9789162295882

Boken ska ge kunskap, inlevelse och förståelse för de människor som du möter inom den sociala omsorgen samt stimulera till reflektion över din yrkesroll och därmed utveckla yrkeskompetensen.

Kapitlen innehåller fallbeskrivningar och avslutas med studieuppgifter.

Studiehandledning finns att hämta på www.bonnierutbildning.se

Social Omsorg

Anita Kangas Fyhr

Nya avsnitt i denna andra upplaga är: • drogberoende • återhämtning från psykisk störning • ensamkommande flyktingbarn • neuropsykiatriska funktionsnedsättningar • gerotranscendens • social dokumentation • kontaktmannaskap • genombrottsmetoden • förhållningssätt • bemötande.

Social Omsorg

Social omsorg innebär att hjälpa och stödja människor som på grund av ålder eller olika funktionsnedsättningar har särskilda behov för att kunna hantera sin vardag.

Social omsorg är ett kunskapsområde i ständig förändring.

Anita Kangas Fyhr

BONNIERS www.bonnierutbildning.se

(9588-2)

Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10 Författare: Anita Kangas Fyhr Redaktör: Anja Aronsson Formgivning: Helen Miller Crafoord Bildredaktör: Iréne Berggren Omslagsillustration: Eva Fallström

Social Omsorg ISBN 978-91-622-9588-2 © 2009 Anita Kangas Fyhr och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner /universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus-Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Printed in Slovenien by Korotan, Lubljana 2009

Kap.00.Inneha ll.indd 2

09-06-24 13.27.55

­3

Förord Social omsorg är i ständig förändring. Min utgångspunkt är att beskriva detta kunskapsområde ur ett helhetsperspektiv samtidigt som en bok i social omsorg ingalunda kan bli heltäckande.

I denna andra upplaga har jag gjort en genomgripande omarbetning. Följande avsnitt har tillkommit: • • • • • • • • •

drogberoende återhämtning från psykisk sjukdom ensamkommande flyktingbarn neuropsykiatriska funktionsnedsättningar gerotranscendens social dokumentation kontaktmannaskap förhållningssätt bemötande.

Jag har valt att genomgående använda benämningen brukare för de människor som är i behov av social omsorg. Begreppet anhöriga avser både anhöriga och närstående. Jag använder begreppet person med utvecklingsstörning eller utvecklingsstörd person.

Den funktionsnedsättning som utvecklingsstörningen medför kallar jag begåvningsnedsättning.

Min förhoppning är att boken Social omsorg ska ge kunskap, inlevelse, respekt och förståelse för att det i första hand är människor med individuella skillnader som du möter i social omsorg.

Med tips på litteratur, webbadresser och filmer kan du själv fördjupa och bredda kunskaperna inom området. Jag hoppas att du som läsare stimuleras att reflektera över din roll i mötet med brukaren och därmed utveckla din yrkeskompetens.

Anita Kangas Fyhr

Kap.00.Inneha ll.indd 3

09-06-24 13.27.55

­5

Innehåll 1. Social omsorg – ett perspektiv på socialt arbete 9 Definition av omsorg 10 Begreppet social omsorg 13 Socialpedagogiskt arbetssätt i social omsorg 18 STUDIEUPPGIFTER 20

2. Förhållningssätt och bemötande 21 Att vara professionell 21 Det goda samtalet 26 Etik 30 STUDIEUPPGIFTER 33

3. Från fattigvård till social omsorg 34 Levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning 34 Historisk tillbakablick – synen på funktionsnedsättning 35 1990- och 2000-talen 37 Historisk tillbakablick – boende 38 Möjlighet till arbete för personer med funktionsnedsättning 39 Funktionsnedsättning och tillgänglighet 42 Välfärdens utveckling 43 1918 års Fattigvårdslag 50 Folkhemmet – välfärden byggs ut 51

Kap.00.Inneha ll.indd 5

Fattigvård – socialhjälp – socialtjänst 54 Utveckling av social hemhjälp 56 STUDIEUPPGIFTER 59

4. Lagstiftning inom social omsorg 60 Socialtjänstlagen 60 Socialtjänstens uppgifter 61 Psykiatrireformen 64 Tillsyn 65 STUDIEUPPGIFTER 69 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 69 Det goda livet – livskvalitet 74 STUDIEUPPGIFTER 76

