Rädda Livet nr 2 2011

2/2011

En belåten chef, Natalie Hernandez, ser att arbetet för Cancerfonden fungerar väl.

Generalsekreteraren: Vi tröt tnar aldrig

«Våga prata om din prostata» Mustaschkampen:

Cancerpatient: Hans Jansson valde bort behandling

Tema: Bukspottkörteln En cancerdiagnos insvept i talande tystnad

Mustaschmästare Vinner resa till Bologna med Kennet Andersson

D

Modiga män

LAYOUT Madelene Olsson, The Factory of Design KORREKTUR Birgitta Hessulf, Rödpennan

TEKNISK PRODUKTION Sörmlands Grafiska AB. Rädda Livet är tryckt på miljögodkänt papper.

VI LL DU H A R Ä DDA LI VE i fort sätt ni ng T välkom na r vien så som stöd med dig i Ca ncer fond lem en.

FOTO vibeke

solsida så befinner sig patienterna med buk­ spottkörtelcancer ännu så länge i mörkret.

Denna tumör utgör en plump i cancerstati­ stiken. Varje år dör lika många människor i bukspottkörtelcan­ cer som i bröst- eller tjocktarmscancer. Men det är en cancerform det talas tyst om. En sporre är dock att även små framsteg kan göra stor skillnad när det gäller bukspottkörtelcancer.

Ulf lever med sin cancer i bukspottkörteln. Han vill att allt ska vara precis som vanligt. Han som inte hade varit sjuk­ skriven en enda dag i sitt liv fick diagnosen pankreascancer i somras. Nu har han precis avslutat sin cytostatikabehand­ ling, jobbar två halvdagar i veckan och ser framåt i livet.

Det är en fullspäckad tidning du håller i din hand. Du möter knivtillverkare, kändisar, kantorn, nöjda forskare, framåtblickande forskare, tveksamma kvinnor och Post­ kodLotteridirektörn! Alla har de ett budskap som kan gälla dig!

RÄDDA LIVET utkommer med fyra nummer per år och utges av Cancerfonden, den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning.

Pris för enstaka exemplar 45 kr, inkl porto.

VILL DU BLI STÖDMEDLEM? Avgiften är 200 kronor/år.

Anmäl via telefon 020-59 59 59.

CANCERFONDEN är en fristående, ideell insamlingsorganisation med fokus på forskningsfinansiering och opinionsbildning.

CANCERFONDEN, 101 55 Stockholm Telefon 020-59 59 59. Fax 08-677 10 01 Besöksadress David Bagares gata 5 Webbplats cancerfonden.se VILL DU BLI MÅNADSGIVARE? Ring Cancerfonden 020-59 59 59 Mån – fre 8 – 19

2

RL G ABO

Om de modiga intar platsen på vägens

OMSLAGSFOTO Vibeke Aronsson

Filmer på webben Foto Melker Dahlstrand

FRÅGOR OM CANCER Cancerfondens informations- och stödlinje Telefon 020-59 59 59, mån – fre 9 – 13 infostodlinjen@cancerfonden.se

FOTO K A

form The Factory of Design

R

Ljuset i detta nummer får modiga män stå för. Vi benämner dem så. De som vågar berätta om sin prostatacancer, vågar blotta sin osäkerhet och oro. Eller modig som Hans som vågade avstå behandling för sin sjukdom och vilar i tilliten till läkarens uppföljande kontroller.

Maj är månaden då Mustasch­ kampen erbjuder kunskapsspridning om prostatacancer och hoppas på insamling till forskning. Delta i Mustaschkampens insamling! Kika gärna på tävlingsmomen­ tet på webbplatsen!

REDAKTÖR Marita Önneby Eliasson marita.onneby@cancerfonden.se

ANSVARIG UTGIVARE Ursula Tengelin

aronsson

en dag jag skriver detta har jag rest norrut med bilen på E4. Svart, hård snö på skuggsidans dikes­ kanter; blicken irrar efter hästhov på solsidan med blekgrön mylla.

Som i livet, tänkte jag. Ljus och mörker.

På cancerfonden.se visar vi nu ett antal digitala filmer. Bland annat säger professor Bengt Westermark i en filmintervju att ”Kunskapsläget aldrig varit bättre”. Ny film under Mustaschkampen är Sten Nilssons tankar om vad som väntar runt forskarhörnet. nr 2 2011

Rädda Livet 2/2011

28

4 Allt ska vara som vanligt Ulf har just köpt nya möbler till vardagsrummet.

12 Bukspottkörtelcancer – en tumörform vi talar tyst om

«Det viktiga är att mina pengar går till att minska mänskligt lidande.» sidan 19

25

12

Samma dystra prognos nu som för 20 år sedan.

15 Växeln hallå, hallå!

På måndagsförmiddagarna ringer det oavbrutet. Välj annan tid om du kan!

17 Vi tröttnar aldrig Ett framgångsexempel är livmoderhalscancer.

20 Färre Eiffeltorn svävar i luften En företagsvän minskar mängden skadliga partiklar i luften.

21 Femte året med Mustaschkampen Våga prata om din prostata!

23 Bli årets Mustaschmästare!

Vinnarna åker med fotbollslegenden Kennet Andersson till Bologna.

26 Världens främsta forskare eniga om målet Vägen dit via individuell eller opersonaliserad behandling.

30 Brist på klinisk forskning Vetenskap måste bedrivas även inom sjukvården.

16 nr 2 2011

35 Hotet från Försäkringskassan Regelverk får patient att tappa gnistan.

3

Hästarna Cassius, Stubben och Blurt betar vid stallet.

– Vi letade efter ett ställe som både hade ett välskött stall och ett välskött boningshus och hittade det här och vi stortrivs, säger Ulf Abrahamsson.

Allt ska var

4

nr 2 2011

ra som vanligt

– Jag vill att det ska vara precis som vanligt runt mig, säger Ulf Abrahamsson, 62 år, och dukar fram kaffe och semlor. Han som inte hade varit sjukskriven en enda dag i sitt liv fick diagnosen pankreascancer i somras. Nu har han precis avslutat en cytostatikabehandling, jobbar två halvdagar i veckan och ser fram emot sommaren.

TEXT BIRGITTA FORSSELL FOTO MIKAEL RISEDAL

A

tt det var en riktigt allvarlig diagnos visste Ulf. Hans mamma dog i samma cancer­ form och när läkaren på Centralsjukhuset Kristianstad sa vad han misstänkte stannade tiden.

– Det slog mig med full kraft. Jag förstod direkt vad som gällde, säger han lugnt.

Han är påfallande pigg och full av efter­ tänksamhet, norrlänningen från byn som otroligt nog heter Polcirkeln. Inte ens 45 år i södra Sverige har suddat ut dialekten. Han bor med Anna-Karin och flickorna Ida och Elin i ett solgult hus i en bokskogsbacke i norra Skåne. Här visar sig rådjuren nästan nr 2 2011

dagligen och vildsvinen bökar runt på natten.

Hunden Skip hoppar runt med en plats­ krage runt huvudet så att såret som katten gav honom ska läka. Tre hästar betar i hagen invid stallet. Flickorna tävlingsrider och både Ulf och Anna-Karin delar deras intresse.

– Anna-Karin ger hästarna mat innan hon åker till jobbet och jag brukar ta ut dem till hagen på förmiddagen de dagar jag är hemma, berättar Ulf. Han har gått ner sex kilo och håret fick sig en liten törn av cytostatikan, men annars mår ha hyfsat. Klådan kommer och går och mag­ såret har börjat läka. Han har drabbats av tre

störtblödningar från bråck i matstrupen som bildats när trycket på kärlen har ökat efter­ som ett större blodkärl vid bukspottkörteln är blockerat”. Det brukar ge med sig efter ett tag”, säger han vant.

– De går in och stryper bråcket med ett gummiband som sedan lossnar av sig självt.

Det har fungerat bra. Visst har jag ont i magen – en lite molande värk som hela tiden finns där. Det känns att något inte stämmer men jag klarar mig utan smärtstillande för det mesta.

Kan du äta som vanligt?

– Ja i stort sett. Lite mindre portioner och oftare, men jag äter samma sorts mat som

5

tidigare. Det enda som inte funkar är ett glas vin till maten – det smakar som metall.

Ulf vaknar pigg, säger han. Energin är på topp på morgonen, men dalar på eftermid­ dagen. Han arbetar två halvdagar i veckan som teknisk chef på Veab, ett företag som tillverkar elektriska värmeprodukter. Här har han varit i 40 år, en period som vd, rest jorden runt och trivts varje sekund.

– Det är en stor mässa i Tyskland om några veckor som jag gärna skulle vilja åka på, men jag har insett att det inte går.

Dagarna är inte oändliga.

– Jag frågade läkaren rakt ut hur lång tid jag har kvar och han sa att det troligtvis rör sig om månader snarare än år.

Hur tacklar man ett sådant besked?

– Jag vet inte, jag lever på som vanligt.

Jag vill ha det så. Inga märkvärdiga resor eller att vi skulle gå här som klister på varandra. Vi går i skogen, packar in hästarna i transporten och åker på hopptävlingar och renoverar huset. Just nu är det nya möbler till vardagsrummet som gäller.

Ulf hade känt sig håglös och trött förra våren och gick till vårdcentralen där man tog prover och skickade remiss till Kristianstad.

– Jag tänkte att jag skulle piggna till när jag fick semester, men hann bara vara ledig ett par dagar innan jag blev gul som en kanarie­fågel. Jag trodde jag hade fått gallsten eller något sådant. Jag hade inte en tanke på cancer, inte en enda.

Läkaren som gjorde ultraljud och skiktröntgen sa direkt vad han misstänkte.

Och efter biopsi och vidare undersökningar bekräftade specialisterna i Lund hans miss­ tanke. En tumör i bukspottkörteln som satt så illa till att den inte gick att operera.

– Den sitter mitt i en korsväg med stora, livsviktiga blodkärl, säger Ulf. Han kom med i en klinisk prövning på

6

– Jag samlade mina vuxna söner som är 34, 37 och 39 år, svärdöttrar och mina bonusflickor och berättade hur läget var, utan omsvep. Jag vill ha öppna kort, berättar Ulf.

– Min kontaktsjuksköterska ringer en gång i veckan och hör hur det är och till henne kan jag vända mig om det är något.

Ulf har blivit erbjuden både terapi och psyko­

– Det är gott för själen att bo så här mitt ute i naturen, säger Ulf och försöker få hunden Skip att titta in i kameran.

onkologiska kliniken och har fått cytostatika under tolv veckor.

– Jag svarade bra på behandlingen Tumö­ ren har krympt och den har inte heller spridit sig så man får hoppas att det är en slöing. Nu ska jag öka dosen av Tarceva som är en medicin som hämmar tillväxten. Jag genomgår en skiktröntgen var åttonde vecka för att ha koll på tumören.

Han talar om ett mycket gott omhänderta­ gen i Lund. Rena vip-behandlingen.

logkontakt, men har tackat nej.

– Jag pratar med Anna-Karin om jag behöver prata. Hon är en klippa; står stadigt och blir inte hysterisk. De som haft det svårast är nog mina tre stora pojkar från första äktenskapet.

Men det har varit öppna kort både inom familjen och på jobbet från första stund.

Anna-Karin och Ulf har pratat om arv och försäkringar och gått igenom vad som gäller. Och de gifte sig i november efter att varit sambor i 12 år. Bara de två i råd­huset i Hässleholm.

– Jag tar en dag i taget. Lever i nuet och jobbar så mycket jag orkar. Jag vill ha så lite förändringar som möjligt i vardagen.

Och i början av maj åker han och AnnaKarin en vecka till Kanarieöarna. Bara hon och han. nr 2 2011

Så är det att vara cancerforskare:

Högarna växer när hästen behöver morötter

08.00

En vanlig dag på jobbet.

Kom till Huddinge strax före 8 och diskuterade ett personal­ ärende med min administrative chef. Läste nattens e-post, korrigerade två vetenskapliga sammanfattningar. Började rensa högar på skrivbordet, vilka vuxit eftersom jag fram till i går fokuserat på att skicka in en stor forskningsansökan om den maligna blodcancersjukdomen myelodysplastiskt syndrom, mds, mitt forskningsfält.

10.00

Gick till mottagningen – en patient med mds kom på nybesök, informerade, planerade utredning och prov till vårt forskningslab; patienten var glad över att hans benmärg

kom till nytta. Ringde två andra patienter och en kollega. Möte med min sekreterare angående Nordiska mds-gruppens hemsida, där vi haft strul.

11.30

Möte med en av de unga forskargruppledarna angående budget och vetenskapliga mål.

Varmkorv till lunch – inte bra.

12.45

15.30

14.00

17.30

Möte med sjukhusets forskningsledning an­ gående ett nytt stort forskningslaboratorium som jag planerat och arbetat för i två år. Vi behöver nya rum för att odla benmärgsceller.

Det blir 2 miljoner kronor dyrare än plane­ rat, men accepterades (puh).

Fortsatte med högarna och hade sedan möte med min forskargrupp på labbet. Vi diskuterade ett problem som uppstått vid analys av några viktiga patientprover och enades om en lösning. Därefter hade jag planeringsmöte med en ny doktorand som ska börja inom kort. Projektet vi arbetar med är ett av de som Cancerfonden stödjer; vi letar efter fel­

FOTO Sofia Wenngren

aktiga arvsanlag som orsakar en speciell form av mds där järn fastnar i benmärgens celler och förhindrar att det bildas röda blodkrop­ par. Detta leder till blodbrist och blod­ transfusioner. Med hjälp av så kallad next generation-sequencing, en ny teknik som gör att man kan analysera arvsanlag på ett helt nytt sätt, står vi inför ett genombrott, äntli­ gen. Dessa tekniker är effektiva men dyra och då är forskningsanslag helt nödvändiga.

Planerade för ytterligare ett projektmöte i morgon med en annan del av forskargruppen, vilken arbetar med mds som övergår i leukemi.

Pratade med en kollega i Tyskland som ska hjälpa oss med analyser i en av Nordiska mds-gruppens kliniska forskningsstudier.

Struntade i att det fanns högar kvar, åkte till ica Maxi i Hallunda och köpte morötter till vår häst. Körde morötterna till Hågelby Gård och pratade lite med vår unga medryt­ tare som blivit avkastad i helgen; hon hade mindre ont i baken i dag som tur var – hästen pratade jag allvar med i går! Åkte hem, pratade med en vän som just mist sin mamma, åt gratinerad blomkål och kassler med maken, läste e-post. En riktigt bra dag.

Eva Hellström Lindberg

Eva Hellström Lindberg Ålder: 53 år.

Bor: Lägenhet på Södermalm i Stockholm.

Familj: Make Greger, professor. Fyra barn,

varav två bonus, och en häst.

Arbetar: Professor och överläkare vid

Karo­linska Universitetssjukhuset Huddinge.

Intressen: Familj, musik, hästsport, resor,

vandring.

nr 2 2011

7

Livsmedel från Japan kollas

Bloggar på cancerfonden.se

Efter jordbävningen och kärnkraftsolyckan i Japan uppmanade EU alla medlemsländer att kontrollera foder och livsmedel som importeras från Japan.

Analyser ska göras för att upptäcka eventuella radioaktiva ämnen. I Sverige är det Livsmedelsverket som ansvarar för kontrollerna.

Många cancerpatienter och närstående läser bloggar om cancer.

I bloggarna kan man få råd och stöd från andra med samma erfarenheter. På cancerfonden.se finns flera bloggar. Där kan du bland andra läsa Svetlana Lagercrantz blogg. Hon är bröstcancerläkare och sedan hösten 2010 patient på sin egen mottagning. I oktober 2010 fick hon sin bröstcancerdiagnos och efter operation behandlas hon nu med cytostatika.

Källa: Livsmedelsverket

Källa: cancerfonden.se

Att mäta strålning

Jordbakterie hämmar cancer

Efter kärnkraftsolyckan i Japan kunde vi se på tv

hur befolkningen nära Fukushima undersöktes med ett mätinstrument. Detta är en gammaspektrometer, som mäter eventuell strålning från radioaktiva ämnen som kommit in i kroppen.

Gamma­spektrometern registrerar strålningen från det radioaktiva ämnet och dess energi. Då kan man konstatera vilket radioaktivt ämne det är och hur mycket som finns i kroppen.

