Rädda Livet nr 3, 2013

TILLSAMMANS MOT CANCER. Tv-gala för olika diagnoser. BRÖSTCANCER. Hon fick möjlighet att påverka sitt liv. ASIH. Hemsjukvård kan se ut på olika sätt.

NUMMER TRE 2013

DIAGNOS. Mannen drog,

men vänskapen bestod TÄTA BRÖST. Större risk att drabbas av bröstcancer NY STYRELSEORDFÖRANDE.

Ideella sektorn som en röd tråd i livet

MANLIG BRÖSTCANCER 85 marinkårssoldater i USA ger hopp om nya rön

”Det känns så meningsfullt och min kropp mår verkligen bra av löpning. TEMA: BRÖSTCANCER

INNEHÅLL

10 14

37

NUMMER 3 2013

23 TÄTA BRÖST VISAR PÅ STÖRRE RISK

4 HON BAR PÅ BRCA2-GENEN

25 VILL JAG VERKLIGEN VETA MIN RISK?

Opererade bort sina bröst

Vill jag ta medicinen?

9 WANJA LUNDBY-WEDIN NY ORDFÖRANDE

30 ATT VÅRDAS I HEMMET ÄR MÄNSKLIGT OCH LYXIGT

En röd tråd i mitt liv

Hemsjukvård på olika sätt

14 ROSA KOPPEL TILL JYCKEN

34 ALLT MÄNSKLIGT LIV KRÄVER MOD

Flera sponsorer i år

En risk värd att ta

16 HAN KÄNDE EN KNÖL I HÖGER BRÖST

37 JULKLAPPSPROBLEMET KAN VARA LÖST REDAN NU

Hopp om nya rön i USA

Köp en jullott till kund eller kollega

Hur fungerar behandlingen?

Ett antal uppdrag i ideella sektorn passar mig bra. Den går som en röd tråd i mitt liv”.

Wanja Lundby-Wedin, sidan 9 2 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2013

Tillsammans mot cancer i galan Jag har ingen aning om hur du mår i dag.

Jag vet inte hur din kropp kändes i morse. Jag vet inte vad som hänt dig under de senaste veckorna. Kanske har du en tuff tid framför dig.

En cancerpatient vet vad det innebär. En

23

närstående pendlar mellan hopp och förtviv­ lan. Sänkt huvud föregås av en knuten näve i byxfickan. Förhoppningar och farhågor är två horn på samma buffel.

Ett tema i detta nummer är asih – avan­ cerad sjukvård i hemmet. En stipendiat har tillsammans med kolleger utvecklat ett arbets­ sätt som ska göra att ingen, varken patient eller närstående, ska missas om de vill tala om exi­ stentiella frågor, förhoppningar och farhågor.

Ett annat tema är bröstcancer med ett fylligt reportage om manliga marinkårssoldater i usa som drabbats av bröstcancer – sidan 16.

En uppmärksammad studie visar att brös­ tens täthet skulle kunna vara en markör för hur bra behandlingen biter. Läs om Karmastudien på sidan 23.

I VARJE NUMMER: Aktuellt 7 Personligt 10 Psykologens spalt 33 Andrum 34 Krönika 36 GS har ordet 38

ANDREA BJÖRSELL

Oktober närmar sig. Det innebär att kolos­

salt många människor i vårt land hittar på en mängd evenemang för att få in pengar till cancerforskning och kunskapsspridning.

Oktober innebär också en Rosa Bandetkampanj för 11e året, som vanligt med en tv-gala som final. Men ändå inte riktigt som vanligt. Finalen är samtidigt ett startskott.

Från i år kallar vi galan ”Tillsammans mot cancer”, vilket innebär att vi samlar in pengar till forskning om alla diagnoser. Läs mer om detta på sidan 11.

Om Cancerfonden 39 Marita Önneby Eliasson Redaktör Rädda Livet

REDAKTÖR Marita Önneby Eliasson marita.onneby@ cancerfonden.se FORM OCH LAYOUT The Factory of Design KORREKTUR Birgitta Hessulf, Rödpennan ANSVARIG UTGIVARE Stefan Bergh

TEKNISK PRODUKTION Sörmlands Grafiska AB. Rädda Livet är tryckt på miljögodkänt papper.

OMSLAGSFOTO Linda Forsell RÄDDA LIVET utkommer med fyra nummer per år och utges av Cancer­fonden, den enskilt största

finan­siären av svensk cancerforskning.

Pris för enstaka exemplar 45 kr, inkl porto.

CANCERFONDEN är en fristående, ideell insamlingsorganisation med fokus på forskningsfinansiering och opinionsbildning.

CANCERFONDEN, 101 55 Stockholm

Telefon 020-59 59 59 Fax 08-677 10 01 Besöksadress David Bagares gata 5 Webbplats cancerfonden.se VILL DU BLI STÖDMEDLEM? Avgiften är 200 kr/år.

Anmäl via telefon 020-59 59 59.

VILL DU BLI MÅNADSGIVARE? Ring Cancerfonden 020-59 59 59.

FRÅGOR OM CANCER Cancerfondens informa­tionsoch stödlinje telefon 020-59 59 59 mån–fre 9–13 infostodlinjen@ cancerfonden.se

NUMMER TRE 2013 | RÄDDA LIVET | 3

PATIENTPORTRÄTT Jag valde livet

– Jag fick möjlighet att påverka mitt liv innan livet påverkade mig, säger Angelica Wideheim.

4 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2013

När Angelica Wideheim, 31 år, fick veta att hon bar på cancergenen brca2 tvekade hon aldrig.

– Jag opererade bort mina bröst och valde livet, säger hon.

TEXT BIRGITTA FORSSELL FOTO MIKAEL RISEDAL

ANGELICA BAR PÅ GENEN

opererade bort sina bröst Vi träffas en ljuvlig sommardag på deras vackra gård i Hurva i Skåne. Det har gått fem veckor sedan Ang­ elica kramade om sin man Micke och barnen Ottilia och Wincent och skrev in sig på sjukhuset i Malmö.

– Tårarna bara rann. Det värsta var att vara ifrån barnen. Att de tog mina bröst kändes som en lättnad.

Jag ville få det gjort för att minska risken för att drabbas av bröstcancer.

Ingreppet tog drygt fem timmar; all bröstvävnad och vårtgårdarna opererades bort, men bröstvårtorna fick vara kvar.

– De satte in en expanderprotes som fylls på med

fakta ANGELICA WIDEHEIM Ålder: 31 år Familj: Maken Micke, 31 år, Ottilia, 3 år, Wincent, 1 år

Husdjur: Rott­ weilern Hampus Bostadsort: Hurva Gör: Pluggar till redovisningsekonom

koksalt genom två inopererade ventiler under några månader tills brösten fått rätt storlek. Men just nu är jag ganska platt.

Tillvaron är helt okej igen, men första tiden var

tuff. Angelica låg en vecka på sjukhus. Det gjorde riktigt ont de första dagarna, hon hade dränage från brösten och det var varmt som i en bakugn i början av sommaren. Dessutom drabbades hon av ett bakslag; ärret läkte inte ihop som det skulle men nu är hon på bättringsvägen.

Trots att det var jobbigt är Angelica mer än nöjd.

– Jag blev behandlad som en prinsessa. Personalen var rena änglar som gjorde allt för mig och för de andra tjejerna som låg inne för samma ingrepp. Jag har fått bra information från första början, pratat med kurator och allt har förklarats i minsta detalj.

Nu är fokus på träning för att återfå styrka och rörlighet i armarna och att kunna lyfta barnen igen.

– Det ska bli skönt när brösten är normala igen även om jag aldrig varit en sån tjej som haft all sin kvinnlighet i dom. Men det var inte särskilt kul att prova klänningar när jag skulle på fest förra veckan.

Angelica är uppvuxen på en gård bara hundra meter från där hon bor i dag med en pappa som var NUMMER TRE 2013 | RÄDDA LIVET | 5

PATIENTPORTRÄTT Jag valde livet

BÄR JAG PÅ CANCERGENEN? Angelica Wideheim vände sig till Lunds onkogenetiska mottagning för att kontrollera om hon bar på BRCA2-genen.

Till onkogenetiska mottagningar kommer personer som misstänker att de bär på en ärftlig cancergen.

Vanligaste utredningen är bröstcancer och äggstockscancer, men även en liten del tarmcancer.

En levande cancersjuk i släkten måste ha lämnat blod eller tumörmaterial för att man ska kunna leta efter förändringar i vissa gener som är förknippade med exempelvis bröstcancer.

Alla friska personer i släkten kan sedan testa sig med ett enkelt blodprov som matchas mot proverna som deras sjuka släkting lämnat och få svar på om de bär på cancergenen.

Här hittar du de mottagningar som finns i Sverige: www.brca.se/ mottagningar

– Ja, nu är det värsta över, säger maken Micke.

bonde, mamma och fem syskon. Ett tryggt liv med massor med djur inpå knutarna. I dag bor Angelicas mamma ensam kvar i huset. Pappa dog för tre år sedan i spridd prostatacancer bara 60 år gammal.

– Det var så hemskt att se en stor stark man tyna bort så. Han dog hemma på gården med alla oss kring sig, berättar Angelica.

Pappa hade lämnat blod till cancergenbanken och när Angelica fick veta det bestämde hon sig för att testa om hon bar på cancergenen.

– Jag gjorde det inte med en gång eftersom jag var gravid då, men när Wincent var ett halvår var jag redo. Trots att jag innerst inne på något sätt visste att jag bar på genen gungade tillvaron till när jag fick beskedet. Jag fick veta att jag hade 85 procents risk att utveckla bröstcancer och nu när brösten är borta är risken 7 procent.

Maken Micke, som hon varit tillsammans med

sedan de gick i högstadiet, har varit med från första stund. Genom alla läkarbesök, undersökningar 6 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2013

Angelicas fyra tips Om du är i samma situation – kör! Ta bort brösten så har du gjort det du kan.

Det blir bra efteråt.

Ta reda på

fakta!

Berätta för din omgivning!

och mammografier, ultraljud och magnetröntgen i väntan på operationen.

– Varje provsvar var en pärs. Och alternativet var ju att avvakta och göra ultraljud och magnetröntgen med jämna mellanrum och hoppas att man upp­ täckte cancern i tid eller att operera bort brösten. Jag tvekade aldrig när jag fick veta att jag bar på genen.

Ett ingrepp och sedan är det över mot att oroa sig om och om igen utan några garantier för att inte drabbas.

Nu har jag gjort allt jag kan för att finnas kvar för mina barn och min familj.

Micke nickar. ”Ja, nu är det värsta över. Nu ser vi framåt.”

Till helgen väntar ett besök på Astrid Lindgrens Värld och sedan några veckor vid havet i Mellby­ strand.

– Det ska bli så skönt. Även om jag inte kan bada ännu så kan jag ju doppa fötterna, säger Angelica.

AKTUELLT Nytt och kort

Under sommarens Almedalsvecka

i Visby deltog Cancerfonden bland annat med ett eget seminarium där temat var hur våra levnadsvanor påverkar risken för cancer.

Kopplingen mellan vår livsstil och många former av cancer är välkänd, ändå menar vi på Cancerfonden att för lite görs från samhällets sida för att påverka i positiv riktning. Ett problem i sammanhanget är att ansvaret faller lite mellan stolarna.

Ska man döma av intresset för vårt

seminarium är det i alla fall inget fel på engagemanget i frågan. Lokalen i centrala Visby var nämligen fylld till brädden av nyfikna åhörare.

Efter ett rent kunskapspass disku­ terade en panel bestående av olika makthavare frågan. Bland andra Socialstyrelsens generaldirektör LarsErik Holm och Johan Carlson som kommer att leda den nya Folkhälso­ myndigheten. Diskussionen gällde vems ansvar det egentligen är att före­ bygga cancer och vad myndig­heterna kan göra. Lars Holmberg, chef för Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro, efterlyste nationellt fokus på de viktigaste frågorna. Peter Friberg, ordförande för Svenska Läkaresällska­ pet, ville se hårdare lagar mot reklam för alkohol och cigaretter.

10

Konsert i Hässleby kyrka den 12 och 13 oktober till förmån för Cancerfonden.

– Vi vill göra om förra årets succé med 184 000 kronor, sammanfattar initiativtagaren Johan Zedig i Vimmerby Tidning.

Vagn-Allan i Täby får plats uppkallad efter sig Kommer du ihåg Vagn-Allan? Han som under decennier samlade in Täby­ bornas kundvagnar, ställde tillbaka dem på rätt ställe och behöll mynten.

Dessutom pantade han burkar och skramlade med insamlingsbössor. Och allt detta slit för att samla in pengar till cancerforskning och till verksamhet för barn med cancer.

5 miljoner kronor, enligt Täby

kommun, fick han ihop, pengar som gått till Cancerfonden och Barncancerfonden.

