Rädda Livet, nr.2-09 by Cancerfonden

2/2009

Nytt innehåll & ny form

Kärleken lever Bengt kämpar mot sin njurcancer

cancer Ny webb Tema: Prostataca ncerform Givarna tar kontrollen.

Männens vanligaste år. drabbar nästan 9 000 per

Caroline af Ugglas

En typisk knöl-letare: g. – Min fantasi kan skena i vä

Jag har gått med i kampen

REDAKTÖR Marita Önneby Eliasson marita.onneby@cancerfonden.se

ustaschkampen, alltså. Från och med nu kan din (och min!) mustasch växa för att påminna om Cancerfondens kamp mot prostatacancer som sedan tre år tillbaka manifesteras denna månad. En tillväxande tangorabatt innebär naturligtvis inte bot för någon, men den är en symbol för deltagande och engagemang i kampen. Förutom att den kan ge upphov till samtal om prostatacancer är den en påminnelse om att starta en insamling till fortsatt forskning.

form The Factory of Design LAYOUT Madelene Olsson, The Factory of Design KORREKTUR Birgitta Hessulf, Rödpennan ANSVARIG UTGIVARE Ursula Tengelin TEKNISK PRODUKTION Sörmlands Grafiska AB. Rädda Livet är tryckt på miljögodkänt papper.

Man kan delta på olika sätt. Herrarna Aschberg och Fylking har nu nött skosulorna sedan marsmodden. De går från Ystad till Haparanda för att tydliggöra den tumörsjukdom som är vanligast i landet – prostatacancer. Ibland får de sällskap några kilometer, ibland får de kaffe med prickig korv-smörgås längs vägen. Många hundralappar har stuckits i näven på dem längs dikesrenarna som stöd till cancerforskningen. Det är lätt att imponeras av deras insats och det är glädjande att höra om människors givarvilja.

VI LL DU H A R Ä DDA LI VE i fort sätt ni ng T välkom na r vien så som stöd med dig i Ca ncer fond lem en.

OMSLAGSFOTO Åke Ericson RÄDDA LIVET utkommer med fyra nummer per år och utges av Cancerfonden, den enskilt största finansiären av svenska forskningsprojekt om cancer.

Varje timme får en man i Sverige diagnosen prostatacancer.

I dag lever 70 000 män som har eller har haft sjukdomen. I detta nummer av Rädda Livet är prostatacancer det stora temat. En forskardröm har varit att få en kraftfull strålkälla som samtidigt har en behandlingseffekt. Radium kan vara svaret. Det har visat sig att förutom att preparatet ger smärtlindring bromsar det upp sjukdomen och förlänger livet. Läs mer om detta på cancerfonden.se som nu har formgivits för att passa besökarna ännu bättre.

STÖDMEDLEMSAVGIFT PER ÅR 18 – 65 år: 200 kr Under 18 år/över 65 år: 100 kr Organisationer och företag: 1 000 kr Enstaka exemplar: 45 kr, inklusive porto CANCERFONDEN är en ideell organisation med tre viktiga uppgifter: att stödja och samordna cancerforskning, att informera om cancer och att ge stöd för utveckling av nya metoder i vården av cancersjuka. CANCERFONDEN, 101 55 Stockholm Tel 020-59 59 59. Fax 08-677 10 01 Besöksadress: David Bagares gata 5 Webbplats: cancerfonden.se

Snart plockar vi gullvivor, examen närmar sig

liksom lata semesterdagar. Håll koll på soltimmarna så kanske du slipper kolla prickarna!

FRÅGOR OM CANCER Cancerfondens informations- och stödlinje Tel 020-59 59 59, mån – fre 9 – 16.30 infostodlinjen@cancerfonden.se

Foto Melker Dahlstrand

VILL DU BLI MÅNADSGIVARE? Cancerfonden Tel 020-59 59 59 Mån – fre 8 – 21, lö 8 – 14

Tyck till! Vad saknar du i Rädda Livet? Vad vill du läsa mer om? Hör av dig och berätta! marita.onneby@cancerfonden.se

nr 2 2009

32 «Vakterna måste ha ögonkontakt med bevakningsobjektet. Risken för fritagning finns alltid.» sidan 21

Rädda Livet 2/2009 4 Vi sköter om varandra – Har levt med liemannen länge nu.

10 Träning skyddar mot tarmcancer Fjärdedels mindre risk för den som tränar mest.

14 Min «ofarliga» prick var malignt melanom Pricken bredde ut sig och ändrade färg.

17 Nytt tänkande med välkända mediciner

– Nu står vi inför en skördetid.

19 Humanitet mot säkerhet Långtidsdömde Rikard fick prostatacancer. 24 Männens vanligaste cancerform 8 870 svenskar drabbades 2007.

28 Hur gick det sen? – Saknar min sexualitet varje dag. 35 180 mil lång cancerpromenad Intressanta samtal under gång. 40 En typisk knöl-letare Knölen visade sig vara en leksak.

nr 2 2009

41 Hälften vet att fetma orsakar cancer Förebyggande insatser i ny strategi.

Livet består inte bara av att städa, tvätta och handla. Jan-Olof Hedenström är dessutom mycket duktig på att sköta Ullas hår.

Hem vård

Vi sköter om varandra – Vi har levt med liemannen länge nu, säger Lars-Olof Hedenström. Hans hustru Ulla fick diagnosen myelom, cancer i benmärgen, för 13 år sedan. TEXT eVa tiwe FOTO ÅKE ERICSON

uccessivt har hon blivit allt sämre och utan avancerad hemsjukvård och sin engagerade make skulle hon inte längre kunna bo kvar i det vackra huset i Sollentuna där paret flyttade in för 50 år sedan. Lars-Olof, 76, tar hand om det mesta i hushållet. Inköp, matlagning, disk, tvätt, städning, trädgården och, förstås, Ulla. Hon fyller numera hans dagar. Han fixar hennes hår, han lindar hennes ben, han hjälper henne till rullstolen. – Vi försöker leva ett normalt liv och sköta om varandra, säger han. Ulla, 71, har bara en arm som fungerar som den ska, eftersom sjukdomen långsamt brutit ner hennes skelett. Hon kan fortfarande gå med rullator, men är orolig

nr 2 2009

för den dag då hon är hänvisad till rullstol även inomhus. Utomhus har hon redan använt rullstol ett tag. En av sorgerna gäller sommarhuset på gränsen mellan Västmanland och Dalarna. Ulla orkar inte åka så långt eftersom hon har svårt att sitta länge. Dessutom finns trappor i huset, något som hon inte längre klarar. Förr reste de mycket, men nu tycker båda att det är skönast att vara hemma. – Men när det våras tar vi oss nog en liten kort tur med bilen. På passagerarplatsen finns en vändskiva

som gör det möjligt för Lars-Olof att med lite trixigheter hjälpa Ulla in i bilen. God mat är en viktig del av Ulla och

nr 2 2009

«Vi får ett mål mat om dagen från hemtjänsten, men den är så tråkig så den brukar jag piffa till.» Lars-Olof Hedenströms liv. Den där matlagningskursen han gick som ungkarl har han stor glädje av nu. – Vi får ett mål mat om dagen från hemtjänsten, men den maten är så tråkig så den brukar jag piffa till. Det är en spännande utmaning att göra den god. Det kan bli potatisgratäng med lök och ost och en fräsch sallad som får göra den skivade kotletten betydligt trevligare än serverad med hemtjänstens kokta potatis och brunsås. Ett glas vin därtill och det är nästan en festmåltid. Men när Lars-Olof fick hjärnblödning vid

förra årsskiftet blev det inte så mycket extrafinesser på Ullas tallrik. I två månader låg han på sjukhus innan han var tillräckligt återställd och kunde åka hem igen. – Då fixade asih hemtjänst åt mig direkt, säger Ulla. Superlativerna har ingen hejd när de båda

nr 2 2009

beskriver hur bra hemsjukvården fungerar. Tre gånger i veckan kommer någon från asih, avancerad sjukvård i hemmet. Tryggheten att alltid kunna få hem någon anser de ovärderlig. När läkaren Ewa Guggenheimer från asih kommer på besök får hon två stora kramar. De tre känner varandra väl vid det här laget. När Ulla sover någon timme efter lunch

brukar Lars-Olof köra och handla eller läsa en stund. Livet pendlar mellan hopp och förtvivlan, som alltid när en svår sjukdom drabbar en familj. När allt känns bra kan det plötsligt hända något som gör att paret dyker djupt ner igen. – Jag vet ju att vi lever på lånad tid och jag är väldigt orolig för Ulla. När det känns tungt går Lars-Olof ner i källaren, stoppar och tänder sin pipa. Han röker inte mycket så ett paket tobak räcker länge, nästan tre veckor. Där sitter han en stund i pannrummet och hämtar nya krafter. Om Ulla vill nå honom då eller när han är ute och sköter om trädgården kan hon larma så kommer han direkt. – Det här är förstås inget riktigt roligt liv, men vi försöker göra det så trevligt vi kan. Och det är tillfredsställande att veta att Ulla trivs.

Vad är ASIH? Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH, gör det möjligt för mycket svårt sjuka människor att kunna fortsätta bo hemma. ASIH kan se olika ut på olika håll och denna typ av sjukvård finns inte överallt. I Sollentuna, där de båda familjer bor som Rädda Livet berättar om, består teamen av ungefär 25 personer, däribland läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, kurator, dietist och sjukgymnast. Patienter och anhöriga kan ringa när som helst på dygnet och då alltid få tala med en sjuksköterska. Teamen gör såväl planerade som akuta besök oavsett tidpunkt. De allra flesta som vårdas på detta sätt har cancer, men också sjukdomar som ALS, MS och hjärtsvikt förekommer. – Allt fler vill få tillgång till ASIH nu när möjligheten blivit mer känd, säger Ewa Guggenheimer, överläkare och chef för ett av teamen.

nr 2 2009

Hoppet och kärleken lever Kring jul 2007 fick Bengt Solberg besked om att hans njurcancer hade spridit sig till skelettet. – Döden kom väldigt nära då, säger hans hustru Margita. TEXT EVA TIWE FOTO ÅKE ERICSON

et var i slutet av 2004 som Bengt Solberg diagnostiserades med njurcancer och fick sin ena njure bortopererad. Han behandlades och allt var bra i nästan tre år, men så fick han ont i ljumsken och trodde att det var ljumskbråck. När smärtan spred sig till ryggen blev han riktigt orolig och efter röntgen på ortopeden fick han veta att skelettcancer inte kunde uteslutas. Han hade fruktansvärt ont, så ont att han inte kunde gå och remitterades från Danderyds sjukhus till Radiumhemmet. – Det var en helt fantastisk läkare där som tog hand om mig. Vi pratade länge, länge, långt efter arbetstid och klockan blev mycket. Bengt Solberg, som fyller 70 i höst, är en kraftkarl som kört Vasaloppet och cyklat Vätternrundan flera gånger om. Tillsammans har han och fem år yngre Margita dansat folkdans, cyklat och åkt skidor i alla år. Det är inte längre möjligt.

nr 2 2009

«Sjukdomen innebär att man tvingas till inskränkningar i livet.» – Sjukdomen innebär att man tvingas till inskränkningar i livet, säger Margita. Bengt orkar inte så mycket, men han

försöker ta en promenad varje dag med sin rullator om inte vädret är alltför eländigt. – Men när man inte orkar längre vill man desto mer, säger Bengt och syftar på allt han skulle vilja göra hemma i villan i Sollentuna. Margita jobbar fortfarande tre dagar i veckan – att komma hemifrån ger henne energi. Och Bengt tycker att hans dagar går fort. Sonen Göran kommer på besök nästan varje dag och dottern Camilla så ofta hon hinner. Barnbarnet Rasmus, 16, dyker också upp väldigt ofta. asih-teamet, avancerad sjukvård i hemmet, finns till hands och familjen

kan ringa dit vilken tid på dygnet som helst för stöd och hjälp. – Vi vet ju att det är en obotlig sjuk dom. Man tänker på framtiden, hur den ska te sig. – Ja, jag är nog mer orolig än vad Bengt är, säger Margita som kallar sig känslomänniska. Att veta att han inte får uppleva barnbarnen som vuxna känns hårt. – Julen var jobbig. Vi vet ju inte om vi kommer att uppleva någon mer jul tillsammans. Men samtidigt har de lärt sig leva med cancern – fast ändå inte. Sjukdomen finns liksom inom väggarna i huset. – Det kommer över en ibland. Vi har gråtit mycket, men var och en för sig. När en gråter är den andra oftast stark. Även om cancer är en livshotande sjukdom så kan andra dö tidigare, konstaterar de. Och hoppet och kärleken lever än, efter 45 års äktenskap. – Om Bengt mår bra så mår jag bra, säger Margita.

Tre gånger längre tid

Träning skyddar mot tarmcancer

På 1980-talet var den förväntade överlevnadstiden vid metastaserad tjock- och ändtarmscancer kort. Modern behandling gör att många i dag lever flera år med sin sjukdom.

De som motionerar mest har nästan en fjärdedels mindre risk att drabbas av cancer i tjocktarmen jämfört med dem som tränar som minst, enligt en ny metaanalys som presenterats i British Journal of Cancer.

Tack vare dina bidrag har Cancerfonden finansierat klinisk forskning som bidragit till detta framsteg.

Slå ett slag för cancerforskningen! Golftävlingen Ett Slag för Cancerfonden firar 20 år i år. Är din golfklubb eller någon närliggande med i Ett Slag för Cancerfonden? Anmäl dig i så fall och delta i en tävling där målet är större än själva idrottsprestationen. Ett Slag är i år också kvali ficeringstävling till World Golfers Championship, golf amatörernas eget världsmäster skap som startades av Sven Tumba 1994. Läs mer på cancerfonden.se/golf

Siffror om cancer År 2002 fick närmare 11 miljoner människor i världen diagnosen cancer.

År 2020 antas 16 miljoner människor i världen insjukna i cancer, en 50-procentig ökning från 2002. 24,6 miljoner männi skor i hela världen lever med cancer. I dag ställs varje år 50 000 cancerdiagnoser i Sverige. En fjärdedel av all cancer i Sverige orsakas av livsstilsfaktorer såsom rökning, övervikt, brist på motion samt alkohol och kan därmed förebyggas. Källa: Union Internationale contre le Cancer, UICC,

MS-patienter röntgas oftare.

MS-sjuka har lägre risk att drabbas av cancer Personer med nervsjukdomen

multipel skleros, MS, har gene rellt en lägre risk att drabbas av cancer än personer som inte har MS. Det visar en studie från Karolinska Institutet. När det gäller vissa cancerformer, såsom hjärntumö-

rer ochcancer i urinblåsan, är dock förhållandena de omvända. Detta förklarar forskarna delvis med att sjuk dom upptäcks tidigare hos MS-patienter till följd av fler neurologiska undersökningar.

nr 2 2009

av alla cancersjukdomar i världen orsakas av rökning, fetma och infektioner.

HPV-vaccinet har funnits sedan 2006. Det är ett vaccin mot humant papillom virus som ger upphov till cancer i livmoderhalsen. Redan 1977 upptäckte fors-

kare att det var papillomvirus som kunde orsaka livmoderhalscancer. Cancerforskning är ett gigantiskt kartläggnings arbete som tar tid.

