ„na familjer i vĂ„r rörelse, sĂ€ger Richard Sollenby.
Tanken Àr att detta arbete ska vÀxa vidare i takt med behoven.
â VĂ„r önskan Ă€r att lĂ€ngre fram starta upp ett kontor till och dĂ„ siktar vi pĂ„ norra Sverige, berĂ€ttar Johanna Berger.
LP-verksamhet
Foto: Pexels.
⹠LP-verksamheten har ett omfattande arbete med beroendevÄrd pÄ flera olika sÀtt.
⹠Avhopparverksamheten Exodus finns för mÀn och kvinnor som vill lÀmna kriminella gÀng och en kriminell livsstil.
⹠För att fÄ veta mer om LP:s olika verksamheter och det nya arbetet med familjehem, gÄ in pÄ lp-verksamheten.se eller mejla info@lp-verksamheten.se
Vuxna fÄr stöd pÄ vÀgen tillbaka in i samhÀllet igen efter sin tid pÄ anstalt.
Den lilla gemenskapen ger nÀring Ät den stora
VINTERN HAR VARIT mörk och dimman har legat tung över innegÄrden. NÀr jag gÄr ut tidigt en morgon i början av februari hör jag fÄgelsÄng och snödropparna har redan tittat fram. Hopp om Ànnu en vÄr men det Àr lite snedvridet i naturen de första dagarna i februari. Kommer snön eller blir det barmark lÄnga tider av vintern hÀr i södra delen av landet? Vi fÄr se!
Vi lever i en tid dĂ„ stora förĂ€ndringar sker pĂ„ olika plan. VĂ„ra liv ser olika ut, men Ă€ndĂ„ Ă€r vi pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt lika. Alla behöver vi sammanhang och tillhörighet. Ensam Ă€r inte stark och ingen skulle behöva leva i ensamhet och utanförskap. ĂndĂ„ gör mĂ„nga det.
Vi har nog alla följt det som hĂ€nt i vĂ„rt land den sista tiden, hur tio mĂ€nniskor miste livet dĂ„ en (som man tror) ensam man skjutit pĂ„ en skola i Ărebro. 18 barn förlorade en förĂ€lder. FruktansvĂ€rt!
Kyrkorna och mÄnga andra organisationer har fÄtt stor betydelse i bearbetningen efter dÄden. MÄnga talar om betydelsen av sammanhang och tillhörighet. Vi behöver varandra! Det Àr en sÄ livsviktig del av alla mÀnniskors liv. NÀr sÄnt hÀr hÀnder vÀxer oron och frÄgorna inför framtiden. Mitt i allt det svÄra har det varit en tydlig betoning pÄ gemenskap.
Sà LITE TANKAR frÄn mitt eget liv.
Nu nÀr jag Àr 81 Är och ser tillbaka pÄ livet mÀrker jag betydelsen av eftertanke och reflektion för mitt eget lÀrjungaskap. Att stanna upp och se tillbaka. Vi ska se framÄt, det Àr viktigt, men det finns en vishet i att se bakÄt pÄ den dag som gÄtt. Det
BRITT SANDBERG
Àr erfaren sjÀlavÄrdare och medlem i Sollentuna Pingstkyrka.
har jag verkligen lÀrt mig under de retreater jag varit pÄ.
Jag gör det inte alltid men ganska ofta vid aftonbönen. StĂ€ller nĂ„gra frĂ„gor till mig sjĂ€lv. Hur har den hĂ€r dagen varit? Har jag sett Guds ledning idag? Vilka mĂ€nniskor har jag mött? Ăr det nĂ„got jag gjort fel? Bönen fĂ„r sen leda vidare genom de frĂ„gor jag bearbetat.
Vi lever i en tid som ibland kallas för höghastighetskultur. Det gÄr fortare och fortare och mÀnniskan blir mer och mer stressad, men frÄn lite olika hÄll kommer nya tankar om hur vi lever. Vi behöver stanna upp och reflektera och göra en sak i taget.
MITT I ALLT finns Guds församling. En av Gud given plats för sammanhang och tillhörighet!
Körledaren sa att relationerna Àr viktigare Àn att vi sjunger bra.
För mÄnga Är sedan var jag pÄ studiebesök i York, England i en anglikansk församling med kyrka mitt i stan. Församlingen hade mÄnga olika grupper och jag var med i nÄgra för att se och uppleva.
Vi började med en kort övning och sen gick man till sin grupp som bestod av sju personer, samma under varje övning. DÀr delade man kort sin berÀttelse om hur livet var just dÄ. Sen bad man för varandra och gick dÀrefter Äter till körövningen.
Körledaren sa att relationerna Ă€r viktigare Ă€n att vi sjunger bra. Det hade jag hört förr men nu sĂ„g jag det tydligt i gemenskapen. Den lilla gruppen ger verkligen nĂ€ring till den stora gemenskapen â sĂ„ kan tillhörighet och sammanhang vĂ€xa och fördjupas!
29 juni - 6 juli
VÀlkommen till VekhyttegÄrden!
Boende i natursköna Kilsbergen för församlingar, ungdomsgrupper, alfagrupper, retreater, slĂ€kttrĂ€ïŹar etc.
Ett intensivt arbete pÄgÄr sedan hösten 2024 med processen Pingströrelsen och framtiden. Nu tas förslag fram som ska presenteras till RÄdslaget och forma vÀgen vidare.
PROCESSEN Pingströrelsen och framtiden drog igÄng efter RÄdslaget 2024 pÄ uppdrag av styrelsen för Pingst FFS. SpÄren nÀtverk, organisation, mission och kommunikation bearbetas för att staka ut en gemensam riktning framÄt.
Underlaget Àr en omfattande enkÀt och rundabordssamtal runtom i landet i slutet av 2023. Det har sedan kompletterats med ytterligare enkÀter och samtal under Pingst Ledare och Pingst Pastor efterföljande Är.
Den första fasen av arbetet innebar att lyssna in olika mÄlgrupper och perspektiv.
â Det vi sĂ€rskilt tar med oss frĂ„n vĂ„ra volontĂ€rledare Ă€r en önskan om att samlas runt en gemensam vision snarare Ă€n gemensamma verksamheter. En stor majoritet Ă€r ocksĂ„ för ett breddat men inte delat ledarskap nĂ€r det gĂ€ller förestĂ„ndarrollen, berĂ€ttar Gustaf Nyström, projektledare för processen och verksamhetsledare för Pingst ung.
â Pastorerna Ă€r angelĂ€gna om ett fördjupat teologiskt samtal, vilket de ser som viktigare Ă€n ett gemensamt ramverk. De
vill ocksÄ att missionsinitiativen ska födas lokalt, men att det centrala hjÀlper till i sÀndning och stödfunktioner.
I början av december över gick man i processgrupperna till att vÀrdera och resonera kring allt underlag man fÄtt. En referensgrupp finns till deras stöd och det har Àven hÄllits öppna webinar.
Att pingst Àr och ska vara en nÀtverksrörelse Àr tydligt utifrÄn det arbete som denna processgrupp gjort med att se över
Text: Noomi Lind âą Foto: Unsplash
hur de tillsÀtts, leds och samordnas, samt för- och nackdelar med detta.
NÀtverken inom Pingst definieras som gemenskaper som samlas kring frÄgor eller intresseomrÄden dÀr inspiration och utveckling genom erfarenhetsutbyte, kompetenshöjande samtal och aktiviteter Àr i fokus. Syftet Àr att utveckla, betjÀna och utrusta individer, lokala församlingar och rörelsen för att utföra missionsuppdraget.
En slutsats Àr att ledarskap i ett nÀtverk behöver vara förankrat i lokalt och regionalt förtroende. Ledaren bör heller inte stÄ ensam utan ha en ledningsgrupp runt sig, framför allt nÀr nÀtverket blir större. Och det ska framgÄ vilka som ingÄr i den.
â Vi vill verkligen uppmuntra nĂ€tverkandet, inte begrĂ€nsa det, men tror att det behövs en större tydlighet i vad som gĂ€ller, sĂ€ger Peter Levin. Det ska ocksĂ„ finnas vĂ€gar för att komma till rĂ€tta med sĂ„dant som skaver.
Gruppen har Àven sett över de stora nationella konferenserna, dÀr man ser vikten av bredd i engagemanget.
â Vi tror pĂ„ att tydligare lyfta in de olika nĂ€tverken och dra nytta av dem nĂ€r de arrangeras, samt att konferenserna kan vinna pĂ„ att synkas bĂ€ttre i budskap, sĂ€ger Levin.
ORGANISATION
Fokus i detta arbete har sÀrskilt varit lednings- och organisationsstruktur inom Pingst FFS och regional samverkan.
â Begrepp som transparens och delaktighet Ă€r ledord för att skapa en organisation som blir till stöd för det lokala, regionala och internationella arbetet, framhĂ„ller Johanna Bode.
Att det Àr viktigt att varje församling fortsÀtter att vara autonom och sjÀlvbestÀmmande Àr tydligt för gruppen. Samtidigt ser man en önskan om en starkare samverkan mellan församlingar.
Indelningen i regioner samt möjligheter till en viss gemensam struktur ses över. En tanke Àr att bredda ledarskapet i regionerna liksom formen för hur det utses.
â Vi övervĂ€ger ocksĂ„ alternativet att regionledaren prövas vart fjĂ€rde Ă„r samt att antalet mandatperioder begrĂ€nsas,
berÀttar Bode.
Man vill Àven skapa förutsÀttningar för att delar av verksamheten pÄ sikt ska kunna flyttas frÄn central till regional nivÄ.
â Exempelvis skulle arbetet med församlingsplantering kunna fĂ„ mer kraft i backen om det ligger nĂ€rmre församlingarna. Vi vill att regionerna ska fĂ„ möjlighet att ta ett större ansvar, sĂ€ger Bode.
PINGST FFS SKULLE enligt de förslag som slipas pÄ, bli en tydligare plattform för samverkan med syftet att betjÀna och stÀrka det lokala sammanhanget. Den som leder arbetet pÄ nationell nivÄ fÄr ett helhetsperspektiv pÄ rörelsen och behöver ha befogenhet att agera utifrÄn detta, men det mÄste alltid ske i en tydlig samverkan med församlingarna, framhÄller Bode.
