Rädda Livet nr 2, 2012

REHABILITERING. Christers minne har tagit skada. HUDCANCER. Var rädd om barnen och klä på dem! PRICKDAG ÅRET RUNT. Ny hudklinik kräver inte remiss.

NUMMER T VÅ 2012

KATARINA HULTLING FRAMSTEG. Viktiga

fynd vid akut myeloisk leukemi.

TESTAMENTE. Jobbet för juristerna börjar med sista viljan.

NYHET. Cancerfonden i mobilen.

»Jag vill hjälpa andra att bli modigare och inse att de duger precis som de är.«

Vi vet orsakssambanden, vi vet att det har med folks beteende att göra och vi vill satsa mer. TEMA HUDCANCER.

INNEHÅLL

30 8 NUMMER 2 2012 12 CHRISTERS MINNE HAR TAGIT SKADA Troligen kvar som lärare om han fått rehabilitering i tid.

13 INGEN SKA BEHÖVA SKÄMMAS FÖR SIN CANCER Skäms inte! Du duger precis som du är.

22 PRICKDAG ÅRET RUNT Ny hudklinik i Stockholm som inte kräver remiss.

29 TURID BESTÄMMER ÖVER SITT ARV Testamenterar för att pengarna ska gå till något vettigt.

37 LÄNGTAR EFTER ATT KÄNNA LUST Hjälp till patienter att säga Ja till livet.

18 VAR RÄDD OM BARNEN

42 GÖR NYTTA! BLI MÅNADSGIVARE!

Alltför mycket sol som barn ökar risken i vuxen ålder.

Det finns så mycket man kan göra.

Vi har bland annat gjort imaging på ebola­virus från Zaire där vi kunnat studera en­skilda viruspartiklar. Laszlo Szekely, sidan 24 2 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2012

Allting var inte bättre förr. Se här en vårfin tidning!

Nu har vi gjort det igen! Bytt skrud på vår tidning

för att på så sätt visa vår uppskattning för dig som läsare. Vi vill att du ska känna att riktmärket för vårt arbete är att göra det allt bättre för dig – på många plan. När det gäller tidningen kan jag endast visa det genom att försöka tillfredsställa ditt estetiska behov med fräsch layout, nya typsnitt och en bildhantering som tilltalar.

Nu vet både du och jag att detta kan framstå som kosmetik. Det är ett gediget innehåll, möten med patienter eller deras närstående och forskarporträtt som ska prägla vår medlemstidning. Jag arbetar vidare på det.

Genom att informera om forskningens framsteg,

34 I VARJE NUMMER: Aktuellt 7 Diskussion 15 Personligt 28 Andrum 32 Krönikan 40 Psykologens spalt 41 Om Cancerfonden 42

visa vad dina insända gåvor går till och ge kunskap om behandlingar och prevention hoppas jag att Rädda livet även i fortsättningen ska vara en tillgång för dig som har fått en cancerdiagnos, som lever med en kronisk cancer eller som indirekt drabbats av sjukdomen därför att en när och kär bär på den.

Min ledstjärna i arbetet är att ge kunskap för att på så sätt stödja och styrka dig som står inför ny och hittills okänd behandling. Jag vill att människor genom Rädda livet ska få kontakt med andra människor i likartade situationer. Som min uppgift har jag också sett att presentera den cancerforskning som bedrivs och som möjliggörs av de gåvor du ger.

I detta nummer kan du läsa om hudcancer; malignt

melanom ökar rekordartat. Ett sätt att diagnostisera är via doktorns iPhone.

Rehabilitering och sexualitet vid gynekologisk cancer är andra ämnen.

Till sist hoppas jag att du får en bra sommar!

REDAKTÖR Marita Önneby Eliasson marita.onneby@ cancerfonden.se FORM OCH LAYOUT The Factory of Design KORREKTUR Birgitta Hessulf, Rödpennan ANSVARIG UTGIVARE Stefan Bergh

TEKNISK PRODUKTION Sörmlands Grafiska AB. Rädda livet är tryckt på miljögodkänt papper.

OMSLAGSFOTO Magnus Liam Karlsson RÄDDA LIVET utkommer med fyra nummer per år och utges av Cancer­fonden, den enskilt största

finan­siären av svensk cancerforskning.

Pris för enstaka exemplar 45 kr, inkl porto.

CANCERFONDEN är en fristående, ideell insamlingsorganisation med fokus på forskningsfinansiering och opinionsbildning.

CANCERFONDEN, 101 55 Stockholm

Marita Önneby Eliasson Redaktör Rädda livet

Telefon 020-59 59 59 Fax 08-677 10 01 Besöksadress David Bagares gata 5 Webbplats cancerfonden.se VILL DU BLI STÖDMEDLEM? Avgiften är 200 kr/år.

Anmäl via telefon 020-59 59 59.

VILL DU BLI MÅNADSGIVARE? Ring Cancerfonden 020-59 59 59 Mån – fre 8 – 19 FRÅGOR OM CANCER Cancerfondens informa­tionsoch stödlinje Telefon 020-59 59 59, mån – fre 9 – 13 infostodlinjen@ cancerfonden.se

NUMMER TVÅ 2012 | RÄDDA LIVET | 3

PATIENTPORTRÄTT ”Ofarligt” märke var malignt melanom

LINAS TIPS Kolla regel­ bundet!

Sätt långärmad tröja och solhatt på barnen.

Alltid!

Sola inte solarium!

Sök dig till hudmottagning – proffsen finns där!

4 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2012

Lina Baldenäs gick till vård­ centralen vid ett par till­fällen för att visa sitt födelse­märke på höger underben. Det bedömdes som ofarligt. Nu är hon behandlad för ett malignt melanom stadium iv.

TEXT MARITA ÖNNEBY ELIASSON FOTO MAGNUS GOTANDER

»RUSSINET« VISADE SIG VARA CANCER Trots att det kirurgiska ingreppet gjordes ytterst

radikalt fanns cancerceller kvar i området, varför operationen gjordes om. Linas ben skrapades in i vävnaden till muskeln.

Lina bor i Sjövik utanför Göteborg med make och tre söner i åldrarna 1,5 till 5 år. Det var mellansonen Elis som gjorde att hon såg symtomet utan att för den skull riktigt sätta det i relation till hudcancer.

– Elis pillade på mitt födelsemärke som han kallade för ett russin. Det började blöda, berättar Lina. Då hade det också börjat växa på höjden. Det var 3 mm högt.

Men Lina hade aldrig pressat i solen eller på solarium så tankarna på en hudcancer var uteslutna.

Hon var 29 år och gravid; cancer fanns inte i hennes sinnevärld.

Hon uppsökte i alla fall för tredje gången en vårdcentral. at-läkaren i Lerum misstänkte cancer och hon remitterades omedelbart till hudmottagningen på Sahlgrenska i Göteborg. Fyra timmar senare var hon radikalt opererad. Tyvärr var den operationen inte nog för att få bort all cancer i benet utan ytterliNUMMER TVÅ 2012 | RÄDDA LIVET | 5

Statistiken vid spritt melanom är minst sagt dyster men jag är inte där än. Och jag är jag, inte en siffra i statistiken. gare en operation krävdes och Lina sövdes i vecka 32 med sin ofödde son i magen. Man utvidgade marginalerna på benet ytterligare och tog även ut portvaktskörteln i ljumsken och man kunde då konsta­tera att cancern spridit sig även dit.

– Jag har en grop stor som en tennisboll in mot muskeln, säger hon. Det ser för dj-t ut. Det är inte det värsta, men tyvärr är det en bra påminnelse om att man måste stå på sig och inte bli bortviftad av läkarna.

Nu går Lina på regelbundna kontroller med ultraljud var tredje månad.

Men det är inte nog med det. För en tid sedan fick hon diagnosen njurcancer. Hon kissade blod och hade mycket ont. I åtta månader bad hon om att få bli röntgad. Tumören var stor som en tennisboll och höger njure opererades bort. Från den cancersjukdomen kan hon bedömas som frisk först om fem år, men läkarna är mycket positiva till utvecklingen.

– Men jag blir rädd så fort jag känner en knöl på kroppen någonstans, säger Lina när vi talas vid i telefon. I morgon ska jag på mammografi för jag känner en knöl i bröstet in emot armhålan.

6 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2012

Ärren är kvar efter ett djupt operations­ ingrepp på Linas underben.

Lina är i dag 31 år. Hon har varit tillsammans med

sin man sedan de båda var 15 år. ”Vi bestämde tidigt att vi skulle bli gamla tillsammans”, säger hon. Det är svårt att hantera att hon som trebarnsmamma kanske blir den som går först. Hon har svårt att sova, rids av mardrömmar.

– Hudcancer är en lömsk sjukdom. Statistiken vid spritt melanom är minst sagt dyster men jag är inte där än. Och jag är jag, inte en siffra i statistiken, säger Lina Baldenäs.

fakta MELANOM­FÖRENINGEN VILL PÅVERKA

Den har tagit som sin uppgift att stödja melanompatienter.

Tillsammans arbetar de för att påverka politiker, läkare och forskare att på olika sätt förbättra sitt agerande när det gäller kontakten med melanompatienter och deras anhöriga.

Föreningen bildades i juni 2011.

Medlemskapet kostar 100 kronor/år.

På internet kan du läsa mer – melanomforeningen.se/

AKTUELLT Nytt och kort

Opinionsarbete ger resultat

67%

av cancer­­pati­en­ terna i Sverige lever ännu fem år efter sin diagnos. I början av 1970-talet överlevde 36 procent.

30 MILJARDER KRONOR PER ÅR Så mycket kostar effekterna av tobaks­ bruket i Sverige varje år. Summan är beräknad på sjukdom och produktionsbortfall.

KÄLLA: CANCERFONDSRAPPORTEN 2012

driva cancerfrågan är det alltid glädjande när resultat blir synliga. Hösten 2010 presenterade vi en undersökning som visade att vi i Sverige har ett stort underskott på patologer.

Patologens roll i cancerkedjan, som den som utifrån vävnadsprov kan bestämma eventuell diagnos, kan inte överskattas. Detta moment är helt centralt, och inte minst kan avsaknaden av tillräckligt många patologer leda till en försenad diagnos och därmed start på behandlingen.

Förra våren beslutade därför rege­ ringen att tillsätta en utredare med uppdrag att genomföra en översyn av den svenska patologin. Marie Beckman Suurküla utsågs och har nu redovisat sin rapport.

Analysen har visat på flera problem­

områden. Det mest iögonfallande är kapacitetsbristen, som alltså innebär att svar på insända vävnadsprov kan dröja längre än som är tekniskt och medicinskt motiverat. Cancerfonden har flera gånger också påtalat att ett övergripande ansvar på nationell nivå behövs för att kunna förutse framtida brister av olika kompetenser, något som också framkommer i rapporten.

Sammanfattningsvis rekommende-

rar utredningen att sjukvårdshuvud­ männen gemensamt tar fram en handlingsplan för planering och resurs­fördelning, utbildning och rekrytering liksom kvalitetsarbetet för att säkra patologins centrala roll bland annat i vården av personer som drabbats av cancer.

Vi kommer att fortsätta bevaka frågan och ser med spänning fram mot att denna plan också leder till konkreta åtgärder.

Jacob Lagercrantz Intressepolitiskt sakkunnig Cancerfonden

CANCER RESEARCH UK

I Cancerfondens viktiga arbete att

Det gäller att värma upp ordentligt inför ett av loppen i Storbritannien som arran­ geras under maj till och med september under beteckningen Race for Life 2012.

Spring för livet Runt om i Storbritannien ordnas i sommar motionslopp för kvinnor för att samla in pengar till cancerforskningen.

Loppen kallas Race for life och man

springer, joggar, går eller åker rullstol i 5 eller 10 km. Loppen går i maj, juni och juli. Både barn och vuxna uppmanas att samla in pengar före och under loppen.

Race for life anordnades första gången 1994 av Cancer Research uk. Sedan starten har 6 miljoner kvinnor deltagit, och man har samlat in 457 miljoner pund (över 5 miljarder svenska kronor).

KÄLLA: CANCER RESEARCH UK

TACK FÖR KAFFET! Lena Maria Nilsson vid Umeå universitet har under­ sökt vårt kaffedrickande.

Kvinnor som drack kokkaffe mer än 4 ggr/dag hade minskad risk för bröstcancer jämfört med kvinnor som drack mindre än 1 gång/dag. Både totalt kaffeintag och intag av bryggkaffe var kopplade till ökad risk för bröstcancer

hos yngre kvinnor och minskad risk hos äldre. Män som drack mycket kokkaffe hade ökad risk för can­cer i luftvägarna. Olika typer av kaffe kan alltså ge differen­tierad risk att drabbas av olika sorters cancer.

NUMMER TVÅ 2012 | RÄDDA LIVET | 7

AKTUELLT Nytt och kort

FRÅGAT Hur skyddar vi våra barn mot solen på semester­orten?

50-ÖRINGAR SAMLAS IN I NORGE 50-öringar samlas in i Norge till Kreftforeningen, norska motsvarig­heten till Cancerfonden. 1 maj upp­hör 50-öringarna att vara giltiga betalnings­medel.

– Om var och en ger tre 50-öringar

blir det 7,5 miljoner norska kronor till kampen mot cancer, säger Kreft­ foreningens generalsekreterare Anne Lise Ryel.

KÄLLA: KREFTFORENINGEN.NO

Cancerfonden i mobilen Den 15 februari 2012 lanserades Cancerfondens mobila webbplats.

En webbplats anpassad för det mobila formatet så att det blir lät­ tare för dig som besökare att ge en gåva, läsa om de olika cancersjuk­ domarna eller följa Cancerfondens blogg.

Lena med två barn på Kanarie­öarna: – Få hade sol­ kläder på sina barn, oav­sett natio­nalitet. De flesta barnen hade solhatt.

Nu kan du sms:a din gåva.

Morfar Nils i Malaysia: – Jag reagerade på en mamma som bar sitt lilla barn på armen.

Bebisen hade varken hatt eller långärmat och inte hade de bråttom in i skuggan heller.

– Eftersom nästan en femtedel av besöken på cancerfonden.se kommer från en mobil enhet var det en naturlig del i webbutvecklingsarbetet att bygga en mobil webbplats, säger Martina Frick Isberg som ansvarar för sociala medier.

Den största andelen av våra besökare på webben läser texter om cancersjukdomar.

Därför har vi nu gjort alla dessa texter

mobilanpassade för att tillgodose besökarnas behov.

– Vi har i första hand val sms som betalningssätt via mobilen, men vi vill i framtiden kunna erbjuda fler betalningssätt, till exempel via betalkort. Vi hoppas att det nu blir lättare för dig som surfar via mobilen att navigera på vår webbplats och ge en gåva till Cancerfonden.

fakta HUR GÖR MAN? Sök på cancerfonden.se via mobilen så hamnar du direkt på den mobila webbplatsen.

Sterilitet minskar risken för prostatacancer Nedsatt fertilitet är självklart ett stort problem för många män.

Men de har en fördel – de löper betydligt lägre risk att drabbas av prostatacancer.

Detta konstaterar forskaren Yasir Ru­ hayel, doktorand vid Lunds universitet, i sin avhandling.

Camilla med två barn i Thailand: – Merparten av barn under 7 år hade solkläder och hatt.

Däremot sprang äldre barn omkring utan att skydda kropp eller huvud.

8 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2012

Yasir Ruhayel tror att förklaringen finns i generna. Nu hoppas man på att fortsatt forskning kan ge ökade möjlig­ heter både att ta fram läkemedel och förebyggande behandling vid prostatacancer och omvänt, för att ge hjälp till infertila män.

KÄLLA: LUNDS UNIVERSITET

UNG CANCER FICK Utmärkelsen delas ut till den alla våra fantastiska medlemKOMMUNIKATÖRSPRIS eller dem som på ett traditio- mar, säger Jennie Elheim, Organisationen Ung Can­cer har sedan starten i november 2010 blivit mycket uppmärksammad och fått stor genomslagskraft. För detta fick man utmärkelsen Årets Kommunikatör av tidningen Populär Kommunikation.

nellt eller nytänkande sätt framgångsrikt under året nått ut med ett viktigt budskap.

– Vi är galet glada, stolta och tacksamma och vi delar denna fina utmärkelse med alla underbara människor som hjälpt oss och

Julia Mjörnstedt och Hanna Wekell på Ung Cancer.

