I fokus: Politikerlöften om

CORONAPANDEMIN

Pessimism om löften kring äldreomsorgen

Corona skördade många offer på landets äldreboenden när pandemin bröt ut förra våren. Vid sidan om utbredd samhällssmitta har brister i vården och omsorgen pekats ut som orsaker till att situationen blev så katastrofal. Nu råder det politisk enighet om att kvaliteten måste höjas. Men många bedömare är pessimistiska och tror inte att det kommer att ske.

TEXT: THORD ERIKSSON ILLUSTRATIONER: MOSTPHOTOS FOTO: STEFAN ZIMMERMAN, JOHAN WINGBORG, SOCIALSTYRELSEN

PANDEMIN HAR LETT TILL febril politisk aktivitet för att höja kvaliteten i äldreomsorgen. Coronakommissionen pekade i slutet av förra året bland annat ut splittrad organisation, bristfällig bemanning, låg kompetensnivå och dåliga arbetsvillkor som bidragande orsaker till att smittan fick fäste på äldreboenden i hela landet (se faktaruta). Från vänster till höger formuleras därför idéer och löften om hur dessa brister nu ska åtgärdas.

REGERINGEN ANSLOG fyra miljarder extra. Oppositionen dubblade budet. Alla talar om mer personal med bättre villkor och höjd medicinsk kompetens (se separat text). Hos bedömare som PROpensionären talat med väcker det politiska engagemanget dock inte särskilt stora förhoppningar. – För mig som har forskat om äldreomsorgen i 30 år så var det som Coronakommissionen tog fram inte nytt på något vis. Vi sammanfattade i princip det vi vet genom forskning och Socialstyrelsens rapporter, säger Mats Thorslund som är professor emeritus i socialgerontologi vid Karolinska institutet och själv ingår i kommissionen.

Han tycker att det är bra att frågorna uppmärksammas men är ändå tveksam till att något verkligen kommer att förändras nu. – Jag och många andra har redan tidigare sagt allt det här till politiker och myndigheter och de har lyssnat artigt, men i praktiken har inget hänt. Förhoppningsvis står vi ändå nu inför någon sorts vändpunkt.

LARS-ERIK HOLM, som var Socialstyrelsens generaldirektör 2008–2015 och under den tiden ägnade äldreomsorgen särskilt mycket uppmärksamhet, är inte heller övertygad om att det finns garantier för att höjd kvalitet blir följden av att frågan nu är uppe på politikernas agenda.

Mats Thorslund, professor i socialgerontologi.

Det är många pusselbitar som ska falla på plats för att politikernas löften ska bli verklighet, anser bedömare.

– Jag är pessimist, det är bara – Det är en sak att pytsa ut pengar, läpparnas bekännelse, de har ännu men vi har 290 kommuner och fler aldrig visat att de på allvar vill för än 2 000 äldreboenden. Det vi märkt bättra äldreomsorgen. Det kommer i pandemin är att bilden är fragmenatt tillsättas några terad, att kvaliteten ser olika ut från utredningar och någ kommun till kommun och från äldrera rutiner kommer boende till äldreboende. terats att framtidens äldreomsorg att ses över, och så är kommer att kosta mycket mer pengar frågan löst. Det änd DET FINNS TVÅ tunga om den ska hålla samma kvalitet som rar inte livsvillkoren skäl till att det be idag. Om ambitionerna dessutom höjs för våra gamla, säger hövs en verklig sats kommer priset att bli ännu högre. LarsErik Holm. Lars-Erik Holm, tidigare ning på äldreomsorg I höstas kom regeringen överens generaldirektör en, menar Ingmar med Liberalerna och Centerpartiet INTE HELLER INGMAR för Social- Skoog. Det ena skälet om ett statligt tillskott till äldreSkoog, överläkare styrelsen. handlar om det omsorgen på fyra miljarder kronor och professor i psykiatri vid Göte självklara behovet av per år. En ”sjujäkla satsning”, enligt borgs universitet och föreståndare en mer värdig och sti statsminister Stefan Löfven. för forskningscentret AgeCap, hyser mulerande tillvaro för särskilt stark tro om att något avgö de som tar emot äldre DEN OVÄNTADE alliansen mellan rande kommer att ske. omsorgen. Det andra skälet hänger Moderaterna, Kristdemokraterna och – Jag har varit med i 40 år och poli ihop med demografiska förändringar Vänsterpartiet har senare dubblat tiker har alltid sagt att man satsar på och förbättrad folkhälsa: gruppen regeringens bud och har tack vare äldreomsorgen. svenskar som är 80 och äldre och idag stöd från Sverigedemokraterna en

