9789162285098

Lisa Eriksson

Spåra språket är inte årskursbunden, vilket innebär att den lätt kan användas som ett komplement till den övriga undervisningen.

SPÅRA

Spåra språket ingår i en serie med ytterligare fyra böcker om vårt språk: Greppa grammatiken, Ordna orden, Rätta språket och Prova poesi.

Lisa Eriksson

www.bonnierutbildning.se

SPRÅKET

SPÅRA SPRÅKET

I Spåra språket får eleverna möta runor och lagar som berättar spännande historier från förlängesen. I kapitlet om lånord får de lära sig var orden vi använder idag kommer ifrån, och lite om hur olika språk är släkt med varandra. Två kapitel i boken handlar om namn – ett om namn på platser och ett om namn på personer. Eleverna får läsa om svenska dialekter idag och igår, och om varför vi pratar annorlunda tillsammans med våra kompisar än vi gör när vi är hos mormor.

Eleverna får många tillfällen att diskutera sitt eget och andras språk, och att fundera över vad som är fint och fult i språket, och vem som egentligen bestämmer det. Är det sant att tjejer och killar pratar olika språk, och pratar ungdomar verkligen så slarvigt som vuxna påstår?

(8509-8)

BONNIERS

Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-696 86 00 Telefax: 08-696 86 10 Redaktör: Tobias Ludvigsson Grafisk form: Michael Bernpaintner Omslag: Patricio Robles Gil/Minden Pictures/Scanpix Bildkällor: s. 6 Jörgen Larsson, s. 7 NASA, s. 10 Miber, s. 13 Leonardo Calvao, s. 14 NASA, s. 16 Petr Kovar, s. 20, 23, Riksantikvarieämbetet, s. 25 Miber, 28, 29, Riksantikvarieämbetet, s. 30 Laila Blidmo Enge, s. 40 Markus Horsch, s. 41 NASA, s. 44 Dhiego Andrade, s. 46 Miber, s. 51 Hussein El-Alawi/Sydsvenskan/IBL, s. 58 ThinkStock, s. 61 Andrew Haarsagen, s. 66 Bethany Carlson, s. 67 Miber, s. 70 Sydsvenskan/IBL, s. 76 Miber, s. 80 Peter Hellebrand, s. 84 Mary Everett/IBL, s. 90 Steve Woods, s. 97 Steve Woods, s. 98 Rex Features/IBL, s. 100 Byline: Berit Roald / SCANPIX Textkällor: Herrström, Christina, Tusen gånger starkare, Bonnier Carlsen, 2006. Förmedlat genom ALIS. Laestadius, Ann-Helén, SMS från Soppero, Podium och Nordiska museets förlag i samarbete med Samiskt informationscentrum, 2007. Förmedlat genom ALIS. Spåra språket ISBN 978-91-622-8509-8 © 2009 Lisa Eriksson och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (också kallat BONUS-avtalet) är det att se som ett engångsmaterial och får enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Stige S.p.A Turin 2009

Hej och välkommen till den här boken!

J

ag har skrivit den här boken för att jag tycker att det finns så mycket spännande att berätta om språket, om var det kommer ifrån och om hur vi använder det.

Allra mest handlar boken om svenska språket, men också lite om språk i allmänhet och om vilka andra språk som talas i Sverige idag.

Du får lära dig lite om svenska språkets historia, om gamla runor som berättar spännande historier från förlängesen. Du får också läsa om var orden vi använder idag kommer ifrån, och lite om hur olika språk är släkt med varandra.

Två kapitel i boken handlar om namn – ett om namn på platser och ett om namn på personer. Hur kommer det sig till exempel att jättemånga små flickor döps till Emma idag, medan nästan inte en enda döps till Berit? Jag skriver också om svenska dialekter idag och igår, och om varför vi pratar annorlunda tillsammans med våra kompisar än vi gör när vi är hos mormor.

Du får tillfälle att fundera över vad som är fint och fult i språket, och vem som egentligen bestämmer det, och om det är sant att tjejer och killar pratar olika språk.

Jag tror också att det är viktigt att fundera över hur vi får våra kunskaper om språk och språkbruk. I några kapitel får du därför möta någon som forskar om svenska språket (och om språk i allmänhet). Forskarna delar med sig av sina kunskaper och dessutom får du veta lite om hur språkforskning går till. Kanske är det just du som är den nya Fredrik Lindström?

Välkommen!

Lisa Eriksson

3

INNEHÅLL språken i sverige

Annat förstaspråk än svenska Språkliga släktingar Språk och dialekt Norska och svenska lika?