FOSTER KLARAR CYTOSTATIKA Cytostatikabehandling under graviditeten skadar inte fostren. Detta har nu konstaterats i en stor belgisk studie på 70 barn som följts

7 AV 10 DELTAR I SCREENING

BOTSWANA

70 % av finländarna deltar i screening för tarmcancer. Finland inledde massundersökning av tarmcancer som första land i världen redan 2004.

har lägst andel fall av magsäckscancer i världen, ett per 100 000 invånare. I Sydkorea får 62 män per 100 000 årligen diagnosen cancer i magsäcken.

KÄLLA: CANCERORGANISATIONERNA I FINLAND

KÄLLA: CANCERFONDSRAPPORTEN 2012

Elström alternativ till operation Tumörer i eller runt levern, lungan eller bukspottkörteln är ofta svåra att operera.

Men nu kan dessa tumörer behandlas med elektrisk ström, så kallad ire (Irreversible Electroporation).

Som första center i norra Europa inför nu Akademiska sjukhuset i Uppsala denna metod.

Vid ingreppet sticker man in tunna nålar på 1,2 mm genom huden så att de ligger runt tumören. Strömmen leds sedan mellan nålarna och förstör cancercellerna.

under 18 års tid. Barnen, som utsatts för cytostatika i fosterstadiet, visade inga skillnader i utveckling av tillväxt, allmänt hälsotillstånd eller intelligens.

– Fördelen med den nya metoden ire är att vi kan komma åt tumörer som sitter nära eller växer in i blodkärl, gallgångar eller andra strukturer som inte får skadas vid en eventuell operation. I de fall där man lyckats ta bort hela tumören är

mindre risk än befolkningen i övrigt att drabbas av cancer. Det finns ingen entydig förklaring till KÄLLA: THE LANCET samernas relativt goda hälsa, men LÄGRE CANCERRISK det kan finnas ett HOS SAMER samband med kostSamiska män i Sverige, vanor och livsstil. särskilt renskötande, löper Mellan åren 1930

resultaten uppmuntrande, säger Anders Nilsson, överläkare på bild- och funktionsmedicinskt centrum, Akademiska sjukhuset.

och 1950 var fet fisk, med nyttiga omegafettsyror, en mycket viktig del av samernas kosthållning. De renskötande samerna levde också ett liv med mycket fysisk aktivitet, vilket kan ha haft betydelse.

Forskaren Lena Maria Nilsson vid Umeå universitet har i sin doktors­

KÄLLA: AKADEMISKA SJUKHUSET, UPPSALA

avhandling analyserat samernas hälsa.

KÄLLA: UMEÅ UNIVERSITET

MÅNGA ÖVERLEVARE En miljon personer i Norden som har eller har haft en cancersjukdom lever i dag.

Varje år ställs nära 150 000 cancerdiagnoser i Norden.

KÄLLA: CANCERFONDS­ RAPPORTEN 2012

NUMMER TVÅ 2012 | RÄDDA LIVET | 9

REHABILITERING Vilja och kompetens

Rätt åtgärder, i rätt tid, på rätt nivå. Det är målet för den rehabilitering som ska erbjudas alla cancerpatienter. Men långt ifrån alla får rehab, trots att det inom vården finns vilja, kompetens och kunskap för att komma till rätta med ojämlikheten.

TEXT INGRID JACOBSSON FOTO KARL GABOR

Svårt för Alexander få rätt rehabilitering Läs mer om hjärntumörer och diskutera på hjarntumor foreningen.se

I tre år har Alexander Johansson försökt få tid hos en minnesterapeut. I februari i år lyckades han.

– Det saknas kunskap om behovet av reha­ bilitering, säger han.

– Bara för att man är fysiskt frisk betyder det inte att man mår bra psykiskt, säger han. Jag fick minnesstörningar, men inget förslag på rehabilitering.

Det enda min cancerläkare rekommenderade mig var att lösa sudoku!

Under våren 2006 hade Alexander haft besvär med skelning på båda ögonen, och varit hos läkare för detta. Trolig diagnos var förslappning i en ögonmuskel. Men skelningen gav inte med sig, han fick huvudvärk och ont i ögonen. Tre veckor före sin 21årsdag fick Alexander veta att han hade germinom, en manlig hypofystumör i hjärnan.

Trots det allvarliga beskedet kunde Alexander fokusera på något positivt, germinomtumörer är relativt lättbehandlade. Efter en halvårslång behandlingsperiod med cytostatika och strålning var Alexander Johansson ”frisk”. Men det var inte lätt att anpassa sig till det vanliga livet.

Alexander sökte sig till föreningen för hjärntumör­

Ta chansen att vinna boken Tid för liv.

Läs mer på sidan 41.

10 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2012

patienter, och där fick han stöd och hjälp. Han kom gradvis tillbaka till ett aktivt liv, och studerar nu på Chalmers.

– Det går bra, även om jag har problem med minnet. Men jag hoppas att jag nu ska få hjälp av minnesterapeuten.

Alexander Johansson sitter numera i styrelsen för Svenska hjärntumörföreningen*. I inlägg på före­ ningens webbforum ser han att många har problem att få adekvat rehabilitering.

– Vi har lagt ut en fråga på webbplatsen om hur många som fått fullgod rehabilitering. Av 210 sva– Jag fick minnes­störningar, men inget förslag på rehabilitering, säger Alexander Johansson.

rande är det bara 77 som skrivit att de fått bra rehab.

18 stycken visste inte ens att man kunde få rehabilitering vid hjärntumörsjukdom.

Alexander Johansson tycker att det

saknas kunskap om behovet av rehabilitering.

– Så fort tumören är borta räknas man som frisk, säger han.

Men för många är det då problemen börjar.

– Även benigna tumörer kan ge ansiktsförlamning och tinnitus, och man kan få göra nya operationer om tumörrester finns kvar. Många drabbas också av hjärntrötthet, som man kan lida av i många år.

Alexander Johansson tycker att vård­

personalen skulle ha större kännedom om olika rehabformer och vara vaksamma på att man kan behöva olika typer av rehabilitering under en lång period. Han har talat med många som varit på rehabiliteringshem en vecka eller två och tyckt att det varit underbart. Men när de kommit hem igen har det tagit stopp, det blir ingen fortsättning, även om det skulle behövas.

– Det tar lång tid att komma tillbaka fullt ut, säger Alexander Johansson. Man borde få mer hjälp under längre tid. Det blir ju en samhällsekonomisk vinst också om man kan komma tillbaka i arbete.

fakta HÖGSKOLEPOÄNG

FÖR KONTAKTSJUKSKÖTERSKOR Det finns fyra olika typer av rehabilitering som måste anpassas efter varje patients behov: fysiska, psykiska, existentiella och sociala.

Rehabilitering behövs både i sjukdomens akuta fas och under hela behandlingstiden samt i en eventuell kronisk eller palliativ fas. Sjukvården ska informera om rehabalternativen. I Skåne ligger detta framför allt på kontaktsjuksköterskornas bord. Region Skåne arbetar nu med att ge alla kontaktsjuksköterskor specialutbildning i rehabilitering motsvarande 15 högskolepoäng.

– Kontaktsjuksköterskorna har nära kontakt med patienterna, och en allmän kunskap om sjukdomen och behandlingen, betonar psykolog Maria Hellbom. De ska kunna göra en bedömning av behovet, informera patienten och ta fram alternativ.

Och vi får inte glömma de närstående, de kan också ha behov av rehabilitering.

Rehabansvar faller mellan stolarna Om Peggy Scheelcke hade fått rehabilitering i tid hade hon kanske kunnat gå igen.

Hon fick diagnosen blodcancer, mantelcellslymfom, i december 2008.

En tuff behandling med cytostatika och strålning följde på Karolinska Universitetssjukhuse­t Huddinge. Sensommaren 2009 ansågs hon färdig­ behandlad, men var svag efter behandlingen. Peggy Scheelcke fick först vistas några veckor på ett sjukhem med fysisk rehabilitering innan hon fick komma hem till lägenheten i Hägersten.

Efter några månader tillstötte infektioner, blod-

förgiftningar vid två tillfällen. Varje gång fick Peggy Scheelcke vistas på sjukhus två–tre veckor. Hennes allmäntillstånd försämrades, och efter andra infektionen kom hon till ett sjukhem i Älvsjö.

– Biståndsbedömaren hade försäkrat oss att där fanns en sjukgymnast som var bra, så reha­ biliteringe­n skulle komma igång, säger maken Kurt Scheelcke. Första dagen vi var där kom sjukgymnasten in i Peggys rum och undersökte henne. Han sade då att hon hade tendens till droppfot.

Kurt trodde naturligtvis att sjukgymnastiken skulle komma igång, men icke. ”Nej, hon har ju permanentplacering här, och det är ett kommunalt sjukhem. Så det ligger inte på mitt ansvar, det är landstingets”, sade sjukgymnasten.

Peggy Scheelcke hade hamnat mellan kommunens och landstingets stolar.

Kurt Scheelcke talade med enhetschefen, som

erkände att det var galet. Han anmälde till patientnämnden, som erkände att det var fel, men ingen tog ansvar för att inget gjorts.

Med hjälp av goda vänner ordnade Kurt en privat sjukgymnast som tränade Peggy. Kurt lyckades också utverka en remiss till en ortoped som ansåg att de skulle ha kommit mycket tidigare. Nu var det nödvändigt med operation och det kunde inte Peggy klara. Hon orkade ingenting, inte ens äta själv, och alla, såväl Kurt som parets son och dotter, hade gett upp hoppet om att Peggy skulle komma hem igen.

Nya infektioner tillstötte, och i mars avled hon.

– Jag har varit så frustrerad, säger Kurt Scheelcke, och nu känns det tungt när Peggy är borta. Men hon fick somna in utan plågor, det är en tröst för mig och barnen.

NUMMER TVÅ 2012 | RÄDDA LIVET | 11

REHABILITERING Vilja och kompetens

MATS ÅSTRAND

Christers minne har tagit skada Med rehabilitering i rätt tid hade troligen Christer Billqvist kunnat fortsätta sitt lärar­ jobb tills han fyller 67, som han önskat.

Christer Billqvist opererades på Akademiska sjuk­ huset i Uppsala för hjärntumör, oligoastrocytom, 2009. Han fick strålbehandling och cytostatika samt behandling med antikroppsmedicinen Avastin efteråt. Vid en efterkontroll upptäcktes ett nytt misstänkt tumörområde i hjärnan, som satt så illa till att man inte kunde operera. Det blev cytostatika på nytt varje dag i ett halvår.

Under denna tid var han sjukskriven från sitt jobb som högstadielärare som han hade planerat att fortsätta till 2013, då han fyller 67. Men så blev det nu inte.

Christer Billqvist hade fått skador av strålbehand-

lingen, arbetsminnet hade skadats och han hade fått koncentrationssvårigheter. Han har svårt för att läsa böcker och tidningsartiklar, ”tappar tråden”.

Någon rehabilitering fick han inte, trots att han frågade efter det. På en konferens med Hjärn­tumör­ föreningen fick Christer Billqvist höra talas om tränings­programmet CogMed som finns på internet, det tänker han nu skaffa sig. I övrigt har han försökt att träna själv med korsord, sudoku med mera.

Fysiskt återhämtade sig Christer Billqvist ganska

snabbt, och började träna på egen hand. Han sköter också marktjänsten åt sin fru.

– Men när jag började träna igen tog jag i för mycket, och fick förslitningar i ett par muskelfästen. Då fick jag minsann rehabilitering direkt! Jag

fick sjukgymnastik i varmvattensbassäng, det var fantastiskt.

Tumören har hållit sig still och Christer Billqvist tycker att han kan leva som en frisk person, frånsett minnesproblemen. Men han är ledsen över att han tvingades gå i pension 2011, när han fyllde 65.

– Det är psykiskt nedbrytande att inte få leva det liv jag vill. Med rätt rehabilitering hade jag kanske kunnat fortsätta att arbeta ett par år till.

Christer Billqvist sköter marktjäns­ ten när hustru Liisa arbetar. När han inte löser korsord, vill säga.

»Vi kommer att lösa problemen« kommer också att leva med kronisk cancer, och det ställer krav på nya rehabiliteringsformer.

– Visst finns det brister i hanteringen av rehabiliteringen, men jag tycker ändå att vi kommit fantastiskt långt sedan 2009, då beslutet om rcc togs. Ett natioMaria Hellbom menar att insatser under och efter nellt vårdprogram för cancerpatienter kommer under cancerbehandling är av avgörande betydelse. Hon hösten. Det ska vara utformat så att det inte bara ska anser att de sex regionala cancercentrumen, rcc, kunna läsas av medicinskt utbildad personal, utan som nu byggs upp i landet är mycket bra eftersom de också av exempelvis socialtjänsten. kommer att ha en samlad överblick över cancervården.

– Behoven av rehabilitering är stora, men inom – Cancervården har ett problem – allt fler av vården finns vilja, kompetens och kunskap, betonar våra pa­tienter överlever, säger Maria Hellbom lite Maria Hellbom. Jag är övertygad om att vi kommer provo­kativt. Vi måste vara beredda på detta. Allt fler att lösa problemen.

– Samhället har inte råd att inte ge rehabili­ tering, kommenterar Maria Hellbom, psyko­ log, processansvarig för rehabilitering i Regionalt cancercentrum Syd. Maria Hellbom Vice ordförande i SWEDPOS, Svensk förening för psykosocial onkologi och rehabilitering.

12 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2012

Tv-sportprofilen Katarina Hultling har under våren valt att offentligt berätta om sin bröstcancer. Först i Expressen, sedan i Skavlan på tv och nu i Rädda livet.

– Jag vill hjälpa andra att bli modigare och inse att de duger precis som de är, säger hon.

TEXT JENS EKELUND FOTO MAGNUS LIAM KARLSSON

Ingen SKA BEHÖVA skämmas FÖR SIN cancer NUMMER TVÅ 2012 | RÄDDA LIVET | 13

PATIENTPORTRÄTT Mammografin gav besked

Katarina Hultling går nu vidare, stärkt i tron att öppenhet är ofarligt och att konsten att våga visa hur man mår är viktig.

När man träffar Katarina Hultling är det svårt att

Fakta KATARINA HULTLING

Yrke: Frilansjournalist, sportkommentator, moderator, konferencier Ålder: 57 år Bor: På landet utanför Åkersberga Familj: Sambon Albert och adoptivsonen Victor

tro att hon är mitt uppe i en tuff cancerbehandling.

Hon ser så oförskämt snygg och fräsch ut. Det enda som avslöjar att allt inte är som vanligt är det kala huvudet som täcks av en randig mössa.

– Albert säger att jag ser ut som sir Väs, säger hon och skrattar.

Det märks att Katarina har en bra dag utan bi­­­verkningar från cytostatikabehandlingen. Bara dagarna innan hade det varit omöjligt att genomföra en intervju.

– Jag har varit tung i kroppen och väldigt trött, berättar hon.

Katarina och hennes sambo, svt-chefen Albert Svanberg, bor några mil norr om Stockholm i ett litet hus med havsutsikt mot Överbyfjärden. Vi sitter i köket och pratar över en kopp kaffe.

– Ingen går fri. Alla får sin beskärda del av sorger och glädjeämnen, säger hon.

Katarina tyckte att hon hade fått sin del av livets baksida. Vid 14 års ålder fick hon operera bort cystor på äggstockarna. Senare i livet, när hon ville skaffa barn med sin dåvarande man, genomgick hon barnlöshetsutredning, operationer och provrörsbefruktningar under flera år.

– Det var mycket värre än den rent kliniska delen som jag går igenom nu, säger hon med eftertryck.

Allt började med ett rutinbesök i höstas hos gyne-

kologen som inte tyckte att det ena bröstet kändes som de skulle. Det ledde till en stor mammografiundersökning som gav svaret: bröstcancer.

– Det var ett helt ofattbart besked. Inte jag, det här kan inte stämma. Det kändes helt fel, men jag förstod ju ändå att det var rätt.

Katarina åkte hem och grät och började fundera på hur hon ville ha sin begravning.

– Så här i efterhand inser jag att det var mitt chocktillstånd. När det var över tänkte jag: Vad finns det nu att göra? Jag kunde ju inte ringa upp läkarna och säga att jag inte ville opereras. Det gick ju inte.

Det fanns bara en väg och det var framåt.

14 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2012

Jag är alldeles övertygad om att det går omkring jätte­många kvinnor i Sve­rige som inte vågar prata om att de har bröst­ cancer.

En tid senare opererade hon bort en del av bröstet och 15 lymfkörtlar. Eftersom cancern hade spridit sig till lymfan fick hon sedan såväl cytostatika som stråloch hormonbehandling. Allt för att vara säker på att ta kål på eventuella cancerceller som kan finnas kvar i kroppen.

