Rädda Livet nr 1 2011

Page 1

1/2011

Forskare berättar: Då var jag nöjd

«Jag är för ung för cancer»  Cecilia, 26, fick äggstockscancer

Cancerpatient:

Fick smärtstillande, borde haft cancervård

Tema: 60 års framsteg

m jubilar Cancerfonden – en sparsa – 7,2 miljarder i insamling

Framtidshopp Kunskapsläget har aldrig varit bättre


En bit kvar av gåtan

C

ancerfonden och jag är nästan lika gamla! Okej, jag är väl tre år äldre då. Ibland vill man titta tillbaka på den egna livs- och tidslinjen som består av berg och dalgångar. Glädjen och sorgen virvlar som en hälsinge­ snoa. Just den blandningen gör oss till helgjutna människor, även om vi inte alltid är framgångsrika. I Cancerfondens historia vill vi helst enbart se framgångar, genombrott, optimism. Hela tiden en strävan mot djupare kunskap och större förståelse.

REDAKTÖR Marita Önneby Eliasson marita.onneby@cancerfonden.se form The Factory of Design

För 60 år sedan visste forskarna att cancer var en sjukdom som dödar genom att sätta dottersvulster, att cellerna växer okontrollerat och att de inte vet när de ska mogna ut och dö.

LAYOUT The Factory of Design KORREKTUR Birgitta Hessulf, Rödpennan ANSVARIG UTGIVARE Ursula Tengelin TEKNISK PRODUKTION Sörmlands Grafiska AB. Rädda Livet är tryckt på miljögodkänt papper.

Forskarna visste också att det är en genetisk sjukdom, alltså en sjukdom med förändringar i cellens arvsmassa. Den kunskapen kunde för ett halvsekel sedan sammanfattas i en lärobok med ett fåtal bilder på hur tumören växer.

VI LL DU H A R Ä DDA LI VE i fort sätt ni ng T välkom na r vien så som stöd med dig i Ca ncer fond lem en.

I dagens läroböcker finns också bilder på celler, men vi hittar också gener, mekanismer, molekyler. Vi hittar förklaringar. Forskarna vet väldigt väl i dag vad det är som leder till att en normal cell blir en cancercell.

OMSLAGSFOTO Juliana Wiklund RÄDDA LIVET utkommer med fyra nummer per år och utges av Cancerfonden, den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Pris för enstaka exemplar 45 kr, inkl porto.

Det jobb som nu återstår i laboratorierna är att kunna använda all information och kunskap till att åstadkomma en effektiv behandling. Först då kan man säga att cancerns gåta är löst.

VILL DU BLI STÖDMEDLEM? Avgiften är 200 kronor/år. Anmäl via telefon 020-59 59 59.

I detta nummer av Rädda Livet i ackompanjemang

CANCERFONDEN är en fristående, ideell insamlingsorganisation med fokus på forskningsfinansiering och opinionsbildning.

av mycket information på webbplatsen cancerfonden. se skriver vi mycket om forskningens framsteg. Vad det är som gör att en forskare känner sig nöjd med sin arbetsdag. Vad är det som skymtar i de framtida forskningsresultaten?

CANCERFONDEN, 101 55 Stockholm Telefon 020-59 59 59. Fax 08-677 10 01 Besöksadress David Bagares gata 5 Webbplats cancerfonden.se

FRÅGOR OM CANCER Cancerfondens informations- och stödlinje Telefon 020-59 59 59, mån – fre 9 – 13 infostodlinjen@cancerfonden.se

2

Foto Melker Dahlstrand

VILL DU BLI MÅNADSGIVARE? Ring Cancerfonden 020-59 59 59 Mån – fre 8 – 21, lö 8 – 14

Vad tycker du om webb-tv? På cancerfonden.se vill vi gärna erbjuda rörliga bilder, så kallad webbtv. Först ut är forskarna, men vi träffar även kändisar och patienter. Är detta intressant? Vill du ha mer? Mejla ett ja eller nej i ämnesrutan. marita.onneby@cancerfonden.se nr 1 2011


24

Rädda Livet 1/2011 4 ”Ingen trodde på mig” Läkare uppmanar till anmälan.

10 Undvik kosttillskott med östrogen vid bröstcancer

«När preliminära resultat visar att man är något intressant på spåren, då går jag hem och känner mig nöjd.» sidan 19

Kan motverka medicinering.

12 I hasorna på patologen Diagnosdetektiv som jobbar i flock.

19 60 års framsteg Den dagen var jag riktigt nöjd.

22 Kunskapsläget har aldrig varit bättre Forskarna famlar inte längre i mörker.

27 Livets berg- och dalbana Från nygift patient till mamma med karriärlyft.

13

29 Doktorn som blev patient på sin egen mottagning Bloggar på cancerfonden.se

32 Cancervård måste få kosta

36

Alla behöver god omvårdnad och rehabilitering, oavsett ålder.

36 Världens bästa biobank ska finnas i Sverige En enda stor logistikövning.

38 Vilken chans har jag att överleva?

nr 1 2011

foto Scanpix

8

Att förstå risksiffror.

3


När Barbara Nikolaidou sökte vård för magsmärtor runt om i Stockholm i mars 2009 blev hon inte tagen på allvar. Hon blev hemskickad med smärtstillande. Först i januari året därpå gjordes en titthålsoperation. Diagnosen: Långt framskriden äggstockscancer, i fjärde stadiet. TEXT GABRIELLA GRÜNWALD FOTO MAGNUS GLANS

”Jag blev d.” felbehandla

Fick smärtstillande i stället för cancerdiagnos:

«Ingen trodde    på mig» 4

nr 1 2011


N

är de svenska läkarna vägrade att operera henne, och i stället bad henne ta farväl av familjen, påbörjades en resa ut i Europa. Med familjens sparkapital och påstridiga anhöriga landade 52-åriga Barbara i Hamburg. Här har hon fått nytt hopp om att få sitt liv tillbaka. – Alla läkare i Sverige är förstås inte dåliga, men jag har haft extrem otur … Jag har så många år kvar att leva, men fick ingen hjälp, trots att jag var döende, säger Barbara, som har sin man Micios vid sin sida på sjukhuset i Tyskland. Jag sa till alla jag mötte i vården, redan från start, att jag har ett gynekologiskt problem, men ingen trodde på mig. Jag orkar inte försöka förstå varför jag blev så felbehandlad, utan kan bara konstatera att så är fallet. Hemma i Sverige finns de fyra barnen, och

det är framför allt döttrarna, 32-åriga Chrisstie och 27-åriga Eri, som sköter ruljangsen i såväl familjens städföretag som med allt praktiskt i hemmet i Sollentuna, för att få livet att fungera när mamma och pappa är bortresta. – Vården här duger inte alls, säger Chrisstie, som är besviken över hur hennes mamma slussats mellan olika doktorer och sjukhus i Stockholms läns landsting. Hur kan det ta över ett år innan man konstaterar att hon har svår äggstockscancer? Hon var så svullen i magen, såg ut som om hon var gravid i sjätte månaden, hade svår smärta, och hon haltade. Det är ju helt självklart att jag som dotter och anhörig måste reagera när läkare skickar hem henne med det iskalla beskedet att ställa sig i vårdkö. Min mamma har bott i Sverige i 32 år och hon har betalat skatt som vilken annan svensk som helst. Både Chrisstie och lillasyster Eri anser att det är helt livsavgörande att reagera och inte tiga still, att patienter och anhöriga bör höja sina röster när situationen så kräver. De menar att det inte finns tid till att vara artig och eftertänksam, rädd eller försiktig. Hela familjen anser att Barbaras invandrarbakgrund delvis varit problemet. Detta ovanpå de redan existerande, generella vårdproblemen såsom tidsbrist, trötthet och underbemanning duger dock inte som ursäkt, menar de. – Nej, faktiskt inte. Har du en familjemedlem, vars liv hänger på skör tråd, gör

nr 1 2011

5


som en röd tråd, – Empatilösheten löper säger dot tern Chrisstie.

du det som krävs, säger Eri. Visst, det kan verka hotfullt när en stor familj dundrar in och bullrar och vänder upp och ned på halva kungariket, men … Systrarna inser att deras civilkurage kan te sig skrämmande och hotfullt för personalen, som i sin tur reagerar med rädsla. Men att sticka huvudet i sanden och gömma sig är inget alternativ. – Vi är inte barn av Jantelagen, och det är heller inget vi strävar efter, säger Chrisstie. Vi är inte speciellt eftertänksamma, och vi har eventuellt väldigt olika sätt att uttrycka oss på. Vi gillar olika helt enkelt. Men något är fundamentalt fel med läkarutbildningen. Och i samhället. I personalrummet. Empatilösheten löper som en röd tråd. Det är viktigt att ta personligt ansvar. Chrisstie slår fast att mammans språkliga begränsningar, genom att inte prata svenska flytande, bidragit till att kontakten med vården varit svår, att problemet kraftigt minskat hennes förmåga att tillskansa sig värdefull information. I samma andetag ökar kraven; att vara övertydlig och välartikulerad på alla tänkbara sätt blir ännu viktigare då, enligt Chrisstie. – Vi har fått ta emot formella brev, blivit avfärdade på onkologen vid Radiumhemmet, fått smärtstillande, som något slags botemedel, en kompensation för att man inte kunde prata med oss. När mamma väl fick sin titthåls­ope­ration vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge i januari var det nästintill försent. Hon var döende. Hade vi inte agerat genom att skicka iväg henne till Tyskland i det skedet, betalat själva och blivit halvt galna på kuppen, ja, då tror jag ärligt talat inte att hon hade klarat sig, säger Chrisstie. Vad skulle du göra om din mamma

6

– Hela familjens ekonomi har påverkats till det yttersta, säger Barbara Nikolaidou.

svävade mellan liv och död? Även andra nära anhöriga vittnar om hur Barbaras magsmärtor avfärdades i stället för att tas på allvar. Varför? undrar de. Och hur kom det sig att man skrev fel födelseår i hennes journal? Varför ansåg svenska läkare att hon skulle ta farväl av familjen? Att hennes tid var utmätt? Chrisstie berättar att flera av varandra oberoende läkare, vid de tre utländska sjukhusen i Tyskland,

«Vi fick ingen infor­mation, blev otrevligt bemötta och vi upplevde en kyla som gick att ta på.» England och Grekland som de kontaktade, sa samma sak: ”Operera!” I Sverige ansåg man å andra sidan att cancern var för långt gången för operation. Hon skulle behandlas med cytostatika. Vid första behandlingen fick Barbara en allergisk reaktion. – Detta var nog det värsta av allt, säger Chrisstie. Men vi fick ingen information, blev otrevligt bemötta och vi upplevde en

kyla som gick att ta på. Och än i dag är journalsidan, där allergichocken var dokumenterad, borta. Den saknas helt enkelt. Varför? Chrisstie förklarar att det aldrig tidigare föresvävat henne att de skulle bli särbehandlade på grund av att de var invandrare eller för att de var ”annorlunda”. – I dag är jag tvärtom övertygad om att detta har spelat stor roll i hur vi har blivit behandlade, säger hon. Mamma grät framför läkarna, bönade och bad, frågade efter psykologhjälp till sig själv och sina barn. Men inget hände. I vår värld fanns det till slut ingen annan utväg än att ta henne utomlands, säger Chrisstie. Primärt för hennes rent kliniska och kritiska medicinska tillstånd. Men också för att ingen av oss skulle tappa mer hopp. Barbara och maken Micios är mycket

försiktiga med att hänga ut någon de mött i vården; de vill blicka framåt och ser nu tiden an med tillförsikt. Men båda menar att utan varandra och det starka drivet inom familjen hade Barbara inte klarat sig. – Hela familjens ekonomi har påverkats nr 1 2011


foto Holger Ellgaard

«Jag uppmanar till anmälan» – Jag är inte överraskad över att det här fallet kommer upp i media, men jag kan inte annat än djupt beklaga det som familjen Nikolaidou ger uttryck för i artikeln, säger Kjell Bergfeldt, biträdande verksamhetschef vid onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna.

till det yttersta och alla har verkligen hjälpts åt, säger Barbara. Familj och släktingar har stöttat hela vägen. Och här på sjukhuset i Hamburg möter jag andra svenska invandrare, vilket är både sorgligt och glädjande. Att kunna göra sig förstådd på sitt eget

språk, alfabetiskt men också kroppsligen inklusive andra språkliga koder som handlar om finkänslighet och subtila nyanser är det som återkommer vid alla samtal med familjen Nikolaidou. Den raka och innerliga kommunikationen, som de alla understryker värdet av, blev Barbaras sämsta verktyg. – Vår berättelse handlar inte om att vara ett offer. Då om någon gång tar livet slut, säger Chrisstie. Däremot har vår ilska och besvikelse varit den drivkraft som varit vår väg ur den här mardrömmen. Det farligaste skulle ha varit om vi hade anpassat oss, varit snälla, tigit och låtit tiden gå. I så fall hade jag och mina syskon med största sannolikhet i dag inte haft någon mamma.

nr 1 2011

– Inte minst sättet de upplever sig blivit be­ mötta på är allvarligt. Även att patientens invandrarbakgrund skulle ha haft betydelse. Kjell Bergfeldt betonar dock att det som familjen Nikolaidou återger bara till en del berör de förhållanden som existerar vid onkologiska kliniken. Han förklarar att man inte accepterar dåligt bemötande, utan att man aktivt arbetar för att förstå, visa empati och ge säker vård. Inte minst till patienter med invandrarbakgrund. Bara i Stockholm har runt 25 procent av alla patienter utländsk härkomst. – Enligt Socialstyrelsen har patienter med invandrarbakgrund sämre överlevnad i ett flertal sjukdomar; detta trots att vi har en jämlik vård. Språket är bara en sak som kan förvärra situationen. Ett annat exempel är att en lågutbildad kvinna kan ha det svårare i jämförelse med en högutbildad. Att man i Stockholm valde att inte operera Barbara Nikolaidous kan bero på att det råder olika traditioner mellan länder huruvida avancerad kirurgi och/eller cytostatika är att föredra. – Det finns en oenighet här, säger Kjell Bergfeldt. Vi saknar belägg och säkra data varför vi inte kan vara övertygade om att den ena vägen är bättre eller sämre. En del läkare är också mer fokuserade på cytostatikabehandling än andra. Kjell Bergfeldt tror också att den ökade pressen på anställda inom svensk sjukvård gör att frånvaron av empati växer, men att det inte legitimerar personal att vara nonchalant. De flesta klagomål som når fram handlar om just dåligt bemötande. Men genom så kallade kontaktsjuksköterskor, som hjälper och stöttar patienter, samt ambitionen att följa upp, kommunicera, och ibland även

Kjell Bergfeldt förklarar att personalen på onkologiska kliniken aktivt arbetar för att visa empati och ge säker vård. Inte minst till pati­ enter med invandrar­ bakgrund.

be om ursäkt, kommer man så småningom åt problemen. – Jag har för övrigt träffat patienten och gått igenom de delar av hennes historia som berör vår verksamhet, även om jag inte kan kommentera enskilda fall, säger Bergfeldt och hänvisar till sekretesslagen. Låt mig dock dementera uppgiften om en försvunnen journalanteckning. Detta måste bygga på ett missförstånd. Om så hade varit fallet hade det betraktats som väldigt allvarligt. Den nya patientsäkerhetslagen ger patienter och anhöriga möjlighet att anmäla skador, lidande och även bemötande till Socialstyrelsen eller patientnämnden. – Jag vill rekommendera den här familjen att göra en sådan anmälan, säger Kjell Bergfeldt.

