Rädda Livet 2, 2010

2/2010

Enkät: Varför röker du?

Kampens beskyddare

Prins Carl Philip stödjer Mustaschkampen Elisabet Höglund: Mamma fyllde frysen för barnens skull

Tema: Lungcancer Inte bara en utan flera olika sjukdomar

63 procent

vill göra skatteavdrag för gåva

form The Factory of Design LAYOUT Madelene Olsson, The Factory of Design

Under maj månad pågår Mustaschkampen – Cancerfondens kampanj för att öka medvetenheten, informera om sjukdomen och samla in pengar till fortsatt forskning om prostatacancer.

En mängd aktiviteter är redan i gång och pågår månaden ut. Det blir målgång för tävlingen om största insamling i pingst liksom för de två par som liftar sig genom Sverige med uppdraget att prata prostatacancer och samla in pengar.

Varje dag kan du följa Mustaschkampen, läsa om prostatacancer och kolla läget i projektet Ystad–Haparanda på blogg. cancerfonden.se

KORREKTUR Birgitta Hessulf, Rödpennan ANSVARIG UTGIVARE Ursula Tengelin TEKNISK PRODUKTION Sörmlands Grafiska AB. Rädda Livet är tryckt på miljögodkänt papper.

VI LL DU H A R Ä DDA LI VE i fort sätt ni ng T välkom na r vien så som stöd med dig i Ca ncer fond lem en.

OMSLAGSFOTO Tony Öien, Strix RÄDDA LIVET utkommer med fyra nummer per år och utges av Cancerfonden, den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning.

Dessutom skriver vi i Rädda Livet om lungcancer – den

BLI STÖDMEDLEM – AVGIFT PER ÅR 18 – 65 år 200 kr Under 18 år/över 65 år 100 kr Organisationer och företag 1 000 kr Enstaka exemplar 45 kr, inklusive porto

cancerform som dödar flest människor i världen. kg Espenkrona fick en tumör i lungan för några år sedan.

Trots ett antal återfall är han övertygad om att allt kommer att gå bra. Han är positiv av naturen och det är hans övertygelse att den inställningen påverkar behandlingsresultaten. ”Om inte annat gör det livet lättare att leva, även med cancer”, säger han på sidan 5.

CANCERFONDEN är en fristående, ideell insamlingsorganisation med fokus på forskningsfinansiering och opinionsbildning.

CANCERFONDEN, 101 55 Stockholm Telefon 020-59 59 59. Fax 08-677 10 01 Besöksadress David Bagares gata 5 Webbplats cancerfonden.se

2

Foto Melker Dahlstrand

VILL DU BLI MÅNADSGIVARE? Ring Cancerfonden 020-59 59 59 Mån – fre 8 – 21, lö 8 – 14 FRÅGOR OM CANCER Cancerfondens informations- och stödlinje Telefon 020-59 59 59, mån – fre 9 – 13 infostodlinjen@cancerfonden.se

gabor

REDAKTÖR Marita Önneby Eliasson marita.onneby@cancerfonden.se

foto Karl

E

n man jag känner är just opererad för sin prostatacancer. På jobbet sade han att han skulle på semester.

Det är svårt för en del män att tala om att de har fått cancer i prostata. Men för många går det riktigt bra, bara de får vara anonyma.

Till personalen på Cancerfondens informations- och stödlinje ringer det män med prostatacancer varje dag. De är ofta mycket pålästa. De ringer när de står inför beslutet att välja behandling – operation eller strålbehandling. De vet varken ut eller in och behöver information om för- och nackdelar med respektive metod.

foto privat

I dag får 25 män diagnosen prostatacancer

Ny adress till bloggen Nu har jag bytt adress på min blogg. Under maj skriver jag enbart om prostatacancer. blogg.cancerfonden.se

nr 2 2010

Rädda Livet 2/2010

8

4 KG är viss om att allt ska gå bra Lungcancern började med veckor av hosta.

7 Högutbildade får vård snabbare Ojämlikt bland lungcancerpatienter.

«Vi måste gemensamt arbeta för att påverka beslutsfattarna.» sidan 35

10 Pappas sjukdom gjorde mig till en bättre människa Mustaschkampens affischmodell berättar.

14 Tema: Lungcancer Gå inte för länge med din hosta, sjukdomens vanligaste symtom.

18 Internationellt möte i Stockholm Livskvalitet har betydelse för prognosen.

30

22 Fyllde frysen för barnens skull Elisabet Höglund om sin sjuka mamma.

26 Prins Carl Philip, Mustaschkampens beskyddare ”Jag passar inte särskilt bra i mustasch.”

30 Liftar sig genom Sverige: ”Vi ska ta betalt för att de skjutsar oss.”

16 nr 2 2010

32 Vad tidig upptäckt kan ställa till med Anna Bill Axelson om sin forskning om prostatacancer och livskvalitet.

23

34 Om ens mamma dör, är man fortfarande dotter då?

Orolig fråga från Hanna.

3

– Se KG på film.se/ n cancerfondegs in n k fors projekt

4

«Jag

nr 2 2010

mår oväntat bra» För två år sedan fick KG Espenkrona veta att han hade en tumör i lungan. Trots ett andra återfall nyligen är han övertygad om att allt kommer att gå bra.

– Jag är positiv av naturen och det tror jag påverkar min behandling. Om inte annat så gör det livet lättare att leva, även med cancer.

TEXT MAGDALENA HENRIKSSON FOTO PRIVAT

D

et började med en irritation i halsen. Efter veckor av hosta och harklande förmådde familjen kg Espenkrona att gå till vårdcentralen. Dagen efter vårdcentralsbesöket hostade han upp ett 8 millimeter stort fiskben. Historien var utagerad vad honom anbelangade, men kvar på vårdcentralen fanns röntgenbilder som avslöjade större förändringar i kroppen.

– De visade att jag hade en tumör i lungan.

Den var nio gånger elva centimeter stor. Jag hade inte känt någonting, berättar kg.

När jag ringer honom för en intervju befinner han sig på kontoret.

– Jag måste vara här lite varje dag även när jag är sjukskriven. Annars blir jag tokig. Vardagen måste få vara så lik sig som möjligt, säger han.

Cirka två månader efter cancerbeskedet opererades kg. Hela höger lunga togs bort och därmed 60 procent av lungkapaciteten.

– Jag visste inte innan att det kräver så mycket syre att lyfta saker, men nu vet jag det. Att gå i en trappa är också helt omöjligt.

På sjukhuset föreslog man tre veckors rehabilitering, kg åkte hem efter fem dagar.

– Det är så deprimerande att vara på sjukhuset. Dessutom blir man störd hela tiden; jag behövde vila.

– Fotot är från den 24 augusti 2008 när jag körde en båt i Nordströmmarna i Bohuslän.

Min dotter Camilla frågade mig hur jag mådde och detta blev mitt svar, säger KG Espenkrona.

nr 2 2010

Favoritsysselsättningarna golf och jakt fick läggas ner helt och hållet. I stället började kg att promenera. I dag går han 7 kilometer varje dag, i ur och skur.

– I början orkade jag inte gå många meter.

Min fru gick bredvid med rullstolen så att jag kunde åka hem när jag inte orkade mer.

Efter ett tag kunde jag gå själv med rullator

och nu går det jättebra, även om tempot i uppförsbackarna är väldigt lågt.

KG har en positiv inställning till livet som ger

mycket kraft även i sjukdomen.

– Jag tycker inte att man ska göra detta för märkvärdigt. Jag är inte särskilt unik. Var och varannan har ju cancer i dag. Självklart är det tråkigt att vara sjuk, men det är inte så mycket man kan göra åt det. Till familjen har jag sagt att jag inte vill ha någon gråt och tandagnisslan. Nu har jag det så här och då får vi göra det bästa av det.

Den 28 oktober 2008 upptäckte läkarna en liten tumör på levern. På operationsbordet visade det sig att den i stället satt på diafragman. Åtta centimeter muskel opererades bort. Det gjorde ont.

– Läkarna hade förvarnat mig och de fick rätt. Men det finns bra smärtlindring så det var inte så farligt. kg poängterar att många cancersjuka lever ett mycket bra liv även under sjukdoms­ perioden. Själv har han mått bättre än han förväntat sig. Håret har han fått behålla trots flera omgångar med cytostatika.

– Den första behandlingen gjorde mig grönhårig och jag fick virvlar i hela håret.

Jag såg ut som en galen professor. Men i övrigt har jag hela tiden sett ut som vanligt och jag tror att det är till stor hjälp.

Just nu går han på behandling igen för ett tredje återfall, bland annat för en tumör i ryggen.

– Jag tror att det har hjälpt redan, det gör inte lika ont längre. Jag är helt övertygad om att det kommer att gå bra även denna gång, säger kg Espenkrona.

5

Andas in – och ut

Vid inandning går luften ner i lungorna som syresätter blodet. När vi andas ut avsöndras restprodukter, framför allt koldioxid.

Vänster lunga är aningen mindre för att hjärtat ska få plats. Den består av två lober, höger lunga består av tre.

Dubbla injektioner mot återfall Kvinnor med hormonkänslig bröstcancer kan behandlas med medlet fulvestrant. Medlet ges som injektion varje månad till kvinnor som passerat klimakteriet och som fått återfall eller spridd cancer. EU

har nu godkänt att fulvestrant ges i dubbel dos, 500 mg, tidigare gav man hälften. Med dubbel dos är det 20 procents mindre risk att cancern förvärras.

Foto Istockphoto

Enzym kan skydda mot cellgiftsskador Cytostatikabehandling gör att

cancerceller slås ut, men kan också skada kroppens friska celler. Professor Bengt Mannervik och medarbetare vid institutionen för biokemi och organisk kemi vid Uppsala universitet har nu lyckats förbättra ett av kroppens enzymer så att det kan bryta ned viss cytostatika. Ännu återstår forskning för att metoden ska kunna användas direkt på patienter. Nästa steg blir att studera skyddseffekten på isolerade celler i provrör.

– Våra resultat kan ge en förbättrad cancerbehandling med nya hjälpmedel som ger färre biverkningar och gör det möjligt att ge patienten mer effektiv terapi, säger Bengt Mannervik.

Spelar du golf?

Ett Slag för Cancerfonden

arrangeras i år liksom 20 år tidigare. Har din klubb anmält sig till årets omgång?

Vill du spela på någon klubb i närheten av där du bor? Besök webbplatsen cancerfonden.se/golf och få alla uppgifter du behöver för eventuell anmälan.

Finalspel äger rum på Nässjö Golfklubb den 11–12 september.

6

De som återhämtar sin fysiska funktion har bättre chans att överleva.

Känner patienter av återfall?

Förändringar i cancerpatienters

livskvalitet kan förutsäga chansen för överlevnad. Det visar Pernilla Lagergren, forskare vid Karolins­ ka Institutet, i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Clinical Oncology.

132 patienter med cancer i matstrupe och magsäck fick svara på frågor om hur de mådde vid olika tillfällen. Patienterna följdes i fem år. De som efter sex månader återhämtat sin fysiska funktion hade bättre chans till överlevnad jämfört med övriga. Patienter

som upplevde trötthet eller smärta hade sämre chans till överlevnad.

– En förklaring till detta kan vara att patienten omedvetet känner av återfall av tumören innan det kan fastställas med undersökningar, säger Pernilla Lagergren.

«Alla svenskar bör få en koloskopi i 60-årspresent av staten.»

Professor Lars Påhlman, Uppsala

Operation vid halsbränna ger dåligt skydd Ett svenskt forskarlag vid Karo-

linska Institutet, under ledning av professor Jesper Lagergren, har undersökt om operation kan minska risken för matstrupscancer.

Forskarna undersökte cancerrisken hos 14 102 patienter som opererats för hals­bränna sedan

1965. Studien har publicerats i den amerikanska tidskriften Gastroenterology. Det visade sig dock att risken för att få cancer kvarstod, trots operation.

Forskarna vill nu gå vidare och undersöka eventuella andra riskfaktorer hos patienterna, som till exempel rökning och övervikt.

Sjuklig halsbränna drabbar 10 – 20 procent av vuxna i västvärlden. Halsbränna beror på att övre magmunnen inte sluter sig, och då tränger sur magsaft upp i matstrupen. Sjuklig halsbränna är den allvarligaste riskfaktorn för att drabbas av körtelcellscancer i matstrupen. nr 2 2010

20 kr

Färre andetag med åldern Bebisar med små lungor andas snabbt. En nyfödd tar cirka 35 andetag per minut, en ettåring 25 och en femåring 20. I 10–12-årsåldern har lungorna vuxit färdigt och vår andning stabiliseras till cirka 18 andetag per minut.

20 kronor räcker till 60 små provrör eller 27 stora provrör eller 9 minuter av en forsknings­sköterskas tid.

Högutbildade får vård snabbare Det föreligger sociala ojämlik­ heter när det gäller omhänder­ tagandet av lungcancer­ patienter. Skill­ naden mellan de högutbildade respektive de mellan- och lågut­ bildade är slående.

Detta framgår av en samkörning av databaser som forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet har gjort.

Orsakerna till detta återstår att utreda. En förklaring kan vara en omedveten identifiering mellan läkare och högutbildad patient som gör att patienten handläggs snabbare. De högutbildade patienterna har kanske också bättre kunskap och

som behandlats med ett nytt vaccin. Detta konstaterar amerikanska forskare i en studie där 125 patienter delades in i två grupper. nr 2 2010

2010 års Tarmcancerpris gick till professor Mef Nilbert, onkolog och överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Lund. Hon fick priset för att hon ”arbetar aktivt för att föra ut kunskap om tjock- och ändtarmscancer och har en enastående förmåga att informera så att alla förstår.

En egenskap som uppskattas av patienter och anhöriga”.

Priset delas ut av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka i samarbete med läkemedels­ företaget Roche.

Många botas i sydöstra Sverige

Cancer i sydöstra Sverige 2010

därmed lättare att ta sig fram i sjukvårdssystemet genom ett mer självsäkert agerande och via egna kontakter.

Statistik visar på att högutbildade patienter med icke-småcellig lungcancer i tidiga stadier har en väntetid från remiss till fastställd diagnos på maximalt 25 dagar. En lågutbildad patient

får i värsta fall vänta upp till 80 dagar till fastställd diagnos.

Tid är nästan alltid en av­ görande faktor inom cancervården. Såväl det medicinska behandlingsresultatet som den psykosociala statusen påverkas av hur lång tid det går mellan upptäckt av en tumör och behandlingens start.

Lovande vaccin mot prostatatumörer Överlevnaden förbättrades avse­ värt hos män med prostatacancer

Tarmcancer­pris till Mef Nilbert

Ena gruppen fick ett verksamt vaccin, den andra ett verkningslöst medel. Efter tre år levde fortfarande 30 procent av männen i vaccingruppen mot endast 17 procent i den andra gruppen.

Forskarna ska nu gå vidare med en större studie med 600 patienter och hoppas få vaccinet godkänt efter denna.

Källa: Journal of Clinical Oncology

heter en ny rapport från Onkologiskt centrum i Linköping.