Nu planeras ett torg intill en av det utbyggda centrumets entréer. Där ska

Allan Rönndalen, Vagn-Allan kallad, samlade in kundvagnar och behöll mynten. Pengarna skänkte han till Cancerfonden och Barncancerfonden.

ett område benämnas Allan Rönndalens plats som ett bevis på uppskattning för hans osjälviska arbete.

– Det är ett bra sätt att hedra Allan Rönndalen och hans insats, säger Erik Andersson, stadsbyggnadsnämndens ­ordförande.

Panelen diskuterade vilka åtgärder

som behövs för att komma till rätta med våra levnadsvanor.

Cancerfonden kommer aktivt att följa bildandet av den nya Folkhälso­ myndigheten och arbeta för att det blir ett tydligt ansvar i frågan framöver.

Det är ett måste för att parera den framtid där fler människor kommer att bli allt äldre och leva allt längre med kronisk cancer.

Jacob Lagercrantz Intressepolitiskt sakkunnig Cancerfonden

STOR SKILLNAD PÅ MAMMORS VILLKOR State of the world’s mothers är en årlig rapport från Rädda Barnen, som i år gavs ut för 14e gången.

Mammors livsvillkor i 176 länder rankas utifrån fem indikatorer: risken för kvinnor att dö i barnsäng, barnadödlighet upp till 5 år, beräknad skolgång för flickor, bruttonationalin-

komst och kvinnlig parlamentarisk representation.

Svenska mammor kom på andra plats efter Finland. Sämst villkor har mammor i tio afrikanska länder, med Kongo-Kinshasa på sista plats.

Där avlider var 30e kvinna i samband med förlossning.

KÄLLA: RADDABARNEN.SE

I Kongo-Kinshasa avlider flest kvinnor i samband med förlossning.

NUMMER TRE 2013 | RÄDDA LIVET | 7

FOTO HENRIK FLYGARE

Vi lägger fokus på livsstil

år efter behandling känner 30 procent av cancerpatienterna av fatigue, det vill säga stor trötthet och håglöshet.

AKTUELLT Nytt och kort

TWITTERRÅD TILL LÄKARE Den stora årliga inter­natio­ nella kon­fe­rensen för cancer­läkare, arran­gerad av Asco (American Society of Clini­cal Oncology) syntes i år mycket i sociala medier. Asco twittrade från kon­ ferensen, och deras twitter-team publi­ cerade tio goda råd till läkare som skriver på twitter.

Några av råden: Tala om vem du är – allt kan spåras, anonymitet är en myt.

Var uppmärksam på tystnadsplikten.

När dina tweets handlar om din roll som läkare ska du vara säker på att allt vad du gör är i enlighet med lagen.

Skilj på personligt och professionellt.

Behåll den professionella distansen mellan dig själv och dina patienter, både privat och online.

ALLT FLER UNGDOMAR I ENGLAND BOTAS FRÅN CANCER En ny rapport från Cancer Research UK och universitetet i Manchester slår fast att tack var bättre mediciner och behandlingsmetoder har antalet dödsfall sjunkit från 580 per år i mitten av 1970-talet till cirka 300 i dag.

– Vi kan nu hjälpa tonåringar och unga vuxna att överleva cancer. I dag kommer drygt 80 procent att besegra sjukdomen, säger Jillian Birch, professor vid Cancer Research UK. KÄLLA: POSITIVENEWS.ORG.UK

Vårda dig själv i hemmet Cancerpatienter får ofta göra många och täta resor till sjukhus för undersökningar och prov­ tagningar. En del av dessa resor skulle patienterna kunna slippa om de kunde kommunicera med sin läkare via Internet.

En app testas i kommunikationssyfte.

Ett system med datoriserad hemsjukvård, Securitas Direct Verisure, har testats i hemsjukvården i Lund i samarbete med Lunds universitet. Resultaten har varit

goda och nu ska systemet testas i större skala.

Patienten rapporterar sina data via nätet och i nästa steg ska man kunna använda en mobil-app för att kommuni­ cera med läkaren. Då ska man via appen kunna markera exempelvis var man känner smärta eller ett visst symtom samt indikera hur stor smärtan är.

KÄLLA: LUNDS UNIVERSITET, LU.SE, SECURITAS DIRECT VERISURE, VERISURE.SE

Forskare knäcker genkod Det är inte bara tumörceller som har betydelse för tillväxten av cancer, utan även hur de samspelar med omgivande celler.

ISTOCKPHOTO

Twitter

Nu har forskare vid Stockholms och Uppsala universitet lyckats läsa den ge­ netiska koden hos cancerceller i kroppen.

Man har utvecklat nya, avancerade metoder för analys av protein, dna och rna i vävnads- eller blodprover. Detta kan förbättra möjligheterna till skräddarsydd medicinering, att ge rätt läkemedel i rätt dos till varje patient.

KÄLLA: STOCKHOLMS UNIVERSITET, SU.SE

Nya metoder för analys av vävnad och blod.

KÄLLA: DAGENSMEDICIN.SE

AVFÖRINGSPROV KAN RÄDDA LIV Tjock- och ändtarmscancer kan botas om den upptäcks i tid. Screening via avföringsprov är en effektiv metod för att upptäcka cancern tidigt. Därför rekommenderar nu Socialstyrelsen att hälso-

8 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2013

och sjukvården erbjuder alla i åldrarna 60–74 år att testa sig vartannat år.

Flera europeiska länder har redan infört screening för tarmcancer, men i Sverige är det endast Stockholms

läns landsting och Region Gotland som erbjuder sådan.

– Ett nationellt screeningprogram beräknas minska dödligheten i tjock- och ändtarmscancer med 15 procent, eftersom prognosen är mycket god om sjuk­ domen upptäcks tidigt. Det innebär att sjukvården skulle kunna rädda ungefär 300 liv varje år, säger Arvid Widen-

2013

OLIKA MÅNGA BEN I KROPPEN

års beskyddare av Rosa Bandetkampanjen är kronprinsessan Victoria.

En vuxen människa har 206 ben i kroppen. Antalet kan variera något, vi kan till exempel ha olika många revben. En nyfödd liten människa kan ha upp till 300 ben, flera av dem växer sedan ihop, som skallbenen.

KÄLLA: SV.WIKIPEDIA.ORG

ÄTTIKSSPRIT I STÄLLET FÖR CELLPROV I Indien saknas resurser för allmänna hälsoun­ dersökningar. Det finns inte pengar till att erbjuda kvinnor cellprovtagning för att upptäcka livmoderhalscancer.

Men nu finns det ett billigt alternativ – ättikssprit.

Sedan 1996 har provtag­

ningspersonal undersökt 150 000 kvinnor i Mumbais slumområden med lite ättiks­ sprit på en bomullstops. Efter en minut lyser man med en lampa mot livmoderhalstap­ pen. Den sura ättiksspriten gör att cellförändringar blir vita, medan frisk vävnad behåller sin röda färg. Man kan alltså direkt se om kvinnan bör undersökas vidare.

Med hjälp av detta enkla test har dödligheten i livmoder­ halscancer minskat med 31 procent i Mumbai.

Resultaten från den indiska

undersökningen presenterades på den årliga cancerkonferen­ sen Asco i usa.

KÄLLA: ASCO.ORG

Hallå där, Wanja Lundby-Wedin!

Wanja Lundby-Wedin efterträder Bengt Holgersson som ordförande i Cancerfondens styrelse.

Även om hon hade ett kort inhopp som prao-elev på Damernas Värld som 14åring blev hon aldrig någon journalist.

Däremot utbildade hon sig till under­ sköterska, fick anställning i Kommunal­ arbetarförbundet, invaldes i LOs ledning 1994 och tog 2000 som första kvinna över ordförandeklubban.

Detta är Wanja Lundby-Wedins yrkes­ liv på åtta rader. Jo, under fyra år har hon också varit ordförande i Europafacket.

Nu hälsar vi dig välkommen som ordförande i Cancerfondens styrelse!

– Jag blev väldigt hedrad över frågan att bli ordförande, säger hon i telefonen efter styrelsebeslutet. Cancerfonden är en betydelsefull organisation och jag ser våra medlemmar, givare och människor som ger minnesgåvor som en stor folkrörelse.

Jag är van vid att leda stora organisationer och tror att jag kan tillföra en del.

Wanja Lundby-Wedin är numera avtalspensionär. Huset i skärgården behöver omvårdnad och promenadstavarna står beredda vid dörren

lou Nordmark, Socialstyrelsens cancersamordnare.

eftersom hon nu kan glädjas åt mer fritid. Eller?

– Jag är också ordförande i Olof Palmes Internationella Center och sitter i styrelsen för Fairtrade International. I höstens kyrkoval kandiderar jag till kyrkomötet, Svenska Kyrkans beslutsorgan på natio­ nell nivå.

– Ett antal uppdrag i ideella sektorn passar mig bra. Den går som en röd tråd i mitt liv.

riskerna för brandmän att drabbas av lungcancer och ett 30-tal andra cancerformer.

KÄLLA: SOCIALSTYRELSEN.SE

FÅR BRANDMÄN CANCER? I brandrök finns cancer­ framkallande ämnen. Hur dessa påverkar brandmän via luftvägar och hud ska undersökas i ett forsknings­projekt lett av Carolina Bigert,

– Jag blev väldigt hedrad över frågan att bli ordförande, säger Wanja Lundby-Wedin.

KÄLLA: KAROLINSKA INSTITUTET, KI.SE

NORSKA KREFT­ FORENINGEN GER SIG IN I VALKAMPEN överläkare vid Karolinska Institutet. Hon ska analysera datamaterial för att få fram

Den 9 september gick Norge till val. Norges motsvarighet till Cancerfonden,

Kreft­foreningen, gav sig in i valkampen och ställde tre krav till politikerna: Alla cancerpatienter ska få en personlig kontakt­ person på sjukhuset.

Norsk cancerforskning måste stärkas.

Nya mediciner och ny behandlingsteknologi måste införas snabbare.

KÄLLA: KREFTFORENINGEN.NO

NUMMER TRE 2013 | RÄDDA LIVET | 9

PERSONLIGT Cecilia Frode

»Hjärtat vill ha kaffe.« MARIKA ROSENGARD

Jag har levt med tanken att var jag än är så är jag

ensam. I vilket sammanhang jag än är så är jag alltid ensam. Du är alltid ensam för hur mycket folk du än har omkring dig som känner dig och vill dig väl och som strävar åt samma håll som du så är du ändå alltid ensam. Andra människor har aldrig samma behov som du. Inte samma viljor. Det finns alltid andra agendor.

Jag fokuserade på det som skulle göras och var mycket målinriktad.

Men en dag så märkte jag att livet till stor del såg ut som en transportsträcka och jag var trött jämt. Jag var ju i det som kallas ”mina bästa år” men jag ville bara gå och lägga mig och sova. Livet var som en uppgift jag skulle klara av.

Men livet är en gåva. Något att njuta av.

Häromdagen försökte jag njuta av stunden. Jag

stannade upp och lyssnade till mitt hjärta.

Hjärtat talade tydligt till mig och sa att jag skulle gå och köpa mig en blus. Släppa alla mina göromål och ge mig själv en blus fast jag inte behövde.

Får jag det. Får jag göra något så onödigt? Jag gjorde det. Wow! Jag kan jag med! Göra så där som alla andra gör, bara vara!

Solen sken och våren smög sig in i kroppen.

Himlen var blå och jösses var nöjd jag kände mig med mig själv. På vägen till affären gick jag förbi ett kafé. Jag bejakade att hjärtat ville ha kaffe. Jag gick Cecilia Frode in där och beställde en latte. Sen satt jag där och är skådespelerdrack en latte mitt i nuet, mitt i stunden. Men jag vet ska och fick sitt inte om jag njöt. stora genombrott Jag upptäckte att jag registrerade varenda klunk i Ronny Danielsjag tog av latten och hur exakt lång stund jag suttit sons uppsättning där mitt i nuet med en hjärna sprängfylld av tankar av Shakespeares på allt jag skulle hunnit med under den där bara Som ni vill ha det vara-stunden om jag hade stannat hemma. Jag kände på Göteborgs en liten välbekant känsla av att vara jagad. Så jag Stadsteater 1996. reste mig och gick hem. Tog tag i allt som behövde Därefter har hon göras. ofta blivit anlitad Vi dagens slut tänkte jag på allt jag inte hunnit på såväl scen som med och allt jag borde ha gjort och allt jag kunde film liksom i tv gjort bättre. Helt blind över allt det jag faktiskt hade och radio. gjort.

2003 fick hon Guldbaggen för bästa kvinnliga biroll i filmen Klassfesten. I år tilldelas hon Tage Danielsson-­ stipendiet.

När ska man bli klar med allt det som man måste

göra först? Jag kom på att man aldrig blir klar med allt det där som måste göras.

Det är strävan efter att bli klar med allt ”det där” som får oss att känna oss dåliga och otillräckliga. Det blir dom där måstena som bestämmer om jag ska få känna mig nöjd vid dagens slut.

10 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2013

Dom där tankarna fanns inte när man var sju år.