Han understryker dock att det är består av cirka 500 000 personer, kom stor riksdagsmajoritet bakom sig. viktigt att frågorna diskuteras och mer om tio år att vara runt 800 000, KIprofessorn Mats Thorslund är att det skulle vara ett betydelsefullt en ökning med sextio procent. dock inte imponerad. steg om samhället satte upp tydliga Detta är förstås inte heller en över – Om man sätter det i perspektivet kriterier för hur äldreomsorg av god raskning för landets politiker. Under att budgeten för svensk äldreomsorg kvalitet egentligen ska se ut. flera år har det beskrivits och disku ligger på 130–140 miljarder per år, så

Ingmar Skoog, överläkare och professor i psykiatri.

”Jag är pessimist, det är bara läpparnas bekännelse.”

”Det är ingen revolution vi står inför”

innebär regeringens budgetökning en höjning med 3 procent. Det är svårt att säga att det skulle vara en sjujäkla satsning.

Att övriga partier vill få in ännu mer statliga pengar i systemet förändrar inte hans syn på saken. – Det är ingen revolution vi står inför.

ÄVEN FÖR DRYGT TIO ÅR SEDAN ledde brister i äldreomsorgen till intensiv politisk aktivitet. Utgångspunkten den gången var inte en pandemi utan ett reportage sänt av Sveriges Televisions Uppdrag granskning. Programmet handlade om ett kommunalt äldreboende i Piteå där demenssjuka låstes in och irrade ensamma under natten.

Kort efter tvreportaget genomfördes den så kallade gryningsräden då personal från Socialstyrelsen på ett givet klockslag besökte ett hundratal demensavdelningar över hela landet. Slutsatsen blev att bemanningen var för låg på långt fler än hälften av dessa boenden. Följden blev ett riksdagsbeslut där den dåvarande oppositionen – S, MP, V – med stöd av SD drev igenom ett beslut som fick följden att alliansregeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram riktlinjer för bemanning på demensboenden.

UPPDRAGET UTMYNNADE i ett förslag på föreskrifter som det enligt Socialstyrelsens analys skulle kosta kommunerna mellan fyra och tio miljarder kronor att efterleva. En stor del av summan var dock knuten till kravet på att leva upp till socialtjänstlagen vilken Socialstyrelsen hävdade att många kommuner bröt mot.

Efter ännu ett riksdagsbeslut – den gången fattat av en helt enig riksdag – tog Socialstyrelsen fram motsvarande föreskrifter för alla äldreboenden och en långdragen ordstrid med intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner bröt ut.

DET BLEV SLUTLIGEN den Löfven ledda regeringen som avgjorde föreskrifternas öde. Våren 2016 förpassades de till papperskorgen.

LarsErik Holm, som var Socialstyrelsens generaldirektör vid gryningsräden och när föreskrifterna utarbetades, är övertygad om att pandemin inte hade drabbat äldre på äldreboenden lika hårt, om reglerna fått träda i kraft. – Då hade man haft en annan bemanning och föreskrifterna hade säkert också lett till att det hade varit färre timanställda. Man hade varit bättre rustade att hantera det här.

Olivia Wigzell, LarsErik Holms efterträdare, vill inte kommentera att Socialstyrelsen tidigare, när myndigheten fortfarande ansvarade för tillsynen av äldreomsorgen (idag är det Inspektionen för vård och omsorg, IVO), hävdade att många kommuner inte levde upp till lagens formuleringar om samhällets ansvar för äldre (bland annat stöd för ”värdigt liv”, ”välbefinnande” och ”skälig levnadsnivå”).

Hon håller dock med om Coronakommissionens beskrivning av att pandemin har blottlagt brister som borde ha varit åtgärdade. Detta, menar hon, betyder dock inte att inget alls händer. Hon framhåller bland annat den årliga enkät som skickas till personer som har hemtjänst eller bor på särskilt boende, där nöjdheten med bemötandet ligger på en konstant hög nivå. – Och vi har siffor på att fler får en demensutredning än tidigare och att fler därmed får stöd, vård och insatser. Vi har kvalitetsregister som upprättats där man kan följa att det har varit en

utveckling.

Däremot pekar även Olivia Wigzell på risken att äldreomsorgen trillar ner från den politiska agendan utan att alla nödvändiga förbättringar har genomförts. – Det är jätteviktigt att alla parter bevakar att vi behål Olivia Wigzell, ler medvetenheten om generaldirekvikten av förbättrad tör Socialstyrelsen. äldreomsorg, säger hon och framhåller att myndigheter såväl som organisationer som PRO och övriga pensionärsförbund, måste hålla ögonen på situationen.