Rapporten redovisar att 7 831 cancerfall anmäldes till cancerregistret 2008 från regionen: Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län. Antalet cancerfall är ökande, men detta beror bland annat på att befolkningen lever längre. Men Onkologiskt centrum konstaterar också att allt fler personer har blivit helt botade eller lever med en behandling som håller cancersjukdomen under kontroll.

7

Jätteblåsa

I våra lungor finns ungefär 700 miljoner lungblåsor. Var och en har en diameter runt 0,5 millimeter. Om vi kunde breda ut alla blåsorna skulle de bilda en yta stor som en fotbollsplan. Och kunde vi blåsa ihop alla till en enda jätteblåsa skulle den bli drygt tio meter i diameter med en volym på cirka 1 000 kubikmeter.

60 år

De flesta lungcancerpatienter är 60 år eller äldre.

Färre än 5 procent är under 50 år vid diagnos.

Foto Istockphoto

Mer vård i Lund Onkologiska kliniken i Lund ska byggas ut för 80 miljoner kronor. Dessutom ska man satsa på nya strålbehandlingsmaskiner och utökad personalstyrka till en årlig kostnad av 119 miljoner kronor. Resultatet blir att dubbelt så många cancer­ patienter kommer att kunna behandlas. 2013 ska den nya anläggningen stå klar.

8

Treo motverkar återfall?

Unga överlevare mår bra

Drygt 4 000 kvinnliga

Att överleva en cancersjukdom

bröst­cancerpatienter som insjuknade mellan 1976 och 2002 har följts upp i en studie vid Harvarduniversitetet i Boston. Forskarna har letat samband mellan återfall i cancer och konsumtion av acetylsalicylsyra, som Treo eller Magnecyl. Det visade sig att kvinnor som haft ett måttligt intag av acetylsalicyl­syra inte fått återfall i sin bröstcancer. Studien, som publicerats i Journal of Clinical Oncology, kommer nu att få efterföljare, bland annat i en undersökning som leds av professor Per Hall på Karolinska Institutet.

kan ge högre livskvalitet. Det konstaterar professor Louise von Essen och medarbetare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Forskarna har följt 61 ungdomar som behandlats vid någon

av barncanceravdelningarna i Lund, Umeå eller Uppsala.

I studien, som publicerats i European Journal of Cancer, visar det sig att ungdomarna under det första halvåret efter diagnosen ofta var deprimerade och mådde psykiskt dåligt. Men

situationen ändrades efter 18 månader, då de började bli mer positiva.

Efter fyra år hade de tidigare cancerpatienterna högre livskvalitet och mindre ångest och depression än jämnåriga.

Sjukgymnastik minskar ödem efter bröstcancer Lymfödem, att lymfvätska

samlas i armen som svullnar, är en vanlig komplikation efter en bröstcanceroperation. Detta kan motverkas genom massage och sjukgymnastik som tränar axeln.

Det visar en ny klinisk studie

som publiceras i tidskriften British Medical Journal.

120 kvinnor som fick lymfkörtlar borttagna i armhålan vid bröstcanceroperation har studerats. Hälften av kvinnorna fick sjukgymnastik och massage

direkt efter operationen, hälften var kontrollgrupp. Vid en uppföljning ett år senare konstaterades att bara 7 procent av kvinnorna i sjukgymnastikgruppen fått lymfödem mot 25 procent i kontrollgruppen. nr 2 2010

Fråga oss om cancer Cancerfondens informations- och stödlinje svarar alla helgfria vardagar till och med klockan 13.00 på gratistelefonen 020-59 59 59.

Legitimerad vårdpersonal

ger känslomässigt stöd, sänder skriftlig information och ger fakta och information i luren.

Du kan också mejla till info­stodlinjen@cancerfonden.se

?

Fortsatt röka

30 %

vid liv fem år efter diagnosen

Slutat röka

70 %

vid liv fem år efter diagnosen

Rökstopp ger fler år Forskare vid University of Birmingham, Storbritannien, har jämfört tio olika studier om effekten av rökstopp hos patienter med tidigt ställd lungcancerdiagnos. Fem år efter diagnosen levde 62–70 procent

bland dem som slutade röka och 29–33 procent bland patienter som inte gjorde det. Chansen att överleva var alltså nästan dubbelt så stor för rökstopparna.

Fråga experten

Jan Zedenius besvarar dina frågor i Rädda Livet.

Ska få cytostatikabehandling och kommer väl att tappa håret. Tappar jag ögonfransarna också? Kan jag få lösögonfransar på landstingets bekostnad?

– Många cytostatikakombinationer leder till håravfall, helt eller delvis, och då även ögonbryn och ögonfransar, men inte alla. De som tappar håret i samband med behandling och som önskar få peruk har rätt till ersättning för sådan. Ersättningen ska i de flesta landsting inkludera även lösögonfransar. Håret växer ut igen efter avslutad behandling.

Har opererats för bröstcancer i båda brösten. Har nu förtätningar i båda lungorna. På tyskt sjukhus kallas dessa förtätningar för noduli. Tacksam för eventuellt förslag till behandling.

– Begreppet ”noduli” beskriver små, rundade förändringar, små knölar eller motsvarande, men säger inget om vad det är för slags förändringar. Noduli i lungorna kan ha många orsaker, inklusive olika slags infektioner och godartade bindvävsförändringar. Om man har haft en cancersjukdom tidigare och har förändringar i lungorna bör dessa dock utredas vidare, kanske med kompletterande röntgen och/eller cellprov från någon av förändringarna (under förutsättning att dessa är tillräckligt stora och åtkomliga). Man bör alltså uppsöka läkare som kan utreda röntgenfynden vidare och fastställa deras orsak.

Blir jag en strålkälla själv när jag får min strål­ behandling i form av frön som läggs i prostata?

– Denna behandling leder inte till att man blir radioaktiv, då strålningen i prostatakörteln stannar inom några millimeter från de inlagda fröna. De kan därför stanna kvar permanent i prostatakörteln utan risk för omgivningen.

Skelettmetastaser – är det farligt för mig som försöker fortsätta spela tennis? Är det risk att jag bryter något ben?

– Det finns olika slags skelettmetastaser, varav en del kan leda till att skelettet blir svagare. Till exempel är metastaser från prostatacancer inte lika riskfyllda. Om man inte har specifikt ont bör man kunna fortsätta med tennis, men bäst är nog att rådfråga den läkare som har tillgång till röntgenbilder av metastaserna.

Äldre tål cytostatika bättre Äldre patienter med spridd tjocktarmscancer får mer sällan behandling med cytostatika efter operation i jämförelse med yngre patienter.

Ett skäl till detta kan vara att man är rädd för biverkningar, tror forskare vid Harvard Medical School i Boston, som i en studie jämfört behandlingseffekten på äldre och nr 2 2010

yngre. Det visade sig dock att patienter som var över 75 år i snitt fick 0,28 biverkningar per person jämfört med 0,35 för gruppen mellan 18 och 54 år. Detta talar alltså för att äldre tål cytostatika bra och bör ges denna behandling som kan minska återfall.

Källa: JAMA

Sänd din fråga till jan.zedenius@ cancerfonden.se Skriv Experten i ämnesrutan.

Jan Zedenius Jan Zedenius är docent och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Han bedriver cancerforskning vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi. Därutöver är han biträdande vetenskaplig sekreterare på Cancerfonden.

«Pappas sjukdom gjorde mig till en bättre människa» – På julafton fick jag någon minut ensam med honom. Då var det som att all­ varet kom över oss; jag känner det som att vi båda sa farväl på riktigt där och då.

Oskar Ljung som är Mustaschkampens affischmodell berättar om vad pappas cancersjukdom har inneburit för honom.

TEXT MARITA ÖNNEBY ELIASSON FOTO privat

B

land mycket annat minns Oskar Ljung sin pappa som en väldigt allmänbildad, humoristisk och klartänkt man. De firade en underbar julafton tillsammans han, syskonen, pappa och pappas sambo Anki.

– Det var med all säkerhet de bästa tim-

10

marna i mitt liv, summerar Oskar, 28 år.

Han bor på Södermalm i Stockholm och arbetar som säljare och foto­modell.

Pappa Lasse hade en tumör i lungan som sedan metastaserade i hjärnan.

Pappan rökte och hostade mycket under det senaste året, men var inte en person som

klagade över smärta i första taget. Familjen anade inte en svår sjukdom.

Antingen höll han cancerbeskedet hemligt för sina barn eller också drog han sig för att kapitulera inför det faktum att han behövde undersökas. Oavsett hur det var fick de reda på det ungefär två månader innan han gick nr 2 2010

Alm Foto: Niklas

Tips till andra Försök att inte fastna i något destruktivt mönster och är du en starkare person än jag går du till en psykolog.

Kom ihåg att det inte finns någon skam i att gråta och släppa ut dina känslor.

Umgås med din familj.

Ta vara på dina riktiga vänner; tro mig, det visar sig vilka de är.

g

och hur nonchalant och naivt jag försökte intala oss båda att det nog inte var någon fara. Jag föraktar och klandrar mig själv för att jag inte tog tillvara på varje ögonblick.

Men Oskar har också lärt sig ett och annat.

Om livet. Att cancer kan ta bort familjefäder och mödrar, bröder och systrar och lämnar kvar sårade familjer och personer förändrade

«Att le har reducerats till en fysisk ansträngning.»

bort. Det blev en chock för Oskar. Nu ångrar han att han inte gav mer till pappa medan han levde.

– Jag förstod tyvärr inte allvaret och jag önskar att jag kunde vrida tillbaka klockan och umgås varje dag med honom. Jag kommer aldrig att glömma hur han sa det, nr 2 2010

för alltid. Det kan ta tid att bli glad igen.

– Att le har reducerats till en fysisk ansträngning och de få gånger jag numera skrattar på riktigt är tillsammans med min flickvän och våra familjer. Det är väldigt svårt att se nöje i banala saker som tidigare var kul. Har det här gjort mig arg på livet?

Har jag förlorat många av mina gamla bekanta som såg mig som en festprisse?

Absolut.

Oskar har blivit förändrad i och med pappas sjukdom och död. Förut var han en

Stödet för patient och närstående Lungcancer­ förbundet Stödet är en patient- och anhörigförening som har mycket att erbjuda på sin webbplats www.stodet.se Verksamheten går i första hand ut på att hjälpa dig som är sjuk eller närstående genom den tunga behandlingstiden. ”Vi har själva tagit cytostatika, opererats och fått strålning.

Vi vet hur svårt det känns” hälsar man. ”Efter diagnos och behandling dyker det säkert upp nya frågor som du vill dryfta.

Då finns vi här för dig. Vi har både en patient- och en anhöriggrupp, så tveka inte. Ring oss!”

Se filmen : cancer fonden.s e post kod / lotteriet

egoistisk, känslokall, ytlig, fåfäng, hjärtlös idiot som tyckte att meningen med livet kunde hittas på Stureplan, säger han. Han försökte allt för att bedöva lidandet.

– Men under det första halvåret efter pappas bortgång dog den här personen sakta och en vilja att bli en ny, mer empatisk människa väcktes. Man skulle nästan kunna säga att pappa räddade livet på mig. Jag är en mycket trevligare person i dag och för det kommer han alltid vara min hjälte.

Att sköta vardagen var omöjligt strax efter

pappas död; Oskar brydde sig helt enkelt inte om någonting. I sitt arbete som modell och medverkande i reklamfilmer kom han emellertid i kontakt med välgörenhet och fylldes av någon sorts vilja att göra andra människor lyckliga, även om han hade svårt att uppnå den känslan själv.

– På så vis väcktes min livsgnista igen. Att få avsluta det svarta 2009 med Cancerfondens Mustaschkamp 2010 har varit en dröm för mig. Det känns som att jag för en gångs skull gör något för andra människor, för en bättre värld, säger Oskar Ljung.

11

Ökad kostnad för sjukvården:

Yngre manlig partner mår sämst

Precis som det i dag planeras för en nationell cancerstrategi borde en strategi för vården av närstående till cancerdrabbade också tas fram. Det menar Katarina Sjövall, sjuksköterska i Lund och författare till en uppmärksammad studie av hur närstående till cancersjuka drabbas medicinskt.

– Jag har arbetat inom cancersjukvården sedan mitten av 1990-talet. Sjukvården har utvecklats jättemycket, i de flesta fall till det bättre. Men samtidigt som behandlingarna blivit tuffare har vårdplatserna blivit färre, vilket innebär att den närståendes roll har förändrats. I dag har den närstående en stor betydelse även i själva sjukvårdssituationen.

Katarina Sjövalls studie är den största hittills

i Sverige. I den har hon följt 11 000 närstående till cancersjuka två år från det att deras sambo, make eller maka drabbats av cancer.

– Tidigare forskning har fokuserat på psykosociala konsekvenser. Man har också kunnat visa hur en cancersjukdom påverkar ekonomin och relationen. Det som är nytt i min studie är att vi har tittat på de hälsoekonomiska konsekvenserna för de närstående.

Studien påvisar ökande sjukvårdskostnader för de närstående, som skiljer sig markant från den allmänna kostnadsutvecklingen. Det totala antalet diagnoser ökade med 24 procent för hela gruppen. Psykiatriska diagnoser fördubblades, vilket ligger helt i linje med tidigare forskning.

– Jag blev lite förvånad över detta. Att en närstående mår dåligt psykiskt borde vara lätt för sjukvården att upptäcka. Men även i dessa fall har den närstående fått söka vård på egen hand.

En intressant observation var att sjukvårdskonsumtionen ökade mest hos yngre manliga partner.

12

Foto Melker Dahlstrand

Närstående till cancersjuka blir oftare sjuka än andra. Ett kontinuerligt stöd genom hela vårdkedjan skulle förebygga mycket ohälsa.

– Vi är bra på att ta hand om de närstående vid cancerbeskedet och i den palliativa vården, men inte däremellan, säger Katarina Sjövall, sjuksköterska i Lund.

– Vi har spekulerat mycket kring orsaken till detta. Kanske handlar det om att den traditionella kvinnorollen är mer vårdande och att det därför påverkar en man mer att bli vårdare. Men det kan också finnas socioekonomiska orsaker.

Vad bör sjukvården göra för de närstående?

– Vi måste bli bättre på att se den närståendes roll genom hela vårdkedjan och erbjuda kontinuerligt stöd. I dag är vi bra på att ta hand om de närstående vid cancerbeskedet och i den palliativa vården, men inte däremellan.

Katarina Sjövall skulle också önska att

frågan lyftes till ett högre plan.

– Man måste se frågan i ett större samhällsperspektiv. De närstående behöver stöd av sjukvården, men även av andra instanser. Det är också viktigt att vi följer de närstående på lång sikt. Om vi inte tar hand om dem så drabbar det i förlängningen de cancersjuka också. Jag skulle önska att Socialstyrelsen som redan sysslar mycket med närståendefrågor drev frågan vidare.

Under 2010 kommer en studie som visar hur det ser ut med sjukskrivningar i närståendegruppen. Mycket tyder på att denna studie kommer att bevisa en rent ekonomisk nytta med att ta hand om de närstående på ett bättre sätt.

MAGDALENA HENRIKSSON

11 000 står nära Studien gjordes på 11 000 närstående till cancersjuka i de tre största diagnosgrupperna – bröstcancer, prostatacancer och koloncancer.