Då var nuet så dominerande. Jag satte fast en sån där pappbit vid ekrarna i cykelhjulet med en klädnypa.

Sen cyklade jag runt lite varstans i stan och störde tystnaden med det där smattrande ljudet som blev.

Helst på söndagarna för då var allt så ohyggligt tyst och stilla i Linköping.

När jag tröttnade på det kunde jag gå till Vatten­ tornskogen. En tallskog med blåbärsris och vitsippor om våren. Den låg i närheten av där jag bodde och det fanns mycket att upptäcka där. Bland annat fanns det alkoholister i den skogen. Dom skulle man akta sig för, men pappa sa att dom var snälla. Dom hade bara hamnat lite på glid.

En gång såg jag och pappa fem alkoholister samti­ digt i Vattentornskogen. Det var en upplevelse. Dom hade alla somnat på en parkbänk eller rättare sagt runt om den och någon på bänken. Helt utslagna låg dom och snarkade i en liten hög i solskenet med vit­ sipporna omkring sig. Dom såg ut att ha det riktigt gott.

Vid dagens slut låg jag i sängen och tänkte på det

som gjort starkast intryck.

Det var liksom en rolig dag eller en tråkig dag.

Det var enkelt.

Den dagliga plågan av att känna sig otillräcklig och alltid vara lite jagad av sina egna tankar. När kom den och varför?

Jag tror jag måste sätta fast en sån där pappbit i ekrarna på cykelhjulet och backa bandet. Backa bandet innan det är för sent.

Finalgala BLIR STARTSKOTT

mot ALL cancer Rosa Bandet-kampanjen går in på sin 11e upplaga. Under en månad på året går människor man ur huse för att bidra på alla möjliga sätt för att svensk cancerforskning ska kunna nå framgång.

ROSA BANDETKAMPANJEN Syftet med Rosa Bandet-kampanjen är att bekämpa cancer genom forskningsfinansiering och att sprida kunskap om bröstcancer och väcka opinion.

Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj pågår 1–31 oktober.

I år genomförs kampanjen för elfte året i rad.

Sedan starten 2003 har kampanjen samlat in 404 miljoner.

ANDREA BJÖRSELL

fakta

På 1960-talet levde cirka hälften av bröst­ pengar till oss. Sponsorerna började redan cancerpatienterna i Sverige tio år efter den 16 september! diagnos och behandling. I dag är siffran drygt 80 procent.

Cancerfonden kommer därför att – Men vi tänker inte ge oss, säger Sara fortsätta Rosa Bandet-kampanjen även Brodahl, insamlingschef på Cancerfonden. nästa år, en aktivitet som brukar firas med Vi vill att alla ska överleva. Därför tänker en triumferande final med Rosa Bandetvi fortsätta kampen mot bröstcancer. galan. I år blir det lite annorlunda.

– Vi märker också att människor ute i – Namnet på årets gala berättar vad det landet är ytterst engagerade i cancerfrågan Rosa handlar om – Tillsammans mot cancer. och verkligen vill vara med i kampen mot Bandet- I år står all cancer i centrum och många cancer. Under en höstmånad gör de impo­ galan olika diagnoser kommer att belysas, säger nerande många aktiviteter för att samla in 2012.

Sara Brodahl.

NUMMER TRE 2013 | RÄDDA LIVET | 11

PRESSBILD

ROSA BANDET Större engagemang från sponsorerna

Tillsammans mot cancer – höstens tv-gala med olika diagnoser

Hallå där, Anton Glanzelius!

I höst avslutas Rosa Bandet-kampanjen med en cancergala i en ny kanal.

Vad betyder det för Sjuan att få oss till samarbetspartner?

Den 28 oktober klockan 20.00 till 22.00 direktsänds Cancer­

fondens insamlingsgala ”Tillsammans mot cancer” på Sjuan.

Tv-galan sänds i samband med Rosa Bandet-kampanjens avslut.

Vi får följa patienter med olika diagnoser, inte bara bröst­ cancer. Under kvällen får vi ta del av starka berättelser, uppleva folkkära artister och möta forskare i sitt dagliga arbete i kampen mot cancer.

– Jag tror att samarbetet mellan Cancer­ fonden och TV4-Gruppen är som gjort för varandra. Vi har båda en stark för­ ankring i hela Sverige och arbetar med ett stort engagemang och ärligt uppsåt vad vi än tar oss för. Jag ser Sjuan som en väldigt sympatisk och emotionell tv-kanal och vår gemensamma insamlingsgala kommer att andas hopp och mod.

– Vi är oerhört stolta över att få vara med och hjälpa till att besegra cancer till­ sammans med Cancerfondens alla givare.

Har du själv någon nära koppling till cancer?

Så kan företag bidra Företagspaketet Rosa Bandet kostar från 6 000 kronor. Köp det och deko­ rera din webbplats med denna banner! Du hittar all information på cancer fonden.se/rosabandet/ foretag

SNAMN • DITT FÖRETAGSNAMN • DITT FÖRET

Visa ditt företags engagemang på bästa sändningstid!

Med en textcrawler kan du exponera ditt företagsnamn i tv-rutan vid två tillfällen under vår direktsända insamlingsgala i Sjuan.

Pris: 15 000 kronor

– Två personer i min familj har cancer.

Trots att man vet hur vanligt det är så slog oron till med fruktansvärd kraft när cancerbeskeden kom. Lyckligtvis ser det ut som att behandlingarna har fungerat väl, vilket jag tackar högre makter och forskningen för.

Alla minns vi ju dig som den som ramlade ner genom glastaket i filmen Mitt liv som hund. Nu är du biträdande kanaldirektör för TV4-Gruppen.

Vad har du gjort där emellan som vi också bör minnas?

– Oj! Jag önskar att man mindes mig för min snygga bicykleta jag gjorde i Tors­ landa Cup när jag var 14 år, men tyvärr är det nog bara jag och min pappa som minns den fotbollssekvensen.

– Jag ser hellre att man minns de program som jag har varit med och jobbat med under åren, allt från Idol, Sen kväll med Luuk till Hela Sverige bakar. Att vara bakom kameran passar mig alldeles förträffligt.

12 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2013

MARITA ÖNNEBY ELIASSON

Rosa bandet – ditt fingeravtryck Årets rosa band har formgivits av mor och dotter, Helene och Elsa Billgren. Finger­avtrycket liksom din bröstcancer är ditt eget och kräver sin egen behandling.

lista TIDIGARE DESIGNERS 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Carin Rodebjer Lars Wallin Ingegerd Råman Gert Wingårdh Liselotte Watkins Per Holknekt och Lena Philipsson

2012 Klädmärket

Dagmar med systrarna

Kristina Tjäder,

Sofia Wallenstam

och Karin Söderlind

Att designa årets rosa band är Hele­ nes och Elsas första stora samarbete.

Hur kom ni fram till mönstret på årets rosa band?

– Vi spånade, säger Helene Billgren. Vi grävde i idébanken inom oss och från början var alla förslag tillåtna. Elsa och jag har blandat och gett. Vi ville att något skulle komma ur oss själva. Och efter möten och egna tankar växte en idé om fingeravtrycket fram.

Därefter fick de hjälp av en designer att färdigställa mönstret.

– Vårt mönster ”tummen” är peppen,

ANDREA BJÖRSELL

Vi känner formgivarna från gallerier och blogginlägg. Helene Billgren är konstnär och förutom måleri har hon designat uppsättningar för teater och opera.

Elsa Billgren är programledare, inre­ dare och bloggar passionerat om vintage­ mode. Elsa hämtar sin inspiration i 40-, 50- och 60-talets mode och inredning.

Årets designer av

trösten och hoppet i ett, säger Helene Cancerfondens rosa band 2013 är Elsa Billgren. Fingeravtrycken är våra egna och det personligaste vi kan ge. Självklart och Helene Billgren. ska vi bidra i kampen mot cancer, vi håller tummarna och inspireras av kroppens eget mönster.

Om bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancer­sjukdomen bland kvinnor.

Drygt 7 500 kvinnor i Sverige får diagnosen varje år av totalt 55 000 män och kvinnor som drabbas av cancer.

En av nio kvinnor får bröstcancer före 75-års ålder.

I dag överlever drygt 80 procent av dem som får bröstcancer.

I dag överlever drygt 80 procent av dem som får bröstcancer.

Varje år dör cirka 1 400 kvinnor på grund av sjukdomen.

Medianåldern vid bröstcancerdiagnos är drygt 60 år. Även män kan få bröstcancer, cirka 40 män varje år.

STATISTIK 2011

MÄN

Antal diagnostiserade fall Andel av alla cancerfall Insjuknande per 100 000 Prevalens – 5 år Prevalens total Relativ 5-årsöverlevnad % Relativ 10-årsöverlevnad % Antal dödsfall

45 0,1 1 165 366 79,6 67,1 15

KVINNOR

8 382 30,3 176,8 31 605 94 406 90 83,5 1 405

KÄLLA: CANCER I SIFFROR 2013

NUMMER TRE 2013 | RÄDDA LIVET | 13

ROSA BANDET Större engagemang från sponsorerna

28 sponsorer deltar i årets Rosa Bandet-kampanj.

De har låtit fantasin flöda och inte sparat på den rosa färgen. Håll utkik i butik!

Scorett. Rosa stövel med kort skaft. 399 kronor varav 50 kronor går till Rosa Bandet-kampanjen.

Gummistövlar till matte och koppel till jycken

Anna Löfgren, projektledare på Cancerfonden.

ica, Apoteket och Lindex är trogna sponsorer.

Förutom att sälja det rosa bandet lägger de krut på information och aktiviteter kring Cancerfondens budskap om fysisk aktivitet 30 minuter per dag.

Dessutom erbjuder ica frukt och grönt såsom sallad, potatis, morötter, blåbär, hallon samt Rosa bukett och Rosa kassar för att samla in så mycket pengar som det bara är möjligt till svensk cancer­ forskning.

Lindex ingår i en internationell kampanj med en designad kollektion och ett Rosa armband av Matthew Williamson. 10 procent per produkt ur kollektionen och 80 kronor vid försäljning av armbandet går till Rosa Bandet-kampanjen.

L’Oreals bidrag förutom en 5-krona per försåld produkt handlar om att ta hand om sin hud efter 30-minuterspasset med promenadskorna/jogging­ pjucken under rubriken ”Styla dig efter träningen”.

Bonjour säljer bullogram över hela landet.

10 kronor per bullogram går till Rosa Bandetkampanjen.

Scorett är med i Rosa Bandet-kampan­ jen med rosa gummistövlar med kort skaft.

– Hööks är också en ny sponsor, säger Anna Löfgren, projektledare för sponsring och företagssamar­ beten på Cancerfonden. De säljer rosa hundkoppel och ryktborstar till hästen. 20 procent av priset går till vår kampanj.

– Vi hoppas naturligtvis att årets kampanj ska slå tidigare års insamlingsresultat, säger Anna Löfgren.

När du köper Bolsius rosa doftljus går 6 kronor till Rosa Bandetkampanjen.

Crescent fortsätter sin säljaktivitet av två cyklar

som vi skrev om i Rädda Livet nr 2. Nu även med rosa hjul, cykellampa och lås i vintagestil.

En av årets nya sponsorer är Kronägg som ger 1 krona per tiopack med ägg.

14 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2013

Vid försäljning av detta däck från Crescent får kampanjen 10 kronor.

Gilles punchrulle och chokladbulle kostar cirka 45 kronor per förpackning. En femma går till kampanjen.

Supreme Card Woman skänker 100 kronor till Rosa Bandet-kampanjen för varje nytecknat kort.

Silvertejp på Stockvis – en femma går till kampanjen.

Rosa ägg från Kronägg. 1 krona per förpackning i bidrag.

Armband från Lindex. Priset är 100 kronor och hela vinsten går till Cancerfondens Rosa Bandetkampanj.

Köper du denna rosa pillerburk på Apoteket går 2:90 till kampanjen.

GHD. 10 procent av priset per produkt tillfaller kampanjen.

Hundkoppel från Hööks. Pris 99 kronor, varav 20 kronor i bidrag.

Bonjour.

10 kronor per bullogram går till Rosa Bandetkampanjen.

För varje såld förpackning skänker Kellogg´s 2 kronor till Rosa Bandet-kampanjen.

NUMMER TRE 2013 | RÄDDA LIVET | 15

TEMA Bröstcancer

CHOCKEN BLEV EN

livsuppgift I USA väcker en grupp marinkårssoldater som drabbats av en “kvinnlig” cancer hopp om nya rön kring bröst­ cancerns uppkomst.

TEXT PER LILJAS FOTO LINDA FORSELL

Mike Partain förstod allvaret då han blev kallad

till mammografi. Först hade den där knölen under hans högra bröstvårta inte oroat honom. Bröstcancer var ju något som bara drabbade kvinnor. Men när han fått sin diagnos och den första chocken lagt sig var det fortfarande något som skavde i hans tankar.

Varför just han? En skötsam man på 39 år?

