Miorita -Odödlighetens källa

Victor Ravini

Miorita , Odödlighetens källa

Miorița är en urgammal rumänsk folkdikt.

Enligt den österrikiske litteraturteoretikern Leo Spitzer är Miorița en av världslitteraturens största klassiker.

Det rör sig om en kort och tillsynes enkel dikt, som har spelat en avgörande roll i tillblivelsen av nationalstaten Rumänien, men också i EU:s och NATO:s utvidgningspolitik, i politiska konflikter i och utanför Rumänien. Hur kommer det sig att dikten skapat så stora kontroverser i och utanför Rumänien och att flera betraktar den rent av som skadlig?

Handlar dikten om rånmord, hämnd, rättmätig avrättning eller något helt annat? Är fåraherdens öde tragiskt eller lyckligt?

Vad är diktens mångtusenåriga budskap?

foto: Sinziana Ravini

ISBN 9

978-91-637-0388-1

789163

703881

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:24 Sida I

Miorita ’

Odödlighetens källa

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:24 Sida III

Victor Ravini

Miorita ’

Odödlighetens källa

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:24 Sida IV

Mångfaldigandet av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt av den 13.12.1960 förbjudet.

Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryck, kopiering, bandinspelning, digitalisering etc.

Mioriţa - Odödlighetens källa © 2012. Victor Ravini Omslag, grafisk form och typografi: Victor Ravini Tryck: Publit, Stockholm 2012 Carpati Publishing, Gothenburg www.ravini.eu ISBN 978-91-637-0387-4

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:24 Sida V

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Förord

1

Mioriţa i gammal svensk översättning av C V A Strandberg Mioriţa på originalspråk och i ny svensk översättning

Kapitel 1. Mioritas betydelse och dess plats i världslitteraturen 1. Mioriţas politiska och poetiska innehåll 2. Mioriţas roll i rumänsk kultur och dess genombrott i världen 3. Allmogekulturen i rumänsk kulturhistoria 4. Mioriţa och politiken 5. Från källvärde till representativitet

Kapitel 2. Gammal och ny forskning 1. Från misstankar till missbruk 2. Motstridiga ställningstaganden 3. Tolkningar utifrån bibeln och marxism-leninism 4. Fochis folkloristiska och etnografiska synvinkel 5. Historiens terror och kosmisk kristendom 6. Mircea Eliades bidrag till Mioriţas forskning 7. Forskningsläget efter Eliade 8. Retrospektiv och framåtblick 9. En ny ansats, metod 10. Nya frågeställningar 11. Skiljepunkter 12. Originaltext, översättningar och litteraturval

Kapitel 3. Religionsvetenskapliga teorier, definitioner och analytiskt ramverk 1. Begränsat liv upphöjs till oändligt liv 2. Religionen är folkets största andliga alster 3. Religionen är hjärtat i en hjärtlös värld 4. Människan reser sig över materien 5. Självuppoffringen är ett sätt att föreviga sig i historien 6. Totemismen är ett både religiöst och socialt system 7. Förindoeuropeiska aspekter 8. Växelverkan mellan samhälle och religion 9. Självets sammansmältning med gudomligheten 10. Världsalltets ordning har kraften av en orubblig lag 11. Genom ritualen anpassar sig människan till den övernaturliga världens lagar 12. Religionen kan stödja eller underminera samhället

M iorița - o dödlighetens

källa

3 9

17 17 18 19 21 23

31 31 32 35 36 41 46 53 54 56 59 61 62

77 77 78 80 81 84 85 85 87 87 88 89 91

V

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:24 Sida VI

I NNEHÅLLSFÖRTECKNING

13. Mysticismen är den primära formen av modern och privatiserad religiositet 14. Yttre erfarenheter assimileras till inre psykiska händelser 15. Övergången från en värld till en annan 16. Yttre händelser är inre händelser 17. Analoga bilder beskriver en imaginär verklighet 18. En oförglömlig erfarenhet 19. Upplevelsen av kunskap om det fördolda är outsäglig 20. Vanligt rationellt tänkande och mystikens suprarationalitet 21. Erfarenheten av mystik är kunskapsbärande 22. Religiös medvetenhet och kulturell kontext 23. Traditionsbrytande personer med karismatisk auktoritet 24. Individens roll i bedömningen av den religiösa sanningen 25. Mysticismen, liksom individualismen, är en högst individuell form av opposition 26. Ensamheten ger djupare andlig gemenskap 27. Religionen är ett försök att fly dödshotet 28. Människans odödlighet 29. Själens hemlighetsfulla djup 30. Människornas gemenskap med naturen och människans gudomliga natur

Kapitel 4. Mordets juridiska eller religiösa legitimitet 1. Forskningens juridiska orientering 2. Dödsstraff för heltäckande kriminalitet 3. Motstridiga uppfattningar om ett grundläggande ord: lege 4. Den religiösa betydelsen av ordet lege 5. Fåraherdarna använder lagen lege och aldrig pravila

Kapitel 5. Den kosmiska lagligheten 1. Rumänsk lege och grekiskt nomos 2. Lag och världsbild 3. Den religiösa lagens modifiering

Kapitel 6. Kaos och kosmos 1. Liturgisk dramaföreställning 2. Fåraherdens relation till världsalltet 3. Syftet med offret

Kapitel 7. Brödraskap och utanförskap 1. Fåraherdens egenskaper 2. Fåraherdarnas släktskap 3. Fåraherdens främlingskap

VI

92 93 93 94 97 99 100 101 102 103 104 104 105 106 107 107 108 109 115 115 116 119 123 125 131 131 133 136 143 143 144

151 169 169 178 184

V ictor r aVini

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida VII

I NNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kapitel 8. Offerriten 1. Avrättningssättet och mordvapnen 2. Tiden för mordet 3. Begravningsplatsen och begravningsföremålen

Kapitel 9. Har fåraherden mördats?