Resultaten varierade lite beroende på vilken cancerform den sjuke drabbats av.

För närstående till bröstcancerpatienter var sjukvårdskostnaderna mindre än för när­ stående till en lungcancersjuk till exempel.

En förklaring till det skulle kunna vara att en bröstcancersjuk ofta är mycket friskare när sjukdomen upptäcks.

Studien är publicerad i Journal of Clinical Oncology. nr 2 2010

Tema: Lungcancer

Varför röker du?

TEXT OCH BILD MAGNUS LIAM KARLSSON

Varför röker du?

Orsak till att du började?

Försökt sluta?

Alex Dimitrijevic, 22, Malmö

Mikaela Aspelin, 36, Lund

Per Gustafsson, 49, Mellerud

1. Jag röker av vana.

1. Jag har svårt att sluta och röker av vana.

1. Jag röker av vana. Det är giftbegäret som styr.

2. Jag blev påverkad av mina kompisar. Jag var 15 år och tyckte det var coolt.

2. Ungdomlig idioti. Trodde att det var ett sätt att vara vuxen på.

2. Jag var ung och dum och tyckte att det var tufft.

3. Ja, men det är svårt. Det är en psykologisk grej att ha något mellan fingrarna när man väntar.

3. Ja, och ska sluta snart igen! Hoppas på en ny metod; tror inte så mycket på plåster och tug�gummi. Man måste ställa om mentalt.

Simon Phillips, 57, Lincon, Storbritannien

Lisbeth Dascotte, 44, Bryssel, Belgien

Magnus Knutsson, 19, Öland

1. Oftast på grund av stress. Jag känner mig lugn.

1. Jag tycker om det.

1. Jag tycker om det. ”Det e la gött!”

2. Jag läste på universitet och där röker alla.

I varje fall för 30 år sedan.

2. När jag var ung rökte alla jag kände och jag ville vara en del av gruppen.

2. Först var jag emot rökandet, men så testade jag när jag var 18 och jag tyckte om det.

3. Ja, jag röker inte på semestrar eller helger. Bara under veckorna när jag känner mig stressad.

3. Ja, för två dagar sedan. Nu är jag ute och reser och väntar på mitt tåg så jag tröstar mig lite.

3. Ja, jag gick ner till att bara feströka, men sedan saknade jag det.

nr 2 2010

3. Ja, många gånger…

13

Tema: Lungcancer

Världens vanligaste cancerform Foto Istockphoto

Uppskattningsvis insjuknade 1,5 miljoner personer i lungcancer 2007. Något färre avled.

I Sverige har antalet lungcancerfall bland kvinnor ökat med 2,9 procent årligen under de senaste två decennierna. Hos män ses en minskning med 0,8 procent under samma period.

Skillnaden mellan könen speglar de rök­ vanor som funnits i vårt land under ett drygt halvsekel. Kvinnors ökade rökvanor har medfört att lungcancer sedan några år orsakar fler dödsfall hos kvinnor än vad bröstcancer gör.

För både män och kvinnor i Sverige är lungcancer den cancersjukdom som orsakar flest döds­fall. År 2007 avled drygt 3 400 personer av sjukdomen.

Cancerfonden finansierar under tre år en forskartjänst inom området. Ett internationellt möte om lungcancer ägde rum i februari i Cancerfondens regi.

Vid årets anslagsutdelning fanns ett stort intresse för att stödja forskargrupper med inriktning lungcancer.

– I förhållande till hur vanlig och allvarlig sjukdomen är tycker vi att forskarnas intresse för lungcancer är lågt. Vi hoppas att vår satsning ska stimulera intresset, säger professor Bengt Westermark, ordförande i CancerfonTumören syns i vänster lunga. dens forskningsnämnd.

14

Sjukdomstecken

Undersökningar

Hosta är det vanligaste symtomet. Det kan antingen vara torrhosta eller upphostningar med slem som ibland innehåller blod. Blodiga upphostningar bör alltid leda till läkarbesök. En hosta som ändrar karaktär på något sätt bör även den föranleda ett läkarbesök.

Andfåddhet i vila eller vid lätt ansträngning.

Smärta i bröstkorgen, pipande eller väsande andning.

Lunginflammation med feber, frysningar och svettningar är ibland symtom vid lungcancer.

Orsaken brukar vara att tumören har vuxit in i ett luftrör så att det täppts igen och blivit inflammerat.

Första åtgärden är att röntga lungorna.

Dator­­tomografi används i många fall som en kompletterande undersökning, som kan ge ytterligare information om hur stor tumören är. Datortomografin är också viktig för att se om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna mellan lungorna eller till bukorgan.

PET (positronemissionstomografi) kan avbilda tumören på ett bättre sätt genom att visa om det finns aktiva tumörceller.

Bronkoskopi är en annan vanlig och viktig undersökning. Då används ett bronkoskop, en böjlig rörkikare som förs ner i lungorna via svalget och luftstrupen. Genom bronkoskopet kan läkaren

Avmagring, aptitlöshet och trötthet är symtom som brukar komma sent i sjukdomen.

Svullna lymfkörtlar på halsen eller ovanför nyckelbenet kan för en del patienter vara de första symtomen från dottertumörer, metastaser.

Sväljsvårigheter, heshet och andnöd kan också orsakas av metastaser.

nr 2 2010

Foto Istockphoto

Tema: Lungcancer Olika former av lungcancer Det finns två stora huvudgrupper av lung­ cancer. Indelningen bygger på cancercellernas utseende och ursprung.

Småcellig lungcancer som består av små, tätt packade celler som till formen liknar havre­korn. Småcellig lungcancer växer fort och brukar därför ofta vara spridd utanför bröst­korgen när den upptäcks.

Icke-småcellig lungcancer. Hit räknas ett antal undergrupper varav de två vanligaste är: Adenokarcinom som är den typ som ökar mest och numer är den vanligaste formen hos både män och kvinnor. Den växer från körtelceller i lungans slemhinna. En undergrupp av denna cancerform kallas bronkioalveolär lungcancer.

Skivepitelcancer som är den näst vanligaste formen bland både män och kvinnor.

Den utgår från lungans bronker.

L ä s me Cancerfo r i ­rapporte ndsn cancerfo 2010 på nd cancerfo en.se/ n rapporte ds­ n

Foto Jan lindmar

k

Tobakskonvention som kom av sig

PE T-röntgen an

vänds för at t un

dersöka lungor

Om vi bara fick ungdomar under 18 år att aldrig börja skulle flertalet av dem slippa att drabbas av lungcancer.

Våren 2003 antog Världshälsoorganisationen, who, en internationell ramkonvention om tobakskontroll – den första i sitt slag på det globala folkhälsoområdet. Konventionen ratificerades av Sverige två år senare. Därmed har Sverige åtagit sig att följa de förpliktelser som konventionen innebär, men konungadömet Sverige har svikit på flera punkter.

Kanske inte så konstigt. Bland riksdagens ledamöter är det knappt 15 procent som känner till att det finns en tobakskonvention.

I andra länder har man varit betydligt mer aggressiva och aktiva vad gäller användandet av konventionen. Exempelvis: Frankrike: kraftigt höjda tobaksskatter usa (Los Angeles county) förbud mot rökning i samtliga parker Island, Thailand, Norge, Kanada, Irland: tobaksvaror ska ej förvaras synliga för kunderna Belgien, Rumänien, Storbritannien: avskräckande bilder på förpackningarna Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern, Kina, Thailand, Vietnam: förbud mot tobaksautomater.

Behandlingar

na.

inspektera luftstrupen och luftrören. Läkaren kan inte bara titta på luftrören genom bronkoskopet, utan också föra in ett speciellt instrument med vars hjälp ett prov av lungvävnaden tas ut.

Undersökningen av provet visar om patienten har cancer, vilken typ av cancer eller kanske någon annan sjukdom som kräver behandling.

Finnålsbiopsi kan också användas för att ta cellprov. Detta gäller fall när cancern inte kan ses via luftrören utan växer i lungornas yttre delar.

En nål förs in genom bröstkorgsväggen till den misstänkta tumören. Celler sugs upp med nålen och sänds vidare på undersökning.

Torakoskopi innebär att en rörkikare sätts in nr 2 2010

I år kommer 6 600 personer i Sverige att dö i förtid på grund av rökning. Ytterli­ gare tiotusentals kommer att drabbas av sjukdom och ohälsa. Men det hindrar inte att 16 000 unga människor varje år gör sitt livs största misstag. De börjar röka.

genom ett litet snitt som läkaren gör i bröst­ korgens hud.

Mediastinoskopi är en metod där man under­söker om det finns spridning av tumören i lymf­­körtlar utanför lungan. Undersökningen har stor betydelse för ställningstagande till vidare be­­hand­­ling.

Undersökning av upphostat slem, som kan innehålla cancerceller, är en annan metod som dock måste kombineras med mer tillförlitliga undersökningar.

Lung- och hjärtfunktionen undersöks inför en eventuell operation. Det är viktigt för att bedöma om patienten orkar med en påfrestande operation.

Kirurgi En tredjedel av patienter med nyupptäckt lungcancer kan opereras. Det är i de flesta fall fråga om adenokarcinom eller skivepitelcancer. En förutsättning är att tumören upptäcks i ett tidigt skede.

Operationen utformas med hänsyn till hur stor cancern är, men framför allt beroende på var i lungan den växer. Om den är tydligt begränsad till en lunglob räcker det ofta med så kallad lobektomi.

Det innebär att den lunglob där tumören finns tas bort. Om cancern växer i mer än en lob opereras hela lungan bort, pulmektomi.

Strålbehandling Om det finns risk för återfall brukar operationen

15

Tema: Lungcancer Luftstrupen Foto Istockphoto

Lymfkärl

L äs m om lungoer rn på cance a fonden.s r lungcancee/ r

Luftrörsförgreningar (bronker)

Höger lunga med de tre lungloberna

Vänster lunga med de två lungloberna

Illustration Roland Klang

Nytt medel vid ickesmåcellig lungcancer

Så fungerar dina lungor Lungornas viktigaste uppgift är att förse

blodet med syre och att avlägsna koldioxid.

De ligger i bröstkorgen, inneslutna i var sin lungsäck och består av lober som skiljs åt av djupa fåror.

Den högra lungan har tre lober, den vänstra två. Lungorna är uppbyggda av elastisk bindväv. De utvidgas som en ballong när vi andas in och dras samman när vi andas ut.

Lungvävnaden är ömtålig och far illa av smutsig, kall och torr luft. Därför fungerar näsan, luftstrupen och luftrören som en luftkonditioneringsanläggning som renar, värmer upp och fuktar luften.

Så har vi också luftstrupen med två bronker, miljoner alveoler som är små blåsor och ännu mindre blodkärl, kapillärer.

Indelning i stadier Lungcancer delas in i fyra olika stadier: I. En begränsad tumör som inte spridit sig utanför lungan eller luftrören.

II–III. Cancerceller finns i en eller flera lymfkörtlar.

IV. Cancern är spridd med metastaser i andra organ.

Det är framför allt stadium I och II som kan opereras och/eller strålbehandlas i botande syfte. Skillnaderna mellan de olika stadierna är dock inte så skarpa som det kan låta. Det finns alltid gränsfall.

Patienter som drabbats av icke-småcellig lungcancer kan behandlas med en ny typ av läkemedel, så kallad egfr-tyrosinkinashämmare. Det gäller patienter som inte svarar på behandling med cytostatika. Denna behandling blockerar speciella signalvägar i cancerceller som stimulerar tillväxten.

Vissa patienter kan svara mycket bra på denna nya behandling.

Nyligen har en hämmare av tumörblodkärlens tillväxt godkänts för behandling av vissa patienter med nydiagnostiserad och avancerad (stadium iii och iv) icke-småcellig lungcancer.

Medlet är en antikropp mot blodkärlstillväxtfaktorn vegt som ska ges som dropp tillsammans med cytostatika. Behandlingen är ett alternativ till cytostatika för patienter som har en icke-småcellig lungcancer med en speciell förändring i egfr.

Orsaker kompletteras med strålbehandling. Strålningen ges då i allmänhet en gång om dagen varje vardag under fyra till sex veckor.

Patienter som inte kan opereras kan få strålbehandling i högre stråldoser i botande syfte, så kallad fokuserad eller stereotaktisk strålbehandling.

Strålbehandlingen kombineras många gånger med cytostatika. Detta gäller i synnerhet vid småcellig lungcancer och om det inte finns några metastaser i andra organ.

En mindre vanlig metod för strålbehandling av lungcancer är brakyterapi. Ett risgrynsstort korn av ett radioaktivt ämne placeras i en kateter mitt för tumören. Fördelen med metoden liknar den vid

16

stereotaktisk strålning, det vill säga stråldosen är hög i tumören men inte i den friska, omgivande vävnaden.

Cytostatikabehandling Cytostatika är läkemedel som framför allt angriper celler som håller på att dela sig. En fördel med cytostatika är att medlet förs ut med blodet och därför kan nå även cancerceller som spridit sig i kroppen.

Behandlingen brukar resultera i att cancern krymper rejält. Detta ses i synnerhet hos patienter med småcellig lungcancer som inte tidigare har fått cytostatika. Hos några patienter försvinner cancern helt.

Den väsentligaste orsaken till lung­ cancer är rökning. Även asbest, joniserande strålning, till exempel radon som kan finnas i bostadshus, och ämnen i arbetsmiljön, liksom bilavgaser och industriutsläpp kan öka risken för lungcancer, särskilt om de kombineras med rökning. nr 2 2010

Tema: Lungcancer

Är kvinnor känsligare för rök?

– Det finns flera studier som tyder på att kvinnor är känsligare än män för effekter av tobak, säger Eva Brandén, överläkare vid lungenheten på Gävle sjukhus och forskare vid Karolinska Institutet.

– Fler kvinnor än män insjuknar i lungcancer före 60-årsåldern och fler kvinnor än män som aldrig rökt får lungcancer. Detta kan tyda på genetiska skillnader, att kvinnor har en större känslighet för cancerframkallande substanser.

Eva Brandén påpekar också att man studerar hur de kvinnliga könshormonerna påverkar tillväxt och spridningsbenägenhet av lungcancer. Man vet till exempel att östrogen ökar nedbrytningen av nikotin. Men andra hormonella samband är inte klarlagda.

Antalet kvinnor med lungcancer i Sverige

ökade med 3 procent per år mellan 1986 och 2005. Det speglar antalet rökare, allt fler kvinnor röker. 2006 rökte 13 procent av männen och 15 procent av kvinnorna. Fler kvinnor dör varje år av lungcancer än av bröstcancer.

– Det tar lång tid för en cancer att utvecklas, och dagens rökvanor hos kvinnor

FOTO MATS ÅSTRAND

Lungcancer är en allvarlig cancerform som drabbar cirka tio personer i Sverige varje dag. Antalet kvinnor med lung­ cancer har ökat dramatiskt de senaste 20 åren. Är tobakens skadeverkningar allvarligare för kvinnor?

– Fler kvinnor än män som aldrig rökt får lungcancer, säger överläkare Eva Brandén, Gävle sjukhus.

kommer att avspegla sig i ännu fler cancerfall om ett antal år, fortsätter Eva Brandén.

