Kostnadsberäkning 2010

KOSTNADSBERÄKNING 2010

Lars Nyqvist, byggnadsingenjör, Ingenjörsbyrå ReCon Ab

KOSTNADSBERÄKNING 2010

1.

KOSTNADSBERÄKNING (kostnadskalkylering)

1.1

Inledning

10.11.2010 LN

Detta är en redovisning av centrala begrepp och metoder inom kostnadsberäkning utgående från allmänna anvisningar beskrivna i branschlitteratur och Talo-systemets beräkningsanvisningar för byggnadskostnader (Rakennuskustannusten laskentaohje Rakennustekniset työt). Dessutom har även praktiska erfarenheter av kostnadsberäkning och projektledning påverkat innehållet i redovisningen.

Det är till fördel för alla berörda parter om kostnadskalkyleringen är systematiskt upplagd och därmed läsbar, kontrollerbar och möjlig att uppdatera. Att man i kostnadskalkyleringen använder enhetliga begrepp ger ännu mera fördelar inom de större företagen i branschen.

Systematiskt arbete underlättar, men man kan inte förvänta sig att kostnadsberäkningens tillförlitlighet blir bättre än data och uppgifter som beaktas. Det slutliga priset kan konstateras bara genom uppföljning och efterkalkyl.

I redogörelsen beskrivs i första avsnittet byggnadsprojektets kostnadsberäkning, planeringsstadiets kostnadskalkyl och kostnadsjämförelse av olika alternativ.

Kostnadskalkyleringen i produktionen beskrivs utförligt i det andra avsnittet under de fem följande rubrikerna; kostnadskalkyleringens grunder, mängdberäkning, prissättning och kontroll av och felkällor i kostnadsberäkningen samt utnyttjandet av kostnadsberäkningen.

Inom kostnadsberäkningen sker en utveckling mot allt mera systematiserade och datoriserade kalkyleringsmetoder. Den senaste tidens utveckling med tillämpningar av internetbaserade beräkningsprogram, t.ex. Klara Net som kan användas på PC- eller Mac-datorer med hjälp av vanliga bläddrarprogram (Internet Explorer eller Mozilla Firefox) möjliggör en allt mera flexibel användning av program för kostnadskalkylering.

1.2

Byggnadsprojektets kostnadsberäkning Innehåll: Byggnadsprojektets kostnadsberäkning består av olika förhandskalkyler eller kostnadskalkyler samt kontroll- och efterkalkyler. Förhandskalkyler är bl.a. kostnadskalkyler och budgeter (resultatkalkyl och målplaner) samt alternativa kostnadskalkyler.

Byggnadsprojekt är i sin helhet en vitt omfattande och mångsidig uppgift, varvid kostnadsberäkning behövs bl.a.

- för att bestämma totalkostnaderna och för övervakning (kontroll) - för projektets kostnadsstyrning Hela projektets kostnadsberäkning kan schematiskt indelas i: - planeringsstadiets projektkalkyl (målpriskalkyler och byggdelskalkyler)

Kostnadsberäkning_2010.pdf

1

KOSTNADSBERÄKNING 2010

-

10.11.2010 LN

produktionens kostnadskalkyl

Projektets kostnadsberäkning Kostnadskalkyl Kostnad Offertberäkning

Kostnadskontroll Produktionsplanering Målbudget (målplan)

Offert (anbud) Efterkalkyl -slutresultatet -uppteckning

Byggnadstida kontroll -kostnader

DATA

Kostnadsberäkningens kretslopp

Produktionens kostnadsberäkning består av: - uppgörandet av en kostnadskalkyl - utformandet av en offert (anbud) - uppgörandet av målbudget (resultatkalkyl, målplan) - byggnadstida kontroll (uppföljning, styrning och rapportering) - efterkalkylering Kostnadskalkyl Uppgörandet av kostnadskalkylen betjänar både definieringen av totalkostnaderna för att kunna utforma offerten samt som utgångsvärde för kostnadsberäkningens övriga delar. Kostnadskalkylen används som informationskälla för företagets övriga kalkylering bl.a. vid budgetering (uppgörande av målbudget) samt anskaffningsverksamheten och som basmaterial för produktionsplaneringen (arbetsplanering).

Kostnadskalkyleringen består av mängdberäkning ("massa"-beräkning) och prissättningen samt kalkylens kontroll (uppföljning av ekonomiska resultatet). Kostnadskalkyleringen inriktar sig på projektets särkostnader (de kostnader som kan hänföras till projektet) och som då kallas för arbetsplatskostnader.

Offert Utformandet av en offert (offertberäkningen) består bl.a. av uppskattningar av risker och kostnadsstegringar samt bestämmandet av täckningsbidrag. Speciella risker, företagets behov av arbete samt uppskattning kostnadsstegringar får ej blandas i själva kostnadskalkyleringen av arbetsplatskostnaderna.

Målbudget Kostnadskontrollen kräver en jämförelsegrund, med vilken man kan jämföra verkliga och insamlade data. Grunden för denna jämförelse kallas målbudget

Kostnadsberäkning_2010.pdf

2

KOSTNADSBERÄKNING 2010

10.11.2010 LN

(också resultatkalkyl eller målplan). Kostnadskalkylen duger inte alltid som målbudget som sådan, utan den bör granskas, omformas och omgrupperas.

Uppföljningen I den byggnadstida uppföljningen samlar man förverkligade kostnader, arbetsåtgång och prestationsmängder, och jämför dem med budgeten och rapporterar avvikelser med orsaken därtill och dess följdverkningar. Med kontroll menar man inte endast insamlingen av data, utan tyngdpunkten borde ligga i sökandet efter avvikelser, förutsägelse av slutresultatet och i planeringen av åtgärder.

Efterkalkyl Efterkalkylen utföres, då arbetet eller en del därav är färdig, med verkliga data.

Då klarlägger man projektets slutliga resultat och omformar datamaterialet i lämplig form för företagets standarder och statistik. I efterkalkylen klarlägger man orsakerna till avvikelserna från budgeten. Den erfarenhet som avvikelserna ger omformas till förbättring av kalkyleringen.

1.3

Planeringsstadiets kostnadskalkyl Kostnadskalkylering med dimensioner (projektets omfattning) Planeringsstadiets kostnadskalkyler grundar sig för det mesta på en uppskattning av byggnadsobjektets dimensioner (€/bm3, €/brutto-m2 eller €/netto-m2). I uppskattningen beaktas faktorer som inverkar på kostnaderna, bl.a. kostnadsnivån på byggnadsplatsen, grundningsförhållandet, kvalitetsnivå osv.

Som kostnadsmaterial används statistiska data för olika byggnadstyper.

Kostnadsdata uppbevaras och framläggs med hjälp av Talo-systemets byggnadskostnadsspecificering.

Kalkylering utgående från rumsprogram (målpriskalkyler) En systematisk specifik metod som baserar sig på utrymmen som ingår i projektet har uppgjorts av Haahtela och Kiiras 1993. Numera finns metoden som dataprogram (Kustannustieto TAKUTM uppgjort av Haahtela-kehitys Oy).