Redan från början bestämde sig Katarina, precis

som när hon genomgick sin värsta barnlöshet, att vara öppen om sin sjukdom. Mycket för att kunna hjälpa andra drabbade.

– Jag är alldeles övertygad om att det går omkring jättemånga kvinnor i Sverige som inte vågar prata om att de har bröstcancer. Kvinnor som gömmer sig, som inte vågar visa sig utan peruk eller hur de ser ut på kroppen för sina respektive. Jag har redan fått massor av svar på Facebook av kvinnor som tycker jag är modig och som skriver att nu ska de också berätta.

Hur tror du att den här perioden med cancer

kommer att påverka ditt framtida liv?

– Det är svårt att svara på nu, rent personligt och fysiskt. Generellt så har diagnosen och behandlingen berikat mitt liv i alla kontakter jag fått med andra människor, både sjuka och friska. Jag kan gå vidare, stärkt i tron att öppenhet är ofarligt och att konsten att våga visa hur man mår är viktig. Om jag dessutom kan hjälpa Cancerfonden att nå ut med sitt budskap om hur man kan hantera cancer, förebyggande eller under behandling – då har det varit någon mening med att just jag drabbades.

MÖTE PÅ NÄTET

cancerfonden.se, blogg.cancerfonden.se facebook.com/cancerfonden twitter.com/cancerfonden

Det här pratas det om i våra sociala medier just nu.

TÅRAR AV GLÄDJE

ATT SAKNA NÅGON SO M STÅTT EN NÄRA Britta Hedefalk tänkte tillbaka på sin egen sorg efter sin mamma och senare även pappas död. Hur hade det varit för henne?

Jag började minnas när mamma senast var hos mig, det var på min födelsedag, hon satt på balkongen i solen med svettpärlor i pannan. Hon hade gyncancer och var rätt så dålig men hon njöt av solen.

– Så bra vi har det här i värmen med alla er barn och barnbarn, men jag känner mig lite febrig, vad tror du att det är? minns jag att hon frågade.

Väl medveten om att det var sjukdomen som fått henne att känna så sade jag att det kunde bero på hennes urinvägsinfektion att hon kände sig trött. Hon nöjde sig med svaret. Åkte sedan hem till sin gamle make som var 91 år och som hon varit lyckligt gift med i 55 år. Pappa som inte orkade följa med, det är ju så många barn numera …

Det var sista gången hon var hos mig. Några dagar senare åkte hon in på hospice och efter några veckor somnade hon lugnt och stilla in med alla barn och barnbarn bredvid sig. Vi pratade och skrattade och med jämna mellanrum kollade vi att hon fortfarande andades. Vi fanns i hennes närhet med våra röster och den humor och värme som hon och pappa hade delat med sig av i vårt hem. Det kändes som ett bra avslut på ett 82-årigt liv.

Min sorg kom i ränder som man brukar säga att barns sorg gör. Den damp och dimper fortfarande ner när jag minst anar det.

För mig är det en positiv sorg. Jag får minnas och känna glädje över att jag haft dem med mig och att jag saknar dem. Det gör inget att jag på årsdagarna känner av i kroppen att mina föräldrar varit döda lite väl länge nu, 6 och 7 år. Jag skäller helt enkelt ut dem då och då och säger att de får skärpa till sig för jag har saker jag måste berätta för dem…

BRITTA HEDEFALK

Saknaden av någon som står en nära kan komma när man minst anar det. Det kan vara en känsla av sorg, men också positiva känslor och glada minnesbilder som får en att gråta.

»Det gör så ont« Någon sa till mig en gång att sorgen blir lättare; för mig är det inte alls så. Missförstå inte, jag skulle inte byta den lilla tid jag fick med mina föräldrar mot något, världens bästa. Men det gör så ont för allt de måste missa. Till veckan är det 20 år sen min mamma gick bort i cancer och 7 månader sen min pappa gick bort, efter andra omgången cancer. Ta hand om varandra, tiden är sannerligen ovärderlig!!!

»Det finns ingen som du« Cancer kan verkligen förstöra! Jag kommer aldrig att sluta sakna min mamma jag tänker på henne varje dag.

Vilken underbar mamma jag har för jag tror att hon finns med mig fortfarande.

Mor kära mor det finns ingen som du i hela världen. Ta vara på tiden med era nära och kära. Kram till er alla.

INGER JONSSON

ANNA ENGSTRÖM

DET FICK TA TID Cancerfonden skrev: Äntligen kommer vi få na­ tionella riktlinjer för vård i livets slutskede, så att alla får rätt till en kvalitativ vård oavsett var man bor. Vilka erfarenhe­ ter har ni av vården i livets slutskede?

»Det fick ta tid« Vi hade en helt otrolig vård för min man då han levde sina sista veckor. Läkare kom med sjuksköterska på besök ofta och annars hade vi distriktssköterskan som kom varenda dag och tittade till honom och även frågade de hur jag hade det och mådde.

De kom från Jönköping och vi bodde i Mullsjö. De hade

tid att låta min man ställa frågor och det fick ta tid när han frågade. De var rätt person på rätt ställe. Det är skönt att veta att de gjorde allt för honom och mig.

ANITA ERICSSON

»Han bekräftade att han såg henne« Min mamma som somnade in av AML den 15/12 2010 fick en helt fantastisk vård från personalen på universitetssjukhuset i Örebro (avd 83). Hon bodde i princip på avdelningen de tre månaderna efter beskedet om cancer och hon lärde känna alla i personalen.

De hjälpte till så hon kunde komma hem under dagarna för permission och vi kunde ha telefonkontakt NUMMER TVÅ 2012 | RÄDDA LIVET | 15

med avdelningen ifall vi behövde något.

Läkaren kom in och satt på min mammas sängsida och höll henne i handen och pratade lugnt, bekräftade mamma att han såg henne, vilket hon aldrig upplevt av en läkare innan. Sista tre dagarna i hennes liv bodde vi (fyra döttrar och pappa) i mammas tvåsal och vakade över henne, vi fick frukost, de gav oss sängar att sova på och hjälpte mamma vara omringad av sin familj in i det sista.

Att se hela personalen sen fälla tårar och krama oss hejdå när mamma somnat in visade vilken omtanke dom hade om min mamma.

Tack ni underbara! Ni var min klippa i den mörkaste tiden där på slutet.

JENNIFER BORNY ROSENDAHL

»Vi hade nog tur« Min älskade make gick över till ljuset i hemmet och i

mina armar midsommar­ natten 2011. Han hade hjärntumör, mycket elakartad och snabbväxande (glioblastom IV). Nåväl jag hade honom hemma hela sjukdomsåret med hjälp av hemsjukvård och hemtjänst sista månaderna. Det fun­ gerade perfekt, inga sjukhustimmar alls. Nu är jag i och för sig sjuksköterska med neurologi­specialitet och fick delegerat att ge kramplösande intravenöst då han krampade. Men hemsjukvården hade vi 5 mil härifrån, då vi bor på landet. Sista veckan fick han pump och kunde därför somna in lugnt och stilla, jag var helt trygg i detta, stod i telekontakt när jag behövde.

Nåväl jag ville ha min make hemma för hans och min skull, ville ju inte vara från honom en sekund.

Vi hade nog tur; hade fantastiskt stöd av både hemsjukvård och hemtjänst.

»Sköterskorna brydde sig på riktigt« MOH-teamet (medicinskt omfattande hemsjukvård) i Rättvik gav oss underbar hjälp under min fars sista veckor. Då far avskydde sjukhus var det guld värt att han fick vara hemma hela tiden.

Minst två gånger om dagen kom det sköterskor som brydde sig på riktigt. De tog hand om både far och oss, de var som vänner på besök. Även en läkare kom ut till oss, mitt i skogen, minst en gång i veckan. Vi bor cirka 5 mil från deras bas.

När far gick bort så höll de kontakten med möten och liknande.

Många rosor till MOH i Rättvik!!

MARIA FORSBERG

EWA-LENE LÖWESKOG

De tog hand om både far och oss, de var som vänner på besök.

STARTAT INSAMLING Min pappa har drabbats av metastaser i ryggrad och bröstkorg. Den sorgen vi går igenom dagligen ska ingen annan behöva uppleva. Allt min familj vill är att pappa ska bli bra igen.

Jag vill hjälpa cancerforskningen att utvecklas och har därför startat en insamling för det. Gå in på cancerfonden.se och sök på mitt namn.

Om du känner dig manad att hjälpa mig i min insamling så bidra gärna eller länka vidare mitt inlägg på eran facebook. Tack!

AMANDA SWEDSUDDE

BLIVIT MÅNADSGIVARE Precis valt att bli månads­ givare till Cancerfonden, känns riktigt bra, är så lätt att man skjuter på sådana viktiga saker och inte riktigt förstår hur viktigt det är förrän man själv står där med en anhörig som blir drabbad.

TOBIAS LINDGREN

16 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2012

FotbollMot Cancer Det är sällan happy endings i kampen mot cancer. Men med din hjälp och slantar finns det hopp.

Hjälp oss, hjälp andra. @Cancerfonden Cancerfonden Tusen tack för alla initiativ som tas där ute av er! ping @Fotboll MotCancer @VeronicaAhlen @HLFfestival med flera! @karinwittur Idag skulle min pappa fyllt år. Gå in på @Cancerfonden och bidra till att fler födelsedagar får firas i familjerna. #cancerfonden @Mar_ina_E Himlen har fått en ny stjärna och jorden är en själ fattigare, denna månad går väl­ görenhetspengen till #cancerfonden Du är saknad Emma.

PatrickpunktF Vill vädja till er att skänka en slant till Cancerfonden så kanske fler får uppleva samma lättnad som jag fick. #cancer

31 miljoner från PostkodLotteriet I februari var Cancerfonden på plats på PostkodLotteriets förmånstagarfest för att ta emot en check på 31 miljoner kronor! årligen ut hela vinsten till ideella organisationer. I år går närmare en miljard kronor, 945 miljoner, till 40 olika förmånstagare.

Detta är möjligt tack vare de omkring en miljon lottköpare som finns runt om i landet.

– Vi är oerhört glada över det fantastiska bidraget från PostkodLotteriet.

Under de 60 år som Cancerfonden existerat har överlevnaden i cancer fördubblats.

Landets alla postkodlotteriprenumeranter bidrar på ett högst konkret sätt till denna positiva utveckling, säger Stefan Bergh, Cancerfondens generalsekreterare.

– Vi är stolta över att kunna bidra till

det viktiga arbete som Cancerfonden gör.

Genom våra förmånstagares arbete tar vi ett steg närmare vår vision om en bättre värld för människor, djur och miljö, säger Stina Götbrink, välgörenhetschef på PostkodLotteriet.

När du köper en lott i PostkodLotteriet är du samtidigt med och stödjer Cancerfondens arbete med att besegra cancer.

Du kan läsa mer på PostkodLotteriets webbplats postkodlotteriet.se

JOHAN WÅHLIN

Svenska PostkodLotteriet delar

MARTINA FRICK ISBERG, ANSVARIG FÖR CANCERFONDENS SOCIALA MEDIER

Så generöst att du vill använda det ofta

Vid varje köp ger vi 1 kr till Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj utan att det kostar dig något.

Dessutom får du bonuspoäng. För mer information om Supreme Card Womans alla fördelar besök www.supremecardwoman.se eller ring 042-450 32 15.

Betala hela beloppet månaden efter köp – upp till 6 månaders räntefri kredit. Krediten kan också delbetalas på 1/10 eller 1/20.

Representativt exempel på delbetalningsalternativ 1/10: Vid kreditbelopp om 15 000 kr med rörlig årsränta om 12,06 % uppgår den effektiva räntan till 16,63 % beräknad på en återbetalningstid om 12 månader. I exemplet ingår administrationsavgift om 29 kr per månad, årsavgift om 195 kr och uppläggningsavgift om 0 kr. Det ordinarie månadsbeloppet att betala är 1 558 kr och det sammanlagda beloppet 17 511 kr. Exemplet baseras på ett köp den första dagen i en kalendermånad och är beräknat 2012-04-01.

1204_SCW_RäddaLivet_180x120mm.indd 1

09:28 NUMMER TVÅ 2012 |2012-04-20 RÄDDA LIVET | 17

TEMA Hudcancer

Hudcancer – ett snabbt växande hälsoproblem För 50 år sedan regi­ strerades 243 nya fall av malignt melanom.

I dag är det en av de tumörformer som ökar snabbast. 2010 rapporterades 2 800 fall.

TEXTER MARITA ÖNNEBY ELIASSON

Malignt melanom är i dag en av de

vanligaste cancerformerna hos yngre och medelålders i Sverige.

Hudcancer tillhör de cancersjukdomar där det egna beteendet är avgörande för vilken risk man löper för att utveckla sjukdomen. Därför är det oroande att konstatera att Sverige hör till världens ”solvärstingar”.

fakta SIFFRORNA

FÖR ÅR 2010

Malignt melanom, cirka 2 800 fall, 470 dödsfall Skivepitelcancer, cirka 4 800 fall, 67 dödsfall Basalcellscancer, cirka 35 000 rapporterade fall, nästan inga dödsfall.

Internationella jämförelser visar

att svenskar solar mycket, bränner sig mycket, oroar sig lite för hudcancer och ofta dröjer med att få hudförändringar kontrollerade.

Jakten på solljus, värme och skönhet – hemma och i utlandet – har lett till en dyster statistik.

Risken att dö i malignt melanom är större än att dö i trafiken. Så lyssna på den trista statistiken, den stavas omtanke.

Var rädd om barnen Strålsäkerhetsmyndig­heten, SSM, har i Cancerfondsrapporten 2012 tagit upp en del sanningar och myter.

Bland annat bör vi vara extra rädda om barnen.

BARN BEHÖVER SKYDDAS MEST Ung hud är känslig hud och det är väl känt att alltför mycket sol i barnaåren ökar risken för hudcancer i vuxen ålder.

D-VITAMINFRÅGAN SKA INTE VÄGAS IN I PREVENTIONS­ STRATEGIERNA En viss mängd solljus på huden är nödvändig för D-vitaminomsättningen i kroppen. Men ofta räcker det med en mycket sparsam exponering; till exempel är 10–15 minuters sommarsol vid middagstid på armar och 18 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2012

ansikte allt som behövs för de flesta ljushyade personer.

SOLKRÄM ÄR EN FALSK TRYGGHET Solkrämer skapar en falsk trygghetskänsla som gör att man fortsätter vistas i solen även då huden har fått en för hög UV-dos. Den på förpackningen angivna solskyddsfaktorn utgår från en testmetod där man använder ett lager på 2 mg/cm², vilket är så tjockt att krämen nästan rinner av huden.

Tveksamheterna kring solkrämerna är många: om hur de appliceras, sköljs bort och åldras samt vad som sker

med de fettlösliga solskyddsmolekylerna i kroppen.

Solskyddskrämerna har inte särskilt stor effekt. Det verkliga skyddet är att ha kläder på sig under dagens varma timmar, alltså mellan 11 och 15.

”OZONHÅLET” PÅVERKAR INTE ANTALET HUDCANCERFALL Det finns ingen på­taglig uttunning av ozonlagret i vår del av världen, jämfört med för 50 år sedan. Slutsatsen av detta är att ökningen av antalet hudcancerfall i Sverige sannolikt inte har någonting att göra med förändringar i ozonlagret och hur detta släpper igenom UV-strålning. Förklaringen ska i stället sökas i vårt eget beteende.

SNABB KOLL AV FÖDELSE­ MÄRKEN

Ändrat skönhetsideal hos ett soltörstande folk Internationella studier pekar på att befolkningen i Sverige* befin­ ner sig i världstopp när det gäller riskfyllda attityder och beteenden kopplade till solande.

Solen är förknippad med starka känslor.

För att få framgång i preventionsarbete krävs att man både ger information och satsar på att ändra beteenden och synsätt – inte minst förändrade skönhetsideal. Men hur ska det gå till i en soltörstande befolkning vars drivkrafter för solning och solbränna måste betraktas som lika starka som till exempel sexuell lust, hunger eller nikotinbegär?

Svaret är att försöka ändra statusen i

uttrycket att ”ligga och pressa” och att barnen ska komma tillbaka från vinterns

solsemester med en ”frisk” solbränna. Vi behöver modifiera skönhetsidealen och förändra synen på hur djup solbrännan ska vara för att den ska uppfattas som Svenskarna ... vacker och hälsosam. Att anpassa sina föredrog en dju- solvanor efter sin hudtyp ska visa på klokpare solbränna skap och inte låg status. kände sig mindre sårbara för malignt melanom skyddade sig mindre (68 % av svenska medborgare uppgav att de sällan skyddade sig!) brände sig mest (tillsammans med lettländare).