1. Mordet i modus presumtiv 2. Fåraherden anbefaller att bli mördad 3. Mordet i modus indikativ tempus dåtid

Kapitel 10. Måltidsmetaforen 1. En talande rådjurskid ersätter människooffret 2. Beslutet tas under en sista måltid 3. Rituell förtäring 4. Helhetsbild och komparativt perspektiv

Kapitel 11. Etiska modeller 1. Lagbunden etik 2. Måletik 3. Situationsetik 4. Fåraherdarnas värdegrund

Kapitel 12. Matriarken och genusperspektivet 1. Tidigare forskning 2. Moderns auktoritet 3. Moderns religiösa kompetens 4. Offerritens effekt på matriarkatet 5. Neolitiska nyheter

Kapitel 13. Verkliga djur eller fabeldjur?

1. Vad symboliserar fåren?

2. Vad symboliserar lammet?

3. Vad symboliserar vakthunden?

Kapitel 14. Gudomlighetens uppenbarelse (hierofanin) 1. Den åtråvärda flickan på berget 2. Majorens dotter 3. Flickan på berget och himmelsgudinnan 4. Från kosmisk till kunglig status 5. Lägre social status med vidmakthållna solsymboler

Kapitel 15. Gestaltens modifiering 1. Solsymbolerna har modifierats 2. Den mytologiska bilden omdanad 3. Metaforernas skiftning från ljus till mörker

M iorița - o dödlighetens

källa

203 203 212 217 233 234 239 245 261 261 263 264 267 275 276 276 277 278 285 285 286 290 294 298 313 314 316 330 343 343 345 345 346 347 357 357 359 361

VII

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida VIII

I NNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kapitel 16. Död-bröllop allegorin 1. Tidigare forskning 2. Begreppsdefinitioner 3. En ny utgångspunkt

Kapitel 17. Det heliga bröllopet (hierogamin) 1. Perspektivskifte i allegorin om död och bröllop 2. Allegorins dolda mening 3. Omskakande hemlighet, övermäktig och fascinerande

Kapitel 18. Vem är vem?

1. Tidigare forskning 2. Huvudgestaltens identitet 3. Den åtråvärda brudens identitet 4. Brud-själens skepnader

Kapitel 19. Enhetsupplevelsens villkor 1. Dödens metafor och metaforens död 2. Fåraherdens död i bildspråk 3. Fåraherden förverkligar sitt väsen 4. Förväxlingen mellan mythos och logos

Kapitel 20. Fåraherdens psykologiska erfarenhet 1. Kunskapens yttersta mål 2. Fåraherdens vision jämförd med andras visioner 3. Allegorins mångfaldiga nivåer 4. Fåraherdens yttre och inre värld 5. Gudomen förmänskligad och människan gudomliggjord

369 369 373 375 381 381 383 385 389 389 390 394 396 401 401 404 406 408 413 413 416 429 435 436

Kapitel 21. Tradering och modifiering

443

Kapitel 22. En relativ datering av innehållet i Miorita

447 447 448 457 460

1. Tidigare forskning 2. Element som kan relateras till indoeuropéer 3. Aspekter som inte kan relateras till indoeuropéer 4. Datering utifrån genusperspektivet

Kapitel 23. Diskussion Sammanfattning av frågeställningar och slutsatser Nya frågeställningar

471 471 476

Kapitel 24. Omvärdering

477

Böndernas egna utsagor om Miorita

481

Litteraturförteckning

493

VIII

V ictor r aVini

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida IX

Min far

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida X

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida XI

Denna bok är en liten gåva till Solaltaret i Sarmisegetuza i Karpaterna till åminnelse av över en miljon rumänska militärer som offrat sina liv i kriget mot rysk kommunism och tysk nazism, tusentals rumäner som offrat sina liv för att störta kommunismens sista fäste i Europa, världens alla militärer som offrat sina liv för att försvara människovärdet, alla som offrat sina liv för rättvisa, kunskap och humanism, alla som i livet eller i döden har erfarit den yttersta sanningen om människans väsen, alla människor som offrats av andra människor och alla som kommer att lida orättvisor av något slag i någon religions eller lags namn.

Victor Ravini

”Mänskligheten består av fler döda än levande.”

(L’humanité se compose de plus de morts que de vivants.)

Auguste Comte (1798 - 1857)

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida XII

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida XIII

Motto: ”Endast genom vår bondekultur kommer vi att betyda någonting för denna stora omvärld. Med Västerlandets vapen kommer vi aldrig att slå Västerlandet och det kommer att ta mycket tid tills vi upphör vara en karikatyr eller i bästa fall en betydelselös kopia av Västvärlden.”

(Constantin Brăiloiu till rumänska ungdomar mellan första och andra världskriget)

Constantin Brailoiu Bukarest 1893 - Genève 1958 har grundat etnomusikologin och varit dess eldsjäl på internationell nivå har grundat Rumänska tonsättares sällskap (1920) har grundat Arkivet för folkmusik i Bukarest (1928) har grundat Les Archives Internationales de Musique Populaire i Genève (1944) (Grand Dictionnaire Encyclopédique Larousse 1982:1459)

Jag vill här uttrycka min högsta aktning till samtliga tidigare forskare av Mioriţa och min varmaste tacksamhet till Gudmar Aneer professor i religionsvetenskap – som satte mig på forskningsspåret, Folke Josephson professor emeritus – för värdefulla synpunkter, Dan Shafran chefbibliotekarie vid Kungliga Biblioteket i Stockholm, Joakim Svensson, Carl Forsberg, Andrés Stoopendaal och Anna Holknekt – för redaktionell assistans, Iosif Cheie-Pantea, Eugen Todoran, Deliu Petroiu, G I Tohăneanu, Gheorghe Ivănescu, Victor Iancu, Ignat Bociort – professorer i Timişoara, Ildico Achimescu, Darie Magheru, Radu Theodoru, Herta Spuhn, Victor Ivanovici, Tudor Oprea, Corneliu Stroe, Cornelius Ricman, Radu Ricman, Adrian Şoldea Chevalier de l’Ordre des Palmes Académiques, Arne Ruth, Johan Öberg, Lars Rönnmark, David Karlsson, Lars Fyhr, Gunnar D Hansson, Lars Branegård, Ann-Marie Berggren, Inger Johansson, Björn Sandmark, Kristina Bartley, Håkan Bäck, Kenth Eliasson, Gunnel Pålsson, Pia Wretlind, Birgitta Ringström, Ingegärd Magaji, Gunila Wrethén Johansson, Sándor Szilágy, Gerhard Czejka, Virgil Craiu, Constantin Stihi-Boos, Adrian Fochi, Virgil Medan, Alexandru Balaci, Virgil Carianopol, Tudor Voinea, Romulus Vulcănescu, Silvia Chiţimia, Simion Pop, Mariana Sipoș, Mişu Sipoş, Marin Sorescu, Dan Tărchilă, Domnica Filimon, Mircea Sântimbreanu, Laurenţiu Ulici, Dumitru Trancă, Nicolae-Paul Mihail, Ion Musceleanu, Doru Musceleanu, Dacia Guglielmetti, Florin Iaciu och till oräkneliga andra onämnda men inte glömda för deras stöd.