Kalkylering med byggnadsdelar Som en mellanform mellan ovan nämnda grova kalkyleringsmetod och en noggrannare kostnadskalkylering använder man en kostnadskalkylering enligt byggnadsdelar, eller s.k. enhetskostnadskalkyl. Målet med denna metod är att kunna göra upp en kalkyl utan detaljerade planer samt att göra mängdberäkningen snabbare och enklare. I kalkyleringen med hjälp av byggnadsdelar: - gör man upp en förteckning över de olika byggnadsdelarna enligt Talosystemet och mäter upp mängderna - bestämmer enhetspriset på byggnadsdelarna

Kostnadsberäkning_2010.pdf

3

KOSTNADSBERÄKNING 2010

10.11.2010 LN

- uppskattar man eller gör en särskild uträkning för de byggnadsdelar eller kostnader, som inte kan beräknas med enhetspriser.

Kalkylering med byggnadsdelar lämpar sig väl vid förslags- eller skisstadiet, då planerna är så halvfärdiga att det är omöjligt att utföra en noggrann kalkyl och man har kännedom om mera fakta än vad som behövs vid kalkylering med dimensioner eller utgående från rumsprogram. Metoden kan användas vid jämförelse av olika alternativ samt i samband med projektets kostnadsstyrning.

Då granskar man oavbrutet ifrågavarande kalkyl efterhand som planeringen framskrider. Ifall också byggnadsbeskrivningen uppgörs enligt Talo-systemet uppstår det en tydlig helhetsbild av byggnadsplaneringens kostnadsstyrning.

Kalkyleringen utförs ofta med hjälp av färdig programvara, Kustannustieto TAKUTM och JD-Laskenta dataprogram eller egna tillämpningar i Excel tabellberäkningsprogram eller motsvarande. Även andra register och modeller för kalkylering utgående från enhetsprisuppgifter på byggnadsdelar och konstruktioner finns, t.ex.

Rakennusosien kustannuksia 2010, Rakennustieto Oy.

1.4

Kostnadsjämförelse av olika alternativ Meningen med kostnadsjämförelse är att ekonomiskt jämföra enskilda byggnadsdelars lösningar, eget arbete och anskaffning eller arbetsmetoder sinsemellan. Följande principer används: - De betraktade alternativens särkostnader beräknas enligt samma specificering, nomenklatur och prissättningsgrunder som vid en noggrann kostnadskalkyl.

- Eventuella indirekta gemensamma kostnader beräknas. Endast de kostnader, som åstadkommer skillnader mellan de olika alternativen tas med.

- Sociala utgifter på lönerna beaktas som indirekta kostnader.

- Övriga procentuella gemensamma eller allmänna kostnader tas inte med i beräkningen.

- Vittgående undersökningar, såsom jämförelse av olika produktionstekniska metoder, utföres med hjälp av hela projektets kostnadskalkyl. På detta sätt kan man beakta de gemensamma kostnaderna (arbetsplatstekniska) på ett realistiskt sätt.

Ifall man går tillväga på ovanstående sätt försäkrar man sig om att beräkningarna blir jämförbara med prissättningen och efterkalkylen och att man inte onödigt understryker skillnader mellan olika alternativ.

För alternativ- och investeringskalkyler är man ofta tvungen att uppgöra kostnadskalkyler för de mest olika beslutssituationer.

Kostnadsberäkning_2010.pdf

4

KOSTNADSBERÄKNING 2010

2.

KOSTNADSKALKYLERING I PRODUKTIONEN

2.1

Kostnadskalkyleringens grunder

10.11.2010 LN

2.11 Kostnadskalkylens uppgift och innehåll Den noggranna kostnadskalkylen utgör en grund för offertgivning, målbudgetering, arbetsplanering samt utgångsdata för anskaffningsverksamheten. Kostnadskalkylen är en central produktionsteknisk handling. Den innehåller i princip de första besluten angående produktionsteknik och arbetsmetoder.

Kalkylen grundar sig på - produktionsplaner (ritningar och beskrivningar) och - preliminära produktionsplaner.

Kostnadskalkyleringen riktar sig på arbetsplatskostnaderna. I kostnadskalkyleringen får man inte blanda in synpunkter såsom företagets behov av arbete. De hör till uppgörande av offerten. Komplicerade och svåra arbetsmoment bör naturligtvis beaktas i kostnadskalkyleringen.

Kostnadskalkylen uppgöres enligt "dagens pris". Kostnadsstegringen (eller sänkningen) beaktas vid offertberäkningen.

Kostnadskalkylen skall specificeras tillräckligt i både mängdförteckningen och prissättningen för att dess utnyttjande i budgeteringen, arbets- och anskaffningsplaneringen skall vara så enkelt som möjligt.

2.12 Kostnadskalkylens noggrannhet Kostnadskalkylens noggrannhet är en central konkurrensparameter mellan företagen. På samma sätt ger endast pålitliga och realistiska målsättningar en förnuftig möjlighet till kontinuerlig övervakning.

Kostnadskalkylens noggrannhet beror bl.a. på: - Produktplanernas och mängdberäkningens noggrannhet.

- Den preliminära produktionsplaneringens noggrannhet.

- Specificeringen och noggrannheten hos använda prisdata och standarder.

För att förstå kostnadskalkylens noggrannhet skapar följande enkla tumregler en grund: - Positionens kostnadsandel bestämmer hur mycket arbete som man bör offra på uppskattningen av kostnaderna.

- Stora delkostnader skall beräknas noggrant.

- En ökning av kostnadernas uppskattningsnoggrannhet för små delkostnader ökar inte väsentligt kalkylens noggrannhet.

- Kalkylens täckning skall säkerställas (alla kostnadsposter bör medtas) - Systematisk över- och undervärdering skall undvikas.

Kostnadsberäkning_2010.pdf

5

KOSTNADSBERÄKNING 2010

10.11.2010 LN

Ofta kan vissa mindre poster vara betydelsefulla ur anskaffningsverksamhetens eller arbetsgångens synvinkel. Dessa poster skall specificeras i kalkylen och mängden skall beräknas, fastän prissättningen kan vara mindre noggrann.

2.13 Offerthandlingar För att kostnadskalkylen skall bli rätt är det viktigt att offerthandlingarna ger en entydig och fullständig bild av projektet och av kostnadsfaktorer som hänför sig till projektets genomförande. En väsentlig svårighet vid systematiseringen av kalkylverksamheten och speciellt mängdberäkningen, utgör de ekonomiska och tekniska offerthandlingarnas olika nivå och färdighetsgrad.

Vid kostnadskalkyleringen finns förutom offertförfrågan även entreprenadprogrammet, entreprenadgränsbilagan (-bilagorna) och de tekniska handlingarna (planeringen samt undersökningarna) till hands som underlag för kostnadsberäkningen. I entreprenadprogrammet definierar man detaljer i entreprenadprestationen, dithörande ekonomiska faktorer och de viktigaste av avtalsvillkoren samt definierar de i den tekniska planeringen ingående men icke i offerten ingående saker. De tekniska handlingarna borde göras så färdiga som möjligt för att man skall kunna få en riktig och entydig bild av projektet, dess olika delar och kvalitetskrav. Byggnadsbeskrivningen bör vara systematiskt uppgjord t.ex. enligt Talo-systemet för byggnadsbeskrivningar.

Handlingarna bör innehålla uppgifter om åtminstone följande saker: - Vad entreprenören skall göra enligt planerna och hur uppgifterna är begränsade.

- Hur uppgifterna skall utföras, dvs. vilka är kvalitetskraven.

- På vilket sätt ansvarar byggherren för sina givna förklaringar.

- Var går gränsen för de byggnadstekniska arbetena mellan sidoentreprenörer och huvudentreprenören.

- Vad bör man känna till om byggnadsplatsen, de lokala förhållanden och faktorer som försvårar eller underlättar arbetet.

