Rädda Livet nr 4, 2012

SAKNAD. Att finnas till är ofta den största trösten. ett slag. Birdies ger alltid goda resultat. kreativt initiativ. Rock n´roll ger pengar till forskningen.

Nummer fyra 2012

crea diem NYHET. Mammografi

gratis i Stockholm FRAMGÅNG. Is i munnen

Trivsamt, trångt och bullrigt i kvinnligt nätverk.

för blodcancerpatienter med cytostatikabehandling JULNÖTTER. Para ihop citat med författare

Man får så mycket tillbaka när man vågar öppna sig.

TEMA saknad

Innehåll

24 35

13 12

Nummer 4 2012

20 CANCERDIAGNOS I AZERBAJDZJAN

4 RYMDMANNEN STÅR STADIGT PÅ JORDEN IGEN

22 NÄR NOAHS MORMOR GICK BORT FICK MORFAR SKULDEN

Trycket sjönk när Fuglesang åkte upp

Visste inte om vi hade en morgondag

10 SOLTÖRSTANDE SVENSKAR CHOCKAR HUDEN I VINTER

25 THERESE TOG BORT ARVET VID GyNEKOLOGISK CANCER

Vi tar död på myterna

Jag saknar vanligheten

16 VEM SKREV VAD? LITTERÄR FRÅGESPORT

28 EN ARBETSKAMrAT SAKNAS PÅ JOBBET

Bertilsson, vem var det?

Vad gör vi?

18 JOHAN FÖRBEREDER SIN BENMÄRGSTRANSPLANTATION

32 ROCK MOT CANCER

Detsamma som döden

Ger 118 000 kronor

Räknar med att må bra efteråt

Nu spränger jag gränser och kommer aldrig att sluta med det.

Ewa Quicklund, sidan 13 2 | Rädda Livet | nummer fyra 2012

Låt framrutan vara större än backspegeln!

I detta nummer är temat saknad. Begreppet inbegriper den svärta som sköljer över en i sorgen när man vågar ta emot de fruktansvärda känslorna vid en dödsbädd. För det gör ont – j-ligt ont – rakt in i själen.

Gunilla är sjukhuspastor. Hon är närvarande när döden är en realitet. Hur klarar du det? frågar jag. Jag klarar det inte alltid, säger hon, men sorgen kan bli mindre genom tårarna och gråten.

Hur beter man sig som arbetskamrat när en

I varje nummer: Aktuellt 7

För att orka gå vidare kanske vi ska låta framru-

tan vara större än backspegeln.

Minnet finns kvar i framtiden och genom att upprätta en minnesplan kan du hedra en avliden några gånger under året med en gåva till Cancer­ fonden. Det kan bli ett regelbundet givande på oregelbundna tider. Du avgör själv om du vill uppmärksamma exempelvis en födelsedag, en bröllopsdag eller julafton. Läs mer på sidan 42.

andrea björsell

10

kollega är svårt sjuk eller har gått bort. Aina är kuratorn som på sidan 24 ger rådet att fråga hur den sjuka vill ha det och visa respekt för svaret.

Man kan nämligen få för mycket omsorg, liksom för lite.

Barn har egna sätt att handskas med död och saknad. Noah skyllde mormors död på morfar ända tills Noah, 5 år, var mogen att förlåta honom.

Möte på nätet 11 Personligt 34 Andrum 38 Krönika 40 Psykologens spalt 31 Om Cancerfonden 42

sAknAd. Att finnas till är ofta den största trösten. ETT sLAG. Birdies ger alltid goda resultat. kREATivT iniTiATiv. Rock n´roll ger pengar till forskningen.

Nummer fyra 2012

REDAKTÖR Marita Önneby Eliasson marita.onneby@ cancerfonden.se form och layout The Factory of Design

crea diem nYHET. Gratis mammografi

i Stockholm FRAMGÅnG. Is i munnen

Trivsamt, trångt och bullrigt i kvinnligt nätverk.

för blodcancerpatienter med cytostatikabehandling JULnÖTTER. Para ihop citat med författare

Man får så mycket tillbaka när man vågar öppna sig.

TEMA sAknAd

KORREKTUR Birgitta Hessulf, Rödpennan ANSVARIG UTGIVARE Stefan Bergh

Vilket rekordresultat vi hade i oktober när Rosa Bandet-kampanjen manifesterades med en direktsänd tv-gala! 49 miljoner kronor till cancerforskningen! En kväll av skratt och tårar, glädje och djupaste allvar, precis som det ska vara.

Tack alla som bidragit till detta insamlingsresultat och en riktigt God helg önskar Rädda Livet och jag!

TEKNISK PRODUKTION Sörmlands Grafiska AB. Rädda livet är tryckt på miljögodkänt papper.

OMSLAGSFOTO Andrea Björsell RÄDDA LIVET utkommer med fyra nummer per år och utges av Cancer­fonden, den enskilt största

finan­siären av svensk cancerforskning.

Pris för enstaka exemplar 45 kr, inkl porto.

CANCERFONDEN är en fristående, ideell insamlingsorganisation med fokus på forskningsfinansiering och opinionsbildning.

CANCERFONDEN, 101 55 Stockholm

Marita Önneby Eliasson Redaktör Rädda livet

Telefon 020-59 59 59 Fax 08-677 10 01 Besöksadress David Bagares gata 5 Webbplats cancerfonden.se VILL DU BLI STÖDMEDLEM? Avgiften är 200 kr/år.

Anmäl via telefon 020-59 59 59.

VILL DU BLI MÅNADSGIVARE? Ring Cancerfonden 020-59 59 59 FRÅGOR OM CANCER Cancerfondens informa­tionsoch stödlinje Telefon 020-59 59 59, mån–fre 9–13 infostodlinjen@ cancerfonden.se

nummer fyra 2012 | Rädda Livet | 3

patientporträtt Skämtlynnet är Johans vapen mot missmod

Rymdmannen står stadigt på jorden igen TEXT evelyn pesikan FOTO roger schederin

4 | Rädda Livet | nummer fyra 2012

Ungefär samtidigt som Christer Fuglesang gjorde sin andra rymdresa upplevde Johan Marcopoulos, informationsansvarig på Rymdstyrelsen, sitt livs värsta resa. Då fick han veta att han hade en tumör i hjärnan, ett så kallat hemangiopericytom.

Efter en ganska besvärlig resa tillbaka till livet står både han själv och astronaut Fuglesang dock stadigt på jorden igen.

Tvåbarnspappan Johan Marcopoulos har tillbringat tolv av sina 48 levnadsår på Rymdstyrelsen och brinner verkligen för sitt jobb.

Något som brukar innebära att det är lätt att jobba lite för mycket.

– Jo, tveklöst har jag arbetat mer än jag borde, men jag har alltid haft en utmärkt hälsa. För fem år sedan började dock saker hända. Jag fick en blodpropp i benet under en flygresa och jag hade ofta ont i ena sidan av huvudet när jag vaknade. Detta tolkade jag som att jag kanske behövde en bettskena, men jag grubblade inte vidare på det, berättar Johan som är en man som utstrålar styrka, humor och positivism.

Sommaren 2009, mitt under förberedelserna inför Christer Fuglesangs andra rymdresa, fick han ett plötsligt blodtrycksfall.

– Samtidigt tappade jag stereoseendet, höger öga hängde inte riktigt med, vilket innebar att jag återkommande missade trappsteg och snavade.

Johan blev lite orolig, inte minst för att detta inträffade mitt under det enorma mediapådraget inför rymdresan, och uppsökte ögonläkare.

– Jag trodde att det var något mekaniskt fel på ögat, men varken ögonläkaren eller optikern upptäckte något fel.

Den 29 augusti 2009 skickades Fuglesang upp och den 1 september uppsökte Johan,

kraftigt påhejad hemifrån eftersom besvären kvarstod, ögonakuten på S:t Eriks ögonsjukhus.

– Jag hade som alltid fokus på jobbet, men

som tur var lyssnade jag på familjen. Jag fick en snabbremiss till hjärnröntgen och innan dagen var slut fick jag veta att jag hade en jättestor tumör i huvudet, men att den troligen var godartad.

– Johan säger att han aldrig hamnade i den så kallade chockfasen utan bara fokuserade framåt redan från start.

Den 17 september opererades han första gången.

– Min största skräck var att vakna upp som en grönsak och därför bad jag doktorn att klippa aortan under operationen om det fanns en risk för detta, trots att jag visste att sjukvården inte kan ta hänsyn till sådana desperata önskemål.

Operationen tog närmare 13 timmar och

var inte helt lyckad. Hela tumören kunde inte tas bort, komplikationer tillstötte och det dröjde tre dygn innan han väcktes på neurointensiven.

– Men jag kunde räkna och tänka klart, vilket gjorde mig oerhört tacksam.

Några månader senare opererades han nummer fyra 2012 | Rädda Livet | 5

Johan Marcopoulos på sin arbetsplats Rymdstyrelsen, vilken är kontaktorgan för internationellt rymdsamarbete.

fakta Olika former av sarkom på nytt och den här gången vaknade han med sitt vanliga leende i mungipan.

Skämtlynnet har varit ett effektivt vapen mot missmod och tungsinthet, konstaterar Johan som efter en avslutande behandling med strålknivskirurgi och några månaders rehabilitering var tillbaka på sitt älskade jobb.

Han har i dag sviter av sina operationer, bland annat i form av nervsmärtor, förlorad syn på höger öga, känselbortfall i ansiktet och ökad trötthet.

– För närvarande mår jag bra, men jag har förstås blivit mer medveten om att vi alla ska dö och under rehabiliteringen blev det långa, meditativa promenader på Solna kyrkogård.

Det som har varit svårast att bära för Johan är hur hans sjukdom har drabbat familjen genom att skapa en ständigt malande oro hos dem.

– Jag hade verkligen önskat att sjukvården hade haft mer resurser i form av samtalshjälp för anhöriga.

Det kändes märkligt att själv få så bra vård samtidigt som de nästan lämnades i sticket.

6 | Rädda Livet | nummer fyra 2012

Sarkom är ett gemensamt namn för elakartade tumörer (i dagligt tal cancer) i kroppens stödjevävnad, det vill säga i skelett, brosk, bindväv, muskler med mera. Det är en jämförelsevis ovanlig tumörform. Av drygt 55 000 cancerfall i Sverige år 2010 var 345 sarkom, det vill säga mindre än 1 procent.

Det finns många olika varianter av sarkom. En enkel indelning är i mjukdelssarkom och skelettsarkom. De delas i sin tur in i flera olika undergrupper.

Vanliga mjukdelssarkom är liposarkom, som utgår från fettväv, och leiomyosarkom som utgår från glatt muskulatur. Mer sällsynta typer av mjukdelssarkom är de som utgår från nervskidor (malign perifer nervskide­ tumör) eller från blodkärl, till exempel malignt hemangio­ pericytom eller angiosarkom. Kaposis sarkom är ett exempel på sarkom i blodkärl i huden.

Totalt finns mer än 50 olika typer av mjukdelssarkom, de flesta mycket ovanliga.

Läs mer om sarkom på cancerfonden.se under fliken Om cancer.

Aktuellt Nytt och kort

Mammografi räddar liv Mammografi – screening i syfte att hitta bröstcancer – är ett

ständigt aktuellt ämne. Socialstyrelsen kom 1986 med de första nationella rekommendationerna och 2007 kom nationella riktlinjer. Nu ska dessa uppdateras och resultatet får vi se i mars 2013.

Att mammografi räddar liv kan fastslås med säkerhet. Det har förvisso inte saknats debatt, men i september­ numret av den vetenskapliga tidskrif­ ten Journal of Medical Screening presenterade arbetsgruppen Euro­ screen tunga bevis för att överlevnaden i bröstcancer är betydligt högre för den som gått på mammografi än den som uteblivit.

I samband med årets Rosa Bandet-kampanj genomförde

Cancerfonden ett seminarium om mammografi i riksdagen. På plats var bland andra flera riksdagsledamöter och hkh Kronprinsessan Victoria som är Rosa Bandets officiella beskyddare.

Vi som var där fick bland annat höra om skillnader i canceröverlevnaden i Sverige. Tyvärr är det nämligen så att kvinnor från socialt och ekonomiskt svaga grupper i samhället har en lägre grad av överlevnad i bröstcancer.

Barriärer måste rivas för att ge alla kvinnor som vill möjlighet att gå på mammografi. Ett positivt exempel på vad som kan göras är från Stockholm.

Där har man tagit bort avgiften helt. Sven Törnberg från Karolinska Universitetssjukhuset menar att man redan sett en positiv effekt.

En annan återkommande fråga är hur vi mäter vad vi gör. Vi måste ha ett gemensamt register för att förbättra kvaliteten. Att exponera det som fun­ gerar bra och mindre bra inspirerar alla att utvecklas.

Jacob Lagercrantz Intressepolitiskt sakkunnig Cancerfonden

17%

färre britter kommer att dö av cancer 2030 än i dag.

Den positiva prognosen ger brittiska forskare. Minskningen beror på bättre behandlingsmetoder, men också på färre antal rökare, och kommer att märkas mest på äggstocks-, bröst-, prostata- och tarmcancer.

Källa: Cancer research, UK

Mer forskning på hur cancerceller sprids Det finns i dag inga läkemedel som hindrar att bröstcancer uppstår. Inte heller några läkemedel som specifikt riktar in sig på spridningen av tumörceller till andra organ. Likaså saknas kliniska studier, det vill säga studier där man prövar läkemedel på patienter, designade Vore det inte bättre att forska på hur can- för att testa ämnen som kan skydda mot cerceller sprider sig, bildar dottertumörer? dottertumörer. Även detta vill Patricia S Steeg ändra på. Och Peter Nygren är av Det är ju av just dem som vi avlider?

Varje dag dör fyra kvinnor i Sverige av samma uppfattning. ­– Problemet är bara att den här typen bröstcancer och den vanligaste orsaken av forskning där samspelet mellan cancerär metastaser, alltså dottertumörer. Trots celler och omgivande vävnad studeras är det forskas det förhållandevis lite på hur mer komplicerad och krävande att göra, cancerceller sprider sig i kroppen och säger han, men tror på framtida projekt sätter sig ner på olika ställen och bildar eftersom de nya cancerläkemedlen som metastaser. bara inriktats mot cancercellerna har Den kritiken framförs av Patricia S begränsade effekter.

