Digisen: Digitala tjänster är ofta svåra att använda

PRO-GRANSKNING VISAR

Svårt att använda digitala tjänster

Digitala tjänster som 1177, Kivra och kommuners och bankers hemsidor har många brister som gör dem svåra att använda, särskilt för ovana datoranvändare. Det visar en granskning som utförts av PRO-projektet Digisen.

TEXT: MARIANNE BRODDESSON ILLUSTRATION: ROBERT NYBERG

Målet med Digisen-projektet är att utbilda seniorer digitalt, men också att bidra till att myndigheters och bankers digitala tjänster blir lättare att använda (se faktaruta).

Projektet leds av PRO:s mångårige it-expert Curt Karlsson och ska pågå under tre år. – Det senaste året har vi bland annat ägnat oss åt att granska digitaliseringens effekter inom fyra viktiga områden, sådana som berör alla medborgare: 1177.se, bank- och betaltjänster, kommunernas webbplatser och e-tjänster samt digitala brevlådor som Kivra.

E-hälsolösningar, där 1177 ingår, har funnits ganska länge och presenteras ofta som ett frivilligt alternativ till den traditionella vården. Men på senare tid har trycket ökat på att medborgarna helst ska använda sig av digitala kanaler.

Den projektgrupp som testade 1177.se är kritisk till hur tjänsten fungerar. Många gånger är det svårt att hitta det man letar efter. Språket är ofta krångligt och det krävs ganska mycket medicinsk kunskap för att hitta rätt information. Ett stort problem är att sökfunktionen för att hitta mottagningar inte fungerar för den som råkat stava fel. Då blir det ingen träff.

Gruppen har presenterat sin rapport i de olika regionerna och intresserade erbjuds att delta i projektet framöver. Granskningen av 1177 fortsätter och i fokus står hanteringen av journalerna.

GRUPPEN SOM STUDERADE bank- och betallösningar har kommit fram till att den bästa banktjänsten är Swish. Den är föredömligt enkel och tydlig och dessutom ser den likadan ut för alla banker. Men i övrigt varierar de digitala

Det här är Digisen

+ Ett treårigt PRO-projekt som fått 4,8 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden för att göra äldre personer mer digitala. + Digisen framställer en arbetsmetod och ett material som ska användas både i PRO:s rikstäckande it-utbildning och i utbildningen av alla äldre i landet, genom bland annat ABF och andra studieförbund. + I projektet Digisen samarbetar flera organisationer, bland annat Centrum för klinisk forskning i Dalarna som tittar på digitala tjänster inom e-hälsa och Försäkringskassan via föreningen Begripsam, som vill göra samhället mer tillgängligt för personer med kognitiva svårigheter.

Läs mer om projektet i PROpensionären nr 8/2021, samt på propensionaren.se (sök på "Digisen"). På PRO Kalmar läns hemsida finns också mer info om projektet. tjänsterna från bank till bank, bankernas sätt att kommunicera digitalt med sina kunder är väldigt olika. Bankerna tar inte heller på sig ansvaret fullt ut att lära ut till sina kunder hur de ska använda bankens digitala tjänster.

Digisen har utvecklat en prototyp för att visa bankerna hur de skulle kunna kommunicera digitalt med sina kunder och kommer att bjuda in bankerna till seminarier för att tydliggöra problemen. Hittills har dock bara Nordea och Swedbank varit intresserade.

Kommunerna däremot har visat stort intresse för Digisen. – Jag är glad och lite överraskad över det stora genomslag vi har haft, att vi har bjudits in att vara med och påverka, säger Curt Karlsson.

Kommunala webbplatser och e-tjänster skiljer sig från privata företag. Det går fortfarande bra att ringa och prata med någon på kommunen eller att göra ett personligt besök. Men när det gäller digitala lösningar saknas samordning mellan kommunerna. Det ligger i det kommunala självstyret att skapa egna lösningar, men det är inte alltid bra ur användarsynpunkt.

Digisen har jämfört fem kommuners hemsidor och e-tjänster i Kalmar län och funnit att det är stor skillnad mellan dem. Samarbetet med kommunerna är planerat att fortsätta under hela projektet.