- Vilka uppgifter om byggnadsgrunden som finns till hands.

- Vilka kostnader för förberedande och efterföljande arbeten bör ingå i offerten.

- Vad entreprenören bör känna till för att undvika att skada byggherrens eller tredje parts egendom eller maskiner som befinner sig inom eller strax utanför byggnadsplatsen.

- På vilket sätt entreprenadkontraktet skall skrivas och dess huvudsakliga innehåll.

Man bör man fästa stor vikt vid dessa faktorer i kalkyleringsarbetet.

I entreprenadprogrammet definierar man detaljer i entreprenadprestationen, dit hörande ekonomiska faktorer och de viktigaste arbetsvillkoren. Dessutom definierar man de i den tekniska planeringen ingående men icke i offerten ingående sakerna.

Kostnadsberäkning_2010.pdf

6

KOSTNADSBERÄKNING 2010

10.11.2010 LN

Uppgifter om byggnadsprojektet: - byggnadsprojektets namn, läge och storlek - uppgifter om byggherren, representanter och fullmakter - planerare och arbetsövervakare - rättigheter, begränsningar och förpliktelser vid användningen av byggnadsområdet och dess omgivning - uppgifter om tillgängliga fyllnadsmassor - uppgifter om erhållande av el, vatten och värme - vilka avtalsvillkor och formulär som skall användas - uppgifter om vem som får ge tilläggsförklaringar.

Entreprenörens ställning För att klarlägga entreprenörens ställning bör man nämna följande: - entreprenadform, eventuella sidoentreprenader och deras underställande - huvud- och sidoentreprenadernas skyldigheter och prestationsgränser - teckning och betalning av försäkringar - prestationsgränser för kommunalteknik - byggherrens skyldighet vid egna anskaffningar - arbetets prestationstid och mellanetapptider - arbets- och ritningstidtabeller samt ritningarnas beställnings- och distributionssätt - förseningsböter - ritningar som entreprenörerna skall anskaffa - entreprenörernas skyldigheter i samband med arbetsplatsens service, trafik och eventuella anslutningar - kostnader för prov och provtagningar - eventuella ersättningsskyldigheter för skador (träd, byggnader osv.).

Byggherrens ställning För att klarlägga byggherrens ställning bör man klarlägga följande saker: - principer vid entreprenadsummans betalning - prissättningen vid ändringsarbeten och tilläggsarbeten - vem som ifrån byggherrens sida har rätt att beställa ändringsarbeten och tilläggsarbeten - utredning om hur priset eventuellt binds till index - en förklaring om grundundersökningens giltighet - en förklaring om de av byggherren beställda varorna och av dem föranledda skyldigheter för entreprenören - en förklaring om de kommunaltekniska arbeten och anslutningar som byggherren skall beställa och betala.

PRODUKTPLANER (Tekniska handlingar) Produktplaner är av olika planerare uppgjorda ritningar samt till dessa hörande arbetsbeskrivningar rörande byggnads- och specialarbeten. Detta är tekniska planer, som definierar byggnadsprojektets storlek, form, detaljer och kvalitetskrav.

Byggnadsbeskrivning

Kostnadsberäkning_2010.pdf

7

KOSTNADSBERÄKNING 2010

10.11.2010 LN

Byggnadsbeskrivningen är en av byggnadsplaneraren uppgjord teknisk handling, där man främst definierar både arbetets slutresultat och använda byggnadsmaterial och -tillbehörens kvalitet. Bestämmelser om arbetsmetoder bör vara normativa, icke bindande.

Byggnadsbeskrivningen bör vara systematiskt uppgjord t.ex. enligt Talosystemet för byggnadsbeskrivningar. Såhär förenhetligat blir användningen av byggnadsbeskrivningen under projektets olika skeden lättare och faran för tolkningsfel minskar.

Arbetsbeskrivningar för specialarbeten Till offertberäkningshandlingarna kan höra arbetsbeskrivningar för specialarbeten, som hör till nedanstående planer. Specialarbeten kan vara antingen en delprestation som hör till den byggnadstekniska entreprenaden, arbete som görs som underställd sidoentreprenad eller en leverans som hör till byggherren. Det kan bli frågan om t.ex. vid husbyggnadsarbeten - berg-, jord- eller vattenbyggnadsarbeten - berg- eller grundförstärkningsarbeten - förspänningsarbeten - till de hustekniska arbeten hörande VVS-, el- tele- och automatikarbeten - hiss- eller annan maskinanskaffning inkl. montering - inredningsanskaffning - målningsarbetet Ur kostnadskalkyleringens synvinkel är det viktigt att man klarlägger de förpliktelser, som hör till de byggnadstekniska hjälparbetena.

Ritningar Ritningar som hör till produktplanen (tekniska handlingar) borde fås så färdiga, att man får rätt uppfattning om projektet och dess delar. Därför bör man ställa minimikrav på de ritningar och som hör till offerthandlingarna. Offertförfrågan borde innehålla åtminstone följande ritningar: Byggnadsritningar - huvudritningar 1:100 - olika våningars måttsatta arbetsritningar 1:50 - sockelritningar med yttertrappor - trappritningar - skärningar 1:50 - takfotsritningar och fönster- samt dörranslutningar - situationsplan Konstruktionsritningar - sprängningsritningar - jordschaktningsritningar - konstruktionsritningar av våningsbjälklag - typskärningar av under-, över- och mellanbjälklag - typskärningar av ytter- och mellanväggar - sockel och grundskärningar

Kostnadsberäkning_2010.pdf

8

KOSTNADSBERÄKNING 2010

10.11.2010 LN

Specialarbetens ritningar - ritningar över hur avlopp, vattenledningen, fjärrvärmen, elektriciteten osv. skall anslutas till det allmänna fördelningsnätet - dräneringsritningar - ritning av ytvattnets avledning - VVS- och el-, tele samt automatikritningar - alla ritningar som behövs för att kunna utreda de förpliktelser som ingår i de byggnadstekniska hjälparbetena.

GILTIGHETSORDNING De allmänna avtalsvillkoren för byggnadsentreprenader (RT 16-10660) definierar inbördes stridiga handlingars giltighetsordning i 13 § 1. moment: "Om innehållet i kontraktshandlingarna är motstridigt, är den inbördes giltighetsordningen för de olika handlingarnas bestämmelser, såvida inte annat föreskrivs i entreprenadkontraktet, följande: A.

Kommersiella handlingar a) entreprenadkontraktet; b) entreprenadförhandlingsprotokoll; c) föreliggande allmänna avtalsvillkor; d) anbudsbegäran och skriftliga tilläggsutredningar som givits för offerten; e) entreprenadprogrammet eller övriga avtalsvisa entreprenadvillkor; f) entreprenadgränsbilaga; g) offert; h) mängd- och måttförteckningar; i) förteckning över enhetspris på ändringsarbeten;

B.

Tekniska handlingar j) arbetsvisa kvalitetskrav och redogörelser; k) avtalsritningar; l) allmänna kvalitetskrav och arbetsbeskrivningar." Övriga bestämmelser i 13 § som är av vikt att beakta vid offertberäkningen: "4. Om kontraktshandlingarna förutom projekthandlingarna för ifrågavarande entreprenad inkluderar projekthandlingar som gäller för andra entreprenader, har den ifrågavarande entreprenadens egna projekthandlingar bättre giltighet jämfört med de övriga entreprenadernas handlingar."