Synliga och osynliga regler Språket förändras Hej forskare!

8 10 14 15 16 17 18

RUNOR

20

LÅNORD

32

PERSONNAMN

44

Inspiration från Romarriket Det ristades inte bara på stenar Den äldre runraden Den yngre runraden Varför runstenar?

Många frågetecken Runkalendrar MELLAN RUNOR OCH DAGENS SVENSKA Västgötalagen

Ord lånade från andra språk Kontakt mellan människor Lånade ord från andra länder När är ordet svenskt? Är det bara bra att låna ord?

Hej forskare!

Hur får man sitt namn?

Får man heta vad som helst?

Lånade namn Populära namn Namn från andra länder namntrender och namnmode Hej forskare!

4

6

22 23 24 26 28 30 30 31 31

34 36 37 38 40 42

46 48 50 51 55 55 56

ORTNAMN

58

DIALEKTER

66

UNGDOMSSPRÅK

80

tjejers och killars språk

90

Varför namn på platser?

Olika typer av ortnamn Land och stad ändrar namn Rösta om ortnamn moderna ortnamn?

Ortnamns betydelse Dialekterna nära rikssvenskan Dialekterna nästan borta Dialekterna idag dialekter i skolan idag Ungdomar och dialekt Förutfattade meningar om dialekter Dialekternas framtid Skriv som du pratar Hej forskare!

Symboler Språket som symbol Ungdomsspråk = dåligt språk?

Hej forskare! prata och ta plats i skolan Pratar tjejer och killar olika? Är skillnaden biologiskt betingad?

Ett litet experiment Det börjar tidigt Pojkars och flickors taltid Använder pojkar fler fula ord?

språk och identitet

språket – en del av den du är Språk är känsligt Språkliga minoriteter kommuner där minoritetsspråken är särskilt viktiga

60 61 62 63 64 65

67 70 71 71 73 74 75 76 78

81 82 84 88

92 92 93 94 95 96 98

100 102 103 104 105

5

språken i sverige

SPRÅKEN I SVERIGE D

e flesta människor som lever och bor i Sverige har svenska som sitt

förstaspråk, men inte alls alla. Dels finns det i Sverige många invandrare som har ett annat förstaspråk än svenska, dels finns det i Sverige också fem minoritetsspråk: finska, samiska, meänkieli, romani och jiddisch. I kapitel 9 får du läsa mer om minoritetsspråken i Sverige.

6

språken i sverige samiska:

Buerie biejjie!

finska:

Hei!

meänkieli:

Hei! svenska:

Hej!

jiddisch:

Shölem aléichem!

romani:

Tsohko diives!

7

språken i sverige

Annat förstaspråk än svenska Det är inte alldeles enkelt att säga hur många av Sveriges ungefär 9 miljoner invånare som har ett annat förstaspråk än svenska. Men vi vet i alla fall att ungefär 15 % av alla elever i svenska skolor antingen är födda i ett annat land än Sverige, eller har föräldrar som båda kommer från ett annat land än Sverige. Sedan finns det förstås massor av barn i Sverige som har en förälder från ett annat land och en förälder från Sverige.

Förstaspråk, andraspråk och främmande språk Förstaspråk = Det språk en person lär sig tala som litet barn. En person kan ha två förstaspråk, till exempel om föräldrarna talar var sitt språk. Förstaspråk kallas ibland också för modersmål.

Andraspråk = Ett språk som en person lär sig efter att förstaspråket lärts in.

Andrapråket lärs in i en miljö eller ett land där språket talas. Detta sker till exempel när någon invandrar till ett annat land. Syftet med att lära sig ett andraspråk är att behärska språket obehindrat (= utan problem), så att man klarar sig på det nya språket i alla eller i de flesta situationer.

Främmande språk = Ett språk man lär sig i skolan eller på egen hand.

Främmande språk lär du dig vanligtvis inte i det land där språket talas. När du lär dig engelska i skolan lär du dig ett främmande språk.

Du som har ett annat förstaspråk än svenska har enligt svensk lag rätt att få undervisning i ditt förstaspråk!

8

språken i sverige

1

Fundera

2

Undersök och skriv

Vilket är ditt förstaspråk? Har du något andraspråk? Vilka främmande språk kan man läsa på din skola?

Hur ser det ut i din klass? Finns det några elever som har ett annat förstaspråk än svenska? Vilket/vilka språk?