Forskare har också konstaterat att kvinnor kan utveckla kol efter att ha utsatts för mindre mängd cigarettrök än män. Den nedsatta lungfunktion som är en följd av kol ökar risken för lungcancer. Hos kvinnor har man sett en ökad cancerrisk redan vid en liten sänkning av funktionen.

Eva Brandén har i många år följt forskningsutvecklingen på lungcancerområdet, och blev 2008 patientföreningen Stödets stipendiat. En sak som Eva Brandén vill genomföra är att kvinnor med en misstänkt förändring på lungan ska följas upp under längre tid än de två år som är vanligt i dag.

– Studier har visat att lungcancer ibland växer långsammare hos kvinnor. Om man

upptäcker en liten förändring i dag kontrolleras den under två år. Har den då inte vuxit, så avslutas uppföljningen. Men jag menar att detta kan vara för tidigt. Med den långsamma cancertillväxt som setts hos vissa kvinnor kan de fortfarande vara i riskzonen.

En annan orsak till att kvinnor drabbas mer av tobaksskador än män är att de har mindre lungor. Om de röker lika många cigaretter som en man innebär det ”mera gift på mindre yta” påpekar Eva Brandén. Och skadeverkningarna finns kvar även om man slutat röka.

– Jag anser att man inom vården måste ta reda på mycket mer om en patients rökvanor.

I dag frågar man ”Röker du?”, och blir svaret nekande nöjer man sig med det. Men det gäller också att fråga ”Har du rökt?”. Även om man slutat finns risken kvar att utveckla lungcancer, men den minskar med tiden, betonar Eva Brandén.

Eva Brandén ställer också frågan om det finns en skillnad mellan lungcancer hos kvinnor och män som motiverar olika behandling.

– Det pågår mycket forskning i många länder om lungcancer nu, och jag hoppas vi snart får veta mer om hur könsskillnaderna kan påverka sjukdomen, slutar Eva Brandén.

Men parallellt med detta måste cigaretterna bort – det är det viktigaste för att minska antalet lungcancerfall.

INGRID JACOBSSON F oto

Bort med tobaken i butikerna!

Den 31 maj är Världshälsoorganisationens,

who, Tobaksfria dag och uppmärksamheten riktas på tobaken som är ett av vår tids största hot mot folkhälsan.

Tobaksindustrin är fortfarande mycket framgångsrik med att hitta nya konsumenter för både sina äldre och nya produkter.

– Genom att paketera cigaretterna i till­ talande förpackningar, ofta riktade mot unga kvinnor, fortsätter tobaksindustrin att rekrytera nya användare av sina skadliga nr 2 2010

produkter, säger Pärnilla Zigher, ansvarig för tobaksfrågor på Cancerfonden. Förlorarna är hela tiden våra ungdomar.

Varje år börjar 16 000 ungdomar att röka i Sverige. Samtidigt dör 6 600 personer i förtid och 10 000 nya cancerfall uppkommer på grund av rökning. Cancerfonden välkomnar all uppmärksamhet kring tobakens skadeverkningar.

– Cancerfonden vill att tobakspolitiken ska styras av en nollvision, det vill säga inga ung-

:S

domar ska börja röka. På så sätt kan vi få ner antalet cancerfall drastiskt.

Förpackningarna är en av de främsta mark­­ nadsföringsplatserna för tobaksindustrin.

– Därför borde Sverige som ett första steg införa exponeringsförbud av tobaks­ varor i butiker, säger Pärnilla Zigher.

17

tiv

oro

Tema: Lungcancer Internationellt möte i Stockholm:

Lungcancer – inte en men flera sjukdomar Lungcancer som uppstår hon kvinnor tycks vara en delvis annan sjukdom än den som männen får. Kanske spelar kvinnliga könshormon en viktig roll? text Jan zedenius FOTO KARL GABOR

K

vinnliga könshormon var ett av många ämnen som togs upp på lungcancermötet med temat ”Critical Issues in Lung Cancer Research”. Nio internationellt ledande experter inom lungcancerforskningens olika områden gav en bild av var den internationella spetsforskningen befinner sig. Svenska exper-

ter inom respektive område redogjorde för var forskningen i Sverige står i fältet.

Jan Zedenius är biträdande vetenskaplig sekreterare på Cancerfonden och refererar nedan från konferensen som ägde rum den 18 –19 februari 2010 vid Karolinska Institutet i Stockholm. Arrangör var Cancerfondens forskningsnämnd.

En rundabordskonferens i dryckpausen. Från vänster David Beer, Michigan, USA, Jessica Corner, Southampton, England, Yvonne Brandberg och Carol Tishelman, Stockholm samt Gerard A Silvestri, North Carolina, USA.

18

nr 2 2010

Foto Istockphoto

Tema: Lungcancer

Anders och Anders – två nya pristagare

Specialtränade hundar kan upptäcka lungcancerförändringar i ett tidigt skede.

Nosar sig till lungcancer Det är väl bekant att rökning står för 85–90

procent av all lungcancer. I västvärlden röker fortfarande cirka 20 procent av befolkningen, och det finns en tendens till att kvinnor röker mer än män, menade professor Gerard A Silvestri från North Carolina, usa. Han inledde mötet med en noggrann genomgång av den epidemiologiska forskningen i fältet.

Mycket oroväckande är att rökningen ökar dramatiskt i stora delar av Asien och Afrika.

Gerard A Intressant är också att Silvesteri jämföra lungcancer som uppstår hos kvinnor respektive män, där kvinnor tycks ha en delvis annan sjukdom.

Kanske kvinnliga könshormoner spelar en viktig roll härvidlag? Östrogenersättning i samband med klimakteriet tycks kunna vara en riskfaktor.

Sverige har en stor styrka i sina mycket fina nr 2 2010

kvalitetsregister, inte minst inom lungcancer.

Gunnar Wagenius från Uppsala/Stockholm redogjorde för potentialen i registren.

Professor Jessica Corner från Southampton, England, talade om möjligheterna att skapa medvetenhet hos patienter att uppsöka sjukvården vid tidiga symtom på lungcancer. Man har där utbildningsprogram för riskgrupper.

Jessica Corner Ur svenskt perspektiv redogjordes för spännande försök med specialtränade hundar som kan detektera lungcancerförändringar hos patienter på mycket tidigt stadium. I detta sammanhang diskuterades screening, det vill säga riktade hälsoundersökningar avseende lungcancer. Diskussionen utmynnade i att man bör avvakta med rekommendationer tills vi har fått resultat från stora pågående studier där nyttan av screening undersöks.

En posterutställning med arbeten från yngre lungcancerforskare presenterades.

Två vinnare hade utsetts: Anders Nordström, ovan, fick pris för bästa poster. Det gällde ett arbete kring metabolomics – en teknik för att påvisa ämnesomsättningsförändringar i tumörvävnad eller omgivande vävnad. Tekniken kan leda till diagnostik av tidig lungcancer och peka mot helt nya behandlingsvägar.

Anders Anders Berglund Berglund presenterade ett arbete om att behandling och överlevnad skiljer sig åt beroende på socioekonomisk bakgrund. Lågutbildade grupper har en sämre prognos, vilket dock inte kunde förklaras med ökad sjuklighet i andra åkommor. På något sätt tycks sjukvårdens förhållningssätt skilja sig åt i form av tillgänglighet och val av behandling.

Livsstilsfaktorer kan också vara viktiga.

Ny strålbehandling inom små områden Nya behandlingar diskuterades, bland

annat nya, intressanta former av strål­ behandling där Sverige ligger långt framme genom så kallad stereotaktisk strålterapi. Den innebär att man kan stråla mycket intensivt inom små volymer/ områden för att på så sätt minska sido­ effekterna av strålning. Kombination med olika läkemedel kan här vara en mycket spännande väg framåt.

19

Tema: Lungcancer Foto Mikael Risedal

Gener avgör effekt av medicin Flera talare redogjorde för var forsknings-

fronten finns inom molekylära studier på lungcancer. Det finns detekterbara genetiska förändringar som kan hjälpa till i bedömningen av effektivaste medicinering. Här finns skillnader som enbart ses hos lungcancerpatienter som rökt, medan vissa förändringar bara ses hos sådana som aldrig har rökt. Detta har betydelse för både prognos och behandling.

Stora studier har kartlagt genetiska förändringar i lungcancertumörer. Dessa är mycket komplexa, vilket också innebär att man får betrakta lungcancersjuk­dom som många sinsemellan olika cancersjukdomar. Man kan också detektera förändringarna i cancercellerna som kan indikera varför de blir resistenta mot behandling.

Livskvalitet viktig för prognosen Hur lungcancerforskningen kan bidra till högre kvalitet på kliniska behandlingsprövningar och framtagande av nya behandlingsmöjligheter var en fråga som diskuterades dag två av konferensen som samlade ett 90-tal deltagare.

Professor David Cella, Chicago, usa, redogjorde för livskvalitetsprotokoll som kan vara mycket användbara vid behandlingsutvärdering. Nedsatt livskvalitet i samband med lungcancer och dess behandling är en viktig prognostisk faktor.

Det förefaller också som om vissa genetiska förändringar och olikheter patienter emellan kan förklara en del skillnader i livskvalitet.

Professor Yvonne Yvonne Brandberg, Stockholm, Brandberg redogjorde för spännande svenska studier på detta område: så kallade array-analyser av ett stort antal patienters arvsanlag kopplas till faktorer som påverkar livskvaliteten. Finns det alltså livskvalitetsfaktorer som företrädesvis styrs av arv eller miljö?

20

Biobanker leder till framgång Flera experter redogjorde för nya molekylära teknologier. De betonade värdet av att bygga upp stora biobanker, det vill säga resurser med sparad tumör- och normalvävnad från patienter, kopplade till kliniska data.

Biobanker kan starkt bidra till behandlingsutvärdering i framtiden.

En av världens främsta experter på området, David Beer

professor David Beer från Michigan, usa, redogjorde för var forskningsfronten befinner sig internationellt. Vi kunde konstatera att Sverige inte ligger långt efter, men att det finns ytterligare potential med hänsyn till vårt omfattande kvalitetsregister som skulle kunna utnyttjas i än högre grad. Så kallad infrastruktur med biobanker och samarbeten mellan olika lärosäten för utnyttjande av senaste teknologierna är framgångsfaktorer.

Mycket kvar att göra Mötet avslutades med en paneldiskussion.

Deltagarna kunde konstatera att svensk lungcancerforskning ändå står sig väl i jämförelse internationellt, men att mycket finns kvar att göra.

Klinisk forskning kräver mer resurser och tid för forskande läkare.

Stora kliniska prövningar kräver många deltagande centra och är mycket kostsamma.

Omfattande tumörvävnadsbanker behöver byggas och samarbetet mellan olika forskargrupper och orter bör utveckas.

Förhoppning ställs till de nya Regionala cancercentra, rcc, som enligt den nationella cancerstrategin nu ska utformas inom varje sjukvårdsregion. Deras uppgift blir att samordna och förfina cancervården, men också

att stärka och förbättra förutsättningarna för cancerforskning i världsklass.

Föredragen kompletterades med workshops. De var fria diskussioner om hur forskning kring lungcancer kan bidra till tidigare upptäckt respektive hur nya teknologier kan hjälpa oss att ta fram effektivare läkemedel och behandlingar för lungcancerpatienter.

Cancerfonden har också andra satsningar på lungcancerforskningen. Bland annat noggranna återkopplingar utformade av experter i Forskningsnämnden respektive prioriteringskommittéer till lungcancerforskare som söker projektbidrag samt utlysning av postdoktorstjänster för lungcancerforskare som vill tillbringa ett år eller mer utomlands.

Jan Zedenius nr 2 2010

Foto Istockphoto

Var femte patient som deltar i en vetenskaplig så kallad fas II-prövning av cancerbehandlingar i USA och Europa är mellan 65 och 70 år.

Få äldre patienter i cancerforskningen Cancer är främst de äldres sjukdom. Ändå är behandlingsmetoderna oftast framtagna på yngre personer.

– Om vården ska bli bättre krävs att forsk­­ningen blir det, säger Cancerfondens generalsekreterare Ursula Tengelin. Över sex av tio cancer­ diagnoser i Sverige ställs på personer som är 65 år eller äldre. Ändå är bara var femte patient som deltar i Urslula en vetenskaplig så kallad fas Tengelin II-prövning av cancerbehandlingar i USA och Europa mellan 65 och 70 år. De ännu äldre är ännu sämre representerade och utgör mellan 8 och 13 procent av studiedeltagarna. Detta är uppgifter som presenteras i Cancerfondsrapporten 2010.

– Det är väldigt märkligt att man just för äldre patienter ska basera behandlingsnr 2 2010

metoderna på ren erfarenhet och inte på vetenskaplig grund, så kallad evidens, säger Ursula Tengelin.

Fas II är steget före den slutliga, stora fas III-prövningen som görs innan nya läkemedel kan godkännas. I fas II är tanken att olika biverkningar ska studeras, och på grund av att äldre personer har delvis en annan kroppssammansättning och funktion i de inre organen än yngre, så kan biverkningarna bli oförutsedda när behandlingen väl testas i verkliga livet. För i verkligheten är cancerpatienterna ofta både gamla och multisjuka. Äldre personer med leukemi utreds och behandlas i mindre utsträckning än yngre.

Enligt Cancerfondsrapporten 2010 pekar spretande resultat över landet på brist på kunskap och riktlinjer, i synnerhet när det gäller de äldsta.

En stor andel äldre patienter med lung­

cancer får inte någon medicinsk behandling över huvud taget, mycket beroende på brist på vetenskapliga studier av behandlings­ effekterna, enligt Cancerfondsrapporten.

Lever längre Varje år drabbas cirka 50 000 svenskar av cancer, som är den näst vanligaste dödsorsaken, efter hjärt-kärlsjukdomar, bland både män och kvinnor. Antalet fall har ökat de senaste två decennierna vilket främst beror på att allt fler blir äldre.

Samtidigt har överlevnaden ökat eftersom behandlingsmetoderna har blivit bättre och eftersom fler fall upptäcks tidigt.

Nästan 22 000 personer dog i cancer i Sverige 2007. Prostatacancer skördar flest offer bland männen och lungcancer flest bland kvinnorna. (TT)

21

22

nr 2 2010

Elisabet Höglund har arbetat som politisk och ekonomisk journalist och utrikes­ korrespondent på Sveriges Television under 25 år. Hon har även deltagit i programmet Let’s dance och varit programledare i tv-programmet Förkväll.

Vid sidan av sitt journalistiska arbete verkar Elisabet Höglund både som konstnär och författare. Just nu skriver hon en bok om sig själv.

Text Elisabet Höglund foto PATRIK ÖSTERBERG

Fyllde frysen för barnens skull

D

et var i slutet av juli 1975, min sista sommar som tävlings­ cyklist. Sedan mitten av juni hade jag nästan inte varit i Sverige alls. Jag hade under flera veckor rest runt i världen med damcykellandslaget och hade inte en enda gång hunnit besöka mina föräldrar. Jag hade ju också ett heltidsjobb att sköta som journalist på tidningen Västgöta-Demokraten i Borås.