"5. Om skyldighet som definieras annan handling än sådan som gäller ifrågavarande entreprenad inkluderas i entreprenaden, gäller en dylik skyldighet ifrågavarande entreprenad endast i det fall att den påvisas i de kommersiella handlingarna."

"7. Anteckningar på ritningarna som anger mått gäller före storheterna som erhålles genom mätning från ritningarna. Då innehållet i ritningarna är inbördes motstridigt skall den till sin skala mest exakta ritningen följas."

Kostnadsberäkning_2010.pdf

9

KOSTNADSBERÄKNING 2010

10.11.2010 LN

ATT BEKANTA SIG MED ANBUDSHANDLINGARNA Genast då offertförfrågan har anlänt bör den person som är ansvarig för projektets kostnadskalkylering bekanta sig med anbudshandlingarna. Ingen tid får gå till spillo.

Man börjar bekanta sig först med offertförfrågan och entreprenadprogrammet.

Ur offertförfrågan får man fram när anbudet skall lämnas in och på samma gång den tid som finns till förfogande för beräkningen.

Man bör läsa noggrant igenom entreprenadprogrammet och på samma gång skall man göra anteckningar vid de speciella ställen, som ur kostnadssynpunkt är betydelsefulla eller som kräver vidare åtgärder. T.ex. besök på byggnadsplatsen och vidare undersökningar mm.

Att bekanta sig med ritningarna sker så att varje ritning åtminstone öppnas och på samma gång jämför man den med ritningsförteckningen samt stämplar eller märker den med "anbudsritning". Först bör man gå igenom byggnadsritningarna och bekanta sig speciellt med huvudritningarna. Sedan går man igenom konstruktionsritningarna och därefter specialarbetenas ritningar.

Som mål för orienteringen bör man sätta att man skall få en allmän bild av projektet och att kunna konstatera planernas färdighetsgrad.

Efter orienteringen är det möjligt att rätt organisera och tidsätta hela kostnadsberäkningsarbetet.

FÖRFRÅGAN I offertförfrågan bestämmer man normalt den tidpunkt, inom vilken tid man skall ställa de frågor till byggherren, som anbudsgivarna har rätt att ställa för att få en förklaring på oklarheter i beräkningshandlingarna. Förfrågningar skall i allmänhet göras skriftligen.

Byggherren besvarar de ställda frågorna senast inom den på förhand uppgivna tiden. I svarsskriften har samlats alla de frågor som kommit från olika anbudsgivare, och de av byggherren givna svaren och förklaringarna.

Svarsskriften sändes åt alla, som man begärt offert av, oberoende av om denna ställt några frågor eller ej.

2.14 Preliminär arbetsplanering (TAS) Preliminär arbetsplanering (TAS) är produktionsplaneringens första skede, som utförs i kostnadsberäkningsskedet. Dess huvudbetydelse är att granska byggnadstiden samt bestämma huvudarbetsmetoderna och -resurserna för offertberäkningen.

Uppgörandet Den preliminära produktionsplaneringen uppgörs med hjälp av de delvis färdiga mängdberäkningsuppgifterna och produktplanerna.

Då man uppgör planerna bör man beakta ändamålsenligheten i rätt proportion vad beträffar delplanerna. Projektets storlek och från de normala avvikande egenskaper är faktorer, som måste beaktas, då man dimensionerar arbetsinsatsen för den preliminära produktionsplaneringen.

Kostnadsberäkning_2010.pdf

10

KOSTNADSBERÄKNING 2010

10.11.2010 LN

Den preliminära produktionsplaneringen vid ett stort specialobjekt är ingen rutinuppgift. I uppgörandet deltar företagets tekniska ledning som uppgiftsgivare och målsättare, arbetsplaneringsorganisationen som den egentliga utföraren av uppgiften, arbetschefen, som eventuellt får hand om förverkligandet eller eventuellt den ansvarige byggmästaren samt offertberäkningsavdelningen.

Till den preliminära arbetsplaneringen hör bl.a. följande planer och uppgifter: Valet av produktionssätt, huvudarbetsmetod och redskap.

Val av produktionssätt, huvudarbetsmetod och redskap skall göras med hjälp av alternativberäkningar. Då man gör valen, bör man också beakta hur de olika alternativen påverkar den totala byggnadstiden och årstidernas betydelse vid ifrågavarande arbete.

Produktionssättet kan vara antingen s.k. platsbygge av olika grader eller montering av färdiga byggnadsdelar som även kan vara underentreprenörsarbete.

Bland huvudarbetsmetodernas alternativ kan nämnas bl.a. valet av formsättningsarbetsmetod och -redskap samt utförande av betonggjutningar antingen med lyftkran eller genom betongpumpning.

Arbetsplatsorganisationen och arbetskraftsmängden.

För bestämning av kostnaderna för arbetsplatsens administration bör man klarlägga mängden av arbetsledning, personal vid arbetsplatskontoret, och dylika samt den tid de behöver för uppgiften.

För att kunna uppskatta antalet arbetsplatsbaracker, behöver man uppgifter om arbetarnas totala antal och medeltal också för under- och sidoentreprenörernas del. Vid klarläggandet av detta har valet av produktionssätt stor betydelse.

Preliminär arbetsplatsplanering.

För att kunna göra mängdberäkningen för arbetsplatsens brukskostnader mm. måste man först göra en preliminär arbetsplatsplanering.

Planen kan göras t.ex. genom att sätta ett skisspapper ovanpå situationsplanen.

Här ritar man in de vid förverkligandet erforderliga: - arbetsplatsbarackerna - arbetsplatsvägarna - tornkranar med banor - hissar - ingärdning (t.ex. med staket) - eventuella utanför tomten belägna områden som måste hyras.

Den preliminära arbetsplatsplaneringen ligger till grund för en noggrannare arbetsplatsplan, som görs innan byggandet börjar.

Preliminär generaltidsplan.

Den preliminära generaltidsplanens uppgift i offertberäkningsskedet är: Kostnadsberäkning_2010.pdf

11

KOSTNADSBERÄKNING 2010

-

10.11.2010 LN

kontroll av den totala byggnadstiden kontroll av etappmål en grov tidssättning av byggnadsskedena med hänsyn till årstiderna fastslagning av brukstider för de tunga redskapen tidsättning av arbetsplatsorganisationen och storlek.

I tidsplanen medtas 10-20 huvuduppgifter, som dimensioneras med hjälp av allmänna produktionsdata (Ratu-kartotek och -böcker) eller företagets egna efterkalkyldata.

Tidsplanen läggs fram som en streckplan, alternativt som en nätplan vars noggrannhet beträffande uppgifternas tidsättning är +/- 2 veckor. Sido- och underentreprenörernas uppgifter (aktiviteter) och deras inverkan på tidsättningen uppskattas i detta skede på basen av erfarenhet och referensdata.

2.2

Mängdberäkning

2.21 Tillämpningen av mängdberäkningsdirektivet Mängdberäkningsanvisningar för Talo-systemet är ett centralt dokument för kostnadskalkyleringen. Enligt Talo-systemet specificeras och beskrivs byggnadsdelarna som produktstrukturer med material och arbetsslag, vars mängder mäts enligt mätreglerna för arbetsslagen.

Där finns bl.a. definierat följande: 1. Mätregler för mängdberäkning av byggnadsdelarna enligt strukturen - innehållet av de i strukturen ingående byggnadsdelarna beskrivs - mätenheter anges för byggnadsdelarna - hur strukturen skall specificeras i byggnadsdelstyper.