Bra immunförsvar sänker risken för livmoderhalscancer Genetisk variation i immunförsvaret påverkar risken att drabbas av livmoderhalscancer. Ju bättre immunförsvaret är på att bekämpa den virusinfektion som förorsakar cancern, desto lägre är risken att utveckla cancer. – Vi har nu hittat vissa gener som spelar roll, men det finns mycket kvar att upptäcka. Livmoderhalscancer är en komplex sjukdom som påverkas av många olika gener i samspel med miljöfaktorer. 15 procent av all cancer orsakas av olika virus, så all kunskap om hur virus kan ge cancer och varför vissa människor är känsligare än andra är värdefull, redovisar Emma Ivansson, Uppsala universitet, i sin avhandling. Varje år diagnostiseras 30 000 svenska

kvinnor med cellförändringar i livmoderhalsen. I Sverige drabbades 466 kvinnor av cancer i livmoderhalsen 2007. Det är en siffra som har varit relativt konstant under hela 2000-talet. Detta är den näst vanligaste cancerformen i världen bland kvinnor.

«Solar vi mycket från tidig ålder ökar risken påtagligt för malignt melanom.» Johan Hansson, Radiumhemmet, Karolinska Universitetssjukhuset Solna.

Kvinnor skänker mer Kvinnor skänker mer än män till insamlingar, allt från Cancerfonden till RFSUs mamma-tillmamma-kampanj, uppger E24. Enligt svensk forskning kommer 60 procent av de insamlade pengarna från kvinnor. Äldre kvinnor har sedan länge var de mest pålitliga bidrags nr 2 2009

Foto: gardasil

43%

Efter 30 år kom vaccinet

givarna. Nu är även yngre kvinnor och familjer intressanta grupper att vända sig till för insamlingsorsganisastionerna. I USA visar studier också att kvinnor är mer beredda att bidra till geografiskt avlägsna insamlingsmål.

Könsfördelning bland givare

40% Män

60% Kvinnor

Fler män får cancer 2007 diagnostiserades 50 100 fall av cancer i

Sverige, och könsfördel ningen är relativt jämn. Fortfarande insjuknar dock främst män; de drabbas av 52 procent av alla cancerfall. Antalet fall av prostata cancer har i genomsnitt ökat med 2,8 procent årligen sedan20 år tillbaka, men under de senaste två åren har antalet fall minskat. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och utgör 29 procent av de diagnostiserade fallen. Den genomsnittliga årliga ökningstakten för bröstcancer har varit 1,2 procent under de senaste 20 åren.

Färre är passiva rökare Sedan 1999 har andelen vuxna som utsätts för miljötobaksrök minskat från 11 till 6,8 procent. Minskningen har skett både i hemmet och på arbetet. Miljötobaksrök beräknas i dag bidra till 5-10 fall av lungcancer varje år hos personer som aldrig varit rökare. Det skriver Socialstyrelsen i Miljöhälsorapport 2009.

Information om förstoppning

Vad betyder 20 kr?

Många patienter som behandlas med morfin mot cancersmärta drabbas av förstoppning. Hård mage innebär inte bara fysiskt obehag, det kan även leda till mentala och sociala problem. För att sprida kunskap om

För 20 kronor får sjukvården 60 små provrör eller 27 stora provrör eller 9 minuters lön till en forskningssköterska.

trög mage har patientföreningarna BRO, Gynsam och Stödet tagit fram en informationsskrift: ”Förstoppning vid behandling av cancersmärta.” Den finns att läsa och beställa på bland annat www.gynsam.se

Upptäckter vid

blodprov och ultraljud

Vad är naglar bra för? Det är ju praktiskt att ha dem när man ska pilla bort prislappen på rödbetsburken eller när myggbetten kliar på underbenen, men annars? För att inte tala om tånaglarna. Dem använder vi väl inte till någonting över huvud taget? För miljoner år sedan var fingernaglarna till nytta, kan jag tro. Det var ju långt innan våra ytterst avlägsna förfäder hade börjat gå på två ben eller ägnade sig åt manikyr. Då var naglarna ett viktigt hjälpmedel när de behövde plocka loppor ur pälsen på varandra eller öppna motsträviga kokosnötter. Källa: 101 saker du behöver veta … eller inte

Upptäckter vid

90%

85%

endast ultraljud

Goda resultat för metoder att upptäcka äggstockscancer Brittiska forskare har testat två

metoder för att i ett tidigt skede avslöja äggstockscancer. Den ena är ultraljud via slidan; den andra är ett blodprov för att undersöka en tumörmarkör. En fjärdedel av kvinnorna i studien undersöktes med ultraljud, och en fjärdedel

med blodprov som kompletterades med ultraljud om det ansågs nödvändigt. Resten utgjorde en kontrollgrupp. Resultatet var uppmuntrande. 90 procent av all cancer i äggstockar och äggledare upptäcktes i gruppen som undersöktes med blodprov

i kombination med ultraljud. För gruppen som endast fick ultraljud var motsvarande siffra 85 procent. Studien pågår till 2012. Om resultaten är goda kan metoderna användas vid screening för äggstockscancer.

Cancer i siffror Cancer blir vanligare samtidigt

som behandling och prognos för vissa cancerformer kraftigt förbättrats de senaste årtiondena. I dag lever över 380 000 personer i Sverige som fått en cancerdiagnos, 100 000 fler än för tio år sedan. I Cancer i siffror 2009 – utgiven av Cancerfon-

den och Socialstyrelsen – finns aktuell statistik om de vanligaste cancerformerna i Sverige. Den innehåller också översiktlig information om symtom, diagnostik, behandling, prognos samt orsaker och riskfaktorer. Läs Cancer i siffror 2009 på cancerfonden.se/cancerisiffror

Hur skyddar du din kropp mot solens strålning? Maria Persson, Umeå, 47 år:

Har solkänslig hud och håller mig i skuggan så mycket som möjligt. Tycker inte om att använda solkräm.

Jennie Vennberg, Umeå, 28 år:

Pär Karlsson, Sävar, 39 år:

Alltid solkräm med dubbelt skydd, alltså partikelfilter och kemiska solfilter. I utlandet skyddar jag mig dessutom med kläder.

När jag är ute länge i solen så smörjer jag mig med solkräm på de delar av kroppen som är mest utsatta för solljus.

nr 2 2009

Ref lektio n

Cancerdiagnos för tredje gången

Gyncancer näst störst

Under 2007 fick 41 427 personer en cancerdiagnos för första gången. Samtidigt fick nästan 7 000 personer en andra, tredje eller fjärde cancerdiagnos.

Vart tjugonde cancerfall i den svenska befolkningen är någon form av gynekologisk cancer. Efter bröstcancer är dessa patienter den största diagnosgruppen.

EU-kampanj för ett liv utan tobak Att få oss att sluta använda tobak ligger högst upp på agendan för EUs folkhälsoarbete. Kampanjen Help – För ett liv utan tobak startar den 31 maj, alltså på Världshälsoorganisationens rökfria dag. Syftet med kampanjen är att få unga människor att avstå från att

använda tobaksprodukter, stå emot kompistryck och motverka passiv rökning. Målgruppen är unga människor i åldrarna 15 – 34 år med särskilt fokus på unga kvinnor.

nr 2 2009

Vi ser dem komma mot kliniken. Hon, i fem tioårsåldern, butter. Han, kanske sjuttifem, snubblande för att hinna ifatt. Far och dotter? Så vänder hon sig om och fräser: ”Men skynda dig då!” Vi förfasar oss. Hur kan en närstående bete sig så? Då säger någon, jag tror det är vår kloka Britt, ”han kanske var elak mot henne när hon var barn”. Hon har rätt. Vad ger oss rätten att döma? När cancern drabbar förväntas vi göra och vara så mycket. Vuxna barn förväntas ta hand om föräldrar som kanske aldrig tog särskilt väl hand om dem. Äktenskap, som kanske inte blev så mycket i lust, ska nu vara i nöd. Syskon som inte pratat med varandra på trettio år, kanske av goda skäl, ska försonas. Vi ska vara självuppoffrande, förstående, förlåtande. Och allt inför publik – att få vård går inte alltid ihop med att ha privatliv. Vi förväntas också ha närstående, men det är många, tro mig, som inte har det. Du kan väl ta med en väninna till läkarbesöket? brukar vi säga. ”Vem då? Hon som jag spelar bridge med på tisdagarna? Någon i bokcirkeln?” Det finns förstås också andra perspektiv. Nils, som själv omsorgsfullt gör alla rörelserna i sin älskade Ullas träningsprogram: ”Det där var svårt gumman, du är allt bra duktig som klarar det!” Tobias som dag ut och dag in i sommarhettan sitter hos Henrik när han fått högdosbehandling. Fixar med fläkten, byter svettig tröja. De har varit kompisar sedan de tappade mjölktänderna, var skulle han vara om inte här? Karin, som kan ringa sin syster precis när som helst – för så har det alltid varit dem emellan. Närstående.

Kampanjen pågår i två år och har en

budget på 34 miljoner euro.

Ingen tobak på hyllorna i Skottland Skottlands regering har på sitt bord ett förslag om förbud mot exponering av tobaksvaror i butikerna. Tobaken ska inte längre finnas framme utan tas fram enbart när en kund frågar efter en tobaksvara.

Psykologen spalt

Tobaksfria hyllor finns redan i butikerna på Island, i Thailand, i flera kanadensiska provinser och i de två folkrikaste delstaterna i Australien, Victoria och New South Wales.

Maria Hellbom Maria Hellbom, psykolog och chef för den psykosociala enheten vid onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund. Ålder: 42 år Bor: I centrala Malmö Familj: Gift med Per och de har sonen Axel, snart 11 år.

Min ”ofarliga” prick var malignt melanom När Lena Frisk var 15 år lät hon fotografera sig för att ha en bra modellbild att visa fram hos artistförmedlare. På fotot skymtar en liten, mörk prick på hennes vänstra axel. Tjugo år senare fanns pricken kvar. Att den hade brett ut sig och blivit något större och mörkare var inget Lena tänkte på. Den kliade ju inte och var inget hon stördes av. Om inte en kvinnlig släkting upptäckt fläcken och slagit larm hade resultatet kunnat bli katastrofalt. – Vi var på samma orgel konsert och dagen därpå ringde hon mig och sa att jag hade ett märke på axeln, som jag inte skulle ha, berättar Lena. – Eftersom hon är kirurg tog jag henne på allvar och ringde till Lasergruppen här i Malmö för att bli kollad. Men jag skulle inte få komma förrän ett halvår senare, så medan jag väntade vände jag mig till vårdcentralen. Läkaren där sa att fläcken inte var något farligt, men om jag envisades kunde hon, kanske, ta bort fläcken. Hon lät inte alls övertygande, så jag bestämde mig för att vänta tills jag fick komma till hudspecialisten docent Ralf Sundberg på Lasergruppen. Lena är en av Sveriges populäraste kvinnliga

stå upp-komiker och har stått på scenen ända sedan hon som tonåring professionellt jobbade med jazzdans. Hon bor med sin man Mattias och deras 11-åriga dotter Lisa och två katter i ett gammalt kulturhus mitt i

FOTO ROLF LARSSON och PRIVAT

En ofarlig leverfläck, trodde Lena Frisk. Men pricken på hennes axel visade sig vara betydligt farligare – ett malignt melanom.

Kvar på axeln efter det maligna melanomet finns ett knappt synligt ärr. – Jag brukar säga att det är en skottskada från Möllevångstorget, säger stå upp-komikern Lena Frisk.

Malmö. Hon är uppvuxen i ett litet samhälle utanför Malmö, men trots att de inte hade långt till havet vistades familjen sällan på stranden. – Min två år äldre syster och jag var mycket hellre hemma i trädgården och lekte och vi sprang ofta nakna när det var varmt. Att solen kunde vara farlig lärde vi oss först flera år senare. Och det var inte kul! Som barn var Lena kritvit i håret och hon har ljus hy. Ändå blir hon inte brun, mer off-

white som hon säger, och hon blir inte bränd i solen. Utom en gång. – Min syster, som också dansade, och jag skulle vara med i en tv-inspelning och för att få lite färg gick vi ner till havet och la oss på en brygga. – Det var just när vårsolen börjat bli stark och vi låg och pressade hela dagen utan något solskydd. När vi gick hem flera timmar senare hade jag fått massor av små blåsor över hela bröstet och min syster såg ännu värre ut. Att sitta och bli sminkade senare på nr 2 2009

kvällen inför inspelningen gjorde hemskt ont och natten blev ett helvete! Vi kunde inte sova en blund på grund av smärtorna och klådan. Huden läkte efter brännskadan, men kanske var det redan då som pricken på Lenas axel i all tysthet började vakna till liv. För när hon många år senare kom till Läkargruppen där märket opererades bort visade analysen att den till synes oskyldiga fläcken verkligen var ett mal ignt melanom. – Jag hann aldrig bli orolig, för sköters kan som ringde mig var helt lugn och sa att det verkade som om man fått bort allt. För säkerhets skull togs lite till bort, men det var helt frisk vävnad. Lena är inte rädd för att vistas i solen,

men hon är mer försiktig än tidigare och smörjer in sig med hög solskyddsfaktor, framför allt om solen är stark. Och efter som Lisa ärvt hennes ljusa hy är hon mycket noga med att se till att dottern inte blir bränd. – Under de tidigaste levnadsåren är det ju viktigt att ha ett ordentligt solskydd, så när vi var på Kreta på semester när hon var två och ett halv år smorde vi in henne så hon såg ut som om vi rullat henne i cement. – Och fortfarande hotar jag henne med utegångsförbud om hon inte har tagit på sig solkräm! Kvar på Lenas axel efter det maligna melanomet finns ett fyra centimeter långt, lite upphöjt och knappt synligt ärr. – Det var en grop här från början, men jag har fläskat på mig så nu är det en kulle i stället, säger Lena med ett stort skratt. – Jag brukar säga att det är en skottskada från Möllevångstorget! TEXT ANNU LIIKKANEN

Hur ser ett melanom ut? Att skilja ett melanom från ett ofarligt födelsemärke är inte enkelt. Men se upp med detta: oregelbunden form ojämn pigmentering tillväxt och ändring av utseendet det blir irriterat, kliar eller blöder.

nr 2 2009

Sola med måtta En person om dagen avlider i malignt melanom i Sverige. Statistiken talar sitt tydliga språk. Sedan 1960 har det blivit sex gånger vanligare med denna hudtumör och det gäller båda könen. Flera kampanjer har haft som syfte att öka medvetenheten om hur vi ska skydda oss mot skadlig solbestrålning och hur man ska hålla kontroll på sin egen hud. Under 1990-talet verkade ansträngningarna ha givit effekt, men på 2000-talet går staplarna brant uppåt vad gäller insjuk nandetalen. – Vi har sett en ökning med 3-4 procent per år under de senaste 10 åren, säger docent Johan Hansson på Radiumhemmet vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Denna ökning har också lett till att 380 till 400 människor dör varje år i malignt melanom, alltså ungefär en per dag. För att bli bättre på att förebygga sjukdomen krävs att de patienter som har störst risk att insjukna identifieras och att effektiva metoder att påverka risken finns. Och preventionsmetoderna är välkända. – Den absolut viktigaste yttre faktorn är solen, säger Johan Hansson. Det farligaste är att utsätta sig för stor mängd sol på kort tid, vilket leder till brännskador i huden. Solar vi mycket från tidig ålder ökar risken påtagligt för malignt melanom. Han varnar också för den bestrålning som vi utsätter oss för under lång tid i livet och som senare kan leda till att hudcancer utvecklas i till exempel ansiktet.