____________________________________________________ ____________________________________________________

3

Fundera Hur många språk finns det i Sverige? Det är inte helt lätt att svara på den frågan, men vi kan i alla fall konstatera att svenska plus fem minoritetsspråk, det blir sex språk.

Till det kommer ett antal invandrarspråk, och om vi bara räknar med de största av dessa (arabiska, turkiska, persiska och spanska) så kommer vi upp i tio språk. Men det är förstås inte hela sanningen. Det talas många fler språk än så i Sverige. En rimlig uppskattning är att det sammanlagt talas ungefär 100 olika språk i Sverige idag.

Hur många olika språk finns det på din skola?

4

Undersök och skriv Försök att tillsammans med en kompis ta reda på hur många språk det finns i världen.

____________________________________________________

5

Undersök och skriv Vilka är de fem största språken i världen?

____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________

9

språken i sverige

Språkliga släktingar Vi människor har släktingar både på långt och nära håll; syskon och kusiner och sysslingar (eller tremänningar, som man säger i norra Sverige). Och faktum är att också språk har mer och mindre nära släktingar.

Man kan säga att de flesta språk som talas i Europa idag är mer eller mindre släkt med varandra. De hör till den så kallade indoeuropeiska språkfamiljen. Man vet inte exakt hur de är släkt med varandra, men språkforskarna tänker sig att alla de indoeuropeiska språken började med ett gemensamt indoeuropeiskt ”urspråk” som talades för flera tusen år sedan. Detta ”urspråk” talades från början i ett begränsat geografiskt område, och spred sig med tiden över större delen av Europa, och även över delar av Asien. Här nedanför kan du se ungefär hur de olika indoeuropeiska språken hänger ihop med varandra.

Den indoeuropeiska språkfamiljen: Indoiranska språk: till exempel persiska, kurdiska, hindi, urdu, romani Keltiska språk: till exempel gaeliska, iriska, bretonska Latinska språk: till exempel latin, franska, spanska, italienska, portugisiska Baltiska språk: litauiska och lettiska Slaviska språk: till exempel polska, ryska, bulgariska Germanska språk: till exempel engelska, tyska, svenska, norska Övriga indoeuropeiska språk: grekiska, albanska, armeniska

10

språken i sverige

6

Ta reda på och skriv Vad heter följande ord på de olika språken: svenska

norska

tyska

engelska

spanska

____________ ____________ ____________ ____________ ____________ hjärta ____________ ____________ ____________ ____________ ____________ far ____________ ____________ ____________ ____________ ____________ sten ____________ ____________ ____________ ____________ ____________ stjärna

7

Undersök och skriv Många språk talas på flera håll i världen. Försök att tillsammans med en kompis ta reda på var i världen följande språk talas: hindi_ ___________________________________________________________ engelska__________________________________________________________ persiska_ _________________________________________________________ portugisiska_ ______________________________________________________ spanska ___________________________________________________________ swahili ___________________________________________________________ Svenskan är alltså ett av de germanska språken, och i den gruppen hittar vi svenskans närmaste språkliga släktingar. Att de är nära släkt kan vi lättast se på ordförrådet, där många ord mellan de olika språken liknar varandra.

När du till exempel lär dig engelska och tyska känner du därför igen många ord, medan det kanske inte är lika enkelt om du försöker lära dig spanska eller franska.

Allra närmast är svenskan släkt med norska, danska och isländska – vi kan kalla dem svenskans språkliga syskon.

Förmodligen kan du förstå både norska och danska hyfsat bra, och även om isländskan skiljer sig en del från de andra tre språken så kan du säkert känna igen många isländska ord i en text.

11

språken i sverige

norska: elev skole lærare

14

danska: elev skole lærare

svenska: elev skola lärare

Språk och dialekt Ibland är det svårt att skilja mellan språk och dialekt. Ett exempel är norska, svenska och danska, som på många sätt liknar varandra. Många ord är samma på alla tre språken och ofta kan de olika ländernas invånare prata med varandra utan problem, fastän de använder sina egna språk. Förmodligen tycker många svenskar att det är lättare att förstå norska än att förstå vissa svenska dialekter. Även sjöfarten har haft stor betydelse för kontakterna och det språkliga utbytet mellan länderna.

Dessutom har i synnerhet dialekterna påverkats av hur nationsgränserna sett ut.

Långa sträckor av ländernas gränser sammanfaller, och människor på båda sidor om gränserna har så klart umgåtts och pratat med varandra och på så sätt sett till att språken inte utvecklats i alltför olika riktning.

