i fokus och omsorg, som arbetar tillsammed en avhandling om äldre människors trygghet. Just larmen beskrimans kring nya digitala lösningar. ver hon som en funktion som inte Det handlar om it-kompetens, förändringsledning, kommunikation och bara ger trygghet vid en olycka, utan upphandling. Allt för att helheten snarare som ett system som är förebyggande och bidrar till bra livskvali- ska fungera, säger Agneta Aldor. tet i vardagen – och inte nödvändigtNär tekniken fungerar och den vis bara används av äldre personer. mänskliga faktorn inte begår misstag, kan de nya larmen bidra på ett – Det kan till exempel vara en tjänst som upplyser om att det är gan- sätt som äldre teknik inte klarade. ska halt ute och att det kan vara läge Hon pekar på ett demensboende i att ta på sig broddar. Varberg som har infört sensorer som Det behövs gemensamma arenor, vakar över de boende om nätterna menar Martina Boström, där de istället för att personal ska behöva gå som ska tillgodogöra sig de tekniska in till dem – inte minst praktiskt under pandemin. Bättre nattsömn, färre trygghetslösningarna får möjlighet att möta de som står för utvecklingen fallolyckor och minskad konsumtion av lugnande läkemedel är några av – och vice versa. Det vore ett sätt att modernisera digitaliseringen, anser hon. – Att dessa arenor inte finns bidrar till polariseringen, att vissa är med på tåget och andra inte. I förlängningen bidrar det till otrygghet och ojämlikhet kring hälsa och trygghet. de positiva följderna efter att tekniAgneta Aldor, utredare på ken togs i bruk. E-hälsomyndigheten och tidigare digitaliseringsstrateg på Sveriges FÖR ATT TA STEGET och börja använda kommuner och regioner, SKR, talar ny teknik krävs tilltro. Skadas tillom ”användardriven innovation” när tron av händelser som den i Luleå, så hon beskriver utvecklingen av de att oron istället tar över? moderna digitala trygghetslarmen. – Det kan jag inte säga. Vi har tolv Det som tidigare var en knapp som föreningar i kommunen och jag har krävde aktiv handling från den som inte fått tecken på oro från någon av bar den för att larmet skulle aktiveras, har med hjälp av digitadem, säger Sven-Eric Sterner, liseringen börjat ersättas av ordförande i PRO:s samorganisation i Luleå och ledamot välfärdsteknik som själva i det kommunala pensionärskänner av när en insats behövs. Alltså som sensorerna rådet. hemma hos Maj-Lis Nordvall i En förklaring till att tragedin i höstas inte har väckt fler Skellefteå. Agneta Aldor, frågor och oro lokalt, är sättet Ett problem, menar Agutredare på E-hälsomynneta Aldor, är att det ofta har kommunen har hanterat händigheten. delsen, tror han. funnits en föreställning ute – Kommunen har kunnat i kommunerna om att trygghetslarmen är enkla tekniska förklara och man har visat att strukturer som det har räckt om någman har tagit tag i problemet. ra intresserade personer i personalen Maj-Lis Nordvall i Skellefteå säger hanterar. att hon känner starkt med kvinnan i – Det behövs fler spetskompetenLuleå vars upprepade larm inte togs ser utöver den som finns inom vårdemot.
Men händelsen får henne inte att tvivla över tillförlitligheten hos hennes eget larm, trots att det inte aktiveras av hennes egen knapptryckning och det därför kräver ett ännu större förtroende för tekniken. – Jag måste lita på det, säger hon. Det är klart att det alltid kan vara krångligt i början, alla nymodigheter kan ha fel och brister. Men tekniken blir bättre och bättre och folk lär sig mer och mer. ●
”Alla nymodigheter kan ha fel och brister. Men tekniken blir bättre och bättre.”
22
Digitala trygghetslarm l Enligt
Socialstyrelsens senaste lägesrapport har alla Sveriges kommuner gjort skiftet från analog till digital teknik. Från larm i hemmet färdas signalerna via kabelnätet, men helt trådlös överföring via mobilnätet blir allt vanligare och har idag införts i cirka 60 procent av kommunerna. Detta innebär att larmen även fungerar utanför hemmet. Nattlig tillsyn med hjälp av kamera används av hemtjänster runtom i landet. Kommunernas vinst blir minskad tidsåtgång och de som har en kamera i sovrummet slipper få sin nattsömn störd. Kameran kan ofta kombineras eller ersättas med sensorer. Källa: Betänkandet ”Framtidens teknik i omsorgens tjänst”, SOU 2020:14.
P R O M E D L E M ST I D N I N G
NR 2 • 2021