Ett par månader senare bekräftade ett nyhetsin­ slag i tv hans känsla. Uppenbarligen hade dricks­ vattnet på marinbasen där Mike växte upp varit förorenat i årtionden.

Medan Mike påbörjade sin cytostatikabehandling började han söka ytterligare information om vad som skulle visa sig vara en av USAs värsta miljö­ katastrofer någonsin. Hans mål var att få marin­ kåren att ta ansvar för olyckan.

Som en oväntad bonus har hans arbete bidragit till att ge forskningen hopp om nya rön kring bröst­ cancerns uppkomst.

Camp Lejeune är en enorm militärbas belägen

vid North Carolinas sanka kust. Hem för 137 000 soldater, familjemedlemmar samt civilanställda är den nästan att likna vid en stad. Vid sidan om trä­ ningsbanor för eldkastare ligger bowlingalléer och shoppingcentrum. Och till skillnad från en vanlig tätort är de flesta invånare på väg. Efter ett par år på Camp Lejeune blir unga kadetter ivägskickade till

Trikloretylen, tce, är ett klorerat kolväte som vanligen används som industriellt lösningsmedel.

Trikloretylen används i svensk verkstadsindustri primärt för avfettning, men också som lösningsmedel i limprodukter.

tjänst runtom i världen. Därför räknar man med att så många som en miljon människor kan ha drabbats av det brunnsvatten som förorenades mellan åren 1957 och 1987.

Invånare under den tiden vittnar om vatten som ibland smakade så illa att det inte gick att dricka.

Den cancerframkallande kemikalien trikloretylen, tce, sköljdes ned i brunnarna då vapen och annan utrustning fettades av. Från tvätteriet trängde pce in i vattensystemet och från fordonsdepåerna beräknas uppemot 4 miljoner liter bensin ha läckt ut. Hal­ terna av de giftiga kemikalierna uppgick i vissa fall till över tvåhundra gånger de tillåtna värdena.

Richard Clapp, epidemiolog på Boston University, var en av de ledande forskarna vid den liknande miljökata­strofen i staden Woburn på 1980-talet, ett fall som ledde till den Oscarsnominerade filmen ”A Civil Action” med John Travolta i huvudrollen.

– Jag har arbetat med vattenföroreningskatastro­ fer i 39 år och aldrig hört om något lika illa som Camp Lejeune, säger han.

Om marinkåren hade fått som den ville hade all­

mänheten förmodligen aldrig hört om katastrofen.

Det hade också varit fallet om inte Mike Partain och den före detta marinofficeren Jerry Ensminger inte hade gjort fallet till sin livsuppgift. Jerry var huvudperson i det tv-inslag Mike såg strax efter han

fått sin diagnos. Efter flera års kamp för att få ma­ rinkåren att ta ansvar för hans dotters bortgång i en ovanlig form av leukemi hade Jerry väckt mediernas intresse. Mike blev den radarpartner han inte ens visste att han hade behövt. I hopp om att hitta fler män med bröstcancer från Camp Lejeune publicerade han sin historia i en lokaltidning. En månad senare hade han ett meddelande på sin telefonsvarare.

– Jag svimmade nästan när jag hörde det, säger Mike. Det var en man från Alabama som kom från precis samma kvarter som jag i Camp Lejeune och också hade bröstcancer. Vid det tillfället förstod jag att det inte var en tillfällighet.

Jerrys huvudsakliga jobb har däremot varit att gräva fram de dokument som rör vattenföroreningen.

Deras efterforskning, vilken bland annat har visat hur marinkåren inte stängde brunnarna förrän fem år efter att de fick reda på problemen, har de spridit till media

Tills i dag har Mike funnit 84 andra män med bröst­

cancer från Camp Lejeune. En av dem, Terry Torney, driver en restaurang i Tampa, Florida, och Mike anordnar en träff där med ytterligare tre drabbade.

De är alla före detta marinkårssoldater, och deras kroppshyddor och hållning matchar rollen. Under deras skjortor bär de däremot ärr som bryter av likt en falsk ton i ett ackord. Ett par av dem har upplevt hor­ monförändringar och uttrycker skam över det. Bit­ terheten står tung kring bordet, inte minst för att de inte fått någon ersättning från marinkåren. Men det finns också en envis beslutsamhet, de vill alla bidra på det sätt de kan till Mikes och Jerrys kamp. Några av dem var med och blottade sina bortopererade bröst för en kalender som Mike producerade. Han tar fram ett exemplar och kommenterar medan vi bläddrar.

– Det här är Ralph, han mår inget vidare. Pete fick ett dödsdatum 2010. Han är fort­ farande vid liv, men kämpar.

Joe är död.

Mike och

Vid det tillfället förstod jag att det inte var en tillfällighet.

Mike Partain, son till en marinkårssoldat, född på Camp Lejeune.

NUMMER TRE 2013 | RÄDDA LIVET | 17

TEMA Bröstcancer

samt använt för att trycka på politiker. 2011 släpptes dokumentärfilmen “Semper Fi: Always Faithful” om deras kamp, med titeln hämtad från marinens latinska motto, “alltid lojal”.

– Min far och min farfar var marinofficerare, säger Mike. Jag blev uppfostrad att ta ansvar då jag gjort något fel och jag har alltid trott att marinen har fungerat på samma sätt. Men ju mer jag involverade mig i det här förstod jag att det var precis tvärtom.

Min tro på dem som styr har skakats i grunden.

Richard Clapp är en av de experter som övervakar

den omfattande utredning som har inletts för att undersöka exakt hur stor effekt katastrofen i Camp Lejeune har haft. För honom och hans kolleger är det ett hoppfullt arbete. På grund av marinbasens väldokumenterade föroreningar och exakta register av invånare kommer det att gå att avgöra med tidigare oöverträffad precision i vilken omfatt­ ning varje individ har utsatts för olika kemikalier.

Ett dussin sjukdomar, framförallt olika former av cancer, har upptäckts i området, men just manlig bröstcancer utgör en unik studiemöjlighet.

– Det är lättare att studera den direkta länken mellan kemikalier och bröstcancer hos män, efter­ som män är opåverkade av de reproduktiva funktio­ ner i brösten som kan leda till cancer hos kvinnor, säger Richard Clapp.

Förutom ett hopp om att vinna en större förståelse

för vad som orsakar bröstcancer finns det en möj­ lighet att studierna i Camp Lejeune kan leda till hårdare regleringar av de kemikalier som släpptes ut. Redan i höstas började Världshälsoorganisa­ tionen, who, i samarbete med eu att diskutera tce, vilket i dag används i vissa kemtvättar, biltvättar samt i fläckborttagningsmedel, med Camp Lejeu­ ne-fallet som grund. De första uttömmande svaren av studierna på plats kommer dock först senare i år.

Mike och Jerry har däremot redan vunnit sin första stora seger.

Den 6 augusti 2012 var de två tillbaka i Washing­

ton, men den här gången som gäster i Vita Huset.

Terry Torney, före detta marinkårs­soldat på Camp Lejeune.

18 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2013

Forskning från cancerbioanalyser utförs av National Cancer Institute (senare National Toxicology Program) visade att exponering för trikloretylen är cancerframkallande hos djur som producerar levercancer hos möss, och njurcancer hos råttor. Forskning publicerad i 1994 undersökte förekomsten av leukemi och non-Hodgkinlymfom i populationer exponerade för tce i sitt dricksvatten.

PETE SOUZA

Den 6 augusti 2012 undertecknade president Obama en lag som ska hedra USAs veteraner och ge underhåll till Camp Lejeune-familjerna.

President Barack Obama hade bjudit in dem för att närvara då han skrev under ”deras lagförslag”, vilket döpts till The Janey Ensminger Act efter Jerrys bortgångna dotter. Lagen skulle komma att ge Camp Lejeunes drabbade marinkårssoldater kompensation för sina sjukvårdskostnader. ”Det är vår moraliska och heliga plikt att skydda dem som jobbar för att skydda vårt land”, var Obamas ord innan han lyfte sin penna.

När jag pratar med Mike efteråt uttrycker han återhållsam glädje. Eftersom han själv inte varit an­ ställd av marinen omfattas han inte av den nya lagen.

– Det var en kompromiss, men en bra start.

Sedan ett drygt år har läkarna förklarat Mike cancer­fri. Han är däremot inte fri från den överty­ gade kämpaglöd som sjukdomen väckte hos honom.

– Jag tänker ofta på dem som inte klarade det och frågar mig “varför överlevde just jag?” På grund av att jag är kvar och har en röst ger det mig ett ansvar att tala ut.

Makthavarna som handhar Camp Lejeune-frågan gör nog bäst i att inte pusta ut än.

Min tro på dem som styr har skakats i grunden.

Chet Sisky, före detta marinkårssoldat på Camp Lejeune.

NUMMER TRE 2013 | RÄDDA LIVET | 19

TEMA Bröstcancer

Tillvaron rasade samman när Lena Junbergers man lämnade henne två dagar efter avslutad cytostatika­ behandling.

– Jag trodde aldrig jag skulle bli glad igen, säger hon.

Men det blev hon.

TEXT BIRGITTA FORSSELL FOTO KARL GABOR

Lena fick hjälp av sina Det har gått ett drygt år sedan Lena avslutade sin behandling och hon strålar av livsglädje. Håret har vuxit ut, är tjockt och lite lockigt i nacken. Midsommaren firades på Åland med nya kärleken Totte.

– Ja, det hade jag inte kunna drömma om när jag satt på golvet hemma i lägen­ heten och storgrät. Min man hade dumpat mig när jag kände mig som fulast, utan hår, uppsvullen, med svamp i munnen och utslagen efter behandlingen, berättar Lena. Självklart kan alla förlora käns­ lorna för någon, men tidpunkten var så grym. Vi hade varit tillsammans i tjugo år och gifta i tio.

Lenas bröstcancer upptäcktes i okto­

ber 2011 och hon opererades i november och började med cytostatika.

Lenas tips Ta emot hjälp av vänner och familj!

Motionera! Jag gick ut varje dag oavsett hur jag mådde och började på gym igen så fort jag orkade.

Gör saker fast du inte vill – allt är bättre än bara sitta hemma.

Självklart kan alla förlora känslorna för någon, men tidpunkten var så grym.

20 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2013

– Håret föll av direkt, men jag kände mig ändå okej. Min man fanns där och alla mina vänner. Trots bakslag, när jag låg inlagd nästan utan några vita blod­ kroppar, tyckte jag att sjuktiden gick hyfsat. Men allt rycktes undan när han lämnade mig.

Däremot fanns vännerna kvar. De såg till att Lena åt, tog med henne ut på aktiviteter och lyssnade på hennes hat­ berättelser om och om igen.

– De ringde varje morgon och varenda helg var uppbokad. Jag kunde få ett sms där det stod: ”Fotografiska museet i dag kl 14.” Och jag gick fast jag inte kände för det.

Lena sökte också professionell hjälp.

– Jag ringde till psykakuten på Karo­ linska Universitetssjukhuset i Huddinge och fick bra stöd – sömntabletter som jag åt en tid, samtalsstöd och total support.

Förra sommaren avslutades på rehabi­ literingscentret Mösseberg, Lena mådde bättre, men dippade igen när hon kom hem.

Vardagsworkout i din smartphone Visste du att motion 30 minuter om

– Jag tycker verkligen jag har ett bra liv i dag, säger Lena Junberger, som motionerar så ofta hon hinner och ser till att göra roliga saker.

Läs mer om appen på vardagsworkout.se från den 1 oktober.

Hope – tacksam för varje dag

vänner

En personlig skildring

– En väninna tog mig till Spanien och jag var det värsta ressällskap du kan tänka dig. Jag såg par överallt och sade: ”det är du och jag som blev över”, berät­ tar Lena med ett skratt.

Men sedan vände det sakta men

säkert.

– En bra kurator fick mig att inse att jag hade ett val: att begrava mig i sorg och ilska eller att börja leva igen.

Lena valde livet. Hon började i Caro­line av Ugglas alla kan sjunga-kör, motionerade så ofta hon kunde och i december dök Totte upp – mannen som gör henne glad och som hon kan prata med om precis allt. Jag träffade verkli­ gen en fantastisk man, säger hon.

– En kompis sade när jag mådde som sämst: ”Vänta och se hur du mår om ett år.” Jag ylade att jag kommer att må precis likadant. Men hon fick ju rätt.

Jag har ett roligare liv i dag än jag haft tidigare, säger Lena Junberger.

dagen minskar risken för cancer? Det spelar ingen roll om du cyklar, städar, dansar eller promenerar – huvudsaken är att du höjer din puls.

I oktober lanserar Cancerfonden ”Var­ dagsworkout”, en app till din smartphone som hjälper dig att hitta enkla och roliga träningstillfällen i din vardag.

Utmana dig själv och dina vänner genom att mäta tiden du motionerar och räkna stegen med hjälp av appen.

fakta

LENA JUNBERGER Ålder: 51 år Bor: Skogås Gör: driver en hudvårdssalong Fritidsintressen: träna, sjunga i kör, träffa vänner, resa, läsa.

av en kvinnas bröstcancer.