2. Mätregler för mängdberäkning av arbetsslagen ingående i grupperna 1- 8 - innehållet av de i arbetsslagen ingående arbeten och arbetsmoment - ytterligare anvisningar om hur arbetsslagen skall specificeras vid mängdberäkningen och innehållet av de specifika arbetsslagstyperna - mätenheter som skall användas för de specifika arbetsslagstyperna.

Mängderna skall mätas som byggnadsteoretiska enligt mätreglerna. I mängderna skall inte ingå spill och t.ex. översprängning eller -grävning som t.ex. arbetsteknisk grävning. På motsvarande sätt inkluderas inte heller t.ex. monteringsstål ("arbetsjärn") i armeringsmängderna. Dessa mängder skall prissättaren ta i beaktande skilt för varje benämning (position). Mätning av mängderna görs alltid utgående från nominella mått eller anslutningsmått. Vid mängdberäkning så gäller alltid angivet mått före från ritning uppmätt mått. Som huvudregel kan anges att från mängderna avdras inte under 1 m2 stora öppningar förutom vid sådana dyra ytkonstruktioner vars anskaffning görs utgående från teoretiska mängder.

Mängderna mäts alltid från planeringsritningarna och enligt entreprenadprogrammet.

Mängderna innehåller alla de för ifrågavarande benämning erforderliga arbeten, också sociala kostnader, anskaffningar och utrustning med hjälpmaterial, material och hjälparbeten ävensom specialutrustning och ställningar. Sålunda hänförs även mottagning av material och transport till ifrågavarande benämning. I benämningen Kostnadsberäkning_2010.pdf

12

KOSTNADSBERÄKNING 2010

10.11.2010 LN

(positionen) inkluderas inte de till arbetsplatstekniken hörande arbeten, allmän utrustning eller anskaffningar.

Mängderna skrivs in i mängdförteckningen som heltal med högst tre siffrors noggrannhet. Avrundningar görs efter sammanräkning.

När det gäller mängdberäkning beträffande till arbetsplatstekniken hörande arbeten så bör man känna till de preliminära produktionsplanerna ur vilka bör framgå: - erforderliga huvudarbetsmetoder och utrustning - utrustningens och speciellt tornkranens användningstid - arbetsledningens omfattning och tidsbehov (arbetsplatsorganisationen) - arbetarnas totala mängd och medeltal - en grov tidsättning av de olika byggskedena och - eventuella etappmål.

Utgående från objektorienterad modellering (i stället för 2-dimensionell ritning) strävar man idag till att kunna ta ut allt mera mängder ur modellen i form av mängdlistor som genereras automatiskt utgående från den 3-dimensionella modellen av det kommande byggnadsverket.

2.22 Mängdberäkningsmetoder Mängdberäkningen kan utföras på många olika sätt. Den använda metoden är i allmänhet skapad av mängdberäknaren själv. För att uppnå god noggrannhet fordras det att man har god kännedom om själva byggnadsarbetet samt åratals erfarenhet, eftersom mängdberäkningen ofta måste utföras med bristfälliga handlingar som grund.

De vanligaste förekommande metoderna kan grupperas på följande sätt: 1. Mätningsmetoden: Man uppmäter de erforderliga måtten från ritningarna och utför beräkningen av prestationsmängderna med hjälp av dem.

2. Uppskattningsmetoden: Man jämför projektet, som räknas med tidigare utförda projekt. Metoden grundar sig på antagandet att en viss prestationsmängd per någon enhet eller i relation till någon annan prestationsmängd är i likadana byggprojekt konstant. Nämnda tal kallas specifika tal (t.ex. armering kg/byggnads-m3 eller kg/betong-m3).

Ifall mängdberäkningen grundar sig på specifika tal, bör det finnas en anteckning om detta i mängdförteckningen.

3. Basdelsmetoden: Man uppmäter i byggnaden en återkommande basdels (t.ex. en typisk byggnadsgrund) prestationsmängd och dessa tal multipliceras med antalet basdelar. T.ex. man räknar ett mellanbjälklags prestationsmängder för ett visst område (enhet/m2) och man multiplicerar dessa med mellanbjälklagets totala yta (m2).

Kostnadsberäkning_2010.pdf

13

KOSTNADSBERÄKNING 2010

10.11.2010 LN

Man bör inte överdriva mängdberäkningens noggrannhetskrav. Den använda metoden skall anpassas efter ifrågavarande positions betydelse och den erforderliga mätningsarbetsmängden.

2.23 Utförandet av mängdberäkningen Den detaljerade kostnadskalkylens tillförlitlighet är i avgörande grad beroende av hur mängdberäkningen lyckas. Mängdberäkningen tar också den största delen av tiden för kostnadskalkyleringen. Man har konstaterat att den tar ca 60...70 % av totaltiden för en detaljerad kostnadskalkyl.

Utförandet av mängdberäkningen innehåller följande skeden: - man gör sig bekant med offerthandlingarna - anbudshandlingarna för underentreprenörer och specialentreprenörer - precisering av nomenklatursystemet: prissättningens krav, arbetsplaneringens och anskaffningarnas speciella krav - indelning av beräkningsobjektet i delar (yttre arbeten, byggnadsstommen, kompletterande delar och inredningar) - arbetsfördelning mellan mängdberäknare, indelning enligt delprojekt eller nomenklaturen - mängdberäkningens direktiv och metoder: man bestämmer sig för mängdberäkningsdirektiv för specialfall, man väljer mätningsmetod - preliminär arbetsplanering: man väljer produktionsteknik och huvudarbetsmetod, preliminär arbetsplanering, kontroll av arbetstiden, en grov tidtabell, mätning av resurser (arbetskraft och utrustning) - kontroll av mängdberäkningen: med hjälp av specifika tal (och efter att prissättningen utförts med hjälp av kostnaderna).

Det är viktigt att man vid mängdberäkningen tar i beaktande de specialbehov som uppstår i projektets senare del. En specificering i delobjekt ökar inte väsentligt mängdberäkningens arbetsmängd. Man bör dock inte överdriva specificeringen så att mängdförteckningen blir för lång.

2.3

Prissättning

2.31 Prissättning utgående från Talo-system Prissättningen av offertberäkningsskedets mängdförteckning som kan utgöras av en byggnadsdelsförteckning eller av en produktionsförteckning som uppgörs redan i offertberäkningsskedet. Prissättningen av byggnadsdelsförteckningen positioner kan utföras med hjälp av följande; - byggnadsdelarnas strukturpriser för projektet ifråga - insatsernas strukturpriser (företagets eller för projektet framtagna) - insatsprislista för projektet ifråga.

Byggnadsdelarna strukturpriser (enhetspris) uträknas med hjälp av de erforderliga materialen (ibland arbetsskede, t.ex. fogning) och deras relativa mängder. För fastsättning och montering av materialen till en slutprodukt behövs ofta även andra Kostnadsberäkning_2010.pdf

14

KOSTNADSBERÄKNING 2010

10.11.2010 LN

insatser, speciellt då arbetsinsatser, som kan bestämmas utgående från företagets standardvärden för de olika arbetsslagen och - metoderna samt de bakomliggande insatsernas strukturpriser. Standardstrukturer för insatserna och arbetsåtgången kan man omarbeta till att motsvara produktionslösningarna i samband med prissättningen.

När man prissätter byggnadsdelens strukturpriser (enhets-) för material och arbete med insatspriser utför man s.k. insatskalkylering varigenom man erhåller enhetspriset för varje byggnadsdel.