Otydliga mandat, informella grupperingar samt en osund maktkoncentration runt förestÄndaren hör till potentiella problem som ses. Sedan tidigare finns en referensgrupp som vÀljs av förestÄndaren för Pingst FFS som ett bollplank, men utan nÄgot tydligt mandat.
Transparens och delaktighet Àr ledord för att skapa en organisation som blir till stöd
â Vi uppfattar att det finns ett fortsatt behov av ett sĂ„dant pastorsrĂ„d, men vill se över vilket mandat och ansvar som gruppen ska ha, samt hur medlemmarna ska utses och prövas, sĂ€ger Johanna Bode.
Ănskan Ă€r en mer smidig och transparent organisation, formad efter församlingarnas ambition och behov och med mer tydliga beslutsvĂ€gar.
â Vi vill skapa förutsĂ€ttningar för att bĂ€ttre ta till vara pĂ„ mĂ€nniskor i organisationen och deras förmĂ„gor och att skapa en bredare förankring av makt, sĂ€ger Johanna Bode.
I PROCESSGRUPPEN arbetar man Àven med hur styrgrupperna runt varje verksamhet ska fÄ ett tydligt mandat, samt med rollfördelning mellan förestÄndare, vice förestÄndare och direktor.
Ett förslag som övervÀgs Àr att förestÄndaren för Pingst FFS ska kompletteras med tvÄ vice förestÄndare, en med ansvar för
nationell samverkan och en för internationell samverkan.
Samtal förs Àven om hur styrelsen för Pingst FFS pÄ bÀsta sÀtt ska representera rörelsens intressen, samt hur kompetensen kan stÀrkas.
Behovet ses av en arbetsgrupp för kris för hantering, dit församlingar och enskilda ska kunna höra av sig nÀr de behöver hjÀlp, samt en arbetsgrupp som skapar förutsÀttningar och ramar för ett teologiskt samtal.
â Vi vill i slutet av denna process att varje grupp och funktion i strukturen ska ges en beskrivning som inkluderar ansvar, mandat, nominerings- och tillsĂ€ttningsprocess, sĂ„ att det finns en transparens dĂ€r alla vet vad som gĂ€ller, sĂ€ger Johanna Bode.
MISSION
Denna processgrupp arbetar med strukturen för gemensam samverkan kring mission och ser bland annat över den missionsstruktur som antogs vid RÄdslaget 2019. En slutsats Àr att dess form, med fyra tematiska omrÄden och 6 regionssekreterare, inte fungerat fullt ut. Viktiga frÄgor Àr hur samspelet ska se ut mellan lokala församlingars missionsengagemang och gemensamma centrala funktioner som PMU och IBRA, vilka resurser som efterfrÄgas av församlingarna och vilken ledning som behövs för det gemensamma arbetet.
â Vi urskiljer att det fortfarande Ă€r viktigt att församlingarna Ă€r drivande i missionen. Detta Ă€r en del av vĂ„rt dna som vi vill bevara och utveckla. Samtalen visar ocksĂ„ en önskan om att missionsengagemanget ska öka i vĂ„r rörelse, sĂ€ger Beatrice Bergroth.
â Det finns en tydlig önskan frĂ„n församlingarna om vĂ€gledning och hjĂ€lp centralt vid utsĂ€ndning av missionĂ€rer. DĂ€remot vill de ha kvar sitt ansvar för utsĂ€ndandet.
Behov ses av att att stÀrka helheten med holismen i fokus, samt hitta former för en strategisk och fungerande samordning, i PMU och IBRA samt i kanalen för för-
samlingarnas röst in i det gemensamma.
För att de internationella frÄgorna ska ges önskad prioritet Àr ett förslag att en vice förestÄndare med internationellt ansvar ska tillsÀttas.
KOMMUNIKATION
En genomgÄende slutsats i denna grupp Àr att det kommunikativa arbetet behöver fÄ ett gemensamt tÀnk dÀr processer förankras tydligare och hÄller ihop mer.
â IstĂ€llet för att det ska heta att Pingst centralt hjĂ€lper församlingarna att lyckas, Ă€r detta allas vĂ„rt mĂ„l, framhĂ„ller Simon Holst. DĂ€rför vill vi hellre sĂ€ga: âTillsammans hjĂ€lper vi alla församlingar att utföra missionsuppdraget.â
Det finns sÄdant som man i församlingarna sjÀlva behöver bli bÀttre pÄ, exempelvis genom att fÄ praktisk utbildning.
Resurser som finns för att utrusta behöver ocksÄ bli lÀttare att hitta, menar man.
Inom andra omrÄden finns varken kompetens eller intresse hos församlingarna sjÀlva, utan de vill stöttas frÄn centralt hÄll. HÀr ses behovet av att samla och rikta information och tjÀnster mer, sÄ att de blir attraktiva och tillgÀngliga.
UtifrĂ„n behovet av förankring i teologi, ideologi och sjĂ€lvförstĂ„else vill arbetsgruppen se mer samarbete med ALT. â I vĂ„ra samtal finns det inget annat önskemĂ„l som har varit sĂ„ samstĂ€mmigt som en större teologisk tydlighet samt forum för teologiska samtal, sĂ€ger Simon Holst.
NÀr det gÀller extern kommunikation ses förestÄndaren som den naturliga talespersonen utÄt, men det behöver Àven finnas andra talespersoner i olika frÄgor och medietrÀning Àr viktig, pÄtalas det.
âą NĂ€tverk Ledare: Peter Lewin, förestĂ„ndare i Pingstkyrkan AlingsĂ„s. Ăvriga: Elina Sjulson, Johan Lagerbeck, Maria Eriksson, Niclas Madestam, Samuel Lewinson.
âą Organisation Ledare: Johanna Bode, förestĂ„ndare i Pingst VĂ€stra Frölunda. Ăvriga: Jörgen Davidsson, Claes Newman, Christian Mölk, Malin Hagenfors.
âą Mission Ledare: Beatrice Bergroth, pastor/missionsansvarig i Pingst Jönköping. Ăvriga: Ruth Hasselgren, Gunnar Swahn, Hanna Agnesson.
âą Kommunikation Ledare: Simon Holst, förestĂ„ndare i Bet:L Skövde. Ăvriga: Ida Möller, Filip Gepertz, Daniel Stenmark, Rbecka Stiigh, Henrik Ă ström.
⹠En mÀngd samtal har förts för olika perspektiv. Till de rÄdfrÄgade hör ledare och medarbetare i församlingar, församlingsplanterare, pionjÀrer, församlingsmedlemmar, verksamhetsledare och personal inom Pingst FFS. Man har ocksÄ pratat med representanter för EFK och norska Pingst samt för missionsrÄd och med missionÀrer, administratörer, teologer och företagare.
Rymliga och frÀscha rum ⹠Allt för konferenser och möten.
Gym och bastu ⹠Generös frukost och gÀstkök ⹠Fritt internet ⹠Djurrum.
VĂ€lkommen att trivas hos oss.
Vi Àr ett familjeÀgt hotell som ligger centralt i en lugn och naturnÀra miljö i Vindeln. Vi gör vÄrt bÀsta för att du ska fÄ en lyckad vistelse oavsett om du Àr hos oss för att konferera eller för att koppla av med familj och vÀnner.
MED HJĂRTAT I HĂNDELSENS CENTRUM www.vindelngallerian.se | Boka pĂ„ tfn 0933-200 25
Waldenströmska Studenthemmet
Waldenströmska Studenthemmet
- ett boende i Uppsala pÄ kristen grund
- ett boende i Uppsala pÄ kristen grund
Waldenströmska Studenthemmet (WS) Àr ett av mÄnga studenthem i Uppsala. Det Àgs av stiftelsen Waldenströmska Studenthemmet och har anor tillbaka till 1920-talet. Bakom WS har alltid funnits Svenska Missionskyrkan (numera Equmeniakyrkan), men ekumenisk bredd Àr en av mÄlsÀttningarna. WS vill vara en mötesplats för studenter med olika bakgrund och olika studieinriktning, pÄ kristen grund.
Inom hemmet, som Àr centralt belÀget i Uppsala, finns drygt 160 enkelrum, samt ett mindre antal lÀgenheter.
Waldenströmska Studenthemmet (WS) Àr ett av mÄnga studenthem i Uppsala. Det Àgs av stiftelsen Waldenströmska Studenthemmet och har anor tillbaka till 1920-talet. Bakom WS har alltid funnits Svenska Missionskyrkan (numera Equmeniakyrkan), men ekumenisk bredd Àr en av mÄlsÀttningarna. WS vill vara en mötesplats för studenter med olika bakgrund och olika studieinriktning, pÄ kristen grund. Inom hemmet, som Àr centralt belÀget i Uppsala, finns drygt 160 enkelrum, samt ett mindre antal lÀgenheter.
För mer information se vÄr hemsida www.waldenstromska.se
eller ring förestÄndare R.Erik Svalfors pÄ 018-53 34 43.
För mer information se vÄr hemsida www.waldenstromska.se eller ring förestÄndare R.Erik Svalfors pÄ 018-53 34 43.
Waldenströmska Studenthemmet
MÄnga unga kreatörer möttes under förra Ärets Kreativ Konferens i Citykyrkan Stockholm.
Dags att ladda för konferenserna
En rad konferenser hÄlls i vÄr och sommar runtom i Sverige.
Först ut Àr This is Life och SÀnd i mitten av mars.
THIS IS LIFE Àr en konferens med fokus pÄ expansion genom församlingsplantering, förnyelse och nya initiativ, som hÄlls i samarbete mellan Lifecenter Church i VÀsterÄs och Pingst Församlingsutveckling. Till talarna hör Dominique John frÄn City Church i Köln, Tyskland.