Att drabbas av ett cancer­ besked skapar både ångest och oro. I den här boken får vi följa författarens väg genom sin sjukdom och sitt tillfriskanande.

– Jag var tvungen att ta mig igenom och överleva min bröstcancer, säger hon.

Hon måste göra det för sin då 10-åriga dotters skull, och hon lyckades.

Hope Lotta Tenor Recito Förlag Cirkapris: 190 kronor (Du kan köpa boken via Internet.)

Lotta Tenor, legitimerad sjuksköterska, som skrivit boken på

83 sidor, blev sjuk 2003. Du kan träffa Lotta på bokmässan i Göteborg den 27 september.

Vinn boken!

Skriv ett vykort till Marita Önneby, Cancerfonden, 101 55 Stockholm eller mejla marita.onneby@cancerfonden.se

NUMMER TRE 2013 | RÄDDA LIVET | 21

TEMA Bröstcancer

Springer för min systers skull Det senaste året har Ann-Charlotte Lundquist sprungit för livets skull. Hon har lagt kilo­ meter efter kilometer bakom sig och samlat in krona för krona till Cancerfonden.

I dag är summan 15 000 kronor.

TEXT OCH FOTO ANNA VÖRÖS LINDEN

Projektet började när hennes tvillingsyster i fjol drabbades av bröstcancer; AnnCharlotte kände att hon ville göra något positivt.

Det är långt ifrån alla som tänker på ett

långlopp på tio mil som något roligt och livsbejakande. Men Ann-Charlotte Lund­ quist gör det. Inför starten av Stockholm Ultra Marathon den 4 augusti var hon väl förberedd. Hemma i Falköping hade hon tränat enligt ett speciellt program och värmt upp med lopp som Stockholm Marathon och Göteborgsvarvet.

– Ändå kändes det pirrigt och jag sov lite dåligt natten innan.

Starten gick klockan sju på morgonen och de första timmarna gick bra. Sedan Starta egen kom värmen. insamling!

– Det blev rätt tufft. Jag behövde Gå in på lite drygt tolv timmar för att klara cancerfonden.se de tio milen och när jag kom i mål och tryck på fliken hade jag rejält ont i fötterna. Jag tror Stöd oss. att jag klarade av loppet för att jag var så otroligt motiverad och peppad.

Men tillbaka till Ann-Charlottes

engage­mang för sin insamling. Medan hennes veckor fylldes av träning och sökande efter sponsorer till satsningen, fortsatte systerns vardag med operation följt av cytostatikabehandlingar var tredje vecka. Tack vare den tidiga upptäckten av den aggressiva tumören var prognosen god.

Länge hade Ann-Sofie planer på att följa med till Stockholm och stå intill banan med sin familj och heja på Ann-Charlotte. Men de dagliga strål­ behandlingarna under sommaren tog på krafterna. Hon stannade hemma och följde Ann-Charlotte via livesändningen Med både rosa t-shirt och på datorn. skosnören visade Ann-Char– När hon sprang över mållinjen var jag lotte sitt fokus med löpträöverlycklig, det kändes så coolt. Min syster ningen och tävlandet. är så stark, hon ger sig inte i första taget.

Vi är båda lika envisa.

Dagen efter Ann-Charlottes långlopp

Motivationen väcktes senhösten

2012. Ann-Charlottes tvillingsyster Ann-Sofie Svensson hade känt en knöl i bröstet.

– Det kändes jättejobbigt när hon ringde och berättade att det var bröst­ cancer, säger Ann-Charlotte.

Systern Ann-Sofie kände mitt i sorgen över sin diagnos en oro som inte handlade om henne själv.

– En av mina första tankar var om det här skulle komma att drabba min tonårs­ 22 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2013

dotter Johanna någon gång i framtiden.

Just då kom nog de tankarna för att slippa tänka på att det handlade om mig, men det fanns också en verklig rädsla.

När tvillingsystrarna var tolv år dog deras mamma av cancer i levern. Den person som blev deras fasta punkt i tillvaron var mormor Elna. Tolv år senare drabbades även hon av cancer i levern.

– Det var en stor sorg att förlora henne och hon tyckte att det var väldigt svårt att behöva lämna oss, minns Ann-Charlotte.

Det viktiga med AnnCharlottes satsning var att samla in pengar till Cancerfonden. Själv mår hon bra av all träning.

i Stockholm var Ann-Sofie på sin sista strålbehandling i Göteborg.

– Ja, nu är det över. Visst, jag ska få en spruta var tredje vecka på onkologen i Skövde till och med april, men sedan ska jag vara fri.

Ann-Charlotte fortsätter både med löpningen och insamlingen.

– Kanske blir det min nya grej att springa ett lopp på tio mil någon gång om året och samla in pengar till Cancerfon­ den. Det känns så meningsfullt och min kropp mår verkligen bra av löpning.

ISTOCKPHOTO

BRÖSTENS TÄTHET har betydelse för behandlingsframgången Kvinnor med “täta” bröst, med mycket körtelvävnad, har större risk att drabbas av bröstcancer än andra.

Bröstens täthet kan också användas för att studera hur bra behandlingen mot cancer fungerar, och för att göra bröstcancer­screening ännu mer effektiv. Det är professor Per Hall övertygad om.

Per Hall längtar efter semester när Rädda Livet träffar honom strax innan sommaren för att prata

om hans forskning. Till vardags är han professor vid Karolinska Institutet i Solna, och de senaste veckorna har varit mer intensiva än vanligt. Journalister har ringt i ett och han har åkt runt till olika sjukhus för att berätta om sin senaste studie.

– Som forskare är det ovanligt att man får uppleva att en studie ger resultat så snabbt, säger Per Hall.

Det som väckt så mycket uppmärksamhet är en

studie som visat att bröstens täthet skulle kunna vara NUMMER TRE 2013 | RÄDDA LIVET | 23

TEMA Bröstcancer

Per Halls studie visar att risken att avlida i bröst­

GUSTAV MÅRTENSSON

en markör för hur bra behandlingen biter. Tanken väcktes för flera år sedan när Per Hall läste en fall­ beskrivning av en patient där det syntes på mammo­ grafibilderna att bröstens täthet minskade under läkemedelsbehandlingen. Han började söka pengar för att göra en studie, och fick till slut ett anslag från Cancerfonden.

– Det ledde till att vi kunde anställa en sjuksköter­ ska och börja samla in data, berättar Per Hall.

I studien har forskarna följt nästan 1 000 kvinnor som fick bröstcancer och opererades under mitten på 1990-talet. Ungefär hälften fick tamoxifen, ett läke­ medel som ges för att minska risken för återfall. En effekt är att det minskar andelen bröstkörtelvävnad i brösten. På en mammografibild ser körtelvävnaden vit ut, medan fett är svart. Genom att jämföra mam­ mografibilder tagna före och under behandling går det alltså att se hur behandlingen verkar.

– Som forskare är det ovanligt att man får uppleva att en studie

cancer inom 15 år var halverad hos dem där bröstens ger resultat så snabbt, säger professor Per Hall, Karolinska Institutet. täthet minskade ordentligt under behandlingen.

– Det är en mycket kraftig prognostisk markör och den förutsäger risken under lång tid, minst 15 år, säger han. någon vedertagen, automatiserad mätmetod. Per Hall har nu inlett ett samarbete med forskare som utveck­ De flesta andra markörer är kopplade till själva tumören, som till exempel storlek eller hormonkäns­ lat en sådan metod, och som han tycker är lovande. lighet.

– De säger egentligen mest om hur det går för Bröstens täthet är inte det enda som avgör en gruppen kvinnor med en specifik tumör de första kvinnas risk för bröstcancer. I en jättelik studie, med namnet Karma, kartlägger Per Hall och hans 5–10 åren. Det fina med täthet är att vi får ett mått kolleger 70 000 kvinnor för att bättre ringa in dem på den individuella effekten av behandlingen fast som har hög risk för bröstcancer. Studien bekostas av tumören är borttagen, förklarar Per Hall.

Han berättar att röntgenläkare redan har börjat få en stor donation – sammanlagt 70 miljoner kronor remisser från onkologer, som vill veta hur tätheten – från Tetrapak-miljardärerna Hans och Märit förändras i deras patienters bröst. Problemet är att det Rausing.

Karma-studien har redan givit ny kunskap om de inte räcker att titta på mammografibilderna – täthe­ arvsanlag som ökar risken för bröstcancer. När dessa ten måste beräknas noggrant. Och ännu finns inte vägs samman med kvinnornas livsstil – till exempel hur många barn de fått – och bröstens täthet, går det att få fram en grupp som har ordentligt förhöjd risk jämfört med de andra.

Det är en mycket kraftig prognostisk markör.

Per Halls förhoppning är att den nya kunskapen

ska leda till bättre metoder att hitta bröstcancer i tid.

Exempelvis skulle kvinnor med hög risk följas upp oftare, och eventuellt få förebyggande behandling.

– Vi kan inte bara säga till en kvinna att “du har täta bröst” – vi måste också erbjuda något. Till exempel kompletterande undersökning med ultraljud eller någon annan metod, eftersom det är svårt att upptäcka tumörer i täta bröst med mammografi.

LISA JACOBSON

fakta VIT FÄRG AVSLÖJAR RISK Täta bröst innehåller mycket körtelvävnad, som avbildas i vitt på mammografibilden, medan det svarta är fettvävnad. Kvinnor med täta

24 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2013

bröst har dels högre risk att få bröstcancer, dels är det svårare att upptäcka tumörer eftersom dessa också är vita på mammografibilden.

LÄS MER Karma: karmastudien.se Bröstcancer och gener: nature.com/icogs

Är det bra att veta, så att man kan göra något åt saken?

Per Hall och de andra forskarna bakom Karma­

studien arbetar nu för att försöka hitta en lämplig dos, som minskar bröstcancerrisken, men som ger acceptabla biverkningar. Sedan räknar de med att starta en studie och erbjuda behandling till svenska kvinnor med hög risk. Målet är att bättre än i det brittiska projektet kunna identifiera de kvinnor som har en hög risk för bröstcancer och verkligen gagnas av förebyggande behandling.

Det är förstås viktigt att ingen mot sin vilja prackas

på vare sig behandling eller vetskap om sin cancer­ risk. Men enligt en enkät till kvinnor i Karmastudien ville faktiskt hela 94 procent få veta sin risk för bröstcancer. Jag är nog – trots allt – en av dem.

Det återstår att se hur många som är beredda att medicinera i förebyggande syfte.

I Storbritannien togs i somras ett uppmärksam­

Lisa Jacobson är forsknings­ redaktör på Cancerfonden

mat beslut av hälsovårdsmyndigheten NHS och National Institute for Health and Clinical Excel­ lense: Att rekommendera och erbjuda kvinnor som har nära släktingar med bröstcancer tamoxifen eller det liknande preparatet raloxifen. Den förebyggande behandlingen ska pågå i fem år och nästan en halv miljon kvinnor i England och Wales kan komma i fråga. Myndigheterna räknar med att behandlingen, som kostar ungefär 300 kronor per kvinna och år, kan rädda tusentals kvinnoliv. Om färre insjuknar i bröstcancer kan dessutom sjukvårdskostnaderna minska drastiskt.

Men att ge friska kvinnor cancerläkemedel i före­ byggande syfte är inte okontroversiellt. Problemet är förstås de biverkningar som gör att många kvinnor inte tar sina mediciner – trots att de faktiskt haft cancer. Det handlar framför allt om hormonella ef­ fekter som liknar klimakteriebesvär, men även ökad risk för livmoderhalscancer.

NUMMER TRE 2013 | RÄDDA LIVET | 25

ANDREA BJÖRSELL

Jag är en av de 70 000 som har gått med i Karma­ studien, som ska identifiera kvinnor med hög risk för cancer. När jag kallades till min första mammo­ grafi kom inbjudan att vara med i studien som ”ett brev på posten”. Och visst ville jag det. Dels för att bidra till kunskap som kan hjälpa dem som drabbas av bröstcancer, dels för att jag är nyfiken på hur en sådan stor vetenskaplig studie fungerar. Dessutom finns förstås det där lilla orosmomentet – vilken risk har jag själv? Kommer jag att vara en av dem som drabbas?

Jag har funderat ganska mycket på just det där frågetecknet. Vill jag verkligen veta om jag har hög risk för cancer? Hur kommer det att påverka mitt liv om jag skulle få ett sådant besked? Skulle jag bara bli orolig och känna mig sjuk fast jag fortfarande är frisk? Eller är det bara bra att veta, så att man kan göra något åt saken?

Ett syfte med Karma-studien är just att försöka hitta metoder att minska risken för högriskkvinnor­ na att insjukna. En sådan är att äta medicin i före­ byggande syfte. Det finns redan studier som visar att den som äter hormonläkemedel såsom tamoxifen faktiskt kan minska sin risk att insjukna.

