Guide: Så klarar du krisen

Så får du koll – innan krisen!

Det senaste årets oväntade händelser – som coronapandemin, it-attacker, översvämningarna i Gävleborg och Dalarna samt svåra strömavbrott – påminner oss om behovet av krisberedskap. Men hur förberedd är du egentligen?

TEXT: CECILIA CORFITSEN ILLUSTRATION: CHRISTINA ALVNER

Ola Olander har arbetat inom räddningstjänsten i Kalmar län i över 45 år. Idag är han pensionär men fortfarande verksam inom området han kan allra bäst – krisberedskap. Han är utbildad instruktör via Civilförsvarsförbundet och håller idag den digitala kursen Bättre tänka efter före med deltagare från både SKPF Pensionärerna och PRO. – Idag har alla i Sverige ett eget och gemensamt ansvar för krisberedskap, men det är sällan något som det talas om, säger Ola Olander.

I SIN FÖRELÄSNING PÅ NÄTET berättar Ola Olander om hur vi kan öka vår förmåga att hantera olyckor och allvarligare kriser med fokus på hemmet. Intresserade ansikten tittar tillbaka på Ola från skärmen. – Det offentliga ansvarar idag för att el- och telekommunikationer, vattenförsörjning, transporter och sjukvård ska fungera. Men ibland händer det som inte får hända. Något brister. Elen går. Internet slutar att fungera. Vattenledningar går av. Radion slutar att fungera, sammanfattar Ola Olander.

Ofta talar man om att individer ska kunna klara sig upp till en vecka utan stöd från myndigheter i händelse av en kris. – Då behövs det individer som kan ▲

agera. Hur man bor påverkar såklart hur man behöver agera. Lever man ensam på landet ställs det högre krav på förberedelse än för de som bor i städerna, säger Ola Olander.

Vid en kris behöver man se över människans fem grundbehov. Det handlar om att säkerställa att man har tillgång till vatten, mat, värme, sömn och trygghet. – Utan mat och vatten klarar man sig inte särskilt länge. Därför är det bra att satsa på konserver och torra basvaror som håller sig länge samt att bunkra färskvatten i särskilda behållare, men glöm inte att sätta datum på vattnet. Placera vattnet svalt och gärna mörkt, då håller det längre. Du känner även i smaken när det blir gammalt.

Och är man van vid friluftsliv, är det något man kan dra nytta av under en kris. – Det finns många ”campare”

i Sverige och den utrustningen fungerar ju fint även under ett stort elavbrott. Sätt ut triangia-köket på altanen och njut av naturlivet från hemmet. KOMMUNIKATION ÄR också något som är otroligt viktigt under en kris, enligt Ola Olander. Att vara uppdaterad Ola Olander är utbildad kring det som sker i samhälinstruktör via let är viktigt för att känna Civilförsvars- lugn. Myndigheten för samförbundet. hällsskydd och beredskap, MSB, tillhandahåller även en sajt, krisinformation.se, där man kan ta del av viktig krisinformation från myndigheten som också finns på sociala medier som Facebook och Instagram. – Skaffa en vevradio eller en som kan gå på batteri om elen slutar att fungera. Lyssna på Sveriges Radios lokala P4-kanaler för att få koll på det som sker där du bor. Glöm inte att prata med grannar för att lättare kunna gå ihop när krisen inträffar,

Mat, vatten och värme – så förbereder du dig

VATTEN Varje dag behövs minst tre till fem liter vatten per person. Det räcker till dryck och det allra nödvändigaste de första dagarna under en kris. Har du djur hemma behövs mer vatten. l Förvara ett lager av vatten i dunkar eller flaskor. Förvara gärna mörkt och svalt. Att frysa flaskor är ett bra sätt att undvika att vattnet blir dåligt. Skriv datum. l Vid en smitta i vattenförsörjningen måste allt vatten kokas för att ta bort eventuella bakterier. Införskaffa vattenreningstabletter.