Under några dagar i slutet av juli bestämde jag mig dock för att åka hem till Säve­dalen utanför Göteborg. Det var den hetaste som­­mar jag någonsin upplevt. Värmen hade kom­­mit redan i mitten av juni och skulle visa sig stanna kvar ända till september.

När jag besökte mina föräldrar de där heta sommardagarna berättade min mamma lite grand i förbigående att hon hade känt sig trött hela sommaren. Hon hade haft värk i

nr 2 2010

ryggen och de senaste dagarna hade hon haft så konstig färg på urinen. Den hade varit alldeles rödbrun.

Jag blev kall. Jag visste omedelbart vad det handlade om. Mamma också. Men ingen av oss vågade högt uttala de fasansfulla orden: njurcancer. Ändå visste vi. Tröttheten, smärtorna, blodet i urinen. Det kunde bara vara en sak.

remissen verkställdes. För varje dag som gick blev jag alltmer orolig. Jag visste ju redan att det var njurcancer, även om ännu ingen hade uttalat dessa hemska ord. Ändå drog sjukvårdsapparaten benen efter sig.

Kanske brydde man sig inte. Mamma var ju 63 år. Hon var inte produktiv och nyttig längre. Och är man inte nyttig längre, hamnar man sist i kön.

Mamma sökte upp sin husläkare. När urin­­­­proverna hade analyserats, meddelade läkaren att mamma hade en hög andel bakte­­rier i urinen. Urinvägsinfektion? Njurinflammation? Jag hoppades in i det sista att det inte skulle vara cancer utan att allt skulle kunna botas med en enkel antibiotikakur.

Mamma krävde att få en remiss till Mölndals lasarett. Hon måste få veta. Men det skulle dröja mer än en månad innan

Till slut blev det ändå en stor njurundersök-

ning. Röntgen och vävnadsprover visade att mammas vänstra njure var totalt deformerad.

Cancertumörerna hade förvandlat den till en groteskt svällande druvklase. Cancern hade dessutom angripit hela det vänstra njurbäckenet, urinledarna och urinblåsan. Tid för operation bestämdes till slutet av oktober.

Fortfarande förstod jag ingenting. Mamma skulle alltså få vänta ytterligare en och en

23

halv månad innan det vilt växande monstret i hennes underkropp kunde avlägsnas. Redan då visste jag att allt var för sent.

Märkligt nog visade mamma inga som helst känslor eller rädslor inför sjukdomen.

Hon hade redan resignerat. Hon visste att hon skulle dö. Nu gällde det bara att rädda vad som räddas kunde.

Jag minns särskilt en het kväll i augusti.

Mamma och jag hade tagit bilen och åkt till en badsjö. Där tog jag ett sent kvällsdopp, medan mamma väntade på stranden. Efteråt drack vi termoskaffe och åt kanelbullar.

Det var en av de ljuvligaste sommarkvällar jag någonsin hade upplevt. Det var fortfarande 34 grader varmt i luften trots att klockan var över åtta på kvällen, men aftonens dagg hade fått luften att kännas lite svalare.

När vi satt där på den stora stenen vid sjön tänkte jag att det här skulle ha kunnat vara en av mitt livs lyckligaste stunder. Men det var det inte. Mammas cancer hade kommit emellan. Själv var hon som vanligt lugn, men dämpad. Båda visste vi att det kanske var sista gången vi skulle sitta så här tillsammans med kaffetermosen och blicka ut över det stilla, varma augustivattnet.

Jag började gråta hejdlöst. Det fanns ingen återvändo längre. Jag skulle snart förlora min mamma.

Dagen före operationen på Mölndals lasa-

rett – det var sent i oktober – besökte jag

mamma. Hon log när jag kom in och satte mig på hennes säng. Hon tog mina händer. Jag grät. Jag grät så våldsamt att jag skämdes inför de andra patienterna. ”Elisabet, gråt inte”, viskade mamma. ”Det kommer att ordna sig. Ni kommer att klara det här.”

Plötsligt slog mig tanken att det var jag som grät, det var jag som sörjde, det var jag som behövde tröst. Och det vara min dödsdömda mamma som gav mig den trösten. Det borde ju ha varit tvärtom. Det borde ha varit jag som tagit hand om henne och tröstat henne.

När jag gick därifrån insåg jag min mammas storhet, hennes enorma självdisciplin och ansvarskänsla. Hon tänkte inte längre på sig själv. Hon skulle ju dö. I stället var det vi som skulle bli kvar, som behövde tröst och stöd.

Dagen för operationen kom. Operationen

gick bra. Kirurgerna hade avlägsnat hela hennes vänstra njure, det vänstra njurbäckenet och den vänstra urinledaren. Efteråt förklarade läkarna att de sannolikt hade fått bort all cancer och att mamma skulle bli frisk igen.

Prognosen var så god att mamma inte behövde genomgå vare sig cellgiftsbehandling eller strålbehandling.

Hon skrevs ut från sjukhuset och fick komma hem. Trots att hon var avmagrad och

Vi stödjer Cancerfonden

trött efter operationen och dessutom hade ett gigantiskt ärr runt midjan, som måste läka, så återupptog hon sina vardagssysslor som om ingenting hade hänt.

Men en sak oroade mig. Mamma hade börjat sy nya lakan och handdukar. Hon hade börjat baka bröd och bullar, som hon fryste in. Hon hade börjat laga mat, som hon också fryste in i portionsförpackningar. ”Varför gör du allt det här nu?” undrade jag. ”Du måste ju vila i stället.” ”Jo, jag måste ju veta att ni kommer att klara er när jag är borta”, svarade hon.

Varken min syster eller jag bodde hemma.

Det var endast pappa, som skulle bo ensam kvar i villan, när mamma hade gått bort.

Och han måste ju få mat att äta och rena lakan och handdukar att byta med, när sänglinnet var smutsigt.

Mamma var övertygad om att cancern skulle komma tillbaka med förnyad kraft, att hennes liv var utmätt och att hon kanske bara hade något halvår på sig att ordna det praktiska för oss, innan allt tog slut.

Tiden gick. Veckor blev till månader. Måna­

der blev till år. Mamma gick på regel­bundna cancerkontroller. Allt visade sig vara bra.

Månadskontrollerna förvandlades till årliga kontroller. Sen blev det kontroller bara vart femte år. Sen upphörde kontrollerna helt.

Mamma hade överlevt cancern.

I dag är mamma död. Men det var inte can­

cern som tog hennes liv. Den 19 november 1999 – på min namnsdag – somnade hon in i sviterna efter en lunginflammation.

Hon blev 87 år. Tack mamma för att du orkade leva så länge.

24

nr 2 2010

ag är drabbad av tjocktarmscancer. Det är en ovanlig diagnos så här i mitten av livet, men dock ett faktum. Jag har blivit lite av en expert på tjocktarmscancer. Jag googlar frenetiskt och jag söker efter nya rapporter och studier för att hålla koll på den senaste utvecklingen. När man sysslar med sådant ramlar man onekligen in på en massa andra cancerformer.

Bröstcancerpatienten till exempel är ofta relativt ung och aktiv i bloggar, forum och chattar på nätet. Henne hittar jag lätt, men prostatacancerkillen då? Hur lever han sitt i liv i rampljuset?

En grupp är lungcancerpatienterna. Det är den femte vanligaste cancerformen i dag och varje år insjuknar cirka 3 300 personer. Lungcancer drabbar vanligtvis mest män, men alltfler kvinnor får diagnosen. Och det är onekligen ett laddat ämne det här med fin- och fulcancer. Tarmtumörer hör definitivt till den senare delen, medan det är lättare att prata om brösten eller kanske lungorna. Men hos lungcancerpatienten finns oftast en känsla av skuld över att själv kanske ha orsakat sin cancer om man varit rökare. Precis som jag funderat många nätter på om jag haft en dålig kosthållning.

Lindell Foto Linda

J

Dåligt samvete

Krönikan

sitt dåliga samvete och bara ”lägga av” sig det på hyllan. Gå ut i Världen, slå sig för bröstet och vara den man vet att man egentligen är, nämligen bra för det allra, allra mesta.

En god vän berättade för mig om ett knep hon brukade använda när den där rösten i huvudet blir för stark. Hon såg sitt inre som en teaterscen där hon bestämde karaktärerna. Blev någon av skådespelarna för högljudd och negativ plockade hon helt sonika bort den från scenen.

Ett konkret tips som är lätt att använda och som numera hjälpt mig många gånger.

Jag har ju dessutom gått i terapi för att komma vidare i min process och även där rekommenderas att konkretisera problemen och låta dem passera. Som moln på en annars blå himmel.

Lotta Gray

Engström

fångar tillfällen i flykten, trär pärlor på band, lever här och nu, fångar dagen och älskar min nästa. Eller gör jag inte det? Varför förändras inte mitt sätt att se på saker per automatik? Varför måste jag jobba med mig själv när allt detta borde vara självklart? För att vi inte är mer än människor och för att varenda en av oss måste komma till insikt, byggd på egna erfarenheter och tillkortakommanden.

Skuld och skam. Ja, det finns onekligen alltid något att jobba på och tänk vad tråkigt livet vore om vi alltigenom var perfekta.

Micael

och vältrande av tankar om vad som egentligen är egen påverkan. Jag har dåligt samvete för att jag kanske är en dålig mamma som inte riktigt orkar med mitt barn alla de där ”svarta dagarna” när cancermonstret tar över mitt liv. Jag har dåligt samvete för att jag inte uppskattar fågelkvittret när jag borde, och speciellt efter en diagnos som denna.

Jag har dåligt samvete för alla dem som har det värre och jag har dåligt samvete för jag har dåligt samvete. Och det vet vi ju alla, friska som sjuka, att dåliga samveten leder ingenvart utan alstrar bara dåliga energier. Tänk om man kunde knyta ihop

Varje dag försöker jag leva som jag lär. Jag

foto

Man har nog med skuld som sjuk. Nog med ältande

Foto privat

«Hos lungcancer­ patienten finns ofta en känsla av skuld.»

Se en film om Lotta s histo cancerfo ria på nden.se/ cancerbe skedet

Lotta Gray drabbades av akut, spridd tjocktarmscancer i maj 2008. Hon lever med sin man och sin fyraårige son Lennox och opererades i början av februari 2009 för att få bort metastaserna i levern. Det här är hennes resa mellan cellgifter, småbarn, dagis, illamående och viljan att leva!

nr 2 2010

25

26

nr 2 2010

Prins Carl Philip är beskyddare av Mustaschkampen H.K.H. Prins Carl Philip är officiell beskyddare av Mustaschkampen – Cancerfondens årliga aktivitet mot prostatacancer. Därmed fullföljer han en tradition från sin pappa.

Text Marita Önneby eliasson Foto Tony Öien/strix

J

a, det var ett lätt beslut att ta, säger Prins Carl Philip som i slutet av april tar emot på Kungliga slottet i Stockholm. Det är en sjukdom som drabbar många män vilket gör sjukdomen viktig att belysa. Många blir drabbade personligen eller via familj och vänner.

– Pappa var ju engagerad i den allra första Mustaschkampen, så jag känner till kampanjen mycket väl sedan tidigare. Förra året var alla förare i stcc också engagerade.

Prinsen har kommit i kontakt med sjukdomen.

– Jag känner till personer ur den äldre generationen som har gått bort i prostatacancer. När en närstå-

nr 2 2010

ende går bort får man automatiskt kunskap oavsett vilken sjukdom det gäller.

Vi sitter och samtalar i ett vackert möblerat besöksrum under den generöst utmätta tiden för Cancerfondens besök. Måste väl erkänna att vi var lite nervösa inför mötet med en kunglighet. Men Prinsens avslappnade framtoning och initierade frågor sänkte pulsen på oss betydligt.

Vi hann också prata om sport och designen på den pin som kännetecknar Mustaschkampen. Prinsen hoppas att Mustaschkampen ska generera ett stort bidrag till den viktiga forskningen om prostatacancer.

Sverige. Är det här ett bra sätt att uppmärksamma frågan?

– Ja, eftersom Mustaschkampen handlar om en typ av cancer som många har svårt att tala högt om, tror jag att det kan vara bra att kända personer engagerar sig, menar Prins Carl Philip.

– Det kan nog få fler män att våga tänka på och tala om prostatacancer. Både insamlingskampanj och att många män anlägger mustasch samt Gert Fylkings och Robert Aschbergs resa tror jag kan få engagemanget och medvetenheten om prostatacancer att öka.

I Mustaschkampen 2009 promenerade Robert Aschberg och Gert Fylking mellan Ystad och Haparanda för att prata om prostatacancer och samla in pengar till fortsatt forskning. I år kommer de att lifta genom

Kampanjen inbjuder dessutom till att anlägga en mustasch. Har det varit aktuellt för Prinsen någon gång?

– Nej, svarar han och skrattar. Jag passar inte särskilt bra i mustasch, dessvärre.

27

Sjukdom «på fel sida om bältet» Under maj månad pågår Mustasch­ kampen för fjärde året. Förutom kunskapsspridning om prostatacancer pågår nu Cancerfondens insamling för forskning om denna sjukdom.

Syftet med aktiviteten är att öka medvetenheten om sjukdomen och att samla in pengar till forskning om prostatacancer – Sveriges vanligaste cancersjukdom. Även om Mustaschkampen äger rum under enbart en försommarmånad fortgår givetvis forskningen hela året. Nästan

28

9 000 män, hälften under 70 år, får diagnosen varje år. 2 500 män dör årligen, oftast efter flera års sjukdom.

Många berörs. Trots det benämns sjukdomen ibland som den ”glömda” sjukdomen. Män har allt som oftast svårt att tala om sina prostatabesvär. Och det är ett stort problem för deras kvinnor.

Det vet bland andra Robert Aschberg och Gert Fylking som förra året gick från Ystad till Haparanda. Under promenaden fick de i kontakter med svenska folket bekräftat att man inte talar så mycket om

Pin för 25 kronor

Denna symboliser ar kam pen mot prostatac ancer och kan köpas på Pressbyrån, Clas Ohl son , ICA och Brothers.

”eländet”, och att detta och sjukdomen därtill ställer till problem i relationen. ”Den är på fel sida om bältet”, som någon förklarade det. Behandlingen kan ge biverkningar som påverkar det mest privata, bland annat potensen.

I år har herrar Aschberg och Fylking beslutat sig för att lifta, men i motsatt riktning. Syftet är detsamma: informera och samla in pengar till forskning om prostatacancer i Sverige.

nr 2 2010

Var med och tävla!

Vinn ära och pris!

Insamlingstävlingen går ut på att samla in så mycket pengar som möjligt i kampen mot prostatacancer. Tävlingen pågår under maj månad. Du kan bli både kommunmästare och svensk mustaschmästare 2010 – och dessutom vinna fina priser.

Insamlingstävlingen liksom regler hittar du på cancerfonden.se

Många sätt att stödja kampen Köp en Mustaschpin. Den kostar 25 kronor och går att köpa runtom i landet, t ex i ICA-affärer, Pressbyrån, Clas Ohlson och Brothers.

Gå med i Mustaschkampens webbtävling – cancerfonden.se Ring Cancerfonden på telefon 020-59 59 59 och skänk valfri summa. Meddela att pengarna ska gå till Mustaschkampen.

Bli regelbunden givare till Cancerfonden.

