I fokus: Pensionärsförbundens ordförande i rundabordssamtal

”Det går inte att förstå hur en del kvinnor klarar sig på den låga pension de har. ” ”Vi har ett gemensamt mål!”

RPG – Riksförbundet PensionärsGemenskap Ordförande:

Monica Blomberg

Har efter fem år som ordförande efterträtts av Ann-Christin Lindbom när denna tidning kommer ut. Yrkesbakgrund inom barnomsorgen, rektor inom grundskolan i hemkommunen Finspång. RPG har cirka 15 000 medlemmar.

”Vi är rock´n´roll-generationen! Vi kommer inte att acceptera det här.”

SPF Seniorerna Ordförande:

Eva Eriksson

Utbildad förskollärare. Har suttit i riksdagen samt varit kommun- och regionpolitiskt engagerad för Liberalerna, där hon också varit vice partiordförande. Har varit landshövding i Värmland. Bor i Tidaholm. SPF Seniorerna har cirka 250 000 medlemmar.

i fokus ”Vi har ett gemensamt mål!”

”PRO är en feministisk organisation, det har kongressen beslutat. Det är lite revolutionerande.”

PRO – Pensionärernas riksorganisation Ordförande:

Christina Tallberg

Första kvinnliga ordföranden i PRO. Yrkesbakgrund i funktionshinderrörelsen och inom folkbildningen. Har varit verksam i kommun- och landstingspolitiken för Socialdemokraterna. Tidigare ledamot i EU:s regionkommitté. Bor i Tyresö utanför Stockholm. PRO har cirka 300 000 medlemmar.

”Politikerna svär sig fria från ansvar, de möter oss inte med den respekt vi förtjänar.”

SKPF Pensionärerna Ordförande:

Liza Di Paolo Sandberg

Utbildad undersköterska. Jobbat som ombudsman på Kommunal, varit ordförande i den fasta kommittén för hälso-och sociala frågor i EPSU, Europafacket på offentliga sidan. Bor i Hudiksvall. SKPF Pensionärerna har drygt 160 000 medlemmar.

Ordförandena i Sveriges fyra rikstäckande pensionärsorganisationer är kvinnor, precis som majoriteten av alla medlemmar de representerar. – Vi har lättare att föra fram ömtåliga frågor, säger PRO:s ordförande Christina Tallberg. Med nästan en miljon människor i ryggen kämpar de för att få upp sina krav på agendan – både i medierna och i riksdagens pensionsgrupp.

TEXT: THORD ERIKSSON FOTO: THERESIA KÖHLIN

Det är konferens i Malmköping och ordförandena i de fyra rikstäckande pensionärsorganisationerna har rest till den sörmländska idyllen för att prata om regionala pensionärsråd. De viker ändå ett par timmar åt PROpensionärens samtal om pensioner, om äldreomsorg, om ett pyrande missnöje, om att fler äldre måste in i riksdagen och om att de alla fyra är kvinnor.

Som sista större pensionärsorganisation fick PRO en kvinnlig ordförande i Christina Tallberg (CT) vid kongressen 2015. Ett naturligt och viktigt steg, anser hon själv.

CT: Vi kvinnor har lättare att föra

fram ömtåliga frågor. Jag tänker till exempel på ett material som vi har samverkat kring, om äldre och sex och samliv. Det är en fråga som jag inte tror att mina företrädare – inget fel på dem – skulle ha tagit fram.

Liza Di Paolo Sandberg, SKPF Pensionärerna: I mitt förbund har många jobbat inom vård och omsorg och för dem är det naturligt att diskutera de frågorna och få upp dem på agendan. Efter att vi har tagit fram materialet ihop med RFSU har vi hört att det välkomnas på arbetsplatserna.

CT: Mer än 60 procent av våra medlemmar är kvinnor, men männen har varit – och är fortfarande – tongivande lokalt och regionalt. Det var lite revolutionerande på vår kongress 2018 då det togs in i vårt handlingsprogram att PRO är en feministisk organisation. Det är något jag måste jobba efter.

Övriga svarar nekande på frågan om deras förbund också har feminism inskrivet i sina urkunder. Borde ni ha det?

Eva Eriksson, SPF Seniorerna (EE): Vi har redan skrivningar om allas lika värde. Och de allra flesta av oss är feminister – det handlar ju om att se alla och det kan man uttrycka på olika sätt.

Monica Blomberg, RPG (MB): Vi har kongress om ett par veckor och då kommer vi också att få in en skrivning om allas lika värde. De som inte delar den uppfattningen har inget att göra hos oss, i alla fall inte i ledande positioner. Finns det några frågor som i synnerhet rör kvinnor, där ni skulle vilja kliva fram som organisationer?

