Hälsa: Kerstin lever med diabetes

”Det går att leva ett bra liv med diabetes”

Kerstin Gustafssons diabetesdiagnos blev en ögonöppnare för att leva mer hälsosamt. Hon har behövt förändra sin livsstil och är tacksam för det. – Alla skulle behöva leva lite som en diabetiker, äta sunt och röra på sig.

TEXT: CARINA ROXSTRÖM FOTO: THERESIA KÖHLIN

Diagnosen diabetes typ 2 kom som en överraskning, både för henne själv och omgivningen. Som uppvuxen med en äldre syster med typ-1 diabetes och efter att ha arbetat som undersköterska inom hemsjukvården var hon väl medveten om sjukdomen. – Kunskapen om diabetes har präglat mitt liv och gjort mig uppmärksam på olika sjukdomstecken. Jag har alltid undvikit sötsaker och även uppfostrat mina barn att vara sparsamma med godis och läsk. Att jag själv skulle drabbas fanns inte på kartan.

Sommaren 2021 sökte Kerstin läkarhjälp för att råda bot mot sin orkeslöshet. – Jag hade drabbats av en sådan enorm trötthet. Jag sov och sov och sov, men det hjälpte ingenting. Varje gång jag gjorde något lite extra i vardagen, som att åka och handla, var jag tvungen att vila hela nästa dag.

En provtagning på vårdcentralen visade på diabetes typ 2. Blodsockret låg inte skyhögt, men krävde behandling. Ordinationen blev läkemedel i form av tabletter plus ordentliga förändringar i kosten. – Att det var just diabetes jag drabbats av gjorde mig överraskad. Visserligen var jag så fruktansvärt trött och det brukar ju vara ett tydligt tecken. Men jag hade inget av de vanliga symtomen; vara ovanligt törstig och behöva kissa ofta. Då hade jag själv reagerat.

VID NÄRMARE EFTERTANKE tycker Kerstin inte att det är så konstigt att hon fått diagnosen. – Övervikt och för mycket mat var förklaringen. Matlagning är min stora passion. Numera behöver jag tänka mig för vad jag stoppar i mig. ▲

Gillar vattenaerobics

Namn: Kerstin Gustafsson. Bor: Herräng, Roslagen. Ålder: 59 år. Yrke: Undersköterska. Intressen: Motocross. (Jag kör inte själv, men backar upp familjen). Vattenaerobics. Populärmusik från 1970 och 80-talet, favoriter: Tomas Ledin, Ted Gärdestad och Abba.

Risken för typ 2-diabetes ökar med stigande ålder

Diabetes är samlingsnamnet för några sjukdomar som alla ger för hög nivå av socker i blodet. Omkring fyra procent av Sveriges befolkning har typ 2-diabetes. Risken att insjukna ökar ju äldre vi blir.

Vid typ 2-diabetes har kroppen svårt att hålla sockerhalten i blodet tillräckligt låg. Vanliga symtom är bland annat trötthet, törst och att du behöver kissa oftare. Symtomen kommer ofta långsamt och kan ibland vara svåra att märka. Blodsockervärdet ökar oftast långsamt under flera år. Det kan hända att du inte märker något alls. Ofta upptäcks sjukdomen i samband med en hälsokontroll då man tar ett blodsockerprov. Här är symtomen du ska vara uppmärksam på: ● Trötthet och kraftlöshet. ● Ökad törst. ● Stora urinmängder. ● Försämrad syn och dimsyn. ● Eventuell klåda i underlivet.

Gör ett risktest!

Här kan du testa din risk att utveckla typ 2-diabetes: diabetesrisktest.nu

– Jag tar min medicin och är noga med vad jag stoppar i mig. Det har gett resultat, säger Kerstin Gustafsson.

Planering är numera ett viktigt tema i hennes liv. – Jag tänker efter före och sätter inte i mig tre apelsiner på kvällen. Det räcker med en. Jag äter i stort sett aldrig ljust mjukt bröd utan håller mig helst till hårt, som jag älskar. Jag tänker mycket tallriksmodellen, äter mer grönsaker än potatis eller ris och har minskat på portionerna.

Kerstin mår väldigt bra av att ha koll på hur hon lever och vad hon äter. Hon försöker att röra sig så mycket som möjligt. Går på vattenaerobics och promenerar mycket. – Jag tar min medicin och är noga med vad jag stoppar i mig. Det har gett resultat. Jag har gått ner tre-fyra kilo under året och blodsockernivåerna har gått ned. Hur ser omgivningen på att du fått diabetes typ 2?

– Min omgivning blev lika förvånad som jag. De som alltid hade tyckt att jag verkade så hälsosam. Men de har vant sig nu när de bjuder in mig: ”Jaha, då får vi köpa lite diabeteskost”, säger de. Det blir till exempel osötat kaffebröd, som jag tycker mycket om. Är jag bjuden på ett kalas där jag redan innan anar att det kan bjudas på tårta, äter jag inget sött alls dagarna innan. Jag sparar mig liksom.

