Hälsa: Stroke – lär dig se varningstecknen

För Ewa kom stroken plötsligt och oväntat

I Sverige drabbas varje år omkring 25 000 personer av stroke. En av dem är Ewa Hulterström, 70. Tack vare ett snabbt omhändertagande och stödjande rehab är hon idag på god väg att återhämta sig.

TEXT: CARINA ROXSTRÖM FOTO: CARL-HENRIK TRAPP ELITE STUDIO AB

Iett slag förändrades tillvaron. Från att ha haft ett aktivt liv med extrajobb, resor och träning behövde Ewa daglig hjälp från sjukvårdens rehabteam. Idag kan hon handla och laga mat själv. Lite städning av lättare slag kan det också bli. – Det är bra, jag behöver kunna klara mig själv eftersom jag lever ensam.

Men det är klart, tillägger hon, en hel del saker fungerar inte alls. Som att sy, sticka och virka. – Jag kan inte ens sy i en liten knapp. Och det allra tråkigaste – att jag inte längre kan dansa. Jag som älskade att röra mig till musik. Särskilt bugga!

MAN BRUKAR SÄGA ATT en stroke ofta kommer som en blixt från klar himmel. Så var det också för Ewa. Det var på kvällen den 20 januari 2021, berättar hon. – Jag sitter ensam hemma i soffan och chattar med en vän på mobilen. Plötsligt går det inte längre att skriva. Min högerhand fungerar inte. Jag försöker gång på gång men lyckas inte styra min hand. 'Vad fan är det som händer?' kommer jag ihåg att jag säger högt för mig själv. 'Något är fel.'

Ewa känner att hon genast måste få hjälp och lyckas ta sig ur soffan och ut i hallen. – Jag tar på mig en känga, den andra får jag inte på mig så jag håller den i handen. Mobilen håller jag i andra handen. Jag tar mig ut på gården i vinterkylan, klädd i bara tights och tunika. Ringer på hos en granne som lyckligtvis är hemma. Jag säger ingenting till henne, jag kan inte prata. Jag bara står där. Men hon förstår att jag behöver vård och ringer efter en ambulans.

Grannen hjälper Ewa ned på en stol och håller i henne så att hon inte ska ramla. – Jag sitter där på stolen. Hör sirener. Sedan kommer ambulanspersonalen och frågar efter min legitimation. Jag kan inte förklara var den finns, men lyckas konstigt nog komma ihåg mitt personnummer som jag sluddrar fram. Så lägger de mig på en bår och ambulansen kör i ilfart till

”Jag säger ingenting till henne, jag kan inte prata. Jag bara står där.” Vad är stroke?

Stroke är ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakas av en blodpropp eller blödning i hjärnan. Majoriteten av strokefallen beror på en propp.

En misstänkt stroke är ett akut tillstånd. Det är av yttersta vikt att den drabbade snabbt förs till sjukhus med ambulans. Ju snabbare en strokepatient kommer under behandling desto större är chansen till återhämtning och bättre livskvalitet.

Ser alla matlagningsprogram på teve

Namn: Ewa Hulterström. Ålder: 70 år. Bor: Landvetter. Yrke: Förskollärare. Numera pensionär. Intressen: Matlagning. Går mycket på bio och älskar att resa. Läser: Lyssnar mycket på ljudböcker, helst biografier. Musik: Dansbandsmusik och all populärmusik från 60-talet. Motto: Lev här och nu. Skjut inte upp något som du vill göra.

Ewa Hulterström, 70, har ändå klarat sig ganska bra efter sin stroke tack vare att hon fick vård så snabbt.

Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Ett vårdteam möter upp och jag transporteras direkt till röntgen där jag blir sövd. Sedan minns jag inget mer förrän jag vaknar upp i ett sjukhusrum. – Vet du vad du varit med om? frågade en sjuksköterska. – Nej. – Du har fått en stroke och blivit opererad.

DATORTOMOGRAFIN hade visat att Ewa fått en blodpropp i hjärnan. För att avlägsna den gjordes en så kallad trombetomi. Ett tunt rör fördes upp till hjärnan via ett kärl i ljumsken. Blodproppen lokaliserades med hjälp av röntgen och drogs ut från det drabbade blodkärlet. – Att jag fått en stroke, det var en chock. Jag blev jätteledsen och tänkte direkt att det var mitt eget fel. Att jag levt ohälsosamt, att jag var för överviktig, att jag inte motionerat tillräckligt. I själva verket var det inte så. Jag hade varit jätteaktiv. Innan stroken jobbade jag extra på både skola och förskola. Gick långa promenader med stavar, dansade zumba. Ändå kände jag sådan skuld.

Men sjukhuspersonalen betonade att hon inte skulle klandra sig själv. – Så småningom lugnade jag mig och fick annat att ägna mig åt, min rehabilitering. Jag fick hjälp av arbetsterapeut, fysioterapeut och logoped för att träna. Inte bara min hand som var förlamad utan hela min kropp och mitt tal för att jag inte skulle sluddra.

Snart förstod Ewa att hon ändå klarat sig ganska bra tack vare att hon fått vård så snabbt. – Att jag hade turen att få hjälp i rätt tid! En kvinna som vårdades samtidigt som jag hade inte förmått att reagera lika snabbt. Hon hade istället försökt att döva symtomen genom att ta en sömntablett och lagt sig att sova hemma. Det tog lång tid innan hon blev behandlad. När jag såg henne på sjukhuset satt hon i rullstol och kunde inte prata.