LDPS: Den förödande situationen för den majoritet som har låga pensioner. Det finns kvinnofrågor som aldrig kommer att försvinna så länge vi inte har ett jämställt samhälle.

EE: Det är därför vi gemensamt driver pensionsfrågan, det är ju också en arbetsmarknadsfråga: vilka löner ska man ha i yrken där det är mest kvinnor? Är det rimligt att man har arbetstider eller scheman som gör att man inte orkar jobba i vården, äldreomsorgen eller hemtjänsten? Jag tycker att vi berör alla olika samhällsområden i pensionsfrågan. Och där är vi starka: vi driver tillsammans en förändring av pensionssystemet. Vi kan inte längre acceptera de ojämlika pensionerna.

MB: Det går inte att förstå hur en del kvinnor klarar sig på den låga pension de har. De säger: ”i år kan jag inte köpa en ny kappa, utan jag får spara till nästa år”, medan politikerna håller en attityd uppe om att äldre har bra levnadsstandard, men det har de inte.

”Man måste tala om för unga att de bara kommer att få ut ungefär 49 procent av sin lön i pension”

Opinionen kring pensioner skulle vara starkare om frågan engagerade fler som ännu inte nått pensionsåldern. Försöker ni nå dem?

CT: Vi pratar ofta med företrädare för ungdomsorganisationerna och säger till dem söka sig till arbetsplatser där det finns kollektivavtal och tjänstepension, dela på föräldraskapet, jobba heltid. Hur det har sett ut på arbetsmarknaden, där inte minst kvinnor bara jobbat halvtid tidigare samtidigt som de tagit ansvar för familjen, påverkar pensionen, så det måste vi säga hela tiden.

EE: Frågan är jätteviktig och vi har bestämt att vi ska ha ett slags stödmedlemskap. Man måste tala om för unga att de bara kommer att få ut ungefär 49 procent av sin lön i pension, de måste få veta det. Man kan inte hela tiden lura i dem att vi har ett pensionssystem som är världens bästa. Vi har också gemensamt sagt att vi måste se över systemet eftersom medellivslängden ökar och man därför får mindre pengar att fördela. Det

är självklarheter, men då går näringslivsorganisationer ut i dagstidningarna och påstår att pensionärerna har jättegod ekonomi.

MB: Ja, man blir galen.

EE: Jag vill klart och tydligt påstå att politiken inte tar ansvar för pensionerna. (Bifall från de övriga.) Man har lagt frågan i Pensionsgruppen (består av representanter för alla partier i riksdagen utom V och SD, som försöker nå konsensus om pensionsfrågorna och ibland kritiseras för sin slutenhet), som man sedan har stängt dörrarna till. Övriga ledamöter i riksdagen kan inget om saken och därför tas pensionsfrågan aldrig upp. Jag har aldrig upplevt att någon har begärt en särskild debatt om den i riksdagen.

MB: Och det berör 25 procent av befolkningen!

LDPS: Jag vet inte vad Pensionsgruppen är rädd för. Vi har ju skrivit till dem gemensamt, men de vill inte möta oss. Ni har skrivit till Pensionsgruppen?

MB: Ja, vi har bett att få träffa dem. Men ni har inte fått det?

Alla: Nej!

CT: Vi lyfter frågan i debattartiklar och vi kommer inte att fega ur. Vi har konkreta förslag, det är inte bara att vi allmänt tycker det här.

MB: Vi har vänt oss till Sveriges Television och bett dem lyfta fram pensionsfrågan i debatterna.

EE: Medierna kan ju inte diskutera gängkriminalitet varje gång. När kommer de att diskutera äldrefrågorna och pensionsfrågorna, när får man se den debatten i SVT? Har ni alltså gjort en gemensam skrivelse till SVT?

Alla: Ja! Har ni fått respons?

Alla: Nej!

MB. Jag tror att ett uppror är nära, för pensionärer idag är mycket mer medvetna, reflekterar mer och är mer delaktiga i samhällsdebatten.

EE: Jag tror det är precis som du säger, Monica. Vi är den nya generationen pensionärer, vi är rock'n'roll-generationen, och det tror jag inte att politikerna har fattat än. Vad menar ni med att ett uppror är på gång?

MB: Jag känner ett gäng som just har gått i pension och är uppe i Jämtland. Alla har stugor däruppe och de säger: ”Vi har så låga pensioner, så hur ska vi ha våra stugor kvar? Det här är livskvalitet för oss, hur ska vi göra?” De kommer inte att tiga still, för de vill ha god livskvalitet och inte, som det står i socialtjänstlagen, skälig livskvalitet. De som är unga pensionärer är vana vid en standard, och inser nu att de inte har de pengarna. ”Vi kommer inte att kunna leva som vi trodde för vi har varit lite enfaldiga och inte insett det här.”