Källa: Strålsäkerhets­ myndigheten

En mycket effektiv behandling vid njur­ cancer är så kallade mTOR-läkemedel.

Behandling med mTOR (mamallian target of rapamycin) leder till att tu­ mörens tillväxt, celldelning och ämnes­ omsättning minskar och nybildningen av blodkärl hämmas. Därmed kan tumörerna krympa och försvinna. mTOR har utvecklats ur en jord­ bakterie som hittades på Påskön 1961.

Bakterien, som numera framställs på konstgjord väg, visade sig ha goda an­ ticancereffekter just genom att påverka proteinet i cancercellerna.

Källa: omnjurcancer.se

Jordbakterier från Påskön.

«Vi trivs med det vi gör och det känns som en heder att få jobba åt Cancerfonden.»

Kia Westerlund. Se sidan 16.

12 miljoner överlevare i USA National Cancer Institute

i usa beräknar att det nu finns mer än 12 miljoner can­ ceröverlevare i usa. De är före detta cancerpatienter som behandlats och överlevt sin sjukdom. Antalet överlevare ökar för varje år; för 40 år sedan fanns bara 3 miljoner i usa.

Källa: Reuters/Associated Press

8

Svenskar oroar sig Vi svenskar oroar oss näst mest i hela världen. Den oroligaste befolkningen finns i Kina.

Svenskar oroar sig mest för miljö­förstöring, klimatföränd­ ringar och cancer, medan kine­ serna oroar sig för jordbävning­ ar, farliga ingredienser i maten och cancer. Detta visar sig i en undersökning som försäkrings­ bolaget Trygg-Hansa gjort.

Man har intervjuat 7 000 personer från olika länder om vad de oroar sig för och räknat fram ett ”riskindex”. Sveriges

Svenskar oroar sig mest för miljöförstöring.

riskindex är 9.2, Kina toppar med 10,2. Globalt sett oroar sig människor mest för ökande

levnads­omkostnader, därefter cancer och farliga bilförare!

Källa: Trygg-Hansa nr 2 2011

10%

Grön rehabilitering

ökade antalet fall av malignt melanom och övrig hudcancer mellan åren 2008 och 2009.

Natur och växter ses av många som en läkande kraft. Bröstcancerföreningen Amazona i Stockholm tar fasta på detta och har kvällar med ”Grön rehabilitering” på Rosendals Trädgård. Förutom att varje deltagare får göra ett blomsterarrangemang att ta med sig hem förs också samtal under ledning av en terapeut om cancer­ diagnosen och hur man prioriterar det viktiga när livet förändras.

Källa: Amazonabladet

Finn fakta om myelom

Oralsex kan ge cancer Oralsex är numera den vanligaste

formen av sex bland amerikans­ ka ungdomar.

– Oralsex är också sex och kan ge könssjukdomar och cancer.

Men många ungdomar förstår inte detta. De betraktar ofta inte oralsex som riktigt sex, antagli­ gen för att det inte kan leda till graviditet.

– Men allt oskyddat sex är riskabelt för hälsan.

Det konstaterade deltagarna vid ett symposium vid årets ame­ rikanska vetenskapskonferens aaas i Washington.

Sexuellt överförbara sjukdo­ mar kan alltså drabba även dem som ”bara” har oralsex. Humant papillomvirus, hpv , är en av dessa sjukdomar. hpv är det virus som ligger bakom minst 90 procent av all livmoderhals­

Allt vanligare att cancer i munhålan orsakas av humant papillomvirus, HPV.

cancer, en cancerform som varje år drabbar nära en halv miljon kvinnor jorden runt. 80 procent av dessa bor i länder utan ut­ vecklade screeningprogram.

Och nu blir cancer i munhå­

lan orsakad av hpv allt vanligare.

Enligt amerikanska Oral Cancer Foundation verkar nya data peka på att hpv-associerad oral cancer till och med kan ha gått om tobak som viktigaste orsak till att en cancerutveckling i munhålan inleds hos människor under 50 år.

Också cancerutveckling i andra slemhinnor, som till exempel ändtarmen, kan bero på infektion med hpv.

Det finns två effektiva vaccin mot viruset: Cervarix och Garda­ sil. Här i Sverige tycks konflikten mellan de båda tillverkande läke­ medelsbolagen nu leda till att våra flickor får vänta ytterligare innan vaccination kan starta.

Många anser dessutom att också pojkarna bör vaccineras, något som det ännu inte finns något svenskt beslut om.

TEXT OCH BILD MAGNUS GOTANDER, BILDUPPDRAGET

Känner du förtroende för cancerforskningen?

Esad Alic

Helena Blomljus

Cicci Jonson

Frisör, Gunnilse

Konstnär, Frillesås

Fotograf, Billdal

Ja! Cancerfonden verkar vara en seriös organisation som gör nytta för forskningen.

Ja! Har blivit frisk från malignt melanom samt lymfkörtelcancer.

Ja! Den har stor spridning över världen och hög status inom forskningen.

nr 2 2011

Cancersjukdomen multipelt myelom har fått en ny webb­

plats, www.mm-info.se Varje år får mellan 500 och 600 personer i Sverige diagnosen multipelt myelom, som är den näst vanligaste blodcancerformen. På webb­ platsen finns specialinforma­ tion riktad till både patienter och anhöriga. Bland annat finns faktablad om behand­ ling, stamcellstransplantation och depression.

Rökförbud i Honduras-hem Honduras har infört en av världens striktaste antiröklagar. Det är inte bara förbjudet att röka i affärer, på restauranger, nattklubbar och offentliga platser, det är också förbjudet att röka i hemmen. En familjemedlem eller besökare som utsätts för passiv rökning kan ringa polisen. Om polisen ertap­ par någon med oönskad rökning blir det böter! Syftet med lagen är naturligtvis att minska rökrelaterade sjukdomar.

Källa: www.hondurasnews. com

Lokala skillnader Magcancer är vanligare i norra Sverige än i södra delen av landet.

Elak hudcancer är nästan dubbelt så vanlig på väst­ kusten som i övriga Sverige.

9

Fler än 1 500 företag stödjer nu Cancerfonden. Genom att köpa ett företagspaket blir man företagsvän. Bland företagsvännerna finns Siemens, vars vd Ulf Troedsson säger så här: – Vi vill visa kunder, leverantörer och allmänhet att vi tar vårt ansvar i cancerfrågan.

Bättre vård­ kvalitet med cancercentrum Sex regionala cancercentrum,

rcc, ska upprättas i landet. Alla cancercentrum ska ha kontakt med var sitt universitetssjukhus.

Tanken är att centrumen ska medföra effektivare användning av hälso- och sjukvårdens resur­ ser och därmed bättre kvalitet i cancervården. rcc Syd och Sydöst har redan startat sin verk­ samhet. Under 2011 kommer rcc Norr, Väst, Stockholm– Gotland och Uppsala–Örebro att starta.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting

Specialbetong i strålklinik Skånes Universitetssjukhus Lund

utvidgar sin redan om­fattande cancervård. Nu byggs ett nytt hus för strålbehandling som ska vara klart 2013. Att bygga ett sådant hus kräver extra insatser.

För att klara strålskyddsgrän­ serna används en speciell betong som inne­håller järnmalm.

Sex nya strålbehandlings­ apparater kommer man att få plats med i den nya strålklini­ ken. Dessutom finns rum för så kallad brachyterapi där strålkällor förs in i kroppen samt mottagningsrum.

Källa: Sydsvenskan

10

skänktes till välgörande ändamål av privatpersoner under 2009.

Fler biverkningar för rökare vid strålning Bland dem som slutat röka före strålbehandling av cancer i halsen och nacken levde 55 procent fortfarande efter fem år. Bland dem som fortsatte röka under behand­ lingen levde bara 23 procent efter lika lång tid.

Rökarna fick också betydligt Heshet och svårt att äta är biverkningar som kan drabba rökare. fler biverkningar som ärrbild­ ning, heshet och problem med vad gäller behandlingsresultat, att äta. lingsresultaten visste man inte överlevnad och reaktion på Exakt vad rökarna avlidit säkert tidigare. behandlingen. Nu har vi visat att av har forskarna inte kunnat – Jag har alltid rekommen­ fortsatt rökning bidrar negativt klarlägga så det kan alltså derat mina patienter att sluta på alla dessa punkter. vara av andra rökrelaterade röka före behandlingen, säger Studien gjordes på journaler sjuk­domar och inte nödvän­ studiens huvudförfattare Allen från 101 patienter som fortsatt digtvis bero på kombinatio­ Chen, University of California, nen av strålbehandling och Sacramento. röka under strålbehandlingen. rökning.

Men han tyckte inte att han Dessa matchades mot lika många Att rökning ökar risken hade tilllräckliga argument för som upphört med tobaken. för cancer i hals och nacke sin rekommendation.

Källa: American Society har varit känt länge. Men om – Jag ville ha konkreta data for Radi­ation Oncology (Astro) rökstopp påverkar behand­ för att se om rökning är skadligt

Tobiaspriset till leukemiforskare Foto Jacob Forsell

Källa: cancerfonden.se

5

miljarder kronor Omkring

Företag tar sitt ansvar

10 miljoner kronor av pris­ pengarna går till leukemi­ forskning.

Tobiaspriset 2011 går till professorn Hans-Gustaf Ljunggren, Karolinska Institutet. Han var under ett antal år i början av 2000-talet (?) vetenskaplig sekreterare på Cancerfonden. Nu belönas

Professorn Hans-Gustaf Ljunggren.

han för sitt arbete med att förbättra immun­terapi och behandling av leukemi­patienter som fått ben­ märgstransplantation.

– Det vackra med Tobiaspriset är att det möjliggör att gå hela vägen från upptäckt till möjlig behandling på patienter, säger Hans-Gustaf Ljunggren.

Cancerfonden gratulerar och gläds med honom. nr 2 2011

Fråga experten

Oj, något oklart!

I spalten ”Fråga experten” i Rädda Livet nr 1/2011 finns en oklarhet avseende kvot vid PSA-test. Frågan gällde om kvoten 17 vid PSA-test var bra eller dåligt. Frågeställaren har med största säkerhet menat att siffran 17 avsåg procentsatsen, dvs att kvoten i detta fall var 0,17. Vid dessa siffror (PSA 3,5, kvot 0,17) är cancerrisken relativt låg, men rekommendationen är att man bör gå vidare med ytterligare undersökningar och kontroller.

Störst risk för den som jobbar nära havererat kärnkraftverk.

Kärnkraftsolyckan i Japan Den fruktansvärda kärnkrafts­ olyckan i Japan, tillsammans med

konsekvenserna av jordbävningen och tsunamin gjorde att många utlänningar lämnade Japan. Många oroade sig för strålsjuka. Men ris­ kerna för sjukdom är absolut störst för dem som arbetar i närheten av det havererade kärnkraftverket.

Strålsjuka uppstår när en person utsätts för hög dos av joniserande strålning. Vid doser från cirka

1 sievert (Sv) uppkommer illa­ mående, trötthet samt benmärgs­ skada som yttrar sig i för lågt antal blodkroppar. Risken för dödlig utgång ökar med högre dos eftersom slemhinnecellerna i mag–tarm­ kanalen då dödas med bakterie­ invasion av blodbanan som följd.

Doser över cirka 12 Sv är dödliga eftersom de skadar hjärnan.

Källa: Nationalencyklopedin

Jodtabletter hjälper Efter kärnkraftsolyckan i Japan hamstrade många svenskar jod­ tabletter. Men för oss finns ingen anledning att ta jodtabletter. Strål­ säkerhetsmyndighetens rekommen­ dation är att de som bor inom 25 mil från Fukushima ska äta tabletterna.

Tabletterna innehåller stabil, nr 2 2011

icke radioaktiv jod. Den hindrar att radio­aktiva jodisotoper som kommer ut i luften vid en kärn­ kraftsolycka tas upp av kroppen.

Andas man in radioaktivt jod lagras det i sköldkörteln och kan ge upphov till sköldkörtelcancer.

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten

Sänd din fråga till jan.zedenius@ cancerfonden.se Skriv Experten i ämnesrutan.

Jan Zedenius besvarar dina frågor i Rädda Livet.

Svettningar och vallningar efter min antihormonella behandling. Kan jag köpa något från hälsokosten?

– Om du är man och har fått antihormonell behandling för prostatacancer (medicinsk kastration) ledande till vallningar finns särskilda receptbelagda läkemedel som kan minska besvären. Är du kvinna och har fått klimakterieliknande besvär efter behandling för bröstcancer finns hälsokostpreparat som innehåller fyto-östrogener, det vill säga naturligt förekommande östrogener från vissa växter, vilka kan minska besvären. Man bör dock diskutera sådan behandling med ansvarig läkare då det inte är uteslutet att fyto-östrogener kan ha negativ inverkan på bröstcancersjukdomen. Är inte riktigt nöjd med beskeden jag får av min läkare. Därför önskar jag en second opinion eftersom jag hört att det finns en behandlingsmetod för min cancersjukdom i en annan stad. Törs jag fråga om detta? Jag är orolig för att en sådan fråga kommer att påverka min fortsatta behandling och framför allt min relation till den läkare som följt mig.

– Varje patient har rätt till second opinion, inte minst då man står inför en kanske omfattande och livsviktig behandling. Man ska utan att riskera sin läkarrelation kunna efterfråga detta. Patientansvarig läkare är vid begäran skyldig att skriva remiss för sådan bedömning.

Om denna second opinion inte kan tillhandahållas inom det egna sjukhuset eller landstinget, måste remissen ställas till annat sjukhus/landsting.

Visst kan det kännas som om man ”sviker” eller ifrågasätter sin doktor, men vi måste alla hjälpas åt att få in second opinion som en ibland naturlig del av omhändertagandet vid allvarligare sjukdomstillstånd.

Begäran om second opinion får aldrig påverka ansvarigas förhållningssätt till patienten.

Min man får morfin och har trög mage. Vad kan vi göra?

– Trög mage är en mycket vanlig sidoeffekt till morfin.

Man bör redan tidigt ta tarmreglerande medel (till exempel Laktu­los) för att minska risken. Tarmmotorik­ stimulerande medel (till exempel Laxoberaldroppar) kan ofta behövas, åtminstone tidvis, men bör inte användas långa tider. Laxering med hjälp av dospulver Movicol är bra vid akuta problem. Håller dessa i sig och man blir uppblåst och/eller illamående ska man söka akut, så att förstoppningen inte leder till allvarligare tillstånd med tarmvred och liknande.

Jan Zedenius Jan Zedenius är docent och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Han bedriver cancerforskning vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi. Därutöver är han biträdande vetenskaplig sekreterare på Cancerfonden.

Tema: Bukspottkörtelcancer

Bukspottkörtelcancer talar vi tyst om Varje år dör lika många människor i bukspottkörtelcancer som i bröst- eller tjocktarmscancer. Men det är en cancerform det talas tyst om. Bukspottkörtelcancer är en oftast snabb, plågsam och nedbrytande cancersjukdom med begränsade behandlingsmöjligheter.

D

en bekymmer­ samma prognosen och det drastiska förloppet gör buk­ spottkörtelcancer till en grym sjukdom – både för patienter och närstående.

De flesta patienter står inför samma dystra prognos nu som för 20 år sen. Trots att det är en relativt sett ovanlig tumör så skördar den många liv varje år – något fler kvinnor än män.

Matstrupe Gallblåsa Lever

Magsäck

Bukspottkörtel

Tunntarm

illustration istockphoto

Tjocktarm

12

Ändtarm

Den genomsnittliga åldern för dem som får sjukdomen ligger på 65–70 år.

– Men trots att möjligheterna att behandla sjukdomen i dag är små finns det ingen anledning att det måste förbli på detta vis, säger professor Roland Andersson, Lunds universitet. Att de onkologiska behandlingsmöjligheterna är begränsade beror inte på att man har kommit till vägs ände – orsaken är snarare att forskningen ännu inte har fått upp farten.

Det som krävs nu är en kraftsamling där målen bland annat är att ta reda på hur sjukdomen uppkommer, utveckla nya metoder för att behandla tumören med

cytostatika och strålning och ta fram nya biologiska cancer­läkemedel.