SĂND-KONFERENSEN Ă€r till för den som har ett hjĂ€rta för mission och vill inspireras och utrustas. Konferensen har i Ă„r rubriken âGĂ„r mĂ€nniskor verkligen förlorade?â Till de medverkande hör Maria Karlsson, ALT samt Stephen German och Martin Usweges, Tearfund.
KREATIV KONFERENS hÄlls för den som har gÄvor i det kreativa omrÄdet som musik, teknik, bild, form och estetik. I Är lÀggs extra tyngd pÄ att inspireras till
att leva ett liv nÀra Jesus i vardagen som kreatör. Talare Àr Wole Agbaje, ledare för Imprint, England och Christine Viklund, bitrÀdande verksamhetsledare för Pingst Församling.
NYHEMSVECKAN OCH LAPPIS Àr pingströrelsens stora sommarkonferenser i söder och norr med nÄgot för alla generationer och ett tydligt fokus pÄ att inspireras och fÄ verktygen vÀssade i liv och församling.
Genom att samlingarna för olika Äldrar har samma starttid pÄ förmiddag, eftermiddag och kvÀll pÄ Nyhem sÄ underlÀttas för familjer att hitta rytmen under veckan. à rets tema Àr Djupare.
Ăven pĂ„ Lappis satsas genom ett rikt program pĂ„ att vara familjens gemensamma âsommarplaneringshöjdpunkt.â Temat för konferensen detta Ă„r Ă€r Liv.
⹠This is Life hÄlls i Lifecenter VÀsterÄs 14-15 mars. LÀs mer: thisislife. se
⹠Kreativ hÄlls i Citykyrkan, Stockholm 21-22 mars. LÀs mer: kreativ. pingst.se
⹠Nyhemsveckan hÄlls i Nyhem, Mullsjö den 1322 juni. LÀs mer: nyhemsveckan.se
âą Lappis hĂ„lls i Husbondliden utanför Lycksele den 29 juni â 6 juli. LĂ€s mer: lappis.se
Foto: Pingst
Kreativ
Fler Àn 380 miljoner kristna förföljs
PĂ GRUND AV SIN TRO PĂ JESUS
Prenumerera kostnadsfritt pÄ Open Doors bönekalender, magasin och digitala nyhetsbrev. Ta del av uppdateringar frÄn den förföljda kyrkan.
open-doors.se/magasinet
De flyttade lÄngt för en annorlunda skola
AllmÀn kurs ger en ny chans att fÄ gymnasiebehörighet och komma vidare i livet. Mariannelunds folkhögskola i norra SmÄland har funnits i drygt femtio Är. Den hÀr terminen finns ett 90-tal deltagare och en majoritet bor pÄ skolans internat.
EMMY HOLMBERG, 23, och Sarah Khonde, 21, gÄr bÄda AllmÀn kurs dÀr ett 20-tal personer deltar.
Emmy gÄr sin andra termin. Hon kommer frÄn VÀnnÀs och flyttade lÄngt hemifrÄn för skolans skull.
â Jag har alltid haft en dragning lĂ„ngt bort, sĂ„ det Ă€r inga problem. Jag ville testa en helt ny miljö med nya mĂ€nniskor. Jag tror jag behöver det för att inget annat ska stjĂ€la mitt fokus.
Emmy gick hela gymnasiet men fick inte behörighet i alla Àmnen.
â Det funkade inte riktigt för mig pĂ„ det sĂ€tt som skolan var upplagd. Folkhögskola Ă€r bĂ€ttre. Man kan bestĂ€mma mycket sjĂ€lv, och det Ă€r presentationer i stĂ€llet för att man ska plugga in massa information till ett prov.
Sarah gÄr sin fjÀrde och sista termin hÀr. Hon gick gymnasiet i USA och lÀste SprÄkintro nÀr hon kom till Sverige.
â Det Ă€r stor skillnad mellan gymnasiet i USA och AllmĂ€n kurs hĂ€r. Den största Ă€r att lĂ€rarna bryr sig sĂ„ mycket om en. De förstĂ„r till exempel att det kan hĂ€nda jobbiga saker i livet som pĂ„verkar en.
EMMY HAR SIKTET instÀllt pÄ att jobba som flygvÀrdinna. Sarah vill plugga teologi och mÀnskliga rÀttigheter, kanske utomlands.
â LĂ€rarna hjĂ€lper mig att hĂ„lla fokus pĂ„ mitt mĂ„l sĂ„ att jag kan nĂ„ dit. Jag kĂ€nner ingen press frĂ„n lĂ€rarna men de utmanar mig och vet nĂ€r det blir för mycket.
Hur kom det sig att ni sökte till just Mariannelunds folkhögskola?
â Det var mamma som tyckte jag skulle gĂ„ hĂ€r, det Ă€r ett lugnt stĂ€lle utan distraktioner, berĂ€ttar Sarah.
Hon avslöjar att hon inte trivdes sĂ„ bra i början: allt var nytt, affĂ€ren stĂ€ngde tidigt och hon tyckte det var för tyst. â Men nu gillar jag det mycket! Jag har lĂ€rt kĂ€nna mĂ€nniskorna, och jag Ă€lskar lĂ€rarna. Alla Ă€r snĂ€lla och jag kĂ€nner mig vĂ€lkommen hĂ€r.
â För mig var det viktigt att det var en kristen skola, berĂ€ttar Emmy. Jag tĂ€nker att det blir en sĂ€rskild miljö hĂ€r, jĂ€mfört med en vanlig skola.
Varje morgon Àr det morgonsamling i aulan och en tisdagskvÀll i mÄnaden Àr det nattvardsfirande med bön och lovsÄng.
ALLA PĂ ALLMĂN kurs Ă€r inte bekĂ€nnande kristna men trivs bra i den kristna miljön som prĂ€glar skolan.
â Första dagen förklarade rektorn vad lovsĂ„ng Ă€r och att man fĂ„r vara med om man vill.
Tjejerna tycker det Àr intressant att man kommer frÄn olika hÄll och att det blir bra sammanhÄllning i klassen trots att alla inte delar tron.
â Man fĂ„r förstĂ„else för andras perspektiv och bakgrund. En del har verkligen kĂ€mpat i livet, sĂ€ger Sarah.
â Det finns ju en anledning till att vi Ă€r hĂ€r: att vi inte har fixat skolan, exempelvis pĂ„ grund av psykiska besvĂ€r, sĂ„ vi kan förstĂ„ varandra pĂ„ det sĂ€ttet, fyller Emmy i.
PÄ AllmÀn kurs finns valbara profiler. BÄda har valt
âą I höst gĂ„r bibelkurser med inriktning pĂ„ Gaming, LovsĂ„ng, OmvĂ€rld, VĂ€xa och Ăventyr.
⹠AllmÀn kurs Àr för den som behöver grundskole- eller gymnasiebehörighet, eller vill bredda sin kompetens och utvecklas i tal och skrift.
⹠Tre fortbildningskurser erbjuds pÄ heldistans och kvartsfart för barn- och familjeledare, ungdomsledare, eller den som vill utvecklas i sin predikotjÀnst.
âą LĂ€s mer: mariannelund.nu
⹠LÀs mer om alla PSK:s utbildningar pÄ: pingstskolorna.se
Fakta
bibelprofilen och uppskattar att fÄ bibelundervisning.
â Just nu lĂ€ser vi Johannesevangeliet tillsammans. Vi lĂ€ser lite sjĂ€lva till varje gĂ„ng, och sĂ„ lĂ€ser vi högt nĂ€r vi ses och pratar om texten, berĂ€ttar Emmy.
â Ibland krockar vi för att vi har olika teologi, men vi brukar komma överens pĂ„ slutet. Det Ă€r aldrig pinsamt eller skrĂ€mmande att uttrycka en Ă„sikt, menar Sarah.
Vi sitter i matsalen. Klockan nÀrmar sig tvÄ och det börjar droppa in deltagare. I matsalen serveras lagad mat varje dag, pÄ vardagarna stÀller kökspersonalen fram kvÀllsmaten som varje deltagare sjÀlv fÄ packa i matlÄda och vÀrma framÄt kvÀllen.
Efter nÄgra minuter Àr det sÄ fullt av folk att vi behöver dra oss undan. Vi gÄr till ett av flera gemensamma ytor i internatet och slÄr oss ner i en skön soffa med fÀrgglada kuddar. NÄgra deltagare passerar, hÀlsar och skojar lite.
HUR ĂR DET att bo pĂ„ internat?
â Det Ă€r speciellt, medger Emmy. Men det Ă€r ocksĂ„ kul, det hĂ€nder ofta nĂ„got och man behöver aldrig vara sjĂ€lv om man inte vill.
Det finns bÄde enkel- och dubbelrum. Emmy och Sarah bor i varsitt enkelrum. Rummen Àr utrustade med sÀng, skrivbord, hylla och garderob. De flesta rum har handfat, men toalett och dusch delas med de andra i korridoren.
â Det blir ju snabbt en gemenskap hĂ€r, eftersom vi lever pĂ„ skolan.
Sarah och Emmy beskriver att de har ett ganska stort behov av att vara sjÀlva. Hur gÄr det nÀr man lever sÄ mÄnga tÀtt inpÄ varandra?
â Det Ă€r lĂ€tt att vara sjĂ€lv, sĂ€ger Sarah. Man kan sitta pĂ„ sitt rum. Vi har ocksĂ„ facebook-grupper dĂ€r man kan se var folk har tĂ€nkt att hĂ€nga och dĂ„ kan man ju bara gĂ„ till andra platser.
HUR FUNGERAR det att lÀsa i bibelskolemiljö?
â En stor skillnad Ă€r ju att bibeleleverna gĂ„r hĂ€r för att de Ă€r intresserade av det, men vi pĂ„ AllmĂ€n kurs gĂ„r ju hĂ€r för att vi vill klara av gymnasiet. âBiblarnaâ har mer energi att göra saker utanför skolan, förklarar Emmy.
â Ibland kan vi inte vara med pĂ„ alla happenings för att vi mĂ„ste plugga, fyller Sarah i. Jag Ă€r ocksĂ„ tillvalsledare och ledamot i folkhögskolans idrottsföring, sĂ„ man mĂ„ste hitta en balans mellan skola och fritid och prioritera skolan.