Steeg i tidskriften Nature. Hon forskar – Det förs en ganska livlig debatt om på metastaser vid bröstcancer vid en ändrade strategier som går i den riktning cancerklinik i Maryland, usa. Och hon får medhåll av professor Peter Nygren vid som Patricia S Steeg förespråkar i sin artikel, säger Peter Nygren.

Akademiska sjukhuset i Uppsala.

I dag fokuseras mycket av cancerforskningen kring hur man effektivast möjligt tar död på isolerade cancerceller utan hänsyn till att cancerceller i kroppen alltid samverkar med omgivande vävnad.

Bilden visar metastaser i levern.

– Vi behöver studera mer hur cancer-

celler interagerar med och påverkas av omgivningen, hur tumörcellerna då lyckas etablera sig och tycka att miljön är bra i lunga, lever, lymfkörtel eller var de nu slår sig ner. Om det har vi för liten kunskap i dag. Därför är det också svårt att ta fram läkemedel som stör just den processen.

1177 och Vårdguiden går samman Under nästa år går Sveriges två starkaste aktörer inom e-hälsa för invånarna ihop när 1177 slås samman med Vårdguiden.

UMO, den nationella ungdomsmottagningen på nätet, ingår också i sammanslagningen. Den erbjuder in-

formation om sex, hälsa och relationer för unga mellan 13 och 25 år.

Det nya konceptet bygger vidare på 1177s grunduppdrag att vara en nationell tjänst med regionala tillämpningar.

nummer fyra 2012 | Rädda Livet | 7

Aktuellt Nytt och kort

Sorgboken för barn Hur kan vi hjälpa ett barn att hantera sorg?

Hur klarar ett barn att förlora en förälder, ett syskon eller en vän? Psykologen och KBT-terapeuten Maria Farm har skrivit Sorgboken (Rabén & Sjögren) som är avsedd för barn från 10 år och upp i tonåren.

Trots det svåra ämnet är det en bok som inger hopp, en bok som förklarar sorgens olika faser, hur man kan hantera dem och hur man kan gå vidare i livet.

Boken riktar sig till de unga läsarna, men kan med fördel läsas också av vuxna.

Källa: mariafarm.se

Nattens änglar

drygt 55 000 cancerfall Så många fall rapporteras varje år till det svenska cancerregistret på Socialstyrelsen. Registret är en bas för forskning och gör det möjligt att kartlägga cancersjukdomars förekomst och utveckling.

Det används också vid internationella jämförelser.

istockphoto

böcker

Källa: socialstyrelsen.se

Sångar-sms samlade pengar S:t Petri kyrka i Malmö fylldes en höstkväll av sångare och musiker bland annat från Malmö Opera.

De ställde upp på sin fritid för att framföra musikal, opera, operett och visor. Under föreställningen sms:ade både artister och publik pengar till Cancerfonden. 35 000 kronor samlades in.

Rickard Söderberg, operasångare och initiativtagare till konserten, sjöng bland annat Till havs och skickade sms samtidigt.

Källa: www.rickardsoderberg.se

Fighters går först Cancerfondens motsvarighet i Danmark, Kræftens Bekæmpelse, är med i den internationella kampanjen Stafett för livet för att samla in pengar till cancerforskningen.

Elisabet Höglund, känd från sina många år som reporter på tv, har nu också blivit känd för sin kamp mot cancern. Hon har opererats för tumörer på bukspottkörteln och sköldkörteln. Om detta har hon skrivit en bok, Nattens änglar (Ekerlids förlag). I boken prisar hon sjukvårdspersonalen, men är också kritisk bland annat till sparkrav inom vården.

Källa: ekerlids.com

8 | Rädda Livet | nummer fyra 2012

Gruppen kallar sig fighters Stafetterna, som i år samlade 11 400 deltagare på 16 orter runt om i och har eller har haft cancer.

Danmark, inleds med att fighters i gula T-shirts först går ett varv på stafettbanan. Fighters är de som har eller har haft en cancersjukdom.

I stafetterna springer eller går sedan 10–15 lagmedlemmar runt banan 18–24 timmar i sträck.

Pengar samlas in bland publiken; i år skänkte danskarna 3,8 miljoner dkk till cancerforskningen.

Källa: cancer.dk

Unga får ”Converse-sjukan” Converse, mjuka tygskor med tunna sulor, är mycket

populära bland ungdomar.

Sköna kanske, men inte speciellt bra för fötterna. Alltfler får problem med ont i hälen, hålfoten eller knäna. De har fått ”Converse-sjukan”. Sulan saknar helt stötdämpning, och för att råda bot på sjukan krävs inlägg eller att man ”rullar” med foten när man går.

Källa: dinamediciner.se

Alla flickor erbjuds vaccin Från och med i år erbjuds alla flickor vaccin mot HPV – humant papillomvirus. HPV orsakar livmoderhalscancer, och vaccinet skyddar mot 70 procent av denna typ av cancer. Det ger även skydd mot könssjukdomen kondylom. Flickor från 12-årsåldern får vac-

Rekordutdelning till forskningen Cancerfondens styrelse avsätter nästa år 401 miljoner kronor till svensk cancerforskning 2014. Det är en ökning med 9 miljoner sedan föregående år.

93%

av danskarna låter bli att röka, eller går ut och röker, om de är på besök hos någon som inte röker. Har rökarna själva gäster som är ickerökare, låter 71 % bli att röka eller går ut och röker.

Källa: Cancer.dk

Gentest kan ge bättre behandling Ta det kallt!

Patienter med olika blodcancerformer behandlas med cytostatika, som kan ge svåra skador på slemhinnorna i munhålan. Sveda och sår orsakar smärta och försvårar dessutom för patienterna att äta.

I en avhandling vid Uppsala universitet visar läkaren Anncarin Svanberg att patienter som fick suga på is medan cytostatikan tillfördes fick avsevärt mindre skador i munhålan.

Kylningen, kryoterapi, förbättrade tillståndet för samtliga patienter i försöksgruppen.

–Kryoterapi fungerar förebyggande och är användarvänligt, billigt och ofarligt, säger Anncarin Svanberg.

Källa: Uppsala universitet, uu.se

Glioblastom är en form av cancer i hjärnan som oftast drabbar dem som är 65 år eller äldre. Tumörerna behandlas med cytostatika eller strålning, men många har fått avstå från behandlingar på grund av svåra biverkningar.

Nu har ett forskarlag vid Linköpings och Umeå universitet konstaterat att ett gentest kan ge bättre behandling. Studien, som letts av professor Roger Henriksson, har publicerats i tidskriften The Lancet Oncology.

Vilken behandling som är mest effektiv

cin gratis i skolan, äldre flickor manaka får årets Nobelpris kan få det till rabatterat pris. i medicin. De har upptäckt Källa: Vårdguiden att mogna celler i vår kropp kan omprogrammeras till Nobelpris för nya omogna celler, som i sin tur celler kan utvecklas till celler, som kan passa i kroppens alla vävnader.

Forskarna hoppas att deras upptäckt ska kunna använStamcellsforskarna John das för att göra nya celler till Gurdon och Shinya Yapatienter med bland annat

beror till stor del på en markörgen i tumörerna, mgmt. Är mgmt-genen aktiv producerar den ett enzym som motverkar cytostatikans effekter. För dessa patienter tycks två veckors strålbehandling vara ett bättre alternativ.

Hos 40 procent av patienterna är mgmt-genen inaktiv och för dem passar cytostatika bäst.

– Vi rekommenderar därför att läkare låter analysera vävnadsprov för att ta reda på vilken genform patienten har, säger Roger Henriksson.

Källa: Umeå universitet, umu.se

Alzheimer, Parkinsons sjukdom och ryggmärgsskador.

Källa: nobelprizemedicine.org

Fira fler födelsedagar American cancer society har en särskild kampanj, More birthdays, för att stödja kampen mot cancer. Kampanjens symbol är ett litet tårtljus, som ska symbolisera

glädjen i att allt fler före detta cancerpatienter får uppleva allt fler födelsedagar. Ricky Martin, Kylie Minogue, Chicago och Celine Dion är bland de artister som ställt upp med videor som man kan skicka som virtuella födelsedagskort.

Källa: morebirthdays.com

nummer fyra 2012 | Rädda Livet | 9

Marita önneby eliasson

Tre solråd

Visste du att...

skuggan är ett bra solskydd, men samtidigt ger den möjlighet till långsam solning då skuggan skyddar mot hälften av solens UV-strålning. vatten reflekterar 10 procent av solens strålar och släpper igenom UVstrålning på den som badar. det är enkelt att mäta solens styrka på egen hand. Ta en titt på din skugga, är den kortare än den egna längden är solen stark.

Soltörstande svenskar chockar huden i vinter

Sök skugga mellan 11 och 15.

Det gäller att undvika solen när den är som starkast.

Stanna inomhus eller sitt i skuggan under dessa timmar. Barn under ett år bör inte utsättas för direkt solljus.

Det bästa skyddet mot solen är kläder. Var speciellt noga med att skydda barn mot solen med kläder.

En långärmad tröja, ett par sköna byxor och en solhatt räcker bra som skydd.

Använd solskyddsmedel med hög faktor där kläder inte skyddar. Solskyddsmedel bör användas som komplement.

Det är extra viktigt att skydda sina barn Risken att bränna sig är hög. Därför är det eftersom barns hudceller är extra känsliga. Detta minskar risken för hudskalika viktigt att ha koll på destinationens Barns hud har inte möjligheten att skapa dor, förutsatt att uv-index som den lokala valutan inför samma pigmentskydd som vuxnas hud. man inte förlänger vinterns resa.

De ska över huvud taget utsättas för stark tiden i solen.

Att vi är ett soltörstande folk syns i sol i så liten utsträckning som möjligt; den dystra hudcancerstatistiken. Malignt att utsättas för mycket stark sol som barn Använd vattenfast solskyddsmedel melanom är den cancerform som ökar ökar risken för hudcancer som vuxen. med hög faktor mest i Sverige. På tolv år har antalet (minst 30) och som skyddar mot både UVA och UVB. Det är viktigt ”Man bränner sig inte om man grundat i solarium.” med ett tjockt Att sola solarium ökar risken för hudcancer. Strålningen från solarier är inte denlager om det ska samma som solens strålning, vilket gör att den inte ger huden samma skydd som ha någon effekt. att gradvis utsättas för solens strålar under våren.

Upprepa efter några timmar eller ”Det är bara när man bränner sig som risken för hudcancer ökar.” efter bad.

Att bränna sig ökar risken för hudcancer och det är extra farligt att bränna sig i unga år eftersom barns hudceller är extra känsliga. Ju mer sol huden utsätts för, desto större blir risken för hudcancer även utan att bränna sig.

I vinter beger sig hundratusentals svenskar i väg på solsemester.

Huden är totalt oförberedd på den chock som det starka solljuset i Thailand, och andra soliga destinationer, innebär.

insjuknade i malignt melanom ökat med 50 procent, i dag diagnostiseras nästan 3 000 personer per år. Kopplingen mellan solen och hudcancer är jämförbar med kopplingen mellan rökning och cancer.

Två myter att avliva

Kort om hudcancer Det finns flera former av hudcancer. De vanligaste är basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Sjukdomsförloppet ser olika ut för de olika cancertyperna.

Det är solens ultravioletta strålar som skadar hudcellernas arvsmassa; skadorna kan leda till 10 | Rädda Livet | nummer fyra 2012

hudcancer. Hudcancer kan även vara ärftlig.

Personer med många födelsemärken och ojämna födelsemärken löper ökad risk för hudcancer. De måste därför vara extra försiktiga i solen.

Mer info: cancerfonden.se. Klicka på Om cancer i menyraden och därefter Hudcancer.

möte på nätet

cancerfonden.se, blogg.cancerfonden.se facebook.com/cancerfonden twitter.com/cancerfonden

Det här pratas det om i våra sociala medier just nu.

Sluta röka och förläng livet ett decennium

jag har gått och grunnat...

Elva år. Så mycket kortare blir livet i genomsnitt för kvinnor som röker, jämfört med kvinnliga icke-rökare.

Det är en studie i tidskriften Lancet som kommer med nya tunga belägg för vådan av att röka – och vinsterna med att sluta. Där presenterar forskare vid universitetet i Oxford resultat från den jättelika Million Women Study, där 1,3 miljoner kvinnor från Storbritannien ingår.

Studien visar att risken att dö under studieperioden var trefaldigad bland rökarna. För kvinnor som rökte högst tio cigaretter om dagen var risken dubblerad. Bland dem som aldrig rökt var risken att dö före 80-årsdagen 22 procent – men hela 53 procent bland rökarna.

Två tredjedelar av rökarna som dog när de var i 50-, 60- och 70-årsåldern avled av sjukdomar som kan kopplas till tobaksrökning. Risken att dö i lungcancer var hela 21 gånger högre för rökare än för icke-rökare. Av de 30 vanligaste dödsorsakerna var 23 överrepresenterade bland rökarna. Och sammanlagt levde de alltså i genomsnitt elva år kortare än de som aldrig rökt.

Men studien visar också att rökare har mycket att vinna på att fimpa för gott, ju tidigare desto bättre. Att röka fram till 40-årsdagen och sedan sluta för med sig många risker, skriver forskarna, men minskar ändå risken att dö i förtid rejält.

Kvinnor som slutade när de var mellan 34 och 44 år gamla hade 20 procent högre risk att dö än de som aldrig rökt. De som lyckades fimpa redan när de var 25 till 34 år hade ”bara” 5 procent ökad risk att avlida under studieperioden.

Att inte röka är det bästa sättet att förebygga cancer.

LISA JACOBSON

idag skulle farfar fyllt 100 år Anna Hedlund Olsson skrev: Idag skulle min farfar Thure fyllt 100 år. Men jag fick tyvärr aldrig lära känna honom, har aldrig fått fira hans födelsedag med blommor & presenter, aldrig

fått ge honom en kram..

För han gick bort i cancer, året innan jag föddes. Så idag tände jag ett ljus på hans grav och skänkte en slant till Cancerfonden i hopp om att någon annan slipper mista sin farfar i cancer.

Nina Palmqvist skrev: Cancerfonden har ju sin årliga insamling med inriktning på bröstcancer.

Varför görs det inte ett enat cancerband, en enad insamling för att bota, lindra, forska på alla de olika cancersjukdomarna som finns bland annat bröstcancer?

Det finns ju så många fler cancersjukdomar, varför får inte de fokus precis som bröst- och prostatacancer?

