Tror Gud om 300 nya församlingar 5 26
Insats i de mest utsatta omrÄdena
En tidning med uppbyggelse frĂ„n Pingst â Fria församlingar i samverkan
Nr 2 2023
Kliv ur bekvĂ€mlighetszonen KRĂNIKA Victoria Ăhrvall om att vĂ„ga
Tror Gud om 300 nya församlingar 5 26
Insats i de mest utsatta omrÄdena
En tidning med uppbyggelse frĂ„n Pingst â Fria församlingar i samverkan
Nr 2 2023
Kliv ur bekvĂ€mlighetszonen KRĂNIKA Victoria Ăhrvall om att vĂ„ga
Drömmen om att göra nÄgot för samhÀllets utsatta blev verklig efter kursen i socialt entreprenörskap.
REPORTAGE 16-18
Tidningen Pingst ges ut av Pingst â Fria församlingar i samverkan
SÄ förbereddes Daniel Alm för att stÄ fast som ledare i alla vÀder.
INTERVJUN 30-32
Gud bygger sitt underbara rÀddningsprojekt. För hela mÀnskligheten.
KRĂNIKA 8
4 6-7 14 26-27 29 33 34
FOLK I RĂRELSE
NYHETER FRĂ N PINGST SĂ„ blir sommarkonferenserna
NYHETER FRà N PINGST JÀmstÀlldhet pÄ agendan i teologiskt samtal
REPORTAGE
RÄdslag i Botkyrka Pingst med fokus pÄ sÄdd och plantering
BOK OCH MUSIK
KRYSS
UPPFATTAT SÄ mÄnga vet inte vem Jesus Àr
Ăvriga medverkande i detta nummer
Ivar Lundgren
Martin Thörewik
Ulrika Ramstrand
Josef Maxson
Lars Fridestig
Tidningen Pingst Box 15144 167 15 Bromma
Telefon E-post FrÄgor om adressÀndring
08 â 608 96 00 noomi.lind@pingst.se mikael.axelsson@pingst.se
AnnonsförsÀljning Tryckeri
Ola Tallbom Display UmeÄ Ola.tallbom@ display-umea.se 090-711512
Adress Ansvarig utgivare Redaktör
Omslagsbilder Layout och grafik
Daniel Alm
Noomi Lind
Elin Garcia och privat Noomi Lind, Alexandra Jennersjö, Elin Garcia
Linus Linbro
Victoria Ăhrvall
Gabriella MellergÄrdh
Julia Carlsson
V-TAB, Vimmerby
Det finns uppdrag framÄt och utÄt Àven för den som vet om sitt inre behov av förlÄtelse och helande.
NĂR JAG SKRIVER dessa rader har pingsthelgen just passerat. Ă terigen har vi pĂ„mints om andeutgjutelsens explosion av gudomlig kraft och kĂ€rlek. Ja, Jesus döpte lĂ€rjungarna i helig Ande och han gör det ocksĂ„ idag. Andedopet Ă€r en Guds gĂ„va och Ă€ven pingströrelsens grundmĂ€ssiga bidrag till kristenheten.
Effekten blev att lÀrjungarna gick ut pÄ Jerusalems gator. Genom andeuppfyllelsen sÀnds ocksÄ vi stÀndigt för att berÀtta om Kristus. Den kristna missionen fungerar inte utan pingsten. I denna tidning kan du lÀsa mer om vÄrt internationella arbete som gemensam pingstmission och det Àr fascinerande att se hur det vÀxer och utvecklas.
SAMTIDIGT SOM ANDEN Àr kraft och sÀndande sÄ Àr Anden ocksÄ tröst. Jesus anvÀnder ordet parakletos nÀr han talar om den kommande hjÀlparen i sitt avskedstal i Johannesevangeliet.
Ordet parakletos verkar bÀra tvÄ innebörder i en inÄtgÄende och en utÄtgÄende rörelse. Anden Àr inte bara uppdragsgivare och skördens herre. Anden Àr ocksÄ vÄr tröstare och vÀn. Det Àr Anden som hjÀlper oss att be nÀr vi sjÀlva inte förmÄr. Anden kÀnner minsta innersta skrymsle och vrÄ som vi kanske sjÀlva skÀms över och önskar inte fanns dÀr. Men Anden kommer vÄr svaghet till hjÀlp.
ANDEN I OSS och över oss innebÀr sÄvÀl sjÀlavÄrd som mission. Det finns en vila i mottagandet och det finns en vila i sÀndandet ocksÄ. Vi Àr svaga men kan bÀra andlig kraft. Vi syndar men Anden hjÀlper och tröstar pÄ vÀgen vidare. Det finns uppdrag framÄt och utÄt Àven för den som vet om sitt inre behov av förlÄtelse och helande.
DANIEL ALM
FörestÄndare Pingst FFS
NÀr allt kommer till allt vill Anden alltid förhÀrliga Kristus. I dig och genom dig.
6
nya församlingar har vÀlkomnats in i Pingst. De Àr SOS Church VÀsterÄs, BrÀcke Baptistförsamling, Internationella Romska Evangeliska Missionen, Filadelfiaförsamlingen i Dalum, Ukrainska pingstförsamlingen och Pingstförsamlingen i Bua.
35,5
miljoner kronor kom förra Äret in genom att medlemmar i pingstförsamlingarna valde att lÄta kyrkoavgiften gÄ till Pingst. Av dessa medel gÄr 70 procent till de lokala församlingarna och 30 procent till Pingst centralt.
120 000
personer mötte LPverksamhetens medarbetare under 2022 genom sitt arbete, som de fick förmedla Jesus kÀrlek till och berÀtta att det finns en vÀg ut ur missbruk och utsatthet.
STEFAN NORBERG
Ă€r ny pastor och förestĂ„ndare i Pingstförsamlingen Ăsterbymo. Sedan tidigare Ă€r han Ă€ven pastor i Missinskyrkan samt Ekparkskyrkan i Ydre kommun.
KJELL OLSSON har avslutat sin tjÀnst som pastor och förestÄndare i Pingst Bankeryd efter 24 Är och gÄr i pension.
MARKUS DUSEUS
har börjat en tjÀnst som förestÄndare i Pingst Bankeryd.
JONAS PĂIVĂRINTA
Àr ny pastor i Pingstkyrkan Hallstahammar. Han har tidigare varit förestÄndare i SödertÀlje Internationella Kyrka.
LINNEA BORĂN gĂ„r in som ny pastor med inriktning pĂ„ ungdom i Pingstkyrkan TrollhĂ€lltan.
PER-JOHAN STENSTRAND
gÄr in i en ny tjÀnst som ledare för arbetet med församlingsplantering inom Pingst. Tillsammans med sin fru Ulrica Stenstrand Àr han Àven pastor i och grundare av Lifecenter Church i VÀsterÄs.
MARTINA AXENE har avslutat sin tjÀnst som barnpastor i Pingst Bankeryd.
HANNA KAMMENSJĂ
har börjat en tjÀnst som barn- och familjeansvarig i Pingst Bankeryd.
ERIK och JOHANNA
WENNERBERG har tilltrÀtt som pastorer i Smed-
jan, Pingst SkÀrhamn. Erik Àr Àven förestÄndare i församlingen.
ANDERS WAHLUND blir ny pastor och förestÄndare i NÀssjö Pingstförsamling. Han kommer att tilltrÀda tjÀnsten i augusti.
PERNILLA ĂHMAN
har börjat som pastor och förestĂ„ndare i Filadelfia Ăckerö. Hon kommer nĂ€rmast frĂ„n en tjĂ€nst som pastor i Pingst TrollhĂ€ttan.
DAVID NELJESJĂ
Àr ny pastor med ansvar för social verksamhet i Pingstkyrkan Helsingborg.
PAUL WAERN har avslutat sin tjÀnst som tematisk ledare för relationerna i vÀrlden inom Pingst, dÀr han bland annat arbetat med att ta fram samarbetsavtal med systersamfund.
Vi tror inte pÄ tuffare tag och strÀngare straff.
Vi tror pÄ en fast hand och vÀldigt mycket kÀrlek direkt ifrÄn Jesus till mÀnniskor.Foto: Privat Foto: Josef Maxson
Församlingen har en viktig roll att spela i samhÀllets mest utsatta omrÄden.
Nu kraftsamlar verksamheter inom Pingst med församlingen för att tydligt möta behoven i de mest utsatta omrÄdena.
FĂR ATT GĂRA SKILLNAD dĂ€r det behövs som mest satsar LP-verksamheten, tillsammans med Sport for Life, Pingst Utbildning, Pingst Omsorg och Dream center ihop med lokala församlingar.
I polisens senaste lista, frÄn 2021, klassas 61 omrÄden i Sverige som riskomrÄden, utsatta eller sÀrskilt utsatta omrÄden. För att klassas som ett utsatt omrÄde behöver kriminaliteten i omrÄdet ha en inverkan i lokalsamhÀllet.
Samverkan mellan polis och sociala insatser beskrivs ofta som ett vinnande koncept för att fÄ bukt pÄ den hÀr problematiken.
HÀr finns en förhoppning om att den lokala församlingen kan ta initiativ till att jobba med fler lokala aktörer för att skapa trygghet.
â Vi tror att församlingar pĂ„ plats eller i nĂ€rheten av dessa omrĂ„den har mycket att bidra med. Samverkan Ă€r ett nyckelord, vi behöver samverka inom rörelsen men ocksĂ„ med stadsdelen, kommun, kyrkor, föreningar för att lyckas göra skillnad, sĂ€ger Semias Schenberg, verksamhetsledare för LP-verksamheten.
En förutsÀttning för ett sÄdant hÀr initiativ Àr mötet med boende i omrÄdet och att se deras behov utifrÄn hela livssituationen. DÀrför finns det en styrka i att flera verksamhetsomrÄden inom Pingst gÄr samman.
â Vi i referensgruppen samlar vĂ„ra gemensamma verksamheter till en sĂ„ kallad verktygslĂ„da, till hjĂ€lp för de församlingar som vill göra skillnad i dessa omrĂ„den, sĂ€ger Semias Schenberg.
⹠Den 18 april slÀpptes rapporten Frikyrkan i orten. Erfarenheter och utmaningar utifrÄn frikyrkans frÄnvaro och nÀrvaro i 61 utsatta omrÄden.
⹠Syftet Àr att peka pÄ en av de största missionsutmaningarna - de förorter och stadsdelar dÀr den frikyrkliga nÀrvaron Àr betydligt lÀgre Àn i andra omrÄden. DÀr bor mÄnga frÄn folkgrupper som inte har nÄtts av evangeliet i större utstrÀckning. LÀs och ladda ner pÄ efk.se.
Fokus pÄ Jesus, gemenskap mellan generationer och mod i en orolig tid. Detta kommer att prÀgla Ärets sommarkonferenser, Nyhemsveckan och Lappis. Pingst finns ocksÄ pÄ plats under Almedalsveckan.
Fokus: Jesus Àr temat för Ärets Nyhemsvecka, för att peka pÄ hans orubbliga frid i en orolig vÀrld.
Ănskan att frĂ€mja gemenskap mellan generationer genomsyrar planeringen och upplĂ€gget. Ett led i att göra Nyhemsveckan vĂ€lkomnande för alla Ă€r ocksĂ„ att det nu finns en sĂ€rskild integrationssamordnare som församlingar kan höra av sig till.