För att se en positiv trend i statistiken

krävs att vi ändrar vårt sätt att se på solen.

Visst är solen källan till allt liv på jorden, men att exponera naken hud i överdrivet stark uv-strålning under lång tid kan i princip liknas vid att duscha i cancerframkallande ämnen – följden blir en stor mängd dna-skador i hudens celler, många av dem omöjliga att reparera.

Under våren, mellan 1 mars och 30 juni, kan patienter i Skåne beställa tid – utan remiss – på hudklinikerna vid sjukhusen i Lund och Malmö för att undersöka födelsemärken.

– Om vi bedömer förändringen som misstänkt elakartad försöker vi om möjligt skära bort den direkt, säger verksamhetschefen och läkaren Bertil Persson.

I vanliga fall måste patienten uppsöka vårdcentral som vid behov skriver en remiss till hudläkare.

Nu hoppar man över ledet med primärvårdsbesöket. Andra projekt för att öka tillgängligheten på hudklinikerna finns i Göteborg, Kalmar och Umeå.

KÄLLA: SKÅNES UNIVERSITETS­ SJUKHUS

Mycket UV-strålning på utlandsresorna En stor del av svenskarnas ex­ ponering för UV-strålning sker i samband med semesterresor till utlandet.

Vi väljer en lång flygresa till Thailand vilket gör att vi kanske också stannar en vecka längre. Vad ska inte det innebära i dna-skador hos den skandinaviska hudtypen?

– Dessa resenärer är plausibla patienter som hudonkologerna kommer att få ta hand om inom några decennier, säger

Ingrid Synnerstad, docent och överläkare vid hudkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Jag tror inte heller att vi kommer att se en minskning i antalet fall av hudtumörer under de närmaste 20 åren.

Här måste resebranschen ta sitt ansvar

på ett tydligare sätt, på samma sätt som när det gäller till exempel CO2-utsläpp.

Visst tas det initiativ redan i dag i form av information till resenärer, solarmband, etcetera, men skyddet mot uv-strålning är definitivt något att utveckla inom arbetet

med corporate social responsibility och kundsäkerhet.

– Vi på Fritidsresor upplyser redan i dag våra kunder om att vara försiktiga i solen mitt på dagen och att skydda barnen.

Samtidigt är det omöjligt för oss som researrangör att informera om allt som resenärer kan uppleva som risker eller faror eftersom detta är högst individuellt, säger Jim Hofverberg, informatör på Fritidsresor. På vår webbplats hänvisar vi till Strålsäkerhetsmyndighetens sajt för detaljerad information.

NUMMER TVÅ 2012 | RÄDDA LIVET | 19

TEMA Hudcancer

Huden – kroppens Huden hos en normalviktig, fullvuxen man har en yta på 1,5–2 kvadratmeter och väger ungefär tio kilo. Den är en fysisk barriär mellan kroppens inre miljö och omvärlden. På samma gång är huden ett komplicerat, aktivt organ med en mängd reglerande funktioner.

UV-INDEX PÅ RADION? Vi har pollenrapport och börsindex. Hur skulle det vara med UV-index? Riks­ medierna skulle ge oss uppgifter om styrkan i UV-strålarna. Frågan kom upp under Världscancerdagen i februari.

Men åsikterna om användningsområdet gick isär. Någon menade att frågan om UV-index har betydelse om vi därmed uppmanar att vara mindre i solen eller vid andra tidpunkter, inte annars.

– En del människor är solsökare och solar i syfte att bli bruna, säger professor Yvonne Brandberg. De kommer att använda UV-index för att gå ut när det är som varmast!

Cancerformer

JAN LAPINS, KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET

BASALCELLSCANCER

HÅLL KOLL! Alla har vi väl haft födelse­ märken och med tilltagande ålder åldersförändringar.

Dessa känner vi igen. De flesta är godartade pigmentfläckar. Däremot ska vi vara observanta om det dyker upp något ny fläck på kroppen. Eller om den tidigare har förändrats.

Ett födelsemärke som har ändrat färg eller form, kliar eller blöder ska alltid undersökas av expertis. Håll koll på dem som skiljer sig ”från mängden”!

20 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2012

Basalcellscancer (basaliom) är mycket vanlig och närmast att betrakta som en ”folkcancer”; risken att drabbas någon gång under livet är nästan 20 procent. Den är sällsynt före 40–50 års ålder.

Prognosen för basalcellscancer är mycket god.

Eftersom den oftast saknar förmåga att bilda metastaser är den så gott som aldrig livshotande.

SKIVEPITELCANCER

Skivepitelcancer är den tredje vanligaste cancer­ formen, efter prostata- och bröstcancer.

Typiskt för skivepitelcancer är att den uppträder på platser som exponerats mycket i solen, till exempel ansikte, öron, nacke eller händer. När en skivepitelcancer börjar växa sker det ofta ytligt i hudens yttersta lager. Typiskt är en fjällande och/ eller rodnande fläck på hudytan. Diagnostiserar man tumören i detta stadium har den nästan aldrig hunnit sprida sig ner genom djupare hudlager.

Prognosen för skivepitelcancer är mycket god.

Mer än 95 procent kan botas med en jämförelsevis begränsad operation.

MALIGNT MELANOM

Malignt melanom utgår från hudens pigment­ bildande celler, de så kallade melanocyterna, vilka befinner sig längst ner i överhuden. Oftast utgår den från ett födelsemärke, nevus. Sjukdomen är ungefär lika vanlig hos män och kvinnor.

Det första diagnostiska tecknet brukar vara att ett nevus börjar öka i storlek, ändra färg/form, klia eller blöda.

I dag botas 80–85 procent av de patienter hos vilka tumören vid diagnos inte hunnit sprida sig från huden till andra organ i kroppen.

största organ Individuella riskfaktorer HUDTYP

Ljushyade människor brukar delas in i hudtyp I-IV: asiatisk befolkning har hudtyp V och färgade individer hudtyp VI. Majoriteten av svenskar har hudtyp II–III. Människor med hudtyp I har högst risk för hud­ melanom; lägst är risken för dem med hudtyp VI.

ÖGON- OCH HÅRFÄRG

Personer med blå eller grön ögonfärg har högre risk att utveckla melanom än personer med annan ögonfärg. Rödhåriga har dessutom en betydligt ökad risk att utveckla sjukdomen eftersom det röda pigmentet de har i sin hud ger ett sämre skydd mot UV-strålning i jämförelse med det svarta pigment som mörk- eller brunhåriga har. Även personer med blond hårfärg har en sämre hudpigmentering och alltså ökad risk att utveckla melanom.

FÖDELSEMÄRKEN, NEVI

Personer med många pigmentfläckar löper en ökad risk att få hudmelanom. Men här måste man

Hudcancer är ett stort kapitel i Cancerfondsrapporten 2012 som du kan beställa på telefonnummer 08-677 10 87 eller via mejl oscar.dieden@ cancerfonden.se

skilja på vanliga nevi och de som är oregelbundna i formen, omväxlande, spräcklig pigmentering och har ofta en diameter större än 5 mm. De är ofta flata eller endast delvis upphöjda. Det är dessa så kallade dysplastiska nevi som ökar risken för melanom.

Denna beskrivning hittar du i boken Melanom – Sol, skugga och vår hud som är utgiven av Karolinska Institutet University Press.

TIDIGARE HUDMELANOM

Personer som tidigare behandlats för hudmelanom riskerar att utveckla ytterligare melanom i huden.

ÄRFTLIGHET

5–10 procent av alla melanomfall uppkommer i familjer med ärftligt ökad risk att utveckla hud­ melanom. Ett internationellt samarbete om ärftligt melanom pågår under namnet GenoMEL. Du kan få mer information på webbplatsen www.genomel.org

Behandling KIRURGI

Första åtgärden vid behandling av hudcancer är vanligen ett kirurgiskt ingrepp; man skär helt enkelt bort tumören med en säkerhetsmarginal av frisk vävnad runt omkring.

När det gäller malignt melanom brukar man också undersöka och eventuellt operera bort de lymfkörtlar som sitter närmast tumören.

Basalcellscancer behandlas oftast med kirurgi men även ibland med så kallad kryoterapi, där man kyler ned huden med flytande kväve och på så sätt dödar tumörcellerna. Man kan också bränna bort tumören med en speciell teknik. På

Överhud

Läderhud

Underhud

I överhuden produceras det pigment som skyddar mot solens UV-strålning.

Det är i de pigmentbildande cellerna, de så kallade me­ lanocyterna, som malignt melanom uppstår. Här finns även keratinocyterna, det vill säga den celltyp som växer okontrollerat vid skivepitelcancer.

senare tid har fotodynamisk terapi (PDT) kommit att bli ett viktigt alternativ. Man applicerar då en kräm innehållande ett kroppseget ämne som fun­ gerar som en målsökande robot till tumörceller.

Krämen appliceras och följs efter några timmar av belysning med rött ljus under cirka tio minuter.

Forskning pågår också på patienter med en ny medicinsk, målsökande behandling med en så kallad hedgehog-hämmare som ges som tablett och har god effekt vid lokalt avancerad basalcellscancer.

STRÅLBEHANDLING

Strålbehandling är ett alternativ vid både basalcellscancer och skivepitelcancer. När det gäller malignt melanom är det mindre effektivt eftersom tumörerna oftast blir resistenta mot behandlingen. Ibland använder man dock strålning som symtomlindrande behandling.

MÅLSTYRDA LÄKEMEDEL

Inom melanomvården införs nya målstyrda läkemedel.

NUMMER TVÅ 2012 | RÄDDA LIVET | 21

TEMA Hudcancer

Mer fokus på patienten Sveriges kommuner och landsting, skl, har försöksverksamheter på fyra områden i landet för att rikta uppmärksamheten på mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård.

VÄLKOMNAR FLER ANSÖKNINGAR OM HUDCANCER Drygt 10 miljoner kronor går till hudcancerforskning 2012.

– Vi har bra forskning kring denna tumörform och projekten får god finansiering, men vi välkomnar många fler ansökningar som har med prevention att göra.

Att förebygga uppkomsten av malignt melanom är det allra viktigaste, säger professor Anna Karlsson, chef för Cancerfondens forskningsadministration. Vi vet orsakssambanden, vi vet att det har med folks beteende att göra och vi vill gärna satsa mer på den typen av forskning.

Cancerfondens anslag 2012, kr: 2,5 miljoner Basalcellscancer Malignt melanom 8,2 miljoner 500 000 Skivepitelcancer 22 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2012

Norra sjukvårds­ regionen Att minska dödligheten via tillgänglighet — gruppmottagning och teledermatoskopi.

Målet är att det inte ska gå mer än 14 dagar från patientens första telefonkontakt med hälsocentralen till diagnos och eventuell operation.

Regionalt cancercentrum sydöst Riktat informationsmaterial och gräddfilsmottagning. För att nå riskgruppen äldre män distribueras en informationsbroschyr till alla män som kallas till screening för aortaaneurysm.

Skånes universi­ tetssjukhus Remissfri mottagning på hudklini­ ken som ska ta emot cirka 90 patienter per vecka. Information i dagspressen om möjlighet att komma utan remiss.

Prickdag året runt på ny hudklinik

emot 80 till 90 procent av besöken hos en hudläkare gäller misstänkt hudcancer.

Ungefär 1 procent av patienterna brukar visa sig ha malignt melanom. Betydligt vanligare är skivepitelcancer och basalcellscancer.

– Vi vill erbjuda våra patienter möjlighet att inom en vecka få sina hudförändringar undersökta, säger Magnus Bäcklund, onkolog och en av initiativtagarna till Diagnostiskt Centrum Hud i Stockholm.

Andra åkommor som föranleder ett

Inom en vecka ska man få en läkartid på kliniken belägen i Stockholms city. Utan remiss kommer patienterna från Magnus Bäcklund upptagningsområdet Stockholms läns landsting, men även från andra landsting som har träffat avtal med mottagningen.

Liksom för annan specialistvård i Vårdval är taxan för hudläkarbesöket 350 kronor.

Tidigare erfarenheter säger att upp

hudläkarbesök är eksem och psoriasis.

Hur går det då till om jag kommer med en ”ful” prick på min axel som jag oroar mig över? Kan det vara ett malignt melanom?

Om det vid undersökning visar sig vara en basalcellscancer, som aldrig meta­ staserar, behandlas den med lokal frysning eller ett mindre kirurgiskt ingrepp av hudläkaren på kliniken. Ett snitt och några få stygn.

Väcker hudförändringen misstanke om malignt melanom ska den opereras bort för undersökning i mikroskop av patolog.

Hudläkaren gör ingreppet och tar sedan tillbaka patienten för diagnosbesked. Om det är ett malignt melanom följs vårdprogrammet som säger att om det är mer än 1 mm djupt ökar risken för återfall, och patienten remitteras då till Karolinska

MEDICINK BILD KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET

Västra Göta­ landsregionen Telemedicinsk remittering och teledermatoskopi via smartphoneteknik. Målet är att förbättra prioriteringen av patienter med misstänkta hudtumörer. Akuta fall ska få snabb specialist­vård.

Effektivare prickkontroll med innovativ telemedicin

Detaljer som studeras är bland annat form, sym­ metri, kantlinje, färg och eventu­ ella utlöpare. Ofta använder man så kallade algoritmer, det vill säga ett protokoll där man gör observationer enligt ett syste­ matiskt tillväga­ gångssätt.

Digitaltekniken gör det enkelt att överföra en bild för bedömning av hudspecialist.

Det första och viktigaste verktyget för att undersöka misstänkta fläckar och pigmentförändringar på huden är ett tränat öga. Vill läkaren skärskåda fläcken eller förändringen ännu noggrannare används ett så kallat dermatoskop – en liten ”hudkikare” som belyser och förstorar (cirka 10–20 gånger) det som studeras*.

Moderna dermatoskop kan ge en digital bildsignal och kopplas till en dator så att bilden kan förstoras och undersökas på en bildskärm. Det riktigt intressanta är de telemedicinska möjligheter som detta öppnar. Vad är det som säger att den som bedömer måste finnas på samma plats som patienten? Eller att tolkningen måste göras samtidigt som undersökningen? Inom bland annat patologi och

Universitetssjukhuset Solna för fortsatta kontroller.

I presentationen på den nyöppnade kli-

niken står att de vill erbjuda «universitetssjukvård i miniatyr».

– Vi vill vara ett gott exempel på att även privat vårdgivare tar ett gediget ansvar. Vi vill också visa att man kan bedriva forskning även utanför de stora sjukhusen, säger Magnus Bäcklund.

röntgenmedicin är det ju etablerat att undersöknings- eller provtagningsdelen är frånkopplad tolkningsdelen i tid och rum.

Ett par svenska projektgrupper håller på att utvärdera en ny produkt på marknaden: ett dermatoskop som kopplas till en smartphone. Systemet är enkelt att använda och bilder klara för specialistbedömning kan till och med skickas direkt från enheten.

Tekniken skapar underlag för ett ra-

tionellt arbetsflöde som kan avlasta såväl primärvård som specialistsjukvård. Andra fördelar är större patientsäkerhet och sannolikt stora ekonomiska vinster eftersom tekniken som sådan är extremt billig: dermatoskopet kostar cirka 5 000 kronor och ingen annan utrustning behövs förutom det som finns på vanliga kliniker i dag som internetuppkoppling, persondatorer med modern färgskärm etcetera.

Forskningen är ännu i sin linda. Tre professorer vid Karolinska Institutet är knutna till verksamheten. Dessa kommer att förses med vävnadsprov och patienter.

– Det huvudsakliga forskningsspåret är att bygga upp biobanker av vävnad både med ofarliga ”prickar” och med hudcancer för att kunna jämföra och studera vad som på molekylär nivå skiljer en ofarlig prick från ett melanom.

Den andra huvuduppgiften är beteen-

GEMENSAMMA KRAFTER

Vårdkedjan kommer troligen att bli ännu effektivare nu när vårdcentralen med ett dermatoskop kopplat till en modern mobiltelefon kan sända en bild och uppkopplad till en dator ser Jan Lapins och hans kolleger på sina bildskärmar patientens hudförändring.

– Vi kan snabbare bedöma patienten och vi ger återkoppling till läkaren på vårdcentralen som på så sätt utvecklar sitt kunnande om hudtumörer, säger Jan Lapins.

