Fråga juristen Arne Larsson

Ska barnet som inte vill ha kontakt ärva mig?

?Från ett tidigare äktenskap har jag ett barn som börjar närma sig 50 år. För 37 år sedan gick mamman och jag skilda vägar. Och för 32 år sedan gifte jag om mig med en underbar kvinna. Vi har inga barn tillsammans, men hon har två barn sedan tidigare. Mitt barn har helt tagit avstånd från mig. Flera gånger har jag försökt kontakta mitt barn, men det är helt tyst, barnet har varit gift och fått tvillingar, men jag tror att det äktenskapet är slut. Har aldrig fått träffa någon av dem. Jag är snart 80 år och jag och min fru har skrivit ett testamente, där mitt barn står som bröstarvinge. Är det rätt att detta barn, som inte vill veta av mig, ska ärva mig? Eller ska något ändras i det testamente som redan finns?

SVAR: Ärvdabalkens arvsregler tar inte hänsyn till några andra omständigheter än släktskapet mellan arvlåtare och arvinge. Den som vill ha en annan arvsordning än den lagen föreskriver, kan bestämma om arvets fördelning genom att skriva ett testamente.

Rätten att fritt förfoga över sin kvarlåtenskap har en begränsning som innebär att bröstarvingar, det vill säga de som är närmast i rakt nedstigande led, barn, barn till avlidna barn och så vidare, alltid kan kräva att få hälften av sin arvslott, den så kallade laglotten, oavsett vad testamentet säger.

Men det är alltså upp till en utesluten bröstarvinge att kräva sin laglott. Jag vet inte hur ert testamente är utformat, men du borde se till att ha ett testamente där det framgår att din son inte ska ärva något överhuvudtaget.

Han verkar helt ha tagit avstånd från dig och på så vis gör du det enkelt för honom att helt avsäga sig sin arvsrätt efter dig, genom att efter din bortgång godkänna ditt testamente.

Mer än så kan du inte göra för att ta bort hans rätt att ärva dig.

Hur ger jag mina barn rätt att sköta min ekonomi?

?Jag har två barn och vill inte ha en god man när det blir dags och jag inte kan sköta min ekonomi själv. Mina barn vill att jag ska lämna över detta till dem. Vart vänder vi oss, är det en ansökan eller hur fungerar det?

SVAR: Du bör ta kontakt med en jurist för att få hjälp att skriva en framtidsfullmakt. I en sådan kan du ge dina barn rätt att på olika vis företräda och hjälpa dig om du i framtiden på grund av demens eller annan sjukdom inte längre själv kan ta hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter.

Varför har mina barnbarn inte fått ut sin laglott?

?Har två barnbarn som ärvt sin morfar. Min dotter är död. Morfadern har bott med sin sambo och blev 94 år och dog 2020. Efter det började hon röra huset utan kontakt med barnbarnen. Han hade ett enplans radhus som han ägde själv på 70-talet. Hon är inte delägare i det. Aldrig betalat hyra. Det värderades till 2,4 miljoner. Några år innan han dog skrev han över halva huset på henne och ett testamente där hon fick en hel del pengar som mina barnbarn väl skulle ha haft?

Bouppteckningen gjordes per telefon och det tog åtta månader innan den blev klar. Hon var varken gift eller förlovad med honom, men har ärvt som gift. Nu undrar jag om sambolagen är ändrad? Barnbarnen har ju rätt att få ut sin laglott och det är ju häften men det har inte barnbarnen fått.

SVAR: Som jag förstår det så hade den avlidne före sin bortgång överlåtit halva radhuset, genom gåva eller liknande, till sin sambo och han hade skrivit ett testamente där hans sambo ärvde en del av hans tillgångar.

Han var alltså ägare till halva radhuset vid sin bortgång. Sambolagens regler är inte aktuella här då de inte reglerar arvsfrågor.

Dina barnbarn har, som du skriver, rätt att få ut sina laglotter ur sin morfars kvarlåtenskap. Deras sammanlagda laglotter är hälften av morfars kvarlåtenskap, alltså en fjärdedel av radhuset och hälften av morfars övriga tillgångar, minus eventuella lån och andra skulder. Laglotten ska krävas i samband med att de godkänner eller blir delgivna morfars testamente.

De kan också under vissa förutsättningar ha möjlighet att kräva sin laglott i den halva av radhuset som överfördes till sambon före morfars bortgång. De måste i så fall väcka talan vid tingsrätt inom ett år från det att bouppteckningen var sammanställd, utskriven och undertecknad.

Om det inte är för sent så rekommenderar jag att de tar kontakt med ett juridiskt ombud för att driva den frågan.

ARNE LARSSON

Jurist och sakkunnig i ekonomisk familjerätt på Familjens Jurist, Sveriges största juristbyrå inom familjejuridik. FRÅGA MIG OM FAMILJEJURIDIK: mejla propensionaren@pro.se eller skicka din fråga per post till ”Fråga juristen”, PROpensionären, Box 3274, 103 65 Stockholm. Skriv ditt namn, adress och ditt tel nr. Jag besvarar ett urval av de frågor jag får.