Johan Hansson påpekar att såväl hudtyp, hårfärg som ögonfärg kan öka risken för hudcancer. Personer som har känslig hud, det vill säga saknar förmåga att bli bruna och enbart blir röda, ska ta det extra lugnt med de ultravioletta strålarna. Detsamma gäller rödhåriga, blonda och dem med blå ögon. En annan viktig indikator för ökad risk är om man har många födelsemärken. – Det gäller både de normala födelsemär kena som vi alla har och de med avvikande, mer oregelbundna former. Läs mer på www.genomel.org

Hur ska vi skydda oss? Vistas i skuggan mellan klockan 11 och 15. Ha kläder på som skydd. Kontrollera själv din hud. Gå på regelbundna hudundersökningar om du ingår i högriskgrupper. Uppsök läkare i tid om du upptäcker något födelsemärke som ändrar utseende.

Läs mer: ca ncer f onden.s e

Var ytterst uppmärksam om du haft hudcancer tidigare.

Kan beställas på kiup.se

Foto: Cancerfonden

Sänd ditt namn till Marita Önneby, Cancerfonden 101 55 Stockholm och vinn en av tre böcker.

ka Universitetssju

Pris: 176 kronor

, Karolins och Jan Lapins

Melanom är en liten bok på knappt 100 sidor från Karolinska Institutet University Press.

khuset.

Vinn ny bok!

Så här kan ett malignt melanom se ut.

Kolla prickarna! Den 11 maj öppnar nästan 40 hudkliniker i Sverige sina dörrar för patienter att utan remiss boka tid för en undersökning av huden före sommaren. Samtidigt ges råd om solskydd och om vilka varningstecken man ska vara uppmärksam på. Det är Sveriges hudläkare som organiserat den här stora, preventiva insatsen för att tidigt upptäcka och behandla patienter

med hudcancer och då framför allt malignt melanom. Projektet bedrivs i de flesta länderna i Europa under namnet Euromelanoma Screening Campaign. John Paoli, specialistläkare på hudklini en vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset k i Göteborg, är nationell koordinator för Euromelanoma Sverige. Han tog förra året initiativet till det internationella samarbetet. – Det ledde till att deltagandet bland hudläkarna och antalet undersökta patienter

ökade med 250 procent jämfört med tidigare år, berättar han. – Vi undersökte nästan 2 700 patienter på en enda dag. Bland dessa hade 480 någon form av hudcancer och 24 hade ett malignt melanom. Så passa på, nu har du chansen att kolla dina prickar. Listan över vilka kliniker som håller Öppet hus 11 maj hittar du på kampanjens webbplats www.euromelanoma.org/ sweden Text Annu Liikkanen nr 2 2009

g Nedslaark s i for en värld

Curt Peterson omgiven av några av sina unga forskare. Malin Lindqvist Appell i förgrunden är forskarassistent och disputerade 2005. Hon har bland annat upptäckt två defekta varianter av TPMT som ingen hade beskrivit tidigare. Övriga på bilden är Karin Skoglund och Henrik Gréen.

Nytt tänkande med välkända mediciner Mottot för dagen inom cancerforskningen är individanpassad behandling – något som sedan länge intresserat Curt Peterson och hans kolleger vid Linköpings universitet. Genom sin forskning lägger de kunskapsbasen för ett nytt tänkande när det gäller dosering av cytostatika.

Vem är du? Curt Peterson, professor i klinisk farmakologi vid Hälsouniversitetet i Linköping Ålder: 64 år

TEXt olle bergman FOTO melker dahlstrand

Bor: I Linköping och i Mälarhöjden

– Tack vare de senaste årens enorma forskningsinsatser har vi lärt oss så mycket mer om cellens liv, säger professor Curt Peterson.

Familj: Fru, narkosläkare i Linköping, och son, docent i filosofi som för närvarande arbetar vid universitetet i Eindoven, Holland.

nr 2 2009

Det är min fasta övertygelse att vi nu står inför en skördetid, där denna forskning kan omsättas i bättre behandling för patienterna.

Vi möts i Curt Petersons vardagliga miljö: avdelningen för klinisk farmakologi vid Hälsouniversitetet i Linköping. I labben råder full verksamhet vid bänkarna och analysapparaterna. Totalt jobbar ett tiotal personer i gruppen: forskarassistenter, doktorander, biomedicinska analytiker och så vidare. Eftersom flera kliniskt aktiva läkare är knutna till gruppen spänner kompetensen över en mängd områden: genetik, molekylärbiologi, biokemi, allmän onkologi, barnonkologi, gastroenterologi, etcetera. Curt Petersons forskningsintresse är indivi-

danpassad cellgiftsbehandling, det vill säga ”rätt dos till rätt person”. Egentligen är det helt otillräckligt att, som i dag, bara anpassa dosen efter yttre egenskaper, till exempel kroppsyta. De inre egenskaperna, kropps kemin, kan nämligen skilja sig avsevärt mellan olika individer, vilket bland annat avspeglar sig i stora variationer i förmågan att bryta ned läkemedel. Detta medför i sin tur

«Det är min fasta över tygelse att vi nu står inför en skördetid, där denna forskning kan omsättas i bättre behandling för patienterna.» att den verksamma dosen i kroppen kan vara helt annorlunda hos två individer, trots att de har behandlats enligt samma ordination. Det finns till och med ett fåtal människor som har så dålig nedbrytning av vissa vanliga cytostatika att de rekommenderade doserna kan vara farligt höga. I dag ger Curt Petersons grupp kliniskt stöd till cancerkliniker över hela Sverige. Bland annat genomför man så kallade far makogenetiska analyser i samband med dosplanering samt klinisk-kemiska utredningar när patienter inte svarar som förväntat på behandlingen. Inom sitt kunskapsområde är de ganska ensamma i Sverige, något som Curt Peterson ser som anmärkningsvärt. Eller som han själv har uttryckt det under en föreläsning: ”Kemoterapiforskningen är fokuserad på att hitta nya aktiva substanser som kan patentskyddas, och mindre intresserad av hur medlen ska användas optimalt.” – Det är så uppenbart att behovet finns, säger han. Och därför är det märkligt att

Curt Petersons labb tar emot prover från sjukhus över hela Sverige. Varje år genomför gruppen cirka 2 000 farmakogenetiska analyser vid så kallad tiopurinbehandling (ett slags cytostatikum) i samband med till exempel barnleukemi. Labbet kan även ge svar på vilken variant av enzymet TPMT som en viss person är bärare av – något som kan ha en avgörande betydelse vid dosering av tiopuriner.

forskningen inom området fortfarande är så trevande. Det här rör ju sig om gamla välkända läkemedel. Curt Petersons grupp är ett utmärkt exempel

på forskning som överbryggar klyftan mellan

labb och klinik, mellan grundforskning och tillämpning – ja, mellan teori och praktik om man så vill. Det är i detta brobyggande som det största hoppet ligger för alla oss som är övertygade om att det är möjligt att besegra cancer. nr 2 2009

t e t i n a m u H

mot säkerhet

– Rätten till sjukvård i fängelse

Långtidsdömde Rikard, intagen i Kriminalvårdens högt säkerhetsklassade anstalt i Norrtälje, fick diagnosen prostatacancer sommaren 2008. Efter biopsi som preciserade diagnosen till aggressiv prostatacancer fick han förtur till operation i mitten av november. Rädda Livet träffade Rikard på Norrtälje anstalten ett par veckor före operationen på Karolinska Universitetssjukhuset Solna och följde honom genom telefonintervjuer fram till första återbesöket i mitten av januari 2009. TEXT GUNILLA MOSEN FOTO ROGER SCHEDERIN nr 2 2009

Prostatacancer med tre år kvar i fängelse Hur och när ska han berätta för sin 17årige son Isak om sjukdomen? Hur det samtalet skulle gå till var bland det svåraste för Rikard när han sommaren 2008 fick veta att han hade så högt psa-värde att läkaren på Norrtäljeanstalten misstänkte prostatacancer. Den diagnostiserades i oktober som aggressiv. Under alla år i fängelse har han haft regelbunden kontakt med sin son. Isak har besökt honom i fängelsets besökslägenhet en till två gånger i månaden. – Jag känner min son väl, men när jag fick diagnosen aggressiv prostatacancer och förstod att cancern kunde ha spridit sig blev jag osäker på hur jag skulle berätta det för honom. För 40 år sedan, när Rikard var 13 år, dog hans pappa i leukemi. – Det var inget vi pratade om hemma. Mamma ville skydda mig. Jag var inte ens med på begravningen. För att få råd om hur han skulle hantera

situationen ansökte Rikard om tillstånd att få prata med barn- och ungdomspsykiatrimottagningen i Norrtälje per telefon och fick det beviljat. – Det var värdefullt. Jag berättade om cancern för Isak när han var här på besök och det gick bra. Han satte på sig ett pansar, men jag tror att budskapet sipprat in under pansaret. Biblioteket på Norrtäljeanstalten har varit

centralt för Rikard sedan han fick sin cancerdiagnos. Han har läst på om sjukdomen, om prognoser för överlevnad, olika behandlingsalternativ, läckage, impotens och eftervård. Han tränar mycket och är fysiskt stark och mentalt väl förberedd inför operationen. Han är övertygad om att om han inte skaffat kunskap och drivit på så hade han inte haft en chans att klara det här med livet i behåll. Oron och ovissheten har han bearbetat

Rikard hos anstaltens sjuksköterska Synnöve Edberg Öqvist.

genom samtal med sin doktor på Norrtälje anstaltens sjukvårdsavdelning, sin urolog och sin uroterapeut på Karolinska Universitets sjukhuset Solna, sin mamma, sin sons mam ma,personal på avdelningen och anstaltens pastor. Med minst tre år kvar till villkorlig frigiv-

ning har han också tänkt mycket på vad som skulle kunna hända om cancern spridit sig och att chansen att överleva därmed minskar. – Det blir en orolig väntan tills jag får besked efter operationen. Jag tycker det gör ont i lymfkörtlarna. Har cancern inte spridit

sig är risken att dö en på 200. Om den spridit sig är det en överlevnad på i snitt fem år så jag kan i alla fall få två år i frihet. Rikard vill inte kalla känslorna kring sin cancerdiagnos existentiell kris. – Inte om man jämför med när jag 2002 fick min senaste dom på tio års fängelse ovanpå de åtta år jag redan avtjänade. Arton år i fängelse är ingen dans på rosor. Och jag har svikit min son grymt. Då var jag riktigt djupt nere, värre kan det inte bli. Men just nu har jag inte tid med någon existentiell kris, jag har fullt upp med att se till att få den vård jag behöver. nr 2 2009

Redan för fyra-fem år sedan på Hall

anstalten i Södertälje började han få trängningar, kissade ofta och började misstänka att han kunde ha prostatacancer. – Jag försökte väl tio gånger att få ta psa-prov, som män i min ålder har rätt till, på sjukvårdsavdelningen på Hall, men fick varje gång svaret att sjukvården i Kriminalvården inte gör några hälsoundersökningar. I min journal från Hall finns inga anteckningar om det. I april 2008 placerades Rikard om till Norrtäljeanstalten, en säkerhetsklass lägre än Hallfängelset. – Här fick jag äntligen ta prov, antagligen för att läkaren själv hade haft prostatacancer. Operationen kommer med största sannolikhet att göra honom impotent. – Viktigast är att jag blir frisk och jag tror att jag kan bli uppskattad utan ståfräs. Det finns så mycket annan närhet. Och impotensen måste inte bli bestående, uroterapeuten har sagt att jag kan återerövra min erektionsförmåga med hjälp av Viagra och träning. Familjen har störst betydelse just nu.

Efter många år av dålig kontakt har han sedan snart tre år en nära relation till sin mamma och han har sin son. Efter många år i fängelse har han väldigt få andra sociala kontakter. Om allt går bra blir Rikard villkorligt frigiven i juni 2012, efter 12 år utanför samhället. Rikard och Isak heter i verkligheten något annat.

Rätten till sjukvård i fängelse Tillvaron i ett fängelse regleras av Kriminalvårdslagen. Den som blir sjuk i fängelse har enligt Kriminalvårdslagen rätt till samma vård som alla andra i det svenska samhället. Sjukvårdsavdelningar i Kriminalvårdens anstalter arbetar med utgångspunkt från hälso- och sjukvårdslagen. Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet.

nr 2 2009

Rikard med eskort vid ett sjukhusbesök.

Hårdbevakad cancervård Han har aldrig dömts för våldsbrott, aldrig rymt och har ingen psykisk störning. Men när Rikard drabbades av aggressiv prostatacancer 2008 blev han en säkerhetsrisk. Tre vakter i uniformer märkta Kriminalvården som sällskap. Arm- och handfängsel i bilen till Karolinska Universitetssjukhuset Solna och i fängsel till allmän beskådan genom sjukhuskorridorerna. Att bedömas som en säkerhetsrisk och samtidigt ha en svår sjukdom är ingen lätt kombination. I en skrivelse till Kriminalvårdens ledning i Norrköping berättar Rikard hur han upplevde cancervårdsbesöken: ”Samtliga undersökningar och behandlingar har skett i rum utan fönster med handfängsel på. Även vid biopsi, då nålar sk juts in i prostatan, har jag tvingats behålla handbojor på. Inte heller vid mitt cancerbesked, ett högst privat samtal med min KS-läkare, har det gjorts undantag. Mitt möte med sjukvården har störts av att det hela tiden är tre högst stressande uniformerade personer med i alla sammanhang.” – Cancer är en stor grej, men det kan ju

lika gärna vara så att den intagne blivit mer rymningsbenägen nu. En extrem situation kan förändra den intagne i vilken riktning som helst, säger Runar Hellström som är kriminalvårdsinspektör på säkerhetsavdelningen på Norrtäljeanstalten och ansvarig

för Rikards transporter till Karolinska Universitetssjukhuset Solna. När Rikard opererades och befann sig under

narkos i fyra timmar fanns tre säkerhetsvakter på plats under operationen. De fanns inte med inne i själva operationssalen, men i ett angränsande rum med fönster, alla tre iklädda sterila skyddsoveraller med ansiktsmasker, som brukar kallas ”rymddräkter”. Varför? – Regelverket säger att vakterna måste ha ögonkontakt med bevakningsobjektet så att de har möjlighet att ingripa. Risken för fritagning finns alltid, menar Runar Hellström. Rikard har gång på gång under sitt vuxna liv dömts för stora narkotikaaffärer. Han kan marknaden och har omfattande förbindelser i den undre världen. Och även om han just nu är övertygad om att han ska överge sina grova kriminella affärer, kan sådant ändras med tiden, menar Runar Hellström. Det senaste grova narkotikabrottet som gav Rikard tio års fängelsestraff ovanpå redan utdömda åtta år, skedde till och med medan han satt bakom galler, murar, höga staket och var omgiven av kriminalvårdspersonal på Hallanstalten i Södertälje.Han mäklade en stor narkotikaleverans från Baltikum till Örebro med en insmugglad mobiltelefon. – Den höga säkerheten vid transporter förebygger rymning och attacker, men fritag-

ningsrisken kvarstår alltid. Det kan inträffa en fritagning från oväntat håll och i oväntade situationer och en kraftfull säkerhet kring en grov brottsling som Rikard kan självklart förhindra att fritagningssituationer uppstår. Därför är det viktigt med säkerheten. I kriminalvårdslagen står det uttryckligen att vid transport ska den intagne om det är möjligt inte utsättas för obehörigas uppmärksamhet. Men i samma paragraf står det också att om det är nödvändigt av säkerhetsskäl får den intagne beläggas med fängsel. Säkerheten i landets fängelser är i dag mycket hög. Under 2008 var det bara åtta fångar som rymde från de slutna anstalterna. Totalt under året rymde enbart 69 personer. Transporterna bedöms av Kriminalvården som säkerhetssystemets svagaste länk. Att vara nyopererad eller sjuk i fängelset är inte detsamma som att vara det utanför.