5. Utvecklingsstörning och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 78 Fattigdom och begåvning 79 Anstalternas tid 79 Berättelsen om Gunnar Karlsson 80 Hur synen på utvecklingsstörda har förändrats 82 STUDIEUPPGIFTER 85 Barnets kognitiva, tankemässiga, utveckling 86 Vad är utvecklingsstörning? 88 Grader av utvecklingsstörning 92

09-06-24 13.27.55

­6 Samhällets syn har förändrats 96 STUDIEUPPGIFTER 96 Bemötande 98 Downs syndrom 102 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 104 STUDIEUPPGIFTER 108

6. Socialt arbete 109 Socialt arbete – ett förändringsarbete 109 Vad är sociala problem? 110 Individ- och familjeomsorg 111 Drogberoende 121 Risk att fastna i synsätt 129 Stämplingsteorin som förklaring till sociala problem 129 Socialpsykiatri – återhämtning 132 STUDIEUPPGIFTER 138

7. Barns och ungdomars uppväxtvillkor 139 Barnet i familjen 140 Vi är sociala varelser 140 Levnadsförhållanden för barn och ungdomar i Sverige 143 Barnets bästa vid skilsmässa eller separation 150 Omsorgsförmåga 151 Barn med behov av särskilt stöd 155 Barn som far illa 157 Barnperspektivet 168 STUDIEUPPGIFTER 169

Kap.00.Inneha ll.indd 6

8. Gerontologi 171 Vår syn på åldrandet 172 Minne, intelligens och inlärning 175 Gerotranscendens 177 Understimulering och psykisk hälsa 180 Depressioner hos äldre 183 Akuta förvirringstillstånd 184 STUDIEUPPGIFTER 185

9. Demenssjukdomar 186 Demensutredning 188 Demensformer 189 Alzheimers sjukdom 190 Blodkärlsdemens – vaskulär demens 194 Pann- eller frontallobsdemens 195 Lewy body demens – Lewy kropps demens 197 Andra former av demens 198 Yngre personer med demenssjukdom 198 Beteendemässiga och psykologiska symtom vid demenssjukdom 199 Läkemedelsbehandling 199 STUDIEUPPGIFTER 200 Människan bakom demenssymtomen 201 Svårigheter för personer med demenssjukdom 203 STUDIEUPPGIFTER 207 Omsorg som behandling 207 Bemötande 218 Förhållningssätt 220

09-06-24 13.27.55

­7 Integritetsbefrämjande omvårdnad 221 Validation 222 Äldre med utländsk bakgrund 222 STUDIEUPPGIFTER 224

10. Anhörigomsorg 225 Vem blir anhörigvårdare och varför? 225 Stödinsatser 228 Anhörigas situation 231 STUDIEUPPGIFTER 237

11. Social dokumentation 238 Rätten till bistånd 238 Social dokumentation 244

Kap.00.Inneha ll.indd 7

Planering–genomförande– utvärdering 247 STUDIEUPPGIFTER 251

12. Yrkesrollen 252 Yrkeskompetens 254 Hot och våld 257 Kontaktmannaskap 258 Genombrottsmetoden 261 STUDIEUPPGIFTER 262 Litteratur 263 Filmer 267 Webbadresser 269 Mål för kursen Social omsorg 150 p 271 Register 273

09-06-24 13.27.55

9

Kapitel 1

Social omsorg – ett perspektiv pü socialt arbete

Kap.01.indd 9

09-06-24 13.38.39

­56 Tre perioder i svensk socialpolitik 1. Den socialliberala eran i början av 1900-talet.

Socialpolitiken handlar om fattigvård och anstalter där avsikten är att ingjuta arbetsmoral i de hjälpsökande.

2. Välfärdsstatens framväxt under efterkrigstiden, 1945 fram till 1970-talet.

Den här perioden beskrivs ofta som en gyllene period med en generös och allmän välfärdspolitik i form av socialförsäkringar, utökat utbud av social service och vård samt förbättrade utbildningsmöjligheter.

3. Förändringar inom välfärdspolitiken från 1980-talet in på 2000-talet.

I början av 1990-talet drabbades Sverige av en ekonomisk kris och nedskärningar genomfördes inom socialoch arbetsmarknadsförsäkringar. Detta innebar ökade krav på egen aktivitet och rehabilitering för att få sjukoch andra ersättningar.