â Vi Ă€r stolta över att i Ă„r ha ett sĂ„ brett program med vĂ€ldigt mĂ„nga olika inslag, exempelvis seminarium pĂ„ Barnens Nyhem om att lĂ„ta tron ta plats i hemmet, seminarium för Unga Vuxna, bibelstudium, panelsamtal och kvĂ€llsmöten. Vi fortsĂ€tter ocksĂ„ med att börja varje dag tillsammans ung som gammal i Nyhemshallen, berĂ€ttar Anna-Carin Rabnor, ordförande för Nyhemsveckan.
â Till vĂ„ra nya samlingar hör en kvinnofrukost och en kvĂ€llsmacka för mĂ€n.
En av Ă„rets höjdpunkter Ă€r âAlla tiders sĂ„ngerâ pĂ„ midsommarafton, som hĂ„lls utan intrĂ€de. Till Ă„rets utlĂ€ndska talare hör Dr Isahai Dau, Sophia Barrett och Sam Michaelsen.
De cirka 1400 volontÀrerna Àr viktiga för att konferens som denna ska vara möjlig.
â I Ă„r testar vi att ha ett sĂ€rskilt volontĂ€rtĂ€lt som servar och stöttar dem. Det kĂ€nns ocksĂ„ kul att vi Ă€r i alla Ă„ldrar vi som Ă€r volontĂ€rer, frĂ„n barn i mellanstadieĂ„ldern till pensionĂ€rer, sĂ€ger Rabnor.
LAPPIS
Ăven pĂ„ Lappis vill arrangörerna i en tid av otrygghet och rĂ€dsla ingjuta tillförsikt
med temat MOD i versaler.
â Genom dagsteman gör vi en vandring genom den kristna trons beskrivning av hur mod i olika former kan stĂ€rka oss i att förmedla hoppets budskap, berĂ€ttar Robert Granlöf, koordinator för Lappis.
UpplÀgget ser i stort sett lika ut som föregÄende Är, med mÄnga satsningar för barn och ungdomar.
En av höjdpunkterna Àr det internationella besöket av Dr Isaiah Dau, Sydsudan. Förutom gudsmötet stÄr gemenskapen som kristna i fokus under veckan.
â Vi tror att det rent generellt Ă€r en otroligt viktig vecka för att fĂ„ mötas och dela livet med varandra. Vi behöver mĂ„nga fler sĂ„dana mötesplatser för vĂ„ra församlingsvĂ€nner.
â I mötet med varandra, nĂ€r vi delar livet, glĂ€dje och sorg - det Ă€r kanske dĂ€r modet att gĂ„ vidare med vĂ„ra liv fĂ„r sitt starkaste uttryck, sĂ€ger Robert Granlöf.
Pingst finns ocksÄ pÄ plats under Almedalsveckan för att peka pÄ Jesus och berÀtta vad församlingen gör i samhÀllet.
Seminarier och gudstjÀnster kommer att hÄllas, dÀr bland andra Daniel Alm, förestÄndare för Pingst, medverkar.
Liksom tidigare Ă„r Ă€r Pingst medarrangör av âG som i Gudâ. Det blir Ă€ven gudstjĂ€nst i Pingstkyrkan, Visby. Till de teman som kommer att lyftas hör âUtsatta omrĂ„den och gĂ€ngkriminalitet â Ă€r vĂ€ckelse lösningen?â NĂ„gra av programpunkterna under veckan sĂ€nds Ă€ven live.
⹠Nyhemsveckan hÄlls 16-25 juni i Nyhem utanför Mullsjö. LÀs mer: nyhemsveckan.se. För frÄgor om integration: integration@nyhemsveckan.se
⹠Lappis hÄlls 2-9 juli i Husbondliden utanför Lycksele. LÀs mer: lappis.se
⹠Almedalsveckan hÄlls 27 juni - 1 juli i Visby pÄ Gotland. LÀs om Almedalsveckan: almedalsveckan.info
En gudstjĂ€nst under Lappis 2022.FĂR NĂ GRA Ă R sedan hade jag förmĂ„nen att fĂ„ lĂ€sa en personlig dagbok som missionĂ€r John Ăsterberg skrivit. I slutet av 1930-talet förberedde han sig för att resa ut som missionĂ€r till Kongo. För att fĂ„ ihop till underhĂ„llet cyklade han runt till smĂ„ pingstförsamlingar i södra Sverige, vittnade om sin kallelse och fick ta upp kollekt till sin utresa.
I dagboken beskriver han mötena i den ena församlingen efter den andra. Det Ă€r sĂ€llan mycket folk och kollekterna Ă€r inte övervĂ€ldigande, omkring tjugo, trettio kronor per församling. Han noterar beloppen i dagboken och tillĂ€gger varje gĂ„ng ett âPris ske Gud!â PĂ„ nĂ„gra stĂ€llen fĂ„r han ingenting alls. Man har glömt annonsera att han skulle komma. Men varje dag tackar han Gud. Och trampar vidare.
SÄ otroligt ansprÄkslöst började en imponerande missionsgÀrning som sedan vÀxte och bar frukt och fortfarande gör sÄ i Centralafrika.
DET VAR Pà liknande sÀtt som mycket av pingstmissionens arbete inleddes. Vanliga svenskar bad i sina enkla trÀkapell för församlingen och missionen. Anade de att det skulle vÀxa upp församlingar med mÄnga tusen medlemmar och pingströrelser med mÄnga miljoner medlemmar?
Kunde de drömma om att ur deras böner och gÄvor skulle vÀxa socialreformatoriska rörelser som skulle förvandla tillvaron för Ànnu fler miljoner individer? Att en dag en av deras egna skulle belönas med Nobels
IVAR LUNDGREN
Har varit journalist pĂ„ DN och pĂ„ Dagen, samt direktor för LĂ€karmissionen. Ăr Ă€ven författare
Du kanske
tycker att din insats Àr obetydlig, som ett senapsfrö?
Det Àr den inte. Fröet har vÀxtkraft.
fredspris och bli en röst för fred och rÀttvisa inför hela vÀrlden?
Antagligen inte, men det Ă€r detta som har skett. Trots att allt sĂ„g sĂ„ obetydligt ut. Som ett senapsfrö. Men fröet har vuxit, och Pingströrelsen spelar i dag en viktig roll i det internationella utvecklingsarbetet, i kampen mot fattigdom, okunnighet, orĂ€ttvisor och vĂ„ld. Om detta kan man lĂ€sa i boken Kallade till nationerna. En brittisk antropolog hĂ€vdar dĂ€r exempelvis att âPingstkyrkorna Ă€r ofta mer effektiva förĂ€ndringsagenter Ă€n de sekulĂ€ra utvecklingsorganisationerna.â
ETT SĂ DANT BETYG hade nog inte John Ăsterberg vĂ„gat drömma om dĂ€r han cyklade omkring pĂ„ grusvĂ€garna i SmĂ„land. Men han hade en kallelsens eld i sitt hjĂ€rta. Finns denna hĂ€ngivenhet och denna övertygelse om ett brĂ„dskande Ă€rende kvar i dagens pingströrelse? Ja, nĂ€r jag lĂ€ser Kallade till nationerna ser jag att den finns. I och med att du Ă€r med i en kristen församling Ă€r du en del av det enorma nĂ€tverk som dag och natt Ă€r verksamt över hela jorden för att övervinna det ondas konsekvenser och för att stödja, hjĂ€lpa och lyfta lidande, förtryckta och förslavade mĂ€nniskor.
Du gör det genom dina böner och genom ditt bidrag till mission och diakoni. Du kanske tycker att din insats Àr obetydlig, som ett senapsfrö? Det Àr den inte. Fröet har vÀxtkraft. Det Àr av mÄnga sÄdana frön Gud bygger sitt underbara rÀddningsprojekt. För hela mÀnskligheten.
Vi pĂ„ Arbetsgivaralliansen Ă€r glada över att Pingst valt oss som arbetsgivarorganisation. Vi gör allt för att du som medlem ska bli starkare i din roll som arbetsgivare. Vi Ă€r experter pĂ„ din bransch och tar hand om allt det jobbiga, sĂ„ att du kan fokusera pĂ„ din verksamhet. Ăr det nĂ„got du undrar över Ă€r du alltid vĂ€lkommen att kontakta oss pĂ„ 08-545 912 00.
De lever i stĂ€ndig vaksamhet i vĂ€rldens mest korrupta land, dĂ€r vĂ„ldet hör till vardagen. ĂndĂ„ Ă€r de inte rĂ€dda.
Möt Magdalena Waern och Filip Lidström, missionÀrer i Sydsudan sedan tvÄ Är tillbaka.
SYDSUDAN TOPPAR listan över vÀrldens mest korrupta lÀnder och befolkningen Àr hÄrt mÀrkt av ett inbördeskrig som pÄgÄtt i flera decennier. Vad fÄr ett ungt par att lÀmna sin trygga tillvaro i VÀrnamo för en vardag i Sydsudans huvudstad Juba?
Mitt under samtalet med Magdalena Waern och Filip Lidström för att ta reda pÄ detta, sÄ tjuter överfallslarmet utanför det lilla hus som de hyr av Wycliffe. De ser vakten gÄ förbi fönstret pÄ omrÄdet som Àr bibelöversÀttarnas bas.
â Det Ă€r spĂ€nnande att bo i Sydsydan sĂ€ger Filip med ett litet leende, innan de fĂ„r veta att lĂ€get Ă€r lugnt.
Magdalena Àr psykolog, specialiserad inom trauma och jobbade fram till utresan inom vuxenpsykiatrin i VÀrnamo. Hon Àr ocksÄ sjÀlv missionÀrsbarn och tÀnkte sig tidigt en liknande framtid.
â NĂ€r jag var i 15-Ă„rsĂ„ldern sĂ„ började livsvalen spela större roll och jag behövde brottas med den tanke som varit sjĂ€lvklar. Vad skulle krĂ€vas av mig för att bli missionĂ€r och vad mĂ„ste jag vĂ€lja bort?
Samtidigt vÀxte sig lÀngtan allt starkare och bekrÀftades pÄ olika sÀtt genom andra mÀnniskor och egna upplevelser.
Filip vÀxte upp i en entreprenörsfamilj och startade sjÀlv företag nÀr han var 21
Är gammal, inom bilbranschen. Han drev det i över tio Är och hade fem anstÀllda. Dessutom ansvarade han för ekonomin i hemförsamlingen Arken i VÀrnamo.
â Jag visste knappt vad en missionĂ€r var. Men pĂ„ ett ungdomsmöte nĂ€r jag var 14-15 Ă„r, var det en man som profeterade att jag skulle bli det. DĂ„ tyckte jag att det lĂ€t vĂ€ldigt konstigt.
SĂ TRĂFFADES Filip och Magdalena nĂ€r de var i 20-Ă„rsĂ„ldern och tankarna pĂ„ mission tog pĂ„ allvar form.
â Men Gud satte inte en nĂ„l pĂ„ en karta eller visade i en dröm vart vi skulle Ă„ka, sĂ€ger Magdalena.
â Det Ă€r ju inte heller sĂ„ att man söker en tjĂ€nst som missionĂ€r pĂ„ arbetsförmedlingen, inte inom pingströrelsen i alla fall, inflikar Filip med ett skratt.
IstÀllet började de besöka olika lÀnder, Etiopien, Kenya och Tanzania. Filip lÀste ocksÄ PROMIS - Programmet för mission och interkulturella studier, vid ALT.
Sommaren 2019 blev de medbjudna pĂ„ en resa till Sydsudan, ett land som de tĂ€nkte var för tufft att jobba i som nya missionĂ€rer. ĂndĂ„ upplevde de nĂ„got nytt.