Viagra förbjudet läkemedel Viagra förbjöds i princip för häktade och intagna i kriminalvårdsanstalt den 22 december 2005. Oförmåga till erektion handlar inte om någon livshotande eller brådskande åkomma, som ska prioriteras i Kriminal vården skrev då generaldirektör Lars Nylén i ett internt brev. Viagra får endast skrivas ut i Kriminalvården när det är medicinskt motiverat. Efter prostatacanceroperationen uppfyller Rikard Kriminalvårdens krav på medicinska skäl för att få Viagra. Däremot får han inte själv ta ansvar för medicineringen.

Urologen Stefan Carlsson, som opererade Rikard, brukar normalt skicka hem sina ny opererade prostatacancerpatienter efter bara en dag. Rikard fick stanna i tre dagar. Stefan Carlssons bedömning var att patientsäkerheten inte kunde garanteras på Norrtäljeanstalten under de första känsliga dagarna med kateter. Så fort Rikard är tillbaka i sin cell på Norrtäljeanstalten uppstår problem. Han läcker urin efter operationen och inkontinenshjälpmedel i rätt storlek saknas. Dessutom har sjuksköterskorna och Rikard olika åsikter om doseringen av Viagra. Inkontinenshjälpmedlet som Rikard blev erbjuden visade sig vara i en storlek för kvinnor. – Redan när jag fick svaret på biopsin och tiden för operation i början av oktober sa jag till på sjukvårdsavdelningen att jag skulle behöva inkontinenshjälpmedel efter operationen en månad senare. Nu har jag fått stoppa upp mig med papper som suger så dåligt att jag fått våta fläckar utanpå byxorna. Pinsamt. Sjuksköterskan på anstalten menar att Rikard inte hade kvar sin kateter efter operationen lika länge som sjukvårdsavdelningen räknat med. – Han ryckte bort katetern. Då började han läcka tidigare så vi hade inte inkontinensskydd hemma, förklarar sjuksköterskan Synnöve Edberg Öqvist. Nästan genast uppstod också en dispyt kring

vid behovs-receptet på Viagra mellan Rikard och sjuksköterskorna på sjukvårdsavdelning en. Rikard var övertygad om att doktorns ordination var en halv Viagra varje dag,

«En extrem situation kan förändra den intagne i vilken riktning som helst.» men det fick han inte utan tre hela tabletter tre gånger i veckan. Viagra är laddat i Kriminalvården. Generaldirektör Lars Nylén förbjöd Viagra till intagna 2005 om läkemedlet inte är medicinskt motiverat. Efter prostatacancer operationen uppfyller Rikard kravet på medicinska skäl, men han får inte själv ta ansvar för medicineringen. Sjuksköterskorna är anställda av Kriminalvården och arbetar inom ramen för kriminalvårdslagen, men deras arbete regleras av hälso- och sjukvårdslagen. – Ibland är det svårt att ha två huvudmän, säger syster Synnöve. Nu efter återbesöket har vi fått exakta besked om medicineringen på receptet. Det underlättar. Under de senaste åren har Rikard vid tre tillfällen vistats i Kriminalvårdens kloster på Kumlaanstalten för retreat i tystnad med andliga övningar och meditation under ledning av en präst i Svenska kyrkan. Bara några dagar efter det positiva återbesöket hos Stefan Carlsson erbjöds han en ny, fjärde retreat på Kumlaklostret. Han accepterade tacksamt möjligheten efter många pressande månader av ovisshet och oro för att cancern kanske hunnit sprida sig, tankarna om liv och död och den trångbodda avdelningen med över 30 män på liten yta. Till Kumla klostret transporterades Rikard med fängsel på igen, men fri från sin prostatacancer.

Ingen samlad kunskap om cancer i fängelse Det finns cirka 5 000 platser för fängelsedömda på svenska kriminalvårdsanstalter. De flesta fängelsestraffen är korta och omsättningen av fångar är hög. Enligt den allmänna cancerstatistiken har med säkerhet ett antal fångar cancer, men hur många vet ingen. Det finns ingen cancerpolicy i Kriminalvården och ingen har en samlad bild av hur cancer behandlas på kriminalvårdsanstalterna. Lars Håkan Nilsson är medicinsk rådgi-

vare inom Kriminalvården och biträder generaldirektör Lars Nylén i medicinska frågor. Han anser inte att det är motiverat med några särskilda åtgärder när det gäller cancer bland intagna på Kriminalvårdens anstalter. – De flesta av våra intagna är unga och 50 procent har fängelsestraff som är kortare än sex månader. Av alla intagna är det en liten grupp som har cancer. När det gäller intagna som tillbringar längre tid i våra anstalter har vi bra koll på deras hälsa. Vanligast är tyngre

psykisk problematik och det finns en överrepresentation av missbruk. Många av de intagna har ett riskbeteende för cancer, framhåller han. – De kommer från lägre socioekonomiska grupper där det finns överrepresentation av lungcancer och levercancer och det är rimligt att tro att det också finns en ökad risk för tjocktarmscancer. Någon central information om psa-prov finns inte i Kriminalvården. nr 2 2009

Spåren av cancer är borta Urologen Stefan Carlsson hade befriande goda nyheter vid Rikards första återbesök efter robotoperationen av tumören i prostata. Att det inte togs något psa-prov på Norrtäljanstalten inför återbesöket betydde att Stefan Carlsson inte hade komplett information till Rikard. – Det var ju inte det ultimata, konstaterar han. Provet togs i stället på sjukhuset vid återbesöket. Det visade senare att det inte längre fanns några spår av cancer. Handfängsel vid undersökningar och samtal, uniformerade vakter och hemliga tider. Rikard är en udda patient i Stefan Carlssons vardag som urolog. – Väldigt sällan man har sådana fall. Han har ingen aning om vad Rikard begått för brott, som kräver så tung bevakning. – Och jag vill inte veta heller. Jag är helt fokuserad på den medicinska bedömning en. Det kändes inte riktigt bra efter första besöket med patienten i handfängsel. Men jag antar att riskbedömningen görs av proffs och att de gjort den bedömning som behövs. Jag ringde och pratade med fängelset om att jag inte kände mig helt bekväm nr 2 2009

med att patienten hade handfängsel och när vi träffades senare var han befriad från dessa. Sjukhuset har ingen policy för hur man tar emot bevakade kriminella patienter. – Jag hade ingen förberedelse alls. Mer information skulle krävas, kanske någon typ av utbildning. Jag önskar ett förtydligat samarbete. I brist på annan vägledning tog Stefan Carlsson kontakt med en kollega på Norrtälje sjukhus, som tar emot många patienter från Norrtäljeanstalten. – Hon berättade att hon haft en patient i handfängsel som låg på en brits. När hon lutade sig fram för att lyssna på hjärtat med stetoskopet slet vakterna oväntat bort henne från patienten. Skälet var att de ansåg att patienten skulle kunna skapa en gisslan situation med henne. Att tre säkerhetsvakter iklädda sterila skyddsoveraller och ansiktsmasker bevakade hela operationen tycker han är svårt att förstå. För Stefan Carlsson har Rikard varit en föredömlig patient, som det varit lätt att kommunicera med. – Han är extremt väl påläst om sin sjukdom, säger han. Nästa återbesök sker efter tre månader, sedan ny kontroll efter sex månader.

Att operera bort hela prostatan, prostatekto mi, är ett ganska stort kirurgiskt ingrepp. Det är en variant av den traditionella kirurgin och sker med hjälp av en robot. Robottekniken kan jämföras med den konventionella titthålskirurgin, laparo skopin. Operationen tar omkring två timmar. I jämförelse med öppen kirurgi blöder patienten mycket mindre; 250 ml mot cirka 1 000 ml vid öppen kirurgi. Patienten åker hem dagen efter ingreppet – att jämföra med en sjukhusvistelse på cirka fem dagar vid konventionell kirurgi. Operatören som styr roboten ser på sin dataskärm en tredimensionell bild med tio gångers förstoring. Detta innebär en större säkerhet vid ingreppet. En annan fördel är att det finns rörlighet i alla dimensioner i de operationsinstrument som styrs av kirurgen som spakar roboten. Patienten ligger med gasfylld mage för att ge plats åt de laparoskop, långa stavar, som kirurgerna ska genomföra ingreppet med. Fem små hål görs på buken. Två av dessa används som portar för de stavar som assisterande läkare arbetar med. De övriga tre manövrerar de robotarmar som styrs via datorn. Operationen går ut på att ta bort hela prostata. Potensnerverna går i kanten av körteln vilket gör ingreppet tekniskt grannlaga. Ju fler nerver som kan sparas, desto större chans har patienten att få behålla potensen. Prostata ligger mellan urinblåsan och slutmuskeln. Skadas något av dessa organ är risken uppenbar för urinläckage. När prostatakörteln är loss fiskas den upp i en påse med hjälp av en stav och kommer ut genom en av portarna på buken. FOTO KARL GABOR

FOTO KARL GABOR

Stefan Carlsson sköter laparoskopet vid en robotoperation som publicerats tidigare i Rädda Livet.

Operation med robotarmar

Tema: Prostatacancer

Cancerregistret 8870 startade 1958. Då var siffran för upptäckta fall av prostatacancer cirka 1 500 per år. Därefter steg siffran hela tiden fram till 1500 2006 med en pik 1958 2007 på nära 10 000 män som fått diagnosen prostatacancer. Nu har ökningen planat ut och senaste uppgifterna för 2007 visar på 8 870 insjuknade.

Avslöja prostata cancer i urin

Ett enkelt urinprov kan i framtiden av slöja om en prostatacancerpatient har en godartad eller en aggressiv cancerform som kräver ett snabbt ingrepp. Det hoppas amerikanska forskare som presenterat sina rön i vetenskapstidskriften Nature. Forskarna har för första gången identifierat en ny typ av biologiska markörer för prostatacancer, så kallade metaboliter som är nedbrytningsprodukter av olika processer i kroppen. Det fanns enligt studien betydligt högre halter av tio sådana metaboliter i prostatacellerna när cancern växte. En av markörerna, sarkosin, visade sig vara den starkaste indikatorn på utbredd cancer. Koncentrationerna av sarkosin, en aminosyra, var hög i 79 procent av proverna från patienter med prostatacancer som utvecklat metastaser, och i 42 procent av proverna från patienter med cancer i tidigt stadium. – Det är en helt klart spännande och välgjord studie, och det är intressant att forskarna kunde mäta halterna i urinen så pass enkelt, säger professor Henrik Grönberg vid Karolinska Institutet till TT. Men han påpekar att studien, som bygger på få patienter, bara är ett första steg. Försöken måste, enligt Grönberg, upprepas på upp till 1 000 patienter för att se om slutsatserna håller eller inte.

Vår vanligaste cancerform 70 000 män lever i dag som har eller har haft sjukdomen. Ovanlig före 50 års ålder – 67 fall (2007). En av åtta män risker att få sjukdomen före 75 års ålder. Hos 10 procent har arvet betydelse för att sjukdomen utvecklas. Cirka 2 500 män avlider varje år av sjukdomen. Mellan 5 och 15 procent drabbas av urinläckage efter operation. Drygt 50 procent blir impotenta eller får erektionsproblem efter operation och/eller strålbehandling.

Här sitter prostatan Urinblåsa Sädesblåsa

Prostata

Illustration: per hardestam

Stor ökning sedan 1950-talet

Ändtarm

Stor som en kastanj Prostatan är en körtel under mannens urinblåsa som omsluter urinrörets övre del. Den producerar en tunnflytande vätska, prostata sekret, som blandas med sädescellerna vid sädesuttömning.

Prostatans tillväxt och funktion styrs av det manliga könshormonet testosteron som främst bildas i testiklarna. Testosteron är en förutsättning för att prostatacancer ska uppkomma.

nr 2 2009

Tema: Prostatacancer Symtom Oftast inga när tumören sitter i prostatans yttre del, annars: täta urinträngningar svårt att komma igång att kissa svag urinstråle svårt att tömma blåsan helt. Detta är samma symtom som en godartad förstoring av prostatakörteln ger. Det är inte ovanligt att prostatacancern ger symtom först då metastaser i skelettet finns. Smärta är då det vanligaste symtomet.

Många variationer Prostatacancer har många variationer. Den kan vara långsamt växande eller mer aggressiv eller vara en snabbt växande, livshotande cancer. Forskningen strävar i dag efter att utveckla

bättre diagnostiska metoder för att kunna skilja de prostatacancertumörer som måste behandlas genast från dem där man kan avvakta och i stället följa upp och kontrollera patienten.

Behandling

Hur går det till?

Biverkningar

Strålning.

– Utifrån, riktad mot prostata.

Nedsatt potens eller impotens, lös

Ibland kombineras de två

– Brackyterapi – strålkällan läggs

avföring, risk för överbehandling.

metoderna.

inne i prostata.

Operation.

– Öppen kirurgi

Nedsatt potens eller impotens,

Ibland i kombination med

– Robotkirurgi då prostatakörteln,

urinläckage, risk för överbehand-

strålning.

sädesledare och sädesblåsor tas bort.

ling.

Hormoner vid strål

Läkemedel som krymper tumören

Nedsatt potens, nedsatt lust,

behandling.

och gör den mer strålkänslig.

värmevallningar, viktuppgång.

Hormonell kastrations

Kirurgisk kastrering:

Nedsatt potens eller impotens,

behandling vid icke botbar

Testiklarna (de huvudsakliga testo

nedsatt lust, värmevallningar,

sjukdom.

steronproducerande organen tas bort.

viktuppgång, konditionstapp,

Medicinsk kastrering:

urkalkning av skelettet, mInskad

Förhindrar testosteronproduktionen.

muskelmassa, depressionsbesvär.