Utvecklingen av social hemhjälp I början av 1900-talet startades social hemhjälpsverksamhet av Manfred Björkqvist, en ung akademiker i Uppsala och senare biskop i Stockholms stift. Han förstod att familjerna skulle få problem när omsorgen om anhöriga inte längre kunde skötas som i det gamla bondesamhället. Ofta tog hustrun ensam hand om hushållsarbetet och det skapade problem när hon blev sjuk. Manfred Björkqvist tog 1915 initiativ till utbildning för hemsystrar/hemvårdarinnor vid Uppsala hemsysterskola. I utbildningen ingick hushållskunskap, barnavård och praktik inom sjukvård.

Utbildningstiden varierade mellan femton till arton månader.

Det var framförallt kyrkan och olika husmodersföreningar som anställde de första hemsystrarna. På 1920-talet startade Svenska Röda Korset en utbildning. Efter avslutad utbildning erbjöds hemsystrarna anställning. Kommunernas fattigvårdsstyrelse och barnavårdsnämnd började anställa hemsystrar. De erbjöds bostad på ålderdomshemmet och deras arbetstid var inte reglerad. Hemsysterns arbetsuppgifter var att ersätta modern vid

Kap.03.indd 56

09-06-24 13.48.16

­57

Hemsyster Ellen hos en barnfamilj i Malmö 1943.

hennes sjukdom samt att hjälpa ensamma äldre personer, eller som det då hette ”giva handräckning åt ensamma gamla”.

Samhällets insatser Frågan om social hemhjälpsverksamhet aktualiserades på 1940talet och kommunerna utökade verksamheten genom ökade statsbidrag. Kommunens hemhjälpsnämnd hade ansvar för verksamheten. Kravet på utbildade hemsystrar ökade vilket ledde till särskilda kompetenskrav och yrkestiteln ändrades till hemvårda-

Kap.03.indd 57

09-06-24 13.48.17

­62 Landstinget/regionen har fortfarande ansvar för hälso- och sjukvård i det egna boendet och ansvarar också för hälso- och sjukvård på vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar och husläkarmottagningar. Dessutom står landstinget/regionen för läkarinsatser i särskilda boendeformer, dagverksamheter och i bostäder med särskild service.

Med begreppet betalningsansvar menas att kommunen får betala till landstinget för vissa insatser. Det gäller vård och omsorg till patienter i geriatrisk vård (som landstinget bedriver) samt utskrivningsklara patienter i somatisk akutsjukvård eller geriatrisk vård.

Eftersom det är en medicinsk bedömning är det den ansvarige läkaren som beslutar om och när en patient är utskrivningsklar. Då anmäler sjuksköterskan på den avdelning, där patienten vårdas, till hemtjänsten i det område där patienten bor, att denne ska skrivas ut från sjukhuset. Kommunens skyldighet att betala inträder tidigast fem vardagar efter det att planeringen för patientens fortsatta vård påbörjats.

Samverkan. Kommun och landsting/region ska tillsammans planera fortsatt vård och eventuell rehabilitering för patienten. En sådan vårdplaneringsgrupp kan bestå av en kommunanställd sjukErika Lörinczy, verksamhetschef på äldreboendet Distansgatan i Borås, tar sig gärna en svängom med de boende.

Kap.04.indd 62

09-06-24 13.54.26

­63 sköterska, biståndshandläggare, distriktssköterska, annan personal från kommunen, personal från sjukhuset där patienten vårdats samt anhöriga. I vissa fall medverkar sjukgymnast och arbetsterapeut.

Hemtjänsten samverkar med såväl den kommunala hälso- och sjukvården som landstingets/regionens primärvård.

Insatser för äldre Äldre människor i Sverige ska ges förutsättningar att leva ett självständigt liv med god livskvalitet. I Socialtjänstlagen finns därför bestämmelser om särskilda insatser för äldre. Målet enligt SoL 5 kap. 4 § är att äldre ska kunna leva ett aktivt och meningsfullt liv under trygga förhållanden tillsammans med andra.

Ett annat mål för äldreomsorgen är att äldre ska erbjudas goda bostäder och få stöd och hjälp i hemmet när de behöver. För äldre som behöver särskilt mycket stöd och hjälp ska kommunen inrätta särskilda boendeformer (SoL 5 kap. 5 § andra stycket).