Även LarsErik Holm, Mats Thorslund och Ingmar Skoog framhåller pensionärerna och deras

Äldreomsorgens kvalitet har varit föremål för många tidigare utredningar.

”PRO måste hålla ögonen på situationen”

företrädare som särskilt viktiga – och befarar samtidigt att de inte tillmäts nog stor betydelse av landets politiker. – Om PRO och SPF verkligen korsfäste politikerna och avkrävde löften så skulle vi få se förändring, hävdar LarsErik Holm.

PRO:S ORDFÖRANDE Christina Tallberg delar bilden av att många i politiken inte inser att landets pensionärer faktiskt utgör en fjärdedel av Sveriges väljare. Hon framhåller samtidigt att PRO i många frågor samarbetar med de övriga rikstäckande pensionärsorganisationerna SPF Seniorerna, SKPF Pensionärerna och RPG och att de tillsam

Christina Tallberg, ordförande PRO. mans har runt 800 000 medlemmar. – Om vi alla säger samma sak, så har det betydelse. Vi märker att man vill ha vår medverkan. Vi kommer att vässa vår ton ytterligare om äldrevården, säger hon.

Bland det PRO driver finns kravet på en äldreomsorgslag (något Socialstyrelsens Olivia Wigzell har fått i uppdrag att utreda och lämna förslag om senast vid halvårsskiftet 2022). En annan viktig fråga handlar om den nuvarande formuleringen i socialtjänstlagen om att äldre ska garanteras en ”skälig levnadsnivå”. – Vi tycker inte att någon ska ha en skälig nivå, utan vi tycker att man ska ha goda livsvillkor. Något annat accepterar vi inte, säger Christina Tallberg. ●

”Vi inom PRO kommer att vässa vår ton”

PRO har tillsatt en egen coronagranskningsgrupp, se faktarutan nedan.

Regeringen överkörd om pengar till äldreomsorgen

Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet har enats om en stor satsning på omsorgen.

STRAX EFTER coronautbrottet förra våren presenterade regeringen och samarbetspartierna Liberalerna och Centern det så kallade äldreomsorgslyftet. I satsningen, som pågår till 2023, ingår att anställda ska erbjudas betald utbildning på arbetstid vilket ska göra det möjligt med fler fasta anställningar. I budgetpropositionen för 2021 anslog regeringen 3,4 miljarder till äldreomsorgslyftet och ett extra anslag på 4 miljarder till kommunernas äldreomsorg. Det totala anslaget för stimulans och åtgärder inom äldreområdet uppgick till 9 miljarder kronor.

I BÖRJAN AV ÅRET presenterades en överenskommelse signerad den något oväntade partikonstellationen Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet. Avsikten med överenskommelsen är att börja åtgärda de brister som Coronakommissionen pekat ut samt de strukturella brister inom äldreomsorgen som varit kända länge. Deras förslag innebär att 4,35 miljarder kronor tillförs äldreomsorgen utöver de 4 miljarder i extra anslag som finns i regeringens budgetproposition för 2021.

Konkret ska detta leda till ökad medicinsk kompetens, färre timanställningar, ökad personalkontinuitet samt ökade möjligheter till tryggt boende.

SVERIGEDEMOKRATERNA HAR ställt sig bakom M/KD/Vförslaget som i början av april fick enhälligt stöd i riksdagens socialutskott. Tidpunkt för när riksdagen fattar beslut om förslaget är inte klart vid denna tidnings pressläggning. ●

Coronakommissionen kritiserade politikerna

Strax före jul lade Coronakommissionen, som har i uppdrag från regeringen att granska den svenska pandemihanteringen, fram en första delrapport om äldreomsorgen.

Ur kommissionens rapport: ”Vi har bland annat funnit att äldreomsorgen stor oförberedd och illa rustad när pandemin slog till. För dessa brister bär den sittande regeringen – liksom de tidigare regeringar som också haft denna kunskap – det yttersta ansvaret.”

PRO:s styrelse har tillsatt en coronagrupp som ur ett PROperspektiv ska granska hur vården och omsorgen fungerat för äldre under pandemin. Syftet är att bidra till förbättringar.

Arbetsgruppen kommer att presentera sitt arbete i tre steg: PRO:s representantskap den 1 juni 2021, distriktsordförandemötet i november 2021 samt på kongressen i juni 2022.