Gabriella Grünwald

7


Starta en egen insamling

Kontakta en stödperson

På Cancerfondens webbplats cancerfonden.se kan du starta en egen insamling. Det kan vara till minne av en person, som gratulation eller med ett annat tema. Skapa ett användarkonto och uppmana släkt och vänner att stödja insamlingen!

för bröstcancer får lymfödem i en arm efter operationen. Ett sätt att underlätta besvären vid svullnaden är att ha en kompressionsstrumpa på armen som stöd. Ett amerikanskt företag har tagit fram ”strumpor” i glada färger och mönster, som kanske känns lite roligare än en enfärgad svart eller hudfärgad. Mer info på www.lymphedivas.com

Twittra mot cancer Sara Öhman,

alias @saraohman på Twitter har startat en insamling till förmån för Cancerfonden. Informationen om insamlingen sprider Sara och hennes vänner genom att twittra om den. Sara skriver: – Jag vill visa att man kan nå stor effekt genom att använda sociala medier till att göra gott. Därför startade jag insamlingen. Målet är att samla in 10 000 kronor.

8

Den amerikanske toppcyklisten

Lance Armstrong behandlades i slutet av 1990-talet för spridd testikelcancer. En hjärntumör och ena testikeln opererades bort. Efter ett par år kom han dock tillbaka till proffscyklingen, och startade då organisationen Livestrong. Livestrong arbetar för att förbättra livskvaliteten för cancerpatienter, samla in

pengar till forskning med mera. Man deltar också i idrottstävlingar: cykling, löpning, gång och triathlon. Alla som ställer upp för Team Livestrong har ett gult band runt handleden. I år springer ”de gula” bland annat maraton i Monaco, New York och Los Angeles. www.livestrong.org

Lyckat försök med stamceller Särskilda stamceller, blodstamceller, har visat sig kunna hämma immunförsvaret och dämpa inflammatoriska reaktioner hos leukemipatienter. Men ibland stöts de nya cellerna bort. Forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge prövar nu att transplantera bindvävsstamceller tillsammans med blodstamcellerna för att minska risken för avstötning. Hittills har man, under ledning av professor Katarina Le Blanc, gjort transplantationer på åtta patienter, och dessa gick mycket bra. Nu fort­ sätter man med 55 patienter i ett europeiskt samarbete. Om det går som man hoppas kommer denna typ av transplantation att bli standardbehandling, och öka överlevnaden hos leukemi­patienter. Källa: Radiumhemmet

foto istockphoto

Många kvinnor som opereras

Idrottare med gula band foto Scanpix

Färgglada ”strumpor”

På cancerfonden.se finns ett Forum, där du kan skriva inlägg, antingen du är patient eller anhörig. Där kan du också få en Samtalsvän, någon med erfarenhet av din typ av cancer, om du behöver någon att tala med. Stödpersoner finns också hos flera patientföreningar. Sök på patientföreningar cancer på internet.

Stamceller i frysprocess. Den gula vätskan är blodplasma. I den röda blodpåsen på bordet förvaras stamceller. nr 1 2011


5

Webbsida om djurcancer

personer bloggar på cancerfonden.se Vill du bli den sjätte, sjunde… att berätta om din vardag som cancerpatient/närstående? Mejla martina.frickisberg@cancerfonden.se

Även djur kan få cancer. Forskaren och veterinären Patricio Rivera har startat www.djurcancer.se, med information om cancer hos hundar och katter.

Europeiska cancerforskare ska samarbeta om lungcancer För att forskningsrönen snabbare ska nå patienterna har ett stort forskningssamarbete nu inletts mellan europeiska forskare. Samarbetsprojektet omfattar 28 av de mest inflytelserika cancerforskningsinstituten i Europa, däribland de i Cambridge och Oxford, och Världshälsoorganisationens Cancerforskningsinstitut i Lyon. – Vi ska inte säga att forskningen misslyckas, för det gör den inte, men problemet växer fortare än vad kunskaper att hantera det växer, säger professor Ulrik Ringborg, Radiumhemmet, som leder projektet. 3 500 svenskar dör varje år av lungcancer, och allt fler av

dem är kvinnor. Lungcancer var tidigare en sjukdom som i första hand drabbade män, eftersom män i högre grad än kvinnor rökte. Efter decennier av ökad rökning bland kvinnor har detta förändrats. I dag är det fler kvinnor än män som röker, och det syns nu också i statistiken över hur många som insjuknar. Enligt Socialstyrelsens nya sta-

tistik var 2009 det första året som fler kvinnor än män insjuknade i lungcancer. Här har alltså skett ett tydligt trendbrott. Andelen kvinnliga rökare har ökat sedan 1960-talet, och nu ser vi resultatet. Tobakens effekter drabbar allt fler kvinnor. Statistiken talar sitt tydliga språk: trenden kommer att fortsätta i samma

riktning. Lungcancer kommer i allt högre grad bli en kvinnosjukdom. För sex år sedan ratificerade Sverige who:s tobakskonvention och åtog sig därmed att följa dess förpliktelser. Trots det saknas det i Sverige varningsbilder på tobaksförpackningarna, tobaksindustrins lobbyarbete kan delvis ske utan offentlig tillsyn och, inte minst, tobaksindustrin tillåts fortfarande att göra reklam via förpackningar och på försäljningsställen. Då runt 25 procent av all cancer i Sverige beror på rökning är det dags att ta krafttag inom detta område, vilket många andra länder faktiskt gör på ett helt annat sätt.

«Nej, fy det här hemska stället skulle jag aldrig vara på.» Elisabet Englund, patolog. Se sidan 12.

Kaffe mot cancer? Kaffeälskare försvarar gärna

sin favoritdryck med att den kan skydda mot flera sjukdomar. Och det finns studier som gett visst belägg för att kaffe faktiskt skyddar mot tjock- och ändtarmscancer och vissa typer nr 1 2011

av bröstcancer. Men fortfarande behövs mer forskning för att man ska kunna ha definitiva bevis för kaffets positiva effekter. Att det är gott och uppiggande kan dock alla kaffe­drickare hålla med om! Källa: www.kaffeinformation.se

200 kronor för alla Från och med 2011 kostar ett

stödmedlemskap i Cancerfonden 200 kronor per år för alla. Det innebär en höjning för pensionärer, som tidigare har betalat 100 kronor. Som stödmedlem får du som vanligt fyra nummer av Rädda Livet och är med och stödjer noggrant utvalda forskningsprojekt om cancer.

Hälften strålbehandlas Ungefär hälften av alla can-

cerpatienter behandlas med strålterapi. Av de cancerpatienter som botas står kirurgin för cirka 60 procent, strålterapin för 30 procent och kemoterapin (läkemedlen) för 10 procent.

Fler dör i lungän bröstcancer Att få cancer i lunga, bronker och lungsäck är nu lika vanligt hos kvinnor som män, 1 791 respektive 1 787 fall (2009 ). Detta speglar rökvanorna i befolkningen. Under 1960- och 70-talen började allt fler kvinnor att röka, i dag är fler kvinnor än män dagligrökare. I dag dör dessutom fler kvinnor i lungcancer än i bröstcancer.

9


Nytt effektivt läkemedel

Svensk cancervård i toppklass

Cancerläkemedlet Tasigna, som tas

2,4 miljoner cancerpatienter har följts upp av ett internationellt forskarteam. Patienterna behandlades för fyra cancertyper: bröst-, lung-, tarm- och äggstockscancer under åren 1995 till 2007. Överlevnaden har förbättrats överlag. Bästa

som tabletter, har bättre och mer varaktig effekt mot kronisk myeloisk leukemi, KML, än tidigare läkemedel. Detta har visat sig vid en 2-årsuppföljning av 846 patienter med KML. Flera av patienterna visade inga spår

av sjukdomen efter 24 månader. Undersökningen presenterades vid en internationell hematologkongress i Florida nyligen. I Sverige får omkring 100 personer varje år diagnosen KML. Källa: Onkologi i Sverige

resultaten har Sverige, Australien och Kanada. Att dessa länder har så bra resultat anses bero på tidig upptäckt av tumörer och bra behandlingsformer. Källa: The Lancet

Protein kan hämma tumörväxt Det kroppsegna proteinet hrg

Cancerframkallande ämne i fyrverkerier Hexaklorbensen, ett ämne som

vid djurförsök har visat sig orsaka cancer i levern och andra organ, har hittats i fyrverkeripjäser i Danmark, trots att det varit förbjudet i Europa i decennier. Laboratorier i Danmark och Österrike har analyserat sammanlagt 82 olika fyrverkeripjäser från Kina. En fjärdedel visade sig innehålla hexaklorbensen, en pjäs innehöll så mycket som 4,4 procent. Resultaten har nyligen lett till att andra länder i eu, bland annat Sverige, beslutat sig för att starta en granskning av fyrverkeripjäser under de kommande två åren. Hexaklorbensen innehåller mycket klor, som ger fyrverkerierna vackra färger.

Du är inte ensam Varje år får cirka 50 000 personer i Sverige cancer. Ungefär 60 procent av patienterna botas, men överlevnaden varierar mellan olika cancerformer. Många känner sig ensamma och rädda när de får ett cancerbesked. Men du är inte ensam. Flera stödföreningar finns som man kan kontakta för att få veta mer: Stödet för lungcancer­ patienter, Bröstcancerföreningarnas riksorganisation, Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka, Blodcancerförbundet, Gynsam för gynekologiska cancerformer med flera.

10

har visat sig kunna omvandla inflammatoriska celler i en tumör till ”mördarceller”, som hämmar tillväxten. Tumörer är ofta inflammerade, och det kan antingen stimulera eller hämma tumörens tillväxt. Men blodplasmaproteinet hrg har visat sig ha goda egenskaper och

aktiverar de specifika immunceller som hämmar tumören. Detta har visat sig i en svenskbelgisk studie som publicerats i nätupplagan av tidskriften Cancer Cell. – Det finns en stor potential att utveckla hrg till ett läkemedel för cancerbehandling, säger Lena Claesson-Welsh, professor

vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet som lett den svenska delen av studien. Ett annat viktigt fynd är att hrg samverkar med effekten av cellgifter för att effektivt dämpa cancertillväxten. Källa: Uppsala universitet

Inflammationshämmare vid bröstcancer ­patienterna med. Möjligen är innan man kan rekommendera linfrö bra, men det återstår att det, säger Charlotta Dabrosin. behandlas med hjälp av en visa att det är säkert för patienter Källa: Linköpings universitet. medicin som i dag används mot ledgångsreumatism. Medicinen blockerar ett inflammatoriskt protein och hämmar tumörtillväxten. Det framgår av en forskningsstudie som gjorts vid Linköpings universitet under ledning av professor Charlotta Dabrosin. Vissa växtöstrogener från linfrö kan delvis ha samma verkan. Däremot har genistein, ett växtöstrogen som framför allt finns i sojaprodukter, inga effekter alls på bröstcancer. Genistein kan till och med ha liknande effekter som östrogen. – Alla typer av kosttillskott med östrogenlika ämnen ska undvikas när man drabbats av bröstcancer. En del av dessa produkter riskerar att hejda tillfrisknandet och motverka Viss forskning tyder på att linfrö eventuellt kan hämma tumörtillväxt. de mediciner vi behandlar Bröstcancer skulle kunna

nr 1 2011


Miljoner till forskning 389 miljoner kronor har Cancerfonden

delat ut till forskning för 2011. De tre högsta anslagen, 2 miljoner kronor vardera, går till studier för att hitta markörer för att upptäcka bröstcancer, behandling av tjockoch ändtarmscancer samt hur man kan hämma nybildning av blodkärl i tumörer.

Vi kvinnor kallas till cellprov­

tagning för att utesluta livmoderhalscancer. Men vi kommer inte alltid. Detta vill Region Skåne med stöd från Cancerfonden göra något åt, eftersom tidig upptäckt räddar liv. En mobil mottagning, en buss, står på Malmös torg någon dag varje vecka fram till maj månad 2011. Premiären ägde rum i december förra året. Passar inte kallelsetiden eller busstiden finns det också möjlighet att komma till klinikens drop in-mottagning. Detta gäller även kvinnor mellan 23 och 50 år som inte fått någon kallelse och som inte tagit cellprov de senaste tre åren. Upplysningar om när och var mottagningar för drop in finns

foto istockphoto

Rullande mottagning ska rädda livmoderhals

fick 2010 års Athenapris på 150 000 kronor. Priset premierar forskare som samarbetar med industrin för att ta fram nya produkter med stor patientnytta. Priset har instiftats av Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen och tidningen Dagens Medicin. Raypilot-tekniken är ett navigationssystem som på ett bra sätt kan lokalisera tumören vid strålbehandling. Idén kommer från onkologerna Bo Lennernäs vid Sahlgrenska nr 1 2011

Jan Zedenius besvarar dina frågor i Rädda Livet.