Ett skärskilt tack till Ileana Iaciu gymnasielärare i Caracal – ringrazio per tútto – och till min dotter Sinziana Ravini för hennes värdefulla rådgivning.

Victor Ravini

M iorița - o dödlighetens

källa

XIII

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida XIV

Sfinxen i Bucegi i Karpaterna, augusti 1985

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida 1

FÖRORD

Vad är orsaken till att Mioriţa som anses vara Rumäniens främsta alster, alltid orsakat så mycket rabalder? Nu har det gått så långt att man överväger ta bort den ur böckerna. Hur kommer det sig att ett av de stora klassiska verken i världslitteraturen nu blivit förkastad i sitt eget land?

Mioriţa härstammar från urtidens befolkning och är den mest spridda folkdikten och den som bidragit allra mest till språkets enhet. Mioriţa har blivit ett stridsäpple i de akademiska diskurserna som knappast riktar sig till det folk dikten vänder sig till. Den har tagits upp som argument i politiska konflikter och i eliternas manipulationer. En nationaldikt brukar ena folket. Hur kommer det sig att denna splittrar?

Det rumänska folkets och språkets tillkomst är en gåta för vetenskapen. Rumäniens namn kommer från Romarriket som erövrade en del av det gamla kungadömet Dacia. Det var det sista landet som erövrades och det första som övergavs. Romarna skulpterade ovanligt många statyer som avbildar dakerna. De pryder numera oräkneliga museer, öppna platser och privata samlingar i hela världen. De besegrade dakerna brukar se sorgsna ut, men poserar som stolta segrare. Vår tids rumänska bönder brukar fortfarande klä sig som dakerna på Trajanus pelare i Rom. Vad säger det om tidens gång?

En del rumäner betraktar landets namn som ett politiskt misstag, eftersom bara en liten del av Rumänien införlivades i Romarriket. Det sägs att Rumänien är en latinsk ö i ett slaviskt hav. Hur kan då rumänskan stå närmare det latinska språket än alla andra romanska språk? Hur kommer det sig att rumänskan talas som en enhetlig dialekt även utanför den gamla provinsen, i Bessarabien och i Ukraina? Varifrån kommer den urgamla bondekulturen, deras mytologiska sagor, folkdikter, -musik och -danser? Varifrån kommer fåraherdarnas och Rumäniens nationalsport ”oina” som är förvånansvärt lik baseboll, men mycket äldre?

Jag härstammar från en bonde och en stadsbo som läste tillsammans på universitetet i Bukarest. På deras bröllop satt bönder och stadsbor vid samma bord och hade var sitt bordsskick. Landet var i krig mot Sovjet.

Min far blev inkallad och dödades av en rysk kula. Jag har ärvt hans böcker. Jag har vandrat mycket i Karpaterna och rest över hela landet, arbetat med alla sorters människor i många sammanhang.

Det här är en anspråkslös bok, på spaning efter den förlorade enkelheten. Boken är ett försök att hitta mina egna rötter, mina förfäder och

M iorița - o dödlighetens

källa

1

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida 2

M IORITA

sanningen om mitt folks viktigaste litterära mästerverk – Mioriţa – obegripligt baktalat i likhet med flera av dess forskare.

Några av Rumäniens främsta akademiker har vantolkat nationalpoemet. De menar att dikten skildrar en verklig händelse och att huvudgestalten är inåtvänd, pessimistisk, resignerad, fatalist, modfälld och verklighetsfrämmande, vilket betraktas som typiskt för hela det rumänska folket. En del felaktiga tolkningar har gjort att nationalskalden Nichita Stănescu kallade Mioriţa ”det nationella svårmodets skola”.

En rumänsk akademiledamot – etnologen Romulus Vulcănescu – motiverar mordet på fåraherden i dikten med anklagelser om ”mord, stöld, bedrägeri, förtroendemissbruk, hierarkisk olydnad, förräderi, önskan att separera sig från yrkesgemenskapen, försummelse i arbetet, vägran att integrera sig i arbetstraditionen” (Vulcănescu 1970:222-234). Vidare säger han att bönderna har en mycket labil omdömesförmåga och de inkluderar i begreppet förräderi allehanda verkliga eller fiktiva illgärningar (id:230).

Fåraherdens falska porträtt som pessimist, fatalist och feg fortsätter beskugga landet.

Jag har svårt att förstå en del eliters förakt mot det egna folket. De brukar fördöma alla som har en annan uppfattning om dikten och anklagar sina motståndare för att vara folkets fiender. Jag kan tänka mig att min bok kommer att irritera en och annan akademiker, men det är ett pris jag är beredd att betala.

Jag vill med denna bok göra Mioriţa mer tillgänglig för svenska läsare, tvätta fåraherdens porträtt nedsvärtat av en del akademiker och undanröja de manipulativa teorierna som framställer rumänerna som duma, som skulle hålla tyst och underkasta sig auktoriteter.

Min analys riktas mindre till de som läst mer än jag, och mer till de som fortfarande kan lika litet som jag, alltså till den breda allmänheten.

För dem som aldrig varit i Karpaterna vill jag med bilderna visa fåraherdarna. De har skarpsinniga ögon, brutna tänder och de kan sin sak. Det är folket vars förfäder skapat Mioriţa och lämnat den i arv till oss: rumäner, européer och människor i hela världen.