Roland Andersson talar också om metoder för tidigare upptäckt till exempel i form av en biomarkör av ”psa-typ” som skulle kunna mätas med ett enkelt blodprov.

I en uppmärksammad studie publice­ rad hösten 2010 drogs slutsatsen att det i genomsnitt tar över tio år från det att en bukspottkörtelcancermutation uppstår tills

Fortfarande en dröm En åtgärd som kan vara till hjälp är till exempel en kontakttelefon på regionens universitetssjukhus som bemannas av en specialist på bukspottkörtelcancer.

En annan önskvärd åtgärd vore att regionens specialister besöker andra sjukhus för en föreläsnings- och samtalsturné.

Detta kan vara effektivt för samarbete och kunskapsutbyte; värdet av goda personkontakter ska aldrig underskattas. Samarbete av den här typen kommer att förenklas avsevärt inom de regionala cancercentrumen – inte minst när IT-stödet är på plats.

nr 2 2011

En vision för bukspottkörtelcancervården i Sverige INOM 5 ÅR

Komplett kvalitetsregister Starka forskningsmiljöer baserade på en demografi på cirka 1–3 miljoner personer med: – experimentell forskning – translationell klinisk forskning – vårdforskning – utbildning i både kurativ och palli­ativ behandling Utvecklat psykosocialt omhändertagande

INOM 10 ÅR Utveckling och förfining av de metoder som finns i dag En ny generation av bio­ logiska cancerläkemedel i kliniskt bruk Biomarkör ”av PSA-typ” i klinisk prövning

INOM 20 ÅR Screeningprogram för tidig upptäckt med hjälp av biomarkör Skräddarsydd behandling med biologiska cancer­ läkemedel

Minskad omfattning av och mindre sjuklighet efter kirurgiska ingrepp Förlängd överlevnad

en primärtumör bildas samt ytterligare ett decennium innan patienten avlider av sin sjukdom.

Oftast växer alltså tumören i tysthet under lång tid, vilket innebär att det finns en möj­ lighet för tidig diagnostik.

Symtom Smärta och värk vid bukspottkörtelcancer är ett prognostiskt mycket ogynnsamt tecken.

Ett något tidigare tecken är när tumören trycker på gallgången och där orsakar stopp med gulsot som följd. Vanligtvis är dock läget då mycket allvarligt; patienten har gått ner 5–10 kg i vikt och fått tilltagande, svår värk.

Smärta i buk och rygg

Ett vanligt symtom är smärta i buk och rygg. Många patienter beskriver en molande värk med oklart fokus djupt in i övre delen av buken, vilken ofta strålar bakåt med smärta och/eller trötthets­ känsla i ryggen. Eftersom symtomen är så diffusa förväxlas de ofta med andra typer av problem från mage och tarm.

nader. Den latinska benämningen för detta är ikterus och innebär en ökad ansamling i blod och vävnader av bilirubin – ett gulfärgat ämne som bildas i gallan.

Gulsot är mycket vanligt hos patienter med bukspottkörtelcancer och drabbar ungefär 85 procent av patienterna någon gång under sjukdomsförloppet. Orsaken är att tumören växer så att den blockerar den stora gallgången, vilket gör att gallan inte kan rinna ut i tolvfingertarmen. I stället ansamlas bilirubin i blodet och sprids i

nr 2 2011

En tumör med några centimeters dia­ meter kan få patienten att under loppet av 2 –3 månader tappa 8 –15 kg av kropps­ vikten. Detta utmärglande tillstånd kallas kakexi. Ett typiskt symtom är också förändrad avföring; den blir fettrik och illaluktande.

kan opereras, och av dessa kommer de flesta förr eller senare att få återfall.

Framsteg har dock gjorts när det gäller att bromsa och mildra skeendet.

Kirurgi

Endast i cirka 20 procent av fallen anser man att nyttan av en operation överväger nackdelarna.

Ett vanligt ingrepp är Whipples operation där man opererar bort högra delen av buk­ spottkörteln, samtidigt som man avlägsnar tolvfingertarmen och närliggande del av tunntarmen, gallblåsan, delar av gallgången samt i vissa fall även nedre delen av mag­ säcken plus alla lymfkörtlar i området.

Cytostatika- och strålbehandling

Även om prognosen är dålig kan onko­ logisk behandling förbättra tillståndet, förlänga överlevnaden och öka andelen som botas. Till exempel har tilläggsbehandling med 5-fluorouracil och kalciumfolinat eller gemcitabin (används oftast) efter operation ökat 5-årsöverlevnaden från cirka 15 till 25 procent i den grupp som opererats.

Palliativ cytostatikabehandling

Gulsot och klåda

Här avses gulsot i dess egentliga betydelse: gulfärgning av kroppens väv­

Aptitlöshet och viktminskning

Behandling Endast cirka 20 procent av patienterna

ELA M

Nationellt vårdprogram, upp­ daterat på årsbasis

ILLUSTR ATION: GUNILLA

RCC-organisation

kroppen.

Urinen blir då ofta mörk, medan avföringen i stället blir ljusare. Tydligast syns gulfärgningen i ögonvitorna, men även huden kan få en starkt gulaktig ton. Gulsot är ofta förenad med klåda av varierande grad.

Buk spottkörteln är den

vita delen.

I de fall bukspottkörtelcancern inte kan opereras bort eller återkommer kan palliativ cytostatika förlänga och förbättra livet för många patienter. Den tid som patienten i median lever efter diagnosen förlängs av cy­

Tema: Bukspottkörtelcancer tostatika med det dubbla, det vill säga till 5– 6 månader. För en del patienter har cytostatika mycket god effekt, medan den för andra inte har någon effekt alls; det går inte på förhand att förutsäga för vilka den har god effekt.

Oftast används gemcitabin, men man har även haft viss framgång genom kombinationer med andra cytostatika eller andra läkemedel. Här

finns ett mycket stort behov av att utveckla nya och mer effektiva läkemedel.

metall i gallvägen för att leda gallan till tarmen och därmed hindra att leverns funk­ tion störs. Klådan som orsakas av gulsoten kan lindras med antihistaminpreparat.

Gulsot och klåda

Centralt för vården av patienter med buk­ spottkörtelcancer är att åtgärda gulsoten.

Ofta sätter man med hjälp av endoskopisk kirurgi in ett inre dränage av plast eller

Smärta och illamående

Ungefär var femte patient med icke-operabel bukspottkörtelcancer får svår smärta, men för dem finns det i dag många olika behandlingar som vanligtvis ger acceptabel smärtlindring.

Dessvärre är behandlingen mot illamående ofta inte lika framgångsrik.

– Bukspottkörtelcancer utgör en svart plump i cancerstatistiken. Det kommer att ta tid att hitta användbara metoder för tidig upptäckt och effektiv behandling, vilket gör det desto viktigare att komma i gång. En sporrande faktor är att även små framsteg kan göra stor skillnad när det gäller en så allvarlig sjukdom som bukspottkörtelcancer, säger professor Bengt Westermark, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

Faktorer som kan höja risken Arvet Ärftliga faktorer är förmodligen inblandade i cirka 5 procent av fallen. Personer som bär på en viss gen löper 40–50 procent högre risk att få sjukdomen.

Rökning och snus Tobaksrökning ökar risken för bukspottkörtelcancer; en uppskattning är att det finns en sådan koppling i cirka en tredjedel av fallen. Även snus anses vara en riskfaktor.

Bukspottkörtelinflammation Det finns ett samband mellan kronisk bukspottkörtelinflammation, så kallad pankreatit, och tumörutveckling. Detta gör att alkoholmissbruk utgör en riskfaktor.

Kost En svensk studie tyder på att fisk och citrusfrukter kan skydda mot bukspottkörtelcancer, medan hög köttkonsumtion ökar risken.

Handla med omtanke Med Supreme Card Woman i din hand är det enkelt att stödja Rosa Bandet-kampanjen – hela året om. Varje gång du betalar med ditt kort så går 1 krona till Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj. Varje gång vet du att ditt köp gör skillnad. Ansök om marknadens mest omtänksamma kreditkort genom att gå in på vår hemsida www.supremecard.se eller ring 0774-40 55 88. Dina köp kommer i fortsättningen att få en helt ny mening.

• • • • •

1 kr per transaktion går till Rosa Bandet-kampanjen.

Du har 30–60 dagars fri kredit.

Du samlar bonuspoäng till produkter, resor och upplevelser.

Låg årsavgift 195 kr.

Det ingår en trygg reseförsäkring och en unik säkerhetstjänst med SMS-kvitto.

• Delbetalningsmöjligheter t ex 6 månader räntefritt eller längre. Vid återbetalningsalternativet 1/10 av kreditbeloppet 15 000 kr med ränta 11,56 %, samt en adm. avgift på 29 kr/mån, blir den effektiva räntan 19,2 %. Totala kreditkostnaden blir 2 613 kr.

www.supremecard.se 0774-40 55 88

Huvudpartner till Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj Huvudpartner till Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj

14

nr 2 2011

Kia Westerlund med headset framför Catarina Wiik och Emil Danehorn.

Växeln hallå, hallå!

Till Kalmar åker man propellerplan. I den stan huserar Cancerfondens givarservice sedan 2004. Rädda Livet hälsar på för att få veta vad servicen består i.

TEXT MARITA ÖNNEBY ELIASSON FOTO VIBEKE ARONSSON

S

jutton personer arbetar i ”små kontorsöar”; många med headset på och låg samtalston; det kräver kontorslandskapet. Samma harmoni önskar människorna som ringer in en minnesgåva och kanske vill ha råd om en sista hälsning.

– Jag och mina kolleger lotsar dem som ringer på bästa sätt och i de allra flesta fall är det trevliga samtal för de gör något de verkligen vill göra, säger Kia Westerlund som är en av dem som svarar i telefonen och har yrkesbeteckningen agent. Kia har funnits med sedan samarbetets start.

nr 2 2011

– Jag känner att jag hjälper andra män­ niskor.

Vad får man då hjälp med? Jo, minnes­gåvor vid begravningar, gåvor vid födelse­ dagar, köp av lotter i Cancer­fondens lotteri eller hjälp att komma i gång med ett regelbundet givande. Frågor om testa­ menten sänder de vidare till Cancer­fondens jurister.

Som agent har man till uppgift att

15

Någon av dessa kanske du talat med när du gett en minnesgåva.

svara i telefonen, besvara mejl, ta hand om broschyrbeställningar och guida besökare på Cancerfondens webbplats cancerfonden.se Cancerfonden föredrar kortbetalning vid minnesgåvorna eftersom administrations­ kostnaderna på så sätt blir så mycket mindre.

– Betalning med kort är kostnadseffektivt och mer pengar går till ändamålet – till cancerforskningen, säger Catarina Wiik som har titeln super user och har utökat kun­ nande om Cancerfondens givarsystem.

Det finns människor som känner oro över att pengar inte kommer fram till ändamålet.

Har de orsak till det?

– Nej, det har de inte. Vi står under kon­ troll av Svensk Insamlingskontroll, sfi; det är från dem insamlingsorganisationer kan få ett 90-konto. Dessutom kontrolleras vår verksamhet av auktoriserade revisorer.

– Vi kan inte använda pengarna på fel sätt utan att det upptäcks och då skulle vi i så fall inte få ha kvar vårt 90-konto.

På måndagsförmiddagar ringer det oavbrutet.

Så ett tips är att, om möjligt, skjuta upp samtalet så slipper du sitta i kö. Orsaken till anstormningen den dagen är troligtvis att många begravningsannonser kommer in på lördagar och då vill många ringa med det

16

Detta får du hjälp med

samma för att lämna saknad. Ska man vara upp­ Minnesgåvor sin gåva. Det går också muntrande i telefonen?

Gratulationsgåvor utmärkt att när som – Ödmjuk ska man vara, Vanliga gåvor helst lämna sin gåva via säger hon. Man måste lyssna Inbetalningskort webbplatsen cancerfon­ på givaren. Är någon ledsen den.se så låter jag henne/honom vara Köp av lotter i Cancerfondens – Under en måndag det. Vi kan erbjuda att de Rikslotteri tar agenterna emot 700 kopplas till Cancerfondens in­ Växelkoppling till kontoret formations- och stödlinje, men till 1 000 samtal, medan Hjälp att ge gåva via webbannars så lyssnar jag bara. Det det en fredag rör sig om platsen är sällan en givare är ledsen cirka 250 samtal, berät­ Broschyrbeställning när vi avslutar samtalet, men tar Emil Danehorn Företagsgåvor det kan bli känslostarkt just som är teamledare och när man talar om hälsningen har visst personalansvar Öppettider mån–fre 8–19. i minnes­gåvan. för agenterna.

– Genomsnittet för en minnesgåva låg förra Blir hon själv ledsen? Jo, det året på 300 –350 kronor. händer, säger Kia. Det är värst när en för­ älder ringer in en minnesgåva till sitt barn.

Minnesgåvor är den näst största insam­ lingsformen. Minnesgåvorna stod under 2010 Men då behöver hon inte ta några samtal på en stund. för hela 55,6 miljoner kronor.

Kia känner mer att hon hjälper männi­ Testamenten är den enskilt största in­ skor. Lång erfarenhet av samtalen gör att den samlingsformen med 168,9 miljoner kronor egna säkerheten smittar av sig på den som under 2010. ringer. Det är en uppfattning som hon delar med flera av agenterna.

Jag återvänder till Kia. Nu tar hon emot – Vi trivs med det vi gör och det känns sitt 17 :e samtal om en minnesgåva när en som en heder att få jobba åt Cancerfonden, vän eller anhörig gått bort. Hon berättar säger Kia Westerlund. om samtal som avslutats med en och annan munter jakthistoria, men också om svår nr 2 2011

Generalsekreteraren har ordet:

Vi tröttnar aldrig Samtidigt som överlevnaden fördubblats sedan 1960-talet dör fortfarande över 20 000 människor i Sverige varje år av sjukdomen. Så hur går det egentligen med vår vision?

I

början av 1970-talet avled flera hundra unga män varje år i testikelcancer, i dag botas nästan alla. Så visst går det framåt. Det pågår en enorm kunskaps­ utveckling om uppkomsten och utveck­ lingen av cancer, men vi ska komma ihåg att cancer inte är en sjukdom utan 200 olika, var och en med sina undergrupper. Det tar tid att utveckla nya behandlingar och när vi själva eller närstående drabbas tycker vi att det helt enkelt går för långsamt.

Cancer har funnits i hela mänsklighetens historia medan modern cancerforskning i bara drygt 60 år och i det perspektivet har mycket skett. Det finns en mängd exempel på forskningens framsteg och stora genombrott som att vissa tumörformer kan botas i mycket stor utsträckning, till exempel bröstcancer, cancer hos barn och vissa former av leukemi. I vissa fall är det tack vare nya be­ handlingar, medicinskt och kirurgiskt. Men också den förbättrade diagnostiken gör att tumörer kan upptäckas tidigare och chansen till bot ökar. I dag är koboltmaskinen för strålbehandling museal och ny, avancerad teknik med mer och mer precision och indi­ viduell anpassning utvecklas ständigt.

Nu kan man med högre precision strål­ behandla så att både effektiviteten ökar och risken för biverkningar i form av strålskador för patienten minskar.

Ett annat framgångsexempel är livmoder­ halscancer. Sverige var ett av de första län­ derna i världen som införde massundersök­ ning av kvinnor på 1960-talet. Här drabbas bara drygt 400 kvinnor per år av något som i många länder fortfarande är en av de vanligaste dödsorsakerna för unga kvinnor.

Ett virus var orsaken till livmoderhalscancer.

I dag finns ett vaccin.

Att ”gårdagens forskning” är dagens be­ handling och kunskap är något man kanske nr 2 2011

inte tänker på och vi har därför valt att intensifiera vårt arbete att vara en stark röst i samhäl­ let för att driva på utvecklingen.

Men jag möter också kritik och frågor kring vårt arbete, att vi foku­ serar för mycket på bröstcan­ cer och på senare tid prostata­ cancer och glömmer dem som drabbas av andra

cancerformer. Jag kan försäkra er alla att vi året runt är djupt engagerade i att komma närmare vår vision att cancer ska kunna botas, och att vi lyfter frågan extra i olika kampanjer gör att vi kommer högt upp på agendan i samhälls­debatten, något som vi alla har nytta av.