Skänk valfri summa pengar på pg 90 1986-0 eller bg 901-9514.

Märk insättningen med ”Mustaschkampen”.

Delta i Traderas auktion till förmån för Mustaschkampen.

Köp mustaschprodukter av våra sponsorer.

Sms:a KAMP TILL 72900 så skänker du 50 kronor.

nr 2 2010

Motorcykel mot prostatacancer Tony Johnsson från Vollsjö i Skåne är en

riktig livräddare. I tre år har han byggt på en värstingmotorcykel, en så kallad chopper, som ska auktioneras ut till förmån för kampen mot prostatacancer. Ett bygge som drivits av det engagemang Tony fått efter faderns bortgång i sjukdomen.

Lagom till Mustaschkampen var värstinghojen klar, och i slutet av maj ska den auktioneras ut på webbsajten Tradera.

Vad affären inbringar återstår att se, men uppskattningsvis kommer priset att landa på mellan 200 000 och 300 000 kronor.

Under påskhelgen var det dags för premiärvisning på Elmiamässan i Jönköping. Då förärade den kände bil- och motorcykelbyggaren Chip Foose, tv-celebritet från usa, Tony ett besök. En symbolisk sista skruv sattes på plats och choppern var klar.

29

Liftar sig genom Sverige:

«Vi vill ta betalt för att de skjutsar oss»

Strategin för Musse och Andreas är enkel och konkret. Det gäller att vinna och nästan

30

foto johannes

Musse och Andreas liksom Robert Aschberg och Gert Fylking åker på tummen mellan Haparanda och Ystad maj månad ut. Under resan gäller det att samla in pengar till forskning om prostatacancer. Förra året inledde herrar Aschberg och Fylking matchen genom att gå från Ystad till Haparanda. I år får de alltså lifta sig fram.

Halva tiden har gått av Mustaschkampen.

Liftartummarna har varit flitigt använda.

Musse och Andreas, som vi känner igen från programledarskapet i tv-programmet Rallarsving, har satt som mål att få in 8 miljoner kronor.

– Så kan ju Aschberg och Fylking försöka dra ihop ett par miljoner. Då är vi i hamn, säger Musse.

helje

Strategin var klar redan i februari.

Samla in en massa pengar till Cancer­ fonden och knäcka gubblaget Aschberg och Fylking.

till vilket pris som helst. Psykningar är redan nu ett hjälpmedel. ”Vi kan sträcka oss till att oskadliggöra dem om det behövs”, raljerar de.

– Annars brukar vi jobba med hot. Det brukar också vara lyckosamt, säger Andreas som erkänner att de har lite underliga förutsättningar för dem som ska skänka pengar under vägen.

– Vi vill bli bjudna på skjuts. Dessutom

vill vi att de betalar för att få skjutsa oss.

Men allt för den goda saken.

Varje söndag klockan 19.00 sänds pro-

grammet Ystad Haparanda – En del av Mustaschkampen i tv8 från Karlstad den 16 maj, Jönköping den 22 maj och Ystad den 29 maj. Inspelningar på central plats i respektive stad dagen innan sändning. Läs i lokalpressen var i stan de äger rum. nr 2 2010

Ambassadörens motto:

Våga tala om cancer i prostata!

– Män är sämre på att tala om sina sjukdomar och har ofta en strutsmen­ talitet, säger Robert af Jochnick, en av Mustaschkampens ambassadörer.

Att vara ambassadör för Mustaschkampen innebär att man engagerar sig i frågan om prostatacancer och talar prostata i de sammanhang man ingår, framför allt under maj månad. Robert af Jochnick har ett brett kontaktnät som han har för avsikt att informera i frågan. Hans eget motto är ”Våga tala”.

– Man mår bättre när man får träffa andra som har gått igenom samma sjukdom. Det är dessutom lättast att tala med dem.

Robert af Jochnick och hans tre bröder

har eller har haft prostatacancer. Detsamma gäller många av hans vänner.

Robert af Jochnick grundade 1967 kosmetikföretaget Oriflame Cosmetics tillsammans med sin bror Jonas, och är nu dess ordförande.

Han sitter också i styrelsen Robert af för Stichting af Jochnick Jochnick Foundation. Förutom investeringar i olika medicinska projekt stödjer stiftelsen även forskning om prostatacancer.

– Kan man göra en insats för forskningen inom prostatacancerområdet, så är det väl värt pengarna, resonerar Robert af Jochnick.

Studerar granncellerna för bättre diagnos Med målet att skapa bättre diagnosme­ toder och effektivare behandling av pri­ märtumörer och spridd cancer, studerar Anders Bergh och hans medarbetare cancercellens omgivning. Deras metod är att analysera och förändra beteendet hos de närliggande cellerna.

– Tidigare fokuserade nästan all cancerforskning på cancercellen, men sedan några år tillbaka har vi koncentrerat oss på dess omgivning, eftersom vi vet att det är den som hjälper tumören att växa, säger Anders Bergh, professor i patologi vid Umeå universitet.

Dagens diagnosmetoder skulle kunna förbättras genom mer kunskap om omgivningen. När ett vävnadsprov i dag tas från prostatan så sticker man på måfå ett tiotal gånger eftersom man inte vet exakt var i prostatan som eventuella tumörer finns.

– Ett nålstick visar bara vad som finns på en tusendel av vävnaden i prostatan och innebär därför en osäkerhet. Om vi i stället vet hur omgivningen runt en aggressiv tumör beter sig, kan vi förutsäga om det finns en nr 2 2010

– Själv kommer jag att starta en insamling under Mustaschkampen. Då hoppas jag att många av mina vänner kommer att donera pengar till forskningen, säger en av årets ambassadörer för Mustaschkampen, Robert af Jochnick.

10 öre per uttag i Kontanten

För varje uttag på Kont antens orange automater går 10 öre till Must aschkamp

en, Cancerfondens kampanj mot prost atacancer.

Det görs ett uttag varannan sekund runt om i vårt land. Låt det gärna bli fler!

Ta ut pengar på Kont anten!

Ofta!

cancer som bör behandlas, utan att behöva träffa själva tumören med nålprovet, säger Anders Bergh.

En tumör består aldrig enbart av cancerceller.

Den består till hälften av en mängd andra celler. Tumören är beroende av sin omgivning för att kunna växa och sprida sig.

– Cancerceller som inte kan få omgivningen att medverka är i sig ofarliga. Därför studerar vi omgivningsfaktorer som vi vet hjälper cancercellerna. Förhoppningen är att kunna förändra omgivningens beteende så att det inte gynnar cancercellerna.

Ett exempel på en sådan faktor är blodkärl, som förser cancercellerna med syre och näring. Om forskarna kan hitta ett sätt att gå in och stoppa denna process kan tumören hindras från att växa.

Hittills har Anders Berghs forskargrupp

hittat flera omgivningsmarkörer, som tycks kunna påverka tumörens tillväxt. En av dem är makrofager, en del av kroppens immunförsvar som har som funktion att läka infektioner.

– Vi har sett att tumörcellerna lurar närliggande makrofager att hjälpa till, det vill säga att stimulera tillväxt och sprida tumörcellerna till andra delar av kroppen. Om vi kan få makrofagerna att bete sig annorlunda, kan vi förhoppningsvis effektivisera behandlingen av spridd prostatacancer.

I dagsläget är spridd prostatacancer svårbehandlad. Men Anders Bergh är övertygad om att omgivningen påverkar tumörcellerna även vid spridd prostatacancer. Studierna av tumörcellernas närområde är därför viktiga för att kunna ta fram en effektivare behandling av just spridd cancer.

– Vi har sett många lovande resultat hittills. Jag ser positivt på framtiden och är säker på att diagnosmetoderna för prostatacancer kommer att förfinas om bara några år och att behandlingsmöjligheterna kommer att vara bättre inom en tioårsperiod, säger Anders Bergh.

ANNA ARVIDSSON

31

Vad tidig upptäckt kan ställa till med «Det är många som får sig en tankeställare vid diagnos.

De vill ta vara på livet. »

Nedslag i forskarvärlden

Anna Bill Axelson Medicine doktor, överläkare vid urologiska kliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Bor: Uppsala. Ålder: 44 år.

Familj: tre barn och make.

Fritid: yoga, umgås med familj och vänner.

32

Anna Bill Axelson är överläkare vid urologiska kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon forskar på prostata­ cancer och har drygt 1,8 miljoner kronor i anslag från Cancer­fonden under tre år. Dessutom erhåller hon lön för att forska tre månader per år under tre års tid.

TEXT OCH BILD MARITA ÖNNEBY ELIASSON

H

on ser två spår för sin forskargärning. Det ena är att utveckla operationstekniken så den ger så liten skada som möjligt, det vill säga undvika nervskador vid operation av prostatacancer genom att använda nervstimulering under operationen.

Anna Bill Axelson och kolleger har för-

bättrat resultaten på kliniken genom att resa runt till kolleger i världen som har erfarenheter av tusentals ingrepp och lära av dem.

– Vi har blivit mycket bättre på att spara nerver.

Om nerverna är intakta kommer patienterna med högre sannolikhet att fungera sexuellt. nr 2 2010

Tre moment Annas forskningsuppgift är livskvalitet hos män med prostatacancer och risk för depression eller självmord hur det dagliga livet påverkas efter operation eller expektans identifiera nerver som ombesörjer potens och urinkontinens i syfte att undvika nervskador under operation.

– Jag studerar också om nervstimulering vid operation kan förbättra resultaten ytter­ ligare.

Ofta säger patienterna att potensen inte är

så viktig just i samband med att de får sitt cancerbesked; de är helt fokuserade på att bli av med sin cancer.

Det är först senare, efter eventuellt in­ grepp, som saknaden efter potensen brukar dyka upp.”Visst ja. Nu ska jag ju leva vidare och som vanligt igen.”

– Jag uppmanar mina patienter att tidigt börja med att vara aktiva för att återfå potensen genom så kallad penil rehabilitering. De får pröva tabletter som viagra eller cialis. Fungerar inte dessa medel får de använda sprutor en tid för att senare pröva tabletter igen. Sjuksköterskan på dispensären hjälper till.

Anna Bill Axelson menar att ungefär hälften av patienterna råkar ut för impotens, beroende på om man kunnat spara nerver eller inte och hur potensen fungerat innan operation, något som inverkar menligt på livskvaliteten för många. De vill ju leva som tidigare, helst inte märka av sjukdomen.

Det andra viktiga spåret är att veta vad tidig upptäckt kan ställa till med. Det talas om rätten till psa-screening. Anna Bill Axelson och medarbetare studerar risker med tidig upptäckt, till exempel hur många som blir djupt deprimerade för att de får en cancerdiagnos – i många fall i onödan då cancern aldrig skulle ha blivit livshotande.

– Jag forskar på det värsta som kan hända, det vill säga man begår självmord.

I chockfasen efter ett cancerbesked är det rimligt att tro att man inte står ut. Progno­ nr 2 2010

sen har också betydelse och ökar risken för självmord. Det gäller alla tumörformer, utom bröstcancer. Bröstcancerpatienterna har förhöjd risk oavsett prognos.

Det visar sig att män som själva har fattat ett beslut att ta ett PSA-test, och sedan fått en diagnos, inte har någon ökad risk för självmord. Däremot finns det en ökad risk för dem med avancerad och metastaserad tumör. Det är nödvändig kunskap, menar Anna Bill Axelson, och inte bara för urologer.

– Nu kan vi tala om för urologer och allmänläkarna att det är viktigt att de är uppmärksamma på dem med avancerade tumörer. Att inte bara tänka ”men han har ju cancer – det är klart att han är ledsen” utan nu vet vi att det här faktiskt är en riskgrupp som är viktig att uppmärksamma så vi kan sätta in behandling med antidepressiv medicinering eller samtalsterapi.

Vi återkommer till diskussionen om vad en tidig upptäckt av prostatacancer kan ställa till med. Detta är ju en cancersjukdom, som när mannen får den tidigt, han troligen kommer att leva med 10–15 år även utan åtgärd.

– Om han då går och mäter sitt psa-värde och får höra att det är förhöjt så kanske han inte får bekymmer förrän 15 år längre fram. Men diagnosen gör att han redan nu kan hamna i en djup depression. Detta måste vi komma ihåg i diskussionerna om screeningens vara eller inte vara.

Så vad blir hennes svar på frågan om allmän psa-testning – ja eller nej?

Det blir nej och det finns flera orsaker till hennes svar, exempelvis: – Det finns cellförändringar hos så många män. Vi vet att överdiagnostiken och överbehandlingen skulle bli väldigt stor.

Många män skulle oroas och behandlas för en tumör som aldrig skulle givit upphov till symtom eller död.

– Att ta ett psa-prov ska vara vars och ens beslut efter det att man fått ordentlig information om för- och nackdelar.

– Risken att dö i prostatacancer är för­­­­hållandevis liten. Den ligger på cirka 6 pro­­cent, men däremot är risken att få diag­­nosen betydligt högre.

– De flesta dör med sin prostatacancer och inte av den, säger Anna Bill Axelson.

65-åring med diagnos Vad säger Anna Bill Axelson till en

man som är runt 65 år och har fått diagnosen prostatacancer? Det kanske är en långsamt växande tumör, han kommer förmodligen att dö långt senare av sjukdom i hjärta-kärl. En operation kan medföra många förändringar vad gäller livskvaliteten till det sämre, men han känner sig trygg med att tumören är borta ur kroppen.

– Det beror helt på vilken tumörtyp det är. Om det är en mer aggressiv tumör föreslår jag aktiv behandling med operation eller strålning. Är det en lågrisktumör som är liten brukar jag föreslå att vi följer patienterna i aktiv expektans så att vi inte överbehandlar.

– Denna åtgärd förekommer mer och mer i hela världen för att minska överbehandling. Vi har strikta kriterier för vilka vi kan följa aktivt. Till exempel följer vi utvecklingen genom psa-kontroller och vävnadsprov, så kallade biopsier. Om tumören visar tecken på att förändras till en mer aggressiv form kan vi operera eller stråla. På så vis kan vi undvika att operera den som har en tumör som aldrig förändras och gå in med aktiv behandling då det behövs.

– Viktigt är att val av behandling sker i samråd med patienten och att förklara för- och nackdelar med olika behandlingar så patienten kan vara med och bestämma, säger Anna Bill Axelson.

Råd till patienten Är du under 70 år och har två eller flera släktingar som fått prostatacancer före 75 års ålder eller en nära släkting som fått diagnosen väldigt tidigt (runt 50 års ålder) är det bra att gå och kontrollera sig då det finns en liten andel som har ärftlig cancer.

Använd de hjälpmedel som finns om du har bekymmer med potensen!

Har du besvärande urinläckage kan du få en sfinkter inopererad. Tala med din läkare!

Om du känner dig deprimerad så ta kontakt med din husläkare för det finns bra hjälp att få.

33

Susanne och Hanna Rehlin

«Om ens mamma dör, är man fortfarande dotter då?»

Patientbrevet

”Herregud, ska jag inte få se min dotter växa upp? Hur ska det gå för Hanna, hon som är adopterad och redan upplevt en separation?”

Detta var mina första tankar när jag fick mitt cancerbesked.