När jag tog ett PSA-test nyligen fick jag beskedet att det var 3,5 och kvoten 17. Var det bra eller dåligt? Och varför? – Det övre gränsvärdet för PSA brukar sättas till 3 mikro­gram/liter. Det finns många tillstånd som kan öka PSA-värdet något, och för att få en bättre precision beräknar man då kvoten mellan fritt och totalt (fritt + makromolekylbundet) PSA. En relativt sett större andel bundet PSA cirkulerar vid prostatacancer. Detta leder till att en låg kvot (t ex <0,10) ökar risken för att det finns en cancer. Värdena 3,5 med kvoten 17 talar starkt emot förekomst av prostatacancer. Jag har haft sura uppstötningar under några år och medicinerar för detta (omeprazol). Då mår jag bra. Men ökar denna åkomma risken för att få cancer i halsen/matstrupen? – Sura uppstötningar, eller reflux, är en av flera risk­ faktorer för utvecklande av matstrupscancer. Dock är reflux vanligt, matstrupscancer ovanligt. Om man behöver medicinera mot halsbränna långvarigt bör man undersökas med så kallat gastroskopi, där läkaren med en videokamera i änden på en böjlig ledare tittar på matstrupe, magsäck och tolvfingertarm. Den läkare som ordinerat omeprazol bör i så fall remittera dig för detta. Har ont i en tå och fått reda på att det är en benign tumör. Vad betyder det?

Gynekologisk kontroll kan äga rum i Malmöbuss.

får du på telefon 040-33 79 26 och 040-33 79 26. Provtagningen kostar 120 kronor.

Strålteknik fick pris En förbättrad strålteknik, RayPilot,

Fråga experten

Sänd din fråga till jan.zedenius@ cancerfonden.se Skriv Experten i ämnesrutan.

Universitetssjukhuset, Sten Nilsson vid Karolinska Institutet, Seymour Levitt, professor emeritus, USA, och Bengt Rosengren, professor emeritus från Bergen i Norge. Dessa har tillsammans företaget Micropos Medical, som utvecklat Raypilottekniken. Athenas hederspris gick till göteborgsforskarna Kristoffer Hellstrand och Mats Brune, vars forskning lett fram till ett nytt läkemedel som förebygger återfall i akut myeloisk leukemi. Källa: Dagens Medicin

– Benign (=godartad) tumör (=knöl). Godartade knölar behöver i regel inte behandlas om de inte förorsakar några besvär. Har fått problem i tänderna. Tror det hör ihop med min cytostatikabehandling. Får jag ersättning via F-kassan om jag måste byta ut min brygga i överkäken? – Man kan få ersättning under förutsättning att behandlande läkare skriver ett intyg som fastslår sambandet mellan behandling och tandproblem. Nackdelar och fördelar med implantat (gummikula) efter behandling av testikelcancer? – Den stora fördelen torde vara att pungen ser ut och känns normal. Några större nackdelar finns nog inte utöver att det blir ytterligare ett litet ingrepp.

Jan Zedenius Jan Zedenius är docent och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Han bedriver cancerforskning vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi. Därutöver är han biträdande vetenskaplig sekreterare på Cancerfonden.


Det var långt ifrån självklart att Elisabet skulle bli patolog. – Nej fy, det här hemska stället skulle jag aldrig vara på, säger hon med ett leende. I dag stortrivs hon med jobbet.

12

nr 1 2011


I hasorna på patologen:

diagnosdetektiven text Birgitta Forssell Foto mikael risedal

V

Är det cancer – och i så fall – vilken sort och grad? Det är patolog Elisabet Englund och hennes kolleger som ställer den slutgiltiga diagnosen.

i träffas på patologen vid Skånes Universitetssjukhus i Lund. Ett charmigt, lagom slitet ställe med ett teamwork som till och med märks för en utomstående. Plötsligt blir det bråttom – en patient ligger på operationsbordet och ett vävnadsprov ska snabbanalyseras. En misstänkt hjärntumör och frågan är om det är metastaser eller ett gliom. Neuropatologerna Elisabet Englund och Eva Lindberg sätter sig vid mikroskopet tillsammans med den biomedicinska ana­ lytikern Sanaz Mojighasghaei och underläkaren Kajsa Ericson. Flera par ögon ser bättre en ett. – Vi patologer jobbar gärna i flock – snackar diagnoser och slår i böcker, säger Elisabet. Koncentrationen är påtaglig. Neurokirurgen väntar på ett avgörande svar. – Jag funderar lite över blodkärlens utseende. De hör inte ihop med en högmalign sort, säger Elisabet och Eva håller med. – Här kan du se runda cellkärnor som packat ihop sig, säger hon och pekar åt mig.

– Det är ytligt men det växer in i lillhjärnan. Ovanligt knepig bild, säger Eva. – Men vi fick svar på några viktiga frågor, det är en primärtumör i lillhjärnan. Det är inte ett lymfom. Hade det varit det sätter man in en shunt i hjärnan under operationen som man sedan medicinerar igenom. Det var inte metastaser så nu slipper man söka genom hela kroppen på jakt efter en modertumör. Och det är inte heller ett melanom eller ett vanligt gliom. De olika gradindelningarna av hjärn­ tumörer medför helt olika behandlingar – och prognoser. – Det finns hjärntumörer som vi aldrig botade förr som det nu går att leva med i flera år, säger Elisabet. Dagen inleds lite oväntat – för mig. En man

ska obduceras och ligger öppnad på obduktionsbordet. Obduktioner är en liten del av en patologs arbetsuppgifter. Som Elisabet säger: ”De flesta av våra patienter lever.” – Det tar inte så lång tid, du kan hänga med, säger Elisabet och drar på sig plast­ förkläde och handskar.

Tumörer i tvärsnitt

Obduktionsteknikerna har öppnat kroppen och organen ligger utplockade tillsammans med hjärnan. Det ser precis ut som på film. Sex operationsbord i rostfritt stål i ett kalt rum med bra belysning. Knivar, rostfria brickor och pytsar bredvid. – Han dog av en massiv hjärtinfarkt. Det kan man se på att vävnaden är flammig på ett speciellt sätt. Han hade leukemi och drabbades av en lunginflammation som gjorde att hjärtat inte orkade mer. Det var här på patologen i Lund som Elisabet

var med om sin första obduktion som läkarstudent. Svimmade nästan och fick gå ut. – Patolog var nog det sista jag ville bli, men så gjorde jag ett studieuppehåll och började arbeta här eftersom det fanns en så trevlig läkare som blev min handledare. Efter några år som ”vanlig” läkare kom Elisabet tillbaka till patologen. Och hon har inte ångrat sig. – Vi har ett enormt bra kamratskap, det är ett kul jobb och man har tid att forska. Jag brukar säga att det är de blödigaste läkarna som blir patologer. När jag var distrikts­ läkare kunde jag aldrig koppla av, oroade mig för patienter och grubblade på diagnoser på kvällarna, så det här passar mig perfekt. Elisabet följer sina patienter via namnlapparna på proverna, men träffar dem aldrig. – Men det händer ganska ofta att jag pratar med anhöriga. Förra veckan ringde en mamma som ville veta vad det var som till slut gjorde att hennes son dog. Jag brukar även få frågor om döden kommit snabbt. Kan du se det?

– För det mesta. En sprucken aorta, en massiv hjärnblödning eller hjärtinfarkt går snabbt. Ett snitt av tumören i mikroskopet. Patienten ligger på operationsbordet och kirurgen väntar på snabbsvar. De mörka prickarna är cellkärnor i tumören.

nr 1 2011

Färskt vävnadsprov från misstänkt hjärntumör som frysts, snittats och färgats för en första bedömning. Senare görs flera infärgningar med markörer för gliaceller, melanom och för tumör med ursprung i ett blodkärl.

Tänker du på patienterna bakom proven?

– Ja, jättemycket. Jag ser ju vad de heter och hur gamla de är. Man gör sig snabbt en bild. Jag är inte oberörd när jag diagnostiserar ett glioblastom, en svårartad hjärntumör, om jag säger så.

13


Patogerna är subspecialiserade på organ. Elisabet är neuropatolog och har hand om hjärntumörer, demenssjukdomar, infektioner och missbildningar i hjärnan. Det finns cirka 300 hjärntumördiagnoser och av dem är tio de mest vanliga. – Hjärnan är speciell med sin egen topografi. En leversjukdom finns i hela levern, medan hjärnsjukdomarna drabbar specifika regioner. Ett vävnadsprov från fel ställe i hjärnan ger fel svar. Hur lång tid tar det att ge ett provsvar?

– En kvart om patienten ligger på operationsbordet. Men då är det ju inget fullständigt svar eftersom vi inte hinner göra alla infärgningar. Ett standardsvar tar ett par dagar. En patient med födelsemärke kan få vänta längre; en akut hjärntumörfråga högprioriteras. Är det ont om patologer?

– Ett visst underskott i Lund; i Malmö och Helsingborg är bristen påtaglig precis som på andra håll i landet. Patologbristen ger längre svarstider även för de mest prioriterade fallen – cancerfallen – och svårigheter att hänga med i diagnostik­ utveckling och forskning. Vad beror bristen på?

– En generationsväxling och att det är svårt att locka de yngre, men också en större efterfrågan på patologer och alltmer komplicerade subspecialiteter. Analyskravet på varje enskilt prov har ökat. Fler unga läkare borde testa. Det är ett roligt jobb!

Ingen tar ansvar och ingen har överblick Har vi tillräckligt många specialister nu och i framtiden för att ta hand om cancerpatienter? Man vill ju gärna tro att det finns någon som har huvudansvaret för att planera hur många onkologer, radiologer och specialistsjuksköterskor med flera det behövs i Sverige nu och framöver – för att möta patienternas behov. Att det finns någon instans som har ansvaret för att larma i god tid när det närmar sig Maria stora pensionsavgångar i en Prigorowsky viss landsända till exempel. Tyvärr är det inte så. Sverige saknar beredskap ur ett övergripande nationellt perspektiv för att möta framtidens behov på specialister. Detta är en fråga Cancerfonden driver inom ramen för opinionsarbetet. Det kommer inte att finnas tillräckligt många experter för att möta behovet. Cancerstrategin måste resultera i konkreta åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen på fem, tio och tjugo års sikt. Det innebär också att det är nödvändigt att intressera fler unga läkare för speciali­teter

det råder brist på och utbilda tillräckligt många. En undersökning som Cancerfonden genomförde hösten 2010 tillsammans med Svensk förening för patologi visar att landstingen har stor brist på patologer, de specialistläkare som ställer diagnos utifrån vävnadsprover. Många som väntar på besked får leva i ovisshet alldeles för länge. Det är ett aktuellt exempel. Vi vet att det gäller flera specialiteter. Regeringen måste ta ansvar för kompetensförsörjningen i den nationella cancerstrategin. Patologer och alla andra specialister fyller en central roll i vården av alla sorters cancer. På kort sikt handlar det mycket om att skapa attraktiva tjänster med möjligheter till forsknings- och utvecklingsarbete, så att de som i dag arbetar inom specialiteten stannar kvar. Det finns inte tillräckligt många för att täcka dagens behov; vi har absolut inte råd att förlora ännu fler. Tidig upptäckt, rätt diagnos och snabb behandling är ofta avgörande för ett framgångsrikt resultat – alltså att rädda patientens liv. Det måste planeras – NU! Maria Prigorowsky samhällskontakter, Cancerfonden

Vävnadsprovets väg

Kirurgen opererar ut ett snitt av misstänkt tumörvävnad.

14

Patologen väljer ut en representativ bit av vävnaden som fixeras i formalin för att senare skivas.

Vävnads­ skivan torkar.

Snittet bäddas in i paraffin och man gör en fyrkantig kloss.

Klossen skärs i mikrotunna skivor med en speciell snitt­ ningsmaskin.

Snitten läggs ut på en glas­ skiva.

Snitten färgas i olika bad. Ett med vanliga färger som framhäver celler, ett med silverfärg som visar sjukliga cellförändringar. Immunhistokemiska färgningar känner igen ämnen, ungefär som tumö­ rernas fingeravtryck, i olika tumörsorter.

nr 1 2011


FOTO Roger Brolén/Granitfilm AB

nda En av tio kä rättar om personer be eter av sina er farenhdom. cancersjuk

– Jag har haft turen att inte drabbas av cancer – ännu, säger Dramatenskådespelerskan Marie Göranzon.

Cancer kan drabba oss alla Första gången skåde­ spelerskan Marie Göranzon kom i kontakt med cancer var för 20 år sedan när hennes allra närmaste väninna Carin fick cancer, 48 år gammal.

nr 1 2011

C

arin hade bröstcancer och blev botad som det hette, men efter ett år kom cancern tillbaka och hade då spridit sig till skelettet. – Jag hälsade på henne kvällen innan hon dog. Jag såg och förstod, men hon verkade själv inte vilja acceptera hur hon mådde. Carin dog tidigt nästa morgon och lämnade man och tre små barn efter sig. Hennes bortgång påverkade mig mycket. Carins hjärna var frisk och hon var inte riktigt klar med livet, minns Marie Göranzon. Hon var fortfarande vital. – Jag har haft turen att inte drabbas av cancer – ännu. Är man gammal kan det vara naturligt att råka ut för cancer, men inte som barn och ungdomar. Jag är 68 år i dag och har fått leva ett långt liv. Hon återkommer till Carin och menar att

hade hon levt i dag hade forskningen hunnit längre och sjukvården säkert botat henne. – Därför känner jag att det är så oerhört viktigt att vi alla bidrar med så mycket vi kan till grundforskningen om cancer. – Har du pengar att ge, så ge! Cancer kan drabba vem som helst av oss och när som helst. Kommer forskningen framåt så överlever fler och det är ju allas vårt stora mål, säger Marie Göranzon. Marie Göranzon har på olika sätt visat sitt engagemang för cancerfrågan och deltar i Cancerfondens kunskapsspridning på olika sätt. 2010 var hon ambassadör för Rosa Bandet. I år finns hon med på Cancerfondens webb-tv och berättar om sin väninna Carin. Du kan se filmen på cancerfonden.se

15


Tema: 60 års framsteg r a il b ju d il m iv g en – en d on rf ce n Ca tid finansierat svensk under denna Cancer fonden fyller 60 i år och har vi tittat kronor. Inför vårt jubileumsår har cancer forskning med 7 miljarder hur forskningsbudgeten var 1952 och vad e, rjad bö n ete mh ksa ver r hu på kunskapsläget ser ut i dag.