Därför behöver forskningen precis som idrotten en bredd, för ur den föds de stora genombrotten och framgångarna. Vi vet inte var, inte när, men att de kommer vet vi.

Under tiden måste vi öka takten med att ta till oss de nya landvinningarna och se till att de når patienten, det är vår uppgift.

Framgångarna hittills har byggt på att

svenska folket, både privatpersoner och företag, visat ett djupt engagemang i kampen mot cancer genom att under dessa 60 år bidra med pengar. Vi tillsammans tröttnar aldrig och vi ger aldrig upp.

Ursula Tengelin foto melker dahlstrand

Siffror, siffror, siffror Hur många får cancer och hur många botas?

Under 2009 diagnostiserades cirka 54 000 cancerfall i Sverige, 53 procent hos män och 47 procent hos kvinnor. Tack vare bättre diagnostik och effektivare behandling ökar överlevnaden. I dag blir ungefär 60 procent av alla patienter botade, men prognosen varierar stort mellan olika cancersjukdomar.

Hur har överlevnaden i cancersjukdomar förbättrats under de senaste 60 åren? Överlevnaden i cancersjukdomar har successivt förbättrats sedan 1970-talet. I dag är den relativa 5-årsöverlevnaden för alla cancer­diagnoser sammantaget cirka 67 procent.

Den relativa 10-årsöverlevnaden är nästan 60 procent.

Vad är orsakerna till att fler överlever?

Främsta orsakerna till den ökade överlevnaden är nya och förbättrade diagnos- och behandlingsmetoder samt preventionsinsatser som underlättar tidig upptäckt av cancer, vilket i sin tur ökar chansen att framgångsrikt behandla sjukdomen.

I Sverige lever i dag cirka 400 000 personer som har eller har haft en cancersjukdom.

I vilken ålder är cancer vanligast?

Cirka två tredjedelar av alla som får en cancerdiagnos är över 65 år. Risken att få en cancersjukdom ökar med stigande ålder och risken att någon gång under livet få en cancersjukdom är drygt 30 procent.

17

Vd Niclas Kjellström-Matseke, PKL:

Vi vill arbeta allt närmare er PostkodLotteriet är en av Cancerfondens större dona­torer.

Drygt 29 miljoner kronor tillföll svensk cancerforskning 2010.

E

n bättre värld för människor, djur och miljö är visionen för PostkodLotteriets verksamhet, berättar företagets vd Niclas Kjellström-Matseke i samtal med Rädda Livet.

Du chefar för en verksamhet som, i en positiv mening, sprider pengar omkring sig. Hur känns det att gå till jobbet varje dag?

– Det är den bästa anställningsförmån jag kan ha! Jag är glad att jag får vara med och bidra genom att generera medel inte minst till Cancerfonden. Ni gör ett enormt jobb för att bekämpa cancern. Det som är så roligt med mitt jobb är att ju bättre det går för lot­ teriet, desto mer pengar kan vi dela ut till er.

Det i sig är en stark drivkraft.

Vad har PKL för strategi när det gäller att arbeta med välgörenhet?

– Vår vision är att vi ska bidra till en bättre värld för människor, djur och miljö. Det är därför vi startades en gång i tiden. Men PostkodLotteriet är i sig ingen välgörenhets­ organisation utan ett företag. Vi siktar på att ha bredd i våra donationer och i dag täcker vi in de flesta större svenska välgörenhets­ organisationerna.

Krävs det mer av dig än av andra vd:ar vad gäller etik och moral? Förtroendekapitalet är kanhända högre hos dig än andra chefer som inte har en uppgift att ge pengar till insam­ lingsorganisationer och välgörenhet?

– Vi har alla ett ansvar. För mig är det viktigt att fatta beslut jag står för och som känns rätt inte bara i dag utan även i morgon.

18

«Vi har alla ett ansvar.

För mig känns det viktigt att fatta beslut jag står för och som känns rätt.»

Pratar du med andra företagsledare om deras möjligheter att inleda något likartat välgören­ hetsarbete?

– Jag är övertygad om att näringslivet har en viktig funktion att fylla i samhället.

Inte minst arbetar vi aktivt med att prata om socialt entreprenörskap och vilken roll inte bara politik utan även näringsliv kan spela för att göra livet bättre för människor i utsatta och svåra situationer.

PostkodLotteriet finns också i bland annat Holland. Där ger de hälften av omsättning­ en till välgörenhet.

– I genomsnitt delar liknande lotterier ut 22 procent till välgörenhet. 2010 delade PostkodLotteriet ut 29 procent eller 768 miljoner kronor. Det gör PostkodLotteriet till det svenska lotteri som delar ut mest både i absoluta tal och procentuellt. Men om vi tittar lite mer på skillnaderna mellan svenska och holländska PostkodLotteriet så ser vi att 40 procent av de svenska intäkterna går tillbaka till lottköparna i form av lottvinster.

Det är i nivå med andra svenska lotterier och gör att vi står oss i konkurrensen med andra lotterier och är en av anledningarna till att vi kan sälja så mycket lotter som vi gör.

Sedan säger svenska lotterilagen att minst 35

procent måste gå till vinster till lottköparna. I Holland är andelen som går tillbaka till lott­ köparna 30 procent. Det gör att den egentliga skillnaden mellan länderna är 11 procent­ enheter. Om vi tittar närmare på varför det skiljer 11 procentenheter så beror det framför allt på två saker. För det första så har vi bara funnits i Sverige i fem år medan våra kolleger i Holland varit aktiva i 22 år. För det andra har Holland nästan dubbelt så många invånare. Båda dessa faktorer ger våra holländska kolleger skal­ fördelar. Men om du frågar mig om vi kommer att kunna öka andelen som

nr 2 2011

FOTO MELKER DAHLSTRAND

foto Magnus Sandberg

går till välgörenhet ytterligare är svaret ja.

Det är vår absoluta ambition!

Hur går urvalsprocessen till när ni beslutar om vilken organisation som ska få pengar?

– Vi strävar efter att ha en mångfald av organisationer som arbetar för att förbättra människors och djurs levnadsvillkor samt miljöfrågor. Det är en gedigen process för att bli antagen som förmåns­tagare i lotteriet. Förutom de organisationer som är förmånstagare stöttar vi också organisatio­ ner som ansöker om stöd via Postkod­ Stiftelsen. Förutom att organisationerna ska följa uppsatta kriterier ska de också godkännas av Lotteriinspektionen som är vår tillsynsmyndighet.

Varför blev det Cancerfonden?

– Cancer är en sjukdom som berör. Nästan alla känner någon som har drabbats av cancer. Cancerfonden är en viktig insam­ lingsorganisation som står för en stor del av stödet till cancerforskningen i Sverige och är duktiga på att synliggöra sjukdomen.

Förra året fick Cancerfonden drygt 29 miljoner kronor. Kan Cancerfonden påverka nivån?

– Absolut. Ju mer Cancerfonden samlar in från andra donatorer, desto mer pengar kan ni få från lotteriet. Sen kan ni också påverka nivån genom att tydligt visa hur lotteriets pengar har hjälpt er i ert arbete.

Ju mer lotter vi säljer, desto mer pengar blir det ju såväl till Cancerfonden som andra förmånstagare.

Hur ser ni på vårt samarbete?

– Det är ett långsiktigt förhållande som vi inte ser något slut på. Tvärtom vill vi arbeta ännu närmare er i hopp om att kunna generera än mer medel till er verksamhet.

Marita önneby eliasson

Nästan 40 000 kronor har Lena Tegnér Dahlborg bidragit med.

Mina pengar ska minska mänskligt lidande Som de flesta andra personer har Lena Tegnér Dahlborg någon i sin bekant­ skapskrets som har drabbats av cancer.

– En av mina väninnors man drabbades av bukspottkörtelcancer. Det gick väldig fort.

Vad jag har förstått är det en ovanligt ag­ gressiv cancerform som det inte finns något botemedel för, säger Lena Tegnér Dahlborg.

Det hände för omkring 20 år sedan. Hon har varit givare till Cancerfonden under lika lång tid, men vad hon kan påminna sig var hon bidragsgivare redan före den händelsen.

– Jag är prenumerant på Cancerfondens Rikslotteri och bidrar också med tillfälliga gåvor ibland, exempelvis vid Rosa Bandetkampanjen. Visst, jag har vunnit några gånger i lotteriet och det är ju alltid roligt att vinna, men det är inte därför jag är med. Det viktiga är att mina pengar går till att minska mänskligt lidande och jag vill därför bidra till forskningen kring cancer.

I Cancerfondens Rikslotteri kan man vinna mat, resor, nya lotter eller kontanter upp till en miljon kronor. Man kan välja att köpa en enstaka lott eller bli prenumerant.

– Regelbundet stöd är ovärderligt för Cancerfondens arbete att finansiera viktig cancerforskning. Ett antal privatpersoner

nr 2 2011

har skänkt stora summor till Cancerfonden, vilket vi är innerligt tacksamma för, säger Sara Brodahl, insamlingschef på Cancer­ fonden. Forskningen pågår och Cancerfon­ dens vision är att all cancer ska kunna botas.

Lena Tegnér Dahlborg har genom åren skänkt inte mindre än 39 900 kronor till Cancerfonden. Hon ger bidrag även till andra insamlingsorganisationer. Det är viktigt för henne att ge till organisationer hon har förtroende för och som använder pengarna på ett klokt sätt och tillfaller ända­ målet i möjligaste mån.

– Min man driver ett eget företag och efter­som det är jag som betalar räkning­ arna så ser jag till att även företaget skänker pengar till goda ändamål, avslutar Lena Tegnér Dahlborg.

TEXT ÖRJAN ANDERSSON

Lena Tegnér Dahlborg Bor: Enskededalen.

Familj: Man och tre barn, varav ett är utfluget.

Gör: Lärare. Har varit givare till Cancerfonden i mer än 20 år.

19

Företagsvän som givare:

85 Eiffeltorn färre svävar i luften – Vi mäter mängden partiklar som våra filter samlar upp i an­talet Eiffel­torn. För tillfället minskar mängden skadliga partiklar i luften med en vikt som motsvarar 85 Eiffeltorn per år tack vare våra filter. Och vi hoppas att det snart är många fler, säger Niclas Blomquist, Processfilters ägare och vd.

När Niclas Blomquist tog över företaget 2007 kunde han genomföra den idé han länge hade torgfört utan framgång – att bidra till välgörande ändamål. Av de orga­ nisationer företaget nu har valt att stödja ser han Cancerfonden och Svenska Natur­ skyddsföreningen som naturliga partner med tanke på att företagets verksamhet syftar till att skydda miljö och människor över hela världen.

– Det var faktiskt en frihetskänsla. Can­ cerfonden är gångbart hos alla, medan Na­ turskyddsföreningen har en politisk laddning som jag bortsåg ifrån. Även om bidragen är

Ditt företag kan göra skillnad Vill ditt företag stödja Cancerfonden – bli företagsvän. Som sådan får ni tillgång till marknadsföringsmaterial som synliggör ert engagemang och gör ert företag till ambassadör för cancerfrågan. Välj den nivå som passar er bäst – från 5 000 kronor och uppåt.

Vill du veta mer?

Kontakta viveca.zanderholm@ cancerfonden.se

20

FOTO STEFAN LINDBLOM

Processfilter Sweden AB i Helsingborg är en företagsvän som stödjer Cancer­ fondens arbete med att besegra cancer.

Företaget bidrar dessutom till det arbetet genom att tillverka och installera filter som minskar industrins utsläpp av skad­ liga partiklar i luften.

– Vi kommer att fortsätta att stödja Cancerfonden, säger Niclas Blomquist.

små i det stora hela ville jag ha ett djupare engagemang i dessa viktiga frågor. Dels för samhällets skull, dels för att sjukdom kan drabba även mig själv och min familj. Som far till tre barn vill man att framtiden ska bli så ljus och trygg som möjligt.

– Dessutom hade jag en kompis som gick bort i cancer när han bara var 30 år, vilket var chockartat.

Genom att bli Cancerfondens Företagsvän får man tillgång till material som synliggör företagets engagemang i cancerfrågan, vilket kan stärka och höja varumärkets värde.

Process­f ilter ligger ändå tämligen lågt med att utnyttja engagemanget i sin mark­ nadsföring. Det nämns med en kort rad i crs-policyn (Corporate social responsibility) på webbplatsen.

– Om man ska tala i termer av företags­

Niclas Blomquist Bor: Helsingborg.

Familj: Sambo och tre barn.

Gör: Ägare och vd för Processfilter Sweden AB. Företaget har varit Cancerfondens Företagsvän i tre år.

fördelar är den interna effekten den vikti­ gaste. Medarbetarna känner en stolthet och en glädje över att inte bara våra produkter gör världen bättre att leva i utan även att en del av företagets pengar gör det. Utan tvekan kittar det ihop företaget vilket är ovärderligt.

Vi kommer att fortsätta att stödja Cancer­ fonden, säger Niclas Blomquist.

TEXT ÖRJAN ANDERSSON nr 2 2011

Mustaschpin till salu

25 kronor kostar årets silverborst ade must aschpin. Du köper den hos Coop, Clas Ohlson, Brothers och Pressbyrån.

Våga prata om din prostata!

Det är femte året som Cancerfonden arrangerar Mustaschkampen. Kampanjen pågår under maj och syftar till att öka kunskapen om sjukdomen, väcka opinion och finansiera cancer­forskning.

M

eningen är att vi ska våga prata om den sjukdom som drabbar omkring 10 000 varje år och därmed är Sve­ riges vanligaste cancerform.

Cancerfonden sprider kunskap om pro­ statacancer och synliggör behovet av pengar till svensk cancerforskning. Detta sker genom ett aktivt pr- och opinionsarbete och samtalet förs på såväl Facebook som Cancer­ fondens blogg.

Många bidrar till kunskapsspridningen och

ger uppmärksamhet till prostatacancer. Till exempel ser Svenska Ishockeyförbundet till att Tre Kronor bär mustaschpin under vm.

Samtliga ordförande i regionala klubbar gör detsamma. stcc startar en insamling på Cancer­ fondens webbplats. Så kallade grid-män draperar sig runt bilarna inför olika starter – en uppgift som vanligtvis innehas av vackra flickor.

Byggnads sponsrar ett lopp i Elit­ loppet på Solvalla till förmån för Mustaschkampen och prostata­ cancer.

Var med och tävla Tävlingen går ut på att samla in så mycket pengar som möjligt i kampen mot prostatacancer. Tävlingen pågår under maj månad.

Anmäl dig till tävlingen på: www.cancerfonden.se/ mustaschkampen

nr 2 2011

Byggnads har en egen insamlingssida, de finns på Facebook och de twittrar om prostatacancer.

Coop är kampanjens huvudpartner. De ska sälja pins i sina cirka 750 butiker.

Clas Ohlson använder också sitt partner­ skap till försäljning av mustaschpin (nål att fästa på rockslaget) och vissa övriga produk­ ter till förmån för Mustaschkampen. Årets ambassadörer är starka män som sprider kunskapen i de forum de befinner sig.

En man i timmen En man i timmen får diagnosen prostatacancer Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform, 10 317 diagnoser ställdes 2009.

Varje dag får drygt 25 män i Sverige prostatacancer, det motsvarar mer än en man i timmen.

Det lever cirka 70 000 män som har eller har haft prostatacancer i Sverige i dag.

Det är den cancerform bland män som orsakar flest dödsfall, 2 424 år 2009.

Hälften är under 70 år vid diagnos, men sjukdomen är ovanlig före 50 års ålder.

Kungligt beskydd För andra året i rad är Hans Kungliga Höghet Prins Carl Philip Mustaschkampens beskyddare.

– Det är en viktig sjukdom att ta upp. I och med Gert Fylkings och Robert Aschbergs promenader och liftningar genom Sverige har många uppmärk­ sammat sjukdomen, men det skadar ju inte att fler får upp ögonen. All uppmärksamhet som kan riktas mot sjukdomen är bra, och även att det kan komma in pengar till forskning, säger Prins Carl Philip i en intervju i tidningen Kings aprilnummer.

King stödjer kampen mot prostatacancer genom att ha tagit fram en egen Mustaschkamps-t-shirt i 2 500 exemplar – samma antal som avlider i pro­ stata­­cancer varje år.

Läs den fullständiga artikeln i King nr 5 2011.