EE: Upproret tror jag fortfarande mest finns inombords, för det finns en tendens att skämmas över att man har låg pension och inte kan ha en viss standard.

LDPS: Den skammen går inte att beskriva. När jag träffar politiker brukar jag berätta hur det faktiskt är, när man inte kan köpa en present till sitt barnbarn, inte kan gå till tand-

”Jag tror ett uppror är nära, för pensionärer idag är mycket mer medvetna.”

läkaren och därför inte kan visa sig bland folk, när kläderna är gamla för att man inte har kunnat köpa något nytt på hur länge som helst, vilket i förlängningen innebär att man drabbas av ofrivillig ensamhet. Det är fruktansvärt. EE: Det är nästan så att människor inte tror på en när man berättar. Jag möter de här personerna på Stadsmissionen i Göteborg, där jag är ordförande. De som kommer dit är inte utslagna, utan det är äldre människor och barnfamiljer. Det finns en fattigdom utan like. CT: Ofta vill man inte tillstå att man är i det tillståndet, utan man hittar alla möjliga förklaringar. Så sitter man ensam hemma istället för att kunna känna gemenskap. Saknar ni opinionsbildning om äldres fattigdom från andra än er själva? EE: Ja, man önskar att det skulle komma någon opinionsbildare kring detta, framför allt nu när vi går in i en valrörelse. Jag är övertygad om att den som tar i de här frågorna skulle mobilisera många människor, det ligger uppdämt. I en artikel om statliga satsningar ▲

på äldreomsorgen i ett tidigare nummer av PROpensionären (nr 3/2021), uttalade sig bland andra forskarna Mats Thorslund och Ingmar Skoog skeptiskt om utsikten att politiska utfästelser om höjd kvalitet verkligen kommer att leda till något. I samma artikel uttryckte sig Lars-Erik Holm, som tidigare var generaldirektör för Socialstyrelsen, drastiskt när han efterlyste ansvarsutkrävande från mer enade pensionärsorganisationer: – Om PRO och SPF verkligen korsfäste politikerna och avkrävde löften så skulle vi få se förändring. Hur reagerar ni på påståendet att ni inte är en tillräckligt stark opinionsbildande kraft?

EE: Vi skulle kunna bli en samlande kraft om vi bara kunde opinionsbil-

da ordentligt genom att media lyssnar på oss. Men vi ligger i ett underläge.

LDPS: Klart vi kan kraftsamla, men jag tycker att politikerna svär sig fria från ansvar, de möter oss inte med den respekt vi förtjänar.

EE: Lars-Erik Holm har rätt, men det handlar också om hur vi har byggt upp strukturerna i vårt land, när regioner skyller på kommuner och kommuner skyller på regioner – som skyller på staten. Som organisationer är vi helt utelämnade, för ingen vet ju vem som ska samtala med oss. Regeringen gör det för det är viktigt i deras strukturer, men nästa nivå? Det är något med hur de civila organisationerna överhuvudtaget ska fungera i samhället som har blivit helt fel. Att sitta i riksdagen är ett heltidsarbete som få äldre orkar med, har jag ibland hört sägas. Stämmer inte det?

Ni verkar alla för att få in fler äldre i politiken …

CT: Vi vill ha mixen, vi vill ha kvinnor och män, yngre och äldre, annan kulturell bakgrund. Med dessa olika bakgrunder får vi bättre beslut. Men i riksdagen är det underskott på de som är 65 och äldre. De måste vara fler för att politiken ska få del av äld-

res kunskaper och erfarenheter. EE: Det sa man när det gällde jämställdhet mellan män och kvinnor också. Sådana där myter byggs upp. CT: Då kan man fundera på hur våra organisationer fungerar: en del av oss jobbar mer än heltid, reser och framträder och är igång hela tiden – och många gör det också på lokal och regional nivå. Så det där är bara dumheter. Det handlar om synen på äldre: vi har mycket mer tid, men man vill inte ta vara på det. Många heltidspolitiker befinner sig i ungefär samma ålder med samma eget tidsperspektiv, och denna grupp har det även som mest ansträngt i familjelivet. Vi pensi”Seniorer bär upp folkrörelserna, det onärer har civila samhället, organisationer och däremot bland de idrottsföreningar. Tänk om vi skulle strejka en dag eller två?” bästa av förutsätt ningar. MB: Vi är inte så rädda av oss, vi har så mycket erfarenheter, vi är inte prestigehungriga och kan gå in för jobbet helt och hållet. EE: Seniorer bär upp folkrörelserna, det civila samhället, organisationer och idrottsföreningar. Tänk om vi skulle strejka en dag eller två? Det skulle paja alltihop. Det finns fyra riksorganisationer för pensionärer. Vore ni starkare om ni gick samman? CT: Det tror inte jag. Kraften i våra organisationer är det stora antalet förtroendevalda runtom i landet. Däremot kanske vi kan samarbeta ännu mer. LDPS: Det är jag övertygad om att vi kan göra, inte minst ute i föreningarna. Men jag tror inte heller att vi ska bli en enda organisation, för våra kärnvärden är ungefär de samma, men det finns skillnader i traditioner och kultur. MB: Vi har ett gemensamt mål, men man har haft olika intressen innan man blev pensionär och de olikheterna finns ju med nu också. Vi har pratat om villkor – och generellt sämst villkor bland pensionärer i Sverige har de som är utrikes födda. Hur får ni med dem i era organisationer?