För offentliga aktörer som kommuner och myndigheter finns det lag på att deras webbplatser och appar ska vara tillgängliga. Om du som konsument tycker att en offentlig aktör inte lever upp till kraven kan du anmäla detta på Myndigheten för digital förvaltnings hemsida, digg.se. Men innan du anmäler bör du kontakta aktören och berätta vad du är missnöjd med (se faktaruta).

EN PÅTAGLIG DIGITAL konsekvens av pandemin var behovet av vaccinpass. Det har gjort att många fler har hittat till

digitala brevlådor som Kivra.se. Men det har också hänt att den som registrerar sig inte har förstått att det innebär att man med automatik även får annan post till sin digitala brevlåda, från företag som anslutit sig till Kivra. Det kan få till följd att fakturor inte blir betalda utan blir liggande, för att de inte skickas till

”Vad får det för konsekvenser och vem bär ansvaret om något blir fel?”

den fysiska brevlådan. Särskilt om till exempel en anhörig har registrerat en äldre släkting på Kivra. Påminnelserna är också digitala och det är först när kravet från Kronofogden dimper ner som ett fysiskt brev i brevlådan som betalningsmissen uppdagas.

Digisen-projektet har uppmanat Kivra att kommunicera detta tydligare. Kivra är en privat aktör, men det finns en statlig motsvarighet, minmyndighetspost.se. Digisen planerar att göra en jämförande granskning mellan de båda vad gäller tillgängligheten.

EN STOR FRÅGA som projektledaren Curt Karlsson tycker måste utredas är vad som händer med ansvaret i de digitala processerna, när själva jobbet läggs på individen istället för på till exempel banktjänstemannen, eller yrkespersoner inom sjukvården. Vad får det för konsekvenser och vem bär ansvaret om något blir fel? – Det här är allvarligt, och något som ingen egentligen har tagit upp, säger Curt Karlsson. Det måste upp på bordet och diskuteras mera.

På samma sätt finns det vissa osäkerhetsfaktorer förknippade med digitala legitimationer. Många kan fortfarande inte identifiera sig digitalt och andra har ”löst problemet” genom att ge bort den möjligheten till en anhörig, som sköter allt som kräver inloggning. Det är tillåtet att göra så, men om en anhörig missbrukar förtroendet så är den som gett bort sina inloggningsuppgifter ansvarig. – På många ställen, men inte alla, kan man lägga in ett ombud som får fullmakt att sköta betalningar, säger Curt Karlsson. Det är mycket bättre, för då syns vem som har gjort vad på kontot. ●

Gå med i Digisen!

Är du intresserad av att granska olika webbsidor och e-tjänsters tillgänglighet? Digisen-projektet söker fler deltagare. Du behöver inte vara it-proffs, men du ska vara intresserad av att använda digitala tjänster. För mer info: sök på projektet-digisen, på pro.se

Myndigheten för digital förvaltning (DIGG)

PROpensionären ställde fem frågor till DIGG:s presskommunikatör Pia Ohlén:

Vad gör DIGG?

DIGG ska samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen i syfte att göra den offentliga förvaltningen mer effektiv och ändamålsenlig. Känner myndigheten till PRO:s projekt Digisen?

Nej, men det låter som ett bra projekt som vi hoppas ska vara till både nytta och glädje för mottagarna. Vi vill gärna veta mer om det. Vilka offentliga aktörer har fått motta synpunkter på att tillgängligheten inte är den bästa?

Bland de aktörer vars webbplats eller app genomgått en manuell granskning och som hittills har fått motta synpunkter i form av ett granskningsprotokoll märks bland andra Försäkringskassan, Folkhälsomyndigheten, Trafikverket, Stockholms stad, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 1177 Vårdguiden/Inera, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Transportstyrelsen.

De 282 aktörer vars webbplatser genomgått en automatisk granskning har fått ta del av resultatet i form av en granskningsrapport. Hur går man tillväga när man vill klaga på en webbplats?