21

Prostata mannens akilleshäl

Prostatan är ett litet organ som sitter avigt till och fyller en viktig funktion endast någon eller några gånger i livet: när barnen blir till. Annars är det ett väldigt onyttigt organ och procentuellt överlägset alla andra delar av kroppen när det gäller att ställa till trassel och att bilda cancer.

TEXT MARITA ÖNNEBY ELIASSON

P

rostata är tillsammans med te­ stiklar, sädesblåsorna, sädesledare och penis mannens könsorgan.

Den är stor som en valnöt, väger ungefär 25 gram och omsluter urinrörets övre del strax under urinblåsan.

Alldeles i närheten finns också ändtarmen, muskler och nerver. Musklerna kontrollerar blåsan och nerverna som omger prostata går till svällkropparna i penis. Det är dem som kirurgerna är måna om att behålla intakta vid ett ingrepp eftersom de är nödvändiga för potensen.

Prostatakörteln producerar en vätska som gör mannens spermier dugliga för befrukt­ ning. I testiklarna bildas det manliga köns­ hormonet testosteron som styr prostatans funktion.

Män som opererat bort prostatakörteln kan fortfarande få orgasm. Däremot före­ kommer ingen sädesuttömning.

Den enklaste, och äldsta, undersöknings­ metoden vid misstanke om prostatacancer är att läkaren känner med fingret (palperar) genom ändtarmen. En frisk prostata är jämn, mjuk och fast. Finns det en eller flera cancertumörer i prostata så kan läkaren känna både ojämnheter och förhårdnader.

Utöver denna palpation tas ett blodprov för att mäta psa-värdet. psa betyder prostata­ specifikt antigen vilket är ett äggviteämne.

Vid prostatacancer läcker detta ämne ut i blodet. Normalgränsen för psa är 3,0 nano­ gram per milliliter. Är detta värde förhöjt måste det utredas. Drygt 10 nanogram per milliliter ökar misstaken om cancer. Kraftigt

22

Prostata sitter under urinblåsan.

förhöjda värden kan indikera att tumören är stor eller att den hunnit sprida sig. Det kan också vara en urinvägsinfektion eller inflam­ mation i prostata.

Viktigt är dock att läkaren även tolkar in andra faktorer. Storleken på prostata har inverkan på ett normalvärde. Är mannen till åren kommen kan man godta ett högre värde och fortfarande betrakta det som normalt. En delikat avvägning, alltså.

Vid misstanke om cancer finns en ytterligare undersökningsmetod att tillgå för att läkaren ska få en uppfattning om cancerns storlek och utbredning. En ultraljudssond förs ungefär 3 cm in i ändtarmen. På bildskär­ men granskar läkaren prostata. Genom att fästa en särskild provtagningsnål vid sonden kan samtidigt vävnadsprov, så kallade biop­ sier, tas från prostata. Dessa analyseras sedan i mikroskop. Undersökningen tar ungefär en kvart och görs utan bedövning.

Ibland finns inga symtom som tyder på en cancersjukdom förrän tumören har spridit sig utanför prostata och bildat dottersvulster (metastaser) i skelettet. Tecken på detta kan vara smärtor i ryggen och trötthet.

Grundforskningen tar fart Vilken betydelse har Cancerfonden för prostatacancerforskning?

– Utan Cancerfonden skulle det knappast finnas någon cancerforskning. Mustasch­ kampen har lyft prostatacancern och medfört att det i dag är fler som forskar på området, säger professor Anders Bergh, Umeå universitet.

– Utvecklingen av den moderna biologin har medfört en ökad förståelse för hur cancerceller regleras på molekylär nivå. Detta resulterar i utvecklandet av olika läkemedel som faktiskt fungerar och nya behandlingar.

Vi ser betydelsen av den grundforskningen som bland andra Cancerfonden stött, säger professor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska akademin i Göteborg. nr 2 2011

Bli årets Mustaschmästare!

Mustaschkampen har dragit i gång för femte året. Ni minns väl det här?

Vinnarna till Bologna De fem första priserna går till dem som samlat in mest pengar. Vinsterna är en resa för två till Bologna i sällskap med Kennet Andersson, femmålsskytt under fotbolls-VM 1994.

Ytterligare en plats kan vinnas av dem som passerar 10 000 kronor och ger den bästa motiveringen varför just han/hon ska följa med till Bologna.

2009 tog herrar Aschberg och Fylking en långpromenad. Närmare bestämt från Ystad till Haparanda. På vägen mötte de mängder av människor som både krävde utmaningar av dem och rikt belönade dem med gåvor till insamlingen i kampen mot prostatacancer.

2010 åkte Robert Aschberg och Gert Fylking ”på tummen”, det vill säga de liftade sträckan men nu i motsatt riktning. I fjol hade de en utmaning i att de unga grabbarna Musse och Andreas gjorde samma resa.

Tävlingen dem emellan bestod i att anta utmaningar för att få in pengar till deras respektive insamlingar. Grab­ barna vann.

Under hela Mustaschkampen 2010 samlades drygt 10 miljoner kronor in.

I år har vi alla chans att delta. Kär­nan i Mustaschkampen 2011 är en tävling för privatpersoner. Tävlingen går ut på att samla in mest pengar och bli årets Mustaschmästare!

Aschberg möter modiga män … och pratar om deras hemligaste vän Varje torsdag i maj kommer Robert Aschberg att, i samarbete med Mus­ taschkampen, bjuda in flera av den svenska kändiseliten och även mindre kända män och kvinnor till Afton­ bladets webb-tv.

Hos Aschberg samtalar de om män och manlighet. Programmet är fyllt av humor, underhållning och seriositet.

I varje program genomför Aschberg ett uppdrag för att sprida kunskap om prostatacancer.

nr 2 2011

Så här går insamlingsmomentet till:

Knappa in dig på Mustaschkampens sajt – cancerfonden.se/mustaschkampen. Där startar du din insamling och deltar därmed i tävlingen.

Vid starten förser vi dig med en egen tävlingssida att arbeta ifrån. Där finner du verktyg för att enkelt kunna sprida ditt engagemang till dina vänner och bekanta.

Resultatet, alltså alla gåvor som dina vänner och bekanta skänkt till din tävling via sms, internetbank eller kortbetalning, visas på din tävlingssida.

Det är målgång den 27 maj 2011. Klockan 12.00 utses årets Mustaschmästare, det vill säga den som har samlat in mest pengar. Vinnaren presenteras på webbplatsen cancerfonden. se/mustaschkampen efter kampanjens slut.

Eventuell skatt betalas av vinnaren.

Företag, föreningar och organisationer är välkomna att starta egna insamlingar till förmån för Mustaschkampen, L ä s m er men tyvärr deltar de inte i om Must aschtävlingen. kampen p

å cancerfo nde mustaschn.se/ kampen

2,7 procents ökning per år Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom och står för 36 procent av de diagnostiserade cancerfallen hos män.

Incidensen har ökar med 2,7 procent per år sedan 20 år tillbaka.

Antalet diagnostiserade prostatacancerfall har en stark koppling till användandet av psa-test i vården. År 2008 ställdes 8 740 prostatacancerdiagnoser och året efter 10 317.

Kan Cancerfondens Mustaschkamp vara en anledning?

– Mustaschkampen hade som ett syfte att göra män medvetna om sjuk­ domen, kanske fick det fler män att kontrollera sitt psa trots att Cancer­ fonden inte uppmanade till det, säger Elizabeth Johansson, Cancerfondens informations- och stödlinje.

– 2009 var det år Gert Fylking och Robert Aschberg gick mellan Ystad och Haparanda. Kanske gjorde det att alltfler fick ökad kunskap om prostatacancer.

Av cancerfallen bland män utgörs 36 procent av prostatacancer.

23

Vävnaden kring prostata bör undersökas Prostatacancerforskningen går hela tiden framåt, men det finns fortfarande svårig­ heter kring diagnostiken av denna mycket vanliga och svårdiagnostiserade sjukdom.

Med de diagnosmetoder som finns i dag kan läkarna inte säkert avgöra huruvida en prostatatumör är farlig eller inte.

– Problemet är att det finns flera olika pro­ statatumörer samtidigt och att ingen av dessa syns via röntgen eller någon liknande metod, säger professor Anders Bergh i Umeå som forskat på prostatacancer i närmare 20 år.

– När vi tar vävnadsprover från prostata för att diagnostisera cancer vet vi därför inte var provet ska tas. Många gånger missas tumörerna helt och om vi får träff vet vi inte om vi verkligen lyckats ta prov från den farligaste tumören som finns i körteln.

Masstest nästan halverar dödlighet PSA-screening mot prostatacancer har oväntat stor effekt på dödligheten visar den så kallade Göteborgsstudien bland 20 000 män. Regelbundna kontroller av PSA nästan halverar dödsfallen i sjukdomen.

Männen i undersökningen har nu följts upp i 14 år, vilket gör Göteborgsstudien till den längsta i världen.

Uppföljningen visar att dödligheten i prostatacancer minskade med 44 procent.

– Vi har alltså bevis för att PSA-screening reducerar dödligheten i prostatacancer, säger urologen Jonas Hugosson vid Sahlgrenska akademin som varit huvudansvarig för studien.

Men detta är inte en oproblematisk fråga.

Screeningstudien var förenad med en viss risk för överdiagnostik.

– För att rädda en man från att dö i sjukdomen behövde 239 män inbjudas till screening och 12 män diagnostiseras.

Metoden innebär att ett mycket stort antal personer måste screenas och många får en diagnos fast de egentligen inte behöver den.

– Det här är en svår fråga och fler studier behövs kring detta för att kunna fastställa om PSA-screening är en bra metod, avslutar Jonas Hugosson.

24

För att komma till rätta med diagnos­ problematiken arbetar Anders Berghs forskarlag kring hur prostatacancer­celler samarbetar med sin omgivning och hur denna kunskap ska användas för förbätt­ rad diagnostik och behandling.

– Cancerceller samarbetar hela tiden med sin omgivning. Det finns ingen cell som klarar sig utan kompisar. Med andra ord påverkar cancerceller hela tiden sin omgivning så att den hjälper cancern att växa och spridas.

Genom att mäta denna påverkan kan forskarna avgöra om det finns en Anders Bergh farlig tumör i närheten.

– När vi säkert vet vad man ska mäta kanske det räcker med att ta nålprov var som helst i prostata för att indirekt diagnostisera de farliga varianterna av prostatacancer.

Detta är ny forskning. Cancerforskarna har tidigare fokuserat på de förändringar som finns inuti cancercellen. Nu har man kommit på att även omgivningen bör undersökas.

– Har man konstaterat att omgivning­ en är betydelsefull för primärtumören, då kan man ge sig tusan på att miljön även är betydelsefull för metastaser, säger Anders Bergh. Tumörceller i prostata och i en metastas har helt olika omgivningar. Tidigare har vi trott att vi genom att undersöka vad som stimulerar växt av primärtumör kan veta vad som är betydelsefullt även i deras metastaser.

Men så är inte alltid fallet. För att förstå vad som påverkar tillväxt av metastaser och hur den ska förhindras måste vi börja undersöka själva metastaserna.

– Vi måste förstå på vilket sätt den lokala miljön skiljer sig i metastaser och primärtumörer. Hur samspelar de metastaserade cancercellerna med sin omgivning? Sker det på ett annat sätt än i primärtumörer och är det en förklaring till varför många terapier faktiskt är effektivare i primärtumörer än i meta­staser? Det är sådana frågor vi ska besvara.

Hans valde att inte bli behandlad Hans Jansson vet vad det handlar om. Hans mamma drabbades av cancer. Ändå väljer han att inte låta operera sin prostatacancer.

text anna levin FOTO Pavel Koubek

H

ans Jansson från Örebro gillar sitt liv. Han är 68 år och numera pensionerad från jobbet som murare. Nu har han och hans fru Gun mer tid för varandra. Hans har också fullt upp med sitt föreningsengagemang; han sjunger i kör.

När flera han kände fick besked att de fått prostatacancer kom tanken på att gå och kolla sig.

– En läkare jag träffade sa att han själv aldrig skulle ta provet. Men jag ville ta det, för att veta och för att kanske kunna göra något åt det om det går, berättar Hans Jansson.

Hans mamma avled i cancer. Det var en svår tid. Först fick hon budskapet att ope­ rationen lyckats och att cancern var borta.

Sedan kom sjukdomen tillbaka med full kraft och då fanns ingenting att göra.

Hans berättar med stadig röst, men det går ändå inte att ta fel på hur hårt det kändes att förlora sin mamma i cancer.

Även om han först blev avrådd hade Hans beslutat sig. Han skulle ta blodprovet som nr 2 2011

Körsång är en fritidsaktivitet som Hans Jansson gärna lägger sin tid på.

kan ge en signal om att allt inte står rätt till med prostatakörteln.

Hans prov visade att halterna i blodet av prostataspecifikt antigen (psa) var en aning högre än normalt. För att få reda på om det handlade om cancer eller inte behövde läkaren ta ett prov från prostatakörteln. Det provet visade att Hans hade en liten cancer­ tumör.

PSA-test Mätning av PSA, prostataspecifikt antigen, i blodet är en enkel metod att tidigt upptäcka prostatacancer, långt innan mannen känner några symtom. 3,0 nanogram per milliliter används som en gräns där en man ska utredas ytterligare med biopsiprovtagning.

Förhöjda halter av proteinet prostataspecifikt antigen, PSA, kan vara ett tecken på cancer, men behöver inte vara det. Det kan också till exempel tyda på att prostatakörteln är inflammerad eller godartat förstorad.

nr 2 2011

– När jag fick beskedet tänkte jag rent ut sagt att det var som fan, berättar Hans.

När beskedet sjunkit in väntade viktiga beslut. Hans behövde ta ställning till om han ville opereras eller ville låta kroppen vara i fred. Nu har det gått tre månader sedan han fick cancerbeskedet.

Forskningen visar att prostatacancer i de flesta fall utvecklas långsamt och att det går att leva med sjukdomen i många år.

En operation kan föra med sig problem med både potensen och täta toalettbesök.

Prostatakörteln sitter på ett sådant känsligt ställe att det inte är riskfritt att ta bort den utan att det medför olägenhet.

Eftersom psa-halterna bara var en aning högre än normalt och eftersom cancerknölen i prostatakörteln var så liten fick Hans rådet att inte operera bort den.

I stället kommer han att gå på regelbundna läkarkontroller. Syftet är att upptäcka om cancern skulle börja växa och i så fall kunna fatta ett nytt beslut.

– Jag litar på vad de säger till mig. De vet bäst, säger Hans om sin läkare och sin sjuksköterska.

Plus och minus med PSA-test Om värdet är normalt kan oron för cancer minska hos patienten. Prostata­ cancer kan genom testet upptäckas tidigare, vilket kan förlänga livet.

Godartade åkommor kan också ge ett förhöjt PSA-värde. Ett PSA-test som ger diagnosen prostatacancer betyder att det i snitt dröjer 5–15 år innan cancern ger symtom. Blotta vetskapen om cancern kan minska livskvaliteten.

Efter PSA-prov som hälsokontroll är det betydligt fler män som får cancerdiagnos och behandling i onödan än som botas från en livshotande cancer.

Cancern han bär på känns över huvud taget inte.

– Jag har inga besvär, så ibland glömmer jag bort att jag har den.

Hans Jansson vill berätta om det som hänt honom för att andra ska få stöd och informa­ tion.

– Det är bra att slippa känna sig ensam om det här, säger han.

25

Forskarna eniga med Cancerfonden:

Cancer ska kunna botas 60-åringen Cancerfonden fortsätter sitt jubileumsår.

Några av världens främsta cancerforskare samlades i en workshop i mars för att tala om det allra senaste inom internationell cancerforskning.

text Jan Zedenius Foto kate gabor

T

emat för denna workshop var ”Trends in molecular och cellular cancer research”. Cancer­fondens forskningsnämnd stod som värd under en efter­middag på Svenska Läkare­sällskapet i Stockholm.

Först upp i talarstolen var professor Douglas

Hanahan, chef för Institutet för experi­ mentell cancerforskning i Lausanne. Detta har blivit något av en tradition, berättade Hanahan, eftersom han även deltog vid Cancerfondens 40- och 50-årsjubileer.