Brancusis barndomshus

2

V ictor r aVini

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida 3

M IORITA AV

I GAMMAL SVENSK ÖVERSÄTTNING

C ARL V ILHELM AUGUST S TRANDBERG

C V A Strandberg 1818 - 1877 poet, ledamot i Svenska Akademien

M iorița - o dödlighetens

källa

3

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida 4

M IORITA

4

V ictor r aVini

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida 5

M IORITA

I GAMMAL SVENSK ÖVERSÄTTNING AV

M iorița - o dödlighetens

källa

C V A S TRANDBERG

5

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida 6

M IORITA

6

V ictor r aVini

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida 7

M IORITA

I GAMMAL SVENSK ÖVERSÄTTNING AV

M iorița - o dödlighetens

källa

C V A S TRANDBERG

7

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida 8

Cioban din Sibiu – 1927

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida 9

M IORITA AV

5

10

15

20

25

30

35

40

PÅ ORIGINALSPRÅK OCH I NY SVENSK ÖVERSÄTTNING

A LECSANDRIS VERSION

Pe-un picior de plai, Pe-o gură de rai, Iată vin în cale, Se cobor la vale Trei turme de miei Cu trei ciobănei.

Unu-i moldovan, Unu-i ungurean Şi unu-i vrâncean.

Iar cel ungurean Şi cu cel vrâncean, Mări, se vorbiră, Ei se sfătuiră Pe l-apus de soare Ca să mi-l omoare Pe cel moldovan Că-i mai ortoman, Ş-are oi mai multe Mândre şi cornute, Şi cai învăţaţi Şi câini mai bărbaţi.

Dar cea mioriţă Cu lână plăviţă, De trei zile-ncoace Gura nu-i mai tace.

Iarba nu-i mai place.

– Mioriţă laie, Laie, bucălaie, De trei zile-ncoace Gura nu-ţi mai tace.

Ori iarba nu-ţi place, Ori eşti bolnăvioară, Drăguţă mioară?

– Drăguţule bace, Dă-ţi oile-ncoace, La negru zăvoi Că-i iarbă de noi Şi umbră de voi.

Stăpâne, stăpâne, Îţi cheamă ş-un câne,

M iorița - o dödlighetens

källa

Vid bergets fot, vid paradisets port, går på vägen ner till dalen tre fårahjordar med tre herdar.

En är från Moldavien en är från Transsylvanien och en är från Vrancea.

Men transsylvanen och vranceanen talade sinsemellan, de rådslog vid solnedgången ska de döda min moldav ty han är tapprare, och har flera får vackra och med horn, vältränade hästar och modigare hundar.

Men det lilla lammet med gul ull, har sedan tre dagar inte varit tyst.

Hon tycker inte om gräset.

– Lilla svarta lamm, svart, med svart mule, sedan tre dagar är du inte tyst.

Tycker du inte om gräset, eller är du sjuk, kära lilla lamm?

– Kära herde, för dina får hitåt, till en mörk dunge ty det är gräs för oss och skugga för er. Ägare, ägare, Kalla också en hund,

9

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida 10

M IORITA

45

50

55

60

65

70

75

80

10

Cel mai bărbătesc Şi cel mai frăţesc, Că l-apus de soare Vreau să mi te-omoare Baciul ungurean Şi cu cel vrâncean!

– Oiţă bârsană, De eşti năzdrăvană, Şi de-a fi să mor În câmp de mohor, Să spui lui vrâncean Şi lui ungurean Ca să mă îngroape Aici pe-aproape În strunga de oi Să fiu tot cu voi; În dosul stânii, Să-mi aud cânii.

Aste să le spui, Iar la cap să-mi pui Fluieraş de fag Mult zice cu drag; Fluieraş de os, Mult zice duios; Fluieraş de soc Mult zice cu foc!

Vântul când a bate, Prin ele-a răzbate Ş-oile s-or strânge, Pe mine m-or plânge Cu lacrimi de sânge!

Iar tu de omor Să nu le spui lor.

Să le spui curat Că m-am însurat C-o mândră crăiasă A lumii mireasă, Că la nunta mea A căzut o stea, Soarele şi luna Mi-au ţinut cununa.

Brazi şi păltinaşi I-am avut nuntaşi,

den modigaste, den mest broderlige, ty vid solnedgången vill de mörda dig herden från Transsylvanien och denne från Vrancea!

– Lilla får, om du är förtrollad, och om jag skulle dö på en äng med blommor, säg till vranceanen och till transsylvanen att de ska begrava mig nära här vid fäboden så att jag ska vara med er; bakom fäboden ska jag höra mina gårdvarar.

Tala om detta för dem.

Och vid huvudet ska du placera min flöjt av bok som talar kärleksfullt; flöjt av ben, som talar sorgset; flöjt av fläderträ som talar eldigt!

Vinden blåser, tränger genom dem och fåren skulle samlas, de skulle sörja mig med tårar av blod!

Och om mordet ska du inte berätta för dem.

Du ska säga rent av att jag har gift mig med en vacker drottning världens brud, att vid mitt bröllop föll en stjärna, solen och månen höll min krans, tallar och lönnar var mina bröllopsgäster,

V ictor r aVini

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida 11

M IORITA

85

90

95

100

105

110

115

120

PÅ ORIGINALSPRÅK OCH I NY SVENSK ÖVERSÄTTNING

Preoţi munţii mari, Păsări lăutari Păsărele mii Şi stele făclii!

Iar dacă-i zări, Dacă-i întâlni Măicuţă bătrână Cu brâul de lână, Din ochi lăcrămând Pe câmp alergând, De toţi întrebând Şi la toţi zicând: „Cine-a cunoscut, Cine mi-a văzut Mândru ciobănel, Tras printr-un inel?

Feţişoara lui, Spuma laptelui; Mustăcioara lui, Spicul grâului; Perişorul lui, Pana corbului; Ochişorii lui, Mura câmpului?”

Tu mioara mea Să te-nduri de ea Şi-i spune curat Că m-am însurat C-o fată de crai, Pe-o gură de rai.

Iar la cea măicuţă Să nu-i spui drăguţă, Că la nunta mea A căzut o stea, C-am avut nuntaşi Brazi şi păltinaşi, Preoţi munţii mari, Păsări lăutari, Păsărele mii Şi stele făclii!

M iorița - o dödlighetens

källa

präster stora berg, fåglarna spelmän småfåglarna tusentals och stjärnorna facklor!