FÖR ATT ÅTERGÅ till ett bra liv efter en stroke är rehabiliteringen viktig. Vid hemkomsten fick Ewa dagliga besök av en fysioterapeut, som tränade henne att sköta vardagslivet, allt det

som behövs för att leva ett självständigt liv. – Vi gick på promenader för att stärka min balans och jag började jobba ihärdigt med hantlar och gummiband för att stärka min kropp. En viktig sak jag tränat mycket är att skriva för hand. Nu skriver jag någorlunda, men vänder vissa bokstäver.

”Jag blev jätteledsen och tänkte direkt att det var mitt eget fel. Att jag levt ohälsosamt.”

Jag är ju helt högerhänt, men när jag skriver på mobilen har jag lärt mig skriva med vänster hand.

Det blev snart viktigt för Ewa att bry sig om sitt utseende och kunna göra make up själv. – Fysioterapeuten hjälpte mig och virade gummisnoddar runt kajalpennan så att jag skulle få ett säkrare grepp. Det betydde jättemycket. Insjuknandet kom plötsligt. Kan du så här efteråt komma ihåg något ovanligt tiden innan du blev sjuk?

– Nu efteråt minns jag att jag hade haft påtaglig huvudvärk en vecka innan. Jag minns också att jag dagarna innan stroken hade plockat isär min kaffebryggare för att diska de olika delarna. När jag skulle sätta ihop den igen kunde jag inte för mitt liv förstå hur jag skulle göra.

Året efter stroken har varit en tuff tid. Men Ewa är hoppfull. Nu siktar hon på att bli så gott som helt återställd. – Jag tänker stenhårt på min kost, har helt skippat godis och chips. Så försöker jag hålla humöret uppe och hoppet vid liv. Jag vill börja resa igen. Kanske jag kan prova att dansa lite i alla fall så småningom. Men det får bli något stillsamt till att börja med. l

Stroke går att förebygga genom nya vanor

FORSKNING VISAR att det går att minska risken för stroke genom att leva hälsosamt och motionera. Kontrollera ditt blodtryck, rök inte och rör på dig är några råd från Mia von Euler, professor i neurologi vid Örebro universitet. Studier visar att antalet strokefall sjunker, både i Sverige och internationellt, trots att befolkningen blir allt äldre. Hur kommer det sig? – Vi vet inte riktigt men tror att en del beror på bättre behandling av riskfaktorer. En del av minskningen av antalet strokefall beror på att fler med förmaksflimmer har fått dessa identifierade och behandlade med blodförtunnande läkemedel. En annan del av minskningen beror sannolikt på bättre blodtrycksbehandling och ytterligare en del på minskad rökning. Kunskapen kring hur stroke kan förebyggas har ökat. Vad kan man själv göra för att förebygga stroke? – De vanligaste riskfaktorerna för stroke är obehandlat eller otillräckligt behandlat högt blodtryck, rökning, frånvaro av fysisk aktivitet och en ohälsosam diet. Så jag vill ge följande råd: l Kontrollera och behandla, vid behov, högt blodtryck. l Rök inte – sluta om du röker och börja inte, undvik även passiv rökning. l Rör på dig på olika sätt – promenader, cykling, jobba i trädgården, simma, jogga, spring med barnbarnen… l Ät hälsosam mat – mycket frukt och fisk. Undvik stora mängder rött kött, inälvsmat, friterad mat, saltade snacks och liknande. l Undvik överkonsumtion av alkohol.

Mia von Euler, professor i neurologi vid Örebro universitet.

Stroke – vilka är symptomen?

AKUT-TESTET: l Ansiktet hänger. l Förlamning i ansiktet. l Kroppsdel. Ena armen kan inte hållas i luften i tio sekunder. l Uttal. Språket är sluddrigt och orden kommer fel. l Tiden är dyrbar. Ett symtom räcker. Ring omedelbart 112. Ta ambulans till sjukhus. Då får sjukhuset strokelarmet tidigt och kan förbereda sig.

TIA – EN VARNINGSSIGNAL TIA, Transitorisk Ischemisk Attack, är en snabbt övergående tillfällig syrebrist i något av hjärnans blodkärl. TIA orsakas av en liten propp som löses upp efter en kort tid. Symtomen är desamma som vid stroke. Skillnaden är att symtomen försvinner helt inom 24 timmar, oftast inom en timme. Sök genast till akutsjukhus om du får symtom. Ungefär var fjärde som får en stroke har haft en eller flera TIA innan. Därför är det viktigt att åka till närmaste akutsjukhus även om symtomen har gått tillbaka.

Hur behandlas stroke?

PÅ SJUKHUSET görs en akut datortomografi av hjärnan som kan ge besked om det rör sig om syrebrist, reducerat blodflöde, en blodpropp eller en blödning.

Om det är en blodpropp och om det gått mindre än 4,5 timmar sedan strokedebuten kan proppupplösande läkemedel, trombolys, ibland ges.

Om proppen är stor räcker det inte med enbart trombolys. Då kan trombektomi vara aktuellt. Metoden innebär att man går in i kärlet och drar ut proppen.

Om en stroke orsakats av ett pulsåderbråck som lett till blödning innebär behandlingen att det brustna kärlet täpps till.

Professionell rehabilitering

Alla som drabbas av stroke ska vårdas på en speciell strokeenhet med specialutbildad personal som sköter akutvård, utredning och övervakning samt inleder rehabiliteringsinsatserna. Skadorna efter en stroke kan se väldigt olika ut.