Douglas Hanahans föredrag ”The hall­ marks of cancer revisited” utgick från en nyligen publicerad översiktsartikel, vilken är en uppdatering av milstolpen ”Hallmarks of cancer” från år 2000. I dessa båda artiklar i tidskriften Cell sammanfattas allt vad vi vet om cancerceller, deras funktioner, växtsätt och förhållande till omgivningen. Nu har man under fem års tid arbetat på att föra in den allra senaste kunskapen i området, och därmed öppnat för nya synsätt på hur cancersjukdomar bäst ska attackeras.

Till de egenskaper som presenteras i rutan till höger kan läggas cancercellernas förmåga att undkomma immunförsvaret samt deras förmåga att störa den normala ämnesomsätt­ ningen, eller energifördel­ ningen i cellen.

Därutöver lägger man till Få fall i Asien karakteristika I västvärlden är prostatacancer som cellernas ungefär lika vanligt i alla länder. genetiska I asiatiska länder är förekomsten instabilitet av prostatacancer mycket lägre. och ”ovilja” Man tror att det bland annat beror på olikheter i livsstilen.

26

Douglas Hanahan

Jussi Taipale

att laga genetiska förändringar, så kallade mutationer, samt deras förmåga att skapa inflammatoriska reaktioner avsedda att underlätta för cancercellernas överlevnad och invasiva egenskaper.

Hanahan beskrev hur alla dessa egenskaper på ett synnerligen intrikat sätt samverkar i en cancertumör, och han kunde elegant få dessa komplexa företeelser att bli begripliga.

Man ska betrakta en cancertumör, menar Hanahan, som ett eget organ, alltså inte som en klump av enbart cancerceller. Detta betraktelsesätt pekar på det nödvändiga i att i cancerbehandling inte enbart angripa till exempel cancercellernas tillväxt utan gå mot flera fronter på en gång, som kärlnybildning, inflammatoriska reaktioner och förmågan att invadera. Vi måste få fram vapen inte bara mot själva cancercellerna utan också mot deras ”partner” i tumören, det vill säga helt normala celler som rekryterats för att underlätta cancerutvecklingen.

Avslutningsvis redogjorde Douglas Hanahan för sin egen forskning på möss, vilka utvecklar hormonproducerande tumörer i bukspottkörteln. Dessa tumörers förmåga till kärlnybildning kan angripas med ett specifikt läkemedel, sunitinib, som nu finns etablerat på marknaden för exem­ pelvis patienter med obotlig, hormonprodu­ cerande bukspottkörtelcancer.

Tala om bevis för grundforskningens vikt för framtagande av nya, effektiva behand­ lingar!

Professor Jussi Taipale arbetar vid Karo­ linska Institutet med så kallad system­biologi,

Olli Kallioniemi

där man söker modellsystem för att efterlikna verkligheten i exempelvis specifika tumörer.

Han studerar hur gener styrs utifrån vilka vävnader en tumör utgår ifrån eller i vilken vävnad den befinner sig. Man kan alltså inte separera tumörerna ur sitt vävnadssamman­ hang och denna cancer­cellernas mikromiljö försöker man efterlikna i modellsystem.

Olli Kallioniemi, genetikforskare från Helsing­fors, redogjorde för den tekniska utvecklingen inom storskalig cancerforskning.

Nu kan man bestämma arvsanlaget i sin helhet i till exempel en cancertumör och därmed se hur individuella tumörer skiljer sig åt i genuttryck. Kostnaden för dylika expe­ riment har varit enorma, men sjunker raskt och man kan förutspå att man inom några år för en rimlig penning kan kartlägga enstaka

Cancercellens signum De signum som cancercellen besitter beskrivs som: 1) förmåga att motstå celldöd 2) upprätthållande av signaler om utveckling (proliferation) 3) undvikande av hämmande tillväxt­ faktorer 4) förmåga till invasion och metastasering 5) tillåtande av obegränsad celldelning 6) stimulering till nybildande av blodkärl (angiogenes).

nr 2 2011

Nya läkemedel vid avancerad prostatacancer

Hans Clevers

Gerard Evan

«Man kan i djur­experiment visa att i stort sett alla former av tumörer kan fås att gå tillbaka utan tecken på allvarliga sidoeffekter.» cancrars respektive patienters arvsmassa med målet att kunna skräddarsy behandling.

Man har också testat ett stort antal substansers påverkan på odlade cancercel­ ler. Det görs på plattor med 1 000-tals små cell­odlingar där man med robotteknik kan tillföra ämnen eller läkemedel och sedan studera deras påverkan på cancercellerna.

Dessa försök har redan lett till förvånande upptäckter. Till exempel har disulfiram (Antabus®) överraskande visat sig ha tumör­ hämmande egenskaper i vissa cancerformer.

Hans Clevers från Utrecht, Holland, beskrev

i en bildmässigt elegant föreläsning hur så kallade stamceller i tarmslemhinnans minsta fickbildningar, kryptor, kan studeras för att vi ska lära oss mer om hur celler nybildas, differentieras och transporteras.

Många av våra stamceller – de ursprung­ liga celltyperna som kan omvandlas till alla vävnadsspecifika specialceller – delar egen­ skaper med cancerceller i sitt sätt att reglera uttrycket av gener och flera andra delar av de signum som omnämndes i Hanahans föreläsning. nr 2 2011

Thomas Helleday

Gerard Evan redogjorde för en helt annan approach i cancerbehandlingen. I stället för individualiserad behandling söker han i sitt laboratorium i Cambridge angripa de verkligt grundläggande mekanismerna i cancercellen, det vill säga signalsystem som är gemensamma för samtliga cancerformer.

Han har studerat proteinet myc, ett protein som reglerar fler än 8 000 olika gener, alltså cirka en tredjedel av samtliga gener i män­ niskans arvsanlag.

Genom att hämma myc kan man i djur­ experiment visa att i stort sett alla former av tumörer kan fås att gå tillbaka och det utan tecken på allvarliga sidoeffekter. Nu återstår att skapa myc-hämmande läkemedel som kan ges även till människa – en verklig utmaning.

– De viktigaste genombrotten kommer inom avancerad prostatacancer, den så kallade kastrationsresistenta prostata­ cancern. Det är den fasen man hamnar i efter att ha gått igenom en hormonell be­ handling då behandlingen inte längre har effekt, säger professor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Han berättar att ett antal nya preparat är på väg ut på den europeiska mark­ naden. Dessa preparat bygger på ny kunskap om prostatacancer, nämligen att tumörcellerna kan producera eget testos­ teron alternativt överuttrycka androgen­ receptorn. Detta är relativt nya kunskaper som kommer att innebära att man kan ta fram nya läkemedel som blockerar andro­ gensignaleringen i tumörcellerna.

– Studier har visat att dessa läkeme­ del är väldigt effektiva och kommer förmodligen L ä s m er på uppvisa en god verkan cancer : fonden.s på överlevnaden. e/ D a m b er

Ett godkänt behand­ lingsvaccin finns i USA och

kommer förmodligen till Europa i höst.

– Dessutom har ett nytt cytostati­ kum som heter Jevtana precis godkänts i Sverige för behandling av de allra sjukaste patienterna, säger professor JanErik Damber.

Sist i talarstolen var professor Thomas Hel­

leday, verksam vid Stockholms universitet och i Oxford. Han föreläste om hur man kan störa cancercellers förmåga att laga skador på cellens arvsanlag; dna-reparationen ska hämmas så att skadorna blir så stora att can­ cercellerna självdör. Här finns redan kliniska försök på exempelvis kvinnor med ärftlig bröstcancer vilken spridit sig.

De 150 forskarna som samlades på mötet

fick uppleva en synnerligen stimulerande eftermiddag. Föreläsarnas vision samman­ föll med Cancerfondens – cancer ska kunna botas. Fängslande föredrag och spännande nyheter inspirerade. Ingen 60-åring kunde ha fått en bättre anledning till spirande vårkänslor.

Köp ett paket!

Som företagare kan du köpa ett företags­

paket för 5 000 kronor och därmed vara med och stödja Mustaschkampen. Ditt företag kommer då att listas på cancer­ fonden.se Vid köp av paketet får du banners att ladda ner från cancerfonden.se och att dekorera din egen sajt med.

Gå in på http://www.cancerfonden.se/ foretagspaket-mustaschkampen och läs mer!

27

Guldgossarna snidar knivar i Oasen – Timmarna flyger iväg och man glömmer nästan bort varför man är här, säger Eivon Eriksson och putsar på knivbladet.

TEXT BIRGITTA FORSSELL FOTO RALF BERGMAN

H

an och de andra patienterna har blivit passionerade knivmakare under sin tid på patienthotellet Björken i Umeå.

Det luktar som i en slöjdsal och stämningen är hög i terapilokalen Oasen.

Morgan Ricknell från Skellefteå kom förra veckan och har precis börjat med en kniv.

Skaftet är valt och bladet likaså. Masurbjörk­ skaft, knivblad i Sandvikstål och knivslida i vegetabiliskt garvat nötskinn. Knivarna är vackra och proffsigt utförda.

– Man undrar ju egentligen om det är strålningen eller terapin som gör en frisk,

28

säger Ivan Lindblom från Norsjö, 19 mil från Umeå. Han får strålbehandling för sin prostatacancer och är inne på sin tredje kniv på några veckor.

Det finns två stora patientgrupper på ho­ tellet: bröstcancerkvinnor och prostatamän, båda med långa strålningstider. En halvtim­ mes behandling per dag och oceaner med tid att slå ihjäl långt från hemmet.

– Nio veckor hemifrån. Jag trodde jag skulle dö hotelldöden, men det blev ju precis tvärtom, säger Ivan nöjt.

Folk småpratar med varandra, snackar taktik och jämför knivar. En kvinna, Britta

Andersson, har hittat till terapiverkstaden, men annars är det prostatakillarna eller guldgossarna som de kallar sig, som domi­ nerar. En nytillverkad träskylt med texten ”reserverat för guldgossar” ligger på bänken redo att användas i matsalen. Morgan undrar om jag vet varför de kallas guldgossarna.

– Vi har alla fått tre guldkorn instoppade i prostatan som fungerar som riktmärke när man ställer in strålningen, berättar han med ett brett leende. Det är carpe diem som gäller. Man drar lite sköna historier och har kul. Vi snackar inte så mycket sjukdom, men alla vet ju hur det är, säger Morgan.

Han fick prostatacancerdiagnosen i juni och har nyligen börjat med strålningen.

Oasen är det sociala navet. Knivtillverk­ ning och träslöjd i ena rummet och smyckes­ tillverkning, sidentryck och textil i det nr 2 2011

Masurbjörkskaft, infällning i älg- eller renhorn, vulkanspace, Sandvik 13C26stål i knivbladet och en knivslida av vegetabiliskt garvat nötskinn.

Patienthotellet Björken Patienter från hela Norrland som har lång resväg till Umeå Universitetssjukhus bor här under sin behandlingstid. Man åker hem på helgen. Några har anhöriga med sig, men de flesta är ensamma.

Tidsfördriv, hobby och ett skönt ställe att hänga på med sina nya vänner. Här snackar man inte så mycket sjukdom men alla vet att man sitter i samma båt. Terapilokalen Oasen är ett populärt tillhåll på patienthotellet Björken i Umeå.

Sittande Göran Olsson, Eivon Eriksson och Britta Andersson. Stående fr vänster: Ivan Lindblom, Bernt Nyberg, Kjell Bergvall, Morgan Ricknell, Björn Fahlström, Ingvar Svanborg. nr 2 2011

248 rum och restaurang med vin­ rättigheter.

Cancerpatienter dominerar. De största grupperna är prostatacancer- och bröstcancerpatienter med långa behandlingstider.

Två kontaktsjuksköterskor och två terapi­biträden som är anställda vid onkologiska kliniken finns där under dagtid.

andra. Här kan man också låna filmer, fixa teaterbiljetter och lyssna på föredrag. Och det är här folk hittar varandra.

– Jag och Ivan var nere vid dammen och matade änderna med överblivet bröd i går.

En skön promenad och trivsamt avbrott. Jag har inte ens hunnit öppna boken som jag har med mig, säger Morgan.

– Oasen är öppen på dagtid, men jag brukar utse en ställföreträdande föreståndare så vi kan ha ”jouröppet” på kvällarna, säger Sven-Olov Nygren som håller i terapin och hjälper till där det behövs. Han frågar Ivan hur länge de satt här i går kväll.

– Jag brukar ju inte redovisa mitt svart­ arbete … men visst var det tyst i huset när vi gick och la oss; receptionen hade stängt och alla sov. Det är ju då jag och Eivon får ro att jobba med knivarna.

29

Nya metoder inte i vården tillräckligt snabbt

– Mustaschkampen uppmärksammar bristen på klinisk forskning

Jacob Lagercrantz

IX

instrument för att nya behandlingar som forskningen tagit fram ska komma ut till patienterna.

– Om vi skulle vara mer attraktiva som land på det området så skulle det komma patienterna till godo. Vi måste ”vara framme vid köttgrytorna och sleva”. Vi måste få möjlighet att testa nya substanser och be­ handlingar i kombination.

/S T R

Den kliniska forskningen är ett viktigt

ÖIEN

mans med många andra, att Sverige halkar efter på det här området. Klinikerna har helt enkelt inte tid och råd att satsa på klinisk forskning. En förkla­ ring är tyvärr också att forskningen varit för lågt prioriterat inom svensk sjukvård.

– Problemet är också att när landstingsmedlen kommer till cancervården delar sjukhus­ ledningen ut pengarna där de tycker att de bäst behövs.

Politikerna i Stockholm, å sin sida, menar att de satsat massor med pengar till on­ kologin, men att det inte är deras sak att lägga sig i sjukhusets fördelning, säger professor Sten Nilsson.

TO N Y

Sten Nilsson menar, tillsam­

med prostatacancer så bra behandling som möjligt kommer att uppmärksammas i Mustaschkampen. Sten Nilsson, professor i onkologi vid Radiumhemmet i Solna, menar att man i dag inte tillräckligt snabbt kan få in nya behandlingsmetoder och mediciner i sjukvården.

– Vetenskap måste också bedrivas inom ramen för sjukvården. Detta benämner vi klinisk forskning. Drömscenariot är att vi skulle få möjlighet att mer och tidigare ta del av internationella forskningsresultat och implementera dem i svensk sjukvård. Infö­ randet av nya läkemedel är kanske det mest konkreta exemplet, säger Sten Nilsson.

Vara med och tävla i Mustasch­kampen genom att starta en insamling på cancerfonden.se/ mustaschkampen.

Köpa en mustaschpin, säljs på Coop, Clas Ohlson, Brothers och Pressbyrån för 25 kronor.

Sms:a ordet KAMP till 72 988 och bidra med 50 kr till Cancerfonden och få en bild på årets pin till din mobil.

Sätt in pengar på Cancerfondens plusgirokonto 90 1986-0 och märk insättningen med KAMP. Ringa Cancerfonden på 020-59 59 59 och skänka valfritt belopp. Meddela att pengarna ska gå till Mustaschkampen.

F O TO

Vårdens möjligheter att erbjuda patienter

Så här kan man stödja Mustaschkampen

Nära är inte alltid bäst Cancerfondsrapporten 2011 tar bland annat upp nivåstrukturering i cancer­ vården. Krångligt ord, men man kan säga att det handlar om vem som ska göra vad och var behandlingen ska ske.

Rapporten granskar och lyfter fram viktiga frågor inom forskning och cancersjukvård.

30

I dag sker behandling på alltför många sjuk­ hus. Studier visar att där ett stort antal opera­ tioner har ägt rum är behandlingsresultaten som bäst och patientsäkerheten som störst.

På de kliniker där kirurgerna opererar ofta upprätthålls kompetensen; specialiserade läkare blir bättre på att hantera det ovanliga

och oförutsedda. Ett övertygande vetenskapligt underlag visar att överlevnaden vid operationer av exempelvis bukspottkörtelcancer och ägg­stockscancer är kraftigt beroende av hur många operationer de kirurgiska teamen genomför per år.

När man frågar en patient var han eller hon vill bli behandlad är hemorten att föredra.

Blir frågan om man vill bli behandlad av sjukvårdspersonal som har stor erfarenhet av just sin cancersjukdom kan svaret bli ett annat.