Och om du skulle se, om du skulle träffa gammal mor med ullskärp, tårdroppande ögon, springa på fältet, fråga alla och säga till alla: ”Vem kände till, vem har sett ståtlig herde, dragen genom en ring?

Hans kinder, mjölkvita; hans mustasch, veteax; hans hår, korpens fjäder; hans ögon, björnbär?”

Du mitt lilla lamm du ska känna med henne och säga rent av att jag har gift mig med en kungadotter, vid paradisets port.

Och till denna mor ska du inte säga, kära får, att vid mitt bröllop föll en stjärna, att jag haft bröllopsgäster tallar och lönnar, präster stora berg, fåglar spelemän, småfåglar tusentals och stjärnor facklor!

11

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida 12

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida 13

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:25 Sida 14

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:26 Sida 15

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:26 Sida 16

”Sedan tre dagar Är du inte tyst.”

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:26 Sida 17

KAPITEL 1.

MIORITAS BETYDELSE OCH DESS PLATS I VÄRLDSLITTERATUREN

Dikten Mioriţa är texten av en urgammal herdesång. Ramberättelsen är enkel: ett litet lamm som heter Mioriţa avslöjar för en fåraherde – en rumän från Moldavien – att han kommer att bli mördad. Hans kompanjoner – från Transsylvanien och sydöstra Karpaterna – har beslutat mörda honom vid solnedgången. Lammet uppmanar fåraherden att kalla på sin tappraste vakthund. I stället för att försvara sig eller fly, berättar han för lammet hur han vill bli begravd och vad lammet ska säga till de andra.

Varför ger fåraherden upp så lätt? Vad döljer sig bakom hans attityd?

1. M IORITAS

POLITISKA OCH POETISKA INNEHÅLL

Mioriţa upptäcktes i Rumänien i mitten av 1800-talet, när landet ännu inte fått sin nuvarande form. Området var uppdelat i tre imperier. Fåraherdarna i dikten härstammar från dessa tre provinser. Detta verkade vara något skumt. Rumänerna revolterade ständigt mot utländska och inhemska förtryckare och folkets upproriska kynne har aldrig avtagit, men detta stämde inte med handlingen i dikten. Fåraherdens attityd ansågs vara onaturlig.

Mioriţa blev både censurerad och förfalskad före andra världskriget.

Kommunisterna åberopade den först, förbjöd den sen i skolan, för att slutligen tillåta den igen. Efter kommunismens fall diskuteras på nytt huruvida man borde förbjuda Mioriţa i skolan eller inte. Dikten anses vara djupt deprimerande, skadlig för individen och för nationen. En del forskare vill förändra diktens innehåll. Jag återkommer senare till denna diskussion.

Vad handlar Mioriţa om? Det handlar om ett planerat mord som aldrig genomförs. Det poetiska innehållet är oerhört komplicerat och har tolkats på olika sätt. Dikten ställer oräkneliga frågor till litteraturvetenskapen och andra vetenskaper och man har sällan fått tillfredställande svar.

Handlingen äger rum i ett paradisiskt landskap. Harmonin störs av två fåraherdar som planerar mörda huvudgestalten. Lammet kan tala och förvarnar sin ägare om sammansvärjningen. Trots förvarningen gör han ingenting för att försvara sig. Han har inget annat önskemål än att bli begravd på berget nära sina djur och ha sina flöjter med sig.

M iorița - o dödlighetens

källa

17

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:26 Sida 18

K APITEL 1. M IORITAS

Mihai Eminescu 1850 - 1889

Constantin Brancusi 1876 - 1957

Fåraherden förbjuder lammet att berätta för andra om hans död. Lammet ska säga att han har gift sig med ”solens syster”, ”världens drottning”, att hela naturen var med på bröllopet och att en stjärna föll från himlen. Fåraherdens förbluffande attityd har skapat stora kontroverser i rumänsk kulturdebatt och till och med politiska stridigheter.

Dramat spelas upp i en opreciserad tid i Karpaterna. Förutom de tre fåraherdarna och deras djur finns det inga andra där. Det finns inga bosättningar, ingen antydan om samhälle förutom fåraherdens mor och inga föremål förutom hans flöjter. Atmosfären är uråldrig och stilen är korthuggen och gåtfull.

Herden bemöter dödsbudet genom att leverera en poetisk vision om universum. Han är rik, förnuftig, robust och i sina bästa år. Hur kommer det sig att han som är så stark och begåvad, ger upp så lätt? Bönder brukar tänka på vad de säger för att inte säga vad de tänker. Han kanske säger något som han inte menar, och vad han menar säger han inte. Vad är diktarens budskap till världen? Vad kan böndernas urgamla förnuft säga oss i dag?

2. M IORITAS

Ernest H Latham Jr

Jules Michelet 1798 - 1874

George Enescu 1881 - 1955

BETYDELSE

ROLL I RUMÄNSK KULTUR OCH DESS GENOMBROTT I VÄRLDEN

Professor Ernest H Latham Jr (1999), specialist på Rumäniens historia och kulturattaché vid USA:s ambassad i Bukarest under det kalla kriget, skriver att Mioriţa definierar den rumänska mentaliteten och kulturen. Enligt honom har Mioriţa lika stor betydelse för det rumänska självmedvetandet som Iliaden och Odysséen för greker, El Cid för spanjorer, Beowulf för anglosaxare eller Nibelungenlied för tyskar. De är alla representativa litterära verk med rötter i de gamla samhällena före skriftens tillkomst.1 Enligt Latham (1999:6-7) publicerades Mioriţa i London 1853 översatt av E G Grenville, i Paris 1854 översatt av Jules Michelet, i Berlin 1857 översatt av Wilhelm von Kotzebue och i New York 1858 översatt av James O Noyes. Latham kände inte till att Carl Vilhelm August Strandberg översatte Mioriţa och andra rumänska dikter från tyska till svenska mellan åren 1857 och 1861 (Strandberg 1877:98-172). År 2001 fanns det 18 över1 The Mioriţa may fairly be described as the great, defining ballad of the Romanian personality and culture. Thus, it ranks in Romanian selfconsciousness with the Iliad and the Odyssey for the Greeks, Beowulf for the Anglo-Saxons, the Lay of the Host of Igor for the Russians, the Ballad of Kossovo for the Serbs, El Cid for the Spanish, or the Nibelungenlied for the Germans. All of these works provide their respective nationalities with items of national identity, common symbols that echo through the national culture, common ideals which inspire and shape the national personality, a common world view which in time infects the national approach to philosophy, religion, and, not infrequently, history and politics. These are all defining works of literature with their roots in pre-literary societies. (Latham 1999:5)

18

V ICTOR R AVINI

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:26 Sida 19

2. M IORITAS

ROLL I RUMÄNSK KULTUR OCH DESS GENOMBROTT I VÄRLDEN

sättningar av Mioriţa på franska, italienska 15, tyska 14, engelska 9, ryska 8, på finska och andra europeiska språk samt på japanska och arabiska.