Dessutom påverkas språken av hur nationsgränserna sett ut. Jämtland har till exempel tillhört Norge, och Skåne har under långa tider varit en del av Danmark, och det har förstås påverkat språkens utveckling. Sverige, Norge och Danmark har dessutom under många århundraden varit förenade i olika slags politiska unioner, och det har gjort att språken influerat varandra.

14

språken i sverige

Norska och svenska lika?

Hur kommer det sig då att norska och svenska är så lika, och hur kan vi ändå säga att det är fråga om två språk och inte om två dialekter? Ibland brukar man säga att ett språk är ”en dialekt med en flotta och en armé”. Med det menas ungefär att det är de politiska gränsdragningarna som spelar störst roll för om ett språk uppfattas som ett språk eller som en dialekt.

Om den politiska utvecklingen tagit en annan riktning på medeltiden kan vi tänka oss att Norge, Sverige och Danmark idag hade varit ett och samma land, och att vi då hade uppfattat norska, danska och svenska som tre olika dialekter.

10

Fundera och skriv Vad kan man när man kan ett språk, egentligen?

Räcker det med att lära sig orden i språket? Måste man kunna något mer än själva orden, för att det ska bli begripligt för den man pratar med?

____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________

15

Hej forskare!

Margareta Svahn docent och enhetschef vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala

Är det viktigt att forska om språk?

Ja, jag tycker att det är jätteviktigt. Alla människor har ett språk och alla kommunicerar med hjälp av språket. Alla talar och väldigt många skriver. Alltså är språk viktigt och något som berör många.

En språkforskare kan medverka till att beskriva och förstå samhället och se till att vi människor bättre förstår varandra och bättre förstår omgivningen i stort.

Hur blir man språkforskare?

Man studerar språk på universitetet tills man har goda allmänna kunskaper. Då väljer man något att specialisera sig i, ett ämne som intresserar en särskilt mycket och som ingen annan tidigare specialstuderat. Detta ämne går man till botten med utifrån några frågor som man formulerar och som man har som mål att kunna besvara. Man samlar material, man beskriver och analyserar det och presenterar sedan detta på ett sätt så att folk förstår hur frågorna och svaren hänger ihop och hur man kommit fram till sina resultat.

All vetenskaplig forskning ska kunna prövas och därför är det viktigt att man noggrant förklarar hur man gått till väga för att nå ett visst resultat. I princip ska en undersökning kunna göras om av en annan forskare och då ska denna komma till ungefär samma resultat.

18

Vad är det bästa med att vara forskare?

Det är spännande, oerhört spännande. Man vet på ett ungefär vad man letar efter men man vet inte svaren på de frågor man ställt.

Man vet inte alltid hur man ska klura ut bästa sättet att få reda på svaren. Man prövar hit och dit, fram och tillbaka, man jobbar kanske ett tag i blindo, bara med en föreställning om att detta arbetssätt borde löna sig. Och rätt som det är faller bitarna på plats och man ser ett superintressant mönster, som man inte ens vetat att man letade efter. Eller man får bekräftat att det var just som man tänkt sig. Men nu har man ”bevis” för det, inte bara en föreställning om att det skulle kunna vara så.

I mitt fall betyder det också att jag är ute och gör inspelningar i olika sammanhang. Jag får chansen att träffa människor som jag inte skulle ha träffat annars, ungdomar som berättar om hur de lever, vad de tycker om språk och dialekter, äldre som berättar om sitt yrkesliv, hur de levt på landet och hur jordbruket blivit olönsamt, vad de gjort sen.

För att kunna undersöka hur en viss dialekt låter måste man ju ha ett material och det blir ofta berättelser om hur man lever och levt.

Samtalen har ett innehåll som ger oss inblick i folks liv. Vad folk säger är en del och hur de säger det är en annan del.

19

runor

Inspiration från Romarriket Det är inte alldeles enkelt för oss nutida människor att tyda texten på en runsten.

Tidigare trodde många att runorna uppkommit på magiskt vis, men idag vet vi säkert att runorna i alla fall inspirerades av de alfabet som vid samma tid användes i romarriket: det latinska alfabetet, det grekiska alfabetet och förmodligen också det etruskiska (etrusker var ett forntida folk som var bosatta i Italien).

Vi vet också vilka bokstäver i vårt nutida alfabet som varje runa motsvarar, så med lite ansträngning är det fullt möjligt för dig eller mig att läsa en tusen år gammal runinskrift. Orden och sättet att uttrycka sig skiljer sig förstås en del från vårt sätt att uttrycka sig, men det är ändå mycket som är sig ganska likt.

