I fokus: Äldres oro och psykiska ohälsa får större uppmärksamhet

Ålderism även inom psykisk ohälsa

Först kom pandemin, sedan kriget i Ukraina. Båda händelserna har väckt oro hos många äldre och ett stort antal pensionärer är drabbade av psykisk ohälsa. Just nu görs det mycket för att informera och motverka föreställningen att det är en naturlig del av åldrandet.

TEXT: THORD ERIKSSON

Min kompis har turen att ha sin mamma kvar i livet och hon minns mycket levande hur Sovjetunionen annekterade Karelen, som då var finskt. Folk fördrevs från sina gårdar och fick fly och ta med vad de kunde i vinterkylan. Finska vinterkriget inleddes. Nu när hans mamma får höra hur ryssen åter erövrar nya områden i Europa mår hon mycket dåligt och återupplever skräcken och förtvivlan som när familjen fördrevs från Karelen.”

Citatet kommer från en deltagare i det äldreråd med drygt 400 personer över hela landet som är knutet till Mind, organisationen som även driver Äldrelinjen dit människor som mår psykiskt dåligt eller bara behöver någon att prata med kan vända sig.

Sedan Ryssland angrep Ukraina i slutet av februari är det många som har ringt för att prata med Minds volontärer om världsläget och att den trygghet som tagits för given plötsligt inte längre är självklar. – Många berättar att de engagerat sig i viktiga frågor hela livet, och arbetat för en bättre värld – och så blir det inte bättre. Det kan ge en stark känsla av hopplöshet,

” säger Johanna Nordin, som är projektledare på Mind. Även Carina Benjaminsson, sakkunnig i äldreomsorgsfrågor på PRO riks, märker att kriget har väckt oro. – Ja, jag får de signalerna: vad händer de äldre om något inträffar här i Sverige? Hur blir de omhändertagna? Finns det beredskap för matleveranser, hemtjänst, omsorg? Kommer sådant att fungera? KRIGET BRÖT UT KORT efter att de sista pandemirestriktionerna hävdes. Covid-19 har också väckt människors oro och för många har följderna varit svåra. Men det är ändå inte jämförbart med kriget, resonerar psykologen och psykoterapeuten Per Naroskin. För medan pandemin och åtgärderna för att Johanna skydda sig har varit begripNordin, liga och lämnat utrymme för projektledare på Mind. människors eget handlande, är maktlöshet antagligen den starkaste känslan som de flesta förnimmer inför kriget. Per Naroskin märker oron såväl privat som professionellt och han betraktar det som något helt annat än de reaktioner som följde av pandemin. – För den som saknar kontaktnät och

Carina Benjaminsson, sakkunnig, PRO.

FOTO:ISTOCK

Flera organisationer vittnar om att kriget i Ukraina har väckt oro hos många äldre. upplever sig stå utanför olika typer av samhällsaktiviteter, är en förändring av säkerhetsläget något påtagligt hotfullt som man är utsatt för, men inte kan göra något åt.

Det som händer i omvärlden landar sannolikt på olika sätt hos människor beroende på ålder och tidigare upplevelser. Detta, menar Per Naroskin, talar för att äldre kan vara särskilt sårbara för det som kriget triggar hos dem. – Många äldre har ju egna krigserfarenheter – den som var barn och växte upp när det var krig – och det vore konstigt om inte det väcks till liv i en sådan här situation. Det gör den gruppen mer utsatt än unga, för vilka krig bara finns på film, säger han. OM KRIGET VERKLIGEN inverkar negativt på äldres psykiska hälsa i Sverige är för tidigt att säga. Klart är däremot att pandemin inte hade den effekten, utan tvärtemot vad många kanske tror, inte har lämnat några tydliga spår i folkhälsostatistiken vad gäller psykisk hälsa. – På det hela taget blev det inte så illa som vi befarat, säger folkhälsoforskaren Sara Fritzell som är utredare på Folkhälsomyndigheten.

Under pandemin har Folkhälsomyndigheten gjort återkommande undersökningar för att kunna ge en bild av hälsotillståndet i befolkningen. Den sista genomfördes i december och visade bland annat att personer i åldern 70 och äldre drabbats av sömnbesvär i högre grad än andra, medan de yngsta deltagarna, i åldern 16–29, var mer drabbade av stress och nedstämdhet. Att det generellt inte blev värre betyder inte att situationen är bra, påpekade Folk”Män i åldern 85 och äldre utgör den grupp i samhället Per Naroskin psykolog och psykoterapeut. hälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell i samband med att den senaste undersökningen publicerades: som har högst andel ”Även om vi inte ser en försämring av den psykiska hälsan på befolkningsnivå är det självmord” viktigt att komma ihåg att olika former av psykisk ohälsa redan före pandemin var ett betydande folkhälsoproblem i Sverige.” Hur ser det då ut? Hur utbredd är den psykiska ohälsan – definierad som besvär av oro, nedstämdhet och sömnlöshet men även som psykiska sjukdomar som ångest eller depression – bland äldre? Ett kort svar är att gruppen är generellt mycket drabbad – men att det ser olika ut. Var tredje kvinna och var femte man över 77 år uppger besvär av ångest. Även depressiva besvär är så vanligt bland äldre personer att det kan beskrivas som ett folkhälsoproblem, konstaterar Folkhälsomyndigheten i en sammanställning av

läget. Män i åldern 85 och äldre utgör den grupp i samhället som har högst andel självmord.