V

i vet alla att en svår sjukdom påverkar hela familjen, inklu­ sive vänner och arbetskamrater. Min dotter skrev en uppsats i skolan med rubriken ”Om ens mamma dör, är man fortfarande en dotter då? Jag är ingen dotter utan dig, min mamma.”

Och en av mina bästa vänner sa så här: ”Jag kommer till dig på direkten. Jag vill hjälpa dig medan du lever – jag gör ingen nytta på din begravning.”

Jag är en av dom som det gått bra för, men det som jag varit med om, och alla tankar som detta födde, kommer att leva med mig för alltid, precis som den där lilla pirrande känslan av oro inför varje återbesök på Radiumhemmet.

Trots det blev mötet med vården något posi­tivt för mig. Jag mötte sköterskor och

34

läkare som engagerade sig, som kom med tröst och råd och som till och med kunde ringa hem till mig bara för att höra hur jag mådde. Jag kände att jag blev väl omhändertagen av en proffsig sjukvård som gjorde sitt bästa för att jag skulle bli frisk.

Att ha en och samma läkare rakt igenom be-

handlingen ger den relativa trygghet som en cancerpatient verkligen behöver. Själv hade jag lyckan att i stort sett få träffa samma läkare under min behandling. För mig var det en mycket viktig resa som vi gjorde till­ sammans.

Jag vill att alla sjuka ska få uppleva vården lika bra som jag själv gjort. Jag vill också att läkare och sjukvårdspersonal ska må bra så att de orkar ta hand om sina patienter.

Jag var panikslagen inför mitt första besök på Radiumhemmet. Jag hade dessutom bara

två år tidigare följt min mosters dödskamp i bröstcancer, och jag visste precis vad som väntade mig.

Besöket gick bra. Jag fick många broschyrer med mig hem. Här hade jag önskat att jag även fått information om att det finns en patientförening. Därför blev jag extra glad när jag var på återbesök för två veckor sedan och såg informationslappar om gcfs öppna hus väl synligt i väntrummet. Jag var inte ensam om att ha äggstockscancer!

Ett annat viktigt område är rehabilitering.

Jag hade förmånen att få delta i Kom i gång-gruppen på Karolinska. Det var en helt underbar känsla att i en liten grupp möta andra som gått igenom cancerbehandling.

Det var också toppen att få komma igång med motion i lugn takt. Att få uppleva att min kropp fortfarande fungerade. För mig nr 2 2010

Foto Gunnar Seijbold

kändes det extra laddat eftersom det var på ett motionspass på Friskis och Svettis som jag första gången kände att något inte stämde i min mage.

En annan milstolpe var när Karin Bergmark berättade om sexualitet och samlevnad.

Hon klädde i ord det jag kände, men inte orkat ta till mig. Här har jag fortfarande mycket att jobba med. Vi fick också mycket professionell samtalshjälp för Hanna; den betydde mycket.

Vård måste få kosta pengar – patientsäkerhet

Cancervården måste prioriteras, ingen män-

niska ska behöva uppleva sig dömd till döden på grund av att det saknas specialister, är semesterstängt eller alltför långa köer.

Vad som krävs är givetvis politisk besluts­ kraft och vilja. Man får ibland en känsla av att politikerna inte bryr sig förrän de själva eller någon av deras närmaste drabbas av en sjukdom. Vi måste gemensamt arbeta för att påverka beslutsfattarna. Få dom att inse att i frågor som handlar om liv eller död måste alla ekonomiska överväganden försvinna.

Bakom varje blodprov, varje undersökning, finns en människa.

Men det kommer en vår, även för cancervården och cancerforskningen. Tillsammans ska vi på olika sätt kämpa för att den kommer så högljutt och så stridbar som möjligt. Politikerna kan påverkas och ska påverkas; det ska vi se till.

Susanne Rehlin

PS. Om ni undrar så har det gått bra för min rumskamrat. Vi fortsätter att träffas och hålla kontakt. Hon är ett enormt stöd för mig.

nr 2 2010

Statsminister Fredrik Reinfeldt i Washington.

Fredrik Reinfeldt, lyssna på dina väljare!

63 procent av Alliansens sympatisörer vill

införa ett skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer.

Detta är siffror från en färsk undersökning som Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, frii, låtit novus Opinion genomföra. En stark majoritet anser alltså att Sverige, liksom övriga länder i Europa, bör ha denna rätt.

När ska Alliansen och statsminister Fredrik Reinfeldt lyssna på sina väljare i denna viktiga fråga?

Jordbävningen på Haiti har väckt behovet av en förändrad lagstiftning på området.

Svenskens vilja att ge till katastrofhjälp är stor – men den kan bli än större. Vi menar att staten har en viktig roll i att skapa förutsättningar för ett vitalt och starkt civilt samhälle. Med tanke på detta och de ideella organisationernas stora betydelse – inte minst för världens behövande – är det därför än mer märkligt att de som verkar med Sverige som utgångspunkt har sämst förutsättningar i Europa.

Bland allianspartiernas sympatisörer vill 63 procent kunna göra skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer. Även bland

oppositionens sympatisörer finns en majoritet för detta. I denna fråga finns det alltså ingen splittring, varken inom Alliansen eller mellan blocken.

Vår uppmaning till Fredrik Reinfeldt och till partiledarna inom Alliansen är att titta på den stora nytta som de ideella organisationerna gör. Den har nästan två tredjedelar av Alliansens sympatisörer redan upptäckt. Regeringen måste därför agera därefter och införa skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer.

Dan Tavares Biträdande general­ sekreterare, Cancerfonden

FOTO MELKER DAHLSTRAND

likaså. När jag lades in på Karolinska i Solna delade jag rum med en jämnårig kvinna. På kvällen före min operation pratade vi mycket om livet och våra barn. Min rumskamrat var ensamstående med tre barn i yngre tonåren – utan något som helst nätverk omkring sig.

Det var fasansfullt att höra henne, svag efter operationen, prata och trösta de tre förtvivlade barnen som fick klara sig själva hemma.

Den natten bestämde jag mig för att, om jag kommer levande ur detta, vill jag hjälpa andra som inte har det lika bra som jag.

35

Andrum

Älska livet – hata Jante Nyss träffade jag Erick och Elisante, två unga män från Tanzania. De har kommit till Sverige inom ramen för stipendieprogrammet ”Ung i den världsvida kyrkan”. Under tre månader ska de leva och arbeta i några skånska församlingar. På frågan om vad som förvånar dem mest i Sverige säger Elisante: ”Ni ser och hälsar inte på varand­ ra”, och Erick: ”Era gudstjänster tar slut så fort och sen går ni hem.”

De får mig att minnas hur jag själv har upplevt det sociala livet i andra länder. I USA händer det ofta att en främmande människa genom ett vänligt ord i ett hastigt möte gjorde dagen lite gladare, lite ljusare. I Sudan såg och rörde alla vid varandra på kyrkbacken; fattigdomen var stor, men glädjen i sången och dansen var ännu större.

Nej, materiellt välstånd och social rikedom går inte självklart hand i hand. Jag tror inte heller att de måste vara varandras motsats. Men varför upplever Erick och Elisante det sociala livet i Sverige som fattigare än hemma i Tanzania?

Jag är övertygad om att Jante är en bov i det svenska dramat. Det finns läroböcker i svenska för invandrare som lär ut jantelagen som vore den en del av FN-stadgan, konstaterade journalisten Maciej Zaremba härom året i en artikelserie om invandring och integration. Om någon berömmer dig för en strålande insats ska du enligt läroboken helst svara: ”Nja, det blev väl så där.”

Prata gärna om vädret under kafferasten, men akta dig för direkt tilltal och svåra eller kontroversiella ämnen. Bli inte för djup!

Ur ett sådant råd talar ängslan att beröra och beröras.

Men i Jantes värld kallas denna rädsla i stället – be-

drägligt nog – respekt för andras privatliv. Att starta en diskussion om Gud vid fikabordet är inte att rekommendera. Om man ska påpeka en svaghet eller framföra kritik föreslår läroboken följande formulering: ”Jag kan kanske känna lite grann ibland att du behöver träna mer på läsningen.”

Har vi i Sverige sämre förutsättningar för socialt liv än andra? Jag vill inte tro det. Däremot är jag ganska säker på att rädslan att komma för nära spelar oss många spratt. Jag hatar Jante; inåt vill den göra köttfärs av vår självkänsla, utåt gör den oss rädda för att komma nära.

Hur många tillfällen att hälsa en medmänniska med ett litet leende missas varje dag? Även i dag sitter det tusentals människor bredvid varandra på bussar, tåg och flygplan – så nära att deras överarmar nuddar vid varandra och armbågarna krockar när tidningen bläddras upp. Många av dem kommer att sätta sig och resa sig igen som om kroppen bredvid var luft fast kroppen tillhör en människa som enligt kristen tro är skapad till Guds avbild. Ingen hälsning, ingen blick, inget leende.

Det är nog ett omöjligt forskningsprojekt, men ibland undrar jag hur mycket förbrukningen av antidepressiva medel skulle kunna minskas om vi såg och hälsade på varandra – även i förbigående?

Om våren och sommaren brukar det ofta bli lite bättre. Vårkänslorna kan göra underverk även i vårt jante-jagade folk. Vi kan få för oss att tilltala även främlingen. Kanske är Jante ett typiskt vinterfenomen. I så fall pläderar jag för sommar året om.

Antje Jackelén Biskop i Lunds stift, Svenska kyrkan

ig t Personl

Inget osagt när farfar dog

S

itter på tåget på väg till Göteborg.

I ryggsäcken bredvid ligger mitt sjunde VM-guld. Småler för mig själv. Nu är jag värre än självaste Tony Rickardsson, speedway­föraren som är en av Robert Gustavssons imita­tionsklassiker!

Funderar över de möten som väntar i Göteborg och blir nervös.

Det är världens största armbrytartävling för kvinnor, World Challenge, som ska planeras.

Inget litet projekt, och initiativtagare och driven projektledare är ingen mindre än … jag själv – ha ha! Jag är väl galen och min hobby är att förverkliga drömmar!

på förra hösten när mobilen vibrerade och jag fick svar från faster Lena som svarade JA på frågan om hon ville följa med mig till Malmö på Rosa-Bandetgalan den 29 oktober. Skickade snabbt: SUPER­ KUL! Vi tar alla deltaljer när jag kommer hem!

Jag tänker nu på när jag och faster Lena besökte Rosa Bandet-galan förra året. Är det någon som jag vill gå på bröstcancergala tillsammans med så är det Lena. Hon lockades mycket ung till Ensamheten av den mustaschprydda Kärleken och är en av de människor som har format mig att bli den jag är.

Vi vet båda hur det är att maktlös stå bredvid och se cancern härja i en människa som står oss nära. En kamp som slutat med förlust.

Hon vet hur det är att som 12-åring förlora sin mamma i bröstcancer och vi såg båda farfar Tore förtvina och dö. Min stora värdegrundare och förebild.

«Vi vet båda hur det är att stå brevid och se cancern härja en människa som står oss nära. En kamp som slutat med förlust.»

Tävlingen arrangerades i Göteborg

den 8 mars 2010, på internationella kvinnodagens 100-årsjubileum.

Mäktigt och utvecklande som bara den. Eftersom det även är valår vore det kul med en riktig politikerkamp innan finalen. Varför inte Mona Sahlin mot Maud Olofsson, rött mot blått, bäst av tre matcher, möjlighet att sms-rösta på sin favorit, typ två kronor per röst som gick direkt till Cancerfonden!

Cancer är ju något som berör oss ALLA. Ja, det tror jag på! Min hjärna går på högvarv. Jag tänker

Är det någonting vi alla kan lära av sjukdomen så är

det att inte skjuta upp saker.

Eftersom farfar var sjuk så många år hann jag säga allt jag ville till honom. Det fanns inget osagt.

Det fanns inget ogjort. Kvar finns minnet av en människa som alltid kommer att vara betydelsefull för mig.

Heidi Andersson Heidi Andersson är armbryterskan från Ensamheten, flerfaldig världsmästare i armbrytning, 29 år och gift med Björn Ferry. Vid idrottsgalan 2001 tilldelades hon TV-Sportens sportspegelpris.

38

nr 2 2010

Företagsvän Här presenteras företags­vänner som köpt Stora marknads­paketet och stödjer Cancerfonden med 50 000 kronor per år. Vill du engagera ditt företag, kontakta Susann Henriksson, Cancerfonden, telefon 08-677 10 77.

Cancerfondens företagsvänner:

3M Akademiska Hus Öst AB Barium AB Deloitte AB Elekta EnergoRetea Forsen Projekt GSK

Pestigt

Tävla!

1. Vilket nordiskt land anses ha drabbats värst av pesten? a) Sverige b) Norge c) Danmark d) Island

5. Ungefär hur många tror man dog i Sverige under pesten på 1300-talet? a) 25 000–50 000 b) 100 000–150 000 c) 225 000–300 000 d) 325 000–400 000

2. På 1300-talet visste man inte vad bakterier var. Vad trodde man var orsak till pesten? a) Onda trollkarlar b) Missväxt c) Människornas syndiga liv d) Varma vintrar

6. Ungefär hur många procent av Sveriges befolkning var det? a) 35 b) 45 c) 55 d) 65

3. Vilken var den vanligaste formen av pest? a) Böldpest b) Lungpest c) Blodförgiftning d) Smittkoppor 4. Om man drabbades av böldpest, var dök bölderna upp först? a) Vid ljumskarna och i armhålorna b) På benen c) På händerna d) Överallt nr 2 2010

HiQ Lindab Nordvalls Pfizer Santa Maria Siemens AB Teleinfo 118800

7. Vad hade digerdöden för symtom? a) Huvudvärk, feber och kräkningar b) Svullna körtlar, magont och blåsor c) Utmattning och yrsel d) Allt det ovanstående 8. Vad hände med de sjukas ögon? a) De blev röda b) Det rann var ur dem c) De blev svåra att öppna d) Allt det ovanstående 9. Hur lång tid från insjuknandet tog det innan den pestsjuka dog? a) 2–3 timmar

b) 2–3 dagar c) 2–3 veckor d) 2–3 månader Avsluta meningen: Att den som smittats av pesten blev frisk igen var… a) garanterat b) troligt c) möjligt d) sällsynt

Vinnare!

Vad heter invånarna?

Rätt svar: x, 2, 1, x, 1.

Vinnare är: Gunnel Wounsch, Viken Kristina Vinefur, Örebro Chris Harneby, Glimåkra Grattis!

39

Skolprojekt gav drygt 7 000 kronor

Cajsa Mohlin, Fanny Ekholm, Jenny Grehn och Johanna Niklasson sålde tryffel och kex för att bidra med tusenlappar till cancerforskningen i Sverige. Cancerfondens generalsekreterare Ursula Tengelin tar emot checken.

Just den vecka när snön frös till is i samtliga järnvägsväxlar passade fyra tjejer på att åka upp till Stockholm och Cancerfonden för att överlämna 7 440 kronor. Det är pengar som de samlat in genom sitt projektarbete i årskurs 3 i Ållebergsskolan.

Det var en jäktig vecka när projektet inleddes. Att det skulle bli en insamling till något väsentligt, något som kan drabba alla, var de helt överens om.