Arbetsplatstekniken kan också prissättas utgående från insatsstrukturer.

Arbetsplatstekniska insatsstrukturer uppgörs utgående från Talo-strukturen. Som mätningsunderlag används projektets byggnads- och maskintekniska arbetenas totala arbetsåtgång och projektets storlek (laajuus) och löptid (kesto).

Flertalet av de arbetsplatstekniska kostnaderna är beroende av arbetsåtgången men också av projektets storlek beroende kostnader förekommer. Direkt beroende av arbetsåtgången är t.ex. kostnader för arbetsplatsbaracker och arbetsledning, indirekt beroende av arbetsåtgång är kostnader för lyft, arbetsmaskiner och driftstillbehör.

Företagets insatsprislista omarbetas till en insatsprislista för projektet genom att anpassa de behövliga insatser och priserna för dem lokalt genom prisförfrågan och förhandsofferter.

För större kontraktsanskaffningar t.ex. element frågas förhandsofferter.

Förhandsofferternas innehåll granskas och deras totalpris och enhetspriser jämförs med kalkyler gjorda utgående från företagets insatsprislista. Byggnadsdelarnas strukturpriser (enhets-) ändras vid behov enligt förhandsofferterna. Grunderna för förändringarna antecknas i kalkylprotokollet.

Prissättningen av produktionskalkylen sker i huvudsak enligt samma principer men i produktionskalkylen är vanligen byggnadsdelarna ytterligare uppspjälkta enligt de erforderliga arbetslagen.

2.32 Åtgångsbegrepp Kostnader uppstår då man använder sig av insatser (eller resurser i vid bemärkelse).

Vid utförande av t.ex. insatskalkyleringen av arbetsslagens enhetspriser använder man sig av arbetsåtgångsvärden bestämda utgående från tidsåtgång. Då man utför insatskalkylering av strukturpriser bör man känna till de erforderliga insatsernas åtgång (relativa mängder) samt insatsernas pris. Beroende på sättet att insamla data och användningssättet förekommer det åtgångsbegrepp på olika nivåer.

Tidsåtgångens indelning: Byggnadsarbetets tidsåtgång indelas enligt nedanstående bild. I kostnadskalkyleringen används närmast helhetstiden T4 och vid arbetsplaneringen används i allmänhet den effektiva tiden T3.

Kostnadsberäkning_2010.pdf

15

KOSTNADSBERÄKNING 2010

Grundtid T1

Metodtid

10.11.2010 LN

Metodens tilläggstid TL1

Arbetsskiftets tilläggstid TL2 Under 1,0 h långa avbrott

T2

Effektiv tid (arbetsskiftstid) T3 Arbetsplanering

Helhetstid (arbetskedestid) Kostnadskalkylering

Arbetsskedens tilläggstider Spelmån TL3-tiden

Korta enskilda arbetsskeden (T3p) och pauser enligt kollektivavtalet

T4

Effektiv tid, arbetsskiftstiden T3 är summan av metodtid och arbetsskiftets tilläggstid.

Effektiv tid (arbetsskiftstiden) används vid arbetsplaneringen.

Helhetstiden T4 som innehåller alla tilläggstider erhålles pålitligast ur efterkalkylen.

För att klarlägga alla tilläggstider förutsätts det att man använder preciserad registrering. Kölddagarna hör inte till arbetsskedens tilläggstider. Helhetstiden används vid kostnadskalkyleringen. Se även Rakennustöiden menekit.

Materialåtgångens indelning: Det s.k. spillet som begrepp är så oklart och splittrat till sitt innehåll, att man måste skapa ett mer exakt och mer målinriktat begreppkomplex för att kunna effektivera materialens användning och övervakning.

Teoretisk åtgång M2 Metodåtgång

Metodtillägg

Arbetsskedestillägg

Arbetsplatstillägg

ML2 M3

ML3

ML4

Arbetsskedesåtgång Arbetsplatsåtgång

M4

Anskaffning M5

Kostnadskalkyl

TEORETISK ÅTGÅNG M2 erhålles genom uppmätning ur handlingarna beaktande av mätningsregler i Talo 90:s mängdberäkningsdirektiv.

METODÅTGÅNG M3 är en måttlig materialåtgång, ifall man beaktar framställningsdimensionerna, och med denna mängd kan man med ifrågavarande metod utföra det planerade arbetet.

Kostnadsberäkning_2010.pdf

16

KOSTNADSBERÄKNING 2010

10.11.2010 LN

ARBETSSKEDESÅTGÅNG M4 är materialets totala åtgång i ifrågavarande arbetsskede då arbetet utföres en enda gång. Till arbetsskedesåtgången räknas de åtgångstillägg som beror på opassliga framställningsdimensioner. Däremot innehåller den inte materialtillägg för att arbetet görs på nytt.

ARBETSPLATSÅTGÅNG M5; Med arbetsplatsåtgång menas den materialmängd, som har använts vid arbetsobjektet. Den innehåller även tillägg för materialets förstörelse och försvinnande samt förnyelse.

METODTILLÄGG ML2 är skillnaden mellan metodåtgång och teoretisk åtgång.

Metodtillägget är den minsta skillnaden, som kan tänkas uppstå i något speciellt arbetsobjekt eller -skede.

ARBETSSKEDESTILLÄGG ML3 är skillnaden mellan arbetsskedesåtgång och metodåtgång. Det är ett normalt och måttligt tillägg.

ARBETSPLATSTILLÄGG ML4 är skillnaden mellan arbetsplatsåtgång och arbetsskedesåtgång. Det innehåller en onödig, t.ex. av vårdslöshet uppkommen extra åtgång.

TOTALSPILL (ML5 = ML2 + ML3 + ML4) är skillnaden mellan arbetsplatsåtgång och teoretisk åtgång. Då man använder begreppet spill menar man i allmänhet det som här definieras som totalspill.

Användningsgång är ett tal, som uttrycker hur många gånger man kan använda samma material för att framställa likadana produkter. Användningsgången kan definieras som produktiv eller teknisk beroende på materialets arbetsskedestillägg för varje arbetsskede. Ifall det inte uppstår något användningsspill, talar man om teknisk användningsgång (t.ex. storformar). Ifall det är fråga om minskande material, talar man om produktiv användningsgång (t.ex. skålningsträvaror och formfaner).

Produktiv användningsgång är ifrågavarande objekts förhållande mellan teoretisk åtgång och arbetsplatsåtgång eller m.a.o. i objektet använda materialmängder.

Vid anskaffningsplaneringen beställer man material enligt arbetskedesåtgången, eftersom då det gäller normalt material inte finns någon orsak att reservera på förhand en sådan materialmängd som kommer att stjälas. Om det ändå är fråga om svårligen erhållna material eller specialmaterial beställer man det pessimistiska värdet arbetsplatsåtgång.

I kostnadskalkylen använder man för materialåtgången ett medelvärde för arbetsplatsåtgången, för att kostnadskalkylen skall vara realistisk.

Kostnadsberäkning_2010.pdf

17

KOSTNADSBERÄKNING 2010

10.11.2010 LN

RATU-arbetsåtgångsberäkning Arbetsåtgångsberäkning utförs enligt boken Rakennustöiden menekit 2010 eller RATU-kartoteket. Åtgångsbegreppen finns beskrivna ovan.