â Vi fĂ„r inga sovmornar men behöver ju sköta sömnen, menar Sarah men hĂ€r fĂ„r hon mothugg av Emmy:
â Fast vi sover ju lĂ€ngre Ă€n i vanliga skolan. Det tar mindre Ă€n fem minuter att gĂ„ frĂ„n rummet till klassrummet!
Sarah Àndrar sig.
â Ja, och frukosten Ă€r klockan Ă„tta och det Ă€r jĂ€ttebra frukost, skriv det!
MAT VARJE DAG. Förutom frukost, lunch och kvÀllsmat Àr gemenskapen runt borden i skolan vÀrdefull.
âAtt jag kunde lĂ€sa pĂ„ distans fick mig att ta stegetâ
För att fler ska kunna studera trots lÄnga avstÄnd har ALT tagit ett omtag om Pastors- och ledarprogrammet Norr.
â VI SAMLADE företrĂ€dare för nyckelförsamlingar i norr och samtalen mynnade ut i ett helt nytt program för Norrland och Svenskfinland, berĂ€ttar Kenneth Mattebo, studiecentersamordnare. Vi Ă€r glada för den goda responsen med mĂ„nga sökande.
FörelĂ€sningarna följs online frĂ„n den lokala församling dĂ€r man ocksĂ„ gör sin praktik och har en mentor. Ett par gĂ„nger per termin möts studenterna ocksĂ„ i UmeĂ„ och Ărebro.
Genom samarbetet med UmeÄ folkhögskola lÀser man Àven kurser dÀr.
LÀs mer om ALT och de olika kurserna pÄ altutbildning.se.
â Detta Ă€r ett unikt sĂ€tt att förena olika utbildningsformer med praktik i församling, sĂ€ger Mattebo. Det blir ett kraftfullt verktyg dĂ€r man formas pĂ„ tre olika plan. Att hon kan lĂ€sa pĂ„ distans var avgörande för Marie Lundberg. â Detta gjorde att jag slutligen tog steget och sökte. Att inte behöva Ă„ka cirka 30 mil utan istĂ€llet fĂ„ delta frĂ„n min hemort var viktigt. Jag fĂ„r vara nĂ€ra min familj och kan fortsĂ€tta vara aktiv och verksam i församlingen jag tillhör, sĂ€ger Marie som bor i KlövertrĂ€sk, Boden. Det Ă€r en styrka att tillsammans med likasinnade fĂ„ utvecklas bĂ„de som person och i sin förstĂ„else för kyrkans uppdrag i vĂ€rlden, framhĂ„ller Daniel SĂ€rs, som bor i Vasa, Finland.
HÀr Àr ALT:s upplÀgg, dÀr andlig forma tion starkt förknippas med mentor skap, person lig reflektion, församlingsför ankring och bibelförankrad undervisning avgörande.
â Jag ser det som en otroligt viktig del av studiernas upplĂ€gg att de kunskaper vi fĂ„r ocksĂ„ hela tiden utvĂ€rderas och speglas i den praktiska verkligheten. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt omsĂ€tts kunskapen till verktyg som Ă€r relevanta bĂ„de för studenten och för utbildningsförsamlingen.
â Förhoppningsvis kan Ă€ven församlingen dra nytta av de frĂ„gestĂ€llningar och samtal som uppstĂ„r nĂ€r jag som student fĂ„r stĂ€lla viktiga frĂ„gor och prova mig fram.
Att börja plugga teologi med inriktning pastor var inte sjÀlvklart för Marie, som trivdes med sitt yrke som lÀrare.
â Under flera Ă„rs tid fanns Ă€ndĂ„ en kĂ€nsla av att Gud kallade mig till att Ă€ndra riktning och börja tjĂ€na honom. Jag fick en lĂ€ngtan att fördjupa mig mer i Guds ord.
â Min förhoppning Ă€r att Pastors- och ledarprogrammet ska ge mig en stabilare grund att stĂ„ pĂ„ och att jag blir bĂ€ttre rustad att möta mĂ€nniskor som bĂ€r pĂ„ tankar och frĂ„gor kring livet och tron.
BĂ DA LYFTER fram den goda gemenskapen.
â Jag upplever att man verkligen har varit mĂ„na om att ta hand om oss som studerar pĂ„ distans, sĂ€ger Daniel. Möjligheten att bygga relationer och kontakter som strĂ€cker sig utanför den egna regionen Ă€r ocksĂ„ nĂ„got jag Ă€r tacksam för.
â Det mĂ€rks att ALT verkligen har satsat pĂ„ att göra de gemensamma studiedagarna mĂ„ngsidiga och innehĂ„llsrika och jag uppskattar att man har gjort ett gediget arbete i att lĂ„ta olika röster vara med och forma utbildningen. Det Ă€r en stor rikedom.
Bön och förvÀntan hos pastorer
FörvÀntan om regn och tillvÀxt lÄg i luften under konferensen Pingst Pastor i Filadelfia Stockholm, dÀr över
60 nya medlemmar vÀlkomnades in i nÀtverket.
âDET ĂR SOM ATT komma hem igen.â SĂ„ sa flera deltagare under konferensen Pingst Pastor, som efter fera Ă„r pĂ„ hotell Ă„ter hölls i en kyrka â Filadelfia i Stockholm, som var vĂ€rdförsamling.
Totalt samlades 650 pastorer den 7-9 januari och drygt 60 nya medlemmar vÀlkomnades med jubel in i pastorsnÀtverket pÄ tisdagen.
Temat var i Är Kallad och utsÀnd av Kristus och kallelsen, relationerna och uppdraget belystes i sÄvÀl storsamlingar som i de mÄnga seminarier som hölls.
Som en röd trÄd genom budskapen under dagarna gick en förvÀntan om att Gud ska sÀnda sitt regn över Sverige, med ett sÀrskilt fokus pÄ den unga generationen.
Det hölls Ă€ven panelsamtal, en parentation och nattvard och fanns möjlighet för sjĂ€lavĂ„rdssamtal. Under konferensen slĂ€pptes ocksĂ„ den nya lĂ„ten âDöden Ă€r dödâ av Pingst Kreativ.
INLEDNINGSTALARE var Pelle Hörnmark, förestÄndare för Pingst FFS, med temat Segerrik, rÀttfÀrdig och ödmjuk.
â Jag tror att ödmjukhet Ă€r en vĂ€g till seger. Ădmjukhet Ă€r att placera sig i rĂ€tt förhĂ„llande till Gud, sig sjĂ€lv och andra mĂ€nniskor, sa Hörnmark. Jag har bestĂ€mt mig för att böja knĂ€ mer för att pĂ„minna mig om vem som Ă€r stor och vem som Ă€r liten.
Den första kvĂ€llen utgjorde ett bönemöte för processen Pingströrelsen och framtiden. Ăver hela kyrkan gick pastorerna ner pĂ„ knĂ€. Man bad för fem olika omrĂ„den; landet och dess utmaningar, de lokala församlingarna
i nÀromrÄdet, ledning kring framtida organisation och ledarskap i pingströrelsen, det internationella arbetet och Andens enhet kring framtidsfrÄgorna. I ett profetiskt budskap framhölls att Gud söker ödmjuka hjÀrtan hos ledare idag.
LĂ NGVĂGA GĂSTTALARE var Dr. William M. Wilson, ordförande för Pentecostal World Fellowship och för Oral Roberts University i USA.
Hans budskap under onsdagskvĂ€llen handlade om hur vi fĂ„r se ett andligt regn över vĂ„r generation genom att för det första konfrontera kylan â den anda av falsket som Ă€r ett stort problem i kyrkan. För det andra bygga upp ett altare och be om vĂ€ckelse och för det tredje döda kompromissen i vĂ„ra liv. Slutligen behöver vi förvĂ€nta oss en utgjutelse, framhöll Wilson.
â Jag hör bruset av regn. Jag tror att det kommer en ny generation mĂ€rkt av regn, av en utgjutelse av Anden som vi aldrig sett tidigare och hĂ€r i Sverige kommer det inte att finnas en enda torr plats, sa Wilson.
MĂ„nga deltagare uttryckte efterĂ„t om sin tacksamhet över konferensen i sociala medier. Mattias Sennehed, studentpastor i Linköping, skrev pĂ„ sin facebook: âDet betyder sĂ„ oerhört mycket att fĂ„ trĂ€ffas nĂ„gra dagar för att uppmuntra varandra, bĂ€ra varandra, dela tro och kallelse och ibland Ă€ven brottas med utmaningar. I Ă„r glĂ€ds jag sĂ€rskilt över den bredd av mĂ€nniskor och uttryckssĂ€tt som medverkat pĂ„ olika sĂ€tt, Ă€ven de som gjorde det utanför scenljuset.â
Text: Noomi Lind âą Foto: Sara Svahn
Ny förtroendenÀmnd i pastorsfrÄgor
Ett förslag framfördes under konferensen av Pelle Hörnmark om att inrÀtta en förtroendenÀmnd som medverkar till att frÄgor och Àrenden som rör andligt ledarskap inom nÀtverket Pingst Pastor hanteras pÄ ett bibliskt, sanningsenligt och förtroendeingivande sÀtt gentemot individer, pastorskÄr, rörelse och samhÀlle. Förslaget fick bifall av pastorerna och antas formellt under RÄdslaget.
Ordförande Àr Andreas Ardenfors, pastor och förestÄndare i SödertÀlje Pingstförsamling. I gruppen ingÄr Àven David Sundström, Marica Reid, Sören Perder, Thomas Henning, Anethe Carlsson samt sekreterare Magnus Wahlström.
Enskilda medlemmar och grupp prövas och vÀljas Ärligen av Pingst Pastor.
För hjÀlp i övriga frÄgor vÀnder sig församlingar inte till nÀmnden utan till verksamhetsledaren för Pingst Församling eller förestÄndaren för Pingst FFS.