Latinska alfabetet

A B C D E F G H I J K L M N a

b

c

d

e

f

g

h

i j

k

l

m

n

O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö o

p

q

r

s

t

u

v

x

y

z

å

ä

ö

Grekiska alfabetet

A B G D E Z H Q I K L M a

b

g

d

e

z

h

q

i

k

l

m

N X O P R S T U Φ C Y Ω n

22

x

o

p

r

s

t

u

f

c

y

ω

runor

Det ristades inte bara på stenar Det finns tecken på att runorna från början utformades för att ristas i trä; bland annat för att det inte finns några vågräta linjer. Det är helt enkelt lättare att rista in lodräta linjer i trä.

Runorna användes nämligen inte bara på stora runstenar, utan också på mindre föremål och också för enklare meddelanden som ristades i trä. Runor användes till exempel inom handeln för att upprätta förteckningar och köpedokument.

Timansbrynet, som användes vid slipning av verktyg, är ett exempel på att runor ristades även för enklare meddelanden.

Timansbrynet från Gotland I översättning betyder runorna på brynet ungefär: Ormika Ulvair Grekland, Jerusalem, Island, Särkland

23

lånord

När är ordet svenskt?

När börjar vi uppfatta ett inlånat ord som svenskt? I den första fasen, som vi kan kalla för inlåningsfasen, är det fortfarande inte så många som använder ordet. Men de som använder ordet har i sin tur kontakt med, och kanske inflytande över, många andra människor, och så börjar det nya ordet spridas i Sverige. Denna fas kallas för spridningsfasen.

Nu har alltfler svenskar hört ordet, eller sett det i skrift, även om de inte alltid vet precis vad det betyder, och inte själva använder det. Om ordet får fäste i svenskan säger man att det etableras. Då har de flesta hört ordet, och många har själva börjat använda det.

Ett mått på om ett ord etablerats i svenskan, är att det hamnar i SAOL (Svenska Akademiens ordlista). SAOL ges ut av Svenska Akademien och kom ut för första gången 1874. Ordlistan kommer ut med en ny upplaga ungefär vart tionde år.

Om ett ord som finns med i SAOL används alltför sällan försvinner det ur ordlistan, och på så sätt kan man säga att ett rätt bra sätt att få en överblick över svenska språkets utveckling är att titta i SAOL.

I den senaste upplagan av SAOL, som kom 2006, hade ungefär 5 000 ord fått lämna listan medan ungefär 10 000 nya ord hade lagts till.

Svenska Akademiens ordlista är en riktig storsäljare – den upplaga som kom 1998 sålde i 300 000 exemplar. Nu finns även SAOL på internet.

Gå in på: www.saol.se

38

lånord

6

Undersök och skriv Ta reda på om orden i listan här nedanför finns med i den senaste utgåvan av SAOL. blogga

guzz

dejta

dissa

chilla

____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________

7

Påverka Det finns alldeles säkert en hel massa bra ord som du ofta använder, och som ändå inte finns med i den senaste upplagan av SAOL. På SAOL:s hemsida, www.saol.se, kan du med några enkla klick påverka hur nästa upplaga av ordlistan kommer att se ut. Klicka på länken ”Föreslå nya ord!” och så föreslår du dina bästa ord.

För att de som arbetar med boken lättare ska kunna ta ställning till olika förslag vill de också att du skickar med ett exempel på hur ordet används. Börja med att tillsammans med en kompis ge några förslag på ord och sätta in dem i exempelmeningar.

Förslag på nytt ord Exempelmening – så här används ordet ________________ ______________________________________________ ________________ ______________________________________________ ________________ ______________________________________________ ________________ ______________________________________________

39

personnamn

Får man heta vad som helst?

Får man heta vad som helst då? Nej, det får man faktiskt inte. När föräldrarna bestämt vilket eller vilka namn de vill ge sin bebis skickar de som sagt in papper till Skatteverket, och det är faktiskt Skatteverket som har sista ordet. Även om föräldrarna kallar sitt barn för Skrutten och tycker att det är ett jättefint namn så kan det hända att Skatteverket säger nej.

Lucas Hugo Ali Bira Tomhet Sailor Erik

Emma Lilja Höst Tiger Yasmin Tequila Klara

När Skatteverket ska avgöra särskilt svåra fall använder de sig av en svensk lag, namnlagen. Enligt namnlagen får ett förnamn inte väcka upprördhet hos andra.