Hormonell behandling

Förhindrar testosteronets stimu

Tillväxt av bröstkörtlarna. (Flerta-

med antiandrogen vid

lerande effekt av prostatacancern.

let av kastrationsbehandlingens

icke botbar sjukdom.

bieffekter, se ovan, undviks vid behandling med antiandrogen.)

nr 2 2009

Nej till allmän screening Behövs det allmän hälsoundersökning för att upptäcka prostatacancer? Svaret är nej. Det finns ännu så länge inga riktigt säkra bevis för att en sådan screening skulle ge en vinst för samhället, sjukvården och framför allt männen. Data från två stora studier, en amerikansk och en europeisk, publicerades i mars 2009. Resultaten från dessa är delvis motstridiga och det behövs fortsatt uppföljning av studierna för att kunna säga huruvida ett införande av allmän hälsoundersökning är att rekommendera i framtiden. Undantagna är personer som har en ärftlig belastning. För dessa finns det självklara skäl att rekommendera undersökning. Det finns mycket data för hur stor risken är att man skulle kunna få sjukdomen. Har man ingen i släkten som haft prostatacancer är den absoluta risken under levnadstiden 8 procent. Har man flera nära släktingar så ökar risken högst avsevärt. – Har du flera släktingar som har prostatacancer, framför allt om någon av dessa insjuknat i yngre år, så är rådet att påbörja hälsokontroller från 40-årsåldern, säger professor Sten Nilsson, Radiumhemmet i Stockholm.

Tema: Prostatacancer

Radium kan förlänga livet En forskardröm har varit en mycket kraftfull strålkälla som samtidigt ger terapieffekt! Nu prövas den i patientstudier.

första studierna på människa, säger professor Sten Nilsson vid Radiumhemmet i Stockholm. Preparatet injiceras i blodbanan och tas

– Vi har länge letat efter något som kallas alfastrålar – kraftfulla strålar med mycket kort räckvidd som teoretiskt skulle ha väldigt god effekt vid så kallad målsökande strålbehandling av dottertumörer i skelettet. Nu har vi fått tillgång till preparat med denna typ av strålar, radium-223. Vi har varit med om att genomföra de

mtiden behandlas. Mål i franter som inte ska Skilja ut de patie

ncer. Bota en metastaserande prost ataca arbet ar Nya läkemedel . Runt om i världen få fram nya, att för kyler mole nya kring are forsk målinriktade mediciner.

upp i områden i skelettet där cancerceller slagit sig ned. Patienterna tolererade preparatet ganska väl, menar Sten Nilsson. Det gav små bieffekter, vanligen lätt illamående, men gav en god lindring av smärta från dottertumörerna i skelettet. – I en efterföljande, mycket intressant studie kunde vi visa att preparatet, förutom att ge smärtlindring, också ger en tydlig uppbromsning av sjukdomen och en förlängning av överlevnaden. Sten Nilsson och hans kolleger har också studerat vilken dosering som ska användas i fortsatta studier.

Radium-223 binds till de områden i skelettet som härbärgerar dottertumörer. Den partikelstrålning (alfastrålning) som avges är mycket kraftfull och avdödar effektivt cancercellerna i sin närmsta omgivning. Partikelstrålningen, som har en räckvidd på endast någon enstaka 10-tusendels millimeter, avdödar effektivt intilliggande tumörceller medan de normala cellerna i benmärgen skonas. Radium-223 framställs med reaktorteknik och injiceras i blodbanan. Illustration: Bruland & Larsen.

Vad skyddar i min föda? Kostens sammansättning tycks ha betydelse och mycket tyder på att livsmedel som fisk, tomater, sojabönor, linfrö, grönt te och granatäppeljuice kan ha en skyddande effekt. Ändrad diet leder emellertid inte till bot. nr 2 2009

Tema: Prostatacancer Chansen att bli botad Det finns många olika former av prostatacancer, alltså går det inte att ge ett allmänt svar på vilka möjligheter till bot som finns. Prognosen beror bland annat på: vilket stadium tumören befinner sig i hur elakartade cancercellerna är vid vilken ålder man insjuknar.

Jämfört med andra cancerformer brukar prognosen vid prostatacancer vara ganska god. Eftersom prostatacancer ofta växer långsamt och de flesta insjuknar först i högre ålder är det vanligt att sjukdomen inte förkortar livet, även om behandling i botande syfte inte är aktuell.

Preparatet binds till flera mottagarmolekyler (receptorer) på den så kallat kastrationsresistenta prostatac ancercellens yta. Förhoppningen är att substansen i framtiden ska kunna utnyttjas som ett läkemedel vid prostatacancer.

Vi arbetar med en ny nyckel Det sitter lås på prostatacancercellernas yta. – Nu söker vi nycklar som kan bromsa tillväxten av dessa cancerceller, säger professor Sten Nilsson, Radiumhemmet i Stockholm. – Vi har visat att så kallad kastrationsresistent prostatacancer bildar mottagarmolekyler (receptorer) på cellytan för det kroppsegna hormonet somatostatin. Uppsättningen av dessa mottagarmolekyler skiljer sig delvis från kroppens normala celler och i dag finns inga ideala läkemedel som verkar på dessa mottagarmolekyler. Forskaren Anders R Holmberg och medarbetare i Sten Nilssons forskningsteam har genom sin forskning designat och tillverkat egna substanser, nycklar, som har förmåga att bromsa prostatacancerceller. De första försöken på patienter har nr 2 2009

genomförts i en så kallad fas 1-studie i samarbete med finska kolleger. Studiens huvudsyfte var, som vid alla tidiga prövningar, att studera bieffekter. – Resultaten är hittills positiva, säger Sten Nilsson. De visar att preparatet tolereras väl och att många av patienterna får en symtomlindrande effekt. Forskarteamet har också i samarbete med forskarna runt Peter James i Lund visat att denna nya substans påverkar ett flertal proteiner och signalsubstanser i prostatacancercellen som har med tillväxthämning och så kallad programmerad celldöd att göra. Effekterna på tumörcellernas signalsystem är komplexa och mycket arbete återstår. – Framför allt vill vi ta reda på om vi kan utnyttja preparatet som framtida komplement till övriga behandlingskoncept vid prostatacancer, säger professor Sten Nilsson.

Fem vägar till diagnos Ett blodprov tas för att mäta psa-värdet, prostataspecifikt antigen. Läkaren undersöker prostatan med ett finger via ändtarmen och ibland görs även ett ultraljud via ändtarmen. Misstänker man då prostatacancer tas biopsier, vävnadsprover, från prostatan via ändtarmen med hjälp av ultraljud. psa är ett äggviteämne som förekommer naturligt i prostatakörteln. Det psa som produceras vid prostatacancer läcker delvis ut i blodbanan och kan utnyttjas som en markör för sjukdomen. Det är emellertid viktigt att veta att man kan se förhöjda psa-nivåer också vid godartade tillstånd i prostatan. Om psa-värdet är förhöjt behöver det inte betyda att man har prostatacancer, men om halten är över ett visst gränsvärde tas ett vävnadsprov (biopsi). Provet tas med nål via ändtarmen och som regel med hjälp av ultraljud. En ultraljudssond förs ungefär tre cm in i ändtarmen. På bildskärmen granskar läkaren prostata. Genom att fästa en särskild provtagningsnål vid sonden kan samtidigt vävnadsproven tas. Dessa analyseras sedan i mikroskop. Ibland görs också en så kallad lymfkörtelutrymning. Det innebär att man opererar bort enstaka och slumpmässigt utvalda lymfkörtlar i närheten av prostatakörteln och undersöker dessa i mikroskop för att konstatera om prostatacancern spridit sig dit. Skelettscintigrafi vid spridning är en undersökning som kan visa spridning till skelettet. Metastaser kan även upptäckas vid en vanlig röntgenundersökning av skelettet eller med magnetkamera.

Vad beror ett högt PSA-värde på? Ett förhöjt PSA-värde kan bero på: inflammation i prostatan godartad förstoring av prostatan urinvägsinfektion prostatacancer. Med stigande ålder stiger PSA-värdet.

Tema: Prostatacancer

Jag saknar min sexualitet varje dag För fem år sedan fick Mats Johansson prostatacancer, 42 år gammal. I dag är han friskförklarad, men levnadsförhållandena har förändrats. Han är sig lik, möjligen har han lagt på sig ett par kilo trivselvikt under hakan. Han tänker nog det samma om mig när vi möts för en fika och ett samtal om hur han har det. Det nya hos honom är en krycka i landstingets kyligt ljusgrå ton. Operationen som han genomgick blev tyvärr inte radikal, det vill säga en del av cancern blev kvarlämnad. Mats fick därför genomgå ytterligare en behandling – strålbehandling under sammanlagt sju veckor. – Jag har ständig värk i ryggen, höfterna och underlivet som jag medicinerar för, förklarar han medan vi fyller på kaffe i muggarna med mjölk. Jag fick det i samband med strålbehandlingen efter operationen i prostata. När jag är ute länge är det tryggt att ha kryckan med som ett stöd. Tiden får utvisa om smärtan avklingar. Ingen doktor i världen kan lova någonting. För fem år sedan intervjuade jag Mats om

vad det innebar för honom att som 42-åring få prostatacancer. Artikeln publicerades i Rädda Livet. Efteråt fick han en del läsarkontakter. ”Många tyckte att jag var modig”, berättar han. Och modet består. Vi pratar länge om ett förlorat sexualliv, om impotens och inkontinens. Om huruvida hans självbild har

påverkats av hans cancersjukdom och hur det skulle vara med en älskad kvinna vid hans sida. I samband med operationen då prostatan togs bort skadades de nerver som styr sexuell förmåga och möjligheten att hålla urin. Vid operationen blev Mats av med dessa kroppsfunktioner. Han känner också en nedstämdhet som tilltagit med åren. En del män vittnar om att inkontinensen avtar. För Mats har det blivit tvärtom. Tidigare behövde han inte använda blöja nattetid, nu har han dessa dygnet runt. Strax efter operationen var detta inte något stort problem. – Då kände jag när jag blev kissnödig; nu känner jag ingenting. Potensen, alltså förmågan att få stånd, erektion, vid sexuell stimulering är borta. Lusten likaså. – Jag känner aldrig lust när jag ser på en kvinna. Han har heller inte tagit kontakt med någon kvinna; är rädd för att få nobben som han säger. – Om jag skulle berätta att jag genomgått en operation i prostata och vad det har fört med sig så vet jag inte hur de skulle reagera. Det måste ju komma fram att jag är impotent och att jag har blöjor på mig ständigt. Nej, det tar emot för mycket. – Är det någon som har raggat på dig? Någon som du har avböjt.

Hur gick det sen?

– När jag var med i Rädda Livet senast var det en kvinna långt upp i Norrland som hörde av sig och ville träffa mig, berättar Mats Johansson.

var det en kvinna långt upp i Norrland som hörde av sig och ville träffa mig. Hon hade också gått igenom någon canceroperation. Jag gick inte vidare med den kontakten. Tidigare var ett sexuellt samliv väldigt betydelsefullt för Mats. Nu är det kanske inte så viktigt längre, säger han och skrubbar sitt pekfinger mot tummen. – Du kan känna en saknad?

– Det är en sorg som jag bär med mig. Jag tänker på det varje dag. text marita önneby eliasson

Efter operationen I cirka 20 procent av fallen blir ingreppet inte radikalt efter prostataoperation. Patienten erbjuds i dessa fall kompletterande strålbehandling eftersom sådan visat sig förlänga överlevnaden. Nackdelen med att ge två kurativt syftande behandlingar – operation och strålbehandling – ”på varandra” är att bieffekterna av de båda behandlingarna adderas.

– När jag var med i Rädda Livet senast

1. Var sitter prostatakörteln? 2. Vad har den för uppgift?

Två frågor och tre män på stan svarar.

Ali Foroutan-Rad, Umeå, 52 år.

1: Vid övre delen av urinröret nära ändtarmen. 2: Behövs för att få barn, i övrigt onyttig.

Lars Pousette, Umeå, 63 år.

Assar Backteman, Jokkmokk, 70 år.

1: I anslutning till den manliga genitalian.

1: I bäckenbotten och omsluter urinröret.

2: I prostatan bildas ett sekret som blandas med spermierna.

2: Fungerar som sädespump och är viktig vid barnaalstrande.

nr 2 2009

Vad har pengarna betytt för din forskning? Tre cancerforskare lyfter fram möjligheten att kunna erbjuda patienter bättre behandling och botande mediciner tack vare sin forskning finansierad av Cancerfonden. Text Jan Kantor

FOTO Mikael risedal

Professor Fredrik Mertens, avdelningen för klinisk genetik vid Universitetssjukhuset i Lund. Jag har under många år intresserat mig för hur tumörer i kroppens ben- och mjukdelar uppkommer. Anslaget på 1 050 miljoner kronor för år 2009 gör det möjligt att gå vidare med att undersöka genförändringar i dessa tumörer. Genom att studera kromosomförändringarna får man direkt information om vilken sorts tumör det är. Detta ger en säkrare diagnos för patienten, vilket i sin tur ger en bättre och mer adekvat behandling. Ett annat resultat av studierna är att vi får ökad förståelse för vilka signalvägar som är viktiga för hur tumörer utvecklas i ben- och mjukdelar. På sikt kan detta leda till utvecklandet av nya typer av behandling.

FOTO ann-sofie carringer

Professor Eva Forssell-Aronsson, avdelningen för radiofysik vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Vi är med och utvecklar läkemedel som är viktiga i behandlingen av spridda tumörer som producerar hormoner. Det handlar framför allt om tumörer från mag-tarm kanalen men även i lungorna. De radioaktiva läkemedlen sprutas in i blodet och söker sig fram till tumörcellerna. Läkemedlet testas på människor med cancer. Resultaten är lovande men inte lika bra som för möss. Samtliga sjuka möss botades, ett par procent människor. Den fortsatta forskningen siktar alltså in sig på att förbättra behandlingen med de radioaktiva läkemedlen så att fler patienter kan botas. Anslaget på 1,3 miljoner kronor är av stor betydelse för detta arbete, liksom de anslag vi haft under cirka 15 år.

FOTO Cecilia Bruzelius

Professor Gunnar von Heijne, Centrum för membranforskning vid Stockholms universitet. Vi har haft anslag från Cancerfonden under flera år, vilket inneburit en välkommen långsiktighet. Anslaget på 1,3 miljoner kronor för år 2009 betyder att vi kan fortsätta vårt projekt om membranproteinernas struktur och funktion. Alla celler omges av tunna membran som skyddar cellens inre från den omgivande miljön. I membranen sitter proteiner som är viktiga för cellernas liv, men också för tumörernas uppkomst och deras behandling. Membranproteinerna hjälper bland annat till att skicka signaler in i cellen, signaler som till exempel kan påverka celldelning och celltillväxt. Studiet av membranproteinerna är centralt när det gäller att utveckla olika slags läkemedel, bland annat mot cancer. Vårt projekt är ett grundforskningsprojekt, vars resultat på sikt kan leda fram till nya och bättre läkemedel.

Cancerformer där framsteg gjorts Magsäckscancer har minskat kraftigt ända sedan 1960-talet. Under 20 år tillbaka har den genomsnittliga minskningen varit 3,9 procent för män och 3,6 procent för kvinnor. Livmoderhalscancer är ett talande exempel på hur en cancersjukdom kan bekämpas genom förebyggande insatser. Det handlar om den gynekologiska cellprovskontrollen som infördes på 1960-talet. Statistiken över antalet fall av läppcancer nr 2 2009

kan förbrylla. Bland män har minskningen i genomsnitt varit 3,7 procent per år under de senaste 20 åren. Däremot uppvisar kvinnorna en ökning med 1,6 procent under samma tid. Orsaken till detta märkliga mönster är troligtvis att män arbetar mindre utomhus i dag. Därmed minskar exponeringen av UVstrålning. Kvinnornas UV-exponering har ökat på grund av ändrade solvanor.