Jan Lapins är överläkare vid hud­ kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Han välkomnar detta privata initiativ.

– Alla hudtumörer ökar med 4 procent per år och att fler händer tar hand om patienterna är av godo.

Samtidigt berömmer han det utom­ ordentliga arbete som läkarna på vårdcentralerna gör. De är den andra vägen för att få en remiss till behandling på hudklinik.

devetenskaplig forskning, via intervjuer och enkäter om varför patienter har sökt, varför de har väntat så länge med sitt läkarbesök med mera.

– Vi behöver öka vår kunskap om varför män över 60 år inte söker för sina hudförändringar och informera om att de behöver komma tidigare, säger Magnus Bäcklund.

NUMMER TVÅ 2012 | RÄDDA LIVET | 23

MELKER DAHLSTRAND

Kan den svenska hudcancersjuk­ vården revolutioneras med hjälp av ett dermatoskop för cirka 5 000 kronor, kopplat till en smartphone med internetuppkoppling?

Den senaste generationen av dermatoskop ger en digital bild av hud­ förändringen.

Här ses en variant som är kopplad till en smartphone.

FORSKNING Nedslag i forskarvärlden

BANBRYTANDE PERSPEKTIV i behandlingen av patienter med cancer

24 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2012

I stället för att utvärdera en hel patientgrupps reaktion på ett läke­medel har Laszlo Szekelys forskargrupp vid Karolinska Institutet vänt på perspektivet.

– Vi utgår från den enskilda cancerpatienten som bör kunna erbjudas individuell testning av sin onkolog för att hitta det mest effektiva läkemedlet, säger han.

TEXT EVA CEDERQUIST FOTO KARL GABOR

Syftet med gruppens forskning är en

förbättrad och individualiserad cancervård. Man känner i dag till ett mycket stort antal cancerformer, uppemot 1 000 inräknat samtliga molekylära under­ grupper. Samtidigt finns över 100 godkända läkemedel för cancerbehandling och ytterligare flera 100 väntar i pipeline.

Det optimala vore att testa samtliga dessa läkemedel på varje enskild cancerform, menar Laszlo Szekely.

– Det är en paradox att samtidigt som behandlingen av cancer ska vila på evidensbaserad forskning, ska den också var individualiserad. Vi vill inte se en hel patientgrupps reaktion på ett läkemedel, utan i stället ta ut en patients tumörceller och behandla dessa med alla tillgängliga läkemedel.

Forskargruppen studerar begränsningarna av befintlig live cell imaging-teknik och har själva utvecklat ny teknik, bland annat Extended Field Laser Confocal Microscopy (eflcm).

– Den kombinerar automatiserad bildtagning i flera gigapixels storlek med virtuell mikroskopi. Man kan exempelvis se hundratusentals odlade celler i flera färger under en enstaka händelse eller i ett tidsförlopp.

Gruppen har också utvecklat en paten-

terad odlingsmetod där man skapat en kroppsliknande miljö med bland annat blod och tillväxtfaktorer, där tumörcellers överlevnad kan testas. Proverna kommer från patienter på bland annat Stockholms Sjukhem och flera europeiska onkologiska centrum.

– Alla tumörceller odlas på en platta med ett antal läkemedel i olika spädningar i 384 nedsänkningar, så kallade brunnar. Plattorna tillverkas i stora mängder med hjälp av en robot som

fakta LASZLO SZEKELY

Laszlo Szekely utsågs till bästa medi­ cinska student på universitetet samma år som han tog sin läkarexamen.

producerar identiska kopior av en masterplatta. Efter tre dagars odling färgas levande och döda celler med fluorescerande färg och fotograferas, och bilderna analyseras därefter med dator, förklarar Laszlo Szekely.

Varje cell på dessa bilder får ett nummer. Efter detta räknas cellerna på fem olika sätt respektive mäts med 14 parametrar och därefter kombineras båda dessa mätmetoder.

– Lyckas vi döda tumörceller som tidigare varit okänsliga för läkemedels­ effekter, innebär det betydligt bättre chanser för patienten, säger han.

Forskargruppen har också byggt ett

eget Hexascope, det vill säga ett mikroskop med sex objektiv för parallell automatiserad fotografering av plattor med 384 brunnar. Detta Hexascope kostade endast en bråkdel att bygga jämfört med kostnaden för motsvarande mikroskop.

1964 föddes han i Miskolc, Ungern.

1988 tog han läkarexamen vid Debrecens medicinska universitet. Samma år tilldelades han the Weszpremi-medalj som bästa medicinska student på universitetet.

1988 kom han till Sverige och en forskartjänst hos Georg Klein vid före detta tumör­ biologiska institutionen, Karolinska Institutet.

1993 flyttade han över till en forskartjänst vid MTC. 1995 disputerade han vid Karolinska Institutet.

1996–1997 innehade han en post doc-tjänst och 19972003 en tjänst som cancer­ forskare, båda finansierade av Cancerfonden.

2000 docent vid Karolinska Institutet.

Sedan 2003 anställd som projektledare vid Center for Integrative Recognition in the Immune System (IRIS), Karolinska Institutet, och har en forskartjänst vid SSF Center of Excellence, KTH. 2010 universitetslektor vid Karolinska Institutet. 1 december 2010 utnämndes han till professor i hematologiska maligniteter vid Karolinska Institutet.

2011 teknisk konsult vid Karolinska Visualization Core Facility (KIVIF).

NUMMER TVÅ 2012 | RÄDDA LIVET | 25

FORSKNING Nedslag i forskarvärlden

– Även om vi använt oss av billiga komponenter håller det mycket hög kvalitet. Vi kan se samtliga celler i en brunn och samtidigt tre olika fluorescensfärger. Det är fantastiskt att kunna skapa en sådan här maskin inom den akademiska världen jämfört med all befintlig high tech.

Hans forskargupp använder också annan live cell imaging-teknik där en bildskannande enhet producerar bilder av levande celler med hjälp av tusen laserstrålar. Gruppen har utvecklat en teknik som gör det möjligt att filma enskilda, rörliga proteinmolekyler i levande celler och göra projektioner av deras omloppsbanor över tid.

– Vi har bland annat gjort imaging på ebolavirus från Zaire där vi kunnat studera enskilda viruspartiklar mindre än mikroskopets upplösning.

Laszlo Szekely studerar även virusproteiners betydelse för uppkomsten av lymfom och blodcancer. Han har exempelvis kunnat visa att när EpsteinBarr-virus infekterar kroppen, binder viruspartiklarna dels till ett cellulärt protein, dels transformerar de celltypen fibroblaster till att likna embryonala stamceller.

Cancerfonden finansierar cirka 400 forskningsprojekt. Här berättar tre forskare om spännande framsteg inom sina områden – bukspottkörtelcancer, akut leukemi samt grundforskning kring cancercellers uppkomst.

TEXT ÖRJAN ANDERSSON

Positivt om bukspottkörtelcancer Docent Malin Sund, Norrlands Universitetssjukhus, Kirurgcentrum Vad handlar din forskning om?

– Min forskargrupp studerar bukspottkörtelcancer. Patienternas prognos är dålig och den har knappt förbättrats under de senaste 30–40 åren.

– Bot förutsätter operation i ett tidigt skede, men hela 70 procent av patienterna får diagnosen så sent att operation inte hjälper. Då återstår bara cytostatika. Men det kan endast förlänga överlevnaden fem till åtta månader, säger Malin Sund.

sjukhus i Budapest bygger forskargruppen nu upp ett hematologiskt diagnostisk laboratorium där man testar effekten av olika läkemedel. Man har bland annat sett att vissa äldre läkemedel, där patentet gått ut, visat sig betydligt mer effektiva mot vissa leukemiska celler än dagens läkemedel.

Forskarna testar också om läkemedlet Colcemid, som förr användes för att behandla gikt, även har effekt på tumörprover från ungerska patienter med akut myeloisk leukemi.

– Detta läkemedel, som tidigare aldrig använts mot tumörsjukdomar, har visat sig effektivt att hindra de vita blodkropparnas rörlighet. Det är så verksamt, att vi funderar på att initiera en större studie för att på sikt kunna använda det i behandling.

Gruppen samarbetar även med kthforskare kring stamcellers drogkänslighet och med bröstcancerforskare vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna kring komponenter som korrelerar till brösttumörer.

– Förr trodde man att bukspottkörtelcancer utvecklas så snabbt att det är ytterst svårt att hinna upptäcka den innan det är för sent. Men ny forskning visar att det finns en lång utvecklingsfas, upp till 15 år.

– Vi försöker därför hitta ämnen i blodet som markerar tidig bukspottkörtelcancer långt innan den kan hittas med andra metoder. Till vår hjälp har vi i Västerbotten en bank med drygt 200 000 blodprover som samlats i befolkningen i samband med hälsokontroller av personer från 40 års ålder och uppåt. Vissa av dessa individer drabbas senare av bukspottkörtelcancer och därmed kan proverna användas för att hitta nya markörer för sjukdomen. Vi har tidigare hittat några lovande nya tumörmarkörer som frigörs från tumörernas bindväv, och studerar nu om halten av dem stiger före diagnos.

– En annan metod är metabolomics, delvis utvecklad här i Umeå. Den innebär att vi studerar ämnesomsättningssubstanser som har en särskild profil hos cancerpatienter. Vi hoppas även kunna utvärdera effekten av cancerbehandlingen med hjälp av dessa profiler och på så sätt hitta nya tumörmarkörer.

Vad är slutmålet?

– Genom att använda en av dessa 26 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2012

Docent Malin Sund hoppas att hen­ nes forskning ska leda till tidigare dia­ gnos av bukspottkörtelcancer. Till sin hjälp har hon bland annat en blodbank i Västerbotten.

metoder, eller kombinera dem, hoppas vi kunna hitta ett mönster hos cancerpatienterna. Målet är att inom tre till fem år kunna förse sjukhusen med en panel av markörer som de kan testa, till exempel på patienter med oklara bukeller rygg­smärtor, vilket ska leda till så tidig diagnos av bukspottkörtelcancer att operation är möjlig.

Vad skulle du vilja säga till Cancerfondens givare?

– Att forskning ger resultat. Se bara på bröstcancer där intensiv forskning kraftigt har ökat överlevnaden. Därför är jag glad att få möjlighet att arbeta med en så aggressiv och ovanlig form som bukspottkörtelcancer, så att prognos och överlevnad kan öka även där, avslutar Malin Sund.

JAN LINDMARK

Vilka möjligheter finns?

I samarbete med forskare vid ett

GÖRAN BILLESON

Professor Karin Öllinger forskar om varför slitna eller skadade celler inte begår självmord som de är program­ merade att göra.

Bättre solskydd kan bli en del av resultatet.

»Vi vill bidra till ett bättre solskydd« Vi studerar en specifik del av cellen som heter lysosom och dess roll vid celldöd.

Vår forskning har visat att lysosomen Vad handlar din forskning om? släpper ut nedbrytande proteiner, katep– Det är grundforskning om hur celler siner, som deltar i celldödsprocessen. Vi reglerar sin egen död. Slitna eller skadade har funnit att cancerceller är dåliga på att celler är normalt förprogrammerade att släppa ut cathepsiner och då förhindras dö för att bytas ut mot nya friska, men celldöd. Målet är att få kunskap om hur ibland förlorar cellerna förmågan till man kan gå omvägar för att starta celldöd självmord och då förvandlas de till cancer- genom att påverka cancercellernas lysosoceller. Vi behöver veta mer om det för att mer med läkemedel. bli bättre på att förebygga och behandla Kan det vara till hjälp vid behand­ cancer, förklarar Karin Öllinger. ling av alla cancerformer?

Hur går ni till väga?

– Ja, men det här projektet som Cancer– De övergripande mekanismerna för fonden stödjer gäller specifikt uv-strålcelldöd är redan kända men inte detalning och melanin, det vill säga ämnet i jerna, så vår forskning är på detaljnivå. huden som gör oss bruna. Vi söker svaret Professor Karin Öllinger, Linköpings universitet

på varför uv-strålning ger hudcancer. Vår förhoppning är att forskningen dels ska leda fram till bättre solskyddsmedel, dels ska hjälpa till att hämma metastasering, spridning av cancern när den har uppstått.

Vad skulle du vilja säga till Cancerfondens givare?

– Jag vill säga att vi anstränger oss för att de pengar de så generöst skänker ska resultera i att de på ett säkrare sätt än i dag ska kunna njuta av solen och skydda sina barn. Vi arbetar med grundforskning, så det kommer att dröja ett antal år innan det finns färdiga krämer och behandlingar, men vi är på god väg, avslutar Karin Öllinger.

Skräddarsydd behandling vid leukemi

MELKER DAHLSTRAND

Överläkare Sören Lehmann, Karolinska Universitetssjukhuset

Hur går ni till väga?

– Ett av våra projekt handlar om epigene­ tik, som är ett relativt nytt forskningsomVad handlar din forskning om? råde. Vi studerar hur leukemiska blod­ – Vi studerar den vanligaste formen av celler ser ut jämfört med friska blodceller, akut leukemi hos vuxna, akut myeloisk det vill säga hur den epigenetiska koden leukemi, aml. Sjukdomen har hög dödlig- förändras i aml-cellen i förhållande till het och den behandling som finns i dag friska celler. Vi har redan gjort en hel ger mycket uttalade biverkningar som del viktiga fynd och förhoppningsvis ska många, särskilt äldre, patienter inte klarar vi kunna klarlägga vilken roll epigeneav. Därför finns ett stort behov av mer tiska förändringar har för uppkomst och kunskap och bättre behandlingsalternativ, prognos vid aml. säger Sören Lehmann.

Skulle de kunna leda till bättre behandlingar?

– Ja, i dag får alla aml-patienter samma Genom att jämföra friska blodcel­ ler med leukemiska blodceller hop­ pas överläkare Sören Lehmann kunna klarlägga vilken roll förändringarna har för uppkomst och prognos vid akut myeloisk leukemi, AML.

behandling och den är ofta för stark för vissa och för svag för andra, men vi vet inte vilka. Vi hoppas därför på att kunna klassificera aml i nya undergrupper av sjukdomen och att man då kan skräddarsy behandlingen för de enskilda patienterna, vilket skulle förbättra möjligheterna till överlevnad.

– Dessutom hoppas vi kunna bidra till att få fram effektivare behandlingar som slår mer specifikt mot de sjuka cellerna och skonar de friska.

Vad skulle du vilja säga till Cancerfondens givare?

– Jag vill återigen poängtera att epigenetik är ett nytt forskningsområde som kan hjälpa oss att hitta nya ledtrådar och svar på varför leukemi uppstår, och även ligga till grund för nya behandlingar som annars inte varit möjligt. Glädjande att forskningspengar går till denna typ av projekt. Ett stort, varmt tack till alla givare, avslutar Sören Lehmann.

NUMMER TVÅ 2012 | RÄDDA LIVET | 27

PERSONLIGT Majgull Axelsson

»Kanske kommer just den här tröjan göra livet fullkomligt igen, kanske kommer den på något magiskt vis att än en gång göra henne ung och frisk och vacker.« En morgon vaknade jag och hade blivit man. God

Riktigt så blev det inte. Operationen berövade

min syster förmågan att läsa och skriva, gav henne afasi och epilepsi och gjorde henne på många sätt till en helt annan person än den hon tidigare varit.

Efter något år tog epilepsin också hennes närminne och en trafikolycka hennes förmåga att gå. Numera sitter hon i rullstol och har assistenter dygnet runt.

Dock har hon inte förlorat sitt sinne för humor. När jag för sjuttioåttonde gången förklarade för henne hur det kommer sig att hennes liv är som det är Majgull numera, kunde jag inte låta bli att tillägga att den Axelsson där hjärnoperationen i alla fall hade något gott med Journalist och för- sig. När hon vaknade upp ville hon inte längre röka. fattare som skrivit Min syster begrundade detta ett ögonblick och gjorde flera dokumentära sedan en grimas: böcker om tredje ”Himla jobbigt sätt att sluta röka!” världen. Hon har Och det får man ju faktiskt hålla med om. Det tilldelats flera litsom däremot är lite svårare att hålla med om är terära priser, bland min systers ständiga längtan efter att gå och shoppa. annat Moa Martin- Hennes pension är inte anpassad till en evig rundson-priset, Jörgen vandring i affärer (där hon företrädesvis inhandlar Erikssons pris och randiga tröjor), men det struntar hon i eftersom hon Augustpriset för inte minns hur liten den egentligen är. Alltså faller skön­litteratur. det på mig att säga nej, nej, nej och åter nej, vilket

28 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2012

stundtals leder till ganska obehagliga vredesutbrott. Är min syster inte en vuxen människa? Är inte pengarna i plånboken hennes egna? Har hon inte rätt att själv fatta beslut om vad de ska användas till?