âLĂ„t det viktigaste komma förstâ
Enhet mellan andefyllda kristna i vĂ€rlden och en ny passion i uppdraget. Det vill William Wilson, ordförande för Pentecostal World Fellowship se. â Jag vill utmana svensk pingströrelse till att göra missionsbefallningen till allra högsta prioritet och att sĂ€tta personen i fokus.
SOM ORDFĂRANDE för Pentecostal World Fellowship Ă€r Dr William M Wilson en man som stĂ€ndigt reser över hela vĂ€rlden.
Just nu Àr han frÀmst engagerad i förberedelserna för VÀrldspingstkonferensen i juni i Helsingfors, Finland.
Wilson har varit i Sverige flera gÄnger, varav senast som gÀsttalare under Pingst Pastor. NÀr vi möts i Stockholm under konferensen har han hunnit förmedla ett budskap och ska snart predika igen.
â Det Ă€r vĂ€ldigt roligt att vara tillbaka och att mötas av passionen, energin och mottagligheten hos pastorerna, sĂ€ger han.
KALLELSEN TILL andlig ledare har Wilson bokstavligen i blodet, eftersom bÄde hans pappa och farfar var förkunnare och församlingsledare, men han fick ocksÄ tidigt kÀnna av hur skört ledarskapet kan vara och hur djupt fallet kan bli.
â Jag var bara fem Ă„r gammal nĂ€r min pappa svek Herren och lĂ€mnade min mamma. BĂ„da mina förĂ€ldrar gled bort ifrĂ„n Gud och kyrkan.
Detta prÀglade hans barndom och satte djupa spÄr i den egna gudstron. Han beskriver hur han levde ett avfÀlligt liv som tonÄring, hur han var ökÀnd för sitt dÄliga beteende i skolan men sedan som 16-Äring
blev radikalt omvÀnd.
â Jag mötte Jesus och han förvandlade hela mitt liv. Han vidrörde ocksĂ„ min familj. Efter att ha varit skilda i 15 Ă„r Ă„terförenades mina förĂ€ldrar och tillbringade de 34 sista Ă„ren tillsammans i heltidstjĂ€nst för Gud. Detta Ă€r ett stort mirakel och det hjĂ€lpte mig att förstĂ„ att Gud kan göra allt.
EFTER UNIVERSITETET gick Wilson direkt in i evangelisation och ledarskap, först i den lokala församlingen och sedan i allt vidare sammanhang.
I dag har han en mÀngd olika uppdrag, sÄvÀl pÄ nationell som pÄ internationell nivÄ. Han Àr bland annat ordförande för Oral Roberts University och för Empower21, ett nÀtverk som samlar andefyllda kristna ledare i hela vÀrlden.
â Genom allt bĂ€r jag stĂ€ndigt med mig hur jag var en brusten tonĂ„rig grabb som inte kĂ€nde Jesus men nĂ€r jag vĂ€l fann honom ville göra allt för att tjĂ€na den Herre som frĂ€lst mig.
Under de över 40 Är som Wilson verkat inom ledarskap har han sett mÄnga andliga ledare misslyckas och falla. Han har ocksÄ djupa insikter om hur man kan förbli stark trots frestelser och motstÄnd. De mÄnga erfarenheterna har bland annat
Text: Noomi Lind âą Foto: Noomi Lind och Sara Svahn
Jag tror att vi behöver betona igen i vÄr rörelse att vÄr högsta prioritet Àr missionsbefallningen. Om vi glömmer detta sÄ förlorar vi allt.
mynnat ut i en rad böcker och regelbunden undervisning via olika kanaler.
â En av de stora utmaningarna inom ledarskap Ă€r att bibehĂ„lla en intim relation med Jesus. I takt med att ansvaret ökar behöver du bli allt starkare invĂ€rtes.
Han konstaterar att andligt ledarskap skiljer sig markant frÄn det som Àr i vÀrlden, dÀr man klÀttrar upp lÀngs pyramiden för att nÄ toppen.
â Jesus vĂ€nde pyramiden upp och ner. Som andlig ledare tjĂ€nar och lyfter du andra och för att klara den tyngd som vilar pĂ„ dig mĂ„ste du ha integritet. Du behöver se till att det yttre och inre livet hĂ„ller ihop, att du Ă€r en hel person.
ATT FĂRENA ledare i vĂ€rlden Ă€r ett viktigt uppdrag för William Wilson. Han ser gemenskapen inom pingströrelsen globalt som starkare Ă€n nĂ„gonsin, men ocksĂ„ att den strĂ€cker sig till hela Kristi kropp. Ett led i detta Ă€r grenen Christian Unity Commission bildats utifrĂ„n PWF, för dialog med alla sorters kristna rörelser.
â Vi Ă€r oerhört glada över att detta pĂ„gĂ„r. Vi behöver varandra i denna vĂ€rld och för att förmedla budskapet om Jesus till alla, under vĂ„r generations livstid. Jag tror inte att Gud tar bort vĂ„ra skiljelinjer utan att han reser oss ovanför dem, in i en högre gemenskap med varandra.
I en tid dÄ mÀnskligheten lider pÄ sÄ mÄnga sÀtt gÀller det för kyrkan att ha rÀtt prioriteringar konstaterar han.
â Som pingströrelse har vi alltid strĂ€ckt oss ut till de hungriga, hemlösa och lidande och det ska vi fortsĂ€tta att göra, men vi behöver ocksĂ„ dela berĂ€ttelsen om Jesus. MĂ„nga gĂ„nger Ă€r det lĂ€ttare att ge nĂ„gon fysiskt bröd Ă€n att hjĂ€lpa personen att ta emot det levande brödet.
â Jag tror att vi behöver betona i vĂ„r rörelse igen att vĂ„r högsta prioritet Ă€r missionsbefallningen. Om vi glömmer detta sĂ„ förlorar vi allt.
WILSON VĂRDESĂTTER det starka missionsengagemang som redan finns i Sverige sedan generationer tillbaka. â Vi Ă€lskar det svenska folket och sĂ€rskilt den svenska pingströrelsen. Ni har haft ett hjĂ€rta för mĂ€nniskor över hela vĂ€rlden och har gjort ett fantastiskt
bistÄndsarbete. Ni har hittat sÀtt att sÀnda missionÀrer bokstavligen överallt. Vi Àr tacksamma över detta och ser fram emot vad Gud kommer att göra.
I processen av att söka vÀgen framÄt som rörelse, som just nu pÄgÄr, Àr Wilsons frÀmsta rÄd Äterigen att lÄta det allra viktigaste komma först.
â Jag tror att ni kommer att fĂ„ se en vĂ€ckelse i Sverige i den nya generationen. Och jag tror att kyrkan mĂ„ste vara redo för den och beredd att införliva nya unga ledare i tjĂ€nst. De ska inte komma pĂ„ andra plats eller behöva vĂ€nta pĂ„ ledarskap.
För tio Är sedan hade William Wilson sagt att just att nÄ den unga generationen och fÄ ett skifte i ledarskap lÄg högst upp pÄ listan.
â Idag skulle jag sĂ€ga att det allra frĂ€msta behovet inom pingströrelsen Ă€r en ny passion för att nĂ„ ut till lidande och sargade mĂ€nniskor och att förmedla det goda budskapet om att Jesus lever och kan förvandla deras liv pĂ„ alla sĂ€tt som Ă€r möjliga.
â Vi har talat om folkgrupper och att nĂ„ alla vĂ€rldens nationer, men i slutĂ€nden Ă€r budskapet för individen. Jesus har omsorg om varje enskild mĂ€nniska sĂ„ vi kommer att nĂ„ Sverige, en person i taget.
HÀr gÀller det att inte vika av pÄ sidospÄr menar Wilson och pÄtalar att Satan i alla tider försökt leda bort kyrkan frÄn uppdraget, genom förföljelse, splittring och ledarskapskriser.
ORAL ROBERTS University har idag fler sökande Ă€n nĂ„gonsin, berĂ€ttar Wilson. â Gud har gett oss favör. Han har vĂ€lsignat oss och vi har vĂ€xt nĂ€r mĂ„nga andra universitet tvingats stĂ€nga.
En viktig orsak Àr insikten om vilka de Àr och vad uppdraget bestÄr i, i en tid dÄ mÄnga andra lÀrosÀten saknar en sÄdan stark identitet, menar Wilson.
â NĂ€r mĂ€nniskor ber mig beskriva vĂ„rt universitet och jag bara har nĂ„gra sekunder pĂ„ mig, sĂ„ sĂ€ger jag: âTĂ€nk dig Harvard fullt av den helige Ande.â
â VĂ„r ambition Ă€r en hög akademisk nivĂ„ dĂ€r man förbereds för vi vilket uppdrag som helst som Gud kallar till. Vi har ocksĂ„ en stark passion för den helige Ande vilket genomsyrar livet pĂ„ vĂ„rt campus.
En av de stora utmaningarna inom ledarskap Àr att bibehÄlla en intim relation med Jesus. I takt med att ansvaret ökar behöver du bli starkare invÀrtes.
SVERIGE.
Att VÀrldspingstkonferensens tema i Är Àr Go and make, ligger helt i linje med det tydliga fokus pÄ missionsbefallningen som William Wilson vill se. Den blir ett led i mobiliseringen för att evangeliet ska ha förmedlats till varje mÀnniska Är 2033, ett initiativ som samfund och organisationer över hela vÀrlden deltar i.
â Vi kommer att tala om vad Gud kallar oss att göra under de nĂ€rmsta Ă„ren medan vi förbereder oss för 2000-Ă„rsfirandet av Jesu död och uppstĂ„ndelse, missionsbefallningen och utgjutandet av Anden.
â PĂ„ Jesu jubileumsdag vill vi lĂ€gga vid hans fötter det största Ă„tagande som gjorts i kyrkans historia. SĂ„ konferensen kommer att ha denna anda och det ska bli vĂ€ldigt spĂ€nnande, sĂ€ger Wilson som hoppas pĂ„ en stark svensk uppslutning.
â Vi behöver er dĂ€r med er passion för att nĂ„ vĂ€rlden och att göra lĂ€rjungar.