Den ideella kraftens möjligheter

V

FOTO ULLA MONTAN

ad hade hemmafrun Ebba Andersson i Kvinnogillesförbundet och herrekiperingsföreståndaren Morri Nidén gemensamt? Tre saker! De hade båda drabbats av cancer och blivit botade, de hade tagit till sig det stora behovet av forskning och de hade kraften att ta initiativ för att få till stånd en förändring. Ebba Andersson startade en riksinsamling till förmån för forskningen. Morri Nidén samlade eliten av forskare och andra betydelsefulla personer och bildade Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande. Ett utmärkt exempel på den ideella kraftens möjligheter, vilken har en stark och lång tradition i Sverige. Internationellt sett har vi en

16

mycket stark ideell sektor som i dag är mer aktiv än kanske någonsin. Initiativet till föreningen blir grunden för den roll som Cancerfonden, som den numera kallas, har spelat under en lång följd av år. Personligen är jag övertygad om att denna roll kunnat skapas och vidmakthållas just genom att varenda människa i landet som är berörd av frågan, också enkelt kan finna en möjlighet att bidra med en insats - liten eller stor. Generositeten hos allmänheten är mycket stor och den ger en känsla av delaktighet som är unik. Det är ofta svårt att utvärdera resultatet av ideella insatser. Här är det inte alltid de svarta siffrorna längst ner på resultaträknr 1 2011


Stor betydelse för cancerforskningen Ebba Andersson och Rolf Sivert konstaterar att hennes insamling gav 951 000 kronor.

Lennart Hyland hade all anledning att se glad ut när Siw Malmkvist sjöng i Hylands hörna. Den första stora tvinsamlingen i Sverige, ”Röda Fjädern mot cancer” den 20 april 1969, inbringade över 33 miljoner kronor.

ningen som är avgörande för framgången. Satsningar på skilda områden kan visa på utväxling långt senare.

– Cancerfonden har under sina 60 år kommit att spela en mycket stor roll för utvecklingen och vidmakthållandet av en högkvalitativ cancerforskning i vårt land. Det säger professor emeritus Kenneth Nilsson i Uppsala. Han var ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd under 10-årsperioden 1993 till 2003. Han ger i en krönika på Cancerfondens webbplats en återblick på Cancerfondens utveckling och vikten av en hög kvalitet på cancerforskningen. Kenneth År 2003 satsade Sverige Nilsson cirka 600 miljoner kronor på forskningsområdet cancer, motsvarande cirka 70 kronor per capita. Endast i Storbritannien var finansieringen högre. Cancerfonden stod för drygt hälften av stödet till cancerforskningsprojekt i Sverige. Den statliga finansieringen däremot uppgick endast till cirka 10 procent.

En utveckling kan beskrivas genom stöd för

den enskilda människan, hur behandlingar upplevs, hur anhöriga påverkas, hur prognosen ser ut och var jag kan hämta styrka i min utsatta situation. En faktor som är av stor betydelse för engagemanget är dessutom den kunskapsförmedling som sker genom Cancerfondens olika kanaler. Cancerfondens betydelse för forskningen kan inte överskattas. Engagemanget hos allmänheten kan heller inte överskattas. Tillsammans bildar de en syntes som slutligen ger de cancerdrabbade hopp och som i ljuset av de 60 år Cancerfonden verkat närmast kan beskrivas som en framgångssaga. Marianne af Malmborg Generalsekreterare 1996–2003 nr 1 2011

Det är alltså uppenbart att Cancerfonden under sina 60 år kommit att spela en mycket stor roll för utvecklingen och vidmakthållandet av en högkvalitativ cancerforskning i vårt land. Att så skett beror i hög grad på hur fondens stadgar kom att formuleras. Cancerfondens policy har varit att

L ä s he krönikanla på cancerfo n d en kronika- .se/ kenneth nilsson

stödja forskarinitierade forskningsprojekt. För urvalet av projekt ansvarar en forskningsnämnd som domineras av landets bästa cancerforskare – urvalsprocessen är således forskarstyrd. Förutom projektstöd delar forskningsnämnden ut andra typer av anslag såsom tjänster och resebidrag. Under alla de 60 åren har dock Cancerfonden kunnat behålla sin frihet och sitt oberoende från staten och har fördelat stöd till cancerforskning utan att behöva ta hän­syn till någon som helst politisk styrning. Cancerfondens forskningsnämnd har strävat efter att arbeta som ”forskarnas nämnd” med stort stöd och utan väsentlig styrning av huvudmän och styrelse.


FOTO Roger Brolén/Granitfilm AB

Tema: 60 års framsteg

n hade st yFör 60 år seda kronor at t 0 relsen 250 00 er kronor on ilj m 9 fördel a. 38 r 2011. fördel as unde

– Nyfikenhet driver mig, säger Johan Holmberg, forskare vid Ludwiginstitutet för cancerforskning.

Johan Holmberg, är forskare vid Ludwig-

institutet för cancerforskning, Karolinska Institutet i Stockholm. Han arbetar med utveckling av nervsystemet, stamceller i det växande och det vuxna nervsystemet. Han söker också förstå vad deras egenskaper har för betydelse för uppkomst och tillväxt av svåra hjärntumörer av typen glioblastom. Riktigt nöjd?

– Det var en dag när jag i prov från patienter som hade drabbats av glioblastom kunde se att det även fanns faktorer som annars är unika för omogna celler av typen embryonala stamceller och att de fanns i samtliga av de här mest elakartade hjärntumörerna. – Den dagen var jag riktigt nöjd. Då förstod jag att jag hade något att börja jobba med.

Forskare på webb-tv Johan Holmberg och tre andra forskare möter du på webb-tv på cancerfonden. se. De berättar om lyckade dagar, delmål i forskningen och vad de hoppas uppnå den dag pensionspengarna ska tas ut.

18

«Den dagen var jag rik Tre forskare berättar om vad det var som gjorde att när de en dag gick hem från jobbet kände sig tillfreds med sin insats.

Karl-Johan Malmberg Karl-Johan Malmberg, Karolinska Institutet i Stockholm, arbetar med ny cellterapi där de avser att överföra nk-celler (naturliga mördarceller) till patienter med blodcancer. Ett andra delmoment i hans forskning innebär att studera patienter som genomgår transplantation för att förstå nk-cellernas betydelse vid denna behandling. Förhoppningen är att förbättra resultatet av stamcellstransplantation vid blodcancer.

foto privat

Johan Holmberg

Karl-Johan Malmberg med tvillingarna.

Riktigt nöjd?

– När vi förstod att nk-celler sannolikt lever ett mer dynamiskt liv än man tidigare trott. Det var ett nyligt fynd som var roligt och som gett oss ny kunskap om nk-cellens grundläggande biologi. Vi har under de senaste åren nått en för­f inad kunskap om nk-cellens receptor­ repertoar i varje individ. Du och jag är unika, våra nk-cellers receptorrepertoarer är också unika. Det känns oerhört inspirerande att nu

undersöka hur dessa nya kunskaper kan utnyttjas för behandling. Ett annat glädjeämne är naturligtvis att få anslag från till exempel Cancerfonden för den forskning vi bedriver. Det tyder på förtroende och är en förutsättning för fortsatt forskning. nr 1 2011


foto ALF LIDMAN/PRESSENS BILD

David Gisselsson Nord David Gisselsson Nord är genetiker och

patolog vid Lunds universitet och sysslar med att förstå varför tumörceller ändrar sin arvsmassa och vad som ligger bakom. Riktigt nöjd?

– Det var när jag senast fick en ahaDavid Gisselsson upplevelse om en ny meNord kanism som vi grunnat över länge. Allt föll på plats med matematisk finess. Vi hittade en enkel förklaring och kan nu förstå det vi observerat under lång tid, en förklaring som stämmer med experimenten. En koboltkanon mot cancer som inköptes för många år sedan med bidrag från Riksföreningen mot cancer, nuvarande Cancerfonden. Sjuksköterskan Karin Toftman och professor Sven Hultberg provar inställningen på kollegan Bo Lindell.

tigt nöjd» Första utdelningen Jonas Fuxe

foto FILIPPA FUXE

Jonas Fuxe, Karolinska Institutet i Stock-

holm, studerar vad som styr omvandlingen från att vara en godartad tumör till att bli en elakartad. Tumörceller kan växa ganska länge på ett ställe utan att sprida sig, meta­ stasera. Under tumörens utveckling bestämmer en Jonas Fuxe del av tumörcellerna sig för att ge sig i väg från modertumören och ut i blodbanan för att bilda metastaser i andra organ. Då har tumören blivit elakartad. Vad som driver denna omvandling från godartad till elakartad cancer är en av cancersjukdomens olösta gåtor och viktigt att studera då just spridning av cancer är den dominerande orsaken till dödlig sjukdom. Riktigt nöjd?

– En sådan dag kan infinna sig i början av ett forskningsprojekt. Att forska är att ge sig ut på okänd mark. När man testar en idé för första gången och preliminära resultat visar att man är något intressant på spåren, då går jag hem och känner mig nöjd. nr 1 2011

I Cancerfondens begynnelse, närmare bestämt år 1952, var det högsta tillåtna utdelningsbeloppet för forskare 40 000 kronor. Trots detta lyckades professor Torbjörn Caspersson få det önskade anslaget på 58 900 kr. Han lade sedan grunden för cytogenetik, en betydande hörnsten inom cancerforskningen. Torbjörn Caspersson var forskare och styrelseledamot i Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpandes redan från starten 1951. Han sökte ett forskningsanslag på 58 900 kronor, ett belopp som på den tiden översteg högsta tillåtna engångsbelopp på 40 000 kronor. Då Casperssons belopp ansågs vara för Torbjörn högt undantogs ansökan Caspersson från styrelsens beslut. Ansökan tillstyrktes dock senare efter överläggningar i arbetsutskottet och styrelsen beslöt att bevilja professor Caspersson anslaget på 58 900 kronor, som på den tiden var en ansenlig summa pengar. Professor Caspersson tog tillsammans med Lore Zech fram en ny metod för infärgning

av kromosomer. Cancerforskarna kunde nu titta in i tumörcellernas inre och finna ledtrådar till vad som gått snett i dessa celler. Denna metod kallas cytogenetik och är i dag en viktig hörnsten inom cancerforskningen och diagnostiken av cancersjukdomar. År 1961 fick Torbjörn Caspersson ytterligare ett beviljat anslag på 55 600 kronor från Cancerfonden. Det anslaget gick till fortsatta cellkemiska undersökningar och internationell forskning i Japan och usa. Martina Frick Isberg

Vem var han? Caspersson disputerade 1936 vid Karolinska Institutet. En av hans insatser var att uppfinna den ultravioletta mikrospektroskopin, som möjliggjorde spektroskopiska studier av material i enskilda celler. Caspersson blev ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala år 1952 och Vetenskapsakademien år 1953. Han var även ledamot av de belgiska och brasilianska vetenskapsakademierna. Han levde mellan åren 1910 och 1997.

19


Tema: 60 års framsteg Mer pengar ökar överlevnaden Tack vare generösa bidrag är Cancer­ fonden den enskilt största finansiä­ ren av svenska forsknings­projekt om cancer. Under 60 år har gåvor, tes­ tamenten och lotterier inbringat 7,2 miljarder kronor. 7 miljarder har gått till cancerforskning. Tobaks­ prevention Sedan slutet av 1970-talet har antalet rökare halve­ rats. De förändrade rökvanorna kommer att speglas i en kraftig minskning av antalet lungcancerfall.

Mammografi Mammografin infördes i svensk sjukvård på 1970talet i syfte att på ett så tidigt stadium som möjligt upptäcka maligna tumörer i brösten.

HPV-vaccin Under 2000-talet upptäcktes ett vaccin som kraftigt reducerar risken för livmoderhalscancer, orsakad av viruset HPV.

Relativ överlevnad i procent 60

50

40

Barnleukemi På 1970-talet avled nära tre av fyra barn som drabbats av leukemi. I dag botas tre av fyra barn.

30

Moderna läkemedel Under 1990- och 2000talen har fler genombrott med nya effektiva cancerläkemedel nått ut till patienterna.

Nationell cancerstrategi För att kunna möta kraven på bättre och mer jämlik cancervård togs den nationella cancerstrategin fram i Sverige 2009.

15 911

1950

M i l s t o l p a rn si C a n c e r ­f on dt oer i a his 20

1960

104 319

1970

242 623

1980

1951

1969

1986

Cancerfonden grundas på initiativ av Morri Nidén och Ebba Andersson, två privatpersoner som drabbats av cancer och blivit botade.

För första gången genom­ för Cancerfonden en insamlingsgala i tv.

Över 200 miljoner kronor samlas in.

nr 1 2011


Vad har hänt inom cancerforskningen? Insamlade medel, mdkr 7

6

5

4

3 506 374

3

Överlevnaden i cancersjukdomar har successivt förbättrats under åren, vilket har flera förklaringar. Nya och förbättrade diagnosmetoder och preventionsinsatser har lett till att fler cancerfall upptäcks tidigt då chansen är större att bli botad. I dag är den relativa 5-årsöverlevnaden för samtliga cancerdiagnoser cirka 67 procent. Jämfört med i början av 1970talet, då den relativa överlevnaden var omkring 36 procent, har prognosen för cancerpatienter förbättrats kraftigt. På 35 år har den relativa 5-årsöverlevnaden för män mer än fördubblats, från knappt 30 procent till 66, 9 procent och för kvinnor har den ökat från 42 procent till 67, 3 procent. Den relativa 10-årsöverlevnaden för män har förbättrats en och en halv gång sedan 1970-talet och är nu beräknad till 53 procent. För kvinnor har den nästan fördubblats och är nu 60 procent. Cancerforskningen fortsätter att göra framsteg och det är tack vare era gåvor och bidrag vi kan fortsätta att kämpa för att besegra cancer!