â Man kan vĂ€l sĂ€ga att Sydsudan drabbade oss. Vi kĂ€nde kĂ€rlek till mĂ€nniskorna
och till kyrkan och nÀr vi sökte Guds ledning sÄ vÀxte den, berÀttar Magdalena.
PÄ hösten besökte de ledningen inom Sudan Pentecostal Church, SPC, och de behov som beskrevs matchade precis deras gÄvor och kompetens.
â Jag tvivlade lĂ€nge pĂ„ vad jag skulle kunna göra som företagare, men dĂ„ blev jag 100 procent sĂ€ker. Jag förstod att det inte bara Ă€r att predika som Ă€r evangelium, utan Ă€ven att verka för fred. Att skapa hopp hos folket och att dela med sig till sin broder, sĂ€ger Filip.
Efter olika samtal mellan deras hemförsamling och SPC, fick de en officiell inbjudan. Firman och huset sÄldes och de förberedde sig för utresan.
sina egna arbetsuppgifter. Det fick ju ta sin tid, sÀger Magdalena.
â Vi visste inte ens att det fanns en bankomat hĂ€r och hur vi skulle fĂ„ ut pengar, fortsĂ€tter Filip.
DEN STĂRSTA utmaningen för landets befolkning Ă€r oroligheterna som bottnar i kampen om de knappa tillgĂ„ngarna.
â Att skapa nĂ„got annat att göra Ă€n att strida Ă€r fredsarbete, sĂ€ger den förre ledaren för samfundet, Isaiah Dau. Att bygga skolor och ge arbetstillfĂ€llen för sargade mĂ€nniskor sĂ„ att de kan gĂ„ vidare i livet.
â Att se hur tvĂ„ unga mĂ€nniskor upplever en kallelse och inrĂ€ttar hela sitt gemensamma liv efter detta Ă€r oerhört spĂ€nnande. Mer Ă€n tio Ă„r senare kan man se hur Gud fört dem till ett sammanhang dĂ€r de passar perfekt. Jag Ă€r sĂ„ tacksam att fĂ„ ha Magdalena och Filip som vĂ€nner och inspiration i mitt liv.
Ă TTA FĂRSAMLINGAR stĂ„r bakom dem ekonomiskt och de kĂ€nner ett stort stöd sĂ„vĂ€l andligt som praktiskt. NĂ€r det till exempel utbröt strider i Khartoum regnade det in meddelanden hemifrĂ„n Sverige.
â Vi fick skriva i ett nyhetsbrev att vi inte bor i Sudan utan Sydsudan, ler Filip.
ĂndĂ„ Ă€r oron inte obefogad i ett land dĂ€r överfall, skottlossning och mord hör till vardagen.
â Det finns liksom ingen sĂ€kerhet frĂ„n polis och militĂ€r, sĂ„ om man blir rĂ„nad eller nĂ„got annat hĂ€nder sĂ„ Ă€r det svĂ„rt att fĂ„ hjĂ€lp, berĂ€ttar Filip. De Ă€r inte rĂ€dda men stĂ€ndigt vaksamma.
â I början blev vi utmattade av detta men nu har vi vant oss vid att ha ögon i nacken och se vad som inte stĂ€mmer. Man ska ju lita pĂ„ Gud, men om de lokala kollegerna sĂ€ger att en vĂ€g Ă€r farlig, dĂ„ Ă„ker man inte pĂ„ den, betonar han.
De Äterkommande inbördeskrigen har tvingat SPC att starta om frÄn noll gÄng pÄ gÄng. Till Filips uppdrag hör dÀrför att bygga upp kompetens inom ekonomi och administration sÄ att det finns en grund för effektiva insatser. MÄlet Àr att samfundet ska bli sjÀlvförsörjande.
Bland annat planeras för ett projekt dÀr befolkningen lÀr sig att odla men Àven trÀnas i lÀrjungaskap, exempelvis vÀlsignelsen i givandet och tjÀnandet.
â Att stĂ€rka upp kapaciteten i Guds församling Ă€r det som ytterst kommer att bringa fred. NĂ€r evangeliet nĂ„r fram och Guds rike utbreder sig, framhĂ„ller Magdalena.
TILL HENNES uppdrag hör att undervisa vid en missionsskola. Hon förbereder ocksĂ„ ett arbete för att utbilda sjĂ€lavĂ„rdare. â Jag hoppas kunna hjĂ€lpa pastorer, söndagsskollĂ€rare, diakoner och Ă€ldste att möta de egna församlingsmedlemmar som Ă€r trasiga inombords.
â Genom stor beslutsamhet och förtröstan pĂ„ Herren, sĂ„ öppnade Han en dörr. Med sina unika talanger tillför de kunskap till vĂ„r systerkyrka SPC samtidigt som de fĂ„r skapa en bas i ett svĂ„rĂ„tkomligt omrĂ„de för att nĂ„ onĂ„dda folkgrupper med evangelium.
AV SYDSUDANS 12 miljoner invÄnare vet 80 procent inte om de kommer att ha nÄgot att Àta nÀsta dag och mödradödligheten Àr oerhört hög.
â Det var vĂ€ldigt mĂ„nga kĂ€nslor i början. Jag tyckte att korruptionen var svĂ„rast och att se allt lidande, fattigdomen. Det Ă€r sĂ„ vĂ€ldigt orĂ€ttvist, sĂ€ger Filip.
Juba Àr samtidigt en av Afrikas dyraste stÀder, med höga hyror trots att det ofta inte ens finns varmvatten.
â Utmaningen blev stor. Hur letar man bostad och hittar det man behöver för att kunna starta ett liv, och hur utformar man
Magdalena utbildar Àven personal och volontÀrer i sjÀlavÄrd inom en ny organisation riktad till kvinnor i prostitution. De hjÀlper ocksÄ till med att bygga upp en bas i Kapoeta, 30 mil frÄn Juba, varifrÄn SPC kan förmedla evangelium till onÄdda folkgrupper i östra Sydsudan. Lokala ledare kommer att fÄ utbildning bÄde teologiskt och i olika yrken sÄ att de kan missionera och försörja sig samtidigt.
â DĂ€r tar jag pĂ„ mig mina arbetsklĂ€der för att borra brunn och bygga vattentorn samt bygga en kyrka och nu ocksĂ„ en dopgrav, berĂ€ttar Filip.
Vardagen Àr slitsam, men resultaten i smÄtt och stort ger kraft att fortsÀtta. Att
Martin Holmberg Kontaktperson i missionsrĂ„det, Arken. Andreas Svedman Missionsinspiratörsitta i ett samtal med en kvinna om hennes utmaningar och höra henne sĂ€ga: âJag kĂ€nner att mitt sinne expandrar.â Att för första gĂ„ngen vrida pĂ„ kranen nĂ€r det nya vattensystemet Ă€r pĂ„ plats och se mĂ€nniskors förtjusning över att det rinner vatten.
â Vi glĂ€ds över varje framsteg. Att se mĂ€nniskor utvecklas och tĂ€nka pĂ„ nya sĂ€tt och veta att det Ă€r för att Gud sĂ€nde oss hit, sĂ€ger Magdalena.
MEN NĂR DE fĂ„r frĂ„gan hur de ser till att orka i lĂ€ngden, Ă€r det tydligt att det inte Ă€r helt enkelt.
â Det finns ingen regelbundenhet hĂ€r och mĂ€nniskor hör ju av sig alla tider pĂ„ dygnet veckans alla dagar, sĂ€ger Magdalena med ett skratt och Filip fortsĂ€tter:
â Jag har nog Ă€nnu svĂ„rare Ă€n Magdalena för att stĂ€nga av och vila, eftersom jag drivit eget företag. DĂ„ jobbar man ju jĂ€mt.
⹠Magdalena Waern och Filip Lidström Àr medlemmar i Arken, VÀrnamo, som sÀnt ut dem.
âą Ăven dessa församlingar stĂ„r bakom dem ekonomiskt: Pingst Jönköping, Pingst Mullsjö, Pingstförsamlingen i Karlskrona, Pingst Vetlanda, Pingst Lidköping, Pingstkyrkan i Lund och Brokyrkan i Hok.
Enligt deras avtal ska de lÀmna landet ett par gÄnger om Äret för att ÄterhÀmta sig.
â VĂ„r kontaktperson i missionsrĂ„det tar vĂ€ldigt fint personalansvar och pĂ„minner om ledighet och vila, berĂ€ttar Magdalena.
MĂ LET ĂR ATT de sjĂ€lva inte lĂ€ngre ska behövas, men ett arbete som detta tar tid.
â Vi har gett vĂ„ra liv till Herren och vill vara i tjĂ€nst för honom sĂ„ lĂ€nge han behöver oss, sĂ€ger Magdalena.
Deras frÀmsta rÄd till andra som bÀr pÄ en missionskallelse, Àr att inte stressa.
â Livet Ă€r inte en transportstrĂ€cka fram tills du kan komma ut i mission. NĂ€r vi tittar i backspegeln pĂ„ alla de Ă„r dĂ„ vi vĂ€ntade sĂ„ kan vi se att det var en tid som Gud anvĂ€nde intensivt för att förbereda oss för precis det vi nu möter. NĂ€r Herren kallar sĂ„ utrustar han ocksĂ„ och det Ă€r detta som gör att man sedan orkar.
Johanna Bode, tidigare verksamhetsledare för Pingst Ung och numera pastor och förestÄndare i Pingstkyrkan VÀstra Frölunda.
I höst bjuder Pingst in till en dag om jÀmstÀlldhet. MÄlet Àr att lyfta de hinder kvinnor upplever som ledare eller i deras vÀg mot ledarskap.
FĂRHOPPNINGEN ĂR inte bara att identifiera hindren utan Ă€ven att se vad församlingarna ute i landet kan arbeta med för att öka jĂ€mstĂ€lldheten.
â Pingsts hĂ„llning Ă€r att alla mĂ€nniskor kan bli kallade, oavsett kön. Att kvinnor och mĂ€n upplever att det finns skillnader i hur vĂ€l de kan utföra sitt ledaruppdrag utifrĂ„n den kallelsen Ă€r ett det problem och en utmaning vi behöver ta oss an, sĂ€ger Richard Svensson, verksamhetsledare för Pingst Församling.
PINGST PASTORS antologi Kallad,bekrÀftad och överlÄten ligger till grund för det teologiska samtal som ska genomsyra dagen.
â Vi har en gemensam teologisk grund och det Ă€r viktigt att belysa i dessa frĂ„gor. I den grunden kan vi ta avstamp, sĂ€ger Christine Viklund, verksamhetsansvarig för Pingst Omsorg.
FĂR ATT JĂMSTĂLLDHETSARBETET ska fĂ„ de allra bĂ€sta förutsĂ€ttningarna i församlingarna har inbjudan till den hĂ€r dagen inte bara gĂ„tt ut till pastorer utan Ă€ven till alla församlingsledningar.
Förhoppningen Àr Àven att det hÀr ska bli ett tillfÀlle att lyfta goda exempel frÄn lokala sammanhang.
Rubriken för dagen Ă€r PĂ„ Guds hjĂ€rta och pĂ„ Pingsts agenda â en dag om kvinnor i ledarskap och den hĂ„lls i Jönköping.
⹠Dagen om jÀmstÀlldhet hÄlls den 14 september hos Jönköping Pingstförsamling.