Vad svarar man på det? Självklart är hon en vuxen människa. Och det är inget fel på hennes tankeförmåga trots att hennes närminne och språk inte fungerar. Kanske är det rentav så att hennes ständiga shoppande fungerar som en ordlös tröst, att det ligger en slags dröm om ett annat liv i själva rörelsen när hon drar upp sin plånbok för att betala ännu en av sina tröjor. Kanske kommer just den här tröjan göra livet fullkomligt igen, kanske kommer den på något magiskt vis att än en gång göra henne ung och frisk och vacker.

Själv står jag bredvid och suckar över hennes

tynande bankkonto. Bara ibland förmår jag trösta mig själv med minnet av vad man sa i Danmark under en ekonomisk kris på 70-talet: Om det går åt helvete så ska vi i alla fall resa dit i första klass!

Min syster reser i första klass. Iförd en randig tröja, som faktiskt är riktigt snygg..

CASIA BROMBERG

man, dessutom.

Dessbättre hade könsbytet inte några omedelbara fysiska konsekvenser. Däremot gick det inte att undgå de sociala. Från och med nu var jag ansvarig för min systers ekonomi och det var – visade det sig – inte alldeles okomplicerat.

För drygt tjugo år sedan opererades nämligen min syster för en hjärntumör. Kvällen innan satt vi i sjukhusparken och talade om framtiden. Allt skulle ju bli så bra. Kirurgerna var ju så väldigt skickliga nuförtiden. Bara några timmar tidigare hade min syster själv sett hur en man, som fått sin hjärntumör bortopererad bara tre dagar tidigare, hade gått omkring i korridoren och verkat helt okej. Så skulle det säkert bli också för henne.

Turid bestämmer över sitt arv

Att dö med en massa pengar som bara försvin­ ner till något jag inte vet vad, vill jag inte vara med om.

Turid Byström har i hela sitt vuxna liv varit klar över att hon skulle skriva sitt testamente.

– Vi har inga barn och jag vill att mina pengar ska gå till vettiga ändamål, säger hon.

TEXT MARITA ÖNNEBY ELIASSON FOTO KARL GABOR

Vi träffade varandra via Cancerfondens

Det blev en fin begravning och precis som

Facebook-sida. Jag sökte en person som ville berätta om sina tankar inför ett testamentsskrivande. På mindre än en kvart hade jag ett svar. Turid har en neurologisk sjukdom som gör henne muskelsvag och hon har svårt att gå. Mycket av sitt sociala liv har hon på Facebook.

Turid bor utanför Sigtuna med maken Göran, hund och två katter i ett rött hus.

Utanför det stora fönstret hänger nio fågelbord som besöks av hungriga blåmesar.

Turids far dog i januari i lungcancer.

Mot slutet när hon besökte honom och de gick ut och rökte, en vana som hon nu försöker bli av med, samtyckte han till hennes beslut att skriva sitt testamente. De talade om vad som skulle komma. ”Jag har inte många dagar kvar,” sade han. ”Nej jag förstår det”, svarade Turid, som alltid har kunnat prata öppet om döden med sin pappa. ”Det var inget skrämmande. Vi tog farväl redan där.”

pappan ville ha den. Han hade skrivit ner sina önskemål vad gällde sång och musik.

Den ”egna” brudvalsen – Drömmen om Elin – fick bli utgångsmusik.

Turid visar albumet med program och minnesbrev. I blekt hushållspapper ligger ett blad från begravningsbuketten i press.

Beslutet att testamentera har vuxit fram.

– Jag kommer att dela upp gåvorna. 30 procent ska gå till vardera Cancerfonden, Hjärt-lungfonden och Neurologiskt handikappades förbund.

Ett fadderbarn i Bulgarien ska få lite

pengar liksom en syster och ett par unga halvsyskon.

– Jag vill att pengarna ska gå till ändamål som är värdefulla. Forskningen måste gå framåt.

Turids mamma hade tarmcancer, bonus­mamman hade bröstcancer och pappa lungcancer.

Sommarstugan ska gå till bonusmamNUMMER TVÅ 2012 | RÄDDA LIVET | 29

TESTAMENTE Förebygg osämja

man, halva huset som hon nu bor i går till Göran om han överlever henne. Det är del i förmögenhet som Turid vill testamentera till olika organisationer.

Att förverkliga några drömmar när

ekonomin så väl tillåter blir inte aktuellt, säger Turid. Hon hade en dröm före diagnosen om neurologisk sjukdom. Hon hade vävstol, köpte en broderimaskin och stugan strax intill bostaden som hon ville nyttja som systuga.

Drömmen var att handarbeta och sälja varorna. Men nu lägger sig dammet över symaskinen. Finmotoriken i fingrarna fungerar inte och benen är inte att lita på.

– Att dö med en massa pengar som bara försvinner till något jag inte vet vad, vill jag inte vara med om. Nu kommer mina pengar dit de ska och jag hoppas att de ska göra nytta, säger Turid Byström, och trugar på mig en Rimbobulle som legat i frysen sedan pappans begravning.

Jobbet börjar med sista viljan

Det var tidig väckning för Cancerfon-

dens jurist Daniel Agurén, bilen avgick vid sex. Klockan nio väntade boutredaren Agneta Sparvman och Marcus Lundberg från biltransportfirman vid en villa i Värmland. Här har en givmild testator efterlämnat sitt barndomshem – och dyrgriparna som han mekat med.

Uppdraget är ovanligt, men inte unikt för Daniel Agurén. Ett trettiotal gånger varje år åker han eller kollegan ut i landet.

Det kan vara djur som efterlämnats, fastigheter eller bilar som i dag.

– Vi har ju kontoret i Stockholm och har över 200 ärenden per år, då kan man inte vara på plats varje gång även om man skulle vilja. Men vissa ärenden kräver att jag åker ut, säger han.

Vi gläntar på garagedörren. Bland bråte, reservdelar och verktyg står en Mustang eller A-Ford – det var bara att välja på nätauktionen.

Ford Mustang från 1967. Den knallröda lacken gnistrar i vintersolen. Frågan är: ska den starta? Jodå, Marcus har hämtat bilar i respektingivande ålder förut – så visst frustar kärran igång. Han sätter sig vant bakom ratten och backar mot det väntande dubbeldäckarsläpet.

Nu väntar nästa klenod i gömmorna: en svart och mörkt röd A-Ford från 1930, som stått skyddad med filtar. Domkraft och mycket vilja får rull på bilen, trots punkterade däck, men någon vevstart är inte aktuell. Det blir bogsering bort till släpet.

Biltransportören tackar för sig efter en

dryg timmes trixande. Nu bär det av mot Kungälv där bilarna ska förvaras i väntan på att säljas på nätauktion.

För juristen och boutredaren fortsätter arbetet, de inventerar vidare i garaget och

stämmer av återstående pappersjobb. Resten av bilentusiastens digra förråd ska nämligen ropas ut på lokal auktion. Bland annat två stycken Volvo pv som han inte hann renovera färdigt, två inkompletta Opel från 1930-talet och en massa specialverktyg.

Och så ska huset säljas. Allt till förmån för Cancerfonden.

Agneta delar med sig av sitt viktigaste råd om testamenten: – Ta hjälp av en expert! Skriv inte av grannens. Man måste kunna ställa följdfrågor och bli klar över konsekvenserna av det man lämnar efter sig. Annars kan det lätt bli fel och uppstå konflikter.

Ett testamente kan ogiltigförklaras av

formella skäl.

– Det händer en eller ett par gånger om året att Cancerfonden går miste om pengar på grund av fel i testamentet, säger Daniel Agurén.

Finns inga nära släktingar hamnar pengarna i så fall hos Allmänna arvsfonden, det vill säga staten.

JOHAN WÅHLIN

30 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2012

JOHAN WÅHLIN

Cancerfonden är arvtagare i ett par hundra testamenten om året. Om det gäller bankmedel kan saken oftast lösas per brev och telefon. När två läckra veteranbilar står i garaget blir det lite krångligare.

Är säker på att minnesgåvor gör skillnad

BERIT ABRAHAMSSON

Läs mer om att skriva testamente på cancerfonden.se i broschyr du kan beställa på telefon 020-59 59 59.

MELKER DAHLSTRAND

Testamenten stod för närmare hälften av Cancerfondens intäkter under 2011.

Cancerfonden är befriad från kapitalvinstskatt vilket gör att den gåva du testamenterar går direkt till Cancerfonden och svensk cancerforskning.

Cancerfondens policy för hanteringen Den avlidnes sista vilja som den finns uttryckt i testamentet ska gälla.

Den som upprättar testamente till förmån för Cancerfonden ska kunna känna sig säker på att tillgångarna går till det ändamål som avses.

Vi tar aktivt ansvar för att testamentet verkställs på ett värdigt sätt och med respekt för testatorns vilja.

du minnet av den anhöriga och gör samtidigt en aktiv och viktig insats för att fler ska överleva sin cancersjukdom.

På Cancerfondens webbplats finns information om hur du går till väga.

Testamenten viktiga för svensk cancerforskning

vanligare. Jag har även hjälpt kunder att skänka pengar omgående, mest till de stora insamlingsorganisationerna som stödjer forskning. De som väljer Cancerfonden har oftast en anhörig som gått bort i cancer, säger Gunnar Wilsson.

207 miljoner kronor av Cancer­ fondens insamlade medel förra året kom från människor som valt att testamentera sina till­ gångar.

Främst är det personer utan arvingar i

Cissi Silvstams mamma gick bort i cancer för några år sedan. Vid begravningen tvekade hon inte om vilket budskapet skulle vara.

fakta TESTAMENTEN

Om att skriva ett testamente Om du behöver hjälp med att upprätta testamente kan du vända dig till din bank, en advokat eller annan sakkunnig, till exempel en begravningsbyrå.

Ditt testamente måste vara egenhändigt undertecknat av dig och bevittnat av två samtidigt närvarande personer. Dessa personer får inte vara släkt med dig eller på annat sätt omfattas av testamentet. De måste veta att de bevittnar ett testamente men du har ingen skyldighet att delge dem innehållet.

Förvara ditt testamente tillsammans med andra värde­ handlingar på en säker plats, exempelvis i ett bankfack.

Även på hennes arbetsplats ger de gåvor till Cancerfonden till minne av medarbetarnas anhöriga. Företaget har också valt att stödja Cancerfonden genom att vara Företagsvän.

– Vi var nog bland de första företagen som slutade att skicka julkort och julklappar till kunder. Vi skänker dem i stället till insamlingsorganisationer, och det har kunderna inget emot – snarare tvärtom.

Vi valde att stödja Cancerfonden av två skäl. Dels kände företagets ägare flera personer som drabbats av cancer, dels är Cancerfonden en seriös insamlingsorganisation som vi har fullt förtroende för och som arbetar för en mycket viktig sak.

Cissi Silverstam ger inte bara minnes­ gåvor, hon skänker pengar till Cancerfonden även på andra sätt, till exempel vid Rosa Bandet-galor genom att lyfta luren och ringa in ett bidrag.

– Det är lätt att tänka att en liten gåva är meningslös och därför avstår man att ge. Men så är det inte alls. Några hundralappar per person gör faktiskt stor skillnad om vi är många som ger. Ju mer pengar som skänks, desto fler människor kan vi hjälpa och till sist besegra cancer, avslutar Cissi Silvstam.

– Jag hade själv gett minnesgåvor ett par gånger när anhöriga och kolleger gått bort.

Vi uppmanade i vår annons för mamma att ge minnesgåvor till Cancerfonden. De flesta hörsammade vår önskan, säger Cissi Silvstam.

Genom att ge en minnesgåva hedrar

Ditt testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, värdeföremål, aktier, fondandelar, fastigheter med mera. Cancerfonden behöver inte betala skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar och kapitalvinster. Alltså kommer hela värdet Cancerfonden tillgodo.

– Senaste året har jag hjälpt till med ovanligt många testamenten, vilket jag inte tror är någon tillfällighet, säger Gunnar Wilsson som driver Wilssons Bokföringsbyrå i Skara. De blir allt

rakt nedstigande led som skriver testamente eftersom tillgångarna annars tillfaller Allmänna arvsfonden. Dessa personer föredrar i stället att själv bestämma vart arvet ska gå, exempelvis till insamlings­ organisationer som Cancerfonden.

Det kostar normalt inte mycket att ta hjälp av en expert, men du kan även skriva testamentet på egen hand. Tänk då på att din namnteckning ska bevittnas av två personer som är närvarande när den skrivs. På Cancerfondens webbplats finns mer information.

–Egentligen tycker jag att alla borde skriva testamente, även om man har barn.

Då förebygger man osämja mellan barnen när arvet ska fördelas mellan dem, säger Gunnar Wilsson. ÖRJAN ANDERSSON

NUMMER TVÅ 2012 | RÄDDA LIVET | 31

32 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2012

FÖRTROENDE INNEHÅLLER ORDET TRO. Det finns olika

sätt att reagera på beskedet från en läkare efter en under­ sökning. Beroende på undersökningens resultat blir jag glad eller ledsen. Det är samtidigt normalt i en sådan situation, att det uppstår frågor som behöver få svar.

En sak måste jag kunna veta i mötet med en läkare, nämligen att jag får riktig information om vad läkaren vet om min hälsa. Jag måste kunna lita på att läkaren inte bara delger löst pladder eller illvilliga omdömen om mitt hälsotillstånd. Jag kan naturligtvis själv gå hem och läsa i medicinska uppslagsverk och jag kan kanske gå till en annan läkare om jag av någon anledning inte litar på diagnosen.

Men är jag inte medicinskt utbildad är uppslagsverket inget bra alternativ och även om jag går till en ny doktor, så måste jag ändå till sist lita på en diagnos som skall ligga till grund för en behandling.

Detta är exempel på hur vi är beroende av förtroende. Jag måste kunna lita på att läkarens professionalitet är till nytta för mig och att läkaren vill mitt bästa.

Jag kan naturligtvis i många situationer välja om jag vill hysa förtroende eller inte.

Men utan något som helst förtroende skulle jag snart drabbas av ångest och förlamande skräck. Den tyske sociologen Niklas Luh­ mann kallade förtroendet ”en mekanism för reduktion av social komplexitet”. Förtroendet är en slags försäkring – så långt det är möjligt – i den osäkerhet vi aldrig kan undfly.

När jag tar fram min första morgonjuice litar jag på att den är ofarlig och nyttig att dricka.

När jag cyklar ut i trafiken utgår jag från att andra trafikanter håller sig till trafikreglerna och att jag inte blir påkörd av någon som drivs av lusten att skada. Jag skulle inte våga gå in i ett folkvimmel om jag misstänker att en kniv när som helst kan tryckas in i min rygg.

Vi är beroende av att kunna hysa förtroende.

Det är både grundläggande och nödvändigt.

Om jag var mer förnuftig än alla andra och kände till alla sjukdomar, men inte hade för­mågan till förtroende skulle mitt liv vara en total katastrof. Ingen kan se alla möjligheter och förutsäga alla risker. Inför livets komplexitet är jag utlämnad och sårbar. Utan tillit skulle min tillvaro vara kaotisk.

Tro och förtroende är besläktade ord. Förtroende innehåller ordet tro. Min kristna tro är i princip detsamma som tillit och förtroende.

Tillit till Gud. Jag sätter min tillit till att det goda jag inte alltid ser är starkare än det onda jag ser. Det jag inte ser kan jag i tro hoppas på och det jag hoppas på kan jag ha förtroende för.

LENNART MOLIN, TEOLOGIE DOKTOR, LIDINGÖ

NUMMER TVÅ 2012 | RÄDDA LIVET | 33

SEXUALITET Ja till lust

»Jag ville ha ett sexliv, MEN FICK ANTIDEPRESSIVA«

Lotta Johansson har framgångsrikt behandlats för livmoderhalscancer. Men den sexuella lusten försvann och ingen ville föra dialog med henne om detta.

Räddningen blev ett testosteronplåster.

TEXT MARITA ÖNNEBY ELIASSON FOTO MAGNUS LIAM KARLSSON

Maken fyllde 40 år. Lotta hade samma dag en

inbokad tid för, som hon trodde, en simpel gynekologisk kontroll. Men hon fick beskedet att hon hade cancer i livmoderhalsen.