Mar ti na Frick  Is berg

7,2 miljarder i insamling 2

Madelene Olsson

1 230 760

1990

2000

2010

2000

2003

2007

Största enskilda gåvan från en privatperson, 28 miljoner kronor.

Rosa Bandet-kampanjen genomförs för första gången.

Mustaschkampen genomförs för första gången.

nr 1 2011

1

0

Av alla insamlingsaktiviteter till förmån

för cancerforskning är Röda Fjädern 1969 den som fått störst uppmärksamhet. Finalen direktsändes i tv:s Hylands hörna och fick ett enormt genomslag. Resultatet blev otroliga 33,5 miljoner kronor. För att uppnå en liknande succé i dag skulle en insamlingskampanj behöva få in drygt 260 miljoner kronor. Under 60 år har Cancerfonden samlat in 7,2 miljarder kronor. Pengarna har bidragit till att göra svensk cancerforskning till en av de främsta i världen.

21


LaVecchia har gjort många studier kring bland annat bröstcancer. Under sin föreläsning på den internationella bröstcancerdagen den 15 oktober berättade han om vilka faktorer som påverkar förekomsten av bröstcancer. En av slutsatserna var att övervikt ökar risken. Rädda Livet fick en pratstund med professorn. Är det kontroversiellt att prata om övervikt som en faktor vad gäller bröstcancer?

– Jag tycker inte det. I Italien har det pratats mycket om ökad vikt bland medborgarna, men faktum är att det inte stämmer. Den har varit konstant i 30 år. Har det med kultur att göra?

– Det är nog en orsak. Vi har haft en del rapporter om barnfetma och så vidare, men du ser rätt få överviktiga barn i Italien. Mitt intryck är att det inte är så stort problem i Sverige heller. Ingenstans i världen är förekomsten av bröstcancer extremt låg, men stämmer det även på områden med låg andel övervikt, som till exempel Asien?

– Jo visst är det något lägre där, men om man jämför med exempelvis cancer i tjocktarmen och lungcancer är inte skillnaderna mellan olika delar av världen alls lika stora. Detta indikerar att bröstcancer inte är så lätt att förebygga. Livsstil är alltså en faktor, men inte lika stor som hos en del andra cancerformer?

– Nej precis.

22

En lång period av amning reducerar risken för bröstcancer.

– Ja det stämmer, och det krävs en lång period för att man ska se effekt. Förr, när det var vanligt med kanske 5–7 barn som alla ammades länge så blev det förstås en stor effekt. Träning som faktor framstår som väldigt viktig, men du sa att det fanns frågetecken, varför?

– Det är svårare att mäta än andra faktorer då det är svårt att få korrekta svar. Dessutom har det funnits annan osäkerhet i undersökningarna. Men om man tittar på grupper man VET tränar mycket, som elitidrottare?

– Man vet att dansare har lägre risk, men de är också ofta smala och så vidare. Men professionell idrott i 50–60 årsåldern, när incidensen ökar, är inte så vanligt. Om man går ner i vikt minskar också risken sa du. Om man får bröstcancer, genomgår en framgångsrik botande behandling och sedan går ner i vikt och börjar leva hälsosammare – minskar risken för återfall?

Varje år drabbas cirka 50 000 personer i Sverige av cancer och omkring 20 000 dör i sjukdomen. Ändå finns det stora skäl att vara opti­mistisk inför framtiden.

– Ja, det är bevisat. Om du inte går upp i vikt minskar risken för återfall. Det är ytterligare ett bevis för överviktens betydelse. Om man är väldigt överviktig och sedan går ner i vikt – har man då fortfarande en högre risk att få bröstcancer? foto Melker Dahlstrand

Övervikt ökar risken för bröstcancer. Detta förmedlar professor Carlo LaVecchia, italiensk epidemiolog från universitetet i Milano vid ett besök i Stockholm i oktober 2010.

fotoLinda forsell

Kunskaps

Fetma riskfaktor vid bröstcancer

Om en kvinna, färdigbehandlad för sin bröst­ cancer, inte går upp i vikt minskar risken för återfall, enligt professor Carlo LaVecchia.

– Nej. Inte egentli­ gen. jaCOB LAGERCRANTZ

D

e stora satsningarna på cancerforskning har burit frukt, och under de senaste decennierna har kunskaperna om cancersjukdomarna ökat dramatiskt. Några frukter från kunskapsträdet har redan skördats; nya, målinriktade läkemedel finns tillgängliga. Metodutvecklingen går snabbt. Nya sätt att odla cancerceller i laboratoriet och nya metoder att studera cellerna utvecklas hela tiden. – Vi har kunnat börja studera cellernas komplicerade signalsystem i detalj och bygga datorbaserade modeller över de olika signal­ funktionerna, säger professor Bengt Wester­ mark, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. Vi kan genom automatiserade robotsystem studera tusentals olika kemiska ämnens effekt på olika typer av cancerceller och hitta nya verkningsfulla substanser. nr 1 2011


läget har aldrig varit bättre Lungcancer inte för alltid ett sorgebarn Hur ser framgångarna ut? Professor Bengt Westermark går igenom tre tumör­former och ser ljuspunkterna, hoppas på mer kunskap och vill göra sig av med ett sorgebarn.

– Vi vet inte ännu hur morgon­ dagens cancerdiagnostik och behandling kommer att se ut, bara att den kommer att vara betydligt bättre än i dag, säger Bengt Westermark.

Nya målsökande ämnen i kombination med revolutionerande bildanalys gör det möjligt att hitta små tumörer och metastaser och studera deras reaktion på behandling. Kunskaper om tumörernas individuella

egenskaper gör det möjligt att utveckla en

Målen för cancer­ forskningen är att:   förebygga uppkomst av cancer   diagnostisera cancer så tidigt att vi kan avlägsna tumören innan den har hunnit sprida sig   behandla även spridd cancer effektivt

När det gäller prostatacancer kan sjukvården inte säga sig vara lika framgångsrik. – Vi kan via diagnostiska metoder se att vi har en tumör i prostata, men vi kan inte avgöra om den är elakartad eller en så kallad snäll tumör som inte kommer att leda till några egentliga besvär för patienten, än mindre till död, säger Bengt Westermark, som däremot är hoppfull om nya behandlingsmetoder vid lungcancer. – Vi har kommit en väldigt lång bit På webb-tv på öter på väg när det gäller prevention. Vi .se m cancer fonden termark vet ju att det till 80 – 90 procent är du Bengt Wes l om ta m sa t cigarettrökning som åstadkommer i et ing cancer forskn h lungcancer. Där har forskningen varit i går, i dag oc n. de ti framgångsrik, men den har varit betydindividualiserad cancer­ i fram ligt mindre framgångsrik när det gäller behandling, där varje att behandla lungcancer som har uppstått. patient får just den behandling – Däremot börjar vi se nya behandlingssom är mest effektiv och som orsakar metoder. Lungcancer har varit ett sorgebarn, minst biverkningar. men vi hoppas att det inte ska vara så länge – Kunskapsläget har aldrig varit bättre. till, säger professor Bengt Westermark. Vi vet inte ännu hur morgondagens cancerdiagnostik och behandling kommer att se ut, bara att den kommer att vara Och hur kommer det att se ut om 25 år? Då betydligt bättre än i dag. Vi vet att en kommer kunskapen att ha ökat explosionssatsning på cancerforskning i detta läge artat, tror Bengt Westermark. lönar sig. Forskarna famlar inte längre i – Vi kommer att veta mycket mer om mörker. Ljuset skiner klart över cancermekanismerna bakom hur cancer uppstår, pusslet och bitarna börjar falla på plats. sprider sig, växer till och dödar. BehandEn ökad satsning kommer att ge månglingarna kommer att kunna anpassas till falt igen, allt fler pusselbitar kommer att varje individ och varje tumör. Men för att hitta sin rätta plats och allt fler kommer kunna avgöra vem som ska ha vad behöver att botas med allt färre biverkningar, vi förfina diagnostiken och det är vi redan säger Bengt Westermark. nu på god väg att göra, säger han. Marita önneby eliasson

nr 1 2011

När det gäller bröstcancerbehandlingens framgångar pekar han på tidig upptäckt genom mammografi. – Vi har också bra kirurgiska metoder. Effektiva behandlingar i själva bröstet och vi behöver oftast inte ta bort hela bröstet som vi gjorde för 60 år sedan.

Marita önneby eliasson

23


Andrum

24

nr 1 2011


Det finns inga enkla liv, bara riktiga Många av oss lever i en längtan och väntan på livet. Som om det riktiga livet är något annat än det som pågår. Det finns där bakom hörnet. Ska erövras och jagas och köpas. Jakten på det lyckliga och tillrättalagda livet blir till livs­ ångest. I dess spår växer industrin av ”total-makeovers” som ett svar på människors jakt efter livet. Samtidigt så vet vi alla – det finns inga enkla liv. Tomas Sjödin skriver i en av sina böcker några ord som jag har tagit till mig: ”Det finns något som jag värderar högre än lycka och det är verklighet. Livet blir inte automatiskt meningsfullt för att omständigheterna är gynnsamma och det mesta lyckas väl. Och hur viktigt är det egentligen att vara lycklig? Får inte livet sin laddning just i detta att det är på riktigt?” Vad är ett lyckligt liv och vad är ett riktigt liv? Ibland förmedlas bilden av en andlighet som främst är upp­ tagen med att tillrättalägga livet. Om mallen för kristen tro är det friska, rika och starka. Då blir grunden bräcklig och livet ett billigt lotteri. Då förvandlas och förvanskas också bilden av vem Jesus är. Från att ha varit hela livets Herre går han plötsligt bara att finna på plussidan. Endast verklig i de besvarade bönerna och de goda dagarna. Men vi vet att Jesus ägnade den mesta tiden hos människor vars liv också rymde en­ samhet, smärta och utanförskap.

Så här skrev en anställd i kyrkan: ”Vem lever ett vanligt liv? Grannen? Du? Jag? Ett vanligt liv, hur ser ett sådant ut? Vad får det innehålla utan att tappa vanligheten? Kärlkramp kanske, men inte hjärtinfarkt? Platsar skilsmässa i det vanliga livet? Arbetslöshet om den bara är tillfällig? Ett barn som aldrig blev? Missbruk, platsar missbruk? Alkohol kanske, men inte droger? Sorg? Sorg som inte släpper taget, hör det till vanligheten? Och lycka? Hur ofta är man lycklig i ett vanligt liv? En gång om året kanske? Vem kan man fråga?” Jag tror att lycka och mening handlar om något mycket mer. Det är att våga ta sitt liv på allvar. Att våga leva livet som det blev. Att vägra att fastna i tvånget att allt måste vara bra. Att påminna sig om att det inte finns några enkla liv – bara riktiga liv. Och i det verkliga livet får vi hjälp att upptäcka Guds närvaro. En närvarande och levande Herre. Som inte väjer undan för någon människa. Hans Stiglund, Biskop i Luleå stift

nr 1 2011

25


Resultatet av 7 miljarder kronor, 60 års forskning och analyser från Sveriges skarpaste hjärnor: Hans Jonsson glidtacklade sin son. I år fyller Cancerfonden 60 år. Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Tack vare våra givare har forskningen gjort enorma framsteg som lett till att överlevnaden i cancer har fördubblats och tusentals människor fått tillbaka sin vardag. Hans Jonsson diagnostiserades med testikelcancer för 17 år sedan, men mår nu bra och lirar dagligen fotboll med sina söner. I dag överlever 60 procent av alla personer i Sverige som får diagnosen cancer, men kampen mot sjukdomen fortsätter. Med ditt stöd kan cancerforskningen göra nya framsteg. Bli regelbunden givare på cancerfonden.se – bli Livsviktig. Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med?

cancerfonden.se | 020- 59 59 59


För fyra år sedan var Özge Özen Zink nygift och mitt i karriären. Cancer­ beskedet rev hennes liv mitt itu. I dag är hon mamma till en treåring, jobbar heltid och läser allt hon kommer över om blodcancerforskning. TEXT AGNETA SLONAWSKI FOTO privat

Livets och dal ana Özge Özen Zink Ålder: 33 år Bor: På Lidingö Familj: Man Björn-Henrik och treårige sonen Benyamin. Arbetar: Mäklare räntederivat på Danske Markets, Danske Bank.

nr 1 2011

H

on har klättrat ett par pinnhål på karriärstegen; från kundansvarig till kreditanalytiker och numera mäklare inom räntederivat på Danske Markets, Danske Bank. Özge Özen Zink säger att hon alltid varit orädd, men att sjukdomen och den efterföljande rehabiliteringen gjort att hon är lite mer avslappnad och trygg i sig själv – inte så rädd för att göra fel eller att

inte vara rätt. Hon är bättre rustad för kriser och har fått större förståelse för andra människor och deras livsval. I dag är hon tillbaka på heltid och har en aktiv liten kille som väntar på henne när hon kommer hem från jobbet. För fyra år sedan fick hon beskedet att den aggressiva behandlingen mot cancern kunde leda henne direkt in i ett klimakterium och dessutom göra henne steril.

27


«För tio, femton år sedan fanns inte behandlingen med CHOP 14 som jag fick. Och hade jag inte fått den hade jag dött.»

Hon och hennes man hade varit gifta i ett

halvår. Vigseln stod i Stockholms stadshus och bröllopet som var i Özges födelsestad Istanbul, hade temat ”Tusen och en natt” – en riktig prinsessdröm. Så kom beskedet – non-Hodgkin-lymfom i stadium iv med 50 procents chans att överleva. – Man ska inte förminska den chock det ger en ung person som får besked om cancer. Det är en utmaning både fysiskt och psykiskt. Folk omkring en har ingen aning om vad man varit med om, menar Özge Özen Zink.