Insatser för personer med funktionsnedsättningar Målet för socialtjänstens insatser för personer med funktionsnedsättningar är de får möjlighet att leva som andra och möjlighet att delta i samhällets gemenskap (SoL 5 kap. 7 §). Kommunen ska inrätta bostäder med särskilt service, ta reda på under vilka förhållanden personer med funktionsnedsättningar lever och genom uppsökande verksamhet informera om socialtjänstens verksamhet Kommunen ska samverka med landsting, regioner, andra samhällsorgan och organisationer när den planerar verksamheter och insatser för personer med funktionsnedsättningar (SoL 5 kap.

8 §). All verksamhet ska grundas på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet (SoL 1 kap.1 § och LSS 6 §).

I Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS*, som är en rättighetslag, förtydligas kommunens ansvar för personer med funktionsnedsättningar genom att lagen ska verka för jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet. Lagen beskriver även vikten av en systematisk och fortlöpande utveckling och att verksamheternas kvalitet bevaras. (LSS 5, 14 §§).

Kommunen ska även medverka till att personer med funktionsnedsättningar får en meningsfull sysselsättning (SoL 5 kap. 7 §). * I SOU 2008:77, Möjlighet att leva som andra, finns förslag till ändringar i LSS och LASS.

Kap.04.indd 63

09-06-24 13.54.27

­98

Bemötande Grunden för bemötande är kommunikation. Språkligt betyder kommunikation ”att göra gemensamt”. I samspelet skapas identitet och självkänsla.

Möjligheten att kommunicera med andra människor är också • en förutsättning för människans utveckling såväl känslomässigt som begåvningsmässigt • en förutsättning för inlärning och förståelse av hur världen runt omkring dig fungerar • ett sätt för dig själv att göra dig förstådd

Mosaik Teaterns skådespelare Sofia Wittmark och Pablo de Acha i pjäsen ”Indisk saga”.

Kap.05.indd 98

09-06-24 14.00.42

­99 • ett sätt att få förståelse för andras behov och känslor • ett sätt för dig att visa omgivningen vad du känner, om du är rädd, ledsen, arg eller glad • ett sätt för dig att visa omgivningen vad du vill.

Livshistoria, självkänsla och bemötande Många utvecklingsstörda har varit med om svåra situationer i sitt liv. Det har inte varit ovanligt med flyttningar mellan olika institutioner, många separationer och kränkande bemötande från omgivningen. Sådana upplevelser sätter sina spår och många vuxna utvecklingsstörda har känslomässiga störningar och dålig självkänsla. Självbestämmande kan vara svårt. Det kan också leda till svårigheter att knyta relationer och ta sociala kontakter i allmänhet. Därför är det betydelsefullt att veta vad personen du möter har varit med om tidigare. Det gör det lättare att förstå varför individen beter sig på ett särskilt sätt och tränar dig i ett medvetet förhållningssätt utifrån just den individ du möter.

Risto är idag 45 år och bor i en gruppbostad. Han berättar med viss stolthet att han arbetar på en daglig verksamhet.

Han är alltid glad och är alltid med på allt personalen föreslår. Han charmar alla människor med sitt glada, leende och kramande sätt. Men Risto har en mörk bakgrund, som en ”mörk skugga” som alltid finns där, som någon av personalen uttryckte det. Han har aldrig haft kontakt med sina föräldrar eller syskon. Han har bott på Löt, asylen där obildbara bodde, blev tidigt omyndigförklarad, har alltid varit snäll …

– När jag träffade Risto under min APU tänkte jag att han är så där glad och god som alla utvecklingsstörda är, berättar Felix. Men ju mer jag lärde känna Risto och andra personer med utvecklingsstörning förstod jag att det fanns många andra förklaringar till dessa många gånger glada, leende människor till synes utan några sorger i livet. Jag får träna mig till ett förhållningssätt där jag verkligen ser människan, Risto, bakom funktionshindret och inte är styrd av mina egna fördomar.