MAT Se över ditt reservförråd av mat som helst ska räcka till hela familjen i minst tre dagar. l Konserver och torrvaror är bra att ha hemma som pasta, ris och linser. l Prioritera matvaror med kolhydrater och protein med högt energiinnehåll och fett som exempelvis tonfisk, jordnötssmör och oliver. l Att ha ett stormkök hemma är extra bra om man inte ”tål” att äta kalla konserver. Även en utomhusgrill kan vara lämpligt och kan också bjuda på en trevlig stund.

VÄRME l Täta golv, dörrar och fönster för att hålla värmen. Dra ner persienner och gardiner. l Ta fram vinterkläderna. Ha gärna tillgång till en varm sovsäck och filtar, värmeljus och en ficklampa. l Håll värmen hemma med fotogenlampor, ved och bränsle. En portabel kamin är också något man kan köpa. Glöm inte att vädra – gaser kan vara mycket farligt för hälsan. l Vid långvarig kyla, bygg gärna ett ”tält” inne i ett av rummen för att hålla värmen och sov samlat om ni är fler.

ANNAT ATT HA HEMMA l Lager av medicin, förbandslåda, batterier och kontanter.

PRO-projektet ”Bättre tänka efter före”

Projektet är ett mångårigt samarbete mellan PRO och SKPF Pensionärerna med stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Under 2021 har projektet beviljats medel för att fortsätta informera medlemmar och andra äldre om vikten av det förebyggande arbetet. Projektet har en arbetsgrupp med företrädare för SKPF och PRO.

Studieförbundet ABF har även förslag på flera olika material som berör ämnet krisberedskap och hemberedskap. Kontakta gärna er ABF-avdelning om ni vill starta en cirkel i föreningen. Läs mer på pro.se.

Din förening kan starta en cirkel i krisberedskap med hjälp av ABF.

FOTO: FREDRIK SANDBERG/TT

I samband med sommarens översvämningar i Gävle och Dalarna tvingades den här familjen till en kreativ lösning för att kunna ta sig fram i sitt villaområde.

”Optimister klarar sig bättre genom kriser”

50 till 70 procent av befolkningen kommer någon gång att uppleva en svår kris. Men vad avgör hur man hanterar det oförutsägbara? PROpensionären har pratat med Per-Olof Michel, psykiatriker och docent i katastrofpsykiatri, om hur vi reagerar när krisen kommer.

Per-Olof Michel är en av Sveriges främsta experter på kris och katastrofer. Han har deltagit i flera stora räddningsinsatser både i Sverige och utomlands. – I samband med tsunamin i Thailand handlade det om att leda en krisstödsgrupp om nio personer i staden Phuket, där UD upprättade en stab, samt att genomföra krisstöd med vissa enskilda och grupper som kom dit, berättar Per-Olof Michel.

Under Libanonkriget 2006 var han samordnare för en krisstödsgrupp för att hjälpa flyktingar tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps nationella stödstyrka. Per-Olof Michel berättar om situationen på Larnacas flygplats på Cypern: – Flyktingarna var trötta och slitna efter att ha åkt obekväma båtar från Libanon. Tillsammans med sjuksköterskor förmedlade vi krisstöd till barn och familjer, fixade smörgåsar och vatten och organiserade ombordstigning på planen, berättar han.

PÅ PAPPRET ÄR HAN idag pensionär men är fortfarande verksam inom region Värmland, där han bland annat arbetar som studierektor och mentor för AT-läkare. – När en person exponeras för det oväntade, utsätts kroppen för en akut stressreaktion. Det är något som sker hos alla människor och däggdjur för att förbereda kroppen för överlevnad. Man kan uppleva det som om man är i en dimma, man är orolig eller nedstämd, känner sig hjälplös och kanske drar sig undan. Det är helt normalt och går vanligtvis över efter några timmar eller ett par dagar, säger han. Men sträcker sig stressreaktionen längre än tre dagar, kan det vara tecken på svårare komplikationer och problem som kan ta tid att ta sig igenom. – Då kan det finnas risk för svårare reaktioner med följder som depression, posttraumatiskt stressyndrom, ångest eller beroendesyndrom, säger

han.