– Men eftersom det fanns en chans att bota mig, så var det bara att köra på. Jag är väldigt tacksam över att ha fått möjlighet att få den senaste medicin som det forskats på i området, säger Özge Özen Zink som också fick reda på att behandlingen inte var legio i Tyskland, eftersom den var kostsam och krävde att man hade de rätta försäkringarna för att täcka utgifterna. Den insikten gör att hon uppskattar att leva och bo i ett land där möjligheten till lika vård för alla finns. Men, påpekar hon, det gäller att ta eget ansvar, vara driven och ta reda på vad man behöver. Även när det gäller rehabilitering och att våga be om hjälp. Hon har inte haft några återfall och så snart

det gått fem år friskförklaras hon. Under tiden har hon valt att ”betala tillbaka”. Efter

Erfarenheten som sjukdomen gett henne lär

hon bära med sig hela livet, liksom risken att bli sjuk igen. Ändå känner hon en stor tacksamhet. För livet och för forskningen. – För tio, femton år sedan fanns inte behandlingen med choep 14 som jag fick. Och hade jag inte fått den hade jag dött. Var fjortonde dag, i sju omgångar, fick hon cytostatika och antikroppar – en aggressiv behandling mot en aggressiv cancer. Trots att det var ett akut tillstånd och tiden knapp, gjorde hon och hennes dansktyske man research med läkare i Europa för att kolla vad de tyckte om behandlingen, och om det fanns något preparat som var bättre för Özge. De vände sig till en tysk professor som påpekade akuta biverkningar som känselbortfall och risk för diabetes.

28

– Min behandling hade inte funnits i särskilt lång tid, säger Özge Özen Zink som känner tillit till forskningen och en stor tacksamhet över att ha fått en behandling som gjorde att hon klarade livhanken från stadium IV av non-Hodgkin-lymfom.

Malignt lymfom Lymfom är ett samlingsnamn för en rad olika elakartade, maligna, sjukdomar som alla drabbar celler i lymfsystemet. De olika typerna av lymfom skiljer sig åt på många sätt, vilket gör att prognosen och behandlingen ser olika ut beroende på lymfomtyp. Det finns två huvudgrupper, Hodgkins lymfom och non-Hodgkin-lymfom. I Sverige insjuknar nästan 2 000 personer årligen i malignt lymfom. Läs mer: www.cancerfonden.se klicka på Om cancer www.blodcancerforbundet.se, se lokala föreningar

sjukhusvistelsen gick hon med i Blodcancerföreningens patientförening i Stockholm där hon var ordförande i tre år och numera är vice ordförande. Hon medverkar i föreläsningsprogrammet och har gått utbildning som stödperson till andra cancersjuka. – Det är viktigt för mig att vara insatt i den senaste forskningen. På så sätt känns det som en trygghet att ha kontroll på information och att ha kunskap om olika sjukdomar, eftersom det ger mig ett verktyg om jag skulle få återfall, säger Özge Özen Zink som tillägger att hon läser om ny forskning och har förstått det som att man mot vissa cancerformer kan ge målinriktade behandlingar. – Det är ju fantastiskt! Det innebär ju att inte hela kroppen riskerar att bli infektionskänslig vid cytostatikabehandling. Det kommer att göra en stor skillnad i framtiden, säger Özge Özen Zink. nr 1 2011


Onkologen Svetlana Bajalica Lagercrantz arbetar med unga kvinnors ärftlighet för bröstcancer. Hon är själv ung och har nyligen fått diagnosen bröstcancer. ”Det är en surrealistisk situation” säger hon. Nu skriver hon dagbok på cancerfonden.se TEXT MARITA ÖNNEBY ELIASSON FOTO ERNST BRODIN

Doktorn som blev patient på sin egen mottagning

S

vetlana Bajalica Lagercrantz är 44 år och bor tillsammans med sina fyra barn i åldrarna 5–14 år i Stockholmstrakten. Hon är en pratglad, sprudlande kvinna med den tjocka hårflätan vilande på vänster axel. Hon visar dagboksanteckningar på sin laptop och inbjuder alla att ta del av den tillvaro som består av behandlingar, arbetsliv och föräldratillvaro. Svetlana är onkolog och genetiker. Hon tjänstgör på sektionen för bröstcancer vid Radiumhemmet i Stockholm och hennes patienter är unga kvinnor, i hennes egen ålder, med ärftlighet och hög risk för bröstcancer. Nu har hon fått den sjukdom som hon själv behandlar kvinnor för.

Det var i oktober förra året som mammo-

grafin påvisade lite mikrokalk, något som vanligtvis är helt ofarligt. Men Svetlana har en ettrig kollega som utredde vidare. Han tog upprepade prover och gjorde dessutom flera grovnålsbiopsier. Ett förstadium till bröstcancer upptäcktes. Det blev operation. En liten komponent i cancervävnaden visade sig vara aggressiv. Vidare utredning visade på tumörceller av värsta sorten – hög celldelningshastighet och her2-positiva. Hon verkar dock helt befriad från allt vad oro heter. – Jag tror inte jag sjukskriver mig, sade hon till sin chef. Jag ser det här som ett mycket ambitiöst studiebesök. nr 1 2011

Läs blogg e på cance n fonden.s r e

– Cytostatika heter det, inte cellgifter brukar jag föreläsa, säger Svetlana Bajalica Lagercrantz som här får sin behandling. Men när man ligger där som patient så är det precis vad det är. Det är cellgifter och inget annat. Äckligt, vidrigt och man bara vet vad det gör i kroppen, det bryter ner DNAt. Här tillsam­ mans med sjuksköterskan Karin.

Men arbetslivet blev något annorlunda i och med cancerdiagnosen. Svetlana mötte sin egen patient när hon för egen del satt i kirurgens väntrum; detta skapade ångest hos patienten. Svetlana sitter inte i väntrummen längre, hon väntar inne i fikarummet tills det är hennes tur för provtagning  med mera. Hon blev igenkänd vid röntgenavdelningen som läkare, även om hennes namn denna gång stod på patientraden. Doktoranderna blev tagna när hon under sista föreläsningen berättade att hon just genomgått en bröst­ canceroperation.

– Mina kolleger har haft oerhört mycket ångest, säger hon. I synnerhet när beslutet skulle tas om behandling eller inte, eftersom detta var ett gränsfall. ”Bestäm ni!” sade jag. Detta skapade ångest. Själv är Svetlana väldigt lite ångestdriven. ”Det handlar mer om att lösa situationen när det är jobbigt.” Och det här med håravfallet var jobbigt. Så här skrev hon i sin dagbok den 6 januari – tio dagar efter den första behandlingen: ”I dag var det dags att uppfylla en dröm, rastaflätor. Jag har alltid önskat att ha rastaflätor,

29


Svetlana har drömt om att en gång få ha rastaflätor. I trettonhelgen – några dagar före hennes väntade håravfall på grund av cytostatikabehandling – hade hon rastaparty med nära väninnor som flätade.

men har inte kommit mig för. Nu känns det som nu eller aldrig. Tiden hos perukmakaren är bokad nästa vecka…” Var hittar hon då sin styrka? I vetskapen om att de flesta bröstcancerpatienter botas, och bland vännerna. Hon är öppen med sin sjukdom och får mycket stöd. Så här skrev hon efter en provtagning – dagarna efter den första behandlingen 27 december 2010 : ”Känner att jag har svårt att hålla tillbaka tårarna och går till bilen med tunga steg. Tårarna börjar rinna. Väl hemma väntar som tur är Åsa (en väninna som tog emot mina tårar). All kraft har gått åt till att uppfylla barnens förväntningar. Jul och nyår. Festerna ska vara glada och förväntningarna uppfyllda. Det har inte funnits plats för mina tårar. Den natten sov jag gott. Det kändes som om trycket i tryckkokaren minskat.” Svetlana ska ha sex cytostatikabehandlingar.

Därefter följer ett år med antikroppar var tredje vecka. April 2012 är det målgång, som hon säger. Hur länge den antihormonella behandlingen därefter ska pågå vet hon inte. – Två år är bättre än 0 år, 5 år är bättre än 2 år. Får se hur jag mår. Hon anser det inte alltid av godo att vara doktor och veta vad behandlingen går ut på. Cancerbehandlingen, som den ser ut i dag, ger kraftiga biverkningar.

30

– Men jag parerar olika biverkningar med olika mediciner. Jag vet precis vad jag ska ta och ligger hela tiden steget före. Men det är overkligt att det handlar om mig. Det tuffa för henne är funderingarna kring hur sjukdom och behandling kommer att påverka barnen. – Jag är själv helt övertygad om att min tumör är borta. Det finns ingen spridning till lymfkörtlar; det här är överbehandling och en ren säkerhetsåtgärd. Det som händer är att jag kommer att bli behandlingssjuk. Man ser väldigt sjuk ut när håret, ögonbrynen och fransarna faller. – Så är jag orolig för att barnen kommer att tro att jag ska dö nu. Det var en av deras

första frågor när jag berättade att jag fått bröstcancer. Nej, svarade jag då. Tumören är upptäckt så tidigt så jag behöver nog ingen annan behandling än operationen. Och så behövde jag det! Barnen frågade också om jag kommer att se konstig ut – med ett bröst borta. – Jag genomgick en direktrekonstruktion, ett bröstimplantat, i samband med operationen. För barnens del uppfattade jag det som viktigt att jag inte såg konstig ut efter operationen. Att jag skulle kunna följa med dem till badhuset utan att det märks, säger Svetlana Bajalica Lagercrantz.

Ska din tonårsdotter utredas? – Jag har inte bestämt mig för genetisk testning, svarar Svetlana Bajalica Lagercrantz. Jag har ingen ärftlighet så risken för henne är mycket liten. Var tionde kvinna får bröstcancer i Sverige. Var tionde av dem som får bröstcancer har en genetisk komponent. Man bedömer sannolikheten för ärftlighet med utgångspunkt i insjuknandeåldrar, hur släkten ser ut, vilka sjukdomar som förekommit m m. I vissa fall kan det då vara aktuellt med en genetisk

testning avseende de två bröstcancergenerna vi känner till i dag – BRCA1 och BRCA2. – Den kvinna som uppvisar en genetisk förändring i någon av dessa två gener kan ha upp till 80-procentig risk att utveckla bröstcancer. Dessutom har man då även en hög risk att få äggstockscancer. I vissa fall kan operation bli aktuellt. Såväl bröst som äggstockar kan då opereras bort, säger Svetlana Bajalica Lagercrantz.

nr 1 2011


På mitt skrivbord har jag sedan över 40 år adelsmannen Don Quijote och hans ständige följeslagare Sancho Panza. Tillsammans håller de båda bordsfigurerna upp brev, vykort och räkningar. Trots många bostäder i flera europeiska länder har de båda figurerna ständigt hängt med. De litterära gestalterna ger inte bara stadga åt brev och räkningar utan åt hela livet, en påminnelse om litteraturens förföriska kraft. Nog borde Don Quijote avstått från läsning under sena timmar till förmån för lite stärkande sömn. Madame Bovary och Don Quijote är tydliga exempel på personer som överdoserat litteratur. Men det finns betydligt fler exempel på underdosering och abstinens. Visst kan man hävda att litteratur bara är placebo. So what? som det heter på nysvenska Det viktigaste är att medicinen fungerar – som flykt, som tröst, som smärtlindrare.

Kjell Albin Abrahamson

TOR KO CU foto VIK

Vinn boken Så länge du lever! Skriv Vinn boken! på ett vykort till Marita Önneby, Cancerfonden, 101 55 Stockholm eller mejla till marita. onneby@cancerfonden.se

Engström

goda historier utan tyvärr också i verkligheten. Minns fotbollsspelaren Tomas Brolin som bröt benet och fick frågan om han skulle läsa böcker under konvalescensen. Svaret kom som en oljad blixt: ”Så sjuk blir jag aldrig.” Mario Vargas Llosa talade i sin Nobelföreläsning om läsandet ”som en protest mot livets otillräcklighet”. Precis så är det. Det enda demokratiska på vår jord är att dygnet har 24 timmar. Det gäller för oss alla, rika som fattiga, friska som sjuka. Vi kan bara leva ett liv och hur rikt detta liv än är, finns alltid en längtan att fly – upp till maktens glada boningar, ner i hopplösa kolgruvor, bort till världens ände eller den kära hembygden. Litteraturen känner inga gränser, inga begränsningar, tid och rum flyter ihop. Kan det bli för mycket litteratur, kan man överdosera? I Gustave Flauberts roman Madame Bovary kompenserar den uttråkade Emma den grå vardagen med ett överflöd av romantisk lit-

LA

«Det enda demo­ kratiska på vår jord är att dygnet har 24 timmar. Det gäller för oss alla, rika som fattiga, friska som sjuka.»

Micael

Samma antiintellektuella attityd finns inte bara i

teratur. Kontrasten mellan böckerna och verkligheten blir alltför stor och hon tar sitt liv.

Se en film om Lotta s histo cancerfo ria på nden.se/ cancerbe skedet

Utrikeskorrespondent och författare, senaste bok Så länge du lever (2009), en brevväxling med den cancersjuka kollegan Kerstin Bodell.

nr 1 2011

31

foto VIKTOR KOCULA

bland står man bara inte ut. Ofta får man helt enkelt nog. Det finns gränser för alla människor. Det måste vara tillåtet att fly från vardagen. Hjälpmedlen är många: tabletter, alkohol, mat, godis, yoga, sömn etcetera. Det bästa antidepressiva medlet är dock – böcker. Jag beklagar dem som aldrig förstått sig på litteraturens förtrollande värld. Som han, tullaren i Trelleborg. En tullare i Trelleborg gick till stadens bokhandel och frågade expediten: – Har ni böcker? – Ja, svarade den något förvånade bokhandels­ expediten. – Bra, då tar jag en. Men slå in den för det är en present.