⹠Dr William M Wilson bor i Tulsa, Oklahoma med sin fru Lisa. Paret har tvÄ barn, sonen Ashley och dottern Sara.
⹠Den 27:e VÀrldspingstkonferensen hÄlls den 4-7 juni i Helsingfors.
LÀs mer och anmÀl dig: pwc2025.fi
FrÄn Pentecostal World Fellowship utgÄr idag en rad grenar som verkar för att stÀrka enheten mellan Guds folk, att bygga kapacitet hos missionsledare och att skÀrpa det gemensamma teologiska perspektivet.
â Framöver vill jag se PWF utvecklas och vĂ€xa i styrka. Jag vill att den officiella röst som representerar vĂ„r rörelse i vĂ€rlden ska fördjupas.
PINGSTVĂNNERNA Ă€r ingen liten grupp lĂ€ngre utan Andens folk utgör 660 miljoner mĂ€nniskor i vĂ€rlden konstaterar William Wilson med ett leende.
â Det innebĂ€r ocksĂ„ att vĂ„r röst Ă€r viktig. Vi vill att den ska vara fylld av godhet, men ocksĂ„ klar och rationell. Att vi mitt i allt som hĂ€nder bibehĂ„ller vĂ„r passion för Jesus. Att betjĂ€na i detta Ă€r en fantastisk resa som jag njuter mycket av.
BESĂKTE
William Wilson var gÀsttalare pÄ konferensen Pingst Pastor i januari.
Kvar i stöd till Ukraina
Under tre Är av krig har pingstförsamlingarna i Ukraina varit ljus i mörkret för drabbade mÀnniskor. Nu behöver de stödet frÄn sina systerkyrkor i Sverige mer Àn nÄgonsin.
I ETT HAV AV flyktingar pÄ en jÀrnvÀgsstation stÄr en kvinna och ropar förtvivlat.
Hennes lilla flicka har blivit kidnappad mitt framför hennes ögon. Kriget i Ukraina har precis brutit ut och Andreas Frankner Àr pÄ plats utanför grÀnsen tillsammans med Pelle Hörnmark.
â Bilden av mamman som förlorade sin dotter bara nĂ„gra meter frĂ„n oss Ă€r nĂ„got jag bĂ€r med mig resten av livet. Samtidigt som hjĂ€lporganisationer tog emot flyktingar utnyttjades situationen av kriminella för trafficking, sĂ€ger Andreas Frankner.
De tre Är som gÄtt sedan dess har inneburit mÄnga fler möten och berÀttelser som visar pÄ ljus och mörker i stark kontrast. Hur mÀnniskor drabbats hÄrt av kriget, men ocksÄ vittnesbörd om församlingars och individers outtröttliga insatser för att hjÀlpa individer i nöd.
Men kriget behöver ses ur ett lÀngre perspektiv, dÄ ryska soldater funnits i landet sedan annekteringen av Krim, Majdanrevolutionen och konflikterna i Donetsk och Luhansk, pÄminner Frankner.
SOM MISSIONĂR i Ryssland under mĂ„nga Ă„r och senare missionsansvarig pastor i Filadelfia Stockholm, samt samordnare för flera lĂ€nders insatser i Ukraina, Ă€r han vĂ€l insatt i hĂ€ndelseutvecklingen sedan lĂ„ngt tillbaka.
Ănda sedan början av 1990-talet dĂ„ landet blev fritt, har ett 40-tal svenska pingst-
församlingar vÀnförsamlingar som de bett för och stöttat genom Ären.
Att bygga broar mellan pingströrelsen i öst och vÀst lÄg ocksÄ pÄ Pelle Hörnmarks hjÀrta nÀr han efter sin första period som förestÄndare för Pingst FFS blev ordförande för Pentecostal European Fellowship och europamissionÀr utsÀnd av Filadelfia Stockholm. Med sig hade han erfarenheter av att jobba med konflikthantering och försoning, sedan Ären som missionÀr i Etiopien.
â NĂ€r kriget bröt ut sĂ„ fanns kulturförstĂ„else, förtroende och infrastruktur att bygga pĂ„. Relationer hade skapats med samfundsledare sĂ„vĂ€l i Ukraina som i grannlĂ€nderna Polen, RumĂ€nien och Moldavien dĂ€r pingstförsamlingarna tog emot vĂ€ldigt mĂ„nga flyktingar, berĂ€ttar Frankner.
HANS EGET fokus har till stor del varit att upprÀtthÄlla och utveckla relationerna med ledare pÄ nationell nivÄ. Samtidigt har församlingar och individer i Sverige gjort viktiga insatser lokalt. HÀr Àr second hand-butikerna som de driver tillsammans med PMU en stor tillgÄng.
Pingstförsamlingarnas arbete i Ukraina samordnas genom Land-AU, ett arbetsutskott, dÀr Pingstkyrkan i Eskilstuna idag Àr ordförandeförsamling, med ett starkt engagemang i landet. Tillsammans med PMU, bistÄndsorganisationer i övriga
Text: Noomi Lind âą Foto: Robin Ibanez och Valter Nyman
SmÄ bilderna: Gruppen frÄn Filadelfia och Ulriksbergskyrkan. Andreas Frankner lÀngst bak till vÀnster. I vinröd kappa, Ida Josefsson.
nordiska lÀnder samt församlingar och organisationer i Ukraina, kan insatserna formas och kanaliseras utifrÄn de behov som finns.
Att fÄ ett ansikte pÄ dem som Àr drabbade av kriget och höra deras berÀttelser gör allt sÄ mycket mer verkligt.
PATRICK ĂLUND, medlem i Eskilstuna och regionsekreterare för Eurasien, ser ett stabilt stöd till Ukraina. Samtidigt framhĂ„ller han att det Ă€r viktigt att pĂ„minna om situationen och behoven, för att inte engagemanget ska mattas av. Regelbundet skickas nyhetsbrev ut och den 23 februari, Ă„rsdagen för krigsutbrottet, hölls en nordisk böne- och insamlingsdag för Ukraina.
â Vi behöver be mer för församlingarna i Ukraina, men Ă€ven för dem i Ryssland, för folket och för ledarna. VĂ„ra vĂ€nner behöver fĂ„ höra att vi stĂ„r med dem sĂ„ lĂ€nge som de behöver oss, sĂ€ger Patrick Ălund.
Det finns ett omedelbart behov av exempelvis mat, generatorer och batterier, men ocksÄ av lÄngsiktigt stöd sÄsom traumabearbetning. Inte minst för barnen, som drabbats hÄrt av kriget och Àven förlorat mÄnga Är av normal skolgÄng.
Medan vissa församlingar i Ukraina har starka band utÄt, Àr andra vÀldigt isolerade.
â Det finns mĂ„nga mindre pingstförsamlingar som kanske inte har nĂ„gon relation alls med ett land och församling utanför, framhĂ„ller Patrick Ălund.
Nyligen hjÀlpte han till att knyta ett vÀnskapsband mellan en församling i Dalarna
och en i Sumy oblast, i nordöstra Ukraina. Filadelfiaförsamlingen i DjurĂ„s har ett 20-tal medlemmar och via Missionstians bistĂ„ndsförening bedriver de sedan lĂ€nge missionsarbete i Ăst.
â För oss kĂ€nns det jĂ€tteviktigt att stötta vĂ„ra syskon i Ukraina. De behöver fĂ„ veta de inte stĂ„r ensamma i sin kamp, sĂ€ger Robin Malm, pastor.
TROTS
ATT
DERAS
vÀnförsamling Àr liten, har den ett omfattande arbete för barn och ungdomar. Pastorn besöker regelbundet flera utposter, varav en bara ligger fyra mil frÄn fronten.
â Vi brukar prata med varandra sĂ„ gott som varje vecka. Nyligen berĂ€ttade han att de tagit bilen ifrĂ„n honom sĂ„ vi hĂ„ller pĂ„ att samla in pengar till en ny. För tvĂ„ veckor sedan stod han ocksĂ„ inför att bli skickad till fronten men fick stanna hemma och vi fortsĂ€tter att be till Gud att han ska kunna vara kvar i sitt viktiga arbete.
NÀsta steg Àr att besöka den nya vÀnförsamlingen och göra mer ingÄende research om vad den behöver för fortsatt stöd, berÀttar Robin Malm. Han framhÄller att de kommer att finnas kvar Àven lÄngsiktigt. Kanske ligger det nÀra till hands att tÀnka att stora pingstförsamlingar i Sverige kan göra mer Àn smÄ, men Andreas Frankner framhÄller de mindre församlingarnas styr-
ka i att de ofta jobbar vÀldigt konkret och nÀra, med regelbundna resor till Ukraina.
â Jag tror att utmaningen oftare ligger hos de större i att skapa nĂ€rhet, hjĂ€rta och engagemang, sĂ€ger han.
För att ge en förstÄelse och kÀnsla för behoven gjorde Filadelfiakyrkan och Ulriksbergskyrkan nyligen en resa till Lviv, dÀr bÄde ledare och volontÀrer deltog. Med sig hade de varor som det samlats in pengar till.
En av dem som besökte landet för första gÄngen var Valter Nyman, 20 Är och medlem i Filadelfia. Han lÀser tv-produktion pÄ Kaggeholms folkhögskola och filmade ocksÄ resan.
I VIDEON SKILDRAR han besöket pÄ en begravningsplats och beskriver kÀnslan inför att mÄnga av de 2000 personer som ligger dÀr dog i hans egen Älder och hade kunnat vara hans kompisar.
â NĂ€r man fĂ„r se med egna ögon kommer det nĂ€ra pĂ„ ett helt annat sĂ€tt. Att fĂ„ ett ansikte pĂ„ dem som faktiskt Ă€r drabbade av kriget och höra deras berĂ€ttelser gör allt sĂ„ mycket mer verkligt, sĂ€ger Valter Nyman.
Det han upplevt har gett mersmak.
â Att fĂ„ vara en del i nĂ„got och bidra med det lilla man kan, kĂ€nns vĂ€ldigt fint. Jag har blivit Ă€nnu mer sugen pĂ„ att jobba
med film för att hjÀlpa mÀnniskor genom att berÀtta deras historier.