Därför får föräldrar till exempel inte döpa sitt barn till Fan eller Devil. Namnet får inte heller riskera att väcka obehag hos den som ska ha namnet. Därför godkänner Skatteverket inte namn som Plutten eller Lillfisen, eftersom de menar att det är stor risk att ett barn med ett sådant namn skulle bli mobbat eller retat.

Under de senaste åren har Skatteverket godkänt betydligt fler nya och udda namn än tidigare. Ibland kan det vara svårt att förstå vilka regler som Skatteverket följer när de godkänner eller inte godkänner. Några exempel på ovanliga namn som Skatteverket godkänt är Tiger, Liljan, Twilight, Sailor, Pixie, Bob-Marley och Mhmd-Anders.

Däremot godkändes inte namnen Skrot, Tequila, Höst och Blomsterblomman.

Om Skatteverket inte godkänner det namn föräldrarna valt till sitt barn så kan föräldrarna överklaga beslutet till länsrätten.

48

personnamn

4

Fundera och skriv

a Metallica, Hallon och Modesty är exempel på namn som under de senaste åren

godkänts av Skatteverket. Tomhet, Skrot och Bira är däremot exempel på namn som inte godkänts. Vad tycker du, borde man få döpa sina barn till precis vad man vill?

____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ b Vilka för- och nackdelar finns det med att ha ett riktigt ovanligt namn tror du? ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ c Diskutera era svar i klassen.

49

ortnamn

ORTNAMN D

et är inte bara människor som kan ha spännande och fantasifulla namn. Smaka till exempel på de här namnen:

KORPILOMBOLO SKUTTUNGE HOVS HALLAR ENSAMHETEN ISTERMYLIDEN Alla är exempel på namn på orter i Sverige. I det här kapitlet kommer vi att titta närmare på olika sorters ortnamn – dels städer och byar, men också sådant som gator, parker och broar. Varför heter de som de gör, och hur kan ortnamn lära oss mer om platser där vi rör oss varje dag?

58

ortnamn

1

Fundera och skriv

a Titta på ortnamnen på sid. 58. Känner du igen några av dem? Vet du var de ligger?

Om inte, ta reda på det med hjälp av en kartbok.

____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ b Känner du till andra roliga eller konstiga ortnamn? Vilka, och var ligger de? ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________

59

dialekter

4

Fundera och skriv Är det viktigt eller inte viktigt med dialekter? Borde vi prata mer om – och kanske PÅ – dialekt i skolan? Motivera varför du tycker som du gör.

____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________

5

Undersök och skriv Hur ser det ut på din skola och på högstadieskolorna i närheten? Arbetar man med dialekt? Hur, i så fall?

____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________

72

dialekter

Ungdomar och dialekt Pratar ungdomar dialekt, eller är det bara ett språk för gamlingar? Forskning visar att varje generation unga människor pratar lite mindre dialekt än sin föräldrageneration, men att vissa dialektala drag ändå tycks stanna kvar också i ungdomars språk.

I vissa ungdomsgrupper verkar det också vara så att dialekten fungerar som ett slags gruppspråk, och där är man stolt över sin dialekt och vill gärna att den ska bevaras.

Pojkar använder mer dialekt än flickor – i genomsnitt alltså, det finns så klart flickor som pratar mycket dialekt, och pojkar som pratar rikssvenska.

6

Fundera och skriv

a Pratar du själv dialekt? I så fall, vad kallar du din dialekt? ____________________________________________________ b Pratar du dialekt hela tiden och med alla, eller skiljer det sig åt beroende på vem du pratar med?

____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ c Är du stolt över de dialektala dragen i ditt talspråk eller tycker du att de är

pinsamma? Kan det till och med vara så att du är stolt över din dialekt i en situation, men skäms över den i en annan? Diskutera era svar i klassen.

____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________

73

ungdomsspråk

UNGDOMSSPRÅK V

irre sa att de är precis som bananer.

– Hur då menar du? sa Jassan – Täckta av ett rätt schyst skal – bil, hus, jobb, lön – men egentligen är det så trångt att det inte finns plats för något därunder.

Som på bananer.

Från och med då hade alla vuxna kallats bananer. ur Ghetto Girls av Magnus Ljunggren

80

ungdomsspråk

1

Fundera och skriv I texten du nyss läste känner sig Jassan utanför för att hon inte riktigt förstår vad Virre pratar om.