Nära är inte alltid bäst. Människans överlev­ nad är i detta fall viktigare än ortens. nr 2 2011

Kräfta värre än cancer, men värst är tidsbrist sjukdoms­stadier fortfarande gäller – symtom, oro, smärta, plågor, förlust av aptiten – finns ändå hopp. Gammalt i tiden fnös friska människor åt mirakel tills de fick kräfta och började tro på under. Nu räcker det med att vi tror och litar på läkarna och läkarvetenskapen.

Gärna med sund skepsis och en second opinion för dem som har chans till det.

«Nu räcker det med att vi tror och litar på läkarna.»

Kjell Albin Abrahamson

Vinn boken Så länge du lever!

foto VIKTOR KOCULA

Skriv Vinn boken! på ett vykort till Marita Önneby, Cancerfonden, 101 55 Stockholm eller mejla till marita. onneby@cancerfonden.se

Vinnare av ”Så länge du lever” i föregående nummer av Rädda Livet är Angela Barnett-Lindberg, Stockholm, Lena Olsson, Gemla, Ulf Artursson, Luleå, May Grönkvist, Söderhamn, Maja Hemberg, Lund.

Engström

större och farligare än tuberkulos. Kräfta var en enkelriktad gata så fruktad att ofta patien­ ten själv, särskilt barn och gamlingar, inte fick reda på diagnosen; en nära anhörig fick ta emot beskedet ”tumor cordis, casus inoperabilis”. Med magnecyl, vitamintabletter eller askorbinsyra samt uppmaningen: ”Inte oroa sig för mycket nu”, reste patienten hem till byn. ”Vad sa han, doktorn, att det var?”

Jodå, också cancer kan låta skräckinjagande, men inte på samma ödesdigra sätt som kräfta.

Ord är mer än bokstäver, ord speglar och förmed­ lar. Sedan länge säger både läkare och patienter metastaser, men jag minns när det hette dot­ tersvulster. Jag vet inte hur och när ordväxlingen skedde. Med tanke på det vackra ordet dotter, och den generationsförlängning som döttrar står för, kändes ordet dottersvulst fel.

Cancer är en vanlig sjukdom och fortfarande dör en fjärdedel av oss av det. Men cancer inne­ bär inte längre kräftgång. Trots att alla gamla

flera eu-länder (Estland, Italien, Polen med flera) som visar att bara 40 procent av patienterna har förtroende för sin läkare. Den vanligaste anledningen till denna allvarliga förtroendekris är att läkaren ägnar alltför kort tid åt patienten.

Det finns tyska försäkringskassor (till exempel populära aok) som kräver att läkaren ska samtala med patienten i minst en kvart för att betala ut ersättning.

Inte är det för mycket begärt, ett kvarts­ samtal med läkaren?

Micael

Kräfta var i min barndom en lieman långt

Det finns under­ sökningar från

foto

N

är jag var barn hette det kräfta.

Det var ett ord som satte punkt för alla diskussioner och all vidare spekulation. Vad sa doktorn?

Kräfta. Då stannade livets dans, då tystnade också pratkvarnarna, då bleknade också de hårdföra. Alla visste att kräfta var ett annat ord för döden.

Att tillfriskna var det inte tal om. Varenda katt visste ju att det bara kunde barka åt helsefyr. Det låg ju i själva ordet. Kräftgång betydde ingen bot och bättring, ingen lindring.

Jag avskydde redan som barn ordet kräfta. Jag hatade det oåterkalleliga. Dessutom visade det sig att jag är född i Kräftans stjärntecken, ett illa­ varslande omen, fruktade jag. Än i dag skyr jag kräftkalas värre än pesten.

Krönikan

Se en film om Lotta s histo cancerfo ria på nden.se/ cancerbe skedet

Utrikeskorrespondent och författare, senaste bok Så länge du lever (2009), en brevväxling med den cancersjuka kollegan Kerstin Bodell.

nr 2 2011

31

Andrum

32

nr 2 2011

Vem kan vi prata med?

Just nu har jag svårt att öppna en tidning eller att lyssna på nyheterna. Nyheterna domineras av revolt i olika arab­ länder såsom Egypten, Jemen och Libyen, eller av jordbävning, tsunami och olyckor med kärnkraftsverk i Japan. Jag fruktar varje morgon när jag tittar på tidningens framsida – vad har hänt nu i världen!? Det är inte så konstigt att jag känner rädsla, ångest eller förtvivlan. Livet är bräckligt.

Men som man säger på engelska: ”Let’s look at the bright side of it.” Livet är inte ensidigt. Livet är inte endast svart.

Sent häromkvällen gick jag ut med hunden runt kvarteret.

Plötsligt såg jag något vitt som försökte ta sig upp över marken – det var en snödroppe, en av de första blommor som visar sig på våren. Jag började nästan gråta – att denna blomma tordes titta ut och utmana vintern som höll på att avta? Vilken modig blomma, tänkte jag. Efter kylan och mörkret kommer det vita, det mjuka, det varma.

Slutsatsen blev att, jo, han kunde fortfarande tro på Gud, men inte på samma sätt som när han var yngre och studerade teologi. Kushner kunde inte längre göra Gud ansvarig för sjukdomar, olyckshändelser och naturkatastrofer. Gud har skapat en värld som är god och som går att leva ett gott liv i. Skapelsen är dock inte perfekt. Livet går inte alltid till som vi så gärna vill. Att leva i denna värld innebär att vi omfamnar livet – inklusive dess brister och ofullkomlighet.

För många år sedan skrev en amerikansk rabbin, Harold Kushner, en bok som han valde att kalla för When Bad Things Happen to Good People. Boken översattes till svenska på 1980-talet och heter När livet gör oss illa. Han och hans fru hade förlorat ett barn. Boken var förstås rabbinens sätt att bearbeta sin sorg. Man kan höra rabbinens rop i boken, inte ett rop på hjälp, utan ett rop för att få en förklaring till varför goda människor drabbas av olyckor?

Kunde han, som rabbin, fortsätta lära folk att världen är god och att en god och kärleksfull Gud är ansvarig för vad som sker i den?

En kvinnlig rabbin, Naomi Levy, skrev följande bön som innehåller tankar jag vill avsluta med: Jag bad till dig, Gud, när jag behövde dig, men du beskyddade mig inte. Sedan dess har jag inte kunnat be. Varför ska jag bedja om det inte hjälper? Det känns frustrerande och förnedrande. Men nu upptäcker jag att jag än en gång pratar med dig, men jag förväntar mig inte mirakel längre.

Jag ber om en sak bara: Var med mig i mitt lidande. Amen .

nr 2 2011

Det finns saker i livet som är bortom vår kontroll – saker som kanske är smärtsamma, plågsamma. Vi lever i en värld som är lika väldig och föränderlig som de människor som bor i den. En värld där vad som helst kan hända, en värld där även underbara saker kan hända, där även mirakel kan ske.

Maynard Gerber Kantor, Judiska församlingen i Stockholm

33

Vinn en bok!

Var finns framstegen?

Letar du information om de senaste fram­

stegen inom cancerforskning? De flesta av oss googlar och läser det vi kommer över. Men mycket av den information vi hittar på nätet saknar en seriös avsändare, och vi bör inte lita på allt vi läser.

– Tänk på att den information som finns på nätet inte alltid är uppdate­ rad. Är du intresserad av den senaste forskningen kan du som närstående eller patient alltid fråga din läkare om aktuell forskning, säger Britta Hedefalk, leg sjuksköterska och kommunikatör på Cancerfonden.

Vill du hitta information om cancerforsk­ ning tipsar vi om följande webbplatser: Cancerfonden. På vår webbplats hittar du information om de över 400 forsknings­projekt som vi finansierar.

Epidemiologiskt centrum, EpC. Här hittar du Socialstyrelsens cancerstati­ stik som kommer från olika källor, och omfattar nya cancerfall, förekomst i be­ folkningen, dödlighet och överlevnad.

Forskning & Framsteg är en populär­ vetenskaplig tidskrift. Här finns flera intressanta artiklar om cancerforsk­ ning.

Karolinska Institutet bedriver ett eget forskningsprogram om cancer. På deras webbplats kan du hitta information om detta.

Aktuellt om vetenskap och hälsa är en webbplats med populärvetenskaplig information om medicinsk forskning i Skåne (inklusive Skånes universitets­ sjukhus och Lunds universitet).

Söker du information om internationell

forskning: American Cancer Society publicerar de

senaste forskningsnyheterna.

National Cancer Institute (USA) publi­ cerar forskningsresultat, statistik, fakta om cancer med mera.

Här hittar du fler länkar till organisa­

tioner som arbetar med cancerfrågan: http://www.cancerfonden.se/ cancerorganisationer Martina Frick Isberg webbredaktör

34

Boktips Du ser Draken genom fönstret Charlotte Qvandt har

skrivit en bok om att förlora sin mamma när man själv är nybliven mamma. Charlottes mamma fick en cancer­ diagnos två månader efter det att Charlotte fött sitt första barn. Under den kaosartade tiden fram till mammans bortgång skrev Charlotte Qvandt dagbok.

Sina anteckningar har hon nu bearbetat och resultatet har blivit boken Du ser draken genom fönstret (Gothia förlag).

– Jag vill förmedla känslan av att trots att man upplever det man trodde skulle vara det som knäcker en så går det att överleva, säger Charlotte Qvandt. Att man kommer ut på andra sidan och till och med känner sig lite stärkt. Jag hoppas att folk genom min berättelse kan finna lite lugn och tillförsikt i att tiden inte läker alla sår, men att man definitivt lär sig att stå ut med dem!

Om sorg och livsomställning ”…det behövs en och annan paus för tvivel, tycka synd om-känslor och mörker­ seende i det tidevarv av ’optimismens tyranni’ som vi befinner oss i. Ofta är det dessutom verklighetsanpas­ sat. Det blir sällan som man tänkt sig…”

Så skriver Barbro Lennéer Axelsson i boken

Förluster. Om sorg och livsomställning.

Förluster kan handla om så mycket.

Skilsmässor, dödsfall, förlust av hälsa och livs­kvalitet vid långvarig sjukdom.

Författaren tar oss med på en beskrivande resa genom dessa olika händelser i livet.

Vad händer med oss? Hur reagerar vi och varför? Hon säger också att hopp är kärnan i optimism. Den ger både fysisk och psykisk energi att uthärda ovisshet eller smärta i olika former.

Vinn en av böckern

a genom att sena st den 20 juli sända dit t namn och adres s till marit a.onneby@ca ncerfonden.se eller Marit a Önneby, Ca ncerfonden, 101 55 Stockholm .

Märk brevet med namnet på boken du vill ha .

Det är som det är Malina Stahre, bördig från Polen men sedan nära fyrtio år bosatt i Sverige, har skrivit en bok om sin väninnas sista tid i livet. Väninnan fick beskedet att hon hade cancer och Malina började skriva ner vad som hände.

Att stå bredvid var inte lätt. Malina Stahre var hela tiden rädd att göra fel, att väninnan skulle bli upprörd eller ledsen.

– Vi satt i hennes trädgård och talade, och hon sa: ”Hur det än blir, så blir det bra för mig.” Jag tänkte att jag måste förmedla hennes tillit vidare till andra, säger Malina Stahre.

Det är som det är – en berättelse om tillit, Libris förlag.

Stå upp och gå ner i vikt Hela livet är ett val.

Nu har boken kommit ut som hjälper oss välja och välja smart åtminstone vad gäller vår livsstil. Detta har betydelse för uppkomst av sjukdomar i hjärta och kärl, vid diabetes, men även för cancersjukdom.

Boken Smarta val finns att köpa på Apo­ teket AB:s apotek för 175 kronor. Den ger konkreta råd i vardagen från morgon till kväll. Man får tips om smarta val när man kommer in i affären hungrig. Man upp­ manas nyttja trapporna i stället för hissen och därmed öka kaloriförbränningen 25 gånger.

Står du upp vid ditt skrivbord två timmar per dag kan du minska i vikt med tio kilo under ett år, lovar också forsknings­ resultaten.

Man får också veta hur man kan smyg­ jympa på jobbet och hur många sockerbitar ett glas apelsinjuice innehåller.

Ju mer överviktig man är, desto större är risken att drabbas av cancer. I Cancer­ fondsrapporten 2009 finns ett kapitel om sambandet mellan cancer och övervikt.

nr 2 2011

Psykolog ens spalt

Hotet från Försäkringskassan

C2 Management C2 Management hjälper Cancerfonden att skapa ständiga förbättringar i sina processer och arbetssätt. På så sätt bidrar vi till att varje insamlad krona används mer effektivt idag än igår.

Vill ni också bli lite bättre varje dag? Vi hjälper er gärna.

www.c2management.se Ständiga förbättringar för att nå verksamhetens mål

: Läs meren.se nd fo r e c n ca å Stöd K licka pt upp i g ö h s s o d en . meny ra

Regelbundet kan innebära två gånger om året När du ringer till Cancerfonden får du frågan om du vill börja stödja forskningen regelbun­ det och bli Livsviktig, det vill säga binda dig för ett regelbundet givande.

Det är uthålligheten i givandet som ger volym, pengarna växer liksom årsringarna.

– Det är det bästa sättet att stödja cancerforskning­ en på eftersom den är långsiktig och beroende av ett jämnt stöd över tid. Detta är något som många regelbundna givare tillsammans kan ge, säger Magnus Lindegård, ansvarig för insamling från privatpersoner på Cancerfonden.

Regelbundet, ja, det kan till exempel innebära två gånger om året. Du bestämmer själv hur ofta och hur mycket.

Företagsvän Här presenteras företags­vänner som köpt Stora marknads­paketet och stödjer Cancerfonden med 50 000 kronor per år. Vill du engagera ditt företag, kontakta Susann Henriksson, Cancerfonden, telefon 08-677 10 77.

Cancerfondens företagsvänner:

3M Svenska AB Bil & Traktorservice i Stigtomta AB Elekta AB Forsen Projekt AB

nr 2 2011

Gleitmo Technik AB GlaxoSmithKline AB Lindab AB Santa Maria AB Siemens AB

E

n väninna fick sin bröstcancerdia­ gnos för tio år sedan. Hon jobbade deltid under den primära bröstcan­ cerbehandlingen och därefter heltid som ekonom på en redovisningsbyrå.

Hösten 2009 hade sjukdomen spridit sig, hon kände att hon inte längre orkade jobba heltid på grund av smärtor och trötthet. Sedan januari 2010 har hon varit sjukskriven på heltid. Våren och sommaren var jobbig, men i höstas lyckades man få viss bukt med smärtorna och hon kände sig piggare. Det var dock inte tal om att kunna gå tillbaka till arbetet.

I januari fick hon en förfrågan från sin arbets­givare om hon kunde hjälpa till att granska årsredovisningar några timmar per vecka under en begränsad tid. Hon kände sig bättre, arbetet lät stimulerande och hon tackade ja. Hon informerade Försäkringskassan om att hon skulle jobba några timmar per vecka. Hon blev skickad till olika handläggare; det fanns ingen regel som handlade om att arbeta några timmar. Vad skulle hända med ersättningen och hur skulle detta handläggas? Min väninna blev rädd. Risken att Försäkringskassan skulle börja göra en ny bedömning av arbetsförmågan kändes överhängande. Hon bestämde sig därför för att göra arbetet utan betalning och att aldrig mer arbeta lite extra eftersom det är omöjligt att följa Försäkringskassans regler.

På grund av Försäkringskassans omöjliga regelsystem kan hon inte få den stimulans det innebär att arbeta några timmar i veckan.

Hennes kompetens utnyttjas inte vilket är ett slöseri. Dessutom tappade hon gnistan när det visade sig vara så krångligt och tidsödande att vara ärlig mot Försäkringskassan.

Min väninna är bara en i raden av patienter jag mött där kontakten med Försäkringskassan varit ytterligare en stor påfrestning i en redan svår situ­ ation. Är inte Försäkringskassans uppgift att bistå människor som är sjuka? Det måste bli en förändring!

Yvonne Brandberg Psykolog vid Radium­ hemmet i Stockholm.

35

ig t Personl

Världens bästa brorsa

D

e två sista dygnen i hans liv bodde vi ihop. Telefonen ringde från hospicet: ”Det är nog bra om du kom litet tidigare i dag.” 23 minuter senare satt jag i bilen norrut. Jag hade åkt E4-an ganska många gånger den senaste veckan. Nu var det litet mer bråttom.