I en svart/vit bildsvit möter vi Kristian Gidlunds ansikte inför uppgiften att raka av sig håret efter cytostatika­ behandlingen. ”I bland hör jag flygplanen när jag sitter på säng­ kanten i natten och funderar”, skrev han på sin blogg i somras.

”I KROPPEN MIN” En fotoutställning om Kristian Gidlund

”I kroppen min” är en fotoutställning av fotografen Emma Svensson, nära vän till Kristian. Hon har under ett års tid med sin kamera dokumenterat hans liv.

80 fotografier i svartvitt och färg där

porträttbilder blandas med natur- och miljöbilder. Utställningens röda tråd är Kristians liv.

Emma började dokumentera Kris­ tians turnéliv när han var trummis i bandet Sugar­plum Fairy, en tid då han fortfarande var en ”bekymmersfri pojke med framtidsdrömmar,” som han själv uttrycker det. Han är också journalist, författare och bloggare.

Vi är många som har följt Kristian Gidlunds cancerresa genom bloggen ”I kroppen min” som haft mer än 7 miljoner

besök. I juni berättade han om resan mot livets slut i sitt Sommar-program i P1.

Kristian fick sin cancerdiagnos 2010. Året därpå avslutades hans behandling, men efter ytterligare ett år var cancern tillbaka, nu obotlig.

Genom fotografierna kan vi följa

Kristian på hans resa från cancerbeskedet till den dag han kommer att tvingas möta döden, endast 29 år gammal. De sista fotografierna på utställningen är tagna på den plats där han önskar bli begravd.

I dag vet Kristian att han inte kommer

SE BILDERNA I FLERA STÄDER! Utställningen I kroppen min kommer att visas i Malmö på Galleri Vasli Souza den 6 till 29 september. I Visby under oktober och i Borlänge i november.

Om ni är intresserade av att ställa ut utställningen kontakta Emma på emma@rockfoto.nu.

50 procent av alla intäkter på entré och försäljning av bilder går direkt till Cancerfonden.

2010 blev Kristian Gidlund sjuk i cancer.

Då startade han sin blogg där han skrivit vackert om något fruktansvärt.

I dag vet Kristian Gidlund att han inte kommer att överleva sin cancersjukdom.

att överleva sin cancersjukdom. Med den vetskapen får bilderna en annan innebörd för mig som besökare. Särskilt en serie bilder som följer Kristian när han tvingas raka av sig håret efter sin cytostatika­ behandling. Bilderna i kombination med Kristians egna ord från hans blogg berör mig mycket.

MARTINA FRICK-ISBERG

ANSVARIG FÖR SOCIALA MEDIER , CANCERFONDEN

ASIH Hemsjukvård kan se ut på olika sätt

Det finns i dag inga övergripande, nationella regler för vad som gäller inom den avancerade hemsjukvården, ASIH, som alltså kan se helt olika ut i olika delar av landet.

Det som är beskrivet nedan gäller enbart Stockholms läns landsting. Kontakta ditt landsting för information om vad som gäller på just din hemort.

Hjälpen är nära

syrgas, intravenös antibiotika, blodtrans­ fusioner med mera.

Det finns dock vissa medicinska

begränsningar för vad ett asih-team kan erbjuda. Om patienten lider av svår ångest brukar hen erbjudas behandling på sjukhus. Ren intensivvård går inte heller att utföra i hemmet.

I ett asih-teams uppgifter ingår även att stötta anhöriga, både under sjuk­ domstiden och i samband med dödsfall.

– Närstående har rätt till samtals­ stöd och vi kan även hänvisa till andra former av stöd, till exempel psykolog­ hjälp.

Man behöver inte längre ligga på sitt yttersta för att få tillgång till avancerad sjukvård i hemmet, asih. Den som har en obotlig sjukdom som kräver täta vårdkontakter kan i dag välja att få vårdas hemma.

– I dag läggs många sjuka personer in på sjukhus i onödan. Den professionella och personliga vård som asih-team ger i hemmet är oftast bättre för många med svår kronisk sjukdom. Vi har otaliga exempel på patienter som får färre symtom när de känner tryggheten i att snabbt kunna få hjälp i sin egen miljö, säger Mikaela Luthman, överläkare på Stockholms sjukhem och ansvarig för två asih-team på Kungsholmen och Norrmalm.

Hon tycker att det är hög tid att av­ dramatisera den avancerade hemsjuk­ vården, en vårdform som många för­ knippar enbart med palliativ (lindrande) vård i samband med en nära förestående död, oftast orsakad av cancer.

– Så är det inte längre. I dag kan många fler patientkategorier remitteras till avancerad hemsjukvård, till exempel hjärtsjuka, kol- och als-patienter. Vi kan utföra nästan alla medicinska åtgärder utom röntgen i hemmet. Vi ger dropp,

människa och för de anhöriga är trygghet oerhört väsentlig.

– Bara det att de slipper ringa till en växel utan alltid direkt kommer fram till rätt person uppskattas enormt. Liksom vetskapen om att hjälpen är så nära. Enligt våra regler får det dröja högst 30 minuter från samtalet tills teamet är på plats, säger Mikaela Luthman, som också har noterat att de patienter som får vård i hemmet får betydligt färre infektioner.

– De mår i allmänhet både fysiskt och psykiskt mycket bättre hemma än på sjukhus.

Hemsjukvården kan se ut på olika sätt Vem har rätt att få ASIH?

För att bli inskriven i den avancerade hemsjukvården krävs att man har en allvarlig kronisk sjukdom som kräver täta vårdkontakter, till exempel olika typer av cancer, svår hjärtsjukdom, als, kol, svåra smärttillstånd. Man behöver inte vara i slutstadiet för att få palliativ vård i 28 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2013

hemmet, en asih-patient kan befinna sig i många olika stadier av sjukdomen.

Kan man själv välja vård på sjukhus i stället för ASIH?

Nej. Det medicinska tillstån­ det avgör vilken vårdform som är lämpligast och det krävs alltid remiss av läkare. asih-team kan inte erbjuda

övervakning dygnet runt.

De palliativa patienter som är inskrivna i asih kan dock snabbt och enkelt erbjudas en tillfällig sjukhusplats vid behov.

Vilka yrkesgrupper ingår i ett ASIH-team?

Läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist, kurator och vid behov

även präster eller liknande för existentiella frågor.

Kan man välja team?

Det krävs alltid remiss av läkare och det finns geografiska begränsningar. asih-teamen är indelade i åtta olika områden i vårt län och de måste kunna vara på plats inom 30 minuter. Om det inte finns plats i det asih-team som

MAJA LIDBRINK

För en svårt sjuk

Barnen har rätt till sitt eget livsrum

Säkerställer att mötet äger rum

något. Många anhöriga har mycket svårt att säga nej om den sjuke kräver att få vårdas hemma, trots att de kanske är rädda för att inte klara av det. Och barn och ungdomar blir ju sällan tillfrågade överhuvudtaget utan måste – För barn och ungdomar kan detta vara finna sig i vad de vuxna beslutar. Det extra känsligt eftersom de då inte längre är mycket vanligt att de snabbt flyr har en naturlig reträttplats. Det finns undan när vårdteamet kommer; därför en risk att hemmet kan upplevas som kallar vi dem ibland för silverfiskar. otryggt om en förälder vårdas där i livets Att yngre barn långt efter ett dödsfall i slutskede. hemmet fantiserar om spöken i garde­ Så säger Solveig Hultkvist som sedan roben är inte heller ovanligt. många år arbetar som kurator på Stock­ Hon tycker att man så långt det är holms sjukhem, med särskilt fokus på möjligt ska tillgodose den sjukes önske­ barn och ungdomar. Hon tycker att man mål, men att vårdpersonalen också ska måste visa att det kan finnas baksidor med vara lyhörd för de närståendes behov avancerad sjukvård i hemmet, en vård­ och aldrig glömma bort att vara upp­ form som i dag hyllas av de allra flesta. märksam på hur barnen i familjen mår.

– Det är viktigt – Barn och tonåringar har rätt till sitt att nyansera bilden eget livsrum, de har svårare att anpassa sig till den här typen av situationer.

Och det har precis kommit en ny lag som kräver att barnen ska få både information och stöd i samband med en anhörigs sjukdom och bortgång. De måste helt enkelt inkluderas mer än vad som sker i dag, säger Solveig Hultkvist, som leder särskilda stödgrupper för unga vuxna.

Vårdpersonal kan ansöka om stipendier från Cancerfonden.

I år har Cecilia Widberg fått ett för att presentera en process för hur man på ett strukturerat sätt kan arbeta med existentiellt stöd inom den palliativa vården.

När vårdmaskineriet drar igång förändras hemmet från en trygg miljö till en vårdplats. Det kan vara skrämmande för barn och ungdomar.

MAJA LIDBRINK

Barn måste inkluderas mer än vad som sker i dag.

patienten valt gäller turord­ ningsregler. Läkaren visar en lista på de asih-team som är tänkbara.

Har man rätt att välja att dö hemma i stället för på sjukhus?

Ja, om det medicinska tillstån­ det inte kräver intensivvård.

Kan en anhörig välja?

Krävs fullmakt?

Ja, oftast krävs fullmakt. Om patienten inte är i stånd att välja avgör läkaren. Anhöriga har också rätt att kräva stöd av teamet under och efter sjukdomstiden. Ett asih-team har alltid ansvar för att stötta de närstående under tiden den anhörige är inskriven.

SAMTLIGA TEXTER EVELYN PESIKAN

Tillsammans med kolleger på Palliativt centrum vid Stockholms sjukhem har legitimerade sjuksköterskan Cecilia Widberg tillsammans med Annica Charoub, Karin Hammarström och Brita Källgren utarbetat ett arbetssätt som säkerställer att patienter och anhöriga inte ska gå miste om tillfällen att ta upp sina existentiella frågor och funderingar.

– Detta är så viktigt för Cecilia Widberg patienter och närstående fick ett stipenoch processen är utformad dium på 6 400 utifrån deras behov, säger kronor för att preCecilia Widberg. sentera processen När de träffar patienter och närstående första gången, på konferensen EAPC i Prag i maj. antingen på den palliativa avdelningen på Stockholms sjukhem eller på asih, som också är deras arbetsplats, presenterar de hur de arbetar med existentiellt stöd.

De lämnar även ut en broschyr som upplyser om att de är tillgängliga för alla som vill samtala eller att de kan förmedla kontakt med någon annan personalgrupp patienten eller den närstående har förtro­ ende för.

Men det är ju inte unikt att få möta en pastor om jag har det behovet i svåra stunder under en sjukdomsperiod?

– Nej, men vi säkerställer nu att alla får möjligheten. Vi dokumenterar att den har erbjudits och följer upp att tillfälle givits för dem som önskar det. Det blir en kvalitetssäkring i vården, säger Cecilia Widberg.

Läs mer – Alla som arbetar med på cancercancerpatienter är väl­ fonden.se/ komna att söka stipendium stipendier för exempelvis kongresser, studiebesök, kurser med mera. Syftet är att genom förkovran av vårdpersonal förbättra vården av can­ cerpatienter, säger Annie Rydvall, forsk­ ningshandläggare på Cancerfonden.

MARITA ÖNNEBY ELIASSON NUMMER TRE 2013 | RÄDDA LIVET | 29

ASIH Hemsjukvård kan se ut på olika sätt

Mänskligt och lyxigt ATT VÅRDAS I HEMMET

– Det känns som om jag hamnat i ett medicinskt paradis, nästan som om jag vore miljonär.

TEXT EVELYN PESIKAN FOTO KARL GABOR

Ingen av dem hade en aning om att det fanns något

alternativ till sjukhusvården när de för ett drygt halvår sedan fick erbjudandet om att få avancerad hemsjukvård.

– Nu får jag hjälp här hemma med precis allt jag 30 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2013

En av Yan Martsynkevychs målningar.

Utöver den dagliga morfinsprutan och byte av

plåster finns det just nu ingen annan hjälp Yan behöver.

fakta 65 PROCENT ÖVER 65 ÅR Cancer i tjocktarmen, koloncancer, är den tredje vanligaste cancersjuk­ domen hos både män och kvinnor.

Av dem som insjuknar är cirka 65 procent över 65 år. Risken att drabbas av tjocktarmscancer innan 75 års ålder är ungefär 1 på 50.

Forskning kring screeningmetoder för att upptäcka sjukdomen tidigt och minska dödligheten pågår.

Tjocktarmen börjar vid blindtarmen och slutar vid övergången till ändtarmen.

Den är cirka en och en halv meter hos vuxna.

ANDREAS OLOFSSON

Orden är lite ovanliga för att komma från en cancer­ sjuk person, men Yan Martsynkevych har bara lovord att ösa över den vård han får. Han är sedan ett år inskriven i den avancerade hemsjukvården, asih, och behöver inte längre åka in och ut på sjukhus.