Samtidigt är samhällets resurser för att behandla psykisk ohälsa ojämnt fördelade. Det syns inte minst i att äldre, trots situationen, bara kommer i åtnjutande av en liten del av landets psykiatriska vård – och samtidigt är den grupp där störst andel har antidepressiv medicin.

Piller istället för behandling, alltså.

Intrycket att äldres psykiska ohälsa lätt behandlas styvmoderligt och flyktigt stärks av att Folkhälsomyndighetens övergripande statistik om gruppen hittills har haft en övre åldersgräns på 84 år – samhället har alltså satt en gräns för när det är intressant att veta hur läget är.

Folkhälsomyndigheten förklarar förändringen med att färre blev mycket äldre än 84 år när undersökningen startade 2004. De som blev det var sällan så friska att de kunde svara på en enkät och därför skulle det statistiska underlaget bli för litet för att analysera. Med ökad medellivslängd och förbättrad hälsa har detta förändrats, och nu ska man alltså slopa den övre åldersgränsen.

Detta är något Sara Fritzell på Folkhälsomyndigheten framhåller som ett tecken på att äldres hälsa tas på större allvar. – Synen har blivit mer nyanserad, det framhålls som viktigt av allt fler, gehöret är större, frågan tas upp i nyheterna och

lyfts i samhällsdiskussionen, säger hon. Sara Fritzell tillägger dock att det ännu återstår en lång väg att gå och att det viktigaste är att få bort föreställningen om psykisk ohälsa som en naturlig del av åldrandet, som hon menar är utbredd, och kan orsaka stor skada. Det är ingen uppfattning som hon är ensam om. Carina Benjaminsson på PRO ger uttryck för samma åsikt men menar samtidigt att synsättet kommer att vara svårt att ändra på. Sara Fritzell, utredare på Folkhälsomyn– Jag tror att det har bitit sig fast, säger hon. digheten. En förklaring, tror Carina Benjaminsson, kan vara att ålderdomen är en tid av förluster. – När det händer tråkigheter som gör människor naturligt ledsna är det svårare att uppmärksamma vad som är sjukligt och vad som är normalt. Hon tror dock att pandemin har fört med sig att förutsättningarna att uppmärksamma problem kring äldres psykiska mående är bättre än tidigare. – Det är lättare att få gehör nu. ”Viktigt är att få bort föreställningen om psykisk ohälsa som Man kan nog inte säga att vi har vaknat upp och ser problemet – det gjorde vi tidigare också – men det en naturlig del av åldrandet” finns fler som lyssnar på PRO. Som exempel pekar hon på att regeringen till slut, efter att PRO och andra organisationer länge argumenterat för det, tillsatte en utredning om en äldreomsorgslag som ska presentera sina förslag i slutet av juni. – Det tyder på en politisk medvetenhet och insikt om att samhället behöver göra mer i omsorgen om äldre och de som är ensamma. Det finns starkt gehör för förebyggande och främjande arbete, säger Carina Benjaminsson. ●

Här finns hjälp och stöd att få

Anonyma, medmänskliga samtal med en volontär: ● l Minds Äldrelinje: 02022 22 33. Vardagar kl 8–19, helger 10-16. ● l Samtal på natten: Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80, kl 21–08. ● l Röda Korsets stödtelefon: 0771-900 800, måndag-fredag, kl 12–16. ● Samtal med präst, diakon via din egen församling. ● l Jourhavande präst: 112. ● l Fysisk vård och psykosocialt stöd: Din vårdcentral. 1177, sjukvårdsupplysningen. Psykiatrisk öppenvårdsmottagning (om sådan finns på din ort). ● l Akut hjälp vid fysisk eller psykisk ohälsa: 112.

Ta reda på mer om psykisk ohälsa

● Psykisk ohälsa bland äldre behöver uppmärksammas mer och kunskapen måste öka. Filmer kommer att visas i väntrum på vårdcentraler och på SVT:s ”Anslagstavlan”. Till satsningen hör också broschyren ”Våga tala om psykisk ohälsa” som vänder sig till äldre och deras anhöriga. Finns på nätet – googla på titeln så dyker den upp. Bakom kampanjen står Folkhälsomyndigheten samt andra myndigheter och organisationer. ● I tidningsannonser och tv-reklam informerar organisationen Mind under våren om psykisk ohälsa bland äldre. (Se även artikel om Minds äldrelinje i PROpensionären nr 1/2021). Skriften ”Livets glada dagar” delas ut på Apotek Hjärtat och går även att beställa kostnadsfritt eller ladda ner från nätet: mind.se/livets-glada-dagar/ ● ”Inte ensam” var ett projekt som 2018–2020 drevs av PRO och pensionärsorganisationerna SPF och SKPF med pengar från regeringen. ”Handbok för meningsfull telefonkontakt” togs fram under pandemin samt en digital ”ambassadörsutbildning” som lär ut metoder för att ta initiativ och leda aktiviteter som bidrar till att minska ofrivillig ensamhet och isolering. Finns att ladda ned på: inteensam.org

Din PRO-förening kan göra skillnad!

Psykisk ohälsa kan drabba alla, därför är det viktigt att tänka förebyggande. PRO:s 1  200 föreningar utgör en ovärderlig plattform för gemenskap och meningsfullhet. I orostider som dessa när många känner behov av att träffas, prata och kanske hjälpas åt med saker kan PRO-föreningarna göra stor skillnad. För medlemmarna, men även för icke-medlemmar och personer som flytt kriget i Ukraina.