Det här med självbestämmande exempelvis. Det är inte alltid så lätt att förverkliga. Numer ställer jag frågor och

Kap.05.indd 99

09-06-24 14.00.44

­122

Alkoholberoende Nina berättar: ”När jag gick andra året i gymnasiet festade jag flera gånger i veckan och varje helg. Jag drack mig berusad gjorde bort mig och levde verkligen farligt. En kompis, som inte själv drack, vaktade mig hela tiden och det var nog tur att jag hade henne som ’min skyddsängel’ Jag orkade sällan gå till skolan, jag fick dåliga betyg och tog aldrig studenten. När jag träffade jag min pojkvän slutade jag att dricka. Som tur var hade jag inte utvecklat ett beroende.”

Man kan skilja på beroende och missbruk utifrån vilka följder drickandet får för den drabbade och dennes omgivning.

Alkoholberoende är en diagnos som handlar om både fysiska och psykiska konsekvenser för den som dricker. Det tar tid att utveckla ett alkoholberoende. Hjärnan och kroppen vänjer sig vid alkoholen och det blir svårt att klara sig utan.

Beroendeprocessen • socialt drickande • ökad tolerans, personen behöver mer alkohol för att känna samma effekt • minnesluckor • tröstdrickande • smygsupande • gömma flaskor • skuldkänslor • återställare

• känsligt samtalsämne • aggressioner • familjeproblem • arbetsplatsproblem • rattfylleri • kriminalitet • självmordstankar • kroppssjukdomar • nykterhet eller död.

Alkoholmissbruk Alkoholmissbruk handlar om de sociala konsekvenserna av alkoholanvändningen. Ett missbruk påverkar livssituationen genom att personen missköter sitt arbete, kör bil när han är påverkad eller hamnar i farliga situationer som misshandel eller sexuellt utnyttjande. Relationen till familj och närstående påverkas av missbruket.

Kap.06.indd 122

09-06-24 14.09.16

­123 Minst tre av följande kännetecken ska vara uppfyllda för missbruk: • personen använder alkohol så att det leder till destruktiva effekter för honom och för omgivningen, på arbetet, i skolan eller i hemmet • personen fortsätter att använda alkohol trots problem på jobbet eller i skolan • personen hamnar i konflikter med människor som påverkas av missbruket • personen använder mindre tid för fritidsaktiviteter • personen drabbas av olika sjukdomar • personen använder alkohol som medför risk för skada, t.ex. vid bilkörning eller arbete med maskiner • kontakter med kriminalvården p.g.a. alkoholkonsumtion.

Alkoholism som diagnos är stigmatiserande*. Alkoholism är en livsstilsrelaterad sjukdom som exempelvis diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar.

Alkoholens påverkan på hjärnan Vi har flera lustcentra i hjärnan. Vi känner oss lyckliga och mår bra när dessa centra stimuleras. När vi äter en god mat, lyssnar på musik, dansar eller gymnastiserar stimuleras våra lustcentra.

Någon uttrycker det som en ”kick”. Vi vill gärna göra om sådant som mår bra av. Lustcentra stimuleras även av konstgjorda medel som alkohol och narkotika. De negativa effekterna kan så småningom ta över i form av biverkningar och att drogen inte längre ger samma kick. Man brukar säga att människan blir beroende.

Men egentligen är det riktigare att säga att hjärnan blir beroende.

Alkoholen förändrar t.ex. våra känslor och tar kanske bort oron för det som hänt eller vi tror ska hända. Hjärnan skadas av alkohol t.ex. drabbas balansen och vi får svårigheter att gå. Vid höga promillehalter kan vi knappt hålla oss upprätta.

Hjärnan kan till viss del reparera skador den fått av alkohol, men det är först i 25-årsåldern som hjärnans ”reparationsresurser” är fullt utvecklade. Därför medför en hög alkoholkonsumtion hos unga en * stigmatisering, inom samhällsvetenskaperna en term för social stämpling. Källa: NE.

Kap.06.indd 123

09-06-24 14.09.16

­134 tillfrisknat och att detta skapar en föreställning av obotlighet bland personalen. När Topor intervjuade personer som tillfrisknat från sin psykiska störning fann han två saker som var avgörande.

Det ena var att personen fick vara delaktig i sin egen återhämtning. Det andra var att personen lyckades bryta isoleringen och skapa relationer med andra. Det var i samspelet med andra personen han tillfrisknade. Materiella förhållanden som bostad, arbete och en ordnad ekonomi var också viktiga faktorer för tillfrisknandet.