Yan Martsynkevych, som föddes i Ukraina 1956, har arbetat som bildlärare och konstnär i hela sitt liv och har många stora internationella utställningar bakom sig. När han och hustrun Laura Debicka, som också är konstnär och utställningscurator, tar emot i lägenheten på Kungsholmen i Stockholm slås man omedelbart av den starka färgprakten i Yans målningar, som pryder många av väggarna. Rött och gult dominerar, livets och solens färger.

– När jag blev sjuk i tjocktarmscancer 2008 kunde jag inte måla på ett tag, berättar Yan, som är en lågmäld och eftertänksam man. Jag opererades flera gånger och mådde under en period förhållandevis bra. Men för några år sedan upptäcktes det att jag hade metastaser i lever och lungor, vilket ledde till att jag blev tvungen att åka in till sjukhuset flera gånger i veckan för vård.

– Detta var en mycket otrygg och stressande period för oss båda, fyller hustrun Laura i.

behöver. Efter att ha tvingats sova sittande i två år på grund av svåra smärtor har jag fått en special­ konstruerad säng och varje kväll kommer någon från teamet hit och ger mig en smärtstillande spruta.

Och om jag till exempel får svullna ben eller något annat symtom kommer de hit direkt och åtgärdar.

Det känns ofattbart lyxigt att få en vård som är så mänsklig och individanpassad. Vi uppfattar nästan asih-personalen som bästa vänner vid det här laget.

De har alltid tid att lyssna, säger Yan stilla.

Laura nickar instämmande och betonar framför allt hur tryggheten har ökat sedan asih tog över vården av maken.

– Vi kan ringa precis när vi vill och vi vet att de kommer precis när det behövs. Förut när vi alltid var tvungna att kontakta sjukhuset var det hur oroligt och ovisst som helst, vi visste aldrig var Yan skulle hamna.

Jag har haft stor nytta av samtalen med min kurator, hon är min kreativa ängel.

NUMMER TRE 2013 | RÄDDA LIVET | 31

Vid behov har han dock tillgång till arbets­ terapeut, dietist och kurator, de yrkeskategorier som förutom läkare, sjuksköterskor och undersköterskor ingår i asih-teamet.

Hittills har han tagit hjälp av arbetsterapeuten för att bland annat underlätta sovandet och sittandet, men i övrigt klarar han av det mesta själv i form av hygien och mathållning etc.

– Men jag har haft stor nytta av samtalen med min kurator, hon är min kreativa ängel. Det har hjälpt mig att få distans till sjukdomen. Organism och människa är inte samma sak. Jag är samma individ som förut och jag måste leva tills jag dör, säger Yan och tillägger att den allra största hjälpen i det emo­ tionellt svåra är hans konstnärskap.

– När man målar glömmer man allt. Tyvärr orkar jag inte längre måla stora tavlor utan får i dag nöja mig med mindre format.

I lägenheten bor också Yans 24-åriga dotter från

– Hon drar sig undan ganska mycket och vill inte vara hemma lika ofta som förut. Vi försöker att inte oroa henne i onödan, men det är ju svårt att undvika när det kommer hem vårdpersonal hela tiden, säger Laura som dock understryker att fördelarna med hemsjukvården vida överväger de eventuella nackde­ larna.

Alternativet att Yan skulle vistas på sjukhus i stället för hemma finns helt enkelt inte, det är de båda helt överens om.

– Vi är så hysteriskt rädda för döden, men det är faktiskt bara en naturlig del av livet. Jag är oerhört tacksam över den här fina vården som på alla sätt gör tillvaron lättare för mig, säger han lugnt.

ett tidigare förhållande och för henne är hemmet kanske inte längre den lugna oas det har varit.

Yan Martsynkevych avled den 23 juli 2013.

För en tillfällig besökare i parets hem syns det inte

att detta också är en vårdplats. Mediciner och annat står bara framme i Yans rum och han är inte i behov av droppställning eller annan medicinsk utrustning.

– Men det är ändå så att allt här hemma är under­ ordnat sjukdomen, säger Laura. Det sociala livet är inte alls som förut. För mig är det svårt att bjuda hem folk på middag eller träffa väninnor eftersom jag vet att Yan behöver lugn och ro. Livet är helt enkelt inte riktigt som vanligt längre.

– Nu får jag hjälp här hemma med precis allt jag behöver, säger Yan Martsyn­kevych.

Vad gör vi med vår oro?

OM EXISTENTIELL KRIS OCH COPING I PALLIATIV VÅRD Denna bok bör läsas av alla, vårdpersonal såväl som närstående.

Genom patientberättelser får vi ta del av hur kommunikation kan upplevas och missförstås. De svåra existentiella frågorna som vi alla hanterar på olika vis lyfts fram i ljuset.

Vårdpersonal kan lära sig att bättre lyssna in vad patienten upplever som svårt.

Som vårdpersonal och närstående kan vi få hjälp med att bättre lyssna in vad patienten upplever som svårt och inte utgå från vår egen uppfattning om vad som borde ligga bakom exempelvis smärta eller ångest. ”Patienten har utåt sett uttryckt ett psy­ kiskt lidande (ångest)och fått lugnande tabletter utan påtaglig effekt. Grund­ orsaken till lidandet var av social (dottern) och existentiell natur (viljan att förbereda

32 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2013

dottern för hans förestående död), men hindret var fysiskt (en obehandlad, invalidi­serande smärta).”

Flera sådana exempel på patienters

upplevelser följda av förslag på reflektio­ ner man som läsare kan göra tillsammans med sin arbetsgrupp eller med andra närstående, ger ett redskap att förbättra mötet och samtalet med den sjuke.

Boken fortsätter med fler reflektioner kring hur vi hanterar ångest, oro, fruktan för döden och relationer.

Den är på 258 mycket lättlästa sidor.

Den behöver inte sträckläsas utan man kan läsa det kapitel man tycker är intres­ sant för stunden.

Jag rekommenderar den varmt!

BRITTA HEDEFALK LEG SJUKSKÖTERSKA

När döden utmanar livet Lisa Sand, Peter Strang Natur&Kultur Cirkapris: 227 kronor

ISTOCKPHOTO

Säkrare utanför sjukhuset?

I slutet av augusti presenterades nyheten att på

Allt fler människor lever allt längre efter en cancerdiagnos.

En efterlängtad bok om rehab En mycket efterlängtad

bok har nyligen givits ut i ämnet cancerrehabilite­ ring. Det är en översikt och fördjupning av rehabilitering inom cancervård. Ämnet är synnerligen angeläget eftersom allt fler människor lever allt längre med eller efter en cancer­ diagnos. Hälso- och sjukvår­ den och samhället i stort ställs därmed inför stora utmaningar att minimera de problem som cancersjukdomen och behand­ lingarna medför.

Cancerrehabilitering definieras som ”en tids­

Rehabilitering vid cancersjukdom Att möta framtiden Maria Hellbom och Bibbi Thomé (red) Natur & Kultur Cirkapris: 415 kronor

begränsad process med syfte att förebygga och reducera de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdomen och dess behandling”. Tanken är att åtgärder som hjälper den enskilda patienten ska vidtas när det behövs i sjukdomsförloppet, oftast i tidigt skede, vid diagnosen. Rehabiliteringsåtgärder ska sedan återkommande bedömas och sättas in när varje patient behöver det.

Boken ”Rehabilitering vid cancersjukdom Att möta framtiden” är tänkt att användas i olika vård­ utbildningar samt för fortbildning inom sjukvården som utgångspunkt för diskussion. Hoppas verkligen att den kommer att användas på detta sätt!

ANNE LINDGREN SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA

en avdelning på onkologiska kliniken vid Skånes Universitetssjukhus har 9 av 21 sjuksköterskor sagt upp sig. Kris­läget ska lösas genom att dra ner på antalet vårdplatser för att patientsäkerheten inte ska äventyras.

Man får intrycket att patienterna är säkrare utanför sjukhuset och att verk­samheten egentligen inte behövs. Sannolikt leder nedskärningarna till att cancerpatienter som är i behov av slutenvård läggs på andra avdelningar, där man inte är specialiserad på onkologi.

Frågan är hur detta ger en säkrare vård för cancerpatienterna? I sommar har man haft problem med bemanning på många kliniker. På Stockholms onkologiska klinik har man haft lägre tillgänglighet på behandlingsavdelningarna denna sommar i jäm­ förelse med de senaste åren då det saknas sjuksköterskor.

Patienter berättar att de fått behandling med längre inter­ vall, till exempel var fjärde vecka i stället för, som rekommen­ derat, var tredje vecka.

Sjuksköterskorna rapporterar att arbets­ situationen är ohållbar och säger därför upp sig. Det är svårt att behålla sjuksköterskorna, dels på grund av den stressande arbetssituationen, dels för att de inte får tillräckligt betalt för sitt krävande arbete.

Lönerna i sjuk­ vården måste också förbättras så att kompetent personal kan rekryteras och vill stanna kvar.

Cancerpatienterna känner en ökad otrygghet.

Kommer jag att få plats på den onkologiska kliniken om jag behöver läggas in? Detta berör ju framför allt mycket sjuka patienter, som har en rad andra problem att oroa sig för. En trygg vård, som man kan lita på att få tillgång till vid behov, är en förutsätt­ ning för att cancerpatienter ska kunna hantera sin sjukdom psykiskt.

Kan vi stillatigande fortsätta att se på när den onkologiska vården försämras? Bemanningen måste ökas för att sjuksköterskors och andra vårdgivares arbetssituation ska bli rimlig så att man kan orka och göra ett bra arbete. Lönerna i sjukvården måste också förbättras så att kompetent personal kan rekryteras och vill stanna kvar.

Yvonne Brandberg Psykolog vid Radium­hemmet i Stockholm

INOM CANCERVÅRD, CANCERFONDEN NUMMER TRE 2013 | RÄDDA LIVET | 33

34 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2013

DET ÄR MODIGT ATT LEVA. På vår arbetsplats förde vi ett

samtal om vad mod egentligen är och hur en människa visar sig modig.

Någon hade svårt för begreppet och menade att mod var svårt att kombinera med veten­ skap och beprövad erfarenhet. Begreppet mod tolkades som något som var chansartat och inte riktigt genomtänkt. Andra tolkade begreppet så att det handlade om att inte känna rädsla, att vara opåverkad av en situa­ tion.

För någon handlar mod om att våga göra det ingen annan gjort, att gå före och bryta ny mark.

Några menade att mod mycket handlade om att göra spektakulära saker: hoppa fall­ skärm, klättra i berg, delta i krig eller annat.

När man pratar med barn om mod så handlar det ofta om att vara hjälte och att våga göra otäcka saker. I filmens värld blir mod ofta något mycket dramatiskt.

Allt mänskligt liv kräver mod. Tänk bara på att möta nya människor, byta jobb, skaffa barn, flytta, att åldras eller bli sjuk. Mängder av livssituationer kräver mod, ibland mycket, ibland lite. Ibland bara som en pirrande känsla och ibland vänds allt upp och ner.

I modet ligger också något av trots. Vi gör saker trots att det känns utmanande eller svårt och för mig ligger mycket av mänsklig­ hetens styrka just i detta; vi fortsätter sträva, längta och drömma trots att så mycket vid en anblick visar på motsatsen. Utan mod skulle

vi inte kunna göra mycket, inte ens av det vi tycker är vardag och än mindre i mer utsatta situationer.

Kanske handlar mod ibland om att se verklig­ heten just sådan den är och att ibland känna rädsla och obehag, men ändå stanna kvar i det som är. Det kanske handlar om att känna det man känner, men ändå kunna stanna kvar i situationen, att ändå våga öppna sig för verkligheten precis som den är. Inte att stänga av och heller inte att söka en annan verklighet.

Och det kan vara så att mod handlar om att bryta ny mark i sitt eget liv. Det kan vara en ny livssituation som för varje individ är unik. Det kanske inte är självvalt, men modet kan ändå bestå i att leva i det som är. Mycket av modet kan handla om det som händer i vårt inre snarare än hur vi agerar utåt.

Något som kräver mycket mod är att öppna sig för andra människor. Det är att göra sig sårbar och det innebär alltid en risk, men det vi kan få tillbaka gör det ofta värt att ta den risken.

Jag har mött så många modiga människor under åren och jag har sett hur modet gett dem kraft att leva sina liv fullt ut, också det svåra.

De skulle knappast bli huvudrollsfigurer i någon Hollywoodproduktion, men till skillnad mot i Hollywood är deras mod på riktigt.

STEFAN NILSSON, DIREKTOR ERSTA DIAKONI

NUMMER TRE 2013 | RÄDDA LIVET | 35

KRÖNIKA Elisabet Höglund

«Inte längre en sjukdom att skämmas över« När min mamma vid 63 års ålder drabbades av

2005 avslöjade den australiensiska artisten Kylie

Elisabet Höglund Politisk och ekonomisk reporter och utrikeskorrespondent på SVT under 25 år.

Frilansjournalist och krönikör i kvällspressen. Hon är konstnär och har dessutom just kommit ut med senaste boken Nattens änglar.

I den beskriver hon sin egen sjukdoms­historia.