METODBESKRIVNING: Arbetsinnehållet bör överensstämma med beskrivningen ”Työsisältö” som redogörs noggrannare i de RATU-kort till vilka det hänvisas.

Värdena på arbetsåtgången anges som enhetstider, persontimmar/mängdenhet (tth/m2, tth/st, tth/m3, tth/1000kg eller motsv.). Som mängdenhet används enheter enligt Talo-systemet. Värden anges som Ratu-värdens medeltal (tth står för arbetstid).

Arbetsåtgångsvärdena anges som medelmåttiga arbetsprestationsnivåer skilt för varje delarbete.

I RATU-boken Rakennustöiden menekit 2010 används följande arbetsåtgångsbegrepp: T3 Effektiv tid (arbetsskiftstid) som utgör summan av metodtiden och arbetsskiftets tilläggstider. Den effektiva tiden används som grund för arbetsplanering vid uppgörande av måltidtabeller. I de här tiderna förekommer en spridning som beror på bl.a. arbetsarrangemangen, arbetsmaskinernas skick, arbetsförhållanden o.s.v.

TL3 Arbetsskedets tilläggstider är minst en timme långa avbrott i arbetet, små enskilda arbetsskeden eller väntetider p.g.a. service av maskiner eller utrustning, övriga väntetider, väderlekshinder, olyckor eller motsvarande . TL3-koefficienten varierar 1,10…1,40 beroende av arbetslag, vid renoveringsarbeten är koefficienten vanligen något större. Kölddagar räknas inte till arbetsskedets tilläggstider.

T4 Helhetstiden (arbetsskedestid) innefattar alla till arbetet hörande arbetstimmar, också en timmes eller längre avbrott. Helhetstiden fås som produkten av TL3koefficienten och T3-tiden. Helhetstiden används vid kostnadsberäkningar och vid uppgörande av tidsplaner.

I boken meddelas arbetsåtgången som effektiv tid (arbetsskiftstid, T3). Dessutom meddelas arbetsskedets tilläggstidskoefficient (TL3-koeff.) i samband med varje arbetsslag.

De viktigaste faktorerna som inverkar på arbetsåtgången är beaktade med speciella koefficienter. Sådana är t.ex. arbetsmängdskoefficienten samt koefficienter som beror på projektet, byggnadstypen och vissa andra faktorer som inverkar.

Materialåtgångsuppgifterna beskriver de teoretiska materialmängderna som behövs av huvudmaterialen (M2) och det totala tilläggsbehovet (totala spillet) av materialen (metodtillägg ML2+arbetskedestillägg ML3+arbetsplatstillägg ML4), i procent av den byggnadsteoretiska mängden (M1) som beräknas från ritningarna enligt mängdberäkningsanvisningarna utgivna av Rakennustieto.

Det totala materialbehovet som används vid kostnadsberäkning är M5=M4+ML4, dvs. inkl. arbetsplatstillägget.

Kostnadsberäkning_2010.pdf

18

KOSTNADSBERÄKNING 2010

10.11.2010 LN

Det totala spillet ML5 utgörs således av summan av de enskilda spillandelarna; ML5= ML2+ML3+ML4.

Storleken på arbetsgruppen anger för vilken sammansättning på arbetsgruppen som de angivna värdena gäller.

Arbetsgruppens arbetsprestation (työsaavutus) ges som den angivna arbetsgruppens medelprestation. Arbetsprestationen är angiven som enheter per arbetsskift (tv) eller per timme (h). Man kan anse den som ett karakteristiskt värde på en medelprestation.

Användningsexempel På ett bostadsvåningshus monterar man hålbjälklag i element totalt 2000m2.

Hålbjälklagselementen är totalt 250 st. Elementens vikt är under 3 ton.

Beräknas arbetsåtgången T4 för elementmontering och fogning samt tiden för utförandet (kesto) för tidsplan och för kostnadsplanering, då monteringsgruppen består av tre elementmonterare.

Monteringens och fogningens arbetsåtgång T3 montering fogning

0,42 tth/element 0,35 tth/element

250 elem. x 0,77 tth/elem. = 192,5 tth T3 arbetsskedestiden korrigeras med arbetsmängdskoefficienten. I objektet finns 250 st element, varvid koefficienten är ca 1,03.

1,03 x 192,5 tth = 198 tth T3-tiden ändras till helhetstiden T4 med hjälp av tilläggstidskoefficienten TL3 som i detta fall är 1,10 1,10 x 198 tth = 218 tth Tiden för arbetets utförande (kesto) beräknas för en arbetsgrupp bestående av tre man, varvid arbetstimmarna per skift (tv) utgör 3 x 8 tth/tv = 24 tth/tv och tiden för arbetets utförande fås 218 tth/24 tth/tv = 9,1 tv eller ca 2 veckor.

Kostnadsberäkning_2010.pdf

19

KOSTNADSBERÄKNING 2010

10.11.2010 LN

2.33 Prissättningsprinciper Vid prissättning av benämningarna (positionerna) använder man sig av följande allmänna principer: 1.

2.

3.

4.

För varje strukturpris måste man alltid använda enhetspriser för både arbete och material eller alternativt underentreprenader (anskaffningar).

Enhetspriset för en byggnadsdel bör innehålla endast de insatser (arbete och/eller anskaffningar) på vilka byggnadsdelens mängdvariationer inverkar.

Arbetets enhetskostnad skall i arbetsskedestiden innehålla endast de yrkes- och byggnadsarbetsinsatser, som ingår i arbetsinnehållet och vars mängd förändras proportionellt då strukturens mängd förändras och som inte räknas som arbetsplatstekniska kostnader.

Materialens enhetskostnader skall bestå av nettopriser, till vilka man tillägger transportkostnader till arbetsplatsen.

Kostnadskalkylen prissättes enligt s.k. dagens pris. Det är nödvändigt att man noggrant definierar prisnivån, för att kalkylerna skall bli jämförbara.

2.331 Källmaterial för prissättningen De viktigaste prissättningsmetoderna och deras tillämpning - Efterkalkylstatistik: Ur efterkalkylen som uppgjorts på basen av utförda projekt, kan man ta fram förverkligande data, och man bör då beakta följande saker: - svårighetsgraden och frekvensen, kvalitetskrav; - storleksordning; - arbetsmetod och arbetsredskap och maskiner; - arbetsplatsens arrangemang, förhållanden och arbetsledningens nivå; - korrigeringen av medeltimförtjänsten så att den motsvarar ifrågavarande ort; - korrigering av medeltimförtjänsten så att den motsvarar dagens kostnadsläge.

Statistiken kan användas i prissättningen ifall man inte har tillgång till andra uppgifter (t.ex. vid prissättning av arbetsplatsteknikens kostnader) - Ackordprissättning: Att kunna uppskatta arbetskostnaderna med hjälp av ackordprissättning, förutsätter att man känner till hur ackorden beräknas med hjälp av kollektivavtalets ackordprissättning och dessutom hur stor del hjälparbete det behövs.

Ett arbetes enhetspris, som beräknas med hjälp av ackordprissättning, består av följande delkostnader: - ackordarbetet, grundpriset mk/enhet, enligt kollektivavtalet och tillägg mk/enhet eller i % på grundpriset; - ackordgruppens timarbete, i % av hela arbetet; Kostnadsberäkning_2010.pdf

20

KOSTNADSBERÄKNING 2010

10.11.2010 LN

- Enhetstider:

biträdande yrkesarbete, i % av hela arbetet; hjälparbete, i % av hela arbetet, h/enhet x €/h eller €/enhet.