Med pÄ resan var ocksÄ Ida Josefsson. Hon Àr uppvÀxt i Ulriksbergskyrkan men numera medlem i Filadelfia. För 15 Är sedan gick hon bibelskola i Ukraina genom Ungdom Med Uppgift. Hon bodde ocksÄ i ett halvÄr i Ryssland.
Att komma tillbaka och Àven fÄ visa landet för sin man, var starkt för henne. Att fÄ möta en av sina gamla vÀnner frÄn Kiev, att slÄs av hur mycket Ukraina utvecklats som nation men ocksÄ av det fruktansvÀrda i kriget.
â Det Ă€r omöjligt att förstĂ„ vad krig innebĂ€r nĂ€r man inte lever i det sjĂ€lv, konstaterar Ida Josefsson. Samtidigt blev jag sĂ„ stolt över min egen hemförsamling, över den ukrainska och över Guds församling i stort. Att vi alla stĂ„r kvar i bön och olika insatser trots att det har gĂ„tt sĂ„ lĂ„ng tid. Kanske Ă€r det nu stödet behövs som allra mest.
â Det berörde mig att fĂ„ se banden mellan svenska och ukrainska församlingar. Det finns ett syskonskap som jag vill vara en del av. Detta Ă€r vad det innebĂ€r att tro och tillhöra Guds familj.
EN DAG BESĂKTE de en by dĂ€r en kvinna öppnat ett hem för Ă€ldre medsystrar. De hade fyllt bilen med basvaror som blev ett stort bönesvar dĂ„ potatisen tagit slut.
â Vad gör man nĂ€r man Ă€r gammal och svag, inte har nĂ„gra anhöriga och ens stad blir invaderad? Vart tar man vĂ€gen? Dessa Ă€ldre kvinnor pĂ„ flykt har hittat ett hem dĂ€r de fĂ„r en vĂ€rdig sista tid i livet. Det var vĂ€ldigt berörande att fĂ„ se, sĂ€ger Josefsson.
De fick ocksÄ komma hem till en familj dÀr mannen och hustrun förutom sina egna barn blivit fosterförÀldrar Ät tio barn som förlorat sina förÀldrar i kriget.
â Ăverallt visade mĂ€nniskor sin uppskattning över att vi inte glömt dem utan kom till dem, berĂ€ttar Ida Josefsson.
MITT I ALLT lidande pÄgÄr en skördetid. I mÄnga kyrkor fylls bÀnkraderna av internflyktingar och man talar om att fler kommit till tro pÄ Jesus under kriget Àn under de senaste 20 Ären totalt. I Charkov-
Det berörde mig att se banden mellan ukrainska och svenska församlingar.
Det finns ett syskonskap som jag vill vara en del av.
NÀr mörkret
Àr starkt sÄ lyser ljuset Ànnu starkare.
regionen har 23 nya församlingar bildats. â Jag har en oerhörd respekt för församlingarnas uthĂ„llighet i att vara ljus i mörkret för sina samhĂ€llen, sĂ€ger Andreas Frankner. De har synts och mĂ€rkts, har uppmĂ€rksammats för sin insats. De predikar evangelium och öppnar upp sina kyrkor i stöd. Det Ă€r ocksĂ„ oerhört trötta av att göra detta i nödlĂ€ge under tre Ă„r.
TILL DE LĂNDER dit strömmen av flyktingar kommit hör vĂ„rt eget, dĂ€r Vasyl Derun tar emot sina landsmĂ€n. Han Ă€r pastor i en ukrainsk församling i Stockholm och Ă€ven huvudansvarig för fem nya församlingar och tvĂ„ tillvĂ€xtgrupper som bildats runtom i Sverige.
â Förra Ă„ret döpte vi 13 personer till Kristus och över hĂ€lften av dem kom till tro hĂ€r. Nu börjar vi med undervisning för ett tiotal fler som ska döpas till sommaren, berĂ€ttar Vasyl Derun.
Församlingarna har ocksÄ köpt en lokal i Ramsberg som byggts om till en lÀgergÄrd och i somras hade de ett gemensamt sommarlÀger dÀr 80 barn, 40 tonÄringar och 30 unga vuxna deltog.
â Vi vill vara en del av samhĂ€llet hĂ€r och av svensk pingströrelse. Vi vill anvĂ€nda
den tid vi har fÄtt för att berÀtta om Jesus, ge hopp till vÄra landsmÀn hÀr och hjÀlpa dem som Àr kvar i Ukraina, berÀttar han.
PÄ Deruns hjÀrta ligger sÀrskilt att ordna en plats att bjuda in volontÀrer till som har jobbat hÄrt under hela kriget.
â Jag vill att de ska fĂ„ bo hĂ€r i lugn och ro under en vecka med sina familjer för att fĂ„ lite sjĂ€lslig rehabilitering, sĂ€ger han.
Ăven om det blir fred snart sĂ„ kommer kriget att fĂ„ konsekvenser för en hel generation. En viktig del i att bygga upp landet igen Ă€r arbetet för förlĂ„telse och försoning.
SYSTERKYRKOR i andra lÀnder har levt under svÄra tider av krig och konflikter och den kompetens som byggts upp inom rörelsen kommer efter hand att bli vÀrdefull för de församlingar som Àn sÄ lÀnge har fullt upp med att hantera den pressade situation som Àr.
â Det Ă€r viktigt för oss att be för och bevara relationerna och dialogen med pingströrelserna bĂ„de i Ryssland och Ukraina, sĂ€ger Andreas Frankner och fortsĂ€tter:
â NĂ€r mörkret Ă€r starkt sĂ„ lyser ljuset Ă€nnu starkare. Församlingen har pĂ„ ett sĂ„ tydligt sĂ€tt fĂ„tt lysa i denna situation och jag tror att det kommer en Ă€nnu större skördetid framöver.
De smÄ bilderna: Gruppen frÄn Sverige pÄ besök hos en familj. LÀngst t.v. upptill pÄ högra bilden, Valter Nyman.
Be om övervinnande tro i fredsfurstens tjÀnst
NĂR DETTA SKRIVS har tre Ă„r gĂ„tt sedan Ryssland invaderade Ukraina. Det talas om ett fredsavtal men de stora nyheterna handlar om en förĂ€ndrad global sĂ€kerhetsordning och att Europa mĂ„ste militariseras.
I Israel har ett vapenstillestÄnd kommit till men det Àr en skör vapenvila. Kriget har pÄ nytt blossat upp i Kongo och i mÄnga lÀnder pÄgÄr militÀra konflikter.
Samtidigt krymper vÀstvÀrlden sitt humanitÀra bistÄnd. I Sverige vill SIDA att bistÄndet ska gynna svensk handel och nÀr vÀrldens största bistÄndsmyndighet, USAID, stoppar sitt bistÄnd, drabbas miljoner mÀnniskor.
Medan orÀttvisorna vidgas dag för dag eskalerar konfliktytorna överallt. Tusentals dödas, miljoner Àr pÄ flykt, lidandet Àr ofattbart och hatet och förbittringen mellan mÀnniskor frodas pÄ tusen sÀtt.
I ALLT DETTA riskerar vi som efterföljare till Jesus att dras med i de mĂ„nga politiska viljornas kamp. MĂ„nga upprörs (med rĂ€tta) över att Ukrainas grĂ€nser kan komma att krympas, men det Ă€r inte grĂ€nsdragningarna pĂ„ jorden som Ă€r vĂ„r fiende, det Ă€r grĂ€nsdragningarna mot de âandraâ som sker i vĂ„ra hjĂ€rtan.
Paulus skriver att vÄr kamp inte Àr mot kött och blod (Ef 6:12) och det hat som mÄnga ukrainare (och kanske Àven svenskar) kÀnner för ryssar Àr den verkliga kampen. Denna vinns inte pÄ nÄgra militÀra stridsfÀlt utan vÄldets ondska kan bara övervinnas genom kÀrlek, förlÄtelse,
fred och försoning. Allt detta har vi fĂ„tt i Kristus och dĂ€rför kan kyrkan vara en stark fredsaktör, men vi har ett stort arbete att göra bĂ„de i oss sjĂ€lva och för andra. I den fredskonferens som PMU och ALT anordnade i Etiopien förra Ă„ret frĂ„gade den kenyanske akademikern Festus Mukoya: âHur kommer det sig att vi kristna, nĂ€r vi lever i fred med varandra, ser pĂ„ vĂ„ra etniska tillhörigheter som sekundĂ€ra, men att dessa blir primĂ€ra identitetsmarkörer vid konflikter?â
VÄldets ondska kan bara övervinnas genom kÀrlek, förlÄtelse, fred och försoning.
FESTUS RĂR vid nĂ„got viktigt. Trots vĂ„r bekĂ€nnelse att vi Ă€r nya skapelser i Kristus och hĂ€vdar att vĂ„rt medborgarskap Ă€r i himlen, förleder etniska och nationella tillhörigheter oss hela tiden att tĂ€nka jordiskt. VĂ„rt evangelium Ă€r verkligen himmelskt, motkulturellt och profetiskt, men vi Ă€r i dagligt behov av att kalibrera vĂ„rt tĂ€nkande. DĂ€rför manas vi till att be stĂ€ndigt, alltid be i Anden, hĂ„lla ut i bön för alla de heliga, vĂ€lsigna de som förföljer oss och be för vĂ„ra fiender (Ef 6:18; Rom 12:14; Matt 5:44).
Efter pingstdagen i Jerusalem sĂ„gs inte lĂ€ngre Kornelius, ockupationsmaktens general, som en fiende att döda, utan nĂ„gon att be för och i kĂ€rlek leda till omvĂ€ndelse. Detta Ă€r inte vĂ€rldens sĂ€tt att tĂ€nka och kallelsen till ett liv i bön Ă€r helt nödvĂ€ndig för att vi ska bevara vĂ„ra hjĂ€rtan rena, för att förkunna det Paulus kallar för âfredens evangeliumâ (Ef 6:15) och för att leva ut den tro som övervinner vĂ€rlden.