Har du varit med om liknande situationer, till exempel när du börjat i en ny klass eller i ett nytt idrottslag, eller när du börjat umgås med nya kompisar?

Vad var det som gjorde att du kände dig utanför? Hur gick det sedan?

Symboler Människor markerar vilken grupp de tillhör (eller vill tillhöra!) med hjälp av olika kännetecken. Vi kan kalla dem symboler. Det kan vara tydliga symboler, som en Skellefteå AIK-halsduk, men också mer diffusa (= otydliga) symboler, som att ha ett visst jeansmärke eller en viss frisyr.

81

ungdomsspråk

Ungdomsspråk = dåligt språk?

Vuxna beskyller ofta ungdomars språk för att vara fult och slarvigt. Det lustiga med det här är att det verkar ha varit så i alla tider. Om man läser insändarsidorna i tidningar som är femtio eller till och med hundra år gamla kan man hitta insändare som klagar över ungdomarnas slarviga språk.

Och vilka var det som var ungdomar för femtio eller hundra år sedan? Dina mor- och farföräldrar, och deras föräldrar, och deras … Tänk dig att din mormorsmor kanske skällde på din mormor för att hon pratade slarvigt, eller att din farfar läxade upp din pappa för att han använde konstiga ord. Lite svårt att föreställa sig, eller hur?

Men Folke, man förstår ju inte vad du säger längre.

Grejen verkar alltså vara att ungdomar i alla tider har pratat annorlunda än sina föräldrar. De har använt nya ord, hittat på nya betydelser till ord som redan finns, uttalat ord på ett lite nytt sätt och inte minst använt ord som föräldragenerationen tycker är fula eller stötande.

84

ungdomsspråk

5

Fundera och skriv Vilka ord använder du, som dina föräldrar eller lärare inte använder?

Finns det några särskilda ord som vuxna brukar klaga på att du och dina kompisar använder?

Vilka i så fall, och varför tror du att vuxna retar sig på just de orden?

____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________

6

Fundera och skriv

Arbeta tillsammans två och två och skriv en lista där ni räknar upp och förklarar tjugo ”ungdomsord”. Tänk på att också ha med några så kallade prefix, som till exempel as- (i asbra, asstor) eller svin- (svintrött, svingammal).

Arbeta tillsammans i hela klassen och sammanställ klassens ”ungdomsordlista” på tavlan. Vilket ord är det allra bästa ordet? Gör en omröstning!

Ibland kanske vuxna försöker härma ungdomars språk och stil. I tidningen Västerbottens-Kuriren hittade vi en insändare där signaturen Pippin skrev om hur pinsamt han tycker att det är när hans mamma försöker prata tonårsspråk och använda tonårskläder.

Pinsamma föräldrar Min mamma och pappa är så pinsamma. Särskilt när de är på fest och ska dansa. Det ser så löjligt ut att jag bara vill skrika åt dem att sluuuuta!

De är också pinsamma när de försöker prata coolt med mina vänner.

De säger fethaja, rockar, typ och ba och sånt. Jag skäms. Är det bara min

mamma och pappa som är så där hemska? Ska jag flytta hemifrån?

Pippin

85

tjejers och killars språk

prata och ta plats i skolan Det finns förstås många högstadieskolor där både tjejer och killar får ta lika mycket plats, och där lärarna jobbar för att tjejer och killar ska göra sina röster hörda i samma utsträckning, men tyvärr är det nog så att förväntningarna på tjejer och killar fortfarande ser ganska olika ut när det handlar om saker som att prata och lyssna.

Inte överallt, som sagt, och inte alltid, men ofta och på många skolor.

Pratar tjejer och killar olika?

Det finns de som tycker att killar och tjejer pratar helt olika, och andra som menar att det inte alls är så. Men vad är sant, egentligen? Pratar killar och tjejer olika, och i så fall hur? Vi ska tillsammans försöka reda ut hur det egentligen står till, och för att göra det ska vi börja med att använda oss av några vanliga påståenden om killars och tjejers språk.

Tjejer skvallrar så mycket!

Killar kan inte prata om känslor!

Lärare har olika förväntningar på killar och tjejer!

Tjejer är bättre på att vänta på sin tur!

Killar kan inte vara tysta i klassrummet!

92

Tjejer pratar finare än killar!

tjejers och killars språk

1

Diskutera och skriv Arbeta två och två och diskutera de sex påståendena på sid. 92. Håller ni med eller inte? Motivera varför ni tycker som ni gör och ge gärna exempel! Skriv era tankar och åsikter.

____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________

Är skillnaden biologiskt betingad?

