betjäna alla resande

godt på vej

lem 2024–2026. Det vil blive klart det største af de nyetablerede værksteder til de kommende elektriske togsæt, da der vil blive otte værkstedsspor og en kapacitet til at vedligeholde 80 tog om ugen. Arealet forventes at blive mere end 11 000 kvadratmeter, og også her vil der komme faciliteter til opstilling, klargøring og hjulafdrejning.

MORTEN TJERRILD

Ved indkørslen til Københavns Hovedbanegård vil det ene af tre helt nye værksteder blive placeret, med Banedanmarks nye Trafiktårn som nabo.

Lyhyt yhteenveto suomeksi DSB perustaa uudet varikot Fredericiaan, Kööpenhaminaan ja Næstvediin vuosina 2021–2026. Suunnittelutyö DSB:n uusien varikkojen perustamiseksi sujuu hyvin. – Pysymme aikataulussa ja olemme päässeet pitkälle suunnitteluvaiheessa. Vuoden 2021 puolesta välistä aloitamme rakentaa varikkoa Kööpenhaminan tavaraliikenneratapihalle. Rinnakkain tämän kanssa alkaa myös työ ensimmäisen varikon perustamiseksi Fredericiaan, kertoo DSB:n apulaisjohtaja ja projektin Nye værksteder päällikkö, Torben Kronstam.

Utmaning att lyckas betjäna alla resande

u för tiden sköts många tjänster av oss själva, antingen på nätet eller via en smarttelefon och olika applikationer. Dagens medborgare och konsumenter använder verkligen allt oftare digitala tjänster, oavsett om det är fråga om köp av en tågresa, besök på vårdcentralen eller för skötsel av bank ärenden.

Men frågan är om alla som behöver en tjänst är i stånd att sköta sitt ärende själv med hjälp av digitala tjänster. Trots att digitaliseringen har gjort det smidigare nns det en ökad risk för att allt er människor blir helt utan betjäning då de inte kan använda sig av digitala tjänster, exempelvis på grund av något handikapp eller av åldersskäl.

Dessutom krävs det att anläggningar och automater som används för olika tjänster är i funktionsdugligt skick för fungera dygnet runt utan störningar.

Detta gör att vi även behöver alternativa tjänster. N

å digitaliseringens utmaning har bland annat Kommunikationsministeriet, i samarbete och på bred bas, utarbetat ett åtgärdsprogram för att främja trakens och kommunikationens digitala tjänsters tillgänglighet. Det väsentliga i programmet, som sträcker sig till 2021, är att det i stället för specialtjänster planeras tjänster som passar för alla.

Denna ”design for all”-princip innebär att hänsyn tas till olika behov när det produceras tjänster. Det kan gälla personer som har det allra svårast att använda digitala tjänster, som exempelvis hörsel- och synskadade, rörelsehindrade och äldre personer. Med denna princip skapas tjänster som anpassas bättre för alla. Beträande åtgärderna strävar man till att de är konkreta och betonar att det också bör nnas andra tjänster än enbart elektroniska. Det behövs fortfarande alternativ till elektroniska tjänster, och man kan inte straa personer som använder dessa med orimliga kostnader till följd, jämfört med bruk av elektroniska tjänster. Arja Aalto Ordförande i NJS finska avdelning KRÖNIKA P

en vanliga passageraren är mera intresserad av de tjänster som hänför sig till själva resandet. Tåg rese närernas digitala tjänster, den mobila applikationen vr. och biljettautomaterna, har förnyats. Självbetjäning gynnas på alla sätt och på den nya järnvägsstationen i Böle, i anslutning till köpcentret Tripla, nns det inte längre tillgång till personlig biljettförsäljning utan enbart biljettautomater. Från VR:s automater köps biljetter till VR:s ärr- och närtrak och från HRT:s automater går det att köpa biljetter till Helsingforsregionens närtrak. Som resenär bör man i allt högre grad känna till kollektivtrakens system och resealterna tiven. En gemensam vilja och samplanering behövs för att kunna förverkliga resehelheterna smidigt. Öppnandet av datamaterialet har gjort det möjligt att utveckla och förena nya tjänster med varandra.

Förutom digitala tjänster behövs en fungerande stationsinfrastruktur och tillgång till hinderfri materiel för att lyckas med att betjäna alla i tågresandet. D