⹠Behovet av att göra det lÀttare för kvinnor att fÄ komma in i sina kallelser till ledare togs ocksÄ upp under RÄdslaget i maj.
Just nu bokar vi in nÀsta Är (2024).
Missa inte att boka
Morgan Carlsson & Team redan nu! Mer
Ta del av uppmuntrande bibelord, vittnesbörd, nyheter, kommande hÀndelser inom Pingst och mycket mer.
pingstsverige
Historisk, fiktiv roman som utspelar sig under pingstvÀckelsen pÄ Azusa Street, Los Angeles, 1906.
NÀr Sarah Anne flyr för sitt liv genom skogen utanför Wilmington, vet hon inte att Gud kommer att anvÀnda det katastrofala som hÀnt för att föra henne in i ett spÀnnande Àventyr i Los Angeles.
Annelie Anttila Àr lÀrare och författare, och hon har forskat i kyrkohistoria med fokus pÄ den tidiga pentekostalismen.
Micael Lahtinen skriver om den helige Ande, och om sina erfarenheter av ett liv tillsammans med Gud â frĂ„n missionsfĂ€lten till hemma i sin soffa. Upplev en förnyad förstĂ„else för hur den helige Ande verkar.
PÄ ett öppenhjÀrtigt sÀtt berÀttar Karin och Tommy Lilja frÄn sina egna liv. Varma berÀttelser direkt frÄn livet, men ocksÄ om ekonomi, bön och tro, och hur man kan fÄ de omrÄdena att fungera.
I Max Lucados kanske bĂ€sta bok hittills tar han oss vidare pĂ„ resan mot att lĂ€ra kĂ€nna Jesus â han som förstĂ„r det du gĂ„r igenom och som kĂ€nner till dina dagliga utmaningar. I honom kommer du att finna svaren pĂ„ din djupaste lĂ€ngtan ...
Kan man rÀdda vÀrlden? Absolut, om man börjar dÀr man stÄr.
Pingstkyrkan i Landsbro har blivit sambandscentral för BrobyhjÀlpen som i samarbete med lokala livsmedelsbutiker och engagerade volontÀrer ger stöd till mÀnniskor i utanförskap.
TVà Gà NGER I se veckan hÀmtas svinnvaror frÄn fyra livsmedelsbutiker, mat som Àr fullt Àtbar men som inte gÄr att sÀlja pÄ grund av en trasig förpackning, kort hÄllbarhet eller helt enkelt för att bananerna blivit för bruna. All mat transporteras sedan till Brobykyrkan som ligger alldeles utmed genomfartsvÀgen i det smÄlÀndska samhÀllet Landsbro. HÀr packas den om i matkassar som hÀmtas av behövande.
â I dagslĂ€get handlar det om 13 hushĂ„ll i Landsbro med sammanlagt 35 personer, frĂ„n spĂ€dbarn till 85 Ă„r, mĂ€nniskor med olika bakgrund men med behov av hjĂ€lp och stöd, sĂ€ger Katherine Nordenflycht.
HjÀlpen med matkasse bygger pÄ en ansökan dÀr man möter personen i frÄga i en intervju för att fÄ en helhetsbild av dess situation.
â Det Ă€r vĂ€ldigt viktigt för oss att möta hela mĂ€nniskan, dĂ€rför kan man inte ansöka digitalt. Och dĂ„ ser vi ju ocksĂ„ att det finns mĂ„nga fler behov hos de hĂ€r mĂ€nniskorna, sĂ€ger Katherine.
Hennes man Mattias Àr pastor i Brobykyrkan, en mindre pingstförsamling med cirka 100 medlemmar i ett litet samhÀlle med runt 1400 invÄnare. De flyttade till Landsbro för bara ett par Är sedan och med sig bar Katherine en dröm om nÄgot större.
â Jag har alltid varit vĂ€ldigt kreativ i mitt huvud, men ofta kĂ€nt â vĂ„gar jag sĂ€ga det hĂ€r? FĂ„r man tĂ€nka sĂ„ hĂ€r vilt och galet? Kan man rĂ€dda vĂ€rlden?
PÄ samma sÀtt drömde Ulrica Stenman om nÄgot större. Hon Àr sjuksköterska i botten men har de senaste Ären drivit ett privat familjedaghem i Landsbro.
â Jag Ă€r ocksĂ„ en sĂ„n som vill mycket, som har idĂ©er
och brinner. NÀr jag ser nÄgot som saknas vill jag göra nÄgot Ät det. Och jag har funderat mycket pÄ hur vi som församling kan möta de sociala utmaningar vi har i vÄrt samhÀlle. Inte bara nÀr det gÀller tron, utan alla slags behov, sÀger Ulrica.
Mattias hade under en lĂ€ngre tid peppat Katherine att söka distanskursen âSocialt entreprenörskap i kyrka och samhĂ€lleâ som ges av Hyllie Park och June Folkhögskola. Ăven Ulrica hade funderat pĂ„ den hĂ€r kursen. Och nĂ€r Ulrica och Katherine började prata och dela sina tankar och visioner var saken klar.
â Vi var sĂ„ överens om vad vi önskade för vĂ„rt samhĂ€lle, sĂ€ger Ulrica.
KATHERINE BESKRIVER kursstarten som ren eufori.
â Plötsligt kĂ€nde jag, jag Ă€r inte ensam, det Ă€r okej att tĂ€nka och drömma stort. Det Ă€r inte omöjligt. Jag hade inte verktygen tidigare, men pĂ„ kursen i socialt entreprenörskap fick jag det. Dessutom peppar man varandra som deltagare och hjĂ€lper varandra vidare i processen. Vi hade aldrig startat BrobyhjĂ€lpen om det inte vore för den hĂ€r kursen, sĂ€ger Katherine.
Det enda Ulrica och Katherine visste nÀr kursen började i augusti förra Äret var att de med utgÄngspunkt ifrÄn församlingen ville möta mÀnniskors behov. Katherine har sjÀlv en bakgrund inom psykiatrin dÀr hon bland annat jobbat i Vetlanda.
â I arbetet upptĂ€ckte jag att mĂ„nga mĂ€nniskor jag besökte ocksĂ„ hade ett stort behov av mat, sĂ€ger Katherine. Ett studiebesök hos Betel MathjĂ€lpen i Skövde öppnade ögonen bĂ„de pĂ„ Katherine och Ulrica â det hĂ€r var precis
Plötsligt kÀnde jag, jag Àr inte ensam, det Àr okej att tÀnka och drömma stort. Det Àr inte omöjligt.
vad de ville starta i Landsbro.
Men hur vet man vilka mĂ€nniskor som har behov av hjĂ€lp? HĂ€r gĂ€ller det att gĂ„ varsamt fram, konstaterar Katherine. Att inte ha rĂ„d att köpa mat Ă€r skambelagt och inget man skyltar med. DĂ€remot visade det sig i samtal med en restaurangĂ€gare att han dagligen fĂ„r besök av mĂ€nniskor som vill Ă€ta men som inte har rĂ„d att betala. â Vi sa till honom, berĂ€tta att BrobyhjĂ€lpen finns. Och jag kontaktade chefen för psykiatrin i Vetlanda och bad honom att ocksĂ„ berĂ€tta om BrobyhjĂ€lpen för dem han kommer i kontakt med, sĂ€ger Katherine.
Sedan första matkassen delades ut i mars har BrobyhjÀlpen vuxit sakta men sÀkert. Kontakter har knutits med nÀringsliv, politiker och offentlig förvaltning i Landsbro och Vetlanda med potentiella samarbeten pÄ oanade hÄll. Flera kyrkor har hört av sig och funderar pÄ att starta liknande initiativ. I april inbjöd den lokala ICA-affÀren i Landsbro till vÄrmarknad dÀr fem procent av alla intÀkter hos medverkande skulle gÄ till ett vÀlgörande ÀndamÄl.
â I Ă„r gick det till BrobyhjĂ€lpen. Vi fick in 32 000 kr, berĂ€ttar Katherine.
Pengar som gör stor skillnad för ett icke vinstdrivande initiativ av Brobykyrkan, beroende av volontÀrer, dÀr all ekonomi hanteras av församlingen.
Hur reagerar samhÀllet pÄ att kyrkan stÄr bakom ett socialt initiativ av det hÀr slaget?
â Det har funnits Ă„sikter men vi har generellt fĂ„tt vĂ€ldigt positiv respons och vi Ă€r tydliga med att Ă€ven om det Ă€r ett initiativ frĂ„n pingstkyrkan sĂ„ Ă€r det till för alla
som behöver hjÀlp och för alla som vill engagera sig som volontÀrer, oavsett tro, sÀger Ulrica.
Namnet BrobyhjÀlpen hÀnger förstÄs ihop med kyrkans namn men ocksÄ med den grundlÀggande idén att bygga broar ut i samhÀllet pÄ olika sÀtt.
â I styrelsen har vi ofta pratat om vĂ„ra lokala utmaningar, hur vi kan vara kyrka och möta de behov som finns, sĂ€ger Ulrica.
PSYKISK OHĂLSA Ă€r nĂ„got som mĂ„nga lider av i samhĂ€llet, sĂ„ Ă€ven i Landsbro. Hur möter kyrkan sĂ„dana behov?
â Vi ber hela tiden om Guds ledning i hur vi ska hitta rĂ€tt sĂ€tt att möta mĂ€nniskor som lever i utanförskap i vĂ„rt samhĂ€lle. Matkassen Ă€r en bra början. Vi har ocksĂ„ vĂ€ckt liv i öppna förskolan och mött ett jĂ€ttestort intresse, det var sĂ„ efterlĂ€ngtat. Vi vet inte hur stort det hĂ€r kommer att bli. Ibland fĂ„r man bara testa och se. Men jag tĂ€nker att relationer Ă€r grunden i allt, sĂ€ger Ulrica.
Vi vet att det finns behov överallt omkring oss â sĂ„ varför har vi Ă€ndĂ„ sĂ„ svĂ„rt att se och möta dem som kyrka?
Katherine tystnar, samlar tankarna för att hitta rÀtt ord.
â I min vĂ€rld Ă€r det stor skillnad mellan att frĂ„ga âHur Ă€r det?â och âHur mĂ„r du?â. Börjar du skrapa pĂ„ ytan hos en annan mĂ€nniska och fĂ„r hennes förtroende sĂ„ har du ett enormt ansvar. Det kostar. Jag tror det kan vara anledningen att vi inte riktigt orkar. Och kanske Ă€r tiden â eller snarare bristen pĂ„ tid â det som utgör den allra största utmaningen.
â Tiden Ă€r det finaste du kan ge till en annan mĂ€nniska. Var varsam och prioritera din tid rĂ€tt, sĂ€ger Katherine.
Signaturen i cellen
Om DNA och Intelligent Design
Oavsett om ni vill ha en lyxig hotellkÀnsla eller om ni vill skÀrma av insynen i stora fönster, sÄ hittar vi den lösningen som passar bÀst för just er bostad, lokal eller kontor. Vi hjÀlper er att skapa ett rum att trivas i.
Vi levererar helhetslösningar som exempelvis mÄttagning, förslag pÄ tyg, modell, sömnad och montering.
199:-
Paketpris 150:-
Sam Allberry: ĂR GUD ANTI-GAY?
âVad jag tror om sexualitet tror jag pĂ„ grund av vad jag tror om Jesus. Jag följer honom... â, skriver Sam Allberry, som sjĂ€lv upplever samkönad attraktion. Med vĂ€rme svarar han pĂ„ frĂ„gor som âNĂ€mner Jesus samkönade relationer?