Vi är hårt drabbade i min familj och för mig är alla cancer lika viktig.

Cancerfonden svarade: Tack för dina synpunkter! För tionde året i rad genomför vi nu Rosa Bandet-kampanjen.

Varje år har kampanjen samlat in cirka 50 miljoner

kronor, vilket är en stor del av den totala insamlingen till Cancerfonden. Pengarna fördelas sedan till de cancerforskningsprojekt med högst kvalitet, oavsett cancerform.

Pengarna öronmärks alltså inte. I oktober är det bröstcancer som står i fokus men självklart är vår ambition att uppmärksamma alla cancerformer under året.

I våras hade vi en kampanj för Cancerfonden där vi gick ut med budskapet 1 av 3 får cancer, men alla drabbas.

Där lyfte vi alla olika cancerformer och vårt fokus var att öka månadsgivandet till Cancerfonden. Vi kommer även att driva en sådan kampanj 2013, med fokus på cancerfrågan i stort.

vi klagar över små saker i våra liv Emelie Ohlsson skrev: Idag får jag ett fruktansvärt sorgligt besked som gör att jag känner ilska och orättvisa.

Ilska för att den här förbannade cancersjukdomen finns och orättvisa för att snälla underbara människor tas ifrån oss pga denna jävliga sjukdom.

Vi klagar över små saker i våra liv, saker som inte har någon betydelse men det vi inte tänker på är det viktigaste... Vi är friska och mår bra, vi har inte fått ett besked som innebär slutet på det liv vi lever. Jag ber snällt till alla jag känner att snälla ge pengar till Cancer-

fonden så de kan finna ett botemedel som gör att våra nära och kära kan bekämpa detta odjur och leva kvar hos oss. Det behöver inte va mycket pengar men minsta lilla krona kan betyda oerhört mycket. Jag skänker pengar varje månad och har gjort det i fyra år och tänker fortsätta göra det tills ett botemedel finns.

Sätt in erat bidrag på Plusgiro: 901986-0 Bankgiro: 901-9514 och stöd forskningen. Sprid detta till alla ni känner, hjälp till och vinna kampen över cancer.

nummer fyra 2012 | Rädda Livet | 11

kärlek och hopp Ronak Moaf Mirlashari skrev: Jag startade i fredags en insamling för ROSA BANDET 2012 . I dag är vi uppe i 3 700 kronor av kärlek och hopp.

Jag valde att döpa insamlingen efter min mamma, Shahla Mirlashari, för att hedra och minnas henne.

Hon gick bort för exakt 10 år sedan i år.

Som ni vet går pengarna direkt till Cancerfonden och bidrar till framtiden, forskningen och utvecklingen.

nu bestämmer vi oss för att klara detta Anki Sörensen skrev: Blev opererad i maj för äggstockscancer med spridning i buken och lungsäck. Har hela tiden varit positiv att det här ska jag fixa. Har fått 4 cellbehandlingar nu och mår väldigt dåligt efter dom.

Får dropp från ASIH som är en så fantastisk förmån att få. Jag kan vara hemma och mår bättre av det.

Dessa sköterskor som kommer till mej är så otroliga. I går fick jag ett

riktigt ångestanfall. Ringde dom och en tjej tog sig tid att prata med mej, tills jag kände mej lugnare.

För hur positiv man än är så visst brakar det ibland. Tycker det är viktigt att försöka vara så öppen man kan med sin sjukdom till omvärlden. Jag har mått bättre av det i alla fall.

Skickar styrke kramar till alla som liksom jag kämpar. Nu bestämmer vi oss för att klara detta.

Kram på er!

Nu bestämmer vi oss för att klara detta.

Det är Centrum för arbets- och miljömedicin vid Karolinska Institutet som gjort en sammanställning över ett 15-tal provokationsstudier på symtom som man trott hänger samman med elektromagnetiska fält, så kallade radiofrekventa fält (RF).

Det är dessa fält som förekommer i samband med mobiltelefoni. Den samlade bedömningen är att dessa symtom som till exempel huvudvärk, svindel, yrsel, koncentrationssvårigheter

12 | Rädda Livet | nummer fyra 2012

och sömnbesvär inte hänger ihop med dessa fält. Symtomen är desamma oavsett om fälten är på- eller avslagna.

I rapporten redovisas också resultaten från ett stort antal epidemiologiska undersökningar av tumörer och då främst hjärntumörer. Denna nya, samlade kunskap ger heller inget stöd för ett samband mellan mobilanvändandet och risken för att drabbas av en hjärntumör.

Den forskning som nu pågått under ett decennium har lärt oss mycket. Från början inleddes inte studier för att finna möjliga hälsorisker. Motivet var en allmän oro för en ny teknik som spred sig över världen.

Cancerfonden Nu fälls H&M av Reklamombudsmannen som anser att modellen är för solbränd.

Cancerfonden Filmen Var tionde minut, som handlar om svensk cancerforskning, har nominerats till Svenska Designpriset 2012.

Malin Donat@ BeingMalin Bästa födelsedagspresenten 550 kronor till Cancerfonden. Tack finaste familj!

Att tala i mobilen verkar inte öka din risk för hjärntumör Ett flertal studier har inte kunnat påvisa att männi­ skors användning av mobiltelefonen skulle öka risken för hjärntumörer.

Cancerfonden Rosa Bandet är över för i år. Och vilken final det blev. Tack till alla som har stött Cancerfonden och vår kampanj!

Även om man aldrig ska säga aldrig så har det hittills inte kommit fram några data som tyder på att de symtom som kan uppstå när vi är inom ett radiofrekvent fält ökar risken för att få en hjärntumör.

– I vart fall rör det sig om synnerligen låga risker. Därmed kan det också vara svårt att få fram konklusiva data, säger Bengt Westermark, professor och hjärnforskare vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala. Vi skulle också behöva studier som lär oss vilken den sannolika mekanismen är som utgör risken. Där har vi också vaga kunskaper.

MARITA ÖNNEBY ELIASSON

Susanne Ringblom@82_design Min mamma gick bort i cancer för 11 år sedan. I dag blev jag månadsgivare på @Cancerfonden. Det är aldrig försent!

Camilla Odell@ CamillaOdell Ser rosabandetgalan och har bidragit till stöd för @ Cancerfonden.

Mer berörd nu än någonsin...kämpa starka väninna.

Ta vara på dagen. Skapa stunder av hopp och glädje – tillsammans.

Det är andemeningen bakom stödföreningen Crea Diem i Marks kommun, en mötesplats som förändrat Ewa Quicklunds liv.

TEXT AGNETA SLONAWSKI FOTO maja kRISTIN NYLANDEr

Crea Diem ett kvinnligt nätverk nummer fyra 2012 | Rädda Livet | 13

patientporträtt Träff varannan torsdag i Crea Diem – Föreningen har berikat mig oerhört. Jag har återfått mitt egenvärde. Nu spränger jag gränser och kommer aldrig att sluta med det. Jag har sänkt kraven på mig själv och börjat leva här och nu, tack vare stödföreningen, säger Ewa Quicklund, som inte gärna missar någon aktivitet på Crea Diem.

När Rädda Livet är på besök ska medlemmarna prova på att jobba med stengodslera. De befinner sig i en gammal k-märkt handelsbod, som fungerar som ett kulturhus, i Hyssna mellan Göteborg och Borås. Utanför fönstren syns kilometervida åkrar och ängar. Ett tjugotal människor är i lokalen. På bordet ligger knytnävsstora lerhögar, Ewa Quicklunds två små pojkar ritar tiohövdade monster på ett papper, bredvid står några vuxna och fikar hemlagad bärpaj. Det är trångt och trivsamt.

– Det tog lång tid innan jag kunde ta ordet

tumör i min mun. Jag är tilltufsad. Under behandlingen förlorade jag hår, ögonbryn, ögonfransar och gick in i klimakteriet. Men nu jobbar jag 75 procent igen, säger Ewa Quicklund som förra året opererade bort sitt högra bröst och ett stort antal lymfkörtlar.

Hon är nöjd med vården, men kände att hon behövde prata med någon som varit med om samma sak. Därför sökte hon upp bröstcancerföre­ ningen i Borås. De hade sommarstängt!

På hösten fick Ewa syn på ett kopierat papper i väntrummet där hon satt inför sin cytostatikabehandling. Det var Hyssnabon Elisabeth Frii som skrev att hon fått en cancerdiagnos och nu undrade om någon ville promenera med henne.

Sedan dröjde det inte länge förrän stödförening­

en Crea Diem föddes. Ett av föreningens mål var att avdramatisera sjukdomen så mycket som möjligt, oavsett om den funnits i mage eller bröst.

Varannan torsdag träffas flera av medlemmarna för att utöva mindfulness och yoga i en hälsostudio i Kinna som upplåter sina lokaler till föreningen för en billig penning.

– Där har jag lärt mig det där med andning och att fokusera. Det tar jag till hela tiden genom att sätta mig och djupandas ner i magen när det behövs. Nu har jag dessutom slutat med sömntabletter för yogan ger mig en inre harmoni som jag inte känt tidigare.

Förutom föreningsmötena äter de lunch ihop, gör studiebesök och anlitar föreläsare. Anhöriga kan alltid delta i alla aktiviteter. Alla får komma med förslag på vad föreningen ska syssla med.

I lerverkstaden Konstverket i Hyssna är det trivsamt och trångt med hög bullernivå. Denna kväll ska stödföreningen Crea Diem prova på att jobba med stengodslera. Keramiklärare Anette Ferm i mitten visar Elisbeth Frii, till vänster, som dragit i gång föreningen och Ewa Quicklund, som är medlem, hur det hela kan gå till.

Fakta

ewa quicklund Ålder: 46 år Bor: I Kinna Familj: Sambo och två barn.

Yrke: Coach för långtidsarbetslösa.

Motto: ”Ta vara på dagen och påverka ditt liv.”

har fått ett helt nytt kreativt nätverk. Innan var jag mamma och ”yrkes-Ewa”. Nu har jag hittat ”privat-Ewa” som gör saker för sin egen skull. I framtiden skulle jag vilja vara med och utveckla föreningen. Jag vill gärna hjälpa andra som fått cancer. Det känns viktigt att det finns någon där då de mörka stunderna kommer.

Initiativtagaren till föreningen, Elisabeth Frii, önskar att det ska startas stödföreningar över hela landet som sedan kan sammanstråla i en enda stor träff.

– Ju fler föreningar det finns, desto bättre. Vill du starta en förening så är det bara att dra i gång en, oavsett var du bor, säger hon och tillägger att man på Crea Diem valt att vara en ideell förening med stadgar och styrelse.

Särskilt stolta är de över att ha knutit till sig en cytostatikasköterska på en av styrelseposterna.

Ewa har yppat en önskan hon haft i hela sitt liv:

hon vill åka till ett kloster. Nu är föreningen på väg dit.

En annan plan är att starta en kör och att göra gemensamma vandringar i trakten eller att skapa i betong.

– Föreningen har berikat mig oerhört. Jag 14 | Rädda Livet | nummer fyra 2012

Läs mer om Crea Diem på www.skapadagen.net

Jag vill gärna hjälpa andra som fått cancer. Det känns viktigt att det finns någon där då de mörka stunderna kommer.

nummer fyra 2012 | Rädda Livet | 15

litterära julnötter Är det Mankell eller...?

Vem skrev Väntan på tomten kan bli förfärligt lång.

Varför inte ruska liv i dina litterära talanger och para ihop författarna med citaten nedan till exempel så här: 2=g.

Konstruktör Anders Lundström

1. Tomas Arvidsson Enkelstöten 2. Åke Edwardson

Segel av sten 3. Kerstin Ekman

Händelser vid vatten 4. Inger Frimansson

Katten som inte dog 5. Maria Lang

En främmande man 6. Åsa Larsson

Det blod som spillts 7. Henning Mankell

Steget efter 8. Håkan Nesser

En helt annan historia 9. H-K Rönblom

Krans åt den sköna 10. Maj Sjöwall och Per Wahlöö

Mannen som gick upp i rök

16 | Rädda Livet | nummer fyra 2012

vad?

A

Efter två timmar glesnade björkskogen. De gick ner i en svacka där stigen blev svartgyttjig. Täta ruggar av trollius växte i gräset. Blomkloten var ännu hårt knutna och gröna, skiftade bara svagt i gult. Hon mindes att de varit utslagna vid Nirsbuan och förstod att de var högt uppe, nästan i en annan årstid. Nu såg hon att gräset var betat där kullarna höjde sig efter svackan. När de nått den första lilla höjden blev Stjärnberg synligt.

B

Större delen av det han behövde för egen del hade han redan tagit ut till ön den weekend han redan varit där.

Hans fru hade gett honom en lista över saker som hon och barnen ville ha ut, och när han fått allt med, var två väskor fulla. Eftersom han dessutom skulle hämta en matkartong i snabb­ köpet, bestämde han sig för att ta taxi till båten.

Det var gott om plats ombord och när M.B. ställt ifrån sig väskorna och kartongen gick han upp på däck och satte sig.

C

Rosmarie Leman och hennes man Mats brukade förlägga sina söndagspromenader till olika strövområden, beroende på väder och årstid. Just den här morgonen, söndagen den 11 augusti, hade de talat om att åka upp till Fyledalen. Men till slut hade de enats om Hagestads naturreser­ vat. Avgörande blev att de inte hade varit där på länge, inte sedan mitten av juni.

De var morgontidiga och lämnade sitt hem i Y. redan strax efter klockan sju.

Som vanligt hade de planerat för att vara ute hela dagen. I bagageluckan hade de ställt ner två ryggsäckar som innehöll det de behövde.

D

Gotlandsfärjan var inte så knökfull som han hade befarat. Kanske det berodde på att det var tisdag. Mitt i veckan. Anstormningen av baddjävlar från huvudstaden var koncentrerad till

Sänd ditt svar till: Marita Önneby, Cancerfonden, 101 55 Stockholm eller mejla marita.onneby@cancerfonden.se Ange ordet Citat på vykort eller i mejl. Jag vill ha ditt svar senast den 10 januari 2013.

Tre vinnare får varsin Rikslott med chans att vinna en miljon kronor! Lycka till!

helgerna, fick man förmoda. G.B. kände en viss tacksamhet över att det inte var inne i Visby han skulle tillbringa de tio dagarna med Marianne.