Förstasidan visar gåvoflödet. Högt upp på sidan kan du klicka dig vidare till såväl cancersjukdomar som diskussionssida.

Givarna tar kontrollen Cancerfondens webbplats har bytt ansikte. Nu är individen i centrum mer än någonsin. En givare kan på den egna sidan ta kontrollen över sina gåvor, läsa av sin historik, skänka med olika intervall. Kvar finns all information om cancersjukdomarna. Att det är du som givare som sitter bakom kontrollspakarna medför att du har full koll på ditt givande. På ”Mina sidor” kan du följa din gåvohistorik och ditt engagemang. Du registrerar dig en gång och därefter bär du med dig din profil på hela webbplatsen, oavsett om du vill skaffa en samtalsvän eller starta en insamling. – Vi tror att givandet kan stimuleras genom våra tjänster på webbplatsen, säger Dan Tavares, biträdande generalsekreterare på Cancerfonden och ansvarig för satsningen. För givarna ska det bli både enklare och roligare att ge eftersom de kan följa sitt eget engagemang för cancerforskningen.

Att skänka pengar digitalt innebär också minskade insamlingskostnader när vi slipper en manuell hantering med till exempel inbetalningskort. Vi kan vinna mycket på denna effektivisering. En nyhet är att du kan ge en återkommande gåva från ditt bankkort; vilket belopp som helst och med flera intervall. Din insättning kan också presenteras på sajtens första sida. En annan tjänst som erbjuds är att ge en minnesgåva över internet. Du kan dessutom direkt se hur ditt minnesblad ser ut och du kan själv skriva ut det. En radikal nyhet för er företagare är att

ni kan köpa sponsorspaket på cancerfonden.se. På den nya sajten kan ni ladda ner de produkter som tidigare tillhandahållits manuellt. Just nu kan företag dessutom köpa ett mustaschpaket på sajten för 5 000 kronor och på så sätt visa sitt engagemang för kampen mot prostatacancer. Det nya på sajten ger stora möjligheter till

insamling. Detta har därför kommit i fokus. Målet är att på sikt få 20 procent av insamlade medel att komma in digitalt. I dag är siffran 2 procent.

nr 2 2009

Jag får många råd. Börja simma. Byt kost. Meditera. Kontakta en guru i Indien! Sov med en välsignad duk på magen. Jag måste sålla och välja. För tänk om det är så att duken hjälper eller att simningen stärker mitt immunförsvar så pass att mina friska celler spottar upp sig i givakt. Eller att meditationen faktisk får mitt psyke på bättre humör och därmed accepterar mitt öde lättare. Vem vet egentligen vad som får oss att leva vidare? Viljan eller den kemiska substans som cytostatika bland annat består av? Det är lätt att bli den tysta, snälla patienten som fogar sig i det mesta utan att ifrågasätta, kritisera eller själv vara delaktig i sin behandling. Som lutar sig tillbaka och låter någon annan styra båten. Eller så blir man den där jobbiga vårdtagaren som vill

Livet är inte lätt att leva och det är

«Vi kan bara göra det som känns rätt i vårt hjärta.»

foto M alin

veta och kräver oändliga förklaringar om celldelning, röntgenstrålar och telefontider. Har vi den bästa av cancervård i Sverige? Kan jag få bättre vård någon annanstans och kommer mina chanser att överleva att öka med denna sökan efter den bästa vården? Att få vara trygg i att någon annan gör sitt bästa för mig är nog den sannaste vägen till tillfrisknande.

foto privat

et är tio månader nu sedan mitt liv slogs i spillror. Tio månader sedan jag levde i en annan tid, i en annan värld där enkla saker som att hänga tvätt eller äta glass en varm sommardag var självklara saker som jag tog för givet. Nu är det andra bullar som gäller. Självrannsakan och grubbleri och en ständig vadslagning om livet. Att vara utlämnad i cancervårdens grepp är på gott och ont. Jag vill utgå från att mina läkare gör det bästa för mig. Att de kämpar och slåss, diskuterar och orerar om mitt fall med endast det bästa för ögonen. Det vill jag tro och det måste jag tro men jag förstår samtidigt att jag inte är unik i denna karusell. Att det finns värre drabbade än jag och att jag får finna mig i sena besked, ovissa besked och ett evigt jagande på läkare. För hur är det nu? Man måste vara frisk för att vara sjuk och i allra högsta grad när det gäller cancer. Får jag bättre vård om jag bråkar? Om jag kräver olika röntgenbilder och kontroller? Eller ska jag bokstavligen lägga mitt liv i onkologins händer och förlita mig på det bästa?

Bondeson

Krönikan

Cancersjuke professorn Peter Noll sa: ”Vi lever livet bättre om

Lotta Gray

Micael

inte meningen heller. Det är jag fullt och fast övertygad om. Vi kan bara göra det som känns rätt i vårt hjärta och förlita oss på den känslan. Att lyssna på den där lilla rösten som alltid finns längst därinne och låta den växa sig större än forskningsresultat och statistik. Det är svårt men det är viktigt och jag tror att det är den enda vägen till ett fridfullt inre som behövs så väl i strider som dessa.

Engström

vi lever det som det är, nämligen som en utmätt tid. Då spelar fristens längd ingen roll.” Det är vackra ord, men mycket svåra att applicera på sin egen dödlighet och allra helst med kanske endast en kort tid kvar att leva. Då blir vi ännu ivrigare att kunna påverka våra egna val. Men vår valfrihet är alltså inte endast av godo. Det ger oss, i alla fall mig, en oro över att välja fel. Fel beslut som kan leda till katastrofala följder som jag själv måste ansvara för.

foto

Får jag bättre vård om jag bråkar?

L äs L o blogg på ttas v immelm w w w. amm blogg.se an.

Jag heter Lotta Gray och drabbades akut av spridd tjocktarmscancer i maj 2008. Jag lever med min man och min treåriga son Lennox och opererades i början av februari för att få bort metastaserna i min lever. Det här är min resa mellan cellgifter, småbarn, dagis, illamående och viljan att leva!

nr 2 2009

Andrum

Våga störa Det händer att jag får frågan hur man ska förhålla sig när någon blivit allvarligt sjuk. Ska man verkligen störa? Vad ska man säga? Jag vet att det är lätt att känna sig otillräcklig och välja att inte ta kontakt. Efter snart 30 år som själasörjare och präst kan jag fortfarande känna mig osäker och maktlös och ha svårt att finna de rätta orden i sådana situationer. Men är det något jag lärt mig så är det att det viktigaste inte är vad man säger till den som drabbats av en allvarlig sjukdom utan att man faktiskt är den som kommer, som vågar störa och som tar sig tid att lyssna. Att höra av sig, skriva ett kort, lämna en blomma, besöka den som blivit sjuk kan verkligen göra skillnad. Vad det handlar om är att övervinna den rädsla som sjukdomen väcker hos en själv. Att få arbeta och umgås med svårt sjuka människor väcker många känslor, men det har också berikat mitt liv, sällan blir andra möten i livet så ärliga och sanna och utan försvar. Dina ord kommer inte att räcka till, men din närvaro, att du bryr dig, att du kommer kan betyda allt. Det har varit en smärtsam upplevelse för mig att upptäcka hur många män-

niskor som får bära sin sjukdom själva utan att ha någon att anförtro sig åt på djupet. Det är inte ovanligt att den som blivit sjuk inte vill oroa dem som står en närmast och därför inte vågar säga vad de innerst inne känner och tänker. Någon att anförtro sig till som inte tillhör de närmast anhöriga kan därför vara en viktig livlina. Som präst har jag ofta blivit en sådan person som har haft tid och som orkat lyssna. Dessa möten har fördjupat och gjort mitt liv rikare och jag vet vad det har betytt för den som kommit till mig. Framför allt är diagnosen cancer för många synonymt med att få en dödlig sjukdom. Bland de största förtroenden jag fått som präst är när jag varit själasörjare till cancer patienter som fått det chockartade beskedet att de inte har lång tid kvar att leva. När jag tänker på dessa möten har de sällan varit skrämmande. Människor som vetat att de snart ska dö har blivit några av mina bästa vänner. De har blivit mina säkraste och tillförlitligaste referenser och källor till vad som är av verkligt värde i livet och de har hjälpt mig att komma vidare på min egen vandring i livet.

Jag har ibland känt mig som en upptäcktsresande och en spejare som får vara med i sammanhang där vanliga människor sällan rör sig. Att få vistas nära döden, men inte som orolig anhörig utan som själavårdare och vän är ett otroligt privilegium. Aldrig annars får man möta människor som är så ärliga och beredda till självprövning och så uppriktigt söker någon eller något de tror att de kan lita på. Anders kom till mig våren 2000. Han sa att han ville träffa mig för han hade fått en mycket aggressiv form av cancer och besked om att han bara hade några månader kvar i livet, och han var rädd för döden. Han frågade om jag ville begrava honom. Vi träffades flera gånger den våren och innan vi skildes åt för sommaren sa han: "I höst får du begrava mig.” Jag sa till Anders att han skulle ringa mig på semestern om han blev sämre. Han ringde aldrig under sommaren, men i augusti hörde han av sig med det glädjande beskedet att han inte blivit sämre. Mot alla odds levde Anders i mer än fyra år efter sin dödsdom. Mycket längre än vad någon läkare trott att han skulle klara.

Jag har förstått att vården för cancerparienter gjort stora framsteg under senare år, men både Anders och jag såg detta att han fick leva så mycket längre än vad någon kunde förutse som något som berodde på flera samverkande faktorer. Jag frågade honom vad det berodde på att han orkat kämpa så. "Det är den kärlek och den uppmuntran jag får av min familj och av de andra som står mig nära som gjort att jag orkat kämpa mig igenom alla behandlingar och hållit livslågan uppe", sa han. "Jag är glad att jag fick vara en av dessa personer i Anders närhet." Mina ord till tröst kändes ganska tafatta och ytliga. Jag upplevde att Anders medvetna närhet till döden gjorde att han visste mer om livet och Gud än vad jag som präst gjorde. Jag var viktig för honom för att jag fanns där för att lyssna, för att jag tog mig tid. Inte för det jag själv hade att säga. olle carlsson kyrkoherde, katarina församling, Stockholm

Mustasch-

växer

kampen

Den lilla tangorabatten har vuxit till sig och blivit en stadig mustasch. Detsamma gäller Mustaschkampen som Cancerfonden inledde för tre år sedan. Mustaschkampen är en aktivitet som ska sprida kunskap om prostatacancer, Sveriges vanligaste cancerform. Dessutom är syftet att samla in pengar till forskning om prostatacancer samt finansiera grundforskning som är av betydelse för prostatacancer. Varje dag får 25 män beskedet att de har prostatacancer. Cirka 2 500 dör årligen i sjukdomen. Bättre diagnosmetoder behövs. Det är budskap som Cancerfonden vill få ut i hela landet. – Om vi ökar kunskapen kring prostatacancer så ökar Alexandra också engagemanget och von Melen viljan att ge pengar till forskningen som kan göra det möjligt att hitta bättre metoder för att upptäcka sjukdomen, säger Alexandra von Melen, projektledare för Mustaschkampen. Svenska hockeyförbundet, Byggnads och

stcc är några av de organisationer som har ett treårigt avtal med Cancerfonden och deltar i kampen. – Vi kommer att starta insamlingar och ha informationskampanjer, säger Hans Tilly, ordförande i Byggnads. Detta kommer förhoppningsvis att öka medvetenheten hos våra medlemmar samt ge en slant till Cancerfon-

den. Jag hoppas att man i byggbodarna vågar börja tala om denna "tysta" form av cancer. På Pressbyrån, Clas Ohlson och hos Skodas återförsäljare kan du köpa Cancerfondens mustaschpin. Nu i maj kan du delta i Mustaschkampen, som är en insamlingstävling, genom att låta en charmerande mustasch utvecklas under näsborrarna. Gå in på sajten cancerfonden.

se/mustaschkampen. Där kan du läsa allt om hur ditt deltagande ska gå till. Företag kan stödja kampanjen genom att köpa Mustaschkampens företagspaket för 5 000 kronor. Köpet görs på cancerfonden.se/ mustaschkampen – Vi gör en stor satsning och hoppas att vi inom tre år ska ha samlat in ungefär 50 miljoner kronor till cancerforskningen kring denna tumörform, säger Alexandra von Melen.

Mustaschkampen 2009 Vad är det?

Mustaschkampen är Cancerfondens kampanj mot prostatacancer.

När?

Maj månad.

Varför?

Öka medvetenheten om sjukdomen.

Till vad?

Samla in pengar till fortsatt forskning och kunskapsspridning. Informations- och kunskapsspridning. Riktade satsningar inom prostatacancerforskning. Grundforskning som är av betydelse för prostatacancer.

Hur stödjer jag?

Starta en personlig Mustaschkamp! Gå in på cancerfonden.se/mustaschkampen och engagera vänner och bekanta att skänka pengar till din kamp. Sms:a ordet KAMP till 72 900 och bidra med 50 kronor till Cancerfonden. Operatörens ordinarie avgift för sms tillkommer. (Fungerar ej med Telenor.) Gåva via Cancerfondens plusgirokonto 90 1986-0. Märk insättningen med KAMP.

nr 2 2009

FOTO: HORDOKHT MORAVEJZADEH

En riktigt fin regnbågsforell fick Gert Fylking upp i Ronnebyån när han och Robert Aschberg gjorde halt på sin promenad mellan Ystad och Haparanda.

180 mil lång cancerpromenad Redan i mars drog herrarna Robert Aschberg och Gert Fylking på sig promenadkängorna. De hade bestämt sig för att gå sträckan Ystad-Haparanda för att plantera kunskaper om prostatacancer i den svenska myllan. Vi har kunnat läsa på bloggar och i Aftonbladet och se på TV8 hur de fajtats med såväl skoskav som onda ryggar. Aschberg har fått dra något i Fylking som gärna spanade efter tussilago i Blekingetrakten i stället för att hålla marschfarten. Till och med den 7 juni ska Aschbergs och

Om Ystad-Haparanda Ystad-Haparanda är ett tvprojekt där Robert Aschberg och Gert Fylking promenerar genom Sverige, från Ystad till Haparanda. Promenaden genomförs för att uppmärksamma och samla in pengar till Cancerfonden och kampen mot prostatacancer, Sveriges vanligaste cancerform. Längs vägen möter de många människor och får utföra varierande uppdrag. Programmets röda tråd är att lyfta frågan om prostatacancer. Promenaden pågår mellan den 6 mars och 7 juni och direktsänds varje söndag klockan 19.00 på TV8. Följ promenaden på cancerfonden.se/ystadhaparanda

nr 2 2009

Fylkings strapatser redovisas på söndagskvällarna klockan 19 i TV8s talkshow från olika platser runt om i landet. Gert Fylking rapporterar från promenaden Ystad-Haparanda i direktsändningar på RIXFM.com fyra gånger per dag. Han berättar om vilka personer som gått med en bit och vilka lokala aktiviteter som arrangerats för att samla in pengar. Han skriver hela tiden på sin blogg. En av kommentarerna på bloggen har varit: ”Jag bor i det gula huset. ...Kom in och vila benen en stund så bjuder jag på fika”. Robert Aschbergs blogg på Aftonbladet var från början en av de mest besökta bloggarna på tidningens sajt. Han berättar om en hel del vänliga människor som bjudit på vaniljbullar och kaffe. En trio från raggarklubben Ramblers i Karlskrona bromsade in en dag för att meddela att de samlat in pengar till Cancerfondens insamling. Men varför i hela fridens namn gör de på detta viset? Är det bara ett jippo? – Nej, förutom att det är fantastiskt kul så gör vi det för att få Sverige på fötter och stärka folkhälsan. Dessutom ska programmet samla in pengar till Cancerfonden och öka medvetandet om prostatacancer, Sveriges vanligaste cancerform, säger Robert Aschberg som efter så många mil precis vet vad han håller på med. Vill du slå följe med Aschberg och Fylking

kan du se på cancerfonden.se/ystadhapa randa var i landet de befinner sig vid vilken tidpunkt.