Ăr folk inte bara födda sĂ„dana?â Han visar att Guds Ord har goda nyheter pĂ„ ett verkligt och djupgĂ„ende sĂ€tt.
âI svensk kristenhet antas det ofta att en biblisk tydlighet kring sexualetiska frĂ„gor Ă€r oförenlig med ett varmt och kĂ€rleksfullt bemötande. I denna bok visar Sam Allberry pĂ„ hur dessa tvĂ„ inte bara kan utan mĂ„ste förenas, allt genom att stĂ€ndigt hĂ„lla blicken fĂ€st pĂ„ Jesus.â
Markus Frid, bibellÀrare och pingstpastor
Vaughan Roberts: Lilla guiden till TRANSGENDER
Hur bör man som kristen tÀnka om sex och kön i ett samhÀlle dÀr friheten att vÀlja sjÀlv Àr avgörande? Vad sÀger Bibeln? Transgender Àr en kortfattad introduktion i Àmnet med fokus pÄ kÀrlek till medmÀnniskor som brottas med homo- och transgenderfrÄgor. En inkÀnnande och empatiskt bok, skriven av en författare som sjÀlv kÀmpar med same-sex-attraction.
Cellen mÄ vara liten men den Àr ett stort mirakel som genom sin blotta existens vittnar om en intelligent Skapare. Följ med pÄ en spÀnnande upptÀcktsfÀrd genom vetenskapens sökande pÄ varifrÄn cellens information kommer. Finns vetenskapliga bevis för en intelligent designer?
Erwin Lutzer: Hur man bryter en envis vana Sommaren kommer kÀnnas aldrig sÄ meningsfullt som nÀr du tar dig tid tillsammans med Herren.
âHur man bryter en envis vanaâ hjĂ€lper oss att formas mer som kristuslika efterföljare. PĂ„ ett lĂ€ttförstĂ„eligt sĂ€tt visar boken pĂ„ nĂ„dens vĂ€g för att lĂ€mna envisa och t.o.m. destruktiva vanor bakom sig.
Erwin Lutzer âą Mjukband âą 160 sidor 180:-
En kund om boken: âJag skulle önska att varje Jesustroende hade boken! Jag har under mer Ă€n 40 Ă„r lĂ€st kristen litteratur i alla former.
âHur man bryter en envis vanaâ av pastor Erwin Lutzer, slĂ„r allt annat med hĂ€stlĂ€ngder!â
A. NorgrenFrukten av vÄrt missionsarbete Àr nÀrmare femtio miljoner pingstvÀnner globalt, men vÄrt uppdrag Àr Ànnu inte slutfört. LÀs om drivkraften för mission och hur vi kan förnya den vision som gjort oss unika i vÀrlden.
PARĂ. BĂ DA HĂR ordet inom sig, men ingen av dem vet vad det betyder. TvĂ„ unga svenskar, Daniel Berg och Gunnar Vingren, ska snart ge sig ut pĂ„ sitt livs Ă€ventyr. Efterforskningar visar att ParĂĄ Ă€r en stad i Brasilien och 1910 startar de ett missionsarbete som blir ett pingstsamfund som idag har miljontals medlemmar.
Detta Àr en av de tidiga berÀttelserna om hur Gud kallade missionÀrer. Idag har den svenska pingströrelsen relationer och band till Ätminstone 103 lÀnder i vÀrlden och de rörelser som fötts genom svensk och skandinavisk pingstmission har uppÄt femtio miljoner medlemmar.
âDet finns nĂ„got speciellt över det lilla landet Sveriges kristenhet nĂ€r det gĂ€ller mission. Herren verkar anse att de troendes sammanhang i detta nordliga
land, skulle vara missionssĂ€ndande lĂ„ngt utöver sin egen kapacitet. Det Ă€r som om vĂ„r litenhet och neutralitet mellan de stora vĂ€rldsmakterna skapat ett sĂ€rskilt förhĂ„llningssĂ€tt vad gĂ€ller ivrig pionjĂ€rmission kombinerat med tidiga nationaliseringsprocesser, allt förankrat i och filtrerat genom övertygelsen att missionen utgĂ„r ifrĂ„n den lokala församlingen. Detta har gett en strategi som visat sig vara vĂ€xande och hĂ„llbar.â
SĂ„ skriver Pingsts förestĂ„ndare Daniel Alm i inledningen till antologin Kallade tillnationernaâSvenskpingstmission, som nyligen getts ut tillsammans med Libris förlag.
Nedslag i olika lÀnder görs av Jan-à ke Alvarsson, professor emeritus i kulturantropologi vid Uppsala universitet, som
konstaterar att initiativkraft och övertygelse formade missionsarbetet. De första missionÀrer som Äkte ut med fast underhÄll var Samuel och Lina Nyström. SÀndande församling var Filadelfia i Stockholm och landet Brasilien, 1916.
âAvskiljningshögtiden sammanföll med parets bröllop. Tiden var kort och personligt firande var underordnat det stora uppdraget,â skriver Alvarsson.
BOKEN HAR ĂVERSATTS till flera sprĂ„k och ger underlag för ett strategiskt samtal om kommande satsningar för att fĂ„ se ett Ă„rtionde av vĂ€ckelse.
â Vi har aldrig tidigare i en samlad volym gett uttryck för vĂ„r gemensamma mission och drivkrafterna bakom den. Genom boken vill vi bĂ„de förmedla vad
vi tror pÄ och ange riktningen framÄt i ett uppdrag som Ànnu inte Àr fullbordat, sÀger Andreas Svedman, missionsinspiratör och en av redaktörerna.
Grundsynen pÄ missionsuppdraget var redan frÄn början att det bÄde innebar att predika evangeliet att lindra mÀnskligt lidande, förtryck och marginalisering och hÀr utmÀrkte sig svenska missionÀrer genom sina insatser.
Denna holistiska syn har fortsatt att vara ett tydligt kÀnnetecken för svensk pingströrelse, som i detta fÄtt en ledande position i det teologiska och strategiska samtalet globalt. Att pingstfamiljen idag Àr sÄ stor innebÀr ocksÄ att allt fler teologer och andra forskare lyfter fram den kraft som rörelsen utgör i att förÀndra vÀrlden, framhÄller Ulrik Josefsson, rektor vid ALT
och Àmnesansvarig för kyrko- och missionsstudier. I kapitlet Rotad i Bibeln, erfarenhet och samhÀlle beskriver Josefsson den missionella identiteten som grunden för pingstförsamlingens starka engagemang. Mission Àr inte ett tillval i församlingens liv utan en del av vad det Àr att vara kyrka. Församlingen Àr Kristi kropp och gestaltar Guds nÀrvaro i vÀrlden.
Drivkraften summeras sĂ„ hĂ€r: âSynen pĂ„ frĂ€lsningen gjorde missionen nödvĂ€ndig. Synen pĂ„ Andens kraft gjorde missionen möjlig. Synen pĂ„ Jesu Ă„terkomst gjorde missionen akut. Synen pĂ„ den fria församlingen gjorde missionens genomförande effektivt. Synen pĂ„ mĂ€nniskans aktörskap gjorde att missionen blev ett utlopp för det andliga entreprenörskapet.â
ERFARENHETEN AV ANDEN tar sig mÄnga olika uttryck, vilket ocksÄ gett en förmÄga att anpassa sig till olika kulturer.
âI detta ligger en oerhörd styrka, att bibehĂ„lla en teologisk kĂ€rna men gestalta den pĂ„ lokalt anpassade sĂ€tt,â pĂ„talar Josefsson.
Eskatologiskt har en svÀngning skett frÄn tron pÄ att jorden ska gÄ under till att Gud ska upprÀtta sin skapelse. Helandet och helgelsen genom Jesus innefattar Àven en skadad vÀrld och de strukturer som förtrycker mÀnniskor.
âVanligtvis avstĂ„r pentekostaler frĂ„n att involvera tron i samhĂ€lleliga eller politiska stĂ€llningstaganden. UtifrĂ„n ett bibliskt perspektiv kan detta verkligen ifrĂ„gasĂ€ttas,â skriver Ulrik Josefsson.
Som moderrörelse finns Ànnu en unik roll att spela. Inte minst i att erbjuda en mötesplats för att utbyta erfarenheter och mobiliseras för framtidens mission, framhÄller han.
FĂR ATT MĂTA de utmaningar som vi idag stĂ„r inför har fyra fokusomrĂ„den formulerats: Att nĂ„ de minst nĂ„dda med evangelium, att hjĂ€lpa de mest utsatta till förĂ€ndrade liv, att sĂ€nda missionĂ€rer frĂ„n Sverige och att utveckla de internationella relationerna och den teologiska grunden.
â Genom dessa olika tematiska spĂ„r vill vi skapa förutsĂ€ttningar för att kunna vara heltĂ€ckande i vĂ„rt arbete, sĂ€ger Andreas
Svedman.
MÄnga av de lÀnder i vÀrlden dÀr befolkningen ökat mest, har fÄ kristna. DÀrför har andelen mÀnniskor som tillhör de minst nÄdda folken ökat. TvÄ miljarder mÀnniskor i vÀrlden har bara en promille kristna, alla kyrkor och samfund inrÀknade. De flesta Àr muslimer, hinduer, animister eller buddister.
I mÄnga av dessa omrÄden, rÄder sÄvÀl religionsförföljelse som stor fattigdom. För IBRA och dess samarbetspartners Àr media ett viktigt redskap för att nÄ mÀnniskor och den holistiska synen pÄ evangeliet prÀglar arbetet.
â VĂ„r kĂ€rlek till Gud och mĂ€nniskor gör att vi bĂ„de ser evighetsperspektivet och situationen hĂ€r och nu. Som lĂ€rjungar till Jesus bĂ„de predikar vi och demonstrerar hela evangeliet, sĂ€ger Niclas CollĂ©n, verksamhetsledare för IBRA.
MÄlet Àr att det i varje folkgrupp ska finnas en församling som kan dela evangeliet till sitt eget folk. Ett viktigt led i detta Àr att hitta nyckelpersoner som blir ingÄngar till att nÄ fler, bilda upptÀckargrupper och plantera församlingar.
EFTER TRE DECENNIER dÄ fattigdomen i vÀrlden minskade, har denna trend nu brutits och till orsakerna hör Coronapandemin, konflikter och klimatrelaterade kriser. I Är uppskattas 3,3 miljarder mÀnniskor leva under fattigdomsgrÀnsen (5,5 USD per dag) och 860 miljoner under den extrema fattigdomsgrÀnsen (1,90 USD per dag).
Niclas Lindgren, direktor för PMU, framhÄller vikten av en holistisk syn Àven pÄ fattigdom och en holistisk strategi för förÀndring.
â Liksom Jesus, som i mötet med mĂ€nniskor mötte bĂ„de fysiska, mentala och andliga behov, vill inte heller vi glömma bort nĂ„gon dimension av mĂ€nskligt liv. DĂ€rför betraktar vi till exempel politiskt pĂ„verkansarbete, jordbruksinsatser, jĂ€mstĂ€lldhetsarbete, utbildning och hĂ€lsoinsatser som viktiga delar av arbetet.
Han lyfter ocksÄ fram att religionens roll i förÀndringsprocesser behöver tydliggöras och att vi behöver vaka över vÄr holistiska förstÄelse av missionsuppdraget.
Den typiska missionÀren bor i en lÀgenhet i en multimiljonstad och jobbar innovativt för att bygga relationer.