På grund av storleken på tumören, 2x4 cm och spridning till lymfkörteln, gick den inte att operera och cytostatika och inre och yttre strålbehandling fyllde hennes dagar under sex veckor.

Strålning varje dag i fem veckor och sedan fyra brakybehandlingar, tio timmar varje gång.

Efter fyra långa månader kom beskedet – behandlingen hade lyckats.

Nu efteråt minns hon behandlingstiden mest som

en lång vila.

– Jag var jättetrött. Dålig i magen, ledsen i omgångar. Jag berättade för vänner att barnen inte hade så mycket läxor i sexan. Då tittade min man på mig. ”Jo, dom hade mycket läxor i sexan.” Jag behövde inte ta ansvaret för någonting under hela sjukdomsperioden.

– Under behandlingen har jag inget minne av att jag gjorde någonting. Låg mest i soffan och tittade på tv när jag inte sov. Jag orkade bara med mig själv.

När Lotta fick beskedet att all cancer var borta 34 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2012

LOTTAS TIPS Försvinner sexlusten så nöj dig inte med att konstatera ”så här är det när man haft cancer”.

Be att få tala om ditt samliv med någon som förstår och kan hjälpa dig.

Ta reda på om du har testoste­ ronbrist och begär plåster!

ställde hon till med fest för grannarna på landet. De firade i champagne att hon var frisk.

Den kvällen var fantastisk. Dagen därpå storgrät Lotta.

– Jag hade varit sjuk så länge, hade inte vetat om jag skulle leva vidare eller inte. Vad gör jag nu? Vad händer med min kropp? Hur blir det med sexet? Ska jag ha östrogen?

Lotta hade förväntat sig att läkaren vid utskriv-

ningsmötet skulle ha upplyst henne om vad som kan hända med kroppen och vad hon måste göra framöver. Det här kan du få hjälp med, det här är vanligt.

Men ingenting hände!

– Och jag ville få i gång vårt sexliv. Den första gången var bland det värsta jag har varit med om!

Det gjorde så dj-a ont! Fick en salva men ingen hade talat om att det är sönderstrålat där inne. Alla slemhinnor är ju förstörda.

Maken Lasse var försiktig, pressade på bara lite.

Lotta ville så gärna att det skulle lyckas. Men det var ingen njutning för någon av dem.

– Jag låg där och djupandades därför att det gjorde så ont.

Hon uppsökte en terapeut på Radiumhemmet, bröt ihop och bara grät.

– Jag är 37 år – ska jag inte kunna ha sex mer?

Då fann läkaren på råd: ”Du ska få en pinne” (20

cm lång i kall hårdplast, ej böjbar).

Hon visade Lotta en pinne som hon skulle använda. Det fungerade rätt väl när hon övade i gynstolen. ”Träna med pinnen ibland,” sade läkaren. ”Man kommer in längre än man tror.”

– Men egentligen skulle hon ha sagt så här: Det här är din vän för livet. Den kommer du att behöva i fem år, ibland längre beroende hur aktiv man är.

NUMMER TVÅ 2012 | RÄDDA LIVET | 35

SEXUALITET Ja till lust

Lotta tränade med pinnen ibland, men förstod inte riktigt behovet. Hur ofta skulle hon använda den?

Hur hårt skulle hon gå fram?

– Jag använde pinnen ett par gånger i månaden och det blev ju bättre sexuellt, men jag kände fortfarande stor smärta. Någon äkta glädje var det inte för min del.

Under sommaren 2008 upphörde samlivet mer eller

mindre. Sexlusten försvann hos Lotta. Det finns en förklaring till det, men det förstod de inte då.

– Även om jag tycker att min man är synnerligen attraktiv så blev jag inte upphetsad. Det gjorde för ont.

Hon använde inte heller sin pinne under den tiden.

Hon växte ihop och pinnen kom bara en kort bit in i slidan. Ett kirurgiskt ingrepp vidgade slidöppningen och en stav skulle finnas kvar inne i Lotta i passande storlek fick hon veta. Lotta informerades också om att det finns stavar/pinnar både i olika storlekar och mjukhet! De gick dessutom att klippa av och anpassa till kvinnan!

Vid ett senare besök hos sexologen Ingbritt Wäng-

borg fick hon se en hel låda med varianter av stavar!

– Varför ingår inte ett besök med sexologen som en rutin? Varför var det ingen som berättade att det fanns olika pinnar?

För Lotta har sexualiteten varit viktig i 20 år. Hos sexologen pratade de om försvunnen sexlust, om depression, om att inte orka träna. Efter några besök följde Lasse med.

– Det blev lättare för honom att öppna sig och för mig att öppna mig mot honom om saker man tycker, men som kan vara svåra att komma fram med.

Att Lasse kände en sorg visade han från första samtalet. Han kände en stor saknad, tyckte synd om både sig själv och hustrun.

terapi KILLA VARANDRA PÅ RYGGEN Hos sexologen fick Lotta och Lasse hjälp med att återerövra sitt sexuella samliv. Terapin att nå fram till varandra skulle starta från 0 för att de skulle se varandra på ett helt nytt sett.

– Vi låg och killade varandra på ryggen i två veckor, berättar Lotta.

Nästa steg i sexterapin innebär att smeka könsdelar fast inte mer än någon annanstans på kroppen. Liksom bara slinker förbi med handen.

– Ohh, då blir det pirrigt!

Det fick vi göra i kommande två veckor. Då får man nykärkänsla.

Därefter ett par veckor Det finns fem olika steg för att med mer koncentration på att killa varandra och att ligga och röra vid varandra, sedan för att ta emot. få orgasm men ingen penetration över huvud taget.

Steg två är att vända sig om och killa runt brösten. I två Slutmålet är penetration. veckor.

– Han grät över att vårt sexliv var över. Han älskade ju mig, men han hade haft svårt att sätta ord på hur han hade det. Vi började prata om det hos Ingbritt Vängborg. Då nämnde hon en gång testosteronet i förbifarten. Jag förstod inte då vad hon menade.

4 år efter cancerbeskedet är sexlivet en glädje igen.

En gång i veckan sitter hon på pinnen. Slarvar hon med den kommer smärtan tillbaka.

I dag arbetar Lotta Johansson heltid som företagssäljare på Tele2. Tillbaka är energin och drivet.

– Nu är jag frisk. Glömde min återkontroll kl 13.40 häromdagen. Det var ett tecken på att jag hade släppt tankarna på min sjukdom.

Testosteronbrist ger trötthet och minskad sexlust tv:n. Vad härligt det ser ut. Första gången på länge som det pirrade till i mig.

Har man en konstaterad testosteronbrist så tar kroppen bara till sig så mycket som den behöver från testosteronplåstret – 3 procent. Rädslan för generande hårväxt är överdriven.

Med ett enkelt blodprov konstaterades att Plåstret bär nu Lotta på magen och Lotta Johansson saknade allt testosteron har inga problem med det. Det fungerar i kroppen. alldeles utmärkt i badkar och dusch.

Hon fick recept på ett testosteronplåster Plåstret ingår inte i högkostnadsskydoch efter cirka en månad kände hon sexdet. Det kostar cirka 5 000 kronor för ett lusten på nytt. Hon skrattar vid minnet års förbrukning. av att det var när hon tittade på ett avsnitt av tv-såpan Big brother som det hände.

– Shit, tänkte jag när de hånglade i Trött, nedstämd, inget driv. Så kände sig Lotta Johansson långa tider. Ett blodprov för att kontrol­ lera testosteronnivån blev start­ skottet för återgång till en fartfylld och innehållsrik tillvaro.

Teamet har två egna rum på Jubileumskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Gail Dunberger, Andrea Magnusson och Lena Mattisson diskuterar under lunchen resultatet av enkäterna.

Längtar efter att känna lust – Vi hjälper våra patienter att våga säga ja till livet, säger överläkare Karin Bergmark, Enheten för cancerrehabilitering i Göteborg.

TEXT OCH FOTO ANNA REHNBERG

Målgruppen är patienter som fått

redan vid diagnos, men dit har de inte kommit ännu.

– Däremot erbjuder vi stöd, hjälp och behandling till de patienter som fått behandling tidigare, säger Gail Dunberger, onkologisjuksköterska.

För teamet på enheten är inga ämnen

tabu eller pinsamma att tala om. Allt tas på största allvar och här finns kunskapen hur man förebygger, lindrar och botar besvären. Kvinnorna får börja med att fylla i en enkät med frågor kring tarmoch urinvägsbesvär och hur det påverkar det dagliga livet, om sexualitet, livskvalitet med mera.

– Många patienter säger när vi frågar att de inte har några biverkningar, men när de fyller i enkäten känner de igen sig och förstår kopplingen mellan sina besvär och strålningsbehandlingen, säger Andrea Magnusson, onkologisjuksköterska, som tillsammans med Karin Bergmark hjälper patienterna med deras sexuella problem.

– Enkäten är så avväpnande. Den visar att vi är intresserade av de här frågorna och att de är viktiga. Den gör det också lättare för patienten att gå rakt på sak med sina problem.

strålningsbehandling vid cancer i bäckenområdet. Den ger ofta svåra biverkningar, som urin- och avföringsläckage, lymfödem och sexuella problem. Besvär som kan vara svåra och pinsamma att ta upp med sin läkare på ett uppföljande besök eller på vårdcentralen. Dessutom är kunskapen om strålningens biverkningar låg såväl inom sjukvården som bland de drabbade.

– Många patienter tror att de fått återfall i sin cancer och okunskap bland vårdpersonal gör att den oron ofta späds på, säger Karin Bergmark.

– Enkäten gör det lättare för patien­ Målsättningen vid enheten är att ten att gå rakt på sak med sina pro­ Torra slemhinnor, smärta vid samlag, patienterna ska få en rehabiliteringsplan blem, säger överläkare Karin Bergmark. minskad eller försvunnen lust gör att

NUMMER TVÅ 2012 | RÄDDA LIVET | 37

SEXUALITET Ja till lust

Vaginalstavar som används för att förbättra elasticiteten i slidan efter strålning.

många kvinnor drar sig för att ha sex.

Problem med gaser och läckage från tarm eller urinblåsa kan också bidra till att man inte känner sig sexuellt attraktiv längre. Detta kan innebära att det blir en ond cirkel där partnern av hänsyn väntar in kvinnan, medan hon känner sig oat­ traktiv och tror att partnern inte längre vill ha henne.

När dessutom vårdpersonal inte vågar ta upp frågan om sex så ger det signaler om att sex inte är för dig, att man ska vara tacksam att man överlevt och inte begära att få njuta och ge sig hän igen.

– Men det är fullt möjligt att få ett fungerande, ja till och med bättre sexliv än innan, fast på ett annat sätt, menar Andrea Magnusson.

Om livmoderhalsen, livmodern och

äggledarna opererats bort upplevs slidan ibland som kortare, trängre och mindre elastisk. Det beror på ärrbildning som kan lösas upp med hjälp av en vaginal stav.

– Det är att betrakta som sjukgymna­ stik och ska utföras två gånger i veckan

Lotta Junggren-Engberg hade gärna fått tidig information om de eventuella biverkningar man kan få vid strålbehandling.

i fem minuter med tänjande rörelser, förklarar Karin Bergmark. Efter två–tre års träning har läkningen stabiliserats.

Det är viktigt att komma i gång med den träningen så snart den lokala inflammationen lagt sig.

– Många kvinnor längtar efter att känna lust igen, säger Andrea Magnusson. Vad fick dem att känna lust tidigare?

Hur kan lusten väckas till liv igen?

Patienter med partner kan själva ge

”Tack för att ni finns” har en patient skrivit som avslutning på den uppföl­ jande enkäten. Teamet får ständigt bevis på att deras arbete behövs.

38 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2012

svaren genom att få i hemuppgift att beröra varandra utan samlag, så kallad sensualitetsträning.

– Vi uppmuntrar partnern att vara med

vid möten, säger Karin Bergmark. Även om man har en nära relation kan det vara svårt att sätta ord på sexlivet. Det är lättare att tala om farhågor och förhoppningar om båda är med vid besöken.

Gail Dunberger möter de patienter, som

har problem med urinblåsa och tarmar.

Många har besvär under strålnings­ perioden, men dessa klingar ofta av och följs av en besvärsfri period på tre–fem år; där­­efter kan biverkningarna slå till med full kraft på nytt. Dessa kan då vara svåra att koppla till den tidigare strålningen trots att den är orsaken.

Kramper i tarmarna, plötsliga träng-

Lotta har funnit tryggheten i sin läkare ”Nu börjar det ljuva livet”, tänkte Lotta Junggren-Engberg när cancerbehandlingen var avslutad. Hon anade inte att problemen bara börjat.

TEXT OCH FOTO ANNA REHNBERG

Strålningen över bäckenet gav bi-

verkningar som ingen berättat om. Först när hon kom i kontakt med Enheten för cancerrehabilitering mötte hon den kompetens och fick den vård hon behövde.

– Trygghet, säger Lotta Junggren-Engberg med eftertryck, som svar på frågan vad enheten betyder för henne.

Allt började 2007 då hon var kallad till

en frivillig cytologisk provtagning. En tumör på livmodertappen upptäcktes och Lotta opererades. Därmed ansågs hon frisk.

Ett år senare upptäcktes en tumör inkapslad på urinledaren. Den här gången följdes operationen av strålnings- och cytostatikabehandlingar.

Vid strålning av bäckenet är det mycket

vanligt med biverkningar, något som inte Lotta kände till.

– Jag önskar att någon hade talat om för mig vilka biverkningar man kunde få, säger hon. Nu blev jag så fruktansvärt

ningar från urinblåsa eller tarm, läckage och illaluktande gaser är vanligt. Pro­ blemen kan upplevas så handikappande att patienten undviker sociala situationer.

Stress över att magen ska krångla och att man ska läcka leder i sig till att problemen förvärras. Det blir en ond cirkel.

Men det finns hopp, patienterna kan få hjälp att steg för steg återfå sitt sociala liv genom medicinering och mental och praktisk träning.

Kropp och psyke går hand i hand. Vid

trängningar handlar det om att inte göra problemen till hjärnspöken. De flesta vet att man kan vara extremt kissnödig, men

orolig varje gång det dök upp något nytt och trodde att jag fått cancer igen.

Lymfödem, blod i avföringen, kronisk inflammation i urinblåsan och tarmarna, kramper i magen och fötterna, laktosintolerans, B12-vitaminbrist, torra slemhinnor i underlivet och förlorad sexlust. Många problem som kändes svåra och ibland pinsamma att ta upp med hennes manlige läkare eller med personalen på vårdcentralen.

– Ett tag kändes det som om det dök upp en ny biverkning varje månad. Jag hade svårt att hämta mig och på vårdcentralen spädde de snarare på min oro.

Vändpunkten kom då Karin Bergmark

vid Enheten för cancerrehabilitering tog över som Lottas läkare.

– Karin är min räddande ängel! Hon och Gail Dunberger vet hur biverkningarna ska behandlas. Inga ämnen är tabu och jag känner mig mycket tryggare nu när jag kan vända mig till dem, säger Lotta Junggren-Engberg.

så händer plötsligt något som fångar ens totala uppmärksamhet och då ”glömmer man bort” hur nödig man är. Det handlar om att både mentalt och genom träning öva sig att undertrycka kissreflexen, att träna på att tänja ut blåsan. Det är inte rimligt att man ska kissa bara en halv deciliter per gång, men många med trängningsbesvär börjar kissa för säkerhets skull, vilket gör att problemen ökar.

– Patienten kan träna på att hålla sig när hon är i en trygg miljö, som hemma, säger Gail Dunberger.

Hon hjälper även patienterna med information om inkontinensskydd och recept på östrogen.

Ett tag kändes det som om det dök upp en ny biverk­ ning varje månad.

Jag hade svårt att hämta mig och på vårdcentralen spädde de snarare på min oro.

Enheten för cancerrehabilitering är

unik i sitt slag i Sverige. Här kombineras rehabiliteringen av patienterna med fortskridande forskning.

– Målet är att patienterna ska få hjäl­­p att inte bara överleva utan leva ett nor­ malt liv trots de biverkningar de får av strålningsbehandlingen, säger Karin Bergmark, som leder det 3-åriga projektet vid enheten.

Arbetet drog i gång hösten 2010. Hittills har man enbart vänt sig till kvinnor, men inom kort kommer även manliga patienter att bjudas in.