Återhämtningens grundpelare Andra människor

Individen själv

ÅTERHÄMTNING En ny identitet

Sociala faktorer

”Jag insåg liksom att här på avdelningen, det är inte här jag ska fungera. Utan jag ska fungera hemma. Så jag bodde på avdelningen och åkte hem varje dag. Åkte hem någon timme eller två. Det var fruktansvärt. Jag orkade ingenting, jag kunde ingenting och jag ville ingenting. Men jag tvingade mig på något sätt att nu måste det bara gå!”

Ur ”Vägen vidare”. Verktyg för återhämtning vid psykisk ohälsa.

Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH och FOU–enheten, Psykiatri Södra Stockholm, 2007.

Individen själv Det egna beslutet om förändring är en startpunkt för återhämtningsprocessen. Beslutet är individuellt och ser olika ut för olika personer. Personer med en allvarlig psykisk störning beskrivs ofta som initiativlösa och sköra människor. I återhämtningsprojektet framkommer en annan bild när de intervjuade själva får berätta.

De beskriver en skörhet hos sig själva men också om inneboende

Kap.06.indd 134

09-06-24 14.09.27

­135 styrkor. Många berättar om drivkrafter, envishet och kreativitet samt att vara en kämpe. Många känner igen sjukdomens symtom och angrepp. De skapar själva en känsla av sammanhang och en slags ordning i sitt kaos. Genom olika aktiviteter, som att måla och att skriva ner sina tankar, försöker personen om och om igen och lär sig av sina misslyckanden. Det är en mödosam resa där personen själv är drivkraften. Även när han är psykotisk fungerar delar av hans styrkor, kreativitet och uppfinningsrikedom.

Betydelsen av andra människor ”Om man tänker på det här med sjukdomsinsikt så har jag ju förstått att någonting var trasigt med mig. Både barnen och min man har hållit mig vid liv. Bara att de funnits krävde ju att jag måste ta ansvar för mitt eget liv. Det har ju betytt oerhört mycket för mig.”

Ur ”Vägen vidare”.

Personerna i studien kände sig mer eller mindre isolerade trots att graden av deras sociala nätverk varierade. De sociala relationerna stod i centrum för återhämtningsprocessen. Det var familj, släkt eller vänner som gav materiellt stöd, stod för enkelhet och kontinuitet i deras liv. Relationen innebar också en möjlighet att utmana sig själv och sin återhämtning. De professionella vårdarna har varit viktiga i återhämtningsprocessen genom att visa på egenskaper som vanliga människor har. Vårdarna har med varit tydliga, närvarande, orädda samt redo att möta och ge personen ett ökat självförtroende trots dennes sjukdomstillstånd.

Sociala faktorer ”Han sa, att det här som du talar om det låter som biverkningar på dina mediciner. Det kan vi åtgärda med en annan medicin eller genom att försöka sänka dosen på den medicin du har. Han frågade vad jag tycker vi ska göra. Det har ju varit väldigt betydelsefullt för mig.”

Ur ”Vägen vidare”.

Kap.06.indd 135

09-06-24 14.09.27

­138 Människor med egen erfarenhet av psykisk ohälsa ses som experter på sin egen sjukdom och återhämtning. Redan år 2004 startade ett samverkansprojekt, Återhämtningsprojektet, mellan RSMH och Psykiatri Södra Stockholm. Projektets är hemsida www.aterhamtning.se alt. www.rsmh.se

S t u d ie u p p g i f t e r 1. Hur uppstår sociala problem?

2. Vilka sociala problem anser du att vi har i vårt samhälle?

3. Vad betyder det att sociala problem inte är en egenskap utan en relation?

4. Hur definierar Harald Swedner a) sociala problem b) socialt arbete?

5. Ge exempel på och beskriv individ- och familjeomsorgens olika insatser.

6. Ge exempel på socialtjänstens arbete på individ-, allmän och strukturinriktad nivå.

7. Vilka blir konsekvenserna för en person som utvecklar ett alkoholberoende?

8. Vad innebär ”att utveckla tolerans mot alkohol”?

9. Ta reda hur din kommun arbetar med drogförebyggande arbete.

10. Ta reda på vilka behandlingsalternativ som finns för personer med alkoholberoende i din kommun.

11. Studera reklamen i media.

• hur presenteras alkohol?

• vilken ålder har personerna i reklamen?