96 % sÀnds till de 60 % av vÀrldens befolkning dÀr över 5 % identifierar sig som kristna.
3 % sĂ€nds till de 15 % av vĂ€rldens befolkning dĂ€r 0,1â5 % identifierar sig som kristna.
1 % sÀnds till de 25 % av vÀrldens befolkning dÀr mindre Àn 0,1 % identifierar sig som kristna.
Att sÀnda ut en missionÀr sÄgs förr som sÄ viktigt att det kunde prioriterades före att anstÀlla en pastor. I takt med att församlingarna i missionslÀnderna vÀxte sig starka, sÄ minskade de i antal.
â NĂ€r vi hade som minst pengar sĂ€nde vi ut som flest missionĂ€rer. Den vision som fanns dĂ„ behöver vi fĂ„ tillbaka, för vi har idag resurserna och behoven finns Ă€nnu. Gud kallar fortfarande mĂ€nniskor till missionstjĂ€nst, sĂ€ger Andreas Svedman.
â I de flesta församlingar som jag möter inser man att mission behöver prioriteras pĂ„ ett helt annat sĂ€tt. VĂ„r kontaktpunkt var tidigare till stor del missionĂ€rerna och nĂ€r de blev fĂ€rre minskade ocksĂ„ engagemanget. Vi behöver hitta nya sĂ€tt att lyfta mission och ge den unga generation som vill kliva fram, utrymme.
ĂVEN EN LITEN församling har en viktig roll att spela, menar han.
â Varje lokal församling har ett globalt uppdrag, men det Ă€r lĂ€tt att mission blir en transaktion och inte en relation. Mitt rĂ„d Ă€r att stĂ€lla sig den konkreta frĂ„gan; âvarför bedriver vi mission idag?â och
söka Gud för en relation. Precis som vi har en vision för att nÄ vÄr stad behöver vi klÀ i ord vÄr vision idag för den mission som Àr lÀngre bort.
KANSKE ĂR DET dags att Ă„ka pĂ„ besök till systerkyrkan i Serbien och kanske upptĂ€cker man att de har ett socialt arbete som liknar den egna LP-kontakten. DĂ„ finns det en gemensam beröringspunkt som kan leda till ett naturligt utbyte. För att skapa engagemang hos individen kan det vara lĂ€ge att tĂ€nka annorlunda, menar han.
â Kanske Ă€r det församlingens influencer som ska Ă„ka ut och besöka ett arbete och inte missionsrĂ„det. Som missionsansvarig ser du det som din egen baby, men stĂ€ll dig frĂ„gan vem som ska gĂ„ bredvid dig. Varje generation behöver hitta Ă€gandeskap i uppdraget, sĂ€ger Svedman.
Han tror ocksÄ att bönen Àr en nyckel.
â En undersökning visar att nĂ€r man bad i 40 dagar för olika folkgrupper sĂ„ blev 90 procent av dem som deltog mer engagerade. Bön förlöser nĂ„got hos oss som gör att vi bĂ€r visionen i hjĂ€rtat och den helige Ande pĂ„minner oss om den.
MissionÀrer behövs alltsÄ fortfarande, men ofta pÄ de platser som varit och Àr svÄrast att nÄ med evangelium och dÀr det kan rÄda religionsförföljelse.
â Det finns unga mĂ€nniskor som vill Ă„ka ut, men ocksĂ„ en förĂ€ldrageneration som mĂ„ste vĂ„ga slĂ€ppa taget om sina barn. Vi behöver komma ihĂ„g att missionĂ€rer har riskerat sina liv för att följa Jesus i alla tider, men ocksĂ„ att det Ă€r de mĂ€nniskor som kommer till tro pĂ„ dessa platser som Ă€r mest utsatta.
SVENSKA PINGSTMISSIONEN har historiskt varit framgÄngsrik pÄ landsbygden. Den stora utmaningen idag Àr att inta storstÀderna dÀr de flesta onÄdda folk nu finns pÄ grund av den stora urbaniseringen.
â Den typiska missionĂ€ren kommer inte att kalla sig för detta. Den bor i en lĂ€genhet i en multimiljonstad och jobbar innovativt för att bygga relationer. Men uppdraget Ă€r fortfarande detsamma, att bryta ny mark.
Till den som bÀr pÄ en lÀngtan att bli missionÀr vill han ge rÄdet att hitta en mentor.
â Det Ă€r inte en person som talar om för dig vad du ska göra, men som du kan luta dig mot, som stĂ€ller frĂ„gor, utmanar dig och hjĂ€lper dig att vĂ€xa.
NĂSTA STEG kan vara att Ă„ka pĂ„ teamresa, gĂ„ bredvid en missionĂ€r och att utbilda sig. LikasĂ„ behöver församlingen förbereda sig för att bli bĂ€sta möjliga stöd för den som reser ut, sĂ„vĂ€l före och under uppdraget som efter det.
Det Àr inte alla som upplever kallelsen pÄ det pÄtagliga sÀtt som Daniel Berg och Gunnar Vingren gjorde, framhÄller Andreas Svedman.
â Kanske lĂ€ser man historier om pionjĂ€rerna och tĂ€nker att det mĂ„ste vara som för dem, men kallelsen Ă€r nog oftare en progression.
Han vill ocksÄ uppmana ledare i församlingarna att vara uppsökande.
â NĂ€r vi sĂ€nde som flest missionĂ€rer sĂ„ sĂ€nde vi de bĂ€sta vi hade. Det ska vi fortsĂ€tta att göra. Vi förlorar inte medlemmar hĂ€r hemma utan vi förlöser dem ut i tjĂ€nst i vĂ„rt globala uppdrag. Senare kommer de tillbaka med en ny eld in i församlingen som leder till tillvĂ€xt.
NÀr vi hade som minst pengar sÀnde vi ut som flest missionÀrer.
SÄdd, plantering och expansion stod i fokus under RÄdslaget dÀr förestÄndare enades om att tro Gud om 300 nya församlingar de kommande tio Ären.
BOTKYRKA PINGST vÀlkomnade till RÄdslaget i sin nyrenoverade kyrka den 19-20 maj. à rets fokus pÄ sÄdd, plantering och expansion tajmade med den nyutslagna grönskan utanför och varje ombud fick med sig en fröpÄse hem. Med glÀdje, konfetti och varma kramar inneslöts ocksÄ sex nya församlingar i pingstfamiljen.
Under ett sÀrskilt möte för förestÄndare presenterades en vision om att satsa djÀrvt pÄ församlingsplantering. Samtalet mynnade ut i att gemensamt har tro för 300 nya församlingar pÄ tio Är.
â Det finns ett tydligt samband mellan församlingsplantering och tillvĂ€xt. Församlingar som planterar nya församlingar vĂ€xer tre gĂ„nger mer, sa Richard Svensson, verksamhetsledare för Pingst Församling.
Per-Johan Stenstrand, pastor i Lifecenter Church, VÀsterÄs, avskildes tillsammans med sin fru Ulrika för att arbeta sÀrskilt med plantering inom Pingst.
JUST HEMKOMMEN frÄn Ukraina, inledde förestÄndare Daniel Alm huvudmötet med att dela hur systerrörelsen dÀr behÄller fokus pÄ uppdraget trots brinnande krig. Han uppmanade till att inte lÄta oron i tiden distrahera.
â Det pĂ„gĂ„r ett krig Ă€ven om den lokala församlingen, som leder mĂ€nniskor i splittring och bort frĂ„n sin gemenskap. HĂ„ll dig kvar vid det centrala, Ă€lska Jesus och Ă€lska din församling.
Alm framhöll Àven hur arbetet inom Pingst vÀxer.
â Tillsammans bedriver vi idag verksamheter som omsĂ€tter över en halv miljard kronor. Det sĂ€ger nĂ„gonting om vad som hĂ€nder nĂ€r vi kraftsamlar vĂ„ra resurser. Vi fĂ„r en röst och ett insteg.
Att det hÀnder mycket berÀttade Àven verksamhetsledare.
PÄ Pingstskolorna arbetar man framgÄngsrikt med tjÀnsten Rusta och matcha ihop med Arbetsförmedlingen, vilket ger allt fler mÀnniskor jobb.
LP stÄr i startgroparna för projektet Exodus, för att
tillsammans med myndigheter hjÀlpa mÀnniskor ut ur kriminalitet. MÄlet Àr ocksÄ att starta 10 nya LP-kontakter och sociala center i utanförskapsomrÄden, varav ett redan Àr igÄng i Sundbyberg, ihop med FrÀlsningsarmén.
IBRA:s mÄl Àr att minst 90 procent av allt som görs ska vara riktat till de minst nÄdda Är 2025. Framsteg görs i flera svÄrtillgÀngliga omrÄden.
â Vi stĂ„r pĂ„ pionjĂ€rers axlar, Botkyra Pingst som har bett för Mellanöstern i decennier. PĂ„ arabiska halvön ser vi nu en församlingsrörelse ta form. Det Ă€r inte omöjligt, vi gör skillnad och vi gör det tillsammans, sa Niclas CollĂ©n, verksamhetsledare.
TILL ALLT SOM presenterades under RĂ„dslaget hör en helt ny IPS-rapport om pingströrelsens församlingssyn i förĂ€ndring. Det finns resurser till hjĂ€lp för arbete med angelĂ€gna men sĂ€rskilt svĂ„ra frĂ„gor, ett samtalsunderlag om etik och teologi och ett om samkönade relationer. Material till stöd för sjĂ€lavĂ„rdsarbete finns nu ocksĂ„. â Det Ă€r tĂ€nkt att vara en gemensam bas för oss som rörelse att stĂ„ pĂ„ och kalibrera oss mot. Vilken församling i Sverige man Ă€n kommer till sĂ„ ska man kunna förvĂ€nta sig trygg sjĂ€lavĂ„rd, genomtĂ€nkta strukturer och en mĂ€nniskosyn som genomsyras av Jesu kĂ€rlek, sa Christine Viklund, verksamhetsansvarig för Pingst omsorg.
Mot slutet av RÄdslaget Äterknöts till temat plantering.
â Det finns inget vackrare, inget viktigare Ă€n att bygga församlingen. Det enda vi kan ta med oss den dag vi lĂ€mnar Ă€r mĂ€nniskor som har hittat Jesus. LĂ„t oss vinna Sverige genom att slĂ€ppa loss sĂ„ mycket kraft vi bara kan, sa Per-Johan Stenstrand.
Under dagarna hölls ocksĂ„ seminarier och samtal utifrĂ„n The Stockholm call â ett upprop till bön och handling föra att fĂ„ se vĂ€ckelse. Att fĂ„ sĂ€nda ut missionĂ€rer, se söndagsskolan vĂ€xa och att vara en enad kyrka för en helad stad hör till de böneĂ€mnen som lyftes fram.
Representanter för nya församlingar vÀlkomnas med kramar och konfetti.
âą Styrelsen för Pingst ffs efter RĂ„dslaget: Lennart Edström, ordförande, Christina Hellström, vice ordförande, Daniel Alm, Niklas Piensoho, Stefan Beimark, Camilla Moberg, Frida Igefjord, Mikael Samuelsson, Pernilla Ăman, Stefan Claar, Annika Davidsson och Dan Kilström.
JAG VAR Sà EXTREMT nervös. Mitt hjÀrta höll pÄ att slÄ vad som kÀndes som trippelt sÄ fort, men jag hade bestÀmt mig. Jag skulle rÀcka upp handen och be om micken i samtalet pÄ RÄdslaget och jag skulle dela den erfarenhet jag upplevt att Gud hade bett mig dela. FastÀn jag egentligen kÀnde att jag inte vÄgade.