Det finns sammanlagt 123 översättningar (Ursache 2003).

Författare i Lexikon der Weltliteratur betraktar Mioriţa som en höjdpunkt i rumänsk kultur. Den är den viktigaste dikten bland andra urgamla dikter inspirerade av fåraherdarnas liv och har inget utomstående inflytande.

Handlingen påminner om Kain och Abel. Lexikonets författare påstår att fåraherdens ”testamente” har ett rikt metafysiskt innehåll, men förklarar inte på vilket sätt. De jämför det med Eminescus dikt Mai am un singur dor.

Vidare står det att filosofen Lucian Blaga betraktar det rumänska landskapet som typiskt och kallar det för ett ”mioritiskt rum” (spaţiu mioritic).2 Mera utförligt kan man läsa i Kindlers Neues Literatur Lexikon som ägnar Mioriţa hela två spalter. Leo Spitzer3 bedömer Mioriţa som ett av de största klassiska verken i världslitteraturen.4

3. A LLMOGEKULTUREN

Petru Ursache professor i etnolgi vid universitetet i Iasi, Rumänien

Leo Spitzer 1887 - 1960

I RUMÄNSK KULTURHISTORIA

Allmogekulturen har spelat en avgörande politisk roll i Rumäniens historia. Virgil Constantinescu-Galiceni menar – i min översättning – att: Romantiken var den viktigaste kulturella epoken i samband med vår nations tillblivelse. Den har utsett det rumänska folket som den auktoriserade agenten i vårt erkännande som nation. Den upptäckte att folkloren var vårt kännetecken som folkslag och konstaterade det oundvikliga imperativet att återfinna ”oss själva” i de djupa lagren av vår nation. Företrädarna för den rumänska romantiken och framförallt de som förberett och genomfört revolutionen 1848 och sedan Unionen 1859 och självständigheten 1877-1878 har affektivt kommit närmare folklore … De betraktade folkloren som grunden för vår enhet som nation, kapabel att ensam återge vår etniska verklighet. (ConstantinescuGaliceni 1995:XV)

Bondekulturen har en stor betydelse för Rumäniens tillblivelse men också för dess kulturella framgång i världen. George Enescus symfonier gör ingen skillnad mellan klassisk och folkmusik. Den rumänska kulturen blev världskänd tack vare Constantin Brancusi, Ciprian Porumbescu, Marta Bibesco, Tristan Tzara, Marcel Janco, Eugen Ionesco eller Damian 2 Mioriţa, rumän. Poem, Hauptepisode e. uralten Epos aus dem Hirtenleben ohne fremde Bezeichnungen u. Einflüsse. Ein mit übernatürl. Kräften begabtes Lamm verkündet s. Herrn den Tod. Das dramat. Geschehen erinnert an Kain u. Abel. Das „Testament“ des Hirten, der von zwei Freunden getötet werden soll, wurde in Vollkommenheit des Ausdrucks u. metaphys. Erhabenheit nur von Eminescus Gedicht „Mai am un singur dor“ erreicht. Nach M. bezeichnet der Philosoph L. Blaga den rumän. Raum als „mioritischen Raum“ (spaţiu mioritic). L: A. Fochi, 1964. (Lexikon der Weltliteratur 1968:1110) 3 Österrikisk lingvist och litteraturvetare, den viktigaste företrädaren för den kritiska stilläran.

4 Diese Volksballade, die Leo Spitzer als eine der großen klassischen Schöpfungen der Weltliteratur bezeichnete, gehört zum ältesten rumänischen Kulturgut und zirkulierte jahrhundertelang im Volksmund. (Gabony 1992:120-121)

M iorița - o dödlighetens

källa

19

Marcel Janco 1895 - 1984

Tristan Tzara 1896 - 1963

Eugen Ionesco 1909 - 1994

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:26 Sida 20

K APITEL 1. M IORITAS

Elena Vacarescu 1864 -1947

Luca, Gheorghe Zamfir, Dana Dragomir, Grigore Leşe och andra, som tog sin inspiration från rumänsk folklore. Elena Văcărescu, Anna de Noailles och Elvira Popesco tog på sig bondekläder som inspirerade Henri Matisses berömda tavla La blouse roumaine år 1940. Kvinnliga tevepresentatörer i Västeuropa på 1970-talet tog på sig rumänska blusar.

Professor Tom Sandqvist (2005) påvisar att några av de främsta representanterna för 1900-talets litterära revolt var rumäner. De inspirerades av bondekulturen och bidrog till utvecklingen av nya konstnärliga strömningar som dadaism, symbolism, essentialism, surrealism, absurdism, lettrism, nihilism, existentialism – det så kallade rumänska avantgardet.