E

Bertilsson steg ur bilen, låste den och lade kuvertet med pengarna ovanpå vänster bakdäck. Det låg så att det helt doldes av stänkskärmen och skulle inte kunna upptäckas av någon som inte visste att det fanns där. Han ville gärna dröja kvar i bilens närhet, men vågade inte annat än följa utpressarens order att gå till Centralstationen. Det var inte uteslutet att utpressaren på något sätt redan nu bevakade hans rörelser och kunde kontrollera att han verkligen lämnade parkeringsplatsen.

F

Redan när de svängde in på gårdsplanen visste de att någonting hade hänt under de korta timmar de varit borta. Det var ingenting påtagligt, ingenting synligt, en förnimmelse bara, något dovt och lurande. Beth strök naglarna mot låren, sipprande svett över kroppen.

–Ulf…, sa hon, som om han, bara för att han var man och två år äldre, omedelbart skulle veta vad det var och hur de skulle hantera det.

Han svarade inte. Hon såg hans munvinklar, aningen uppdragna, antydan till ett leende. Det betydde inte att han log.

G

Pia Svonni trycker cigaretten mot botten av den upp och nervända blomkruka som fungerar som askkopp och släpper fimpen i hålet. Hon får ett infall att cykla ner till Jukkasjärvi kyrka.

I morgon ska det hållas vigsel där. Hon har redan städat och gjort fint, men nu får hon för sig att hon ska plocka en stor bukett blomster till altaret. Hon skall vandra ut på ängen bortom kyrkogården.

H

Söndagsmorgonen stod hög och klar över Tegelvik. Ännu hade luften kvar ett minne av nattens svalka men minnet skulle snart försvinna när solen

kom högre på himlen. Det lovade att bli en varm dag.

Tegelvik vaknade, gäspade, sträckte på sig i sängen, steg makligt upp och öppnade fönstret för den källrena morgonluften. Det var ett ljuvligt ögonblick.

Det första mötet med en ny dag är lätt som en fågel. Men det räcker inte länge – gårdagen gör sig snart påmind, minnena kommer vältrande med sin tyngdlösa massa, och då bär inte fågelvingarna mer.

Midsommaraftonen, full av giftiga rykten, hade slutat med upptäckten av ett dödsfall.

I

Båten var halvfylld av pensionärer på ständig rundresa i skärgården, kontorsmänniskor på väg till konferens på något av värdshusen, ungdomar på väg bort från skolan.

Himlen var spänd som ett solkigt segel tvärs över öarna. De la till vid Styrsö Skäret. Härifrån kunde man se mer hav än någonsin. Det fortsatte hela vägen genom Kattegatt och Skagerrak över Nordsjön och slog in över Aberdeens stränder och fortsatte norrut och runt käringens huvud som var Skottland om man tittade på en karta över Storbritannien. En käring med huckle.

Det stod en käring med huckle på kajen på Styrsö. En man gick fram till henne och drog av hucklet och hon var ingen käring längre, om nu inte tjugofemåringar börjat räknas dit.

J

Till råga på allt hade Jonas vaknat med snuva och allmän kinkighet och jag tordes varken ta honom med mig till Skoga eller lämna honom kvar i byn ensam med Nina. Följaktligen fick Christer fara utan mig när han efter frukosten bilade ner till bebodda trakter, antingen för att telefonera omväxlande till Glyndebourne eller till olika kriminalare och lekmän som kunde ge honom informationer om det femton år gamla Svartfallsdråpet. nummer fyra 2012 | Rädda Livet | 17

En amerikansk donator har hittats och Johan Ljung förbereder sig för sin andra benmärgstransplantation.

johan kör med raka rör och öppna spjäll TEXT sofia french FOTO andrea björsell

18 | Rädda Livet | nummer fyra 2012

nummer tre 2012 | Rädda Livet | 18

Det började med en snarkoperation. Johan Ljung skulle ta bort halsmandlarna för att få sova bättre på nätterna. Det visade sig att den ena halsmandeln var dubbelt så stor som den andra. Där inuti satt en tumör. Mantelcellslymfom löd diagnosen.

Johans tre tips Fem år senare står Johan inför sin andra benUnder sjukhusmärgstransplantation. En behandling som förberetts tiden: normamed fyra omgångar cytostatika och dragit ut på tiden lisera! Ta med eftersom det inte varit helt enkelt att hitta en donator dukar, tavlor, med en genuppsättning som så mycket som möjligt fotografier heöverensstämmer med hans. mifrån och gör Att få celler från en donator innebär relativt hög det mysigt. risk för komplikationer. Johan kommer att vara isole Var öppen! Låt rad upp till två månader efter behandlingen. dina vänner – Men nu ska det bli skönt att få sätta i gång och ta och bekanta få bort skiten, säger Johan. veta vad som För knappt två år sen gjorde han samma sak fast händer dig. Håll med egna celler. Behandlingen var lyckad och Johan kontakten med friskförklarades. Läkarna trodde inte att han skulle omvärlden! få tillbaka cancern alls eller åtminstone inte inom Planera! Det en snar framtid. Men efter bara ett år hittade man är en del av cancerogena celler igen. tillfrisknandet – Efter förra behandlingen mådde jag så otroligt att se förbi bra. Jag räknar med att göra det efter den här ombehandlingsgången också. och rehabtiden.

Johan är 47 år och lever ett aktivt, socialt utåtriktat Sätt hellre fokus liv med sambon Anna och sonen Nils, 12 år, på längre fram Södermalm i Stockholm. Han driver ett eventföretag när ni ska göra inom resor och företagsevenemang och ses av sin något roligt omgivning som positiv och levnadsglad. tillsammans.

– Jag vet att andra ser mig så, men jag tänker inte på mig själv som ovanligt positiv. Det jag har gjort är

att jag har fortsatt att engagera mig i mitt liv, familjen, vänner och arbete. Jag har inte släppt någonting, bara fortsatt.

Under sommaren som gick lyckades han till exempel övertyga sina läkare om att få åka till Portugal mellan två cytostatikakurer. De sade nej först, men gav till sist med sig.

– Jag fick dem att förstå att jag skulle må sämre av att stanna hemma när alla andra var borta.

Något annat som Johan ogärna gör avkall på är fysisk aktivitet. Johan går långa promenader flera dagar i veckan för att hålla sig i gång.

– Jag kan liksom inte lägga mig på soffan och vila.

Cytostatika gör att det blir fullt krig i kroppen. När jag har rört på mig mår jag bättre och sover också bättre.

Johan tycker det är synd att människor i allmänhet har en så mörk bild av cancer. Vi borde prata mer om alla dem som faktiskt överlever och blir friska.

– Vi är lyckligt lottade som bor i ett land där cancersjukvården är världsledande, påpekar han.

Men att prata om cancer är svårt. Många blir rädda och vet inte vad de ska säga när det kommer på tal.

Johans råd är ändå att berätta. Innan han skulle sätta i gång den första behandlingen förklarade han för vänkretsen på Facebook vad som skulle hända. Och han fick ett enormt stöd.

– Tack vare att jag varit öppen med sjukdomen så har jag fått otroligt mycket omtanke och kärlek.

Allt det kanaliseras rakt in i kroppen och håller mig uppe.

vännerna om johan:

Skönt att känna sig behövd

Thomas Hanzon, skådespelare: Johan är en nyfiken, vänlig, kärleksfull, lojal och rolig person som är enkel att tycka om. Hans energi gör att man vill hänga med honom. Han är ett naturligt nav i vår umgängeskrets och månar mycket om sina vänner. Vi träffas ofta, precis som vanligt, av den anledningen att vi vill ses. Fokus är inte på Johans sjukdom utan på allt som är spännande i livet. Johan har en avundsvärd inre styrka.

Micke Nyqvist, skådespelare: Jag kom hem från en filmning någonstans i världen och stötte på Johan på vårt favoritfik. Han var helt klar i blicken och jag tyckte han såg friskare ut än innan jag for. Han berättade att han nyss gått igenom en cancerbehandling. Vi har alltid varit öppna mot varandra, men det kom ändå som en chock. Sedan har jag försökt vara ärlig med mina känslor och inte dolt min oro eller ängslan. Frågat: Hur är det just nu? Hört mig för om han vill med på middag, krogen, landet och han har själv fått välja ja eller nej. Försökt vara där som förut.

Hans kraft förundrar mig. Som en boxare som vägrar ta räkning. Om jag någonsin skulle få samma besked av en läkare så hoppas jag kunna hitta samma styrka. Acceptera, kavla upp ärmarna och säga: Nu kör vi!

Johans son Nils är 12 år.

Han minns hur det var när föräldrarna skulle berätta att pappa var sjuk.

– Jag minns väldigt väl när de berättade; vi skulle prata allvar i vardagsrummet, säger sonen Nils.

– De sa redan innan de började prata att jag inte skulle bli rädd och ledsen. Sedan sa de att pappa var sjuk. Det kom som en chock, men jag blev ändå inte jätterädd.

– Jag påverkades inte så mycket av pappas första behandling. Klart det var trist att han var så trött hela tiden och att vi hade mindre tid ihop. Jag försökte hjälpa till med det jag kunde, vara snäll och ha tålamod. Det var inte jobbigt att göra de sakerna, tvärtom var det skönt att känna sig viktig och behövd. Den här nya behandlingen är inget jag går och tänker på. Han har gjort det förut och det kommer gå bra nu också. Jag är inte orolig. nummer fyra 2012 | Rädda Livet | 19

utblick Cancervård i utlandet

Rädda Livet på besök i Azerbajdzjan

Cancerdiagnos lika med dödsdom Okända Azerbajdzjan visade i våras framfötterna som värdland för Eurovision Song Contest. Men baksidan av den oljerika före detta Sovjetrepubliken är fattigdom på landsbygden, miljöförstöring, utbredd ohälsa och sjukdomar. Ett besök hos den svårt cancerdrabbade Mirfurqun i förorenade Sumgayit utgör ett skakande vittnesmål om dessa problem.

TEXT och foto JOAKIM RÅDSTRÖM

Mannen som sitter på sängkanten är svullen i hela

ansiktet, på halsen, ben, armar, överallt. Han gnyr lågt och vaggar långsamt i sidled. Hans fru sitter bredvid med en arm runt honom och med tårar i ögonen. Vid dörren står mannens syster och gråter uppgivet. Vi är hemma hos Mirfurqun Miraliyev, före detta arbetare i ett aluminiumsmältverk och en konstgödselsfabrik, i sin hemstad Sumgayit.

Förfallna industristaden Sumgayit ligger endast fyra mil från skinande Eurovisionsschlagermetropolen Baku. Sumgayit byggdes upp på endast några decennier runt en allt större samling kemiska industrier som dåvarande Sovjetregimen (Azerbajdzjan låg i gamla Sovjetunionen) förlade dit. I dag täcker fabrikerna ett flera kvadratkilometer stort område. Att åka förbi dem är som att åka bredvid en hel skog av rostiga skorstenar, skelettliknande rör och nedgångna industrilokaler.

Här arbetade alltså Mirfurqun i större delen av sitt liv. Utan några egentliga skyddskläder, utan någon vetskap om vad han dagligen andades in eller kom i kontakt med. Att han utsatte sig för betydande cancerrisker var det ingen som berättade.

Nu är det mycket ledsamt att möta Mirfurqun.

Hans fru berättar via vår tolk att han inte vill lägga sig ned, eftersom inre svullnader då gör att han känner det som att han kommer att kvävas. Och de

Mirfurqun Miraliyev lider av cancer i långt framskridet skede. Han är 52 år gammal. I dag har hans släkt kommit för att hälsa på honom – och säga farväl.

20 | Rädda Livet | nummer fyra 2012

uppsvullna benen gör att han knappt kan stå upp. I stället sitter han kvar, i en sorts oviss väntan på det oundvikliga slutet.

Mirfurqun Miraliyev lider av cancer i långt framskridet skede. Han är 52 år gammal, men ser väsentligt äldre ut där han sitter. I dag har hans släkt kommit för att hälsa på honom – och säga farväl. Ändå har Mirfurqun i slutskedet av sitt liv haft en blygsam medgång. Någon har engagerat sig i honom och hans öde, brytt sig om, funnits där för tröst och råd. De flesta av dem som hamnar i hans belägenhet i Azerbajdzjan skulle i bästa fall bara få en handfull morfintabletter och sedan bli hemskickade.

Mirfurqun däremot har, vid sidan av sin kärleksfulla men sörjande familj, också fått hjälp av Zemfira Mustafayeva.

Zemfira är grundare av, och ledare för, en orga-

nisation vid namn Women’s Initiative i Sumgayit.

Organisationen arbetar för kvinnor och jämställdhet, liksom hälsovård, utbildning och miljö.

Zemfira och Women’s Initiative kan också vara stolta över att för första gången i Azerbajdzjan ha lyckats sätta upp ett center för palliativ vård – vård i livets slutskede, och det i just Sumgayit.

– Det är ett väldigt nytt projekt för Azerbajdzjan och för oss, berättar Zemfira Mustafayeva. Så vi är glada att vi har lyckats sätta ihop ett bra team för det.

För att kunna starta det palliativa vårdcentret fick Zemfiras organisation finansiellt stöd från internationellt kända Soros Foundation. En fortsatt utmaning är att stödet endast är projektbaserat och kommer att löpa ut så småningom.

Sevil Asadova är nationell tjänsteman vid världshälsoorganisationen, WHOs, kontor i Azerbajdzjan.

Han kommenterar situationen för den palliativa vården, till exempel för cancerdrabbade, i landet.

– Den är inte så utvecklad, men mindre organisationer och grupper har satt upp sådana initiativ i stället.

Bland annat Soros Foundation, liksom den judiska minoriteten i Azerbajdzjan, har drivit palliativa vårdcentra här, bekräftar Asadova.

Hur kan då palliativ vård gå till? Det behöver inte alltid vara så avancerat, utan handlar snarare om acceptans och närvaro. Vid Zemfira Mustafayevas besök hos Mirfurqun Miraliyev finns vi med. Det är fint att se hur Zemfira pratar med Mirfurqun, ser honom, rör vid honom. Han glömmer för ett kort men värdefullt ögonblick de annars allt överskuggande smärtorna.

Zemfira berättar om Mirfurquns övriga kontakter med vården på senare tid: – Han gick till en klinik. Där gav de honom några smärtstillande tabletter och skickade hem honom.