PÄ darriga ben stÀllde jag mig upp och började berÀtta. Jag delade storyn, satte mig ner igen och var glad att det var över.
Efter samlingen sökte en av pastorerna som hade lyssnat upp mig. Vi kÀnde inte varandra och hade ingen koppling, men jag visste vem han var eftersom jag hade sett honom pÄ scenen tidigare. Han ville bara sÀga att han tyckte att jag hade gjort ett bra inlÀgg i samtalet och tackade mig för att jag hade delat det.
Det hÀr hÀnde för mÄnga Är sen, men jag berÀttade nyligen för honom om hur mycket den hÀr uppmuntran hade betytt för mig. Han sjÀlv kom inte ihÄg hÀndelsen, men för mig hade de orden betytt hela vÀrlden. Hans uppmuntran hade hjÀlpt mig att fortsatt vÄga dela saker i sammanhang som gör mig nervös.
Ăr det inte mĂ€rkligt att ett ord, en hĂ€lsning eller en uppmuntran kan betyda sĂ„ otroligt mycket för nĂ„gon annan?
NĂR JAG TĂNKER tillbaka pĂ„ de mĂ€nniskor som bidragit till att jag har min tro idag, sĂ„ Ă€r jag sĂ„ extremt tacksam. Det Ă€r nĂ€stan att jag önskar att jag skulle kunna Ă€gna nĂ€sta sida Ă„t att skriva en lĂ„ng rad namn för att tacka alla som har lett mig, funnits nĂ€ra, samtalat, bjudit med mig, utmanat mig, sagt till mig, som har delat en uppmuntrande glad hĂ€lsning eller de som delat en profetia över mitt liv nĂ„gon gĂ„ng för femton Ă„r sedan, som jag fortfarande kan sĂ€tta min tro till och lĂ€gga min vikt pĂ„.
Àr verksamhetsledare för Unga vuxna inom Pingst.
För att inte börja tala om tack till alla er som delar era storys om hur Gud har funnits med i era liv, i glÀdje och i sorg, till dig som skriver böcker, inlÀgg, delar personliga berÀttelser i gudstjÀnster, i samtal. Till dig som delar bönesvar och erfarenheter med hjÀrtat att berÀtta om hur stor Gud Àr. Tack till dig som stÄr i förbön i din församling och ber för mÀnniskor och som ibland upplever att du fÄr en profetisk hÀlsning till en person. LÄt inte modet svika dig. Dela det du ser eller hör till den personen du ber för (men var noga med att sÀga att det ska prövas). De orden du förmedlar kan ha bÀring lÄngt lÀngre Àn vad du kan tÀnka dig.
TACK TILL DIG som vÀlkomnar och sÀger hej och anstrÀnger dig för att lÀra kÀnna fler mÀnniskor i din församling. Tack till dig som fortfarande engagerar dig som volontÀr i en församling med en lÀngtan att finnas dÀr för andra mÀnniskor, som du aldrig annars skulle ha trÀffat.
Underskatta inte din pÄverkan pÄ andra mÀnniskors liv. Framför allt inte unga mÀnniskors liv (Àven om vi alla behöver uppmuntrande ord och hejarop.)
TÀnk att jag vÄgade fortsÀtta att utmana mig sjÀlv i att dela saker jag upplevde att Gud lagt pÄ mitt hjÀrta, dÀrför att en person valde att gÄ fram till en okÀnd ung mÀnniska och sÀga tack för det du delade. Kanske skulle du kunna göra samma sak för nÄgon annan?
LÄt oss vara modiga, och kliva ur vÄr bekvÀmslighetszon för att göra det möjligt för fler att fÄ en genuin tro pÄ Gud, men ocksÄ en tro pÄ sin egen insats i uppdraget att göra evangeliet kÀnt för fler.
Gud kan anvĂ€nda dig. Gud vill anvĂ€nda dig. FrĂ„gan Ă€r bara â vill du bli anvĂ€nd?
De orden du förmedlar kan ha bÀring lÄngt lÀngre Àn vad du kan tÀnka dig.
StrÀnder in mot ljuset
Dikter i urval
Ylva Eggehorn
Libris förlag
Ylva Eggehorn debuterade för 60 Ă„r sedan. I den hĂ€r boken bjuds pĂ„ ett urval av hennes andliga lyrik. Dikter frĂ„n förr och nu blandas och rör sig kring de stora frĂ„gorna om exempelvis tro, kĂ€rlek, befrielse och mognad. Titeln har boken fĂ„tt av en strof i en av Ylva Eggehorns mest Ă€lskade psalmer, Var inte rĂ€dd. HĂ€r finns mĂ„nga pĂ€rlor att fastna för. Tro Ă€r kanske att vĂ„ga möta det som Ă€r annorlunda i dikten Ta av dej dina skor eller slutorden âŠoch varje dag tog du risken att förlora mig hellre Ă€n att trĂ€nga dig pĂ„ i dikten med titeln Och en annan bön.
Lauren Daigle
Lauren Daigle (Volume 1) (Centricity Music)
En av de största inom nutida kristen musik Àr Lauren Daigle som ger oss volym ett av totalt tvÄ (slÀpps höst 2023) i sitt sjÀlvbetitlade projekt. HÀr bjuds pÄ organisk, soft och soulfylld popmusik och texterna rör Àmnen som vÀnskap, sjÀlvkÀnsla och Kristi kÀrlek. Hennes fantastiska sÄngröst för tankarna till Adele. Den kraftfulla balladen Thank God I Do Àr utan tvekan skivans höjdpunkt som Àr en blivande klassiker i samma anda som hennes tidigare You Say
Dömd till döden
Mariam Ibraheem
Sjöbergs förlag
HÀr fÄr vi stifta bekantskap med Mariam, som vuxit upp i ett Sudan dÀr sharialagar tillÀmpas. Hon fÄr en kristen uppfostran av sin etiopiska mamma, men eftersom hennes pappa Àr muslim mÄste Mariam ocksÄ bli muslim. I alla fall enligt skolor, myndigheter och domstolar. Det Àr alltsÄ bÀddat för konflikter och för Mariam leder det till en dödsdom. Men ingenting kan fÄ henne att förneka sin kristna tro och Jesus. En pÄ mÄnga sÀtt helt otrolig livsberÀttelse.
Mats Bergström & Georg Riedel
Psalmer utan ord (Naxos)
Proffsmusikerna Mats Bergström (akustisk gitarr) och Georg Riedel (kontrabas) framför arton psalmer instrumentalt. HÀr finns en blandning av bÄde vÀlkÀnda och mindre kÀnda psalmer som de sjÀlva arrangerat pÄ ett finstÀmt och avskalat vis fyllt med inspiration och improvisation. Förutom de vackra psalmerna Nu Àr det morgon och En vÀnlig grönskas rika drÀkt Àr det lite bluesinspirerade arrangemanget pÄ NÀrmare, Gud, till Dig mina favoritspÄr.
Tryggare kan vÀl ingen vara Àn Guds
lilla lÀrjunge
Simon Berger Siroky
Semnos förlag
Författaren skriver om hur han som 16Ärig vÀrsting tog emot Jesus och om hur det kristna livet sedan vinglade fram i en för honom helt okÀnd terrÀng. Det Àr tiden kring millennieskiftet och mÄnga nya idéer om till exempel ledarskap, evangelisation och radikalitet bÄde lockar och förvirrar. I boken kallas huvudpersonen för Tomas och berÀttelsen Àr pÄ mÄnga sÀtt komisk, men, ocksÄ nÄgot av ett utropstecken för den som mer eller mindre vuxit upp frikyrkliga sammanhang. SÀllan blir vÀl behovet av andliga mödrar och fÀder sÄ tydligt.
Matt Redman
Lamb of God (Integrity Music)
LovsĂ„ngsledaren och lĂ„tskrivaren Matt Redman i ett nytt hĂ€rligt livealbum innehĂ„llande nyskrivna lovsĂ„nger plus hans klassiker Heart of Worship i ny tappning. Med skön, spröd och kĂ€nslofylld stĂ€mma bjuder Matt in till Ă€rlig och innerlig lovsĂ„ng dĂ€r texter om Guds lamm och korset Ă€r i fokus. Den mĂ€ktiga Song of Suffering med de starka raderna âYour cross, my freedom / Your stripes, my healingâ och den fartfyllda Praise God fastnar jag extra mycket för.
NÀr Daniel Alm skulle skriva en bok om ledarskap blev det en personlig berÀttelse. En kÀrleksförklaring till pappan Karl-Olov, Àldstebrodern och till alla andra volontÀra ledare som aldrig ger upp.
HAN TĂNKTE SIG först ett liv som företagare och entreprenör och ville gĂ€rna tjĂ€na miljoner, men Daniel Alm drogs istĂ€llet allt mer till Bibeln. Bara 22 Ă„r gammal blev han förestĂ„ndare i sin första församling. Hur formades han till den ledare han Ă€r, som förestĂ„ndare för Pingst?
Hans egen pappa Karl-Olov drömde sjÀlv om att bli predikant. IstÀllet blev det hÄrt fabrikssarbete, men ocksÄ ett hÀngivet engagemang som Àldstebroder.
I boken GĂ„r inte â det mĂ„ste gĂ„, som ges ut av Libris, berĂ€ttar Daniel Alm om ledarskap med sin pappa som exempel. Karl-Olov var inte perfekt, men en förebild i uthĂ„llighet och trofasthet.
Din bok om ledarskap Àr ju vÀldigt personlig. Det har ocksÄ tagit emot för dig att skriva den. Varför?
â Det Ă€r en process som pĂ„gĂ„tt i sĂ€kert tio Ă„r. Att leda i kristen miljö Ă€r ju vĂ€ldigt speciellt dĂ„ formen Ă€r mer trĂ€dgĂ„rd Ă€n fabrik, mer relationer Ă€n produkter. Att anvĂ€nda sitt ledarskap för att forma bra strukturer, bra gemenskap, sund andlighet och ur detta se en tillvĂ€xt.
â Jag har ocksĂ„ alltid sagt att jag inte ska ge ut en ledarskapsbok förrĂ€n jag har fyllt 50. Först dĂ„ kan det finnas nĂ„got att se tillbaka pĂ„. NĂ€r det vĂ€l var dags, sĂ„ kunde jag först inte. IstĂ€llet började jag fundera över vem och vad som har pĂ„verkat mig och valde sedan detta sĂ€tt.
Du kÀnde dig Àlskad av din pappa men han var samtidigt kÀrv. Man skulle vara beredd att ta i utan arbetshandskar. Vad har detta inneburit för ditt ledarskap?
â Jag fĂ„r mycket uppskattning och uppmuntran, men ocksĂ„ vĂ€ldigt mĂ„nga hĂ„rda omdömen. Jag kĂ€nner att
jag har min pappa att tacka för att jag blev förberedd för att kÀmpa i alla vÀderlekar och inte lÄta mig Àtas upp av motgÄngarna.
â Samtidigt som han var kĂ€rv sĂ„ var han oerhört snĂ€ll. DĂ€remot inte lĂ€ttimponerad. Att jobba hĂ„rt var en sjĂ€lvklarhet. Jag tror att han har format mig vĂ€ldigt mycket. Jag hör ju mig sjĂ€lv sĂ€ga saker som han sa till mig.
Han levde ocksÄ ut församlingstanken i vardagen, skriver du, bjöd hem mÀnniskor och tog hand om de utsatta. Hur har det prÀglat dig?