Krönikan

foto

I

Litteratur som drog


Cancervård måste få kosta Jag är för ung för cancer. Så kändes det när jag som 26-åring fick reda på att jag hade äggstockscancer. Det är ju en sjukdom som äldre personer får och dör av. Vad ska hända med mig nu?

S

om patient är man mer eller mindre utlämnad åt sjukvården. Tänk, mitt liv och den framtid jag förhoppningsvis får, ligger i händerna på en främling. Visserligen en välutbildad och kompetent främling, men ändå en främling. Eller, hur kompetent är han egentligen? Jag upplevde det som en stor trygghet när jag förstod att det finns ett helt team bakom varje patientansvarig läkare. Ju fler kompetenta personer som funderar och tycker till om mitt fall, desto större chans att jag får den bästa vården anpassad efter mina speciella omständigheter, tänker jag. För visst är det den bästa vården efter de senaste rönen som jag får i vårt välfärdssverige. Eller? Jag menar, det är ju mitt liv och min framtid vi pratar om. Det finns väl inte några kostnadsminskningsprogram som går före det!?

Min tumörkirurg är en storvuxen ängel. Min man och jag fick kontakta honom om och om igen med både gamla och nya frågor och funderingar och han svarade med ett fantastiskt tålamod. Vi fick honom och resten av hans team att verkligen fundera på och motivera deras föreslagna behandlingar. Det var egentligen en och samma fråga det handlade om hela tiden – vår framtida förmåga att få barn. Jag hade redan tagit bort en äggstock och nu ville läkarna operera bort den andra och även min livmoder. Efter ett par vändor fick vi svaret att de inte ville ta ut och spara några ägg, men att jag skulle få behålla min livmoder. Fantastiskt! Det möjliggör ju framtida graviditet genom äggdonation! Tänk att kunna ha den valmöjligheten – att bli gravid om man vill!

32

Men tänk om vi inte orkat vara så frågvisa och påstridiga. Hade de tagit livmodern då? För det är väl det man brukar göra vid en diagnos som min? En ung kvinna jag känner fick slåss på motsvarande sätt för att frysa ägg. Det blir två personer med liknande erfarenheter av att slåss för sin framtida möjlighet till graviditet och/eller biologiska barn. Jag har svårt att tro att vi är de enda. Jag kommer ihåg att min tumörkirurg och gynekolog berättade att det finns patientföreningar i Stockholm för kvinnor med gynekologisk cancer. Jag fick även höra att det finns så kallade Kom-igång-grupper. Men vad ska jag sitta och prata med en massa gamla tanter om? Vad kan vi ha gemensamt? Det var så jag kände och så jag resonerade. Vad jag egentligen ville göra var att fråga min läkare efter namn och nummer till någon annan ung patient. För det måste väl finnas någon förutom mig, även om jag hittills inte hade sett någon? Det dröjde ungefär två år innan jag sökte upp den lokala gyncancerföreningen. Då kände jag att de, olikheterna till trots, kunde vara till stöd och hjälp, vilket de visade sig vara. Det dröjde ytterligare något år innan jag kom i kontakt med yngre personer som haft cancer. Det var en fantastisk erfarenhet! Jag var inte längre ensam. Det fanns andra som hade liknande erfarenheter, liknande känslor, liknande tankar. En terapeut jag känner säger att det är läkande att träffa andra i samma situation. Jag är benägen att hålla med. För mig var och är kontakt med andra i liknande situation ett viktigt steg i att komma vidare

och hantera den kris som en cancerdiagnos innebär. Och nu finns nyck, Nätverket för Yngre Cancerdiagnostiserade Kvinnor, inom Gynsam för att ge fler personer samma möjlighet. Det är oerhört viktigt att sjukvården hjälper patienterna genom att ge dem information om de föreningar och nätverk som finns. Många föreningar har broschyrer eller tidningar som kan delas ut. Denna information är lika viktig att få som de andra broschyrerna om cytostatika, peruker och så vidare. Det handlar ju om patientens

«Jag hade redan tagit bort en äggstock och nu ville läkarna operera bort den andra och även min livmoder.» tillfrisknande, om än den själsliga delen mer än den fysiska. Viktigt är även att informera patienterna om att det finns möjlighet till kontakt med kurator eller terapeut vid behov. För mig kom behovet efter ett par år då en depression öppnade fördämningarna. Vad tacksam jag är att jag då fick möjlighet att få tid hos en terapeut med erfarenhet av cancer och få gå hos henne regelbundet. Tyvärr jag har förstått att inte alla får den chansen, vilket är synd, eftersom det är ett viktigt steg i rehabiliteringen om patienten upplever ett sådant behov. Terapeuten jag känner säger även att livslust och sexuell lust hänger ihop. Rätt eller fel så är i alla fall sexualitet och sexlust ett problem för många gyncancerpatienter, enligt vad jag har hört och själv vet. Jag menar, man nr 1 2011


Förhållandet mellan patient och sjukvård är obalanserat. Sjukvården sitter å ena sidan på kunskap och erfarenhet, patienten å andra sidan på oro, rädsla och ångest. Det som för ena parten är det vardagliga arbetet är för den andra parten i många fall inledningen på en kris, kanske en kamp på liv och död. Detta ställer stora krav på förhållandet mellan patient och sjukvård, framför allt från sjukvårdens sida eftersom det är den professionella parten. Som patient behöver man då känna att läkaren ser mig, att han eller hon är enga-

nr 1 2011

gerad och intresserad av mig som patient och individ. Jag kan bara tala för mig själv, men jag anser att det, förutom professionell vård, är engagemanget som avgör om jag känner mig väl omhändertagen av sjukvården eller inte. Alla cancerpatienter behöver god vård, god omvårdnad och god rehabilitering och det finns fortfarande mycket att förbättra. Vi måste alla slåss för en bättre cancersjukvård. Vi måste påverka politikerna så att det blir möjligt. Som ung cancerpatient är jag självklart tacksam för varje krona som läggs på oss. Men det får inte ske på bekostnad av andra patientgrupper. Till exempel försvinner inte behovet av rehabilitering bara för att man fyllt 65 år. Alla behöver god vård, god omvårdnad och god rehabilitering. Cancersjukvården kostar pengar, men den måste få kosta. För vad är alternativet?

Cecilia Hägglund

33

foto juliana wiklund

kanske har blivit av med något organ, strålat underlivet, rubbat hormonbalansen förutom det faktum att man har genomgått en kris. Inte konstigt om lusten påverkas. Nästan konstigt om den inte påverkas. Är denna fråga en naturlig del av diskussionen mellan sjukvården och patienterna? Alla är inte lika bekväma med ämnet, men jag tycker att det är sjukvårdens ansvar att ta upp frågan. Delvis för att informera, men framför allt för att visa intresse och engagemang för hela patientens nya livssituation. Och jag tycker att frågan inte bara ska ställas en gång, utan vid flera tillfällen – om patienten inte uttrycker en annan önskan. Livslust och sexlust är viktigt för alla patienter, men kanske speciellt för dem som har 50–60 år kvar att leva.


ig t Personl

Till Wille

D

u somnade just på min axel. Ditt blonda hår har fallit ned över kudden. Skräcken, vår kattunge, ligger bredvid och spinner. Hennes namn får dig alltid att skratta. Men nu sover du. Allt är stilla. Det är vi nu. En liten familj som många andra. Med bråk och skratt och allt som händer däremellan. Jag vet att du tycker jag arbetar för mycket och är för sträng ibland. Att det är jobbigt när jag säger att jag älskar dig så ofta. Kanske det här brevet kan få dig att förstå lite bättre.

doktorn sa att jag aldrig skulle kunna bli pappa på grund av medicinerna. Kanske är det därför jag är extra glad att du finns. Att du ligger här intill mig. Jag är så väldigt lycklig och tacksam för allt som hjälpte mig att bli frisk, att jag fick bli din pappa. Det låter kanske konstigt, men på ett sätt var det som om mitt eget liv började när du föddes. Allt är så mycket roligare med dig! Dina små berättelser, dina kramar, ditt bus, din energi och hur vi spelar basket på kvällarna när vi egentligen borde gå och lägga oss.

«Det är så mycket jag önskar dig. Att du får fortsätta vara glad. Att vi får fortsätta ha det så här fint.»

För många år sedan blev jag mycket sjuk i något som heter cancer. Det är små knölar som växer inuti kroppen. Du har ju sett mitt ärr över magen och jag har försökt skoja bort det för att jag inte vill oroa dig. Men det är från när läkarna opererade bort knölarna. Jag fick också ta starka mediciner för att allt dumt skulle försvinna. Det gjorde att jag kräktes och blev jätte­smal och tappade allt hår. Det var jobbigt för mig och så klart för farmor och farfar också. Men det som gjorde mig mest ledsen var när

Nu är det snart jul och på juldagen blir du sju år.

Det är så mycket jag önskar dig. Att du får fortsätta vara glad. Att vi får fortsätta att ha det så här fint. Att vi får vara friska. Jag vill att du ska veta att jag ser på dig medan du sover och älskar dig mer än jag trodde var möjligt. ”Stjärntals”, som du brukar säga. Jag hoppas du känner det.

Alexander Stutterheim Alexander Stutterheim har arbetat som skribent och copywriter i 15 år samt driver Aktiebolaget Svenska Regn som gör svensktillverkade regnrockar. För 20 år sedan hade han testikelcancer men blev frisk och lyckades bli pappa tack vare nedfrysning av spermier just före det att cellgiftsbehandlingen sattes igång. Här är hans brev till sin nu 7-årige son Wilhelm. De lever ett intensivt och roligt liv tillsammans varannan vecka på Södermalm i Stockholm.

34

nr 1 2011


Nya 1177.se med råd dygnet runt Nu kan du anpassa webbplatsen 1177.se beroende på var du bor. Du får nyheter, information och länkar till de e-tjänster som är aktuella i ditt landsting eller region. Klickar du på ”Hitta och jämför vård” hittar du kontaktuppgifter, öppettider och övrig information om vårdmottagningar. Du kan också jämföra tillgänglighet till vårdcentraler och se olika kvalitetsomdömen från patienter. Från 1177.se kan du genom inloggning med lösenord eller e-legitimation nå tjänsten Mina vårdkontakter. Du anpassar webbplatsen via funktionen ”Välj din del av Sverige” högst upp på sidan. Men som du kommer att se så har man kommit olika långt i utvecklingen i olika delar av landet.

Företagsvän Här presenteras företags­vänner som köpt Stora marknads­paketet och stödjer Cancerfonden med 50 000 kronor per år. Vill du engagera ditt företag, kontakta Susann Henriksson, Cancerfonden, telefon 08-677 10 77. Cancerfondens företagsvänner:

Under fliken Tema Cancer hittar du mycket infor­ mation och möter patienter i egna berättelser.

3M Svenska AB Bil & Traktorservice i Stigtomta AB Elekta AB Forsen Projekt AB Gleitmo Technik AB

GlaxoSmithKline AB Lindab AB Pfizer AB Roche AB Santa Maria AB Siemens AB

Att återfå balans & livsglädje

Temadagar för personer som har eller haft cancer. Blandade grupper för män och kvinnor, unga vuxna mellan 18-35 år och par.

Psykologisk bearbetning under ledning av erfarna terapeuter i fyra dagar på Brännö i Göteborgs skärgård. Här kan du stanna upp, fundera över vad som är väsentligt i livet och vad som kan ge dig livslust och livsglädje i framtiden. Kurskostnad endast medlemskap i CTRF 250 kronor. Vistelsen subventioneras av CTRF, Cancer- och Trafikskadades Riksförbund. www.livslust.net Stig Dahlgren, mobil: 0707 69 57 89 www.ctrf.se

Vad är detta? Delta i utlottningen av en Cancerfondens

Rikslott genom att skicka in svaret till Marita Önneby, Cancerfonden, 101 55 Stockholm eller marita.onneby@cancerfonden.se. Skriv "bild­frågan" och ditt namn och adress. Vi vill ha ditt svar senast den 1 april. nr 1 2011

Bokvinnare

Min stora feta grekiska kokbok vanns av: Betty Pettersson, Norrtälje Margot Svensson, Kvänum Susanne Ljunglöf, Täby

Gertrud Mattsson, Uppl Väsby Kenneth Andersson, Trelleborg Fosterland av Dilsa Demirbag-Sten vanns av: Monica Göhl, Finspång

Agneta Dahl, Västervik Sebastian Seitz, Vadstena Birgit Lidros, Haninge Lena Iwarsson, Stockholm Grattis!

35


«Efter avslutad behandling tar vi nya prov för att kunna förstå varför viss behandling har fungerat eller misslyckats.»

Världens bästa biobank ska finnas i Sverige – Det är ett tålamodsprövande arbete, egentligen en enda stor logistikövning. Men några måste göra det. Vi samlar material före, under och efter cancerbehandling för att förstå sjukdomen, säger docent Tobias Sjöblom om U-CAN, ett stort pro­ jekt vid Uppsala och Umeå universitet där man bygger upp en ny biobank. TEXT INGRID JACOBSSON FOTO JEANETTE HÄGGLUND

I

u-can-projektet samlar man in blodoch tumörprover, men också klinisk information om patienterna, resultat av olika röntgenundersökningar med mera. Med all denna information vill man skapa världens bästa biobank. Den ska kunna ligga till grund för att förfina cancerdiagnoser, bättre karaktärisera olika tumörer

36

och ge varje patient den bästa, individuellt anpassade, behandlingen. Tobias Sjöblom är ansvarig för projektets Uppsaladel. – En stor del av arbetet är rent registreringsarbete, ett tålmodigt arbetet i samarbete med landstingen i Uppsala och Västerbottens län. Förhoppningen är att få ett landsomfattande register.