Samtidigt är Zemfira tvivlande inför sin egen roll, att bara erbjuda lite tröst nu när inte sjukvården gör det. Men en oerhört viktig aspekt av palliativ vård får inte glömmas bort: – Den värsta känslan som finns är att vara bortglömd och i princip utesluten från livet. Så de sjuka

De har inte berättat för honom att han har cancer.

vill ha detta, säger Zemfira med hänsyftning på vården, trösten och omtanken som hon ger.

Tyvärr är inte Azerbajdzjans primärvård eller specialistvård heller så utvecklad. Från början, berättar Zemfira, hade Mirfurqun fått reda på att han hade någon sorts körtelproblem när han uppsökte en läkare och klagade över smärtor. I själva verket var det en tumör i magen, som sedan inom några månader metastaserade till omkringliggande körtlar.

Det mest häpnadsväckande är dock att Mirfurqun själv inte verkar vara helt införstådd med detta, utan tvärtom hoppas på att bli bättre.

– De har inte berättat för honom att han har cancer, säger Zemfira.

Mirfurqun sitter där, i ett plågsamt kroppsligt tillstånd, med gråtande släktingar runtom – och så vet han inte ens om att han har cancer! Hur är det möjligt? Och är det inte ganska omoraliskt att inte berätta det uppenbara för honom, undrar man?

Tolken Hafiz Gaibov förklarar varför läkarna agerat på detta sätt: – Cancer ansågs så länge vara en dödlig sjukdom; folk vill inte berätta för cancerpatienter att de har sjukdomen, utan säger att de kan bli bättre. Att säga att de har cancer, speciellt den här sorten, är nästan detsamma som att säga ”död”.

Det kommer att dröja innan Azerbajdzjans cancerbehandlingsmetoder har utvecklats så mycket att de som får diagnosen inte automatiskt tolkar den som en dödsdom. Zemfira Mustafayevas arbete i Sumgayit är därför helt ovärderligt.

Zemfira Mustafayeva och Women’s Initiative är stolta över att för första gången i Azerbajdzjan ha lyckats sätta upp ett center för palliativ vård i Sumgayit. nummer fyra 2012 | Rädda Livet | 21

tema Saknad

N채r Noahs mormor gick fick morfar 22 | R채dda Livet | nummer fyra 2012

skuld

Barnbarnet Noah målad i olja av morfar Bo Haglund.

Margot och Bo Haglund har sju barnbarn. När Margot avled i januari i år fick Bo skulden i Noahs 5-åriga huvud.

TEXT marita önneby eliasson FOTO privat

Noah var den som stod närmast Margot. Det var alltid han och

bort

den

mormor som lirade fotboll eller byggde med lego; morfar fick sällan delta utan hålla till godo med lillebror Levi.

Efter Margots bortgång bodde Bo en tid i Noahs familj. Det hade Noah svårt att klara av.

– Jag fick inte sitta bredvid honom, fick inte göra något tillsammans med honom. Han bara stötte bort mig, minns Bo. Detta spel pågick i månader. Noah ville inte prata med någon om mormor. Det blev sensommar och Noah, hans bror och mamma skulle följa med morfar till Hälsingland för att ”göra vinter” i sommarstugan. På hemvägen åt de mat på vägkrogen utanför Gävle.

– När vi steg ur bilen och gick in till restaurangen tog Noah min hand och släppte den inte. Då hade han förlåtit mig. Det var jätte­ starkt, säger Bo och rösten brister.

Bo har tre barn och ett ”vänbarn” från Korea. Alla har familjer.

Kommunikationen mellan far, barn och barnbarn är nära och stabil. Detta har varit ett år som har svetsat dem samman än mer.

Alla har reagerat på olika sätt inför Margots död. Noah reagerade med ilska, kusin Hugos kärlek till farfar har aldrig sviktat.

För 18-åriga barnbarnet Mikaela betydde farmor väldigt mycket.

Nu har hon tatuerat in Margots födelseår på sin arm.

Det var på hösten 2002 som Margot började känna sig väldigt trött. Hon hade en ny chefstjänst på en terapimottagning och en trasslig arbetssituation. Kunde hennes trötthet vara psykosomatisk? nummer fyra 2012 | Rädda Livet | 23

tema Saknad

Bo Haglund med barn och barnbarn midsommaren 2012.

På sportlovet 2003 trillade hon i skidspåret och fick rejält ont i ryggen. En röntgen flera månader senare visade att två kotor hade metastaser. En kraftfull behandling inleddes och året därpå kände hon sig mycket bra.

– När jag fick min cancer 2005 var det hon som tog hand om både mig, hemmet och snöskottningen.

2009 fick Margot ett nytt skov, blev ytterst dålig, hamnade i rullstol igen, men upplevde senare förbättring genom sin behandling. I början orkade hon bara ligga i soffan, och då flyttade de små barnbarnen upp i soffan även de och körde med bilarna på henne.

– Hon fick vara med och leka. De anpassade sig till att hon inte förmådde något annat.

Under våren 2011 fick hon den sista medicineringen som gav en massa biverkningar. Dem repade hon sig aldrig ifrån.

Modertumören var en bröstcancer. Hon hade metastaser överallt i kroppen vilka hölls i schack av behandlingen. Men immuniteten mot cytostatika tilltog och på hösten 2011 kom beskedet från Radiumhemmet att de inte hade något mer att erbjuda från sitt medicinska ”smörgåsbord”.

– Då tog de ifrån oss allt hopp. Det var det riktigt svåra.

Margot och jag grät tillsammans en månad och många gånger tills hon gick bort i januari i år.

Hur hanterar du saknaden nu?

– Jag har alltid bearbetat besvärligheter genom att jobba mycket. Därför sammanställde jag en bok där jag levde med Margots texter, bilder och målningar från olika epoker av livet.

Jag arrangerade också en utställning med samtliga originalmålningar. Detta har varit ett bra sätt att hantera saknaden.

– I somras reste jag också runt, träffade vänner och besökte platser som vi tidigare besökt tillsammans. Jag försökte få in i huvudet att jag är ensam. Det är inte helt lätt att ta in det.

24 | Rädda Livet | nummer fyra 2012

Känns det orättvist?

– Det tyckte jag länge. Jag avslutade sommaren med att vara ensam på sommarstället. Då upplevde jag att jag kunde vända tankarna och känna en tacksamhet för de 46 år vi fick tillsammans. Bitterheten över att det bara blev 46 år var nästan borta, jag kände tacksamhet över att det faktiskt blev så många.

Finns det andra känslor att bemästra? Oro, trötthet, ilska?

– Ilska och bitterhet är de känslor som ligger i saknaden.

Har du släppt fram känslorna?

– Jag har gråtit mig igenom många nätter. Jag känner mig mycket mer känslosam i dag än innan Margot gick bort. Det har jag vunnit på; man får så mycket tillbaka när man vågar öppna sig.

Nu saknar du henne, men kan du göra det i någon sorts vila – hon hade ett förfärligt sista halvår?

– Hon överlevde länge därför att hon fick dropp. Jag tyckte nog att nu måste detta få ett slut, det här är för jobbigt för henne.

Men att finna vila i det, nej det kan jag inte känna. Att stå vid sidan om som anhörig och i den profession och med den kunskap jag har är fortfarande den svåraste delen. Är det för- eller nackdel att vara läkare?

– Det har under resans gång varit bra därför att jag haft kunskap och vet vad som ska ske och vad jag kan göra, vad jag kan hjälpa till med i till exempel samarbetet med dem vi kallade ”våra änglar” på asih*. Jag har haft min roll och det har varit en fördel. Sedan är det jobbigt att veta för mycket ibland. Jag ser tecken och jag ser dem mycket tidigt.

Bo tog ofta ledigt från arbetet för att sköta Margot under hennes sjukdomstid.

– De här sista nio åren var ju våra bästa år tillsammans, det var vi överens om. Carpe diem var signum för den tiden. Vi visste inte om vi hade morgondagen. *asih = Avancerad sjukvård i hemmet vilket är en palliativ behandlingsorganisation i livets slutskede, okänd för många men kanske den mest välfungerande sjukvårdsorganisationen i Sverige.

Bo Haglund har sammanställt hustru Margots akvareller, oljor och bildtexter i denna bok. Under en del av hennes sjukdomstid fanns en målarverksamhet vid Stockholms sjukhem där hon och andra cancerpatienter målade. De timmarna betydde livet, berättar hon i boken.

B

BRCA1 1675a

BRCA1 1675a

BRCA1

Jag saknar vanligheten TEXT therese kärrman FOTO andrea björsell

Med stor ärftlighet för gynekologisk cancer och bröstcancer beslutade jag mig för att operera bort organ i min kropp. Nu känner jag tacksamhet för att forskningen har givit mig chansen till ett längre liv.

Lotta, min amerikanska syssling, ringde. Hon ville berätta att hon upptäckt varför just vår släkt varit så

Jag är en 38-årig mamma med tre galna ungar och jag tänker bli betydligt äldre än så.

hårt drabbad av äggstockscancer. Nu sade hon att det kunde gälla även oss.

Jag antecknade frenetiskt obegripliga bokstavskombinationer på post it-lappar som spreds över sängen där jag satt. Hon sa: ”Alla ni svenska kusiner måste gå och testa er, och ni måste göra det nu. Inte många kvinnor i vår släkt har nått femtio.”

Hon upprepade benämningen brca1 och siffrorna 1675a och frågade om jag hade förstått. Inte ett dugg, tänkte jag.

Det var sommaren 2007.

Ett år senare födde jag Harriet, vårt tredje barn. Jag hade inte lyssnat på min amerikanska släkting; jag hade väntat med att testa min ärftlighet.

Först ville jag inte veta. Men den sommaren tog jag bussen till Karolinska och tågade in på avdelningen för klinisk genetik för att testa mig. Resultatet tog jag emot iklädd trätofflor, jeanskjol och blött hår efter ett snabbt dopp på vägen till sjukhuset.

Läkaren sammanfattade på finaste värmländska: ”Du har tagit ett blodprov för att testa om du är anlagsbärare för brca1, en ärftlig gen som innebär risk för bröst- och äggstockscancer. Och ja, det är du.”

Det är nu tre år sedan. Ganska omgående efter beskedet tog jag bort både äggstockar och livmoder, och i vintras opererade jag bort mina bröst. I dag har jag bröstprotester och har vant mig vid det kliniska klimakteriet jag befinner mig i.

Om du frågar mig om jag saknar mina bröst, så är svaret ja. Jag saknar att kunna sova på magen, att ha känsel i huden, att kunna klä mig i precis vad som helst. Men mest saknar jag känslan av att vara helt vanlig.

Saknaden får finnas jämsides med tacksamheten.

Tack vare forskningen kunde jag och kan andra kvinnor med ärftlig bröst- och äggstockscancer få reda på risken i tid och göra förebyggande operationer.

Den chansen fick inte farmor eller hennes syster, Thérèse Kärrman inte heller deras mamma eller döttrar. Det som Lotta har tagit bort bröst, sade stämde. Få kvinnor på pappas sida har blivit äggstockar och mycket äldre än 45 år. Så trots operationer, all smärta, livmoder. saknad och sorg, så är jag tacksam. nummer fyra 2012 | Rädda Livet | 25

tema Saknad

Att bara finnas till är ofta den största trösten Det är en stor sorg att mista någon man har kär.

Kommer saknaden att gå över?

TEXT marita önneby eliasson FOTO andrea björsell

Frågor om livets sista tid och tillvaron för den som

Sjukhuskyrkan på Karolinska Universitetssjukhuset Solna är öppen vardagar mellan klockan 9 och 11.

Adressen är C1:01 i huvudbyggnaden, plan 1 intill kvinnokliniken.

Andaktsrummet är öppet dygnet runt. Där finns en bok där man kan skriva tankar och böner som man erbjuder andra att läsa.

ska leva vidare kan te sig som ett mysterium. Vi vet hur det är att leva. Men hur kommer det att bli under livets allra sista tid? Vi vill dela sorgen och saknaden med den som ser slutet och vi vill ge tröst till den som ska leva vidare. Men hur gör man?

Gunilla Vedin Halvardson har Karolinska Universitetssjukhuset Solna som sin arbetsplats. Hon talar om att närvaro är konsten, även om ord kan befria och öppna ett samtal.

– Den viktigaste ingången när man kommer in i ett rum där sorgen är tät och ordlös är att förmedla att jag är här. Jag har inte många ord, men jag sitter kvar så länge du finns.

– Konsten är att vara på plats, att vara närvarande.

För Gunilla som är pastor är det naturligt att föreslå ett bibelord, en psalmrad, men för andra som kanske över huvud taget inte kan några bibelord – hur tar de emot budskapet?

– Man får vara försiktig med ord som inte har någon resonansbotten i den man talar till. Men vi har andra saker. Vi har ljus, en blomma, en liten teckning. Har man inte orden – som inom det religiösa livet – har man riter och symboler. Inte minst händerna är fantastiska redskap för oss alla när orden inte räcker till.

Man kanske ändå vill säga något; det kanske är en sista möjlighet. Att våga beröra sin rädsla och förtvivlan kan bli till hjälp att dela sorgen, precis som man så många gånger tidigare har delat glädjen.

En mormor och hennes barnbarn kan exempelvis vara medvetna om att det här är deras sista samtal.

– Jag uppmanar alla till att försöka hitta något som ”hakar i” i samtalet och som gör att man får möjlighet att spinna vidare och berätta om sin egen rädsla. ”Jag tycker det är jättejobbigt att du ska dö. Ibland kanske jag har varit arg på dig, men du har varit jätteviktig.”

– Då kan mormor svara att jag är också ledsen, men jag känner att jag har levt mitt liv. Du ska veta att jag har haft ett bra liv med alla er kära omkring mig.

Det kan vara till stor hjälp och tröst för ett barn som blir kvar att få höra att mormor var nöjd med att få sluta sitt liv.

26 | Rädda Livet | nummer fyra 2012

När insikten kommer att döden är en del av vårt liv behöver den inte kännas orättvis. Att en gång födas och en gång dö är livets verklighet vare sig det pågår en dag eller 95 år. Samma villkor och förutsättningar.

Den insikten behöver vi träna oss på.

– Det är också viktigt att inse att början och slutet har med varandra att göra. Hur man blir mottagen in i livet är viktigt. Hur man tar avsked av livet är lika viktigt. Ta hand om avslutningen på ett värdigt sätt!

Det hjälper oss att möta döden.