Fredrik Lorenz från Göteborg var på besök i Blekinge och passade på att gå några kilometer tillsammans med Aschberg och Fylking.

Många intressanta samtal under gång Fredrik Lorenz bor utanför Göteborg, men var i Ronneby för att besöka en vän när han hörde på radio Rix FM om herrarna Aschbergs och Fylkings promenad Ystad-Haparanda. Han bestämde sig för att göra dem sällskap ett par dagar i mars. Fredrik går för att stödja den goda saken, samtidigt som han får lite motion. Han finner dessutom idén med YstadHaparanda som en ”kul och lite tokig grej”. – Prostatacancer är en viktig fråga som behöver belysas, säger han. På promenaden följer många olika typer av människor med och dagen har fört med sig många intressanta samtal. Det är en avslappnad stämning längs vägarna. Fredrik är trött i benen, men på bra humör. ”Robban går lite fortare och Gert får man dra i lite grann för han är inte lika snabb.”

Kommentarer från cancerfonden.se/ ystadhaparanda: När ni når Piteå, hjärtligt välkomna till Köpcentrat Småstaden! Vi ordnar tillsammans med Er en insamling som går direkt till Cancerfonden och Er aktivitet. Lycka till på vägarna! Christina

Kul att följa era steg från Bryssel och för något så viktigt också! Gubb- eller kärringcancer – cancer är ett helvete för alla. Vill gärna stödja. Josephine

Blickar framåt

Fredrik Svenssons fotobok kom till i cancerns skugga. Hans mamma besegrade sin bröstcancer. Pappan överlevde inte cancern i bukspottkörteln. TEXT MADELEINE WENDEL FOTO FREDRIK SVENSSON

Depeche Mode är en av de grupper som finns porträtterade i Fredrik Svenssons fotobok.

Pappa Conny Svensson lärde tidigt Fredrik att hantera en kamera. Fredriks andra stora intresse är musik. När han började gå på rockkonserter följde alltid kameran med. Bokförläggaren Tobias Eliasson fick se bil-

derna av bland andra Neil Young, Depeche Mode och Kent och blev överväldigad. Han erbjöd Fredrik att sätta ihop konsertbilderna till en fotobok. Detta var 2007. Samma år fick Fredriks mamma Kerstin bröstcancer. – Det var en svår tid. Att börja med boken var ett sätt för mig att ta mig igenom den, säger Fredrik. Till allas lycka blev hon frisk. Men familjen

skulle snart drabbas av nya tråkigheter. I maj förra året stod det klart att pappa Conny hade cancer i bukspottkörteln. Den upptäcktes för sent och strax före midsommar gick han bort. – Hela livet var ett kaos. Jag blev apatisk. Men åkte ändå till Arvikafestivalen för att

plåta mina favoritband, för det är precis vad min pappa hade velat, säger Fredrik. Under höstkvällarna gick Fredrik igenom sina 115 000 foton. – För att välja ut bilder till boken var jag tvungen att titta på tio år av familjens födelsedagar och semestrar bland artistbilderna. Det var ett bra sätt att bearbeta sorgen. Allt överskott av försäljningen går till Can-

cerfonden. – Genom det beslutet blev slutförandet av boken en morot som fick mig att kunna se framåt. Med boken följer en CD med musik av de porträtterade artisterna. De ställde gärna upp. – Alla vi frågade tackade ja! Och ryktet om boken spred sig i branschen. Världskända band som Covenant ringde upp och undrade om inte de fick vara med …

– Genom arbetet med boken har jag tagit mig igenom den värsta tiden i mitt liv. Den är också ett sätt att försöka förhindra att fler ska behöva gå igenom det helvete som min familj varit med om, säger Fredrik. Fredrik Svenssons foton visas på en utställning på Musikens Hus, Djurgårdsgatan 13 i Göteborg, fram till den 16 maj.

Fredrik Svensson Aktuell: Med fotoboken I take pictures, photographic pictures, förlaget Man av skugga Ålder: 34 år Bor: Högsbohöjd i Göteborg Familj: Sambo Arbetar: Formgivare och fotograf på tidning för musiker Webbplats: www.photographicpictures.se

nr 2 2009

Cancerstrategi för framtiden

«Genom arbetet med boken har jag tagit mig igenom den värsta tiden i mitt liv.»

I februari presenterade Socialdepartementet ”En nationell cancerstrategi för framtiden”. Där finns förslag till mätbara mål liksom nationella krafttag för det förebyggande arbetet. Cancerfonden anser, liksom utredningen, att arbetet med nationella kvalitetsregister och öppna jämförelser är centralt i vårdens förbättringsarbete. – Den här cancerstrategin är det viktigaste som hänt Sveriges cancerpatienter, säger Ursula Tengelin, Cancerfondens generalsekreterare. En oberoende uppföljning av målen i strategin är ett område som måste för stärkas. Rehabilitering är ett annat. – Rehabilitering ska påbörjas i det ögonblick en patient får sin diagnos, säger Ursula Tengelin. Så är det inte i dag, utan mer som ett geografiskt lotteri. För att höra till vinnarna bör man ha ett starkt socialt nätverk, besitta en hel del kämpaglöd samt vara bosatt nära en enhet för psykosocial onkologi. Det är helt oacceptabelt. I Danmark arbetar man framgångsrikt med en cancerplan sedan flera år. – Målet för dansk cancersjukvård är att ha högsta internationella standard. Sedan 2007 behandlas cancer som en ”akut sjukdom”. Den retoriken har bidragit till att väntetiderna och processerna skyndats på, säger överläkare Torben Palshof, Århus.

10 lotter till värvarna Vän till vän-värvningen fortsätter i detta nummer. Inlagan i tidningen ger dig möjlighet att skaffa en ny stödmedlem i Cancerfonden och samtidigt deltar du i utlottningen av Cancerfondens Rikslott.

Här är de första vinnarna: Ewa S-Mäkitalo, Sveg, Ragnhild Persson, Korskrogen, Sten Svensson, Skärholmen, Roland Bernklev, Ängelholm, Ulla Sandgren, Malmö, Veronica Tigerberg, Lidköping, Gunilla Persson, Växjö, Mait Bohlin, Höganäs, Seth Davidsson, Helsingborg, Margarita Rossander, Danderyd. nr 2 2009

ig t Personl

Tröst är det som ger mig kraft att leva och mod att dö I cafeterian på Universitetssjukhuset i Umeå sitter två kvinnor djupt försjunkna i varandra. Den ene håller sina händer kupade som ett omhöljande fågelbo kring den andres händer. Ingen säger något. En stilla gråt finns mellan dem, de tycks dela en sorg så starkt att det inte går att se vem som är den sörjande. Allt förefaller finnas i händernas tröstebo. Scenen följer mig när jag skyndar vidare upp i korridorerna till ett rum där trösten är föremål för utredning. – Du kan ha varit vittne till ett tröstens mysterium, som uppstår när tröstaren och den drabbade förenas i en känsla av närvaro i varandra, säger Astrid Norberg, professor i omvårdnadsforskning. Känslor som nästan smälter samman. Likafullt måste där finnas ett du och ett jag. Inom omvårdnadsforskningen kallas ett sådant känslomöte för kommunion, att dela. Den sorgsne upplever hur den andra människan är delaktig i sorgen. Där sker mysteriet. En slags helighet som upplevs också i musiken, i relation till naturen och i kontakten med djur.

Fastän Astrid Norberg är forskare på professorsnivå tror hon ej att vetenskapen kan förklara allt. Hon talar om dimensioner bortom all mätbarhet och statistik. – Tröst är synnerligen mångtydigt, lika svårt att fastslå som gränsen mellan kärlek och vänskap. Den kan inte intellektualiseras, bara erfaras. Hon bär med sig outplånliga erfarenheter inifrån sjukvården. Från stunder då hon bara suttit och hållit en hand eller lyssnat sig in i vad en patient säger bakom orden. Blott kommit med små stickord och frågor så att den deprimerade pratar sig själv till tröst. – Trösten tar sällan bort det onda. Men den hjälper oss att leva vidare. Konsten är att ge enkla ledtrådar till att hitta tröst i sig själv. Den sörjande är så oändligt ensam och kan ytterst bara bygga upp ny livskraft inifrån sig själv.

«För att bättre förstå lidandet måste vi bry oss mera om vad patienten upplever.»

Tröst omspänner allt i livet. Från det att

tröstäta en chokladkaka till att ta in musik som en lisa för själen. Astrid Norberg hämtar själv tillit och tillförsikt ur positiva minnen. Att ha en tröstbank att ta ur i svåra stunder. Hon hämtar mycken tröst ur barndomsminnen. Hon menar att en bra barndom är en investering mot kriser i vuxenlivet. Och har man haft det svårt som barn kan det vara tröstande att försöka ta fram de ljusglimtar som fanns.

Som gammal sjuksköterska ser Astrid en risk för att sjukvårdspersonal blir alltför professionella tröstare. – I vården är vi väldigt fokuserade på diagnosen. Hjärtats spontana äkthet kan blockeras. Ofta hjälper det med en trösterik blick, rätt ord i rätt situation, en lätt handtryckning. För tröstaren gäller att släppa alla känslomässiga prestationskrav och väcka sin egen medkänsla med tankar om att "det kunde ha varit jag". För att bättre förstå lidandet måste vi bry oss mera om vad patienten upplever. Hon anser att all tröst egentligen utgår från det kinesiska ordspråket att man inte kan förstå en medmänniska förrän man gått i dennes skor. – Inkännande i den andres lidande räcker långt. Åter nere i cafeterian ser jag hur en kvinna på väg ut från BB tar upp en skrikande bebis ur vagnen, och vaggar barnet i sin famn i en lugnande rytm, tills moder och barn varde ett. Den högsta trösten – att känna sig in i den andre.

Arne Reberg Arne Reberg är frilansjournalist, författare och debattör. Han har varit reporter på Expressen och Svenska Dagbladet. Han har också varit chefredaktör för tidningen Hälsa. Arne Reberg bor i Simonsdal i Gnesta. Han söker just nu förläggare till ett avslutat treårigt romanprojekt om sitt dramatiska liv.

nr 2 2009

Boknyh eter

Elaka texter – men även andra …

Olof Söderlind

Mari Rosenquist

Det passar inte hela världen

Pris 199 kronor Mari Rosenquist avled i cancer hösten 2007. Men hon hade många år tidigare diktat både elaka, tänkvärda och roande texter. Tanken var att hon så småningom skulle ge ut dem i bokform. Men tiden gick fort och tyvärr blev hon sjuk innan det blev verklighet. Hon ville då gärna att maken Rolf skulle ge ut dem och det har han nu gjort. Det har inte varit någon enkel resa för honom och han har fått inblick i hur besvärligt det kan vara att hitta något förlag som ger ut lyrik. I Rädda Livet 1/2008 presenterades hans projekt och nu är boken färdig och utgiven. Den innehåller 144 dikter som nog berör alla som läser dem. Rolf har uppsökt många olika företag, organisationer och privatpersoner som trott så starkt på texternas värde, att de hjälpt honom med sponsorpengar och förhandsbeställningar. Det blev en mycket vacker bok också tack vare de originalmålningar som konstnären Ann-Marie Jönsson kostnadsfritt ställt till förfogande. Överskottet av försäljningen tillfaller Cancerfonden. Boken kostar 199 kronor exkl porto. Du kan både läsa fler av texterna och beställa den på webbplatsen www.elakatexter.se ”En utmärkt present”, tipsar Rolf Rosenquist, som valt dikten här bredvid ur Maris samling.

Det passar inte hela världen, men det och har du fått problem med det, ja

Pris 250 kronor

passar just för mig

då får du väl säga nej

För jag vill inte gå i ledband, inte följa jag bestämmer själv över mitt liv och

någons spår

över mina år

Blåa ögon har du fått, medan mina

de är grå och inte ens samma saker brukar vi titta på du har blivit ganska rund, medan jag är mera mage så vem är du att bestämma, över vem

av oss som är fager?

Det passar inte hela världen, men det

passar just för mig och glad det vill jag vara, att det mest a ordnat sig för nu finns runt omkring mig alltid färg och rum

så vem är du att bestämma över vem

av oss som är dum?

Jag klarar mig själv och jag månar om

mitt

så hur vore det, om du tog och passa

de på ditt? För mer än så det kan ingen göra

så vem är du att komma här och förstö Det passar inte hela världen, men det och har du fått problem med det, ja

PSA-männen

ra?

passar just för mig

Han sitter och läser broschyren i flygplansfåtöljen. Av misstag tappar han den på golvet. Flygvärdinnan tar upp den – Prostatacancer. Han skäms över att han läser om just detta ämne. Men grannen i kabinraden, sjuksköterskan Britta, tar upp diskussionen och flygresan känns både kort och behaglig. Detta får vi läsa mer om i boken om män med prostatacancer där vi möter fyra barndomsvänner som alla har eller har haft sjukdomen. De har fått olika behandlingar. Två blir opererade, en strålbehandlas och en får hormonell behandling. Boken handlar om relationer och frågor som annars ofta inte kommer upp. I slutet finns en faktadel med bland annat medicinska frågor och frågor om vad som finns att göra. Syftet är att beskriva situationer som patienter befinner sig i. Målgruppen är patienter, närstående samt personal under utbildning inom vårdyrken. Boken beställs på www.books-on-demand. com

då får du väl säga nej

För jag vill inte gå i ledband, inte följa jag bestämmer själv över mitt liv och

någons spår

över mina år

Sudoku

Vinn en bok!

Placera bokstäverna I T G L E N O H Ä så att varje bokstav förekommer en gång per lodrätt rad, en gång per vågrätt och en gång per 3x3-ruta. Kasta om bokstäverna i de gula rutorna så att de bildar ett ord.

Besvara dessa frågor om Rädda Livet och delta i utlottningen. Fråga 1: Vad vill du läsa mer om? Fråga 2: Vad vill du ta bort? Sänd svaren, namnet på boken, ditt namn och adress till:

Skicka det till Marita Önneby, Cancerfonden,

101 55 Stockholm eller marita.onneby@ cancerfonden.se senast den 1 augusti. Märk meddelandet Sudoku. Sudokun är tidigare publicerad i Dagens Medicin.