CT: Vi har en utmaning där. Vi vill ha fler medlemmar med utländsk bakgrund. Det finns till exempel speciella krav på utformningen av äldreomsorgen utifrån olika kulturbakgrund, därför saknar vi dem. Vi behöver få den kunskapen till våra organisationer.

LDPS: Jag har min bakgrund i Kommunal där man jobbar hårt för att få in utlandsfödda. Man har inte lyckats fullt ut, men det är på gång. Det är en oerhört stor utmaning, de blir fler och fler, så vi måste göra något åt det.

EE: Vi har en läxa att göra. ●

PRO skapar opinion

Gapet mellan mäns och kvinnors pensioner är 31 procent. Om man räknar om det i dagar betyder det att den 9 september tar kvinnors pension slut, medan män får pension året ut.

Det var utgångspunkten för debattartikeln med rubriken ”Tyvärr kvinnor – idag slutar ni få pension” i Aftonbladet den 9 september. Bakom uppropet stod pensionärsorganisationerna tillsammans med en rad kvinno- och fackliga organisationer. Vill du vara med och påverka? Gå med i PRO. Anmäl dig via PRO:s webb, pro.se, eller ring 08-701 67 00.

Hipster

Maxi (hög midja)

–äntligen har jag fint hår igen”

För fyra år sedan noterade Ewa att hon periodvis tappade mycket hår och att hårkvaliteten försämrats. När hon läste om det svenska hårtillskottet Hair Volume i en tidning, bestämde hon sig för att prova. Redan efter några månader började hon märka resultat och idag rekommenderar hon varmt produkterna till alla sina vänner.

Ewa, snart 60 år, bor i Mellansverige och arbetar som sekreterare. Hon är en glad och utåtriktad kvinna som är mån om sitt yttre och sin hälsa och tycker om att vara ute och röra på sig

Hair Volume i Swedish Beauty Awards!

Nya produkterna schampo och conditioner i Hair Volume-serien har nominerats till Swedish Beauty Awards. Nyheterna kompletterar det flerfaldigt prisbelönade hårtillskottet Hair Volume. Hårvårdsprodukterna är baserade på flera av de värdefulla ingredienser som ingår i tabletterna. Produkterna är naturliga och veganska och tillverkas i Sverige. med sin hund Melwin. För fyra år sedan började hon få problem med sitt hår som alltid varit tjockt och välmående. Periodvis tappade hon mycket hår och hon upplevde att kvaliteten försämrats. –Mitt hår kändes trist och tunt, berättar Ewa.

Svenska Hair Volume

Av en slump hittade Ewa en annons för kosttillskottet Hair Volume i en tidning och bestämde sig för att prova. –Efter några månader började jag äntligen få tillbaka den hårkvalitet jag tidigare haft, berättar Ewa. Vännerna imponerade

Ewa har nu ätit Hair Volume i drygt fyra år och har bättre kvalitet på håret än någonsin. Många i hennes närhet har också kommenterat hur fint hennes hår blivit. Och flera av hennes vänner och kollegor har också blivit trogna användare. –Det började med min dotter som inte kunde tro hur bra mitt hår blivit – nu är även hon en trogen användare av Hair Volume. –Jag har blivit lite av en ambassadör för Hair Volume, berättar Ewa glatt. På min nuvarande arbetsplats får jag ofta höra vilket fantastiskt hår jag har trots att jag snart är 60. Hair Volume är en fantastisk produkt som verkligen fungerar, avslutar Ewa glatt.

Hair Volume finns i 30-, 90- och 180-förpackning. Endast 1 tablett om dagen. Det finns även en internationell version av produkten; tuggisar med äpplesmak. Biotin och zink bidrar till att bibehålla normalt hår. Koppar bidrar till hårets normala pigmentering.

Hair Volume säljs på apotek, i hälsobutiker och via newnordic.se Frågor? Ring New Nordic: 040-239520.