DIABETES TYP 2 ÄR JU en välfärdssjukdom, resonerar Kerstin. Att vara lite överviktig och inte röra på sig så mycket är vanligt. Många av oss lite äldre ligger i riskzonen. Det går till en viss gräns, men sedan reagerar kroppen. – Jag vill gärna ge rådet att vara uppmärksam på symtom men också be vårdcentralen om att ta ett prov åtminstone en gång per år för att kolla blodsockret. Det är inte säkert att man får de kända symtomen som att vara törstig och kissa ofta. Att känna sig väldigt trött kan många uppfatta som en normal åldersförändring. Men så behöver det inte vara.

Att få diagnosen kräver förändringar, men Kerstin vill förmedla hopp. Det går att leva ett bra liv med diabetes. – Det kräver en del förändringar och lite planering, men behöver inte alls bli tråkigt. Alla svenskar skulle behöva leva lite som en diabetiker. Äta sunt och att röra på sig. ● ▲

Insulin är ett hormon som reglerar halten av socker i blodet. Insulin är ett livsnödvändigt hormon som bildas i bukspottkörteln. Insulinet reglerar halten av socker i blodet.

Vid typ 2-diabetes är din insulinproduktion för låg för kroppens behov och du kan ha svårt att tillgodogöra dig det insulin som faktiskt produceras.

Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin och du får då för mycket socker i blodet. Typ 1-diabetes kräver alltid insulinbehandling eftersom bukspottkörteln inte längre kan producera insulin. Vid typ 1-diabetes insjuknar man akut. Symptomen är desamma som vid typ 2-diabetes: ökad törst, stora urinmängder och trötthet.

”Vi har olika förutsättningar att ändra våra vanor”

Att sänka blodsockervärdet vid typ 2-diabetes sker vanligen med hjälp av både läkemedel och livsstilsförändringar. Ofta går det att göra mycket själv, säger diabetessjuksköterskan Maria Fälemark.

Gener har en stor betydelse för utvecklingen av typ 2-diabetes men vi kan ofta själv påverka hur generna ska komma till uttryck det vill säga om/när sjukdomen ska utvecklas.

Det absolut viktigaste rådet är att röra på sig dagligen, säger Maria Fälemark. Fysisk aktivitet sänker blodsockret, blodfetterna och blodtrycket. Kroppsrörelse sänker också insulinbehovet och gör att man kan utnyttja insulinet på ett bättre sätt. EN VIKTIG UPPGIFT för diabetessjuksköterskan är att stödja patienten till egenvård och ett eget ansvar för att hålla sin vikt, äta bra, röra på sig och inte röka. Stödet behöver anpassas efter varje persons förutsättningar och lyfta fram vilka livsstilsförändringar varje människa kan och är villig att göra. – Det är mycket individuellt hur kroppen reagerar på läkemedel och egna livsstilsförändringar. En del lägger stor möda på att gå ned i vikt utan att lyckas helt. Andra behöver anstränga sig mindre för att minska vikt och midjemått.

Människor kan också reagera mycket olika när de får sin diagnos.

– En del är doers, de tar in information om vad de behöver göra, lägger upp en plan och genomför förändringarna. För andra kan det ta längre tid. Då behövs tätare kontakter med diabetessjuksköterskan för stöd och det är viktigt att respektera varje människas val, betonar Maria Fälemark. En central uppgift är att ge stöd för att öka personens tro på sin egen förmåga. Det sociala stödet i perMaria Fälemark, diabetessjuksonens närhet har också stor betydelse. Eftersom diabetes typ 2 ofta sköterska. kopplas till livsstil kan många patienter känna att de själva är helt ansvariga för att de fått sjukdomen och tänker ”det är mitt eget fel att jag

”En central uppgift är att ge stöd för att öka personens tro på sin egen förmåga”

fått diabetes”. – Man har talat om typ 2-diabetes som ”skammens sjukdom”. Det är viktigt att ge stöd så att patienten kan lyfta bort sådana skuldkänslor, som ofta står i vägen för förändringar. ●

Sju steg för att undvika att få diabetes typ 2

1. Undersök om diabetes finns i släkten. Typ 2-diabetes har en hög grad av ärftlighet. Även om du inte kan göra något åt dina ärftliga anlag så kan du minska risken genom andra åtgärder. 2. Håll koll på midjemåttet. Minskad vikt och särskilt bukfetma är viktigt för att undvika risken för diabetes typ 2. 3. Rör på dig. Regelbunden och måttlig motion reducerar risken för att insjukna i diabetes. 4. Sluta röka. Forskning visar att det finns ett samband mellan nikotin och risken att utveckla typ 2-diabetes. 5. Stressa mindre. Forskning visar att stress ökar risken att utveckla diabetes typ 2. 6. Ät nyttigare. Ät fiberrika spannmålsprodukter och grönt varje dag. 7. Om du känner dig orolig, be att få testa ditt blodsocker hos en vårdcentral. Det görs genom ett blodprov.

Källa: Svenska Diabetesförbundet, diabetes.se