Marita Önneby Cancerfonden, 101 55 Stockholm marita.onneby@cancerfonden.se

Ordet i sudoku i Rädda Livet 1/09 är cancer-

Vinnare av boken Hej då, farmor! är

vaccin. Vinnare är: Elin Samuelsson, Frillesås, Barbro Ander, Linköping, Britt-Marie Ek, Staffanstorp. Det kommer en Rikslott.

Lilian Nilsson, Båstad Camilla Källman, Ystad Maj-Britt Arnström, Umeå

nr 2 2009

Partnerföretag

Cancerfondens partnerföretag

Till partnerföretag räknas företag som sponsrar svensk cancerforskning med minst 50 000 kronor på ett år. Vill du engagera ditt företag, kontakta Morgan Roos, Cancerfonden, tel 08-6771054.

Barium AB Sanofi-Aventis Elekta AB Santa Maria Siemens AB

Vinnare av boken Kristallandets skeppsbrutna är Kristina Vinefur, Örebro Karin Ohlson, Örebro Peder Mannelqvist, Vilhelmina

FOTO: www.carolineafugglas.com/bilder.html

– Vid tillfällen av skräck och vånda har det hänt att jag i tankarna skrivit mitt testamente, berättar Caroline af Ugglas.

Caroline af Ugglas – en typisk knöl-letare Artisten och småbarnsmamman Caroline af Ugglas har aldrig gjort någon hemlighet av sin skräck för att drabbas av cancer. Hon är vad som brukar kallas en typisk knöl-letare. Det betyder att hon ofta söker efter knölar på sin kropp och då främst i lymfkörtlarna och brösten. – Jag har några gånger upptäckt mystiska knölar på min kropp, men lyckligtvis var det inget farligt, berättar hon för Rädda Livet. Det mest dramatiska var den knöl jag kände i ena bröstet. Den visade sig vara bildad av mjölkkristaller och gav sig till känna ett år efter att jag ammat. Caroline har också drabbats av en muskelknuta i nacken som hon trodde var en tumör. Men det märkligaste var den mandelstora knöl som hon upptäckte i armhålan. Det skedde samtidigt som en god vän fick en knöl på samma ställe och genomgick en operation. – Det hela var troligen psykosomatiskt.

Det är ett känt fenomen inom diagnostiken att svullnader och ödem kan uppstå vid upprepad beröring av en punkt på kroppen. Spänningar och oro kan också ge knutar på musklerna. Det hände vid ett tillfälle att Caroline, till sin isande skräck, plötsligt upptäckte en stor och mycket hård knöl på sin kropp. Då hon klämde på den kände hon inte någon smärta. Svulsten var helt stum. Efter några svindlande sekunder fick hon en förklaring på fenomenet. Den utvecklade tumören var i själva verket en av sonen Eddie-Lees leksaker, som åkt in under hennes nattkläder. Hon kunde andas ut. – Vid sådana tillfällen av skräck och vånda har det hänt att jag i tankarna skrivit mitt testamente, berättar Caroline. Jag har ju varit fullt övertygad om min snara hädanfärd och tänkt på mina "efterlevandes" väl och ve, även om jag inte är rik och har så mycket att fördela. Caroline inser att cancerskräcken är den negativa sidan av hennes konstnärliga ådra.

Den fantasi, smittande energi och skaparförmåga som gjort henne folkkär som artist gör henne också sårbar. Livsgläden kan slå över i sin motsats, dödsångest. – Min fantasi kan skena i väg vilt och ta mig långt bortom gränsen för det uthärdliga. Jag tänker mig hur jag ligger på ett sjukhus och är döende. Min man Heintz sitter vid min sida och jag uppmanar honom med en svag men bestämd röst, att hitta en ny kvinna när jag är borta. Han ska inte ha dåligt samvete för min skull. TEXT FRANK BERGÅ

Vem är hon? Caroline af Ugglas är en rockprofil med stråk av favoriten Janis Joplin. Hon skriver eget material och får kanalisera sin fantasi i en fruktbar riktning. Vi har också sett henne i Melodifestivalen. Där bjöd hon på den nerv och livskänsla som bara en besegrad rädsla kan ge.

nr 2 2009

Fetma är, näst efter tobaksrökning, den enskilt största orsaken till ett flertal cancerformer. I Sverige är var tionde person överviktig och det är värst bland de unga. Sverige är dessutom sämst i Europa vad gäller antalet idrottstimmar i skolan. I en nyligen gjord undersökning, som publicerats i årets Cancerfondsrapport, visas att barn i resursfattiga områden är mer överviktiga än andra. – Förebyggande insatser mot rökning och övervikt är nyckeln till att i framtiden minska antalet cancerfall, säger Maria Prigorowsky, ansvarig för opinionsfrågor på Cancerfonden. Enligt en Maria Sifo-mätning som vi genomPrigorowsky fört och presenterar i rapporten känner mindre än hälften av Sveriges befolkning till att fetma avsevärt ökar risken för cancer. Här finns en stor kunskapslucka att fylla. Det behövs nationella krafttag på dessa områden och där välkomnar vi förslagen och målen i den nya cancerstrategin. nr 2 2009

foto joel wåreus

Gå ner i vikt och minska din risk för cancer

Wokad kyckling

Två portioner

à la Mian 2 färska eller djupfrysta kyck- 1. Tina kycklingfiléerna om de är frysta. Skär dem i strimlor. lingfiléer (cirka 200 g) 2. Häll olivolja i en wokpanna och sätt på ½ påse djupfrysta wokgrönsaker svag värme. Pressa i en vitlöksklyfta. (cirka 250 g) 2 msk olivolja 3. Bryn kycklingfiléerna tills de är genomstekta och har ljusbrun färg. 1 vitlöksklyfta 4. Tillsätt därefter wokgrönsaker och 1 msk sojasås smaksätt med soja och låt det hela koka under lock i cirka 3 minuter. Om man vill ha ett vegetariskt alternativ i stället för kyckling kan man välja quorn filéer.

och tat ur boken Råd Receptet är häm etim gi Le . om sjukd recept vid cancer n so ns ör bj Es ie ar M rade dietisterna lt äl st ll har samman och Ylva Orreva eaf gr to fo r St ahre ha recepten, Petter t se hu gs rla Fö på ven rat. Boken är utgi Gothia.

Den här rätten är god att servera med ris, gärna jasminris.

Diskussion Här publiceras insändare liksom inlägg från Insändar e& diskussionsforum på webbplatsen cancerfonden.se diskussions forum

Inte gömma sig för omvärlden Nils-Petter Jansson från Arvika fick barnleukemi vid 12 års ålder. I dag är han 26 år och lever ett relativt gott vuxenliv, berättar han i en samtalsgrupp för människor med kroniska sjukdomar/skador. Han berättar om den läkande kraften i umgänget med vännerna och familjen, något som ger honom styrka. För hans liv har varit tufft. Jämnåriga kamrater skulle växa upp, men Nils-Petter visste inte om han skulle få en sådan möjlighet. Men viljan att finnas kvar var stark och han bestämde sig för att ge möjligheten en chans! Han hade fått benmärg av sin då treårige lillebror. ”Det heter donation och är en gåva mer än något annat.” Det är med beundran åhörarna lyssnar till att det är värt att ta chanser för att leva. Det handlar om livsvilja. Att se det positiva som finns kvar! ”Det går heller aldrig att gömma sig för omvärlden” avslutar Nils-Petter.

Lizzie Gerd Janson

Inga matrecept! Jag skulle vilja läsa mer om hur till exempel inställning till cancer påverkar hur man tacklar ett cancerbesked. Vill få tips från överlevare om hur deras vardag har ändrat sig. Gärna mycket mer positivitet, även om cancer är en mycket allvarlig sjukdom. Personligen är jag inte mycket för till exempel sudoku och matrecept. Det finns i alla andra tidningar.

Annika Karlsson, Halmstad

«Jag kan inte föreställa mig att hon bara har månader kvar.»

Hur har det gått?

Ärligt talat har jag svårt att peka på saker som jag vill ta bort i tidningen; snarare vill jag få utöka antalet sidor ännu mer i stället om jag kunde få bestämma! Lev väl! Peder Mannelqvist, Vilhelmina

Färre siffror! Jag vill veta mer om hur folk reagerar på ett cancerbesked och hur man tar itu med sin sjukdom på olika sätt. Ta bort alla små notiser med siffror/statistik!

Många har skrivit kommentarer på sajten Ystad – Haparanda Robert Aschberg och Gert Fylking promenterar mellan Ystad och Haparanda för att ge prostatacancerfrågan aktualitet. På denna sajt cancerfonden.se/ystadhaparanda kan du följa deras fotspår. Många kommenterar också under vägen. Här är ett par inlägg: Hej! Välkommen till Söderköping på fredag! Vår keramiker i stan har gjort en gåva till er som vi skulle vilja lämna över tillsammans med en summa pengar som samlats under en period. Vi skulle vilja veta när ni anländer till Söderköping på fredag och om det eventuellt skulle kunna ordnas så att vi kan lämna dessa gåvor någon gång under kvällen? Vore väldigt tacksam om ni kunde svara på detta! Marianne & Maria m fl Söderköping

Titti den 7 mars – jag säger ur djupet av mitt hjärta... Heder åt er! ni är underbara! Tack för att ni gör livet lite rikare att leva! kramar från titti

Jag tycker att Rädda Livet är en väldigt bra tidning, men något som jag tycker skulle vara intressant att läsa mer om är uppföljande reportage något eller några år senare om hur det gått för personer eller händelser som skrivits om i artiklar. Dessutom tror jag ännu mer positiva uppföljarartiklar skulle vara en bra morot för många!

Ystad – Haparanda

Kristina Vinefur, Örebro

Min mamma Min mamma fick diagnosen lungcancer hösten 2007 och vi fick redan då reda på att hon inte kan bli botad. Hon har nu blivit sämre (har haft värk i olika kroppsdelar då cancern har spridit sig till skelettet) och har periodvis varit mycket deprimerad, haft enorma svettningar med mera. På sjukhuset har de sagt att det handlar om månader som hon har kvar. ... Jag har också försökt att få mamma att träffa oss mer men hon vill absolut inte att jag är hemma från jobbet mer än någon enstaka timme för att träffa henne. Vissa dagar känner hon sig för trött för att träffas alls, vissa dagar är hon pigg och glad och jag kan inte föreställa mig att hon bara har månader kvar.....

Hej! Jag bor utanför Kristianstad och har ju missat dom! I morgon har jag tänkt köra ifatt dem och undrar exakt vilken väg de ska ta. Min sambo, min pappa och flera av mina kompisars pappor har drabbats av prostatacancer så detta är viktigt för mig. Jag har två söner och hoppas verkligen att forskningen kan gå framåt så fler kan åtminstone diagnostiseras i ett tidigt skede. Var är Robban och Gert i morgon?! Vill träffa dem och skänka en slant.

nr 2 2009

Det här är Cancerfonden

Sätt att hjälpa till

Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas. Målet är att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer. För att nå visionen finansierar Cancerfonden svensk cancerforskning. Forskningen gör hela tiden framsteg som leder till att fler liv kan räddas. Men Cancerfonden ska också påverka cancerfrågan här och nu genom opinionsbildning.

Aktiegåva Ägare av börsnoterade aktier kan skattefritt skänka utdelningen från sina aktier till Cancerfonden. En förutsättning är att man skänker utdelningen före bolagsstämman. Normalt beskattas utdelningen med 30 procent.

Grundades 1951 med syfte att stärka svensk cancerforskning.

Cancerfonden har inga statliga bidrag.

Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas.

Drygt 9 000 kontakter via Informations- och stödlinjen.

Finansierar de bästa forskningsprojekten i nationell konkurrens.

Cirka 90 000 nya givare varje år.

Delar för 2009 ut 371 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Långsiktigt mål är att kunna dela ut cirka 400 miljoner kronor varje år.

30 huvudmän.

44 anställda.

Läs mer: ca ncer f onden.s e

Samlat in drygt 5 miljarder kronor och delat ut lika mycket till svensk cancerforskning.

Gratulationsgåva Att skänka en gratulationsgåva till Cancerfonden är ett sätt att uppvakta vid födelsedagar eller andra högtidliga tillfällen. Ett gratulationskort med givarens personliga hälsning skickas till jubilaren. Stödmedlem Ett stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor (100 kronor för ungdomar och pensionärer). Som stöd medlem får man fyra nummer per år av tidningen Rädda Livet som skriver om cancersjukdomar, forskningens framsteg och Cancerfondens verksamhet.

Hit går pengarna – hundratals forskare mot cancer

Minnesgåva Med en minnesgåva till Cancerfonden kan minnet av en avliden vän eller släkting hedras. Närstående får en fin hälsning samtidigt som cancerforskningen får ett värdefullt stöd.

Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Varje år finansieras cirka 400 forskningsoch vårdutvecklingsprojekt via Cancerfonden. Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag.

Månadsgivande Månadsgivande är ett sätt att kontinuerligt stödja Cancer fonden. Den månatliga gåvan skänks via autogiro från det bank- eller plusgirokonto som givaren väljer. Det regelbundna stödet hjälper till att planera insatserna för svensk cancerforskning på längre sikt.

Cancerfondens insamlingskonton bevakas av SFI, Stiftelsen för Insamlingskontroll. De kontrollerar att insamlade medel går till avsett ändamål. För 2007 gick 15 procent till insamlings- och administrationskostnader. Enligt SFIs regler får maximalt 25 procent gå till detta.

Siffror om cancer Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjukdomar som kännetecknas av onormal celldelning. Mer än 50 procent av dem som får en cancerdiagnos blir friska. Cancer är den vanligaste dödsorsaken före 75 års ålder. Män

Cancerfondens Rikslotteri Cancerfondens Rikslotteri är ett skraplotteri där hela överskottet går till Cancerfonden. Varje lott kostar 100 kronor och till vinsterna hör, förutom stödet till cancerforskningen, möjligheten att vinna en miljon kronor, presentcheckar på Coop och ICA med mera.

Kvinnor

Prostatacancer

8 870

Bröstcancer

7 049

Hudcancer

3 526

Hudcancer

2 980

Tjock- och ändtarmscancer

2 989

Tjock- och ändtarmscancer

2 884

Urinvägscancer

1 764

Lungcancer

1 576

Lungcancer

1 627

Livmoderkroppscancer

1 369

Spara i fonder Det går att stödja svensk cancerforskning samtidigt som man bygger upp ett sparkapital. I dag stöds Cancerfonden av Bancos Humanfond, SEB Cancerfonden och Skandia Cancerfonden. En procentsats av fondförmögenheten i dessa fonder skänks varje år till Cancerfonden. Testamente Ett testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, värdeföremål, aktier, fondandelar, fastigheter med mera. Cancerfonden är befriad från skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar och kapitalvinster och tar som testamentstagare ett aktivt ansvar för att testamentet verkställs på ett värdigt sätt och med respekt för allt det som testamentet omfattar.

Källa: Cancer i siffror 2009 nr 2 2009