Mircea Eliade (1972) betonar den rumänska folklorens rötter i förkristen religion. Han menar att det finns många bevis på att det ”hedniska” arvet från geto-daker och dako-romare överlevt bland rumäner.5 De urgamla traditionerna i Rumänien har inte undanröjts lika effektivt av kyrkan som i det övriga Europa. Andrei Oişteanu (1989) beskriver situationen i Rumänien på följande sätt i min översättning: I denna del av Europa skulle det varken varit möjligt eller förnuftigt att föra ett öppet krig mot svartkonster såsom det fördes (…) i västra och centrala Europa (…) Ett liknande korståg fört av den rumänska ortodoxin kunde inte varit möjligt under medeltiden, å ena sidan på grund av kyrkans relativt svaga organisation, och å andra sidan på grund av den religiösa toleransen som den rumänska ortodoxin hela tiden har bevisat. (…) Ett sådant krig hade inte varit förnuftigt i de rumänska länderna eftersom dess förväntningar kunde ha haft motsatt resultat och komprometterat själva den kristna doktrinen i folkets ögon, som redan utövade ett slags folklig kristendom, med svaga dogmatiska drag men med starka magiska och hedniska ådror. (Oişteanu 1989:214)

Anna de Noailles 1876 -1933

Marta Bibescu 1886 - 1973

BETYDELSE

Prästerna härstammade från bönder. De gifte sig med rika bondedöttrar, var solidariska med bondesamhällets intressen och hade sunt bondförnuft. Ion Aurel Candrea (1928:113-122), lingvist och forskare i folkloristik, skriver att kyrkan adopterade förkristendomens högtider, gudomar, riter och ikonkult.6 Kristendomen förkunnades på rumänsk mark av St Andreas, den förste aposteln som Jesus kallade till sig. Blaga (1977) menar att kristendomen inte lyckades ta bondesamhället ut från dess förhistoriska kultur. Bönderna anpassade kristendomen till förhistoriens levnadsstil. De anpassade till och med den storslagna Bysans kulturen till byns stil (Blaga 1977a:60-61).

Vad gäller den traditionella klädedräkten tog rumänska fascister bondekläder ovanpå Järngardets uniformer i strävan efter politisk legitimitet.

We have a quantity of proofs that the ‘pagan’ – that is, Geto-Dacian and Daco-Roman heritage survived among the Romanians … (Eliade 1972:67) 6 Denna form av förkristet arv är dock inte unik i kristendomens historia. Enligt Feuerbach har mycket hedniskt material fått kristna stämplar. (Wie im Handel, so herrscht auch Betrug in der geistigen Welt jetzt; Auf den heidnischen Stoff stempelt man: „Christlich” darauf.) (Feuerbach 1960a:368) 5

Elvira Popescu 1894 - 1993

20

V ictor r aVini

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:26 Sida 21

3. A LLMOGEKULTUREN

I RUMÄNSK KULTURHISTORIA

Däremot gjorde den kommunistiska diktaturen allt för att tillintetgöra bondekulturen och förvandla bönderna till proletärer. Maktapparaten och nyckelpositioner bemannades framförallt med bönder som hade förakt mot skolor, böcker och borgerlig kultur, liksom Ceauşescu som trodde att han ägde Rumänien och behandlade sitt folk som livegna bönder. Resultatet blev att bondekulturen gjorde kommunismen till en parodi7 och småningom tillintetgjorde den inifrån.

Bukarest (Bucureşti) grundades av en fåraherde som hette Bucur (bucurie = stark glädje) och stadens gatunät utvecklades som en överdimensionerad by. Inte ens diktaturen lyckades ändra mycket på det.

Huvudstadens vackraste palats är inspirerade av bondearkitektur.

4. M IORITA

OCH POLITIKEN

Det är ganska ovanligt att en dikt används som argument i världspolitiken för att skapa en nationalstat. Så snart Mioriţa upptäcktes blev den översatt och publicerad i Europa och Amerika. Dikten chockerade omvärlden och väckte västerlänningarnas förvåning, intresse och sympati för rumänerna. Mioriţa ansågs definiera folkslaget och stödja rumänernas rätt att bilda sin nationalstat. Denna rätt erkändes av världsmakterna och Rumänien blev nationalstat år 1859 – före andra nationalstater.8 Mioriţa har åberopats i politiska stridigheter i senaten före och efter kommunismen. Såväl fascisterna som kommunisterna motiverade sina partiprogram med citat ur dikten. Den åberopas nu utanför Rumänien.

De två första raderna i Mioriţa är tryckta på alla banksedlar i Republiken Moldavien, vilket fungerar som en signatur för den nationella identiteten och ett avståndstagande från Ryssland och Ukraina. Republiken Moldavien (Bessarabien) är före detta rumänskt territorium och senare sovjetisk republik till följd av pakten Ribbentrop-Molotov som delade provinsen Moldavien. Rumänerna från Republiken Moldavien identifierar sig med den offrade fåraherden i Mioriţa och kämpar för återföreningen med västra Moldavien, som är kvar i Rumänien.

Båda länderna är medlemmar i FN och har samma nationalflagga.

Republiken Moldavien har en av moderlandets heraldiska symboler i statsvapnet, den som står vid örnens hjärta. Mellan 1991 och 1994 hade båda länderna samma nationalsång. Under denna tid attackerades Republiken Moldavien av Ukrainas och Rysslands arméer. Dikten har 7 ”Den rumänska kommunismen är en blandning av Stalin och Caragiale” enligt Victor Ivanovici (i ett samtal med Lars Fyhr i Bukarest 1973).

8 Italien 1861, Tyskland 1871, Bulgarien 1878, Norge 1905, Irland 1916, Finland 1917, Estland, Letland, Litauen, Polen, Tjeckoslovakien 1918, Ukraina 1991.

M iorița - o dödlighetens

källa

Banksedel från Republiken Moldavien med raderna: ”Pe-un picior de plai, Pe-o gura de rai…” , solen och V (segertecknet). På baksidan finns Trajanus pelare och Brancusis kolumn..

Mot ljus, kolonerna och V formar ett M (Moldova).

Victor Ivanovici 1946 -

21

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:26 Sida 22

K APITEL 1. M IORITAS

Grigore Chiper 1956 -

Rumäniens president Traian Basescu 1951 -

BETYDELSE

numera förvandlats till ett slagfält för frågor i samband med återföreningen av Republiken Moldavien med Rumänien, vilket innebär EU:s och NATO:s utvidgning.

Varje år åker tusentals ungdomar från Moldavien till universitet ”i landet”, alltså till Rumänien, skriver den moldaviske författaren Grigore Chiper (2003) som publicerar sina skrifter i båda länderna. Den största delen av den ekonomiska hjälpen till Moldavien kommer från Rumänien, som själv har svåra ekonomiska problem. Regeringen i Bukarest har erbjudit republiken Moldavien möjligheten att komma in i EU samtidigt som Rumänien. Den kommunistiska regeringen i Moldavien har tackat nej.