Det finns alltid tröst i sorgen, menar Gunilla. Sak-

naden är en process som kommer långt efteråt och det är inte säkert att man genast hittar trösten i saknaden.

Men sorgen när den är som mest intensiv kan alltid glänta upp i en form av tröst.

Trösten kan se olika ut. Den kan finnas i poesi, vid ett träd i skogen, i musik eller i en film.

Den kan vara en person som orkar gå med och vara lite ”påhittig” i sin närvaro utan alltför många ord.

– Jag tänker på en tonåring som mist sin mamma eller pappa som kan behöva en annan soffa att sjunka ner i än den där hemma.

Saknaden av en människa som har stått en nära

finns där genom livet. Sorgen däremot kan bli mindre genom samtal och tårar, påminner Gunilla.

– Det är det som är mysteriet med sorgen att den har tårar och tårar vattnar själen så att det kan bli nytt igen. Det är som ett regn; det är till för att vattna något nytt av det som har dött.

Vad behöver de som blir kvar?

– De behöver tid att ta hand om sorgen och få uttrycka den som en stark och grundläggande känsla.

De behöver människor som bryr sig om praktiska ting när de själva är så slut att de inte kan tänka på varken mat eller sömn. Kroppen behöver kanske få vandra och bli ordentligt trött. Framför allt behöver vi varand­ ra när det är som värst.

Kommer det svåra att gå över?

– Sorgen går över, saknaden kommer att finnas där, kanske som ett ärr genom hela livet, svarar sjukhuspastor Gunilla Vedin Halvardson.

nummer fyra 2012 | R채dda Livet | 27

tema Saknad

en arbetskamrat saknas på jobbet Vad gör vi?

En arbetskamrat har fått ett cancerbesked. Hur ska vi bete oss nu? Vad ska vi säga? Törs man ringa?

Patienter har vittnat om att de utsätts både för över- och underkommunikation. Ledorden är: fråga hur hon eller han vill ha det och visa lyhördhet och respekt för svaret.

TEXT marita önneby eliasson illustration maja lidbrink

28 | Rädda Livet | nummer fyra 2012

De flesta cancerpatienter överlever sin sjukdom

och är tillbaka på jobbet. Därför är det viktigt att från dagen för cancerdiagnos sända ut signalen att det är en tillfällig frånvaro. Kalla som vanligt till verksamhetsplanering, ring om det blir insamling till 50-åringen. Detta får dramatiken att utebli den dag man är på jobbet igen.

– För det kommer en återkomst, men när man just fått sin diagnos är man så sårbar så man tänker själv bara ”död”. Arbetskamrater fyller då en viktig funktion, de är symboler för hoppet och innebär att man är välkommen tillbaka, säger Aina Johnsson, kurator vid Södersjukhuset i Stockholm.

Nu uppstår ändå frågorna bland kollegerna om huruvida det finns något man ska göra.

– Delaktig chef ringer och frågar hur den sjuka vill ha det! En del vill att arbetskamraterna ska vara delaktiga, andra vill inte ens berätta att de har fått en cancersjukdom. De kanske säger att de ska göra en operation och visar med både ord och kroppsspråk att diskussionen därmed är avslutad.

– Det sammanfattande ordet är respekt för den här personen; hennes åsikt om vilket stöd hon vill ha ska gälla.

Kan en blomsterkvast vid dörren, ett sms eller ett mejl uppfattas som fel kontaktväg?

– Det beror på om det är den enda kontaktvägen.

Om man redan visat delaktighet när blomsterbuketten kommer så är det en del i en gemenskap.

Har man inte hört av sig, kan det uppfattas som ett avståndstagande.

–Sms och mejl är ett så vanligt kommunikationssätt. Det är ett bevis på respekt och att man förstår att hon kanske kan vara upptagen.

Vid fikabordet på jobbet kanske ingen vågar

nämna ordet cancer och än mindre död. Och så sitter man och pratar om den person som är sjuk och inte på jobbet i dag. Är det illojalt?

– Har man pratat om hur den här personen vill ha det, så vet man svaret. Det är också så att om man inte pratar om människor så finns de inte, de blir icke-personer.

– Och man behöver faktiskt prata ibland. Man kan själv känna sorg och oro när en arbetskamrat är mycket sjuk och det måste man få ventilera med andra. Då handlar det om ens egna behov och man måste få ha känslor när någon annan är sjuk.

Måste man som arbetskamrat ta semester och gå på en begravning?

– En person som avlider lämnar ett tomrum och många på arbetsplatsen känner ett behov av att delta. En begravning är ett bokslut på ett liv. Det får man inte fuska bort. Det är inte ovanligt att man får möjlighet att delta. Men känner man inte någon personlig sorg så kan man naturligtvis vara kvar på jobbet.

De flesta behandlade cancerpatienter återvänder

till vardagen på exempelvis 25 procents arbetstid eller mer. ”Men hon gör ju inte det hon ska” viskas det i korridoren. Hur handskas man med kollegernas irritation över detta?

– Detta är ett tilltagande problem för det kan ju pågå under lång tid att personen inte har full arbetsförmåga. Du kommer tillbaka till ett tungt jobb, men klarar nu enbart lättare arbetsuppgifter.

Människor är sjukskrivna kortare tid i dag. Förr hade man ofta arbetsträning och framstod som en liten bonus på jobbet. Man utförde småpyssel som alla ville att någon annan skulle göra, men ingen hade tid till. Försäkringskassan betalade sjukpenning.

Du kan beställa broschyren Att vara närstående från Cancerfonden, tel 020-59 59 59 eller läsa den på cancerfonden.se

Nu när man kommer tillbaka får man aldrig gå på

arbetsträning mer än tre månader och det är svårt att ens få det. De flesta går tillbaka och har lön. Det fungerar oftast bra men ibland uppfattar chefer och arbetskamrater att man ”ställer till” det. Man presterar inte. Det innebär kanske att kollegerna måste göra mer.

Det positiva är att man kommer tillbaka så tidigt att man inte har glömt bort sitt jobb.

– Hon har skyldighet att komma tillbaka. Gör hon inte det blir hon av med den sjukpenninggrundande inkomsten. Hon måste jobba heltid när hon inte är sjukskriven på den sysselsättningsgrad hon har.

Jobbet måste fungera, men hon har rätten på sin sida och arbetsgivaren måste ta hänsyn till alla. En grannlaga uppgift för arbetsgivaren att få det att fungera.

– Det finns ingen annan lösning än att skapa förståelse för situationen och kanske måste det ske vissa omorganisationer. Detta klarar inte alla arbetskamrater av, säger Aina Johnsson.

Ska man erbjuda hjälp med att handla hem mat? Gå ut med hunden?

– Visa samma respekt – fråga! Man kan inte ta för givet att folk har någon som hjälper till.

Hör med chefen om man kan få flexa ut eller ta lite längre lunch. På många arbetsplatser fungerar det inte och det är inte självklart att arbetskamraterna ska ge stöd på arbetstid. Arbetsgivaren har ingen skyldighet att ställa upp.

nummer fyra 2012 | Rädda Livet | 29

tema Saknad

En fråga man aldrig bör ställa

Är du frisk nu?

På den frågan finns inget svar, men den sätter i gång en massa ohälsosamma funderingar i huvudet på den som genomgått sin cancerbehandling.

Aina Johnsson är kurator på Södersjukhuset i

Stockholm. Hon pekar på hur vi ska uppträda på arbetsplatsen när en kollega återkommer till jobbet.

Det är då det blir mest fel!

Det är då du och jag som jobbarkompisar sprider de värsta kommentarerna och ställer de allra dummaste frågorna. Till exempel den här när deltidsarbetet är över för dagen: ”Ska du gå hem nu. Det skulle jag också gärna vilja göra.”

Då tänker patienten: ”Ja, det hade du fått om du hade haft cancer och jag hade gärna bytt med dej.”

–Som arbetskamrat kan man känna att det är

jobbigt att behöva överta en kollegas arbete som på grund av sjukdom går hem tidigare på dagen, men du har ingen rätt att konfrontera en som varit sjuk med det. Det är arbetsledarens uppgift att hantera denna kommentar så att den inte drabbar den som varit sjuk.

–Sådana kommentarer är inte ovanliga, men oacceptabla, säger Aina Johnsson.

Ibland spär vi på eländet med orden: ”Men du är ju frisk nu!”

–Det tar lång tid innan man har fått tillbaka konditionen, men det syns inte på utsidan. De flesta vet ju att cytostatikabehandling är en jobbig behandling, 30 | Rädda Livet | nummer fyra 2012

men det är inte allmän kunskap att kroppen tillfälligt slits ner. Därför är det inte ovanligt med sådana kommentarer även om de inte förbättrar arbetsklimatet.

–Känner man denna ilska så får man tala med sin chef om detta, men inte med den som varit sjuk.

I böcker och tv-program berättar gärna människor om hur mycket de har vunnit genom att ha genomgått en cancersjukdom.

–Har man precis avslutat en cytostatikabehandling så är det i stort sett ingen som har kommit dithän utan man är trött, sliten och rädd för återfall.

Därför gör även en annan kommentar ont, nämligen: ”Är du inte glad för att du har överlevt?”

Det sätter igång de här tankarna: ”Nej, jag är ledsen för att jag har fått cancer. Inte alls glad över det. Jag känner inte att jag är en överlevare ännu.”

En annan ”omöjlig” fråga lyder: ”Är du frisk nu?”

–Det är en idiotisk fråga att ställa till någon som har haft cancer och den triggar i gång så oerhört många funderingar som ingen har något svar på. Är jag verkligen frisk? Tänk om sjukdomen kommer tillbaka? Tänk om jag inte får vara med? Smärtan är tillbaka.

–Ställ aldrig den frågan!

tema Saknad Britta Hedefalk och Elizabeth Johansson som svarar i telefonen på Cancerfondens informations- och stödlinje.

En stund i telefonen ger stöd och tröst Hur länge får jag behålla mamma? Det kan vara en fråga som ställs i luren på Cancerfondens informations- och stödlinje. Ingen kan svara på den frågan, men med ett par meningar försöker personalen skingra orosmolnen.

TEXT marita önneby eliasson

5 000 kontakter per år – 2 500 telefonsamtal och lika många mejl besvaras årligen av sjuksköterskor och en sjukgymnast, alla specialutbildade i onkologi. De kommer inte med råd om behandling, men ger stöd och bidrar med egen kunskap och information i form av patientbroschyrer, länkar och Rädda livet.

– Det är inte vår uppgift att leverera svåra besked, säger Elizabeth Johansson, som är en av flera som tar emot samtalen. Hör jag att det är en begränsad tid kvar så uppmuntrar jag dem att göra saker man pratat om, besöka någon plats tillsammans och att säga ord som man vill ska bli sagda. Berätta hur mycket man tycker om den som är sjuk.

– Ta vara på tiden, är vår uppmaning.

Många vill prata om sin sorg som är störst i början.

Andra beskriver det andra året som ett än värre sorgeår. Vid den första julen, första födelsedagen och första midsommaren kanske andra människor har mer förståelse och backar upp bättre. År två är stödet inte lika stort.

– Om jag hör i telefonen att sorgen är lika stark som för flera år sedan kan personen behöva hjälp.

Sök upp en diakon för samtal och hjälp att bearbeta sorgen, kan vara ett tips.

Till Elizabeth och hennes kolleger kan man vända sig med alla frågor och i alla situationer där cancersjukdom är inblandad. Man kan vara patient eller närstående, både nära och i periferin. Man är kanske under utredning eller orolig för en cancersjukdom.

– Man kan vända sig till oss när någon har avlidit i sin cancersjukdom.

Informations- och stödlinjen ger inga medicinska råd, men ger information på olika sätt. De ställer också frågor så att personen som hör av sig kommer på vilken väg hon/han kan ta för att komma vidare.

För personalen på telefontjänsten ger denna

patient- och närståendekontakt mycket, menar Elizabeth.

– Människor är generösa att dela med sig av sina berättelser och många uttrycker sin tacksamhet över att någon lyssnar och ger vägledning i en jättejobbig situation. Jag brukar alltid avsluta samtalen med att ”du är varmt välkommen att ringa igen”. Det är många som återkommer.

Britta Hedefalk har svarat i telefonen och på mejl på Informations- och stödlinjen sedan 1994. Vad känner du att du får tillbaka?

– Tacket! Man känner och hör i samtalet att det har gjort skillnad. Det hade betydelse och många säger ett tack för att jag lyssnar. Det är det som driver mig att fortsätta och då kan jag ta 100 samtal till. nummer fyra 2012 | Rädda Livet | 31

att vara närstående Rock n´roll ger pengar till forskningen

Peter Knutsson startade Rock mot cancer

Rock n´roll för cancerforskningen Min kära mor kämpade mot cancern i lite mer än tolv år och förlorade till slut denna kamp onsdagen den 28 mars 2012. Hon fick 1999 reda på att hon hade cancer och då fick hon höra av läkarna att hon bara skulle klara sig i ett halvår, vilket var långt ifrån hur det slutade.

Anledningen till att hon klarade sig så länge var nog hur hon reagerade på diagnosen. Jag är helt övertygad om att alla som får cancer eller andra allvarliga sjukdomar själva kan påverka hur länge de klarar sig eller hur de gör det bästa av den tid som de har. Jag fattar så klart att man inte kan påverka hur sjukdomar sprider sig och påverkar kroppen, men jag menar att om man ger upp mentalt direkt så gör kroppen detsamma.

Min mamma valde att inte acceptera att hon hade så kort tid kvar och kämpade mot alla odds.

Jag är bara en vanlig snubbe som jobbar med ungdomar och min mor hade jobbat över 20 år på Karolinska när hon fick detta besked så våra kunskaper om sjukvård var helt olika. Men min mamma var alltid helt ärlig och berättade exakt vad som var på gång och även fast jag fick fråga flera gånger vad saker och ting betydde så kände jag att jag ändå hade koll på vad som var på gång och detta gjorde det mycket enklare att hantera allt.

Under alla de år som min mor kämpade mot cancern så visste jag hela tiden vilka behandlingar hon gick igenom och även fast jag inte förstod vad

32 | Rädda Livet | nummer fyra 2012

En kort film om min mor och hennes kamp mot cancer och vilja att leva: http://youtu.be/ QjwPzsOUGts

allt innebar så underlättade det för mig att hantera allt. Själv valde jag att vara lika öppen om min mors sjukdom mot alla mina nära och kära som hon hade varit mot mig; för mig har detta varit ett bra sätt att hantera allt och jag rekommenderar verkligen öppenhet för alla som kämpar mot cancer.