• i vilka miljöer presenteras alkohol?

• finns det varningstext och hur är den formulerad?

12. Vad betyder interaktion?

13. Förklara stämplingsteorin.

14. Vad anser du acceptabel levnadsnivå?

15. Vad innebär stress- och sårbarhetsteorin?

16. Vad menas med återhämtning?

17. Vilka är återhämningens grundpelare?

Kap.06.indd 138

09-06-24 14.09.28

­139

KAPITEL 7

Barns och ungdomars uppväxtvillkor

Kap.07.indd 139

09-06-24 14.18.59

­213 Musik kan användas i många vardagliga omsorgssituationer. Det har i studier visat sig att den bästa effekten fås om man sjunger tillsammans i morgonarbetet. En sådan samvaro gör att båda parter mår bra. Vi kommunicerar med vår kropp och den är i ständigt rörelse. Även när vi sover är vi i rörelse, då med vår hjärtoch andningsrytm. Rörelsens kännetecken är liv, kommunikation och personlighet. Krister Nyström, danspedagog, har studerat hur dans, sång och musik kan användas som kommunikationsverktyg inom omsorgen av personer med demenssjukdom. Vi kommunicerar vanligtvis med ord men vi måste hitta andra sätt att kommunicera med personer som förlorat delar av sitt språk. Genom dans, sång och musik kan vi röra oss fritt och ge uttryck för våra känslor med hela kroppen.

Krister Nyström

Kap.09.indd 213

09-06-24 14.33.26

­214 Krister uppmanar den demenssjuke att göra den vackraste rörelsen som hon kan. ”När man gör den vackraste rörelsen man kan upplever man sig vacker”, säger Krister. Han berättar om hur han dansar med personer som har en demenssjukdom. Dansen blir en kanal för känslor som personen bär inom sig. Att dansa och sjunga samtidigt gör att andningen följer med rörelsen, sången gör att vi andas djupare ner i lungorna och då kan sången också väcka minnen till liv.

Björn, Helena och Jenny, undersköterskor. har inspirerats av Krister Nyström. De reflekterar över dansens och musikens betydelse i sitt arbete på ett omsorgsboende för demenssjuka.

Björn: ”När jag samlar de gamla i en cirkel, sätter på musik och vi börjar röra på oss händer det alltid något positivt. Jag klappar i händerna eller stampar i golvet och alla kommunicerar, skrattar, följer, härmar och visar känslor. När vi upplever rytmen tillsammans ger det samhörighet och vi går varandra till mötes.”

Helena: ”Förr dansade jag som vanligt i pardans. Men efter att ha tagit del av Kristers kunskaper bjuder jag alltid upp till dans genom att sträcka fram mina händer mot brukaren. Jag dansar bakåt så kan han dansa framåt, då låser vi inte varandra utan kan röra oss fritt. Hos oss bor en dam som är lite ängslig. Hennes andning är ytlig som om hon hela tiden håller en gråt inom sig. När jag sträcker mina händer mot henne reser hon sig från sin stol, sträcker på sig och börjar dansa. Vi nästan svävar över golvet. Hon älskar rytmen och blir mer avspänd. Det gör så gott att se henne. Jag blir glad och ler och glädje smittar. Ibland lyssnar vi på lite vemodigare tongångar. Det är skönt på ett annat sätt. Dans och musik berör och är ett viktigt redskap i mitt arbete för att skapa den goda dagen.”

Kap.09.indd 214

09-06-24 14.33.27

­244

Kundval Lag om valfrihetssystem, LOV (SFS 2008:962), ger brukaren möjlighet att själv välja vem som ska utföra insatserna, s.k. kundval.

Utföraren kan vara kommunens hemtjänst, ett privat vårdbolag eller ett kooperativ. Kommunerna skriver avtal med ett antal utförare, som måste uppfylla kommunens krav på t.ex. innehåll, kvalitet och de anställdas kompetens. Brukare som tillhör personkretsen inom LSS omfattas även av LOV men de kan även välja att själva anställa sin personliga assistent.

Social dokumentation Verksamheter inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättningar ansvarar för att beviljade insatser planeras, genomförs, dokumenteras och utvärderas tillsammans med bruka-

Anna-Greta Stansgård i Staffanstorp får hjälp av Jenni Pesola.