Det finns forskare som menar att skillnader mellan pojkars och flickors språk är biologiskt betingad, alltså att pojkar och flickor använder språket på olika sätt för att de är olika rent biologiskt. De flesta forskarna menar trots allt att skillnader mellan pojkars och flickors språk är socialt inlärda, alltså att pojkar och flickor när de växer upp lär sig att använda språket på delvis olika sätt. Den här inlärningen startar redan när vi är pyttesmå bebisar.

93

språk och identitet

SPRÅK OCH

IDENTITET Agnes önskade ofta att Kiruna inte låg så långt borta. Så att det hade varit enklare att åka hit och lättare att komma in i gemenskapen. Det var inte lätt att åka upp ett par gånger om året och försöka smälta in och vara en same. Speciellt inte med en mamma som gjort klart för alla att hon inte tänkte prata samiska mer. Anna-Sara var så olik sina bröder. Hon hörde inte hemma i renskogen, sa hon själv. Och det var kanske så. Hade hon stannat kvar i Soppero under skolåren är det ändå inte säkert att hon blivit kvar. Agnes visste att hon hade blivit illa behandlad när hon kom till skolan i Vittangi, kallats lappjävel. För att överleva valde hon att förneka sitt samiska ursprung. Och hon gjorde det så bra att hon glömde språket. Sa hon i alla fall. Men Agnes trodde nog att mamma kunde. Hon förstod ju allt mormor och morfar sa. ur SMS från Soppero av Ann-Helén Laestadius

100

språk och identitet

Ungdomsromanen SMS från Soppero handlar om trettonåriga Agnes, som är same, men född och uppvuxen i Stockholm. Hennes mamma Anna-Sara har helt vänt sitt samiska arv ryggen och Agnes har till exempel aldrig fått lära sig att prata samiska hemma. Nu när hon är i tonåren har hon börjat fundera en del på sin samiska bakgrund, och vad det egentligen innebär att vara same. Hur viktigt är språket?

Kan man vara same fullt ut även om man varken pratar eller förstår samiska? Och varför vill hennes mamma absolut inte prata samiska längre? När Agnes hälsar på sin mammas släktingar i Soppero passar hon på att fråga vad som egentligen hände, varför hennes mamma inte alls vill kännas vid sitt ursprung. Karin, som är gift med Agnes morbror berättar:

– Din mamma och jag var bästa vänner ända tills vi började på högstadiet och det var dags att åka till Vittangi. Då skulle alla vi sameungar gå i samma skola som svenska barn och det blev inte så bra alla gånger.

Agnes kände en oro i magen. Ville hon egentligen veta hur illa det varit? Men Karin fortsatte: – De flesta klarade av att bli kallade lappjävel utan att ta åt sig men det gjorde inte Anna-Sara. Jag försökte säga åt henne att hon inte skulle lyssna men hon tyckte att det var jobbigt att vara annorlunda. [---] – Men i mitten av åttan hade din mamma fått nog och hon hade bestämt sig för att flytta till era släktingar i Kiruna och gå i skola där.

– Men jag fattar inte, var hon mindre same där?

– Nej, men hon skulle börja om på nytt, bli någon annan och förneka sitt ursprung. ur SMS från Soppero av Ann-Helén Laestadius

101

Lisa Eriksson

Spåra språket är inte årskursbunden, vilket innebär att den lätt kan användas som ett komplement till den övriga undervisningen.

SPÅRA

Spåra språket ingår i en serie med ytterligare fyra böcker om vårt språk: Greppa grammatiken, Ordna orden, Rätta språket och Prova poesi.

Lisa Eriksson

www.bonnierutbildning.se

SPRÅKET

SPÅRA SPRÅKET

I Spåra språket får eleverna möta runor och lagar som berättar spännande historier från förlängesen. I kapitlet om lånord får de lära sig var orden vi använder idag kommer ifrån, och lite om hur olika språk är släkt med varandra. Två kapitel i boken handlar om namn – ett om namn på platser och ett om namn på personer. Eleverna får läsa om svenska dialekter idag och igår, och om varför vi pratar annorlunda tillsammans med våra kompisar än vi gör när vi är hos mormor.

Eleverna får många tillfällen att diskutera sitt eget och andras språk, och att fundera över vad som är fint och fult i språket, och vem som egentligen bestämmer det. Är det sant att tjejer och killar pratar olika språk, och pratar ungdomar verkligen så slarvigt som vuxna påstår?

(8509-8)

BONNIERS