Under min mammas kamp mot cancer så har hon haft metastaser i hjärnan, bröstcancer och en massa andra symtom. Men det var när hon fick diagnosen akut leukemi som jag bestämde mig för att jag måste engagera mig lite mer än att bara vara en stöttande son för min mor. Det var då jag startade mitt insamlingsprojekt Rock mot cancer – www.rockmotcancer. com – för att samla in pengar till Cancerfonden och nu nästan elva månader senare så har vi samlat in drygt 118 000 kronor och jag vet att detta betydde mycket för min mamma, men det var minst lika viktigt för min egen skull att jag gjorde detta. Det var och är väldigt skönt att fokusera på något annat när man går igenom något så jobbigt som detta.

Nu när min mor inte längre lever så har jag valt att fortsätta med denna insamling för det var mycket tack vare hennes vilja, men också forskningens framsteg, som min mor kunde leva så länge som hon gjorde.

Hjälp förbi chocken • Ta med en närstående eller vän. Patienten fokuserar ofta mest på den negativa oavsett om man varit förberedd eller inte. informationen, den närstående hör de Forskningen har visat att om cancerbemer positiva delarna av det läkaren skedet förmedlas på ett bra sätt förbättras säger. Man kan då i efterhand, när patientens förmåga att hantera det. Patieninformationen sjunkit in, diskutera vad terna får i lägre grad psykiska problem, som sades. Dessutom kan den närståblir mer nöjda med vården och deltar på ende hjälpa till att informera andra i ett bättre sätt i sin egen vård. omgivningen.

• Be att få kontakt med kontaktsjuksköDet finns dock brister när det gäller hur terskan på kliniken redan vid det första beskedet förmedlas. För många år sedan besöket. Hon kan vara till stort stöd och gjordes en undersökning som visade att hjälp och har ofta mer tid än läkaren. en stor andel av patienter med malignt • Skriva upp frågor som du vill ställa till melanom fick sitt besked via telefon. läkaren/sjuksköterskan.

Många vittnade också om att cancerproblematiken förringats genom att läkaren Genom Cancerfondens hade en onödigt hurtig attityd.

Beskedet om att man har en cancersjukdom kommer alltid som en chock,

Misstänker du att du kommer att få ett cancerbesked kan du förbättra din situation genom att:

Yvonne Brandberg Psykolog vid Radium­hemmet i Stockholm

• Förvissa dig vid provtagningen om att du kommer att få en ny tid för att diskutera provresultatet.

informations- och stödlinje kan du få mer information om din sjukdom och behandling.

Telefonnumret är: 020-59 59 59 Mejladressen är: infostodlinjen@cancerfonden.se

Njut av din bonus

och stöd kampen mot bröstcancer Supreme Card Woman är vårt mest generösa kort.

Varje gång du handlar med kortet går 1 kronor till Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj, utan att det kostar dig något extra. Hittills har det blivit 5 miljoner kronor till kampen mot bröstcancer. När du betalar med kortet samlar du också poäng som du kan växla in mot resor, upplevelser och produkter i vår poängshop.

Ansök på supremecardwoman.se eller ring oss på 042-450 32 15.

Supreme Card Woman. Så generöst att du vill använda det ofta.

Betala hela beloppet månaden efter köp eller välj upp till 6 månaders räntefri kredit. Krediten kan också delbetalas på 1/10 eller 1/20. Representativt exempel på delbetalning 1/10: Vid kreditbelopp om 15 000 kr med rörlig årsränta om 12,06 % uppgår den effektiva räntan till 16,63 % beräknad på en återbetalningstid om 12 månader. I exemplet ingår administrationsavgift om 29 kr per månad, årsavgift om 195 kr och uppläggningsavgift om 0 kr. Det ordinarie månadsbeloppet att betala är 1 558 kr och det sammanlagda beloppet 17 511 kr.

Exemplet baseras på ett köp den första dagen i en kalendermånad och är beräknat 2012-04-01. Andra sätt att utnyttja krediten kan leda till såväl högre som lägre effektiv ränta.

Den effektiva räntan är beräknad i enlighet med Konsumentverkets riktlinjer.

nummer fyra 2012 | Rädda Livet | 33

istockphoto

Personligt Sten Rylander

»Livet vid sidan av döden.« Detta är helt i enlighet med de starka traditioner som finns överallt i Afrika. Döden hanteras med större respekt, aktivt deltagande, stödjande närvaro av en hjärntumör under den tid familjen bodde i ett och utlevelse än någon annan händelse i livscykeln. afrikanskt land. I P1 ”Tankar för dagen” i slutet av september i år berättade han om det sätt som vi ser på Livet tas inte för givet utan finns alltid där sida vid döden och hur vi tar emot den i Sverige och i Afrika. sida med döden. Det ena betingar det andra. Döden göms inte undan på det sätt som är så vanligt i det svenska samhället. ” Upplevde skilda reaktioner som kommer att sätta djupa spår under resten av livet. Många vänner inom svenskkolonin, som på den tiden var ganska Ofta känner jag att vi just på detta centrala stor, är mållösa och vet inte riktigt vad de ska säga område, hanteringen om de stora frågorna – om eller göra. Döden tycks vara tabu, något man helst livet och döden – har så mycket att lära av afrikaner. skyr eller håller på avstånd. Den är ogripbar och En sak som jag har förstått är att vara närvarande ohanterlig. fullt ut i samband med ett dödsfall. Det är också viktigt att vara med vid begravningen. Att vara frånvarande utan giltig anledning är för en afrikan Våra afrikanska vänner var däremot självklart tecken på bristande respekt. Våra afrikanska vänner aktivt deltagande och ser till att vi inte ska vara vet exakt vilka som var närvarande eller ej. För dem ensamma med vår sorg. De gråter eller sitter tysta vid vår sida, tröstar och stödjer på ett sätt som känns är det en fråga att skilja agnarna från vetet att veta vilka de verkliga vännerna är. naturligt och meningsfullt.

Sten Rylander är tidigare diplomat och biståndsarbetare i bland annat Afrika. Hans son dog

Sten Rylander är tidigare diplomat och biståndsarbetare i bland annat Afrika.

34 | Rädda Livet | nummer fyra 2012

Birdies ger alltid goda resultat 2012 års upplaga av Ett slag för Cancerfonden, för övrigt den 23:e i ordningen, har samlat in 880 000 kronor. Det innebär en totalsumma på cirka 35 miljoner kronor till cancerforskningen. En imponerande finansiell score!

Ljunghusens Gk kom tidigare ofta med i finalomgången i Ett slag för Cancerfonden.

Klubben har två intäkter i Miljonklubben. I år blev det vinst i den ”nationella penningligan”. 31 lag deltog i slagspel och drygt 121 000 kronor har kommit in på Cancerfondens konto. Vad är det som driver dessa framgångar i klubben?

– Vi har koncentrerat oss på ett insamlingsmål, Cancerfonden, säger klubbchefen Stig Persson. Och engagemanget är det inget fel på, vi har många eldsjälar, Junot Delcomyn och Göran Sandberg för att nämna några.

Tävlingens framgång tillskriver han tre

aktiviteter: Det är en tävling med diverse jippon.

– Vi arrangerar en auktion med skänkta föremål som säljer bra när auktionsutroparen Sven Melander svingar auktionsklubban.

– Vi säljer dessutom sponsrade golfbollar med god framgång. Behållningen går till Cancerfonden, säger Stig Persson.

Vara-Bjertorp Gk i Västergötland tog upp sin tradition från förr och det med besked.

Golfklubben drog in 97 265 kronor.

Trumfkortet i insamlingen var de 17 företag som ställde upp med 100 kronor per birdie, alltså 1 700 kronor totalt per slag under par. Och många birdies blev det. Anton Wejshag och Martin Bengtsson bidrog med sju birdies och en eagle och slutade tvåa i A-klassen.

– Vi hade aldrig fått in så mycket pengar utan alla sponsorer och spelare som ställt upp, säger tävlingsledaren Kerstin Isaksson.

I Kristianstadklubben Skepparslövs Gk hade man också lagt upp årets evene-

– Vi sålde sponsrade golfbollar med god framgång, säger Stig Persson, Ljunghusens Gk.

mang som en partävling.

Ett 80-tal golfare kom till start den 2 juni. Spelformen var parspel med bästboll, greensome och foursome. Starkast för dagen var Bror och Adam Söderling, far och son från hemmaklubben.

Men det var inte det viktigaste.

– De flesta vill ju tävla och vinna, men den här dagen kom det inte i första hand.

Det var mer en positiv dag att vara med om och en kul tävling att arrangera, säger Åke Lindwall, tävlingsledare och ordförande i klubbens tävlingskommitté.

Skepparslöv spelade in 13 000 kronor till svensk cancerforskning.

Vill du se samtliga deltagande golfklubbar

så besök cancerfonden.se/golf

nummer fyra 2012 | Rädda Livet | 35

rosa bandet 2012

49 miljoner

Vilken final det blev på årets Rosa Bandet-kampanj vid galan på Cirkus i Stockholm med bord dekorerade med gäster och rosa azaleor. Nästan 300 000 TV3-titttare såg räkneverket ticka fram över 49 miljoner kronor.

TEXT marita önneby eliasson FOTO andrea björsell

– Insamlingsresultatet överträffar alla förväntningar. Ett stort tack

till alla företag och privatpersoner runt omkring i Sverige som gjort detta möjligt, säger Stefan Bergh, Cancerfondens generalsekreterare.

Galan gick i sångens tecken. Nio kvinnliga sångerskor från miniserien i tv3 ”Du får mig att känna” höll i gång publiken. Vi fick också gripande berättelser om kvinnor med bröstcancer.

– Det var en känslosam kväll och vi pendlade mellan glädje och gråt.

Precis som det ska vara en sådan här kväll, säger Ulrika Svensson, marknads­chef på Cancerfonden. Det var både starkt och generöst av de människor som väljer att dela med sig av sin, i flera fall, mycket jobbiga historia. Att som Lars, änkeman med fyra barn, finnas med i vår galakväll är beundransvärt.

Det var många som gav med hjärtat i den direktsända galan. Och många

hade visat sin generositet redan under shoppningturerna under månaden.

I år hade företag över 100 rosa produkter vars avkastning bidrog med många miljoner.

– Vi fick 10,7 miljoner kronor från ica, Lindex bidrog med 8,7 miljoner, båda hade rekordår, säger Ulrika Svensson.

En av de galamedverkande, Dagny Carlsson, fanns på plats redan under repetitionen kvällen före. Vi gick bakom kulisserna, in i green room där Dagny fick en pratstund med Arja Saijonmaa om en artikel i Helsingin Sanomat, den största morgontidningen i Finland, om Sveriges äldsta bloggare, Dagny Carlsson.

När tv-kamerorna släckts på galakvällen mötte Dagny Carlsson artisterna på nytt som i ring runt Dagny sjöng hennes önskelåt: ”Vår bästa tid är nu.”

Bara för Dagny, snart 101 år.

Dagny Carlsson skämtade friskt med Arja Saijonmaa och Rebecca Hamner, Cancerfonden, före galakvällen.

36 | Rädda Livet | nummer fyra 2012

rosa kronor

Ett imponerande artistuppbåd bidrog till det goda insamlingsresultatet. När programledaren Renée Nyberg tackade för showen på Cirkus i Stockholm stod räkneverket på över 49 miljoner kronor.

nummer fyra 2012 | Rädda Livet | 37

38 | R채dda Livet | nummer fyra 2012

längtan. Ska tas på allvar. Pär Lagerkvist hade starka

skäl, både allmänna och personliga, när han 1916 skrev ”Ångest, ångest är min arvedel, min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen”.

Raderna kan tolkas som ett slags protest mot Erik Axel Karlfeldts dikt från 1901, den som börjar: ”Längtan heter min arvedel, slottet i saknadens dalar.” Man kan också tänka sig att Lagerkvist fördjupar och skärper problematiken utifrån tanken att en otillfredsställd längtan övergår i ångest. Om det är riktigt vet jag inte. Längtan torde i vilket fall som helst vara basvillkor och grundton i många människors liv.

Jag minns ett tillfälle från min tonårstid. Jag satt på farstutrappan hemma och längtade efter att något skulle hända. Jag önskade att någon skulle komma och ta mig med ut på något. Dels hade jag inget att göra, dels saknade jag andra att vara tillsammans med.

Varför minns jag denna icke-händelse?

Förmodligen därför att den är djupt allmän­ mänsklig. Ingen kan vara människa utan andra människor.

Nu kan jag visserligen som äldre säga till mig själv som tonåring: ”Det fanns säkert något du kunde göra därhemma, och du var ju faktiskt inte ensam. Du hade både föräldrar och syskon.”

Ändå var nog min längtan ett uttryck för önskan att komma vidare i livet. Den var, tror jag, kopplad till nödvändigheten att vidga horisonten, att bryta upp hemifrån, att växa och utvecklas. Fastän något diffus och obestämd var den riktig och naturlig.

Längtan kan alltså vara en positiv drivkraft, ”slottet i saknadens dalar” som Karlfeldt säger.

Den driver oss ut att söka kontakt med andra.

Det kan ske genom konst, litteratur och musik, till exempel, men främst genom personliga möten. Och om den övergår i ångest – om nu den tolkningen av Lagerkvists dikt är riktig – måste vi klamra oss fast vid hoppet att det finns någon som hör vårt ”hjärtas skri i världen”.

Nå, kom det någon den där eftermiddagen och tog mig med ut på något? Nej, inte just då.

Men både dessförinnan och senare fick jag vara med om att människor såg mig och ville hjälpa mig att växa som människa.

Längtan är alltså i grunden positiv. Därför ska den tas på allvar. Vi ska låta den uppmuntra oss till handling och egna initiativ. Om det får ske, torde risken att den övergår i förlamande ångest vara mycket liten.

RUNE FORSBECK, PASTOR I SVENSKA MISSIONSKYRKAN

nummer fyra 2012 | Rädda Livet | 39

krönika Kjell Albin Abrahamson

«Att försöka se oss själva utifrån.« Min vän Dag växte upp vid en fjord i Norge där fadern drev ett lantbruk. Ibland tog fadern ekan och rodde ut i fjorden och satt där i båten och beskådade sitt hemman. Han försökte föreställa sig vad förbipasserande fick för intryck av gården. Var det städat och snyggt? Stod jordbruksmaskinerna ordentligt uppställda? Var gräset klippt och buskar ansade? Borde boningshus eller lador målas om?