Kap.11.indd 244

09-06-24 14.39.34

­245 ren och dennes anhöriga/närstående. Med social dokumentation menas de anteckningar som förs om brukarens personuppgifter, insatser som beviljats i enlighet med sociallagstiftning samt mål och utvärdering av insatserna.

Dokumentation görs även av socialsekreterare inom individoch familjeomsorg vid utredning och bedömning av bistånd, t.ex. försörjningsstöd eller kostnader för behandling av ett alkoholberoende.

All handläggning och allt beslutsfattande enligt SoL och LSS är myndighetsutövning* och kan överklagas av brukaren (s. 251).

Skärpta krav på social dokumentation Då Socialtjänstlagen (SoL) ändrades 2001 skärptes kraven på dokumentation av beslutade hjälp- och stödinsatser. ”Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling ska dokumenteras. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse.” (SoL 11 kap 5 § och SOSFS 2006:5 (S)).

Socialstyrelsen hade sett brister i den sociala dokumentationen inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättningar. Det saknades ofta en skriftlig individuell planering (s. 247) som tydliggör brukarens önskemål om hur insatserna skulle utföras och vad det sociala innehållet i insatserna skulle innebära.

Liknande krav på dokumentation finns i LSS 21 a §.

Vad ska dokumenteras?

Dokumentationen ger underlag för planeringen av brukarens hjälp- och stödinsatser. Den ska göras tillsammans med brukaren och i vissa fall tillsammans med hans anhöriga och närstående.

Brukaren ska ha möjlighet till insyn i omsorgsarbetet och kunna påverka de arbetsmetoder som personalen använder. Brukarens * myndighetsutövning, ”utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart förhållande”. Källa: NE.

Kap.11.indd 245

09-06-24 14.39.36

­252

Kapitel 12

Yrkesrollen

Hur den sociala omsorgen är organiserad påverkar mötet mellan personal och brukare. Det gäller framförallt hemtjänst och särskilda boendeformer. Fyra viktiga faktorer är inflytande, tid, kontinuitet och stöd.

Inflytande. I vilken utsträckning kan personal och brukare själva avgöra vad som ska utföras när de träffas? Hur bundna känner sig personalen och brukaren av något som någon annan har bestämt?

Tid. Vilken tid har personal och brukare till sitt förfogande? Är det bestämt i förväg vem som ska besökas?

Kontinuitet. Hur många personer är involverade i omsorgsinsatserna och i vilken utsträckning är det samma personal som hjälper brukaren?

Stöd. Vilket stöd får personalen av sin arbetsledare, professionella handledare eller från sina arbetskamrater?

Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, har i sin doktorsavhandling Vardagens organisering beskrivit hur vardagen för vårdbiträden och boende är organiserad i tre olika modeller: den traditionella modellen, servicehusmodellen och smågruppsmodellen.

För brukaren framstår följande som viktigt när hemtjänsten ska organiseras: att veta vem som kommer, att veta när personal kommer, att kunna påverka vad som ska göras. Har inte personalen inflytande över sitt arbete kan inte heller brukaren ha någon påverkan.

Kap.12.indd 252

09-06-24 14.43.34

­253

Inom vård och omsorg finns ett stort behov av personal med mångkulturell bakgrund.

Kap.12.indd 253

09-06-24 14.43.36

Boken ska ge kunskap, inlevelse och förståelse för de människor som du möter inom den sociala omsorgen samt stimulera till reflektion över din yrkesroll och därmed utveckla yrkeskompetensen.

Kapitlen innehåller fallbeskrivningar och avslutas med studieuppgifter.

Studiehandledning finns att hämta på www.bonnierutbildning.se

Social Omsorg

Anita Kangas Fyhr

Nya avsnitt i denna andra upplaga är: • drogberoende • återhämtning från psykisk störning • ensamkommande flyktingbarn • neuropsykiatriska funktionsnedsättningar • gerotranscendens • social dokumentation • kontaktmannaskap • genombrottsmetoden • förhållningssätt • bemötande.

Social Omsorg

Social omsorg innebär att hjälpa och stödja människor som på grund av ålder eller olika funktionsnedsättningar har särskilda behov för att kunna hantera sin vardag.

Social omsorg är ett kunskapsområde i ständig förändring.

Anita Kangas Fyhr

BONNIERS www.bonnierutbildning.se

(9588-2)