NUMMER TVÅ 2012 | RÄDDA LIVET | 39

KRÖNIKA Kjell Albin Abrahamson

»Dagens människor är ständigt hotade av smygande gifter i maten, föroreningar i luften och pesticider i vattnet som drabbar allt fler.« Alla dessa larmrapporter gör en sjuk. Eller

åtmin­stone får en att må riktigt dåligt. Det går inte en dag utan en skrämmande larmrapport. Dagens människor är ständigt hotade av smygande gifter i maten, föroreningar i luften och pesticider i vattnet som ”drabbar allt fler” och ”går allt snabbare ner i åldrarna”. Att man hittills lyckats slå upp ögonen varje morgon måste räknas till livets mer outgrundliga mirakel. ”Leverpastej ökar risken för cancer” redovisades i

bladet. Seriös samhällsmedborgare som jag är klippte jag ur artikeln, antecknade tidningens namn och publiceringsdag. Jag satte in artikeln i min pestpärm: ”Och ändå lever jag”. Den förra artikeln i den pärmen bär den lika skakande rubriken ”Småkakor kan öka risken för stroke”. Artikeln dessförinnan hade den lika intressanta överskriften ”Vanligt motionerande kan skada din hälsa”.

Det är nyttigt att samla på sådana larmrapporter eftersom de leder till att man uteslutande ägnar sig åt Carpe diem-aktiviteter. Och medan man går omkring och Fångar dagen ökar hela tiden insikten om att livet är farligt. Livsfarligt. Man blir påmind om den gamla psalmen ”Jag går mot döden vart jag går”.

Kjell Albin Abrahamson Författare och mångårig utrikeskorrespondent på Sveriges Radio har belönats med en rad prestigefyllda litterära och journalistiska utmärkelser som Jolo-priset och Dag Hammarskjöld-priset.

Allvarligt talat. Hur ska vi förhålla oss till dessa

larmrapporter? Sedan tio–femton år tillbaka bär alla svenskar omkring på vattenflaskor som om vårt arktiska hemland plötsligt förflyttats under Saharas sol.

Till och med våra egna barn försökte övertyga min fru och mig om vikten av att dricka några liter vatten per dag. Vi vägrade. Min hustru hade den bästa motiveringen, som jag genast gjorde till min egen: ”Jag dricker när jag är törstig, äter när jag är hungrig och vilar när jag är trött.” Kan det sägas bättre? Bond­ förnuft kallas det för. Sans och balans i översättning.

Inte kan man blint lita på pestrapporten trots att avsändaren är en stor och seriös organisation. Ta larmrapporten från snf (Svenska Naturskyddsföre­

40 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2012

ningen) för inte så länge sedan om att Vätternröding innehåller fyra gånger mer ddt än vad gränsvärdena tillåter. I själva verket ligger Vätternrödingen långt under gränsvärdet. Rent allmänt, säger toxikologerna, sjunker gifthalterna i svensk insjöfisk.

På Sveriges radios Ekoredaktion hängde en tid

skylten: aids-gåtan kommer inte att lösas på en sön­ dag. Texten var en uppmaning till helgarbetande journalister att inte låta sig luras under nyhetsfattiga helger.

Den skylten borde flera redaktioner än bara trovärdiga Ekot ha. Plus lite mer av bondförnuft.

Tar inte dagen som den kommer ”Jag listade vad jag ville

Tid för liv Alexander Johansson Nätverket mot cancer

göra om jag fick tillräckligt med tid.”

Detta är rubriken till porträttet på Alexander Johansson i boken Tid för liv.

– Första tanken när man får ett cancerbesked brukar vara att nu dör jag, berättade han på Världscancerdagen i februari då boken lanserades.

Jag tänkte vad ska jag göra om jag får beskedet att jag har tre månader kvar av mitt liv?

Kanske en jorden runt-resa.

Han beskriver sig själv som ganska trångsynt när han

Rädda livet lottar ut fem böcker.

Mejla ditt namn och adress till marita.onneby@ cancerfonden.se eller sänd ett vykort till Marita Önneby, Cancerfonden, 101 55 Stockholm.

Notera ordet Tid på meddelandet.

var yngre. Han satsade på att skjuta både problem, möjligheter och tillgångar på framtiden. Nu efter sin cancerresa med en behandlad hjärntumör har han tänkt om.

– Hur klychigt det än låter så tar jag inte dan som den kommer utan satsar på det som finns här och nu, säger Alexander Johansson.

Boken Tid för liv har givits

ut av Nätverket mot cancer som är ett samarbete mellan cancerprofilerade patientoch intresseorganisationer. I boken, som är rikt illustrerad med bilder, berättar människor om hur det är att leva med och nära cancer. Två av personerna som deltar i boken finns tidigare porträtterade i Rädda livet.

Vinnare av spelet Postkodmiljonären Vi säger Grattis till: Aina Rubensson, Knäred; Agneta Strandek, Ängelholm; Birgit Karlson, Höllviken; Jan-Erik Jansson, Lysekil; Lennart Ekman, Ånäset; Märtha Melin, Sollentuna.

Varför solar vi?

De flesta svenskar är medvetna om

riskerna med att bränna sig i solen. Men varför har riskinformationen så liten betydelse?

Beteende är uppbyggt av tre delar: aktiverare (A), beteende (B) och konsekvenser (C). A handlar om vilka händelser som föregår och sätter i gång ett beteende. Mycket av informationen kring solrelaterat beteende baseras på A. Man vill att människor ska inkludera en riskvärdering i sitt beslut att sola. Det finns dock många andra A som kan vara inblandade i ett solrelaterat beteende och risken för att i framtiden få hudcancer har man ingen tanke på i sammanhanget.

B i modellen står för beteendet. A i form av sol en sommardag kan utlösa olika B, exempelvis att sola. En del vill bli så bruna som möjligt, medan andra skyddar sig mot solens strålar med kläder och solskyddsmedel.

C står för konsekvenserna av beteendet. Det är väl känt att kortsiktiga, ibland så gott som omedelbara, positiva konsekvenser har större effekt på beteende än långsiktiga, negativa konsekvenser.

Dessutom har konsekvenser som man själv har erfarenhet av större effekt än hypotetiska konsekvenser som man bara har hört talas om.

Den här modellen kan förklara varför

Bidra till forskningens framsteg – Beställ ett Företagspaket 1 av 3 får cancer. Men alla drabbas.

Någon gång i livet drabbas vi alla av cancer – på ett eller annat sätt. För bredvid varje cancersjuk person finns familj, vänner och kolleger, vars liv vänds

1 av 3 får cancer.

Men alla drabbas.

Vi stödjer Cancerfondens vårkampanj 2012

upp och ner. Om detta handlar Cancerfondens vårkampanj.

Nu kan ditt företag vara med och stödja cancerforskningen.

– Företagspaketet Vår* kostar 5 000 kronor och som tack för ert stöd får ni tillgång till vårt kampanjmaterial som visar era kunder och medarbetare att ni står bakom vårt arbete, säger Karin Sternius som arbetar med Företagsvän på Cancerfonden.

Beställ på Cancerfonden.se/tillsammans eller ring 020-59 59 59.

det är så svårt att förändra solrelaterat beteende. Solande och att vara brun är starka positiva, omedelbara konsekvenser som de flesta har erfarenhet av, medan en eventuell framtida hudcancer är avlägsen och något som de flesta inte har erfarit. Ett förändrat skönhets­ideal skulle vara en väg att gå, men det kommer fortfarande att vara varmt och skönt i solen. Det är därför viktigt att vi lär oss att bete oss klokt: undvika solen när den är som starkast - mellan klockan 11 och 15 - skydda oss med kläder när vi måste vara i stark sol, använda solskyddsmedel som komplement samt skydda barnen.

Yvonne Brandberg Psykolog vid Radium­hemmet i Stockholm NUMMER TVÅ 2012 | RÄDDA LIVET | 41

CANCERFONDEN Månadsgivare har stor valfrihet

»Det finns så mycket man kan göra!« MAGNUS GOTANDER

Lise Backby Moberg drabbades av förstadium till cancer i livmoder­ tappen 2004.

Kort därefter blev hon opererad och

Namn: Lise Backby Moberg Gåvoform: Månadsgivare Familj: Gift och en son på 18 år Bor: Göteborg Yrke: Konsult inom rese-, turism- och mötesindustrin i eget företag, Lises AB

några månader senare togs livmodern bort för att säkerställa att cancern inte skulle återkomma. Sedan dess är hon frisk.

Tyvärr gick det sämre för Lises bästa väninna Lotte, som 2011 avled av lymfom – en annan cancerform.

– Vi stod varandra mycket nära och jag saknar henne enormt. Hon gav så mycket av sig själv och hon gav mig dessutom handlingskraft.

Jag och många andra ville göra något för henne och medan hon ännu levde startade jag en insamling till Cancerfonden i Lottes namn. Den spreds via Facebook och samlade in över 12 000 kronor och gåvor kom från personer som aldrig träffat Lotte. Hon trodde på forskning och blev peppad av insamlingen och ville kämpa vidare, säger Lise.

När väninnan avled förvandlade hennes man

Björn, son Robin och Lise insamlingen till en minnesfond hos Cancerfonden – Charlotte Raus Carlsson minnesfond – som fortfarande är öppen för insättning av gåvor. Fonden är nu uppe i imponerande 34 350 kronor. På Lottes begravning skänktes ytterligare över 41 000 kronor i stället för blommor.

Dessutom har Lise själv varit månadsgivare till Cancerfonden sedan hennes egen sjukdom 2004.

I somras startade den arbetsplats Lotte jobbade på,

MÄN, INSJUKNADE 2010 Prostatacancer Hudcancer Tjock- och ändtarmscancer Urinvägscancer Lungcancer

42 | RÄDDA LIVET | NUMMER TVÅ 2012

Tullhuset i Västerås, en insamling till Cancerfonden.

Den fick många i staden att skänka 10 procent av sin dagsinkomst.

Det går inte att ta miste på Lises entusiasm för vad man faktiskt kan åstadkomma bara man bestämmer sig. Hon poängterar också att det är ett fantastiskt sätt att bearbeta sorg och ilska när någon nära blir svårt sjuk. Hon kände att hon var viktig för Lotte och hennes familj.

– Det finns så mycket man kan göra förutom att själv skänka pengar. Efter min egen och Lottes sjukdom förstod jag hur liten och utsatt man kan känna sig i vårdapparaten. Det borde finnas någon koordinator som ger patienten information och hjälper till. Jag skrev en insändare om det behovet som Göteborgs-Posten tog in och jag har även skrivit till statsministern i samma ärende. Lotte sa alltid att hon hade tur för hon hade sin man som alltid ställde upp och sin son som fanns där. Hon led med dem som inte hade samma stöd som hon hade, fortsätter Lise.

Dagen efter Lottes begravning kände Lise olust

inför att gå till jobbet. Hennes man stöttade henne och föreslog helt sonika att hon skulle säga upp sig.

Sagt och gjort.

– Efter några veckor fick jag förfrågningar som ledde till att jag startade ett eget företag. Det har börjat fantastiskt bra, det är jättekul. Jag har jobbat inom besöksnäringen i 20 år och erbjuder nu mina kunder försäljning och projektledning. Det kan gälla till exempel mässor och konferenser och just nu ska jag till ett möte om ett event på Marstrand i juni.

Lotte gav mig inspiration till allt detta. Hon sa ofta att man ska försöka ägna sin tid åt det som ger energi, inte det som tar energi, avslutar en positiv Lise. ÖRJAN ANDERSSON

KVINNOR, INSJUKNADE 2010 9 697 4 378 3 225 1 855 1 942

Bröstcancer Hudcancer Tjock- och ändtarmscancer Lungcancer Livmoderkroppscancer

7 917 3 464 3 001 1 755 1 351

Det här är Cancerfonden

ter. Som testamentstagare tar vi ett ansvar för att testamentet verkställs med respekt för allt det som testamentet omfattar.

Cancerfondens vision är att besegra cancer*.

Målet är att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer.

BLI STÖDMEDLEM

För att nå visionen finansierar Cancerfonden

svensk cancerforskning – forskning som hela tiden gör framsteg och leder till att fler liv kan räddas.

Men Cancerfonden ska också påverka cancerfrågan här och nu genom opinionsbildning.

Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Varje år finansieras cirka 400 forsknings- och vårdutvecklingsprojekt via Cancerfonden. Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag.

Cancerfondens insamlingskonton bevakas av Svensk Insamlingskontroll, SI. De kontrollerar att insamlade medel går till avsett ändamål. För 2011 gick 17,9 procent till insamlings- och administrations­ kostnader. Enligt SIs regler får maximalt 25 procent gå till detta.

Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjuk­domar som kännetecknas av onormal celldelning. Mer än 60 procent av dem som får en cancerdiagnos blir friska. Cancer är den vanligaste döds­orsaken före 80 års ålder.

Starta ett regelbundet givande på cancerfonden.se eller ring 020-59 59 59. Valfriheten är stor – du väljer själv hur ofta och hur mycket du vill ge.

GE EN GÅVA På cancerfonden.se kan du enkelt ge en gåva med ditt vanliga betalkort eller via din internetbank. Du kan också sätta in valfritt belopp på plusgiro 90 1986-0 eller bankgiro 901-9514.

GE EN MINNESGÅVA Cancerfonden får in cirka 55 miljoner kronor genom minnesgåvor

CANCERFONDEN ... grundades 1951 med syfte att stärka svensk cancerforskning har 49 anställda har 28 huvudmän

Cancerfondens Rikslotteri är ett skrap­ lotteri där hela över­skottet går till Cancerfonden. Lotterna köper du på vår webbplats, cancerfonden.se

AKTIEGÅVA

BLI FÖRETAGSVÄN

för att hedra minnet av en avliden vän eller släkting. På cancerfonden.se skänker du enkelt din minnesgåva eller engagerar familj och vänner genom att starta en minnesinsamling. Du kan även ringa in din minnesgåva på telefon 020-59 59 59.

TESTAMENTERA Att testamentera till Cancerfonden är att ge en gåva för livet. Ett testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, aktier, fondandelar, fastigheter eller värdeföremål av olika slag. Cancer­fonden är befriad från skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar och kapitalvins­

finansierar de bästa forskningsprojekten i nationell konkurrens delar för 2012 ut 391 miljoner kronor till svensk cancerforskning.

KÖP LOTTER I CANCER­ FONDENS RIKSLOTTERI

Du kan skattefritt skänka utdelningen från dina börsnoterade aktier till Cancerfonden, dock före bolagsstämman.

Ta hjälp av din bank eller besök oss på cancerfonden.se

Så här kan du bidra BLI MÅNADSGIVARE

Ett stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor per år. Som Stödmedlem får du varje år fyra nummer av Rädda livet och kan där följa Cancerfondens verksamhet och forskningens framsteg.

Välj ett digitalt företagspaket mellan 5 000 och 50 000 kronor.

Som Företagsvän får ni ett digitalt nyhetsbrev och banners till er webbplats.

Beställ direkt på cancerfonden.se/ foretagsvan eller ring 020-59 59 59.

BLI SPONSOR Cancerfonden erbjuder företag unika möjligheter att arbeta med sponsring, dels i kampanj, dels på årsbasis.

Kontakta Elin Björklund: ­elin. bjorklund@cancerfonden.se som berättar om aktivering genom produkt­ försäljning och kommunikation.

har inga statliga bidrag har 5 500 kontakter via Informations- och stödlinjen mottog cirka 160 000 gåvor under 2011

har samlat in 7,2 miljarder kronor och delat ut nästan lika mycket till svensk cancerforskning.

NUMMER TVÅ 2012 | RÄDDA LIVET | 43

B-POST Retur till: Cancerfonden 101 55 Stockholm

1 av 3 får cancer. Men alla drabbas.

Besegrar vi cancer

Någon gång i livet kommer du som läser det här att drabbas av cancer – på ett eller annat sätt. En tredjedel av oss insjuknar förr eller senare, men många fler berörs. För bredvid varje cancersjuk person finns familj och vänner, vars liv vänds upp och ner.

Det är nedslående fakta, men det går att besegra cancer – tillsammans. Ett sätt kan vara att leva hälsosamt och upptäcka cancer i tid. Men framför allt behöver vi alla bidra till forskningen. Med mer pengar kan Cancerfonden se till att färre drabbas och fler blir friska.

Bli månadsgivare i dag.

Allra störst nytta gör du som månadsgivare. Då bidrar du långsiktigt till den främsta cancerforskningen, samtidigt som våra administrativa kostnader minskar.

Gå in på cancerfonden.se eller ring oss på 020-59 59 59 för att komma igång. Och gör det i dag – tillsammans kan vi besegra cancer.

Ring 020-59 59 59 eller besök cancerfonden.se