I dag samlas fem diagnosgrupper: kolorektalcancer, leukemier/lymfom, prostatacancer, hjärntumörer och neuroendokrina tu­mörer. Det finns sedan flera år olika sven­ska kvalitetsregister, där information om cancerpatienter listas. Men registreringen har inte alltid omfattat alla patienter, och det är något som u-can vill ändra på. nr 1 2011


Tobias Sjöblom Jobb: Docent, institutionen för genetik och patologi, Uppsala universitet. Bor: Lägenhet i Uppsala. Ålder: 37 Familj: Fru Fritidsinstressen: Umgås med våra vänner och odla grönsaker på balkongen och vår odlingslott. Jag sår och min fru skördar!

enbart i Uppsala en stapel med frysplattor som är 13 meter hög! U-CAN-projektet är ett stort projekt,

Den första etappen i projektet är den rent organisatoriska, som har krävt extra förstärkningar i landstingens verksamhet. Målet är att registrera mer än 98 procent av cancerfallen, i stället för som nu runt 50 procent, och få komplett information från hela sjukdomsförloppet. Den andra etappen är att strukturera prov­ insamlingen. – Det har blivit en stor omställning för vissa kliniker, säger Tobias Sjöblom. En del information som vanligtvis inte samlas in, till exempel andelen normala celler respektive tumörceller i ett vävnadsprov, registreras nu. Detta spelar roll för framtidens diagnostikmetoder. Etapp tre är olika slags forskning utgående från proven. – Vi följer upp patienterna för att kunna jämföra behandlingsresultaten med proven. Efter avslutad behandling tar vi nya prov för att kunna förstå varför viss behandling har fungerat eller misslyckats. Varje år blir det nr 1 2011

totalt arbetar cirka 20 personer i det enbart i Uppsala. Flera specialiserade forskningsprojekt ingår som delar i biobanksprojektet. Tobias Sjöblom själv forskar på att försöka hitta genskador – vad det är som gör att vissa celler utvecklas till cancerceller. Tillsammans med sin forskningsgrupp har han utvecklat en ny teknik för att ta fram rent dna och rna från vävnadsprover. Genom den nya tekniken, som är upp till hundra gånger snabbare än tidigare, kommer man att bättre kunna avgöra vilka tumörer som kan hämmas av vissa läkemedel. – Tidigare höll jag på med experimentell cancerbehandling, berättar Tobias Sjöblom. Efter min disputation fick jag förmånen att arbeta fyra år med en av världens bästa cancerforskare, Bert Vogelstein på Johns Hopkins-sjukhuset i Baltimore. Han inspirerade mig till att byta inriktning och söka upptäcka genskador som orsakar cancer just för att hitta framtidens läkemedel. – Sverige är ett litet land, men vi kan konkurrera med insamling av material på det sätt som vi nu gör i u-can. Där är vi bättre än kolleger i många andra länder. Jag hoppas att framtiden för cancer­ behandlingar är ljus, särskilt vad gäller nya läkemedel. Men det är minst lika viktigt att hitta metoder för tidigare upptäckt av cancer. Där kan förhoppningsvis vår nya biobank vara ett bra redskap, slutar Tobias Sjöblom.

Att förstå risksiffror

Psykolog ens spalt

C

ancer är förknippat med döden och för många blir den första frågan: ”Vilken chans har jag att överleva?” Med den frågan menar man inte direkt om man kommer att dö av sjukdomen och i så fall när, utan också om man riskerar återfall och vilka möjligheter man då har att överleva. Det kan ofta vara svårt för läkaren att avgöra vad som döljer sig bakom frågan och de flesta har utbildats i att inte ge exakta svar på frågan om ”när”. Däremot är man ofta villig att diskutera statistiska uppgifter om hur stor andel som lever fem år efter diagnos och vilken risken är för ett återfall. Det finns omfattande forskning som visar att den här informationen är mycket svår för många patienter att förstå. Att få siffror som att ”du har 30 procents risk att få ett återfall” tolkas helt olika av olika personer, beroende på deras erfarenheter. För en del är det inte så stor risk, medan andra upplever den som betydande. Många patienter har berättat att de tycker att de redan när de får diagnosen ”fått nitlotten” och är övertygade om att de tillhör de 30 procent som får återfall. Man ska också komma ihåg att alla siffror som bygger på statistik gäller grupper av patienter och att det är omöjligt att uttala sig om risken för en enskild person. Det är svårt för läkaren att avgöra om du som patient förstått riskinformationen rätt. Fråga tills du känner att du förstår innebörden i siffrorna och vad de säger om din egen risk! Be läkaren förklara på olika sätt vad en risksiffra betyder, till exempel ”om man har 10 patienter, hur många får återfall och när brukar återfallet komma?”. Tänk också igenom - före besöket - om du tror att svaret på frågan om risken för återfall kan hjälpa dig att hantera oron för sjukdomen och vilken nytta eller skada svaret kan ge dig.

Yvonne Brandberg Psykolog vid Radium­ hemmet i Stockholm.

37


Diskussion

Här publicerar vi insändare liksom inlägg från diskussionsforum på webbplatsen cancerfonden.se och från blogg.cancerfonden.se

Tankar hos varandra Marita fick ett brev med en kopia på målningen. Här följer ett utdrag: ”…Går och väntar på ett mammografisvar. Du vet hur det är, det tar någon vecka. För några år sedan var det inte positivt för en nära vän till mig. Hon ringde mig och berättade. Jag gick och plockade fram två ark och började måla. Först blev det två bröst, sedan hände mycket! Jag lät min vän få ett ark och själv behöll jag det andra. På operationsdagen och innan tittade jag extra på bilden. Så gjorde även hon. Våra tankar fanns hos varandra. Efter operationen ramade hon in sin bild

och satte upp den på ett visst ställe. Även jag satte upp min bild. Vi ser och vi minns och vi är tacksamma för var dag som går vidare. Så kan det vara med vissa besked som smärtar, men som i dag har god prognos. Själv önskar jag få vara med länge än och kommer antagligen att som vanligt – om så behövs – skaffa kunskap. Då är det jättebra att veta varifrån. Alltså kommer jag att följa din blogg med kunskap, fakta, stöd och hopp för framtiden.”

Ovärderligt stöd Jag valde att berätta för alla på vår enhet rakt ut som det var, kände att jag inte kan hålla inne med det, måste få slänga ur mig tankar som kommer upp. Prata är något jag är mycket bra på och att jag skulle hålla inne med något sånt här finns inte på världskartan. De blev ledsna men stöttningen är värd SÅ mycket.

«Vi minns och vi är tacksamma för var dag som går vidare.»

Mamma och hennes cancer Nu har den första chocken lagt sig och det börjar nog kännas som att alla i våran släkt har landat lite och vant sig vid situationen. Nu när man sett att behandlingarna faktiskt tar som dom ska så har man kunnat slappna av. I juli när vi fick röntgensvaret så kändes det som att allt bara rasade för mig och jag tänkte direkt att hon kommer inte att klara sig. För att jag tänkte tillbaka på min morfar som dog för fyra år sedan av sin cancer. Jag kunde inte sova på nätterna. Det tog kanske flera veckor innan jag kunde få mer än 3 timmars sömn per natt. Men under den här tiden har jag haft stöd av en vän och av en underbar kille som jag är så glad att jag har kunnat få stöd av när det har

38

behövts vilket ibland har varit ganska ofta. Och sen har jag gått hos en kurator sen i september som också har varit ett jättebra stöd för mig. I går var hon på cellgiftsbehandling igen och den gick jättebra. Jag har försökt att hålla mig frisk för att inte riskera att smitta mamma. Jag var sjuk i september och nu har jag fått en liten förkylning igen så jag håller mig på mitt rum tills den är över så man inte riskerar att hon blir smittad. Nu har jag skrivit av mig lite. Det kan kännas skönt att göra det ibland.

Insändar diskussio e & ns forum ­­

En tredje jul med cancern som objuden gäst Tänk om man vetat innan hur livet skulle te sig...undra om man hade valt annorlunda? Jag tror ändå inte det, för ur allt det onda så kommer så mycket bra som jag antagligen aldrig annars hade fått ta del utav. Jag är 38 år och gift med min man S, sedan 10 år tillbaka. Vi har två barn tillsammans X, som är 12 år och Y som är 7 år. Det är min man som åter igen, fått tillbaka sin cancer och vi ska åter igen, ut på en resa, en resa som vi inte vet slutdestination på och vi vet heller inte om vi mellanlandar någonstans eller hur lång resan ska bli – och vi har åter­ igen inte packat....(laddat mentalt för denna resa) och framförallt – vi har återigen, inte beställt denna resa. Allt började hösten 1998, jag var höggravid när min man ringde mig från jobbet. Han hade ont i huvudet, riktigt ont i huvudet och undrade jag kunde hämta honom (en bilresa på två timmar tur och retur)?. Jag nästan skrattade åt honom i telefonen, för jag var helt övertygad om att han var lite (läs mycket) nervös för den kommande förlossningen. Väl vid hans arbetsplats så bad han mig att köra honom direkt till vårt lokala sjukhus. Jag i frågasatte inte, utan vi åkte dit. Han fick där genomgå en massa undersökningar och ta diverse prover, som visade att han hade bihåleinflammation. Medicin i tre veckor, dock utan resultat, huvudvärken ville inte ge med sig. Tillbaka till lokala sjukhuset, nya undersökningar kompletterad med magnetröntgen denna gång. Provsvaren visade denna gång att det inte var någon bihåleinflammation (hade heller aldrig varit någon). Vi fick remiss till Karolinska sjukhuset någon vecka senare. Den 21:a december 1998, fick min man beskedet att han hade cancer i polyperna, som sitter placerade innanför pannloben, ovanför näsroten. Vår son var dryga tre månader gammal när vi fick beskedet och mjölken sinade för mig på två dygn. Läs fortsättningen på cancerfonden.se/sv/ Prata – sök på ovanstående rubrik.

nr 1 2011


Det här är Cancerfonden

Så här kan du bidra

Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas. Målet är att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer. För att nå visionen finansierar Cancerfonden svensk cancerforskning – forskning som hela tiden gör framsteg och leder till att fler liv kan räddas. Men Cancerfonden ska också påverka cancerfrågan här och nu genom opinionsbildning.

Ge en minnesgåva Med en minnesgåva till Cancerfonden kan du hedra minnet av en avliden vän eller släkting. På cancerfonden.se skänker du enkelt din minnesgåva eller engagerar familj och vänner genom att starta en minnesinsamling. Du kan även ringa in din minnesgåva på telefon 020-59 59 59.

Grundades 1951 med syfte att stärka svensk cancerforskning.

Cancerfonden har inga statliga bidrag.

Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas.

Drygt 9 000 kontakter via Informations- och stödlinjen.

Finansierar de bästa forskningsprojekten i nationell konkurrens.

Cirka 90 000 nya givare varje år.

Delar för 2011 ut 389 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Långsiktigt mål är att kunna dela ut över 500 miljoner kronor varje år.

30 huvudmän.

Läs mer: ca ncer ­f onden.s e

49 anställda.

Samlat in 7,2 miljarder kronor och delat ut nästan lika mycket till svensk cancerforskning.

Hit går pengarna – hundratals forskare mot cancer

Ge regelbundet och bli Livsviktig Våra regelbundna givare kallar vi Livsviktiga. Starta ett regelbundet givande på cancerfonden.se eller ring 020-59 59 59. Valfriheten är stor – du väljer själv hur ofta och hur mycket du vill ge. Testamentera Att testamentera till Cancerfonden är att ge en gåva för livet. Ett testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, aktier, fondandelar, fastigheter eller värdeföremål av olika slag. Cancer­ fonden är befriad från skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar och kapitalvinster. Som testamentstagare tar vi ett ansvar för att testamentet verkställs med respekt för allt det som testamentet omfattar. Bli Stödmedlem Ett stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor per år. Som Stödmedlem får du varje år fyra nummer av vår tidning Rädda Livet och kan följa Cancerfondens verksamhet och forskningens framsteg.

Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Varje år finansieras cirka 400 forsknings- och vårdutvecklingsprojekt via Cancerfonden. Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag.

Köp lotter i Cancerfondens Rikslotteri Cancerfondens Rikslotteri är ett skraplotteri där hela över­skottet går till Cancerfonden. Lotterna köper du på vår webbplats, cancerfonden.se

Cancerfondens insamlingskonton bevakas av SFI, Stiftelsen för Insamlingskontroll. De kontrollerar att insamlade medel går till avsett ändamål. För 2010 gick 18 procent till insamlings- och administrations­ kostnader. Enligt SFIs regler får maximalt 25 procent gå till detta.

Ge en gåva Du kan när som helst stödja cancerforskningen genom att sätta in valfritt belopp på plusgiro 90 1986-0 eller bankgiro 901-9514. På cancerfonden.se kan du enkelt ge en gåva med ditt vanliga betalkort eller via din internetbank.

Siffror om cancer Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjuk­domar som kännetecknas av onormal celldelning. Mer än 60 procent av dem som får en cancerdiagnos blir friska. Cancer är den vanligaste döds­orsaken före 75 års ålder. Män, insjuknade 2009

Kvinnor, insjuknade 2009

Prostatacancer

10 317 Bröstcancer

7 380

Hudcancer

4 136

Hudcancer

3 512

Tjock- och ändtarmscancer

3 208

Tjock- och ändtarmscancer

2 835

Urinvägscancer

1 743

Lungcancer

1 792

Lungcancer

1 787

Livmoderkroppscancer

1 422

Källa: Socialstyrelsen

nr 1 2011

Aktiegåva Är du ägare av börsnoterade aktier kan du skattefritt skänka utdelningen från dina aktier till Cancerfonden. En förutsättning är att du skänker utdelningen före bolagsstämman. Ta hjälp av din bank eller besök oss på cancerfonden.se Engagera ditt företag Som sponsor till Cancerfonden kan ditt företag generera affärsdrivande effekter och goodwill för verksamheten samtidigt som ni bidrar till Cancerfondens forskningsfinansiering. Våra sponsorpaket finns från 250 000 kronor och uppåt beroende på involveringsgrad. Vill ni stödja Cancerfonden genom en gåva kan ni välja att bli Cancerfondens företagsvän. Läs mer på cancerfonden.se Alla bidrag, stora som små, bär på hopp om nya genombrott inom cancerforskningen.

39


B-post Retur till: Cancerfonden 101 55 Stockholm


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.