Folket som överlevde
Simon Holst, Roar Sörensen, Eva Skog Libris förlag
NÀr ni samlas har var och en nÄgot att bidra med Arne Fritzon, Elisabeth Sandlund, redaktörer Libris förlag
Ge det vidare
Egil Svartdahl Libris förlag
Viktigt om judiska folket
I den hÀr mycket ambitiösa boken fÄr vi som lÀsare följa det judiska folkets historia frÄn Är 70 till 7 oktober 2023. HÀndelser och personer vÀvs samman i en bÄde tegelstenstjock och pedagogiskt upplagd bok som innehÄller skönlitterÀra skildringar, faktadelar och dessutom rikligt med illustrationer och bilder. Jag brukar inte sluka faktaböcker, men den hÀr mer eller mindre strÀcklÀste jag. Att den dessutom ger en djupare förstÄelse av den komplicerade konflikten i Mellanöstern Àr extra vÀrdefullt i en tid dÄ antisemitismen ser ut att vara pÄ frammarsch igen.
Liv med funktionshinder
Den hĂ€r boken har tagits fram av Sveriges kristna rĂ„ds arbetsgrupp Kyrka â funktionshinder och lyfter mĂ„nga skilda erfarenheter av att delta i kyrklig verksamhet och leva med ett funktionshinder. Boken bestĂ„r av ett stort antal olika berĂ€ttelser, oftast skrivna av den med egna erfarenheter, men ibland ocksĂ„ av en anhörig. Mycket nyttig lĂ€sning som dessutom Ă€r lĂ€ttillgĂ€nglig och ger oss som inte lever sĂ„ nĂ€ra den hĂ€r verkligheten mĂ„nga saker att tĂ€nka pĂ„. Inte minst vad gĂ€ller bemötande och tillgĂ€nglighet av olika slag.
Om kyrka för alla Äldrar
Efter mÄnga Är som pastor och predikant i olika församlingar och i tvsammanhang konstaterar norske Egil Svartdahl att den största utmaning han stött pÄ i sin verksamhet Àr spÀnningarna mellan generationer. I den hÀr boken vill han dÀrför dela med sig av sina egna erfarenheter kring just detta, men han citerar ocksÄ generöst ett antal andra predikanter. Bokens undertitel Àr just En församling för alla generationer, nÄgot han ser som livsviktigt. Till hjÀlp för vidare funderingar finns samtalsfrÄgor till varje kapitel i boken.
Mixade stilar om liv med Gud
Van Zant Always Look Up (Frontiers Records)
Om du blandar rock och country, kryddar med en gnutta southern gospel och fyller det med texter om livet med Gud - dÄ fÄr du Van Zant. Förutom bandnamnet Àr det ocksÄ efternamnet pÄ medlemmarna Donnie, sÄngaren i Lynyrd Skynyrd (Sweet Home Alabama) och hans bror Johnny. Detta Àr deras första album med kristet tema. FavoritspÄren Àr den upplyftande lÄten Stand Up med 80-talsrockvibbar och Jesus Christ en nÄgot rockigare sÄng om Jesu korsfÀstelse.
Avskalad och unik livemusik
Maria Gustin Bergström Live (Gustin & Bergström AB)
Maria Gustin Bergström förenar folkmusik, psalm och lovsÄng pÄ ett spÀnnande vis. En hÀrlig jubileumsskiva med bÄde nya och tidigare sÄnger men Àven nyöversatta till engelska. Allt i avskalade och unika liveversioner med ett högklassigt femmannaband och kör. GÀstsÄngare pÄ ett antal spÄr Àr Victor Ternvall och Lars Mörlid. Exklusivt för den fysiska CD:n medföljer en booklet fylld med texter skrivna av Maria om sin musikbakgrund plus foton ur hennes liv.
Ăsigt frĂ„n rockpionjĂ€rer
Stryper When We Were Kings (Frontiers Records)
Stryper bildades Är 1983 och Àr en av pionjÀrerna inom kristen hÄrdrock. When We Were Kings Àr deras femtonde studioalbum och bjuder pÄ melodisk ösig och tung hÄrdrock fylld med klassiska gitarrslingor, solon och riff å la Stryper. SÄngaren Michael Sweets stÀmband levererar stabilt, snudd pÄ i samma klass som i sina yngre dagar. De tvÄ lÄtarna jag fastnar mest för Àr det headbangsvÀnliga titelspÄret och den glÀdjefyllda tacksamhetslÄten Grateful.
Nu finns expertis i fastighetsfrÄgor.
LENNART EDSTRAND
Àr ordförande i Pingst FFS styrelse
Hur ofta möts ni som styrelse för Pingst?
â Vi har ordinarie möten varannan mĂ„nad men kallar Ă€ven till extra möten nĂ€r det finns brĂ„dskande Ă€renden pĂ„ bordet. Vi hade till exempel ett den 17 februari om processen Pingströrelsen och framtiden och kommer att ha en heldag om den i mars inför de förslag som ska lĂ€mnas till RĂ„dslaget.
Har ni klubbat igenom nÄgot sÀrskilt intressant beslut nyligen?
â Ja, att starta Pingst Fastighetsutvecklings AB, (PFUAB), vilket innebĂ€r att det nu finns expertis till hands för församlingar i fastighetsrelaterade frĂ„gor.
I bolaget arbetar Roger Stenzelius och Sören Eskilsson, byggare och före detta pastorer. Bland annat har de lett arbetet med Södertörnskyrkans och Tyresö Pingstkyrkas nya lokaler. Det Àr en stor fördel att de bÄde kan rörelsen och har kompetens som församlingarna oftast saknar sjÀlva.
â Vi har ocksĂ„ beviljat en miljon kronor till LP:s nya familjehemsverksamhet, vilket kĂ€nns roligt.
Vilka större processer jobbar ni med för övrigt?
â Förutom vĂ„r framtidsprocess inom Pingst, sĂ„ rör sig vĂ„rt samtal mycket kring det lĂ€ge som PMU stĂ„r i nĂ€r det gĂ€ller finansiering frĂ„n Sida. Nyligen lĂ€mnades en ny ansökan om pengar in, som vi invĂ€ntar svaret pĂ„. â Vi jobbar Ă€ven med att flytta över vĂ„ra verksamheter frĂ„n riksföreningen Pingst FFS till trossamfundet. De behöver finnas dĂ€r för att vi ska kunna söka och fĂ„ statsbidrag. Detaljerna kring detta behöver vara pĂ„ plats vid Ă„rets slut. â En arbetsgrupp har ocksĂ„ tillsatts för att se över den roll som Pingst Förvaltnings AB (PFAB) har i rörelsen. Det Ă€r ett uppdrag vi fĂ„tt frĂ„n de tio största aktieĂ€garna.
Unikt praktverk om judiska folkets historia
Folket som överlevde Ă€r en rikt bildsatt och omfattande bok som tar oss med pĂ„ en makalös resa genom 2000 Ă„r av judisk historia. Genom bĂ„de berĂ€ttelser och utförliga faktadelar skildras historiska personer och avgörande skeenden för att det judiska folket skulle bestĂ„ â trots förskingring och förföljelser.
Libris bokförlag libris.se
MISSA INTE!
BOK REA
Lösningen pÄ korsordet i nr 4 2024
Förra numrets vinnare
Anita Nilsson, Ărnsköldsvik
Inge Andersson, Linköping
Ann-Margret Ekström, Ystad
Nancy Sandqvist, V:a Frölunda
Gunilla Sjöö, Vrigstad
Jag vill helst ha:
CD:n Live, av Maria
Gustin Bergström
Boken Ge det
vidare, av Egil
Svartdahl
NAMN:
ADRESS:
ORT:
Skicka rÀtt svar till:
Tidningen Pingst
Box 15144
167 15 Bromma
Eller: noomi.lind@pingst.se
Senast den 16 maj behöver vi ha rÀtt korsordslöning. Fem personer vinner en bok eller skiva.
Ett ekumeniskt relationsbygge Àr en förutsÀttning om kyrkan vill framtrÀda som den fredsrörelse som den Àr sÀnd till att vara.
MINNESVĂRT
Jan Eckerdal, direktor för teologi, Sveriges kristna rÄd, i en debattartikel i Dagen. Tid för Guds fred Àr det tema som kyrkorna samlas runt under Ekumeniska Äret 2025.
PODD OM TILLVĂXT
Nu finns Pingst TillvÀxtpodden, dÀr erfarenheter och visioner delas om hur man kan vÀxa - i tro, i gemenskap och i uppdraget som församling. Flera avsnitt Àr redan tillgÀngliga pÄ Spotify och Apple Podcast.
NY MUSIK FRĂ N PINGST
Pingst Kreativ har nu i mars slÀppt sitt fjÀrde album HÀnderna mot himmelen. Det innehÄller helt nya lovsÄnger skrivna av musiker och lÄtskrivare runtom i vÄra försam
âOm nĂ„gon gĂ€rna vill ha en församlingsledares tjĂ€nst, sĂ„ önskar han sig en god uppgift.â
1 Tim 3:1
STARTAR HĂSTEN 2025
En efterfrÄgad resa för församlingsledningar som vill ha de bÀsta förutsÀttningarna att leda i en ny tid, med fokus pÄ teologi, ledarskap och karaktÀrsdaning.
Med utbildningen vill vi:
â Lyfta församlingsledarens tjĂ€nst, betydelse och funktion för den lokala församlingens liv och utveckling.
â Ge bibliska principer och praktiska verktyg som utrustar och skickliggör församlingsledare i teologi, ledarskap och karaktĂ€rsdaning.
â Skapa förutsĂ€ttningar för en ny generation av församlingsledare att kliva in i tjĂ€nst.
â Ge förutsĂ€ttningar för regionala nĂ€tverk att vĂ€xa fram mellan församlingsledare och församlingar som bygger ett starkare âVIâ i vĂ„r rörelse.
â FörstĂ€rka och fördjupa Pingströrelsens teologi och identitet hos vĂ„ra församlingsledare.