Även om mer än hälften av befolkningen någon gång under sitt liv kommer att drabbas av en traumatisk kris eller händelse, är det endast en av tio som riskerar att drabbas av allvarligare psykiska men.

Per-Olof Michel, är psykiatriker och docent i katastrofpsykiatri.

– De allra flesta återhämtar sig mycket bra. Det är viktigt att komma ihåg, säger Per-Olof Michel.

Vissa personer är mer benägna att klara av en kris bättre än andra. Till viss del handlar det om personlighet. – Personer som har en tydlig motståndskraft, är emotionellt stabila, extroverta och optimistiska till sättet med stark självtillit, är de som ofta klarar av en kris utan större men. De är också de som är mer benägna att hjälpa andra. Med utbildning kan dessa personers egenskaper stärkas och de passar väl för räddningsyrken. För dessa personer sitter krisberedskapen i ryggmärgen. De vet hur man ska handla och agera, säger Per-Olof Michel.

FÖR MER OROLIGA INDIVIDER kan kriser upplevas svårare. – De som till sättet är nervösa eller har negativ tilltro till sig själva, kan uppleva svårare efterdyningar efter en kris, förklarar han.

Även personer som lider av fysisk svaghet, har nedsatt mental hälsa, äldre med nedsatt syn, hörsel eller rörelseförmåga, alternativt nedsatt kognitiv förmåga, kan också utgöra en riskgrupp vid en kris. Per-Olof Michel berättar att den viktigaste tillgången för att inte utveckla svåra psykologiska men efter en kris, handlar om att ha ett bra socialt stöd runt sig. – Forskning visar att de människor som har ett bra socialt nätverk och någon de kan prata med för att bryta grubblandet, ofta kan ta sig ur krisen snabbare med psyket i behåll än de som är mer ensamma.

Per-Olof Michel har också fler tips till de som varit med om en kris, hur man kan försöka tänka. – Det handlar om att återgå till vardagen, göra vanliga saker och inte isolera sig ensam hemma. Det gäller att försöka se annorlunda på det man varit med om, acceptera och försöka ändra betydelsen av det som skett, säger han. ●

Att vara med om en kris som en brand kan vara svårt att komma över. En viktig del är att prata med andra om det man varit med om..

”Det handlar om att återgå till vardagen, göra vanliga saker och inte isolera sig.”

Några olika krisorganisationer

● MYNDIGHETEN FÖR SAMHÄLLSSKYDD OCH BEREDSKAP MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, är en statlig myndighet som ansvarar för att stödja samhällets beredskap vid olyckor, kriser och civilt försvar. MSB samarbetar med en rad olika internationella organisationer, både i närområdet och på den globala arenan. En av MSB:s huvuduppgifter rör också civilt försvar. Läs mer på www.msb.se.

På MSB:s sajt krisinformation.se kan du också få information om kriser och katastrofer som kan beröra oss i Sverige. MSB finns även på sociala medier.

● FRG – FRIVILLIGA RESURSGRUPPEN Frivilliga Resursgruppen är en del av den frivilliga krisberedskapen och verkar för att avlasta och hjälpa kommuner i Sverige vid eventuella kriser. De består av personer från olika frivilligorganisationer. Varje kommun fattar själv beslut om FRG ska finnas i kommunen för att bistå under kriser. Hos varje FRG finns en eller flera FRG-ansvariga som håller kontakt med kommunen samt FRG-ledare. Utbildning sker genom Civilförsvarsförbundet. Är du intresserad av att också vara med och bidra, läs mer på www.civil.se/frg/

● POSOM POSOM – en förkortning för psykisk och social omsorg vid olyckor och katastrofer, är en icke-vinstdrivande organisation som arbetar med krishantering i samhället. Krisgruppen består av psyokoterapeuter, psykologer, präster, kristraumatologer och insatspersonal för akut krisstöd och ska finnas i alla Sveriges kommuner. Organisationen bedriver också utbildning och rådgivning inom krishantering och arbetar även med långsiktigt stöd till drabbade personer. Läs mer på posom.se.