President Traian Băsescu har i flera sammanhang sagt att Rumänien och Moldavien är två självständiga länder med ett folk och måste återförenas på samma sätt som Tyskland. Moldaverna åberopar sitt medborgarskap i Rumänien, vilket varken Bukarest eller Moskva har upphävt. Närmare en miljon arbetsföra har ansökt om rumänskt pass. Denna juridiska fråga kan varken Bukarest, Moskva eller Strasbourg lösa på ett för alla tillfredsställande sätt. EU:s kommissarie i Bukarest vill att moldaverna ska få rumänskt pass, vilket förargar regeringen i Moldavien.

Detta kan skapa oro på arbetsmarknaden i Rumänien. För en snabbare lösning vill Bryssel att EU ska ge moldaverna inträdesvisum.

Washington har förhandlat för Moldaviens integration i Rumänien – alltså i EU och i NATO. Detta har skapat nervositet i Ryssland. Moldaverna anses på nytt vara offer för en dold agenda.

Mioriţa är återigen en het fråga i rumänsk och europeisk politik.

Damian Luca 1911 - 1995

Gheorghe Zamfir 1941 -

Civila moldaver bommar och bevakar ett gränsövergångställe mellan Moldavien och Ukraina

22

V ictor r aVini

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:26 Sida 23

5. F RÅN

KÄLLVÄRDE TILL REPRESENTATIVITET

Det sägs att fåraherden föreställer det rumänska folket. Han betraktas som typisk för rumänskt kynne och Mioriţa är representativ för rumänernas mentalitet. Jules Michelet var den förste som menade att Mioriţa representerade passivism, resignation och fatalism. Jag antar att han förstod fåraherdens attityd utifrån Stendhals roman Rött och svart och Julien Sorels vägran att få hjälp att slippa dödsstraff. Michelet var vän med Alecsandri och med rumäner som deltog i revolutionen 1848 i Paris och Bukarest. Michelets och andra fransmäns sympati för Rumänien kunde förleda rumänerna och de trodde på hans pessimistiska tolkning.

Andra forskare ser dock optimism i dikten. Det finns forskare som anpassar fåraherdens livsfilosofi till olika politiska ideologier. En del går så långt som att framställa honom som kriminell och värd sitt dödsstraff.

Om han är kriminell, hur kan han representera det rumänska folket?

Fåraherden kan vara representativ för rumänska folket i flera avseenden.

Han är kreativ både i näringslivet och i konsten. Som företagare producerar han livsmedel, ull och råolja. Ordet fåraherde förekommer i Mioriţas versioner som cioban, baci, păcurar eller pecurar – som på italienska pecoràio.

Păcurar kan även betyda någon som utvinner råolja, en produkt som rumänska bönder använt sedan urminnes tider. En del fåraherdar blandade båda yrkena och detta återspeglas i ordets dubbla betydelse.

Han är poet, musiker och skulptör. En gedigen fåraherde täljer själv sina flöjter, herdekäpp, spjut, trävaser och bokför sin verksamhet på trästavar med en arkaisk skrift. Min analys fokuserar på fåraherdens världsbild och filosofiska inställning till livet och döden.

Språket begränsar Mioriţa till rumänsk litteraturhistoria, men textens idérikedom och fåraherdens budskap spränger de språkliga barriärerna.

Mioriţas budskap kan inte begränsas till en specifik etnicitet såsom tidigare forskning gör gällande. Dikten uttrycker ett folks mångtusenåriga visdom, men dess budskap är gränslöst och tidlöst. Dikten behandlar en universell problematik och kan därför tolkas utifrån vetenskapliga teorier som skapats av tänkare utanför den rumänska kulturen.

Jag hävdar att det är en nationell angelägenhet att återta forskningen om Mioriţa, denna gång från ett bredare perspektiv. Detta är en humanistisk nödvändighet med övernationella implikationer.

Det är en skyldighet gentemot kulturarvet och världskulturen att föra vidare de odödliga fåraherdarnas budskap. Forskningen kan inte endast fokusera på diktens etnografiska aspekt och nationella betydelse. Den måste undersöka metaforernas dolda mening och deras universella dimensioner. Jag hoppas att den här boken kan bidra till insikten att Mioriţa har mer att säga omvärlden än vad man tidigare trott.

M iorița - o dödlighetens

källa

23

Dana Dragomir 1965 -

Matisse La blouse roumaine

Drottning Maria av Rumänien (1914 -1927) ”Drottningen soldat och diplomat” 1875 -1938

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:26 Sida 24

Bonde fr책n Budesti

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:26 Sida 25

Bonde fr책n Arbora

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:26 Sida 26

George Pomutz 1818 - 1882 den förste amerikanske general av rumänsk härkomst.

Delaktig i det amerikanska inbördeskriget och vid inköpet av Alaska.

Vid slutet av kriget fick han äran att öppna paraden i Washington på en vit häst.

Oina är en urgammal rumänsk bollsport som på många sätt liknar baseboll.

Den skapades av fåraherdar och nämns i ett dokument från år 1763.

Vid de första olympiska spelen 1896 erbjöd sig Rumänien att skicka två oina-lag. CIO avböjde erbjudandet med motiveringen att oina inte spelades i några andra länder.

Oina spelas mest av landsbor än av stadsbor.

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:26 Sida 27

Ett liknande spel är ”tsurca”. I stället för boll ska man slå – och andra ska fånga i luften – en dubbelspetsig pinne som snurrar som en propeller.

Båda spelen har namn som kommer från fåraherdarnas vardag.

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:27 Sida 28

Veckotidningen Radio Romania 8-14 juni 1941.

Under krigstiden satte redaktionen en bild om kärlek på omslaget.

En nation som har sett flera imperier komma och falla tror mer på kärlekens framtid än på krig och nutid.

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:27 Sida 29

Mannen med fullständiga studier i filosofi i Bukarest under kriget och som valde leva som en filosof.

Vid fotograferingstillfället hade han Hegel i mantelns ficka.

Bönderna som ägde fåren försörjde honom med mat och böcker.

Han behövde inget annat.

Svensk_Miorita 170x242 2012-08-09 12:27 Sida 30