Brister i tillgänglighet ska i första hand påtalas till den offentliga aktör som man anser inte lever upp till kraven. Man ska kunna kontakta den offentliga aktören via en funktion i aktörens tillgänglighetsredogörelse. Man kan även göra en anmälan till DIGG, antingen via en anmälningsfunktion som finns på DIGG:s webbplats, eller via post, e-post eller telefon. Vad kan den som klagar förvänta sig Pia Ohlén, för åtgärd? presskomu nikatör på DIGG. - DIGG tar alltid emot anmälning ar och skickar bekräftelse på att en anmälning har tagits emot, men vi har ingen skyldighet att agera på den. Anmälningar bör betraktas av allmänheten som tips till DIGG, som kan besluta att inleda tillsyn till följd av anmälningar eller övervakning. Om DIGG inleder tillsyn så gör vi det inte som ombud för den som har anmält. DIGG kommer alltså inte att företräda den som anmäler och personen blir inte part i tillsynsärendet. Att DIGG inte går vidare med en anmälan betyder heller inte att någon bedömning gjorts över huruvida anmälaren har rätt. DIGG kan inom ramen för tillsyn granska en anmäld aktör vid ett senare tillfälle. På vår webbplats digg.se kan du läsa mer om anmälan om bristande tillgänglighet, och vad DIGG gör.

När kroppens blodkärl och vener fungerar som de ska, tänker vi sällan på det. När de däremot inte fungerar optimalt kan det ofta kännas och ibland ses.

”Under den värsta tiden kunde jag bara ha mina tofflor.” Eva Randi Solheim, 78 år

TUNGA OCH TRÖTTA BEN

Mina ben känns mycket lättare

-Under många år hade jag bekymmer med mina ben som kändes tunga och trötta - och de hade mycket synliga vener. Under den värsta tiden kunde jag bara ha på mig mina tofflor. Mina vanliga skor som jag brukade gå i var för obekväma. -Nu har jag provat kosttillskottet Venolet. Du kan säkert tänka dig att min glädje var stor när jag upplevde skillnaden. Efter några veckor kändes mina ben inte längre lika tunga och trötta. Numera kan jag gå i helt vanliga skor utan problem.

FUNGERADE PERFEKT FÖR MIG: -Idag säger jag till alla som har samma bekymmer med jobbiga ben, prova Venolet med naturliga ingredienser, den fungerade perfekt för mig, ler Eva Randi.

SVAGARE VENER OCH TRÖTTA BEN: Din kropp innehåller cirka 5 liter blod som ska pumpas runt i kroppen. Detta kretslopp startas när ditt hjärta pumpar syresatt blod ut i huvudpulsådern, som har en mängd sidogrenar. I bäckenet förgrenas huvudartären i två stora artärer som för blodet hela vägen ned i dina ben. Därefter går kretsloppet vidare till venoler och vener - och skickas sedan retur till hjärtat. Venerna transporterar således blodet tillbaka till ditt hjärta. Men om funktionen försämras kan blodet hopa sig i venerna - och vätska kan läcka ut i vävnaden. Detta kan resultera i en känsla av att ha tunga och trötta ben.

När kroppens blodkärl och vener fungerar som de ska, tänker vi sällan på det. När de däremot inte fungerar optimalt kan det ofta kännas och ibland ses. Då har du också lättare att få tunga och trötta ben. Svårigheter med venerna, inklusive synliga vener, uppstår oftare när man blir lite äldre.

Lyckligtvis finns det hjälp att få från kosttillskottet Venolet. De naturliga ingredienserna kan bidra till en sund venfunktion i benen.

INGREDIENSERNA I VENOLET: Venolet innehåller bl.a. blad och kärnor från röd vinranka, och kan bidra till en normal funktion av vensystemet, blodkärlen och cirkulationen. Faktorer som motverkar upplevelsen av tunga och trötta ben. Dessutom kan rödvinrankans blad och kärnor förbättra hudens övergripande utseende och minska celluliter (apelsinhud).

C-vitamin hjälper till med normal bildning av kollagen, vilket också är viktigt för normal fungerande blodkärl.●

Köp Venolet hos Wellvita

Det finns flera fördelar med ingredienserne i Venolet när det gäller dina ben: ຈ Motverkar trötta ben ຈ Mot känslan av tunga ben ຈ Kan ge sundare hud ຈ Kan minska ”apelsinhud”

Endast 169:-*

0223-50 03 50

Vardagar kl. 8-16 wellvita.se

*Venolet kan köpas med abonnemang för 169:- + frakt 39:- för 1:a leveransen. 2 månaders förbrukning. Ingen bindningstid. Valfri betalningsmetod.