Tipset var en illvillig visdomstand för 17 månader sedan. Röntgen visade på en skivepitelcancer i käken.

Alkohol? Jovisst, i runda slängar rörde det väl sig om 219 glas lättöl under ett helt liv. Aldrig rökt.

Det blev en lång natt. Andningsuppehåll, oro när

smärtlindringen går ur kroppen, nattsyster som vill vända honom. Ytterligare centiliter lugnande genom slangen.

En ny dag. Var stark! Tänk inte när och hur. Var närvarande nu.

Vänliga undersköterskor erbjöd överbliven lunch.

Ville bara stanna hos brorsan. Ville inte att han nå­ gonsin skulle vara ensam.

Ville att han skulle känna att jag höll i honom, smekte honom över den smala armen eller det grå håret. Mat kunde jag tänka på en annan gång.

Medicineringen blev kontinuerlig, han andades tungt och snarkande. Nutritionen via påse nattetid har upphört.

Den natten sov vi som grisar. Han i sin säng med låga grindar, jag i utdragen fåtölj.

Så blev det hans 67 :e födelsedag. Det var bara brorsan och jag. Då märkte jag att han gick ifrån mig. Jag satt en stund med armen som vanligt runt hand huvud. Så ringde jag på sköterskan. Jo, så var det.

«Var stark! Tänk inte när och hur.

Var närvarande nu.»

Brorsan har slutat prata, vänster

ögonlock har för evigt slutit sig.

Ibland är blicken i fjärran, ibland ser han på mig. ”Hej på dej, du”, säger jag och lägger armen runt hans huvud. Han hör inget vidare på örat på tumör­ sidan. När jag vill vara säker på att han hör mig sticker jag in handen mellan kudden och högerkinden för att ge fri passage för ljudvågorna. Jag är säker på att han hör mig. Men han får inte fram några egna ord.

Vi samtalar inte precis, men jag be­ rättar vad jag håller på mig, säger att jag baddar lite med tvättlappen på pannan.

Det blir kallt. Säger att jag kommer med lite Loka på svampen. Försök att trycka ihop läpparna så får du mera.

Jag får äntligen ur mig ”Du är världens bästa brorsa” utan att rösten brister och att jag tänker bo med honom över natten. Så vi får sällis.

Det blev så stilla i rummet. Inga högljudda inand­

ningar, inga suckar från den batteridrivna medicin­ tillförseln, ingen kom in för att titta till. Vi fick vara i fred. Länge.

Undersköterskan Birgitta och jag hjälptes åt med att klä brorsan. Vi hittade en ny, oanvänd skjorta i garderoben, ljus slipover till de bruna, grovrandiga manchesterbyxorna som blivit stora i midjan. Gröna märkesstrumpor.

Min son och jag stannar länge hos honom. Vi talar och vi tiger. Brorsans hand är inte längre varm. Jag är inte rädd.

Marita Önneby Eliasson Som redaktör för Rädda Livet har jag mött en hel del människor i samma situation. Nu var det min tur.

36

nr 2 2011

Presenter ger miljoner I Skåne ligger affären Presenten. Den har drivits av en 81-årig dam som gick bort 2010. Hon och hennes man hade tidigare upprättat ett testamente till förmån för Cancerfon­ den.

house. Det värderas till ett par miljoner kronor.

– Det här är ett fantastiskt sätt att stödja Cancerfonden.

Genom ett testamentsskri­ vande förs vårt namn och vår uppgift att finansiera svensk cancerforskning ut.

– Det fanns hyllmeter med figuriner i porslin och glasföremål, berättar Cancerfondens jurist Daniel Agurén som besökt orten för att ta ställning till hur fast­ ighet och varor i affären ska tas om hand på bästa sätt.

En auktionsfirma från stan har varit där och gjort bedömningen att en hel del av föremålen är värda åtskilliga hundra­lappar.

De kommer att få uppdraget att sälja buti­ kens varor på auktion via internet.

till del via testamenten även om det är dem vi oftast hör talas om. I enkla hem kan man hitta värdefulla saker.

– Det finns små bon och stora bon, men bakom alla ärenden finns en god tanke som vi förvaltar på bästa sätt, säger Daniel Agurén.

Förutom butikslokalen och dess innehåll ingår huset i två våningar, ett så kallat town

2010 fick Cancerfonden in nästan 170 mil­ joner kronor i form av testamenten.

Det behöver inte alltid M er o testamenm ten: vara stora egendomar cancer eller aktieportföljer som fonden.s testamene/ kommer Cancer­fonden te

Därom tvista de lärde ...

Larmrapporter kommer ofta i medierna om

cancerframkallande ämnen.

Men faktum är att oenig­heten är stor världen över om hur farliga olika ämnen är. Detta har Linda Schenk, doktorand vid kth, konstaterat i sin avhandling. Hon har jämfört gränsvärden för 1 300 ämnen i 18 länder. Ett exempel är paradiklorbenzen, som används i exempelvis luft- och toalett­ renare. Ämnet har stämplats som cancerrisk i vissa länder, men inte i andra. Linda Schenk tror att skillnaderna beror på att gränsvärden sällan uppdateras. Flera av de höga gränsvärden hon studerat var över 30 år gamla och baserade på dåtidens kunskap.

Källa: KTH

Ditt uttag är ett viktigt bidrag i kampen mot prostatacancer Om du ska ta ut kontanter använd då Kontantens orangea automater. Då gör du samtidigt en god gärning. För när du tryggt och säkert får dina pengar, skänker Kontanten 15 öre till Mustaschkampen och Cancerfonden. Med tanke på att det görs ett uttag varannan sekund runt om i Sverige innebär det att Kontanten har som mål att skänka 225.000 kr under maj månad. Hjälp oss i kampen mot prostatacancer.

Kontanten stödjer Mustaschkampen och Cancerfonden

nr 2 2011

37

Diskussion

Insändar diskussio e & ns forum ­­

Här publicerar vi insändare liksom inlägg från diskussionsforum på webbplatsen cancerfonden.se och från blogg.cancerfonden.se

Hjälp mig. Han stöter bort mig.

Mamma är så trött så trött Mamma fick i onsdags sin första cytostatikabehandling (bukspottkötelcancer/Gemzar + tabletter). Just den dagen var hon väldigt trött.

Hennes dagar pendlar mellan trötthet och dagar som är nästan som vanligt.

Dagen efter behandlingen var hon ganska bra, de åkte och handlade, köpte penséer, gick på en promenad och mådde allmänt ganska bra.

I dag är hon tröttare än jag någonsin sett henne. Hon orkade knappt prata, bara låg på soffan. De röda kinderna från kortisonet var borta och jag hörde knappt hennes röst när hon pratade.

Magen krånglar, förstoppning sedan flera dagar så jag ringde och bad om medicin mot detta. De skrev ut droppar Cilaxoral, så nu håller jag tummarna att det skall hjälpa.

Denna trötthet, beror den på behandlingen eller håller hon på att bli sämre??? Jag är så rädd. Vad skall jag göra? Skall jag tving ut henne på en liten liten promenad? Skall jag bädda ner henne och ta hand om matlagningen? Hennes trötthet gör mig verkligen rädd.

Flera svar kom in på Forum, bland annat detta om att orka själv:

Orka själv

«Ta tillvara på de dagar hon är pigg och försök att ha roligt tillsammans.»

På Facebook-sidan stod detta här om veckan:

Hoppas det är varmt och skönt Idag är det 6 månader sedan mamma gick bort i sin cancer och tänk vad konstigt det är, livet och dagarna rullar på ändå, men mamma finns med oss i våra hjärtan och tankar och i minnet. Jag vet och jag tror att du har det bra vart du nu är där uppe, hoppas i alla fall att det är varmt och skönt. Ha det gott!!

Min mamma blev precis som du beskriver i ca en vecka efter var behandling. Vet att man själv blir lite rädd och vill bara att de ska må bra. Men det bästa du kan göra är att ta hand om de vardagliga sysslorna hon inte orkar med och bara finnas där.

MIn mamma hade svårt att äta och behandlingen gjorde att maten inte smakade som vanligt för henne (hon klarade t ex inte att äta något sött alls).

Så det var uppskattat när jag lagade något lite annorlunda bara för att hon skulle få lite nya smaker.

Ta tillvara de dagar hon är pigg och försök att ha roligt tillsammans och när hon är trött och bara sover så räcker det med att du bara finns där när hon behöver hjälp.

MEN GLÖM INTE bort att ta hand om dig själv också (vet att det är svårt när man bara vill hjälpa sin mamma att må bättre). Genom att du tar hand om dig själv ger du dig mer styrka att vara stark och hjälpa din mamma.

Stor kram på dig

Jag vet att jag det inte är mig det är synd om. jag vet att jag inte har rätt att bli sårad, arg och ledsen... Jag lever sedan flera år tillbaka i ett särboförhållande, som varit helt underbart. Han är verkligen mannen i mitt liv, och han gör mig så lycklig. I går kom det ett sms från honom där han helt kort skrev att han hade högt PSA-värde, troligen cancer och ville att vi skulle gå skilda vägar.

Allt rasade för mig. Sitter bara och gråter.

Förstår att han är i chock, precis som jag, men varför stöter han bort mig när det är precis just nu som jag verkligen skulle vilja stå vid hans sida och dela allt detta jobbiga med honom? Han vägrar prata med mig, och svarar bara på sms ibland.

Jag har frågat honom om han skulle ha brutit med mig om han inte fått detta besked, men det förnekar han. Är detta en vanlig reaktion? Vad ska jag göra? Till saken hör att han inte vill att någon annan ska få veta, vilket gör att jag heller inte kan prata med någon.

Eva

…. jag kan bara tänka mig vad du själv går igenom, det är helvetet!!! Min mamma fick diagnos cancer för fem månader sedan och reagerade på precis samma sätt. Hon började ta avstånd från mig och min bror som bor utomlands. Det finns inga tydliga svar som jag kan ge dig, endast att INTE TILLÅTA HONOM TA AVSTÅND FRÅN DIG. Detta är lika mycket hans kamp som din egen, han ska inte gå igenom detta själv.

Och du ska behöva någon som du kan prata med. Jag var nästan tvungen att hota min mamma så att hon ska behöva förstå.

Sköt om dig och ta hand om varann. Lycka till! nessa

Forum för unga med cancer Ung Cancer arbetar aktivt med att uppmärksamma unga cancerdrabbades behov. För några veckor sedan lanserades sajsten http://ungcancer.se/

”Besök gärna sidan, kika runt, bli medlem, gilla facebook-sidan och berätta vad ni tycker och tänker!”

”Ett bra forum tror jag. Skiljer en hel del när man är i 30-årsåldern och på 65-årsåldern var man är i livet och hur man påverkas av sin cancer.”

Här intill ser du några kommentarer.

38

nr 2 2011

Det här är Cancerfonden

Så här kan du bidra

Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas. Målet är att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer. För att nå visionen finansierar Cancerfonden svensk cancerforskning – forskning som hela tiden gör framsteg och leder till att fler liv kan räddas. Men Cancerfonden ska också påverka cancerfrågan här och nu genom opinionsbildning.

Bli Livsviktig genom att ge regelbundet Våra regelbundna givare kallar vi Livsviktiga. Starta ett regelbundet givande på cancerfonden.se eller ring 020-59 59 59. Valfriheten är stor – du väljer själv hur ofta och hur mycket du vill ge.

Grundades 1951 med syfte att stärka svensk cancerforskning.

Cancerfonden har inga statliga bidrag.

Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas.

Drygt 9 000 kontakter via Informations- och stödlinjen.

Finansierar de bästa forskningsprojekten i nationell konkurrens.

Cirka 90 000 nya givare varje år.

Delar för 2011 ut 389 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Långsiktigt mål är att kunna dela ut över 500 miljoner kronor varje år.

30 huvudmän.

Ge en gåva Du kan när som helst stödja cancerforskningen genom att sätta in valfritt belopp på plusgiro 90 1986-0 eller bankgiro 901-9514.

På cancerfonden.se kan du enkelt ge en gåva med ditt vanliga betalkort eller via din internetbank.

Läs mer: ca ncer ­f onden.s e

48 anställda.

Samlat in 7,2 miljarder kronor och delat ut nästan lika mycket till svensk cancerforskning.

Testamentera Att testamentera till Cancerfonden är att ge en gåva för livet.

Ett testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, aktier, fondandelar, fastigheter eller värdeföremål av olika slag. Cancer­ fonden är befriad från skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar och kapitalvinster. Som testamentstagare tar vi ett ansvar för att testamentet verkställs med respekt för allt det som testamentet omfattar.

Hit går pengarna – hundratals forskare mot cancer Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Varje år finansieras cirka 400 forsknings- och vårdutvecklingsprojekt via Cancerfonden. Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag.

Bli Stödmedlem Ett stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor per år.

Som Stödmedlem får du varje år fyra nummer av vår tidning Rädda Livet och kan följa Cancerfondens verksamhet och forskningens framsteg.

Cancerfondens insamlingskonton bevakas av SFI, Stiftelsen för Insamlingskontroll. De kontrollerar att insamlade medel går till avsett ändamål.

För 2010 gick 18 procent till insamlings- och administrations­ kostnader. Enligt SFIs regler får maximalt 25 procent gå till detta.

Köp lotter i Cancerfondens Rikslotteri Cancerfondens Rikslotteri är ett skraplotteri där hela över­skottet går till Cancerfonden. Lotterna köper du på vår webbplats, cancerfonden.se

Siffror om cancer Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjuk­domar som kännetecknas av onormal celldelning.

Mer än 60 procent av dem som får en cancerdiagnos blir friska.

Cancer är den vanligaste döds­orsaken före 75 års ålder.

Män, insjuknade 2009

Kvinnor, insjuknade 2009

Prostatacancer

10 317 Bröstcancer

7 380

Hudcancer

4 136

Hudcancer

3 512

Tjock- och ändtarmscancer

3 208

Tjock- och ändtarmscancer

2 835

Urinvägscancer

1 743

Lungcancer

1 792

Lungcancer

1 787

Livmoderkroppscancer

1 422

Källa: Socialstyrelsen

nr 2 2011

Ge en minnesgåva Med en minnesgåva till Cancerfonden kan du hedra minnet av en avliden vän eller släkting. På cancerfonden.se skänker du enkelt din minnesgåva eller engagerar familj och vänner genom att starta en minnesinsamling. Du kan även ringa in din minnesgåva på telefon 020-59 59 59.

Aktiegåva Är du ägare av börsnoterade aktier kan du skattefritt skänka utdelningen från dina aktier till Cancerfonden. En förutsättning är att du skänker utdelningen före bolagsstämman. Ta hjälp av din bank eller besök oss på cancerfonden.se

Engagera ditt företag Som sponsor till Cancerfonden kan ditt företag generera affärsdrivande effekter och goodwill för verksamheten samtidigt som ni bidrar till Cancerfondens forskningsfinansiering. Våra sponsorpaket finns från 250 000 kronor och uppåt beroende på involveringsgrad.

Vill ni stödja Cancerfonden genom en gåva kan ni välja att bli Cancerfondens företagsvän. Läs mer på cancerfonden.se Alla bidrag, stora som små, bär på hopp om nya genombrott inom cancerforskningen.

39

B-post Retur till: Cancerfonden 101 55 Stockholm

Sveriges vanligaste cancerform drabbar prostatan.

Och talförmågan.

Varje dag får över 25 män i Sverige diagnosen prostatacancer, men det är ingenting man pratar högt om. För prostatacancer har länge ansetts vara lite pinsamt och nästan varit tabu som samtalsämne. Trots att det handlar om en sjukdom som drabbar hela 10 000 män per år.

I dag kan vi inte skilja de livshotande prostatacancertumörerna från dem som aldrig kommer att ge symtom. Därför behandlas många i onödan, ofta med svåra biverkningar. Med bättre diagnosmetoder skulle många män med prostatacancer slippa onödigt lidande och sänkt livskvalitet.

Stöd oss i kampen mot Sveriges vanligaste cancerform – bryt tystnaden, köp årets mustaschpin och delta i tävlingen på cancerfonden.se/mustaschkampen Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med?

cancerfonden.se | 020-59 59 59