Minogue att hon drabbats av bröstcancer 37 år gammal. Efter det har tusentals kända personer över hela världen, alltifrån skådespelare och artister till idrottsmän och politiker trätt fram och berättat om sin cancer. Det verkligt tragiska med cancer är att den i dag drabbar allt yngre människor. Men efter­ som det är naturligt för unga att öppet berätta om sina liv på bloggar, twitter och facebook, så berättar de också om sin cancer.

Det har gjort att cancern inte bara har fått ett ansikte utan tusentals ansikten. Cancern smusslas inte undan längre. Och den kan inte smusslas undan eftersom var tredje svensk någon gång i livet kommer att drabbas av cancer. Antalet cancerfall ökar dramatiskt. Samtidigt ökar överlevnaden, eftersom behandlingsmetoderna förbättras, liksom kirurgin och läkemedlen.

När vi cancersjuka öppet vågar tala om vår sjukdom hjälper vi andra cancersjuka att förstå att de inte är ensamma, att det runt omkring dem myllrar av människor som också bär på cancer i sina kroppar.

36 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2013

HANNA TELEMAN

njurcancer 1975 var det en skam och en vanära för henne. Cancer var något smutsigt och fult, som alla dessutom dog av. Bara pappa, min syster och jag fick veta att hon var sjuk. Inte ens mammas närmaste vänner fick reda på något. ”Cancer är inget man pratar om”, sa mamma. ”Folk har inget med min cancer att göra.”

Jag tyckte att hennes stolthet tog sig märkliga uttryck. Samtidigt var hon inte ensam om detta hysch-hysch. På den tiden var det nästan ingen som pratade om cancer. Inte ens läkarna berättade alla gånger för patienten att han eller hon drabbats av cancer i någon slags missriktad tro att patienten skulle skonas. Jag känner till en kvinna som inte berättade för sin man att hon hade bröstcancer förrän hon låg på dödsbädden.

Men något håller på att hända i synen på cancer.

I takt med att öppenheten ökar på de flesta områden, ökar den också när det gäller cancer. Cancersjuka vågar i dag tala öppet om sin cancer på ett sätt som var omöjligt för tjugo år sen. Och det är ofta kända personer som gått i bräschen.

Lidandet blir naturligtvis inte mindre bara för att det delas av många, men den kraft som uppstår när många människor förenas i sin kamp mot cancern måste leda till att sjukdomen till slut inte längre förblir obotlig. Trycket på forskarna att ta fram ännu bättre cytostatika, ännu bättre operationstekniker och kanske rentav vaccin mot cancer ökar för varje dag.

Se vad som hände med aids och hiv sedan dessa

fruktansvärda sjukdomar upptäcktes på 1980-talet.

Läkare och forskare stod handfallna. Det fanns inga botemedel och man såg framför sig en massdöd i aids. Men allt effektivare bromsmediciner gör att allt färre i dag avlider i aids.

Det måste bli samma sak med cancer. I dag verkar cancerforskarna stå och stampa på samma fläck.

Inga dramatiska genombrott görs längre i forsk­ ningen. Cancerns gåta är inte löst. Och löser man inte den snart, riskerar miljarder människor att dö i förtid. Forskare och onkologer vet att cancer uppstår när människans celler börjar dela sig okontrollerat – men de vet fortfarande inte varför.

Miljonbelopp till både lottköpare och förmånstagare I PostkodLotteriet är alla vinnare. Varje månad har våra lottköpare chans att få dela på miljonbelopp med sina grannar i postnumret. Några som alltid vinner är Cancerfonden och övriga 43 organisationer som vi stödjer.

Förra året fick våra lottköpare dela på 1,2 miljarder kronor! Under samma period bidrog de till att vi i år har delat ut över 1 miljard kronor till våra förmånstagare, varav Cancerfonden fick drygt 138 miljoner till bland annat forskningen kring bröstcancer.

Ca 200 000 vinster varje månad Varje dag året om har våra lottköpare en ny vinstchans. De högsta vinsterna lottar vi ut till helgen – bland annat två miljonvinster!

Dessutom lottar vi ut många miljoner i GrannYran tre gånger per år och i flera extradragningar under året.

Världens tredje största privata givare Tillsammans med våra systerlotterier i Holland och Storbritannien har vi de senaste 20 åren skänkt ca 40 miljarder kronor till välgörande ändamål, vilket gör oss till världens tredje största privata givare.

Köp en lott på postkodlotteriet.se eller ring 099-110 40

Julklappsproblemet är löst!

Köp en lott och uppmuntra på så sätt din personal eller dina kunder under julhelgen! Samtidigt gör du eller ditt företag en värdefull insats för svensk cancerforskning.

Jullotten kostar 100 kronor och det är i genomsnitt vinst på var femte lott. Varje lott levereras i presentomslag och vid köp av minst 50 stycken kan du få ditt före­ tagsnamn tryckt på omslaget.

Kom ihåg att beställa lotterna i god tid – onsdag den 11 december är sista beställ­ ningsdag för leverans före jul. Lotterna postas först när de är betalda.

På vinstlistan står kontantvinster från 100 kronor upp till två stycken miljon­ vinster, resor och mat. Du beställer din

lott på telefon 020-59 59 59 eller på webbplatsen cancerfonden.se/jul Tänk så bra att ha julklapps­ bestyren avklarade redan i oktober! Då är det drygt två månader kvar till julhelgen och innan dess ska ju fisken lutas, silvret putsas, stakarna fram och granen på fot.

Läs mer och beställ på cancer fonden.se/jul

fakta PENGAR BYGGER FRAMSTEG Helt nyligen gick nio prioriteringskommittéer igenom årets ansökningar om forskningsanslag för kommande år. Med ditt finansiella stöd kan Cancerfonden fortsätta att dela ut pengar till de cancerforskningsprojekt som Forskningsnämnden bedömer ha de bästa förutsättningarna att göra framsteg.

NUMMER TRE 2013 | RÄDDA LIVET | 37

ANDREA BJÖRSELL

CANCERFONDEN Generalsekreteraren har ordet

Vi ska värna om ditt förtroende Jag möter många människor i mitt arbete. Det som slår mig är det förtroende som ni känner för Cancerfondens arbete. Detta berör mig starkt. Jag behöver sällan eller aldrig försvara våra arbetsformer eller ställningstaganden.

Kopplat till detta vilar naturligtvis ett stort ansvar. Vi ska göra rätt för ert förtroende, en uppgift som kan tynga mig eftersom jag som chefstjänsteman har det yttersta ansvaret om ett felskär – kanske vid en helt omedveten handling – gör att vår verksamhet får negativ kritik. Varje vecka påminner vi varandra om detta på jobbet och vi talar om att förvalta uppdraget på ett så professionellt och korrekt sätt som möjligt.

ser. Kanske står tjocktarmscancer närmast i tur på framgångslistan?

Vid årets tv-sända gala lyfter vi inte bara fram

det rosa konceptet utan flera cancerformer oavsett var i kroppen sjukdomen finns. Som alltid samlar vi in pengar till cancerforskningen.

Men vi måste också lyfta oss ur tv-soffan då och då. Forskning visar att en tredjedel av all cancer skulle kunna förebyggas. En bra start är att röra på sig 30 minuter varje dag.

Du kan ju, som jag, börja med att ladda ner vår vardagsworkout-app i mobilen från och med den 1 oktober!

På återseende!

Hösten är här. Det betyder inte bara att vi

ska plocka ner de lila Victoriaplommonen. För Cancerfonden handlar det om Rosa Bandetkampanjen i rosa grundton. Som lekman kan jag fundera kring de positiva överlevnadssiff­ rorna för bröstcancer. Dessa visar tydligt på att det finns goda möjligheter att övervinna även andra tumörformer med gedigna forskarinsat­

MÄN, INSJUKNADE 2011 Prostatacancer Hudcancer Tjock- och ändtarmscancer Urinvägscancer Lungcancer

38 | RÄDDA LIVET | NUMMER TRE 2013

Stefan Bergh Generalsekreterare

KVINNOR, INSJUKNADE 2011 9 663 4 935 3 286 1 957 1 962

Bröstcancer Hudcancer Tjock- och ändtarmscancer Lungcancer Livmoderkroppscancer

8 382 4 163 3 022 1 803 1 431

Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer*.

Målet är att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer.

BLI STÖDMEDLEM

För att nå visionen finansierar Cancerfonden

svensk cancerforskning – forskning som hela tiden gör framsteg och leder till att fler liv kan räddas.

Men Cancerfonden ska också påverka cancerfrågan här och nu genom opinionsbildning.

Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Varje år finansieras cirka 400 forsknings- och vårdutvecklingsprojekt via Cancerfonden. Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag.

Cancerfondens insamlingskonton bevakas av Svensk Insamlingskontroll, si. De kontrollerar att in­ samlade medel går till avsett ändamål. För 2012 gick 14,9 procent till insamlings- och administrations­ kostnader. Enligt SIs regler får maximalt 25 procent gå till detta.

Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjuk­domar som kännetecknas av onormal celldelning. Mer än 60 procent av dem som får en cancerdiagnos blir friska. Cancer är den vanligaste döds­orsaken före 80 års ålder.

Starta ett regelbundet givande på cancerfonden.se eller ring 020-59 59 59. Valfriheten är stor – du väljer själv hur ofta och hur mycket du vill ge.

GE EN GÅVA På cancerfonden.se kan du enkelt ge en gåva med ditt vanliga betalkort eller via din internetbank. Du kan också sätta in valfritt belopp på plusgiro 90 1986-0 eller bankgiro 901-9514.

GE EN MINNESGÅVA Cancerfonden får in cirka 55 miljoner kronor genom min-

CANCERFONDEN ... grundades 1951 med syfte att stärka svensk cancerforskning har 49 anställda har 28 huvudmän

TESTAMENTERA Att testamentera till Cancerfonden är att ge en gåva för livet. Ett testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, aktier, fondandelar, fastigheter eller värdeföremål av olika slag. Cancer­fonden är befriad från skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar och kapitalvins­

finansierar 2013 svensk cancerforskning med 392 miljoner kronor

KÖP LOTTER I CANCER­ FONDENS RIKSLOTTERI Cancerfondens Rikslotteri är ett skrap­ lotteri där hela över­skottet går till Cancerfonden. Lotterna köper du på vår webbplats, cancerfonden.se

AKTIEGÅVA

BLI FÖRETAGSVÄN

nesgåvor för att hedra minnet av en avliden vän eller släkting. Du skänker enkelt din minnesgåva eller engagerar familj och vänner genom att starta en minnes­ insamling på cancerfonden.se. Du kan även ringa in din minnesgåva på telefon 020-59 59 59.

finansierar de bästa forskningsprojekten i nationell konkurrens

Ett stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor per år. Som Stödmedlem får du varje år fyra nummer av Rädda livet och kan där följa Cancerfondens verksamhet och forskningens framsteg.

Du kan skattefritt skänka utdelningen från dina börsnoterade aktier till Cancerfonden, dock före bolagsstämman.

Ta hjälp av din bank eller besök oss på cancerfonden.se

Så här kan du bidra BLI MÅNADSGIVARE

ter. Som testamentstagare tar vi ett ansvar för att testamentet verkställs med respekt för allt det som testamentet omfattar.

Välj ett digitalt företagspaket mellan 5 000 och 50 000 kronor.

Som Företagsvän får ni ett digitalt nyhetsbrev och banners till er webbplats.

Beställ direkt på cancerfonden.se/ foretagsvan eller ring 020-59 59 59.

BLI SPONSOR Cancerfonden erbjuder företag unika möjligheter att arbeta med sponsring, dels i kampanj, dels på årsbasis.

Kontakta Elin Björklund: ­elin. bjorklund@cancerfonden.se som berättar om aktivering genom produkt­ försäljning och kommunikation.

har inga statliga bidrag har 5 500 kontakter varje år via Informations- och stödlinjen mottog cirka 868 000 gåvor under 2012

har samlat in mer än 8 miljarder kronor och delat ut nästan lika mycket till svensk cancerforskning.

NUMMER TRE 2013 | RÄDDA LIVET | 39

B-POST Retur till: Cancerfonden 101 55 Stockholm

Elsa och Helene Billgren har designat årets rosa band.

För vem bär du ditt rosa band?

Nu i oktober lyfter vi bröstcancerfrågan med Rosa Bandet. Genom att köpa årets band stödjer du kampen mot cancer. Bandet är designat av Elsa och Helene Billgren och kostar 25 kronor.

Du köper det hos bland andra ICA, Lindex och Apoteket. För vem bär du ditt rosa band?

Köp årets rosa band nu i oktober.

Fotograf Andrea Björsell

En tredjedel av alla människor i Sverige får någon gång i livet ett cancerbesked, ett besked som förändrar livet. Inte bara för den som blir sjuk, utan också för alla runt omkring. Därför kan man säga att vi alla drabbas på ett eller annat sätt, förr eller senare. Alla har vi en anledning att delta i kampen mot cancer. Ett sätt är att leva hälsosamt. Ett annat är att stödja forskningen.