â Pappa fostrade oss i att vi skulle hjĂ€lpa andra, men sjĂ€lva inte behövde hjĂ€lp. Vi hade ofta alkoholister boende hemma hos oss. Min mamma var rĂ€dd ibland, sĂ„ de fick sova i kĂ€llaren dit hon lĂ„ste dörren.
â Detta har pĂ„verkat mig enormt. Jag kan ju inte tĂ€nka mig pingströrelsen utan LP, utan stödet till de utsatta, till mĂ€nniskor pĂ„ flykt och i fattigdom. Pappa fick ihop en ganska konservativ livssyn med denna solidaritet och medmĂ€nsklighet.
Du fick tidigt lÀra dig att jobba hÄrt och hÄlla vad du lovat, och uttrycker att ansvaret ibland slitit pÄ dig. Har du varit för hÄrd mot dig sjÀlv ibland?
â Ja, sĂ„ Ă€r det nog. Det dĂ€r med att kunna försonas med sig sjĂ€lv, sina egna brister, Ă€r inte det enklaste. Jag kan gĂ„ hĂ„rt Ă„t mig sjĂ€lv över saker jag missat, petitesser ibland. Men samtidigt vill jag ju se det som blev fel som potentialen i att lĂ€ra mig mer.
â Den tidigare SAS-chefen Jan Carlsson sa i sitt sommarprat: âDet kom ett skifte i mitt ledarskap nĂ€r jag
Jag kÀnner att jag
har min pappa att
tacka för att jag
blev förberedd för
att kÀmpa i alla
vÀderlekar och inte lÄta mig Àtas upp av motgÄngarna.
bestĂ€mde mig för att försonas med mig sjĂ€lv och kunde göra det.â Det finns en vila i att acceptera att man inte Ă€r perfekt, att man ibland misslyckas. Att inte krĂ€va det omöjliga av sig sjĂ€lv men Ă€ndĂ„ vilja utvecklas.
Vad har varit avgörande för dig i att orka hÄlla ut?
â Vissheten om kallelsen till Ordets tjĂ€nst, predikantskapet. Jag har vid tvĂ„, tre tillfĂ€llen varit vĂ€ldigt nĂ€ra att ge upp, men varje gĂ„ng sĂ„ har tanken att jag inte lĂ€ngre skulle vara predikant, inte utföra det som Ă€ndĂ„ Ă€r min grundkallelse, varit outhĂ€rdlig. Detta har hĂ„llit mig kvar.
Du skriver att man mÄste lÀra sig att Àlska svagheten för att upptÀcka styrkan i kyrkan. Hur menar du?
â Dietrich Bonhoeffer skrev att den som Ă€lskar sin vision av gemenskapen mer Ă€n gemenskapen i sig, kommer till slut att förstöra den. Det Ă€r inte svĂ„rt att i en kyrka som vĂ„r, hitta fel och brister och man kan behöva utmanas att ta tag i saker. Samtidigt mĂ„ste vi ocksĂ„ lĂ€ra oss att Ă€lska församlingen för vad den Ă€r. I den finns ett guld av mĂ€nniskor som ber och tjĂ€nar. Vi lĂ€ser Paulus ord âI svagheten fullkomnas Guds kraft,â nĂ€stan poetiskt, men att tillĂ€mpa detta sjĂ€lva Ă€r vi inte alltid sĂ„ bra pĂ„, nĂ€r nĂ„gon Ă€r trött eller har begĂ„tt ett misstag.
â Den cancelkultur som finns idag gör mig vĂ€ldigt ledsen. Vi förstĂ„r inte alltid varandra, men vi ger inte upp pĂ„ varandra. SĂ„ tĂ€nker jag.
Vad vill du sÀga till dem som vill gÄ in i ledaruppdrag men Àr rÀdda för att inte hÄlla mÄttet?
â Att de bör ta sin kallelse pĂ„ stort allvar men inte ta sig sjĂ€lva pĂ„ alltför stort allvar. Nya testamentets texter om Paulus, Petrus och Johannes handlar inte om felfrihet men de Ă€r Ă€ndĂ„ hĂ€ngivna i att tjĂ€na Gud, de ger sig aldrig. Jag tycker det Ă€r fantastiskt. Detta Ă€r jag ocksĂ„ oerhört stolt och tacksam över nĂ€r det gĂ€ller min pappa. Han var lite fumlig som ledare bĂ„de nu och dĂ„, men dĂ€remot sĂ„ behövde man aldrig tveka över hans överlĂ„telse.
Hur ska ledare fÄ mod i en tid dÄ vi möter hÄrt motstÄnd men samtidigt behövs mer Àn nÄgonsin?
â Det pĂ„gĂ„r krig om sĂ„ mĂ„nga saker i vĂ„r tid och vĂ„rt uppdrag i detta Ă€r att sĂ„ evangelium, att plantera gemenskaper, att bli kvar vid grunduppgiften som vi har som församling. Det tror jag Ă€r helt avgörande. Exemplen frĂ„n Ukraina Ă€r gripande. Pingströrelsen dĂ€r har under pĂ„gĂ„ende krig byggt upp en infrastruktur sĂ„ att man bespisar omkring 100 000 mĂ€nniskor varje vecka. De delar ut hundratusentals Nya testamentet med motiveringen att i skyttegravarna finns det inga ateister.
â Mannen som gick förbi den person som lĂ„g slagen pĂ„ vĂ€gen till Jeriko tĂ€nkte kanske: âVad hĂ€nder med oss om vi hjĂ€lper honom.â Men nĂ„gon mĂ„ste istĂ€llet frĂ„ga sig vad som hĂ€nder med folket som Ă€r offer för allt detta.
Du kunde ibland kÀnna att din far prioriterade alla andra före sin familj. Hur har du sjÀlv förhÄllit dig som upptagen ledare men ocksÄ pappa?
â VĂ„ra tre barn Ă€r alla aktiva kristna, men deras mor Susanne har haft en stor del i att prĂ€gla dem liksom vĂ„r barnpastor Tommy Log. Jag har en vĂ€ldigt bra relation med barnen, men om de var hĂ€r nu sĂ„ skulle de sĂ€kert sĂ€ga en del om att jag har varit borta mycket. Jag tog ut alla mina förĂ€ldradagar och gick pĂ„ förĂ€ldramöten. Logistiken var ocksĂ„ till vĂ„r fördel i att vi bara bor 300 meter frĂ„n kyrkan. Men visst kan jag kĂ€nna vemod över att jag jobbade sĂ„ mycket under deras uppvĂ€xt.
Vad önskar du att din bok ska betyda?
â Framför allt sĂ„ Ă€r den en kĂ€rleksförklaring till det volontĂ€ra ansvarstagandet, det fina i att vara ledare eller engagerad i en församling. Jag vill stötta de mĂ€nniskorna, ge dem rĂ„g i ryggen. Jag vill att de ska inse hur vĂ€rdefullt det de gör Ă€r. Det Ă€r kanske det allra viktigaste.
â Den Ă€r ju ocksĂ„ en kĂ€rleksförklaring till min pappa. Och för den som tycker att jag Ă€r svĂ„r att begripa sig pĂ„, kan det vara lite lĂ€ttare efter att ha lĂ€st den hĂ€r boken.
Lösningen pÄ korsordet i nr 1 2023
Förra numrets vinnare
Gunvor Eriksson, Tibro
Gunilla Lindgren, Varberg
Ulf Eriksson, Lit
Stina Mahrle, Ărebro
Ulf Bergstrand, UmeÄ
Jag vill helst ha:
Boken GÄr intedet mÄste gÄ av Daniel Alm.
Skivan Psalmer utan ord av Bergström/Riedel.
NAMN:
ADRESS:
ORT:
Skicka rÀtt svar till: Tidningen Pingst Box 15144
167 15 Bromma
Senast den 21 augusti behöver vi ha rÀtt korsordslöning. Fem personer vinner antingen en bok eller CD-skiva.
Var fjÀrde invÄnare i vÀrlden (cirka tvÄ miljarder mÀnniskor) lever i ett omrÄde dÀr möjligheten att fÄ höra om Jesus Àr sÄ gott som obefintlig. De allra flesta finns i det sÄ kallade 10/40-fönstret frÄn Nordafrika, genom Mellanöstern, Centralasien och till östra Asien. KÀlla: joshuaproject.net
En andlig turist Àr en som betraktar det som sker medan en pilgrim Àr öppen för att förvandlas
Malina Abrahamsson, kulturreporter i tidningen Dagen om vad som lockar till resandet i religiösa miljöer och om att vara pÄ en plats som gör det lÀttare att se Guds rörelser i vÀrlden och i sitt eget hjÀrta.
onÄdda folkgrupper ska nÄs i Indien de kommande fem Ären, enligt IBRA. 350 pastorer har bestÀmt sig för att plantera fem församlingar var under denna tid.
Budskapet bakom vÄr egen högtid pingsten nÄdde ut till svenska folket via helsidesannonser i Expressen och Aftonbladet i maj. LÀsaren bjöds ocksÄ in att besöka nÀrmaste pingstförsamling.
Allt kan hÀnda! Allt kan vÀnda!
Frida Nyberg
NÀr det var som mörkast trodde pingstpastorn Frida Nyberg att hon inte skulle fÄ uppleva sin 40-Ärsdag. En gripande livsberÀttelse som tar med dig pÄ en emotionell berg-och-dalbana, men som bottnar i Guds stora omsorg och trofasthet.
I boken Avgudar (Counterfeit Gods pÄ engelska) vill den bÀstsÀljande författaren Timothy Keller bemöta vÄr samtids budskap att materiella Àgodelar, yrkesmÀssig framgÄng och en vacker utsida hos bÄde oss sjÀlva och vÄra Àgodelar, kan ge oss den ultimata lyckan. Det verkliga och yttersta hoppet ligger nÄgon annanstans.
Vad Àr Andens verk? Vad vill Anden göra med vÄra liv? Med utgÄngspunkt frÄn Paulus vÀgledning i Första Korinthierbrevet ger sig Mikael Tellbe ut pÄ spaning efter vad som Àr en sann och sund andlighet. Andens verk sker inte utan viss vÀxtvÀrk - Andens vÀrk!
Jeanette Ingemarson, Maria Furusand
Ănnu en bok om förĂ€ldraskap, behövs det verkligen? Journalisten Jeanette Ingemarson lyfter tillsammans med teologen och pastorn Maria Furusand fram utmaningar och tankegĂ„ngar de sjĂ€lva haft och stött hos andra förĂ€ldrar genom Ă„ren: hur kan man etablera goda vanor i familjen, som hjĂ€lper bĂ„de barn och förĂ€ldrar att leva det kristna livet?
Daniel Alm
Pingstledaren Daniel Alm beskriver sin syn pÄ ledarskap utifrÄn sin pappas egenskaper och erfarenheter. Han delar med sig av personliga lÀrdomar som ledare i olika roller och delger ocksÄ tankar om Bibelns och den kristna trons undervisning om ledarskap.
Ylva Eggehorn
HÀr samlar Ylva Eggehorn för första gÄngen ett stort antal av sina andliga lyrik - dikter om att ta livet och sin lÀngtan pÄ allvar. I urvalet finns Àven hennes psalmer som Var inte rÀdd, Innan gryningen och KÀrlekens tid.
LÀs mer om vad kyrkoavgiften möjliggör för din församling och
anslut dig pÄ pingst.se/kyrkoavgift.