Skulle inte vi alla må bra av att då och då sätta oss i livets eka, hejda tiden och försöka betrakta oss själva utifrån. Det är ingen lätt konst, men går att träna upp.

Kjell Albin Abrahamson Författare och mångårig utrikeskorrespondent på Sveriges Radio som har belönats med en rad prestigefyllda litterära och journalistiska utmärkelser som Jolo-priset och Dag Hammarskjöld-priset.

vi är mänsklighetens motsvarighet till det pianostämmare kallar för grundtonen eller kammartonen. Vi är alltings utgångspunkt, alfa och omega. Vi svenskar är arkivmetern som andra bondläppar ska anpassa sina mått och steg efter. Vi är visserligen inte jordens centrum eftersom Gud, Darwin eller någon annan dumskalle av någon outgrundlig anledning råkade placera oss i periferin. Men vi är åtminstone periferins centrum.

Nu har jag testat den sanna historien några gånger och vet att mina utländska vänner antingen skrattar sig harmynta eller också slår hakan i pubbordet av pur förvåning. Jag berättar om hur kommunstyrelsen i Göteborg – inte i Kråkmåla utan i Sveriges näst största stad Gothenburg – beslutade att dela ut gratis broddar till Göteborgs 80 000 ålderspensionärer. You know ”broddar”, aha, you don´t know. It´s something antislippery made of iron, you put it on your shoes because there is a lot of snow and ice on our pavements: Yes, also in Stockholm, the capital of Scandinavia, as we say. Ja, gratis. Nej, inte till sjukoch förtidspensionärer, 65-årsgränsen gäller. Det handlar om benskörhet. I kombination med många halkolyckor och benbrott. Kostar några miljoner kronor. Men varför satsas inte pengarna i stället på bättre snöröjning? Eller mera sand? Jag vet inte. Vi svenskar är vana vid att myndigheterna tänker ut åt oss vad som är medborgarnas bästa, från vaggan till graven, from womb to tomb. A Nanny state.

40 | Rädda Livet | nummer fyra 2012

gabriella dahlman

Svenskar är ett udda folk som gärna inbillar sig att

Delar myndigheterna också ut gratis solkrämer? Inte än i alla fall. Ändå är hudcancer långt

farligare än halkolyckor. Varje år dör omkring 470 personer i Sverige av malignt melanom. Hur många som dör av att dratta omkull på isiga trottoarer vet jag inte. Knappast ens fyra personer. Per år. I hela Sverige. Inklusive halkiga Göteborg.

Där ute i ekan blir det så tydligt. Sverige är en monarki som daddar med sina klemiga medborgare.

Ett land som vägrar stava till personligt ansvar.

Superhjältar

med barnasinnet kvar TEXT ANNA VÖRÖS LINDEN FOTO andrea björsell

De är vuxna män med familj och jobb. Men ­ibland klär de ut sig till Batman och Spiderman för att träffa sjuka barn eller samla in pengar till Cancerfonden. Man kan likna dem vid volontärer för livet. Själva kallar de sig Superhjältar mot cancer.

Några få blir rädda, andra gapar av förvåning, men de

flesta ser överlyckliga ut när Fredrik Svensson och Filip Plan dyker upp som Batman och Spiderman. De har själva formulerat sina två uppgifter: att samla in pengar till Cancerfonden genom olika event och att gratis besöka barn på sjukhus.

Minnen av starka möten med barn bevarar de som små skatter. Under ett uppdrag kände Fredrik Svensson hur någon ryckte i hans svarta mantel. Det var en liten cancersjuk pojke.

– Plötsligt böjde han sig fram och gav mig en puss.

Det är två år sedan Fredrik och Hans bildade Super­

hjältar mot cancer. Bakgrunden handlar till viss del om sorg och sjukdom, men ännu mer om glädje och livslust.

Filip hade gjort succé på barnkalas, först som nalle och sedan som Spiderman. Ryktet om honom spreds och när ideella organisationer då och då frågade om han kunde träffa sjuka barn utan att få betalt tackade han ja. Det kändes självklart.

På en fest 2010 mötte han Fredrik Svensson, även han

superhjältefantast med barnasinnet i behåll.

Fredrik överlevde njurcancersjukdomen Wilms tumör som 2-åring. Han genomgick både operation, strålning och cytostatikabehandling. 2001 blev han pappa själv. Fredriks dotter Maja föddes med multihandikapp och en cp-skada. Han vägrade att acceptera att han, som hade haft cancer, kunde få ett allvarligt sjukt barn. Men fyra år senare började han gå i terapi och genom samtal och arbete med sig själv kom Fredrik ut ur tunneln.

– Jag kände att jag ville göra något för andra, ge tillbaka något till livet för att både Maja och jag lever.

Fredrik och Filip blev Superhjältar mot cancer. 2012

rullar hjulen i deras Batmobil allt snabbare. Helgerna är fulltecknade. Dels träffar de sjuka barn, till exempel på Ronald McDonalds hus, dels tar de betalda uppdrag.

Det kan vara att inviga en affär eller en fotbollscup, att mingla med gäster på en nattklubb eller utanför ett möbelvaruhus.

Superhjältarna dyker upp både på barnsjukhus och kalas.

Hittills har de samlat in drygt 117 000 kronor till Cancerfonden.

De får mejl, sms och brev med teckningar från barn.

En mamma och hennes 4-åriga dotter kontaktade dem via Superhjältarnas sida på Facebook. Flickan genomgår just nu behandling för Wilms tumör. En kväll hade Läs mer på Filip tvättat sina Spiderman-dräkter och när de låg på www.superhjaltar.nu och tork i baddrummet tog han en bild på dem och lade på deras sida ut på Facebook. Den 4-åriga flickan fick se bilden och på Facebook. blev orolig: ”Mamma, vad har han på sig nu då?”

Sådana kommentarer ger skratt och energi som de lever länge på.

Fakta

superhjältar mot cancer Batman: Fredrik Svensson, 38 år. Montör på Volvo.

Spiderman: Filip Plan, 43 år. Samordnare Göteborgs Stad.

Kontakt: superhjaltarmotcancer@hotmail.com

nummer fyra 2012 | Rädda Livet | 41

Cancerfonden Gör en egen minnesplan

Förr en julklapp, nu en gåva

andrea bjursell

När någon avlider har många en god vana att i samband med begravningen hedra den avlidna med en gåva till Cancerfonden. Nu finns möjligheten att även under andra dagar hedra minnet av någon nära.

– Minnesplanen är ett alternativ till ett regelbundet månadsgivande och är dessutom ett minne och ett hedrande av en kär vän eller anhörig, säger Ann Fastrup.

– Minnesplan är en form av regelbundet givande på oregelbundna tider, berättar Ann Fastrup som är ansvarig för Givarservice på Cancerfonden.

Så här går det till: Via internet går du in på Cancerfondens webbplats cancerfonden.se och klickar på Skapa minnesplan under fliken Stöd oss.

Du fyller i namnet på den du vill hedra och beloppet du vill skänka. Du beslutar själv om vilka datum du vill skänka din gåva, kanske vid födelsedag, bröllopsdag och jul.

I brevlådan kommer sedan din minnesplan. I den finns de datum nedtecknade då du valt att skänka en gåva till Cancerfonden. Samtidigt upp-

märksammar du minnet av en kär person som gått bort.

I kuvertet ligger också blanketten för autogiroöverföring från ditt konto. Du fyller i din banks clearingnummer, ditt kontonummer samt skriver under blanketten. Efter att du godkänt villkoren, som är likadana som för vilken annan autogiroöver­föring som helst, returnerar du blanketten i bifogat kuvert.

Det går också alldeles utmärkt att ringa Givarservice på telefon 020-59 59 59 för att upprätta en minnesplan. De hjälper dig att fylla i de uppgifter som behövs.

– Minnesplanen är din privata gåvoplan. Du bestämmer vilka datum som ett belopp ska dras från ditt konto.

– Minnesplanen är ett alternativ till ett regelbundet månadsgivande och är dessutom ett minne och ett hedrande av en kär vän eller anhörig. Det är en fin förlängning att ge en gåva och tänka på den som har gått bort. Det är det viktigaste, säger Ann Fastrup.

Marita önneby eliasson

En vinstlott nu och för framtiden Kanske har ni slutat med julklappar, men att sticka åt varandra en lott kan väl inte vara förbjudet?

Genom Cancerfondens Rikslotteri

kan du bidra till att fler familjer får en riktigt god jul i framtiden. Samtidigt finns det chans för dig att skrapa fram fina vinster lagom till denna jul!

Beställ lotter på cancerfonden.se eller ring 020-59 59 59.

Lottpris: 100 kronor.

Kvinnor, insjuknade 2010

Män, insjuknade 2010 Prostatacancer Hudcancer Tjock- och ändtarmscancer Urinvägscancer Lungcancer

42 | Rädda Livet | nummer fyra 2012

9 697 4 378 3 225 1 855 1 942

Bröstcancer Hudcancer Tjock- och ändtarmscancer Lungcancer Livmoderkroppscancer

7 917 3 464 3 001 1 755 1 351

En perfekt present.

Det här är Cancerfonden

ter. Som testamentstagare tar vi ett ansvar för att testamentet verkställs med respekt för allt det som testamentet omfattar.

Cancerfondens vision är att besegra cancer*.

Målet är att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer.

Bli Stödmedlem

För att nå visionen finansierar Cancerfonden

svensk cancerforskning – forskning som hela tiden gör framsteg och leder till att fler liv kan räddas.

Men Cancerfonden ska också påverka cancerfrågan här och nu genom opinionsbildning.

Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Varje år finansieras cirka 400 forsknings- och vårdutvecklingsprojekt via Cancerfonden. Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag.

Cancerfondens insamlingskonton bevakas av Svensk Insamlingskontroll, si. De kontrollerar att insamlade medel går till avsett ändamål. För 2011 gick 17,9 procent till insamlings- och administrations­ kostnader. Enligt SIs regler får maximalt 25 procent gå till detta.

Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjuk­domar som kännetecknas av onormal celldelning. Mer än 60 procent av dem som får en cancerdiagnos blir friska. Cancer är den vanligaste döds­orsaken före 80 års ålder.

Starta ett regelbundet givande på cancerfonden.se eller ring 020-59 59 59. Valfriheten är stor – du väljer själv hur ofta och hur mycket du vill ge.

Ge en gåva På cancerfonden.se kan du enkelt ge en gåva med ditt vanliga betalkort eller via din internetbank. Du kan också sätta in valfritt belopp på plusgiro 90 1986-0 eller bankgiro 901-9514.

Ge en minnesgåva Cancerfonden får in cirka 55 miljoner kronor genom minnesgåvor

Cancerfonden ... grundades 1951 med syfte att stärka svensk cancerforskning har 49 anställda har 28 huvudmän

Testamentera Att testamentera till Cancerfonden är att ge en gåva för livet. Ett testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, aktier, fondandelar, fastigheter eller värdeföremål av olika slag. Cancer­fonden är befriad från skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar och kapitalvins­

finansierar 2013 svensk cancerforskning med 392 miljoner kronor

Cancerfondens Rikslotteri är ett skrap­ lotteri där hela över­skottet går till Cancerfonden. Lotterna köper du på vår webbplats, cancerfonden.se

Aktiegåva

Bli Företagsvän

för att hedra minnet av en avliden vän eller släkting. På cancerfonden.se skänker du enkelt din minnesgåva eller engagerar familj och vänner genom att starta en minnesinsamling. Du kan även ringa in din minnesgåva på telefon 020-59 59 59.

finansierar de bästa forskningsprojekten i nationell konkurrens

Köp lotter i Cancer­ fondens Rikslotteri

Du kan skattefritt skänka utdelningen från dina börsnoterade aktier till Cancerfonden, dock före bolagsstämman.

Ta hjälp av din bank eller besök oss på cancerfonden.se

Så här kan du bidra Bli månadsgivare

Ett stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor per år. Som Stödmedlem får du varje år fyra nummer av Rädda livet och kan där följa Cancerfondens verksamhet och forskningens framsteg.

Välj ett digitalt företagspaket mellan 5 000 och 50 000 kronor.

Som Företagsvän får ni ett digitalt nyhetsbrev och banners till er webbplats.

Beställ direkt på cancerfonden.se/ foretagsvan eller ring 020-59 59 59.

Bli sponsor Cancerfonden erbjuder företag unika möjligheter att arbeta med sponsring, dels i kampanj, dels på årsbasis.

Kontakta Elin Björklund: ­elin. bjorklund@cancerfonden.se som berättar om aktivering genom produkt­ försäljning och kommunikation.

har inga statliga bidrag har 5 500 kontakter varje år via Informations- och stödlinjen

har samlat in 7,2 miljarder kronor och delat ut nästan lika mycket till svensk cancerforskning.

mottog cirka 160 000 gåvor under 2011

nummer fyra 2012 | Rädda Livet | 43

B-post Retur till: Cancerfonden 101 55 Stockholm

ecember ast den 17 d n se t e ri e tt o ing med Gå med i L nnYra-dragn ra G a st ä n i potten! så är du med ronor i vinst k r e n jo il m över 78

Lotteriet där alla är vinnare I PostkodLotteriet har du chans att dela på miljoner med dina lottköpande grannar. Några som alltid vinner är de 40 organisationer som vi stödjer. Deras arbete blir i slutänden en vinst för oss alla.

I dag är över en miljon svenskar med i PostkodLotteriet.

Det är de som vill göra en god insats samtidigt som de ger sig själva chansen att vinna riktigt mycket pengar.

2,8 miljarder till goda ändamål Sedan Lotteriet startade för sju år sedan har Cancerfonden och de andra 39 utvalda organisationerna fått ta emot 2,8 miljarder kronor. Ännu mer blir det efter det här året.

En lott för en bättre värld Det är tack vare vår lottförsäljning som vi har möjlighet att dela ut alla dessa miljoner till både förmånstagare och lottköpare. Vardag som helgdag, året om har våra lottköpare en ny vinstchans. I de dagliga dragningarna lottar vi ut som mest på fredagar och lördagar: upp till 100 000 kr per lott + en miljöklassad BMW varje fredag och 1 miljon varje lördag.

Anmäl dig på postkodlotteriet.se eller ring 099-110 40