– Vi kontaktade företag i Falköping som sponsrade vårt projekt med produkter som vi sedan sålde, berättar Jenny Grehn. Vi fick till exempel en kaffekvarn, knäckebröd, kex och ostar. Det var enkelt att engagera företagen när vi visade vårt eget engagemang.

– Dessutom stod vi en hel kväll och bakade tryffel. Det blev väl cirka 25 satser, säger Johanna Niklasson.

kostade mellan 20 och 250 kronor. Dessa och ett lotteri gjorde att de fick in drygt 7 000 kronor som Cancerfondens general­ sekreterare Ursula Tengelin fick ta emot vid deras besök.

Därefter ägnade de timmar åt att slå in

gåvorna i hundra vackra paket. Paketen

Därefter åkte de hem igen på de biljetter som

sponsrats av sj. Nu var det dags att berätta om sin insats i lokalpressen samt redovisa arbetet för årskurs 2 på skolan.

Kanske kan deras engagemang smitta av sig nu när de berättar om det goda insamlingsresultatet och att pengarna går till cancerforskning i Sverige.

Marita Önneby Eliasson

«All uppäten mat är bra mat» Detta var onkologens budskap till sin patient inför 33 strålbehandlingar.

Som patient behöver man energi och kanske något kilo extra som en volang runt kjol­ linningen inför en behandling som tär på krafterna. För det är vanligt att tappa såväl aptit som vikt vid cancerbehandling och orsakerna till detta är flera.

Illamående och kräkningar kan förekomma vid vissa typer av cytostatikabehandling.

40

Om känsliga slemhinnor i till exempel munhålan eller matstrupen bestrålas, kan det bli svårt att tugga och svälja. Bestrålas buken kan det leda till illamående och diarréer.

Cancertumören förändrar kroppens ämnesomsättning och förmåga att ta upp näringsämnen. Ibland tar tumören så mycket energi att den som är sjuk behöver äta mer mat än tidigare för att behålla vikten.

Vissa tumörer utsöndrar ämnen som medför aptitlöshet. Smak- och luktsinnet kan också förändras.

Tumören kan finnas på ett ställe som gör det svårt att tugga och svälja. Trycker tumö­ ren mot magsäcken och tarmarna kan den hindra maten att passera. nr 2 2010

Psykolog ens spalt

Att blogga om sin sjukdom

A

llt fler väljer att blogga om sina liv. Då man drabbas av en allvarlig sjukdom kan det kännas naturligt att skriva om den också, hur man mår och hanterar sjukdomen. Att dag för dag dela med sig av och uttrycka hur man känner kan hjälpa till att ge perspektiv på det som händer och kännas skönt. Många läsare svarar med mycket värme och stöd och intresset är stort.

När man delar med sig känner man sig kanske mindre ensam, och man kan hitta andra i samma situation.

Många läser bloggarna. Det kan finnas olika

skäl till det. Läsaren kan förundras över, och själv bli stärkt av, det mod och den kraft som många av bloggarna visar. Det kan också vara spännande att läsa, nästan i realtid, hur andra hanterar att få en cancersjukdom. Det är nästan som en dokussåpa.

En annan anledning till att läsa kan vara att man får perspektiv på sin egen tillvaro, och också en möjlighet att känna och uttrycka medkänsla.

Kan det finnas nackdelar med att blogga om sin sjukdom? Jag tror att fördelarna många gånger överväger, men innan man berättar offentligt om sin sjukdom på nätet eller i andra medier bör man kanske fundera över följande: ”Kommer jag, om ett halvår, att tycka att det är bra att andra känner till så mycket om mig?” ”Vill jag bli identifierad som cancerpatient?” ”Kan informationen om mig själv skada närstående inklusive mina barn?”

Väg dig regelbundet. Ett gott råd är att

väga sig regelbundet. För­­­sök inte banta även om du tycker att du väger för mycket.

Går du ner i vikt förlorar kroppen inte bara fett utan också muskelmassa. Då känner du dig tröttare samtidigt som kroppens förråd av viktiga näringsämnen försvinner. Dessa näringsämnen är extra viktiga när du ska orka med de ofta tuffa behandlingar som ges vid cancersjukdom.

Dietisten ger råd. Det finns väl inget

kostråd som forskarna är mer överens om än att vi bör äta frukt, bär, grönsaker, rotsaker, baljväxter och fullkornsprodukter.

Någon övre gräns för hur mycket av nr 2 2010

dessa varor som är lämpliga att äta finns inte. Peta i dig det som du tycker är gott!

I genomsnitt äter vi i Sverige 250 gram frukt och grönsaker per person och dag.

Livsmedelsverket anser att vi bör äta det dubbla. Varje dag!

Ingen som har cancer är den andra lik.

Behöver du veta mer om vad du bör äta så be din läkare om en remiss till en dietist på sjukhuset eller på vårdcentralen. Dietisten är specialiserad på mat och näringsintag vid sjukdom och kan ge dig råd.

Marita Önneby Eliasson

Bloggandet ger nya möjligheter att utbyta erfarenheter och visa medkänsla, men det kan också medföra en risk att man lämnar ut sig på ett sätt som man sedan ångrar.

Yvonne Brandberg Psykolog vid Radium­ hemmet i Stockholm.

41

Diskussion

Insändar diskussio e & ns forum ­­

Här publicerar vi insändare liksom inlägg från diskussionsforum på webbplatsen cancerfonden.se och från blogg.cancerfonden.se

Någon som bara har sin pappa kvar?

Signaturen Vicky skriver om hur det blev i familjen när en älskad mamma gick bort i sin cancersjukdom. Hon har funderingar kring hur hon ska komma närmare sin pappa som är rastlös i tillvaron och aldrig talar om mamma. ”Tror inte att han orkar vara hemma i huset där hans hustru dog. Dom hade vart tillsammans sen mamma var 15 och pappa 17..... ett långt liv tillsammans. Jag får inget grepp om honom. Han MÅSTE ju sakna mamma, nå´t annat finns bara inte! Men han döljer det så väl..... han skämtar, skojar.....umgås med min man ganska mycket och dom gillar

«Om han ändå bara kunde gråta så jag fick trösta honom.»

Cancerbesked den 17 mars klockan 11.45 Hej Marita. Jag heter Sara är 22 år och har cancer.

Tumörerna började i bukspottkörteln och har nu spridit sig till levern och lymfkörtlarna. Fick beskedet förra året den 17 mars klockan 11.45 av en vänlig doktor på Södertälje Sjukhus.

Efter beskedet fick jag en skrattattack, tror jag skrattade i flera timmar i omgångar. Först på kvällen började jag fatta.

Opererades senare det året i maj den 28e på Huddinge och man lyckades då få bort tumören och såg inga spridningar. I november förra året var det dax igen, spridning till lever o lymfan.

Och nu väntar jag på nästa operation och efter följer ett år med cellgifter. 2 gånger på den månaden jag låg inlagd dök det upp en kurator.

Har aldrig blivit erbjuden samtalsstöd eller dylikt.

Som tur var fanns det otroliga sjuksystrar på plats som lyssnade på mina tankar. Är det något mer du undrar över får du jättegärna maila mig. Tack för en fin blogg.

Sara

42

datorer båda två..... dom kan stänga in sig i data-rummet i timmar och ha jätteskoj! Det är svårt att veta om pappa sörjer eller om han tycker att det är en befrielse att slippa ta hand om sin döende hustru, som höll på att ta knäcken på honom.

Ni som förlorat eran mamma, pratar ni mycket med eran pappa om det? Sörjer ni tillsammans? Kramar ni om varandra, gråter ni? Det gör inte vi, och jag saknar det:-( Våran familj har aldrig varit så kramig tyvärr:-( Inte så fysisk. Jag önskar att vi alla i familjen kunde släppa på spärrarna, JAG kan då inte det, och ha en kväll då vi alla träffas och

pratar om mamma...... håller om varandra, kanske gråter. Jag skulle behöva det..... känner mig som en robot ibland:-( Finns det några tips där ute? Hur närmar jag mig min älskade far? Jag vill så gärna veta vad han tänker och känner, men han är svår på känslor..... så svår.

Jag vill krama honom, trösta honom, jag vet att han lider..... säkert mer än vi andra.

Vad kan jag göra för honom?

Nu är han våran pappa..... Tre vuxna kvinnors pappa. Jag vill utveckla våran relation, jag vill komma närmare honom.

Signaturen Hillis mamma gick bort i februari i år. Hon har sin pappa kvar och skriver bland annat så här till Vicky: ”Jag har också bara min pappa kvar. Det går väldigt upp och ner, min pappa är väldigt ofta ledsen och gråter. Det är en annorlunda situation för min pappa har alltid varit väldigt stark, jag tror att jag aldrig sett honom gråta nånsin tidigare, sen jag var liten.

Vi pratar ändå om mamma rätt ofta, jag gör det med honom för jag tror han har ett

”Jag har aldrig sett min pappa gråta heller, inte innan mamma blev väldigt sjuk. Såg det inte då heller, men min moster som var på besök har berättat att hon hört honom gråta tillsammans med mamma, dom låg inne i mammas säng å kramades å grät tillsammans. När mamma dog då grät han lite, sen var det klart och han började typ nästan skoja och hålla på. Jag var helt förstörd och fattade ingenting.

Men veckorna som följde så sa han ibland att han skulle gå iväg och gråta lite. Ingen fick se. Han gick in på toaletten, man hörde inget, sen kom han ut efter typ

Vicky

behov av det, tungt att bo kvar i hemmet och mamma är borta efter femtio år. Men livet ändras, det får man erfara nu. Nu kommer pappa till mig på helger och sover kvar. Förr, ja bara för fem månader sen, så var de på middag hos mig, mamma och jag pratade, drack lite vin, pappa satt och tittade på tv, och nu är det pappa och jag bara. Det var alltid mamma och jag. Jag saknar mamma oerhört mycket, jag skulle så gärna vilja veta var hon är och om hon har det bra.”

Hillis

en minut och sa att nu hade han gråtit klart! HerreGud, han måste ju sörja något oerhört! Ska försöka prata med honom.....

Jag tror oxå att han har ett behov av det, han vill bara inte! Om han ändå bara kunde gråta så jag fick trösta honom, min stackars pappa:-( Vad ska jag säga till honom? Jag hälsar ju på så ofta, han pratar väldigt väldigt sällan om mamma. Och om han gör det kan han säga typ ”varma mackor tyckte ju Barbro om”. Det är lixom på den nivån.”

Vicky

nr 2 2010

Det här är Cancerfonden

Sätt att hjälpa till

Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas. Målet är att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer. För att nå visionen finansierar Cancerfonden svensk cancerforskning – forskning som hela tiden gör framsteg och leder till att fler liv kan räddas. Men Cancerfonden ska också påverka cancerfrågan här och nu genom opinionsbildning.

Aktiegåva Ägare av börsnoterade aktier kan skattefritt skänka utdelningen från sina aktier till Cancerfonden. En förutsättning är att man skänker utdelningen före bolagsstämman. Normalt beskattas utdelningen med 30 procent.

Grundades 1951 med syfte att stärka svensk cancerforskning.

Cancerfonden har inga statliga bidrag.

Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas.

Drygt 9 000 kontakter via Informations- och stödlinjen.

Finansierar de bästa forskningsprojekten i nationell konkurrens.

Cirka 90 000 nya givare varje år.

Delar för 2010 ut 375 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Långsiktigt mål är att kunna dela ut över 400 miljoner kronor varje år.

30 huvudmän.

Läs mer: ca ncer ­f onden.s e

50 anställda.

Samlat in drygt 5 miljarder kronor och delat ut lika mycket till svensk cancerforskning.

Minnesgåva Med en minnesgåva till Cancerfonden kan minnet av en avliden vän eller släkting hedras. Närstående får en fin hälsning samtidigt som cancerforskningen får ett värdefullt stöd.

Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Varje år finansieras cirka 400 forsknings- och vårdutvecklingsprojekt via Cancerfonden. Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag.

Regelbundet givande Att regelbundet stödja Cancer­ fonden via autogiro eller betalkort är det effektivaste sättet att bidra till svensk cancerforskning. Givaren väljer själv hur ofta och hur mycket som ska skänkas. Det regelbundna stödet ger forskningen den kontinuitet den behöver och autogiro håller nere Cancerfondens omkostnader, så att så mycket som möjligt av varje skänkt krona når fram.

Cancerfondens insamlingskonton bevakas av SFI, Stiftelsen för Insamlingskontroll. De kontrollerar att insamlade medel går till avsett ändamål. För 2008 gick 17 procent till insamlings- och administrations­ kostnader. Enligt SFIs regler får maximalt 25 procent gå till detta.

Siffror om cancer Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjukdomar som kännetecknas av onormal celldelning.

Mer än 60 procent av dem som får en cancerdiagnos blir friska.

Cancer är den vanligaste döds­orsaken före 75 års ålder.

Kvinnor

Prostatacancer

8 740

Bröstcancer

7 301

Hudcancer

3 981

Hudcancer

3 146

Tjock- och ändtarmscancer

3 164

Tjock- och ändtarmscancer

2 822

Urinvägscancer

1 752

Lungcancer

1 624

Lungcancer

1 694

Livmoderkroppscancer

1 380

Källa: Socialstyrelsen

nr 2 2010

Gratulationsgåva Att skänka en gratulationsgåva till Cancerfonden är ett sätt att uppvakta vid födelsedagar eller andra högtidliga tillfällen. Ett gratulationskort med givarens personliga hälsning skickas till jubilaren.

Stödmedlem Ett stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor (100 kronor för ungdomar och pensionärer). Som stöd­ medlem får man fyra nummer per år av tidningen Rädda Livet som skriver om cancersjukdomar, forskningens framsteg och Cancerfondens verksamhet.

Hit går pengarna – hundratals forskare mot cancer

Män

Cancerfondens Rikslotteri Cancerfondens Rikslotteri är ett skraplotteri där hela överskottet går till Cancerfonden. Varje lott kostar 100 kronor och till vinsterna hör, förutom stödet till cancerforskningen, möjligheten att vinna en miljon kronor, presentcheckar på Coop och ICA med mera.

Spara i fonder Det går att stödja svensk cancerforskning samtidigt som man bygger upp ett sparkapital. I dag stöds Cancerfonden av Bancos Humanfond, SEB Cancerfonden och Skandia Cancerfonden. En procentsats av fondförmögenheten i dessa fonder skänks varje år till Cancerfonden.

Testamente Ett testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, värdeföremål, aktier, fondandelar, fastigheter med mera. Cancerfonden är befriad från skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar och kapitalvinster och tar som testamentstagare ett aktivt ansvar för att testamentet verkställs på ett värdigt sätt och med respekt för allt det som testamentet omfattar.

43

I maj är det dags för Mustaschkampen 2010. Tävlingsreglerna är enkla: Anlägg en mustasch och ragga sponsorer till ditt ansiktshår bland vänner och bekanta. Alla blir inte helsnygga, men alla blir hjältar bland män. Pengarna går till Cancerfondens allt hårdare kamp mot prostatacancer, Sveriges vanligaste cancerform. Kom igång direkt på cancerfonden.se Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med?

Telefon 020-59 59 59 | Plusgiro 90 19 86-0 | cancerfonden.se