I prissättningen använder man sig av tidsenliga enhetstider och motsvarande medeltimförtjänstkoefficienter. Arbetets enhetskostnad bildas då på följande sätt: h/enhet x kk x MTFK x MTF = €/enhet kk = korrigeringskoefficient MTFK = medeltimförtjänstkoefficient MTF = medeltimförtjänst

Enhetstiderna föråldras relativt långsamt. Däremot är det mycket tungt att upprätthålla ett kartotek med enhetskostnader. Metoden förutsätter att man uppskattar arbetsplatsens medeltimförtjänst. Därför bör man oavbrutet följa med medeltimförtjänstens utveckling.

Medeltimförtjänstkoefficienten kan uträknas per huvudtitel enligt Talo-systemet.

- Uppskattning:

Uppskattning blir man tvungen att tillämpa då annan exakt information saknas.

- Produktionsdata och standarder: Åtgångstandarder används vid utformandet av arbetets enhetskostnad i princip på samma sätt som enhetstiddata.

2.332 Prissättning av anskaffningskostnader

Materialkostnader Som grund för prissättningen kan vara: - Efterkalkylstatistik: Ur efterkalkylen får man användningsbara data endast om förbrukningen av hjälpmaterial och allmänna materialkostnader samt några få byggnadsmaterial.

- Materialåtgångs- och priskataloger: Leverantörernas priskataloger, med uppgifter om rabatter utgör en central priskälla för materialkostnader.

- Leverantörsbetjäning: Det pålitligaste sättet att skaffa prisuppgifter är att göra förfrågningar direkt till leverantören. Detta sätt används vid stora leveranser.

- Beräkning och uppskattning: För att få reda på åtgången av olika material per prestationsenhet kan man bli tvungen att utföra noggranna specificerade beräkningar, varvid det ibland blir fråga om såväl beräkning som uppskattning.

Kostnadsberäkning_2010.pdf

21

KOSTNADSBERÄKNING 2010

10.11.2010 LN

- Produktionsdata och standarder: Ur åtgångsstandarder erhåller man data för bildandet av materialets enhetspris: - materialslag - materialåtgång - materialspill - användningsgånger

Underleverantörskostnader Som beräkningsgrund för främmande (utomstående) tjänster kan man använda: - Efterkalkylstatistik: Ett lämpligt uppbevaringssätt av offert-, avtals- och faktureringsdokument, gör det möjligt att använda dem vid motsvarande nya projekt.

- Priskataloger: En systematisk upprättad och uppdaterad prislista eller -katalog underlättar prissättningen.

- Anbudsförfrågan: Redan vid mängdberäkningsskedet kan man skicka erforderliga ritningar och beskrivningar, med vars hjälp en underleverantör kan beräkna en offert.

Kostnader för egna tjänster Kostnader för egna tjänster består av t.ex. interna hyror €/tidsenhet för utrustning och maskiner. Man upprätthåller i företaget en priskatalog över egna tjänster, som granskas årligen.

2.333 Användningen av prissättningskällor Prissättningen kan således grunda sig på: - statistiska data - standardvärden - referensdata - leverantörsdata Statistiska data lämpar sig för enhetliga och frekventa byggnadstyper och littreringstitlar. Statistiska data kan användas för mängder för vilka det inte finns andra data. Då man använder referensdata söker man upp ett motsvarande objekt, vars efterkalkyldata man använder som sådana i prissättningen. Olika titlars data får inte tas ur efterkalkyler från olika referensobjekt. Ett detaljerat standardvärde grundar sig på utförd undersökning och är därefter ställt som mål för företaget.

Kostnadsberäkning_2010.pdf

22

KOSTNADSBERÄKNING 2010

10.11.2010 LN

2.334 Prissättning Om prissättaren är en annan person än den som utfört mängdberäkningen, så bör han innan han påbörjar prissättningen bekanta sig med handlingarna och den preliminära arbetsplaneringen. Till prissättarens uppgifter hör då också att införskaffa anbud av underentreprenörer och specialleverantörer.

I kostnadskalkylen prissättes varje insats (kostnadstyp) skilt för sig. Därför bör man göra de preliminära besluten om underleveranser i samband med den preliminära arbetsplaneringen. Arbetskostnaderna prissättes helst med hjälp av h/enhet och €/h.

I samband därmed uträknas timåtgången.

För att undvika fel i storleksklassen följer man följande beteckning av tal, då man prissätter: - prestationsmängd heltal - h/enhet 2 decimaler - €/enhet 2 decimaler -h heltal - € totalt heltal

2.4

Kontroll av och felkällor i kostnadsberäkningen

2.41 Kontroll av kostnadsberäkningen Man bör göra ett sammandrag av kostnadsberäkningen. En ändamålsenlig specificering av sammandraget enligt Talo-systemet är antingen i objektdelar eller i huvudgrupper (järjestelmät), vid behov även i byggnadsdelar.

Ett centralt medel vid kontrollen är de s.k. parametrarna. Som parametrar används för hela byggprojektet €/enhet (€/bm3, €/bm2 och h/bm3) och dessutom Talo-systemets objektdelars eller huvudgruppers (vid behov även byggnadsdelars) kostnader per enhet samt ifrågavarande delars procentuella fördelning eller kostnadsfördelning. Som andra parametrar kan man använda specifika tal för de viktigaste mängderna (form-m2/bm3, betong-m3/bm3) närmast för att kontrollera mängdberäkningen. Kontrollen sker genom att jämföra uppgifterna med statistik eller referensobjekt.

2.42 Fel i kostnadsberäkningen Kostnadsberäkningen består nästan helt och hållet av felaktiga tal (måttonoggrannhet, utgångsantaganden osv.) men delvis upphäver de varandras inverkan. Felkällorna kan grupperas t.ex. på följande sätt: - någon kostnadspost fattas helt och hållet - fel i prestationsmängden - fel i enhetskostnad - feltolkning av planeringen - bristfällig arbetsplanering.

Kostnadsberäkning_2010.pdf

23

KOSTNADSBERÄKNING 2010

10.11.2010 LN

I all uppskattning ingår felmöjligheter. Felens storlek minskar då man använder noggrannare metoder. Helhetsbildens och kontrollens betydelse får man ej underskatta. En del av felen härleds från orsaker, som varken mängdberäkningen eller prissättaren kan påverka. Sådana är speciellt planeringens bristfällighet samt fel som härleder sig från förändringar i de externa förhållandena.

2.5

Utnyttjandet av kostnadsberäkningen

2.51 Kostnadsberäkningen som informationskälla Kostnadsberäkningens primära uppgift är att vara en grund för offertens innehåll.

Kostnadsberäkningen är ändå ett viktigt dokument för projektets teknisk-ekonomiska genomförande. Det innehåller: - objektets arbetsinnehåll - objektets anskaffningar - produktionsbeslut - metodval - huvuddelen av objektets kostnadsbudget.

Kostnadsberäkningens huvuduppgift var att definiera särkostnaderna som uppstår för företaget från objektet. Som ett annat mål bör man se uppgörandet av kostnadsberäkningen till en handling som utgör en informationskälla för företagets övriga verksamhet bl.a.: - målsättningen - produktions- och arbetsplaneringen - planering och utförande av anskaffningar - företagets budgetering.

Kostnadsberäkningen kan användas som en minneslista och jämförelsematerial samt dessutom erhåller man specifika tal för nya beräkningar. Dess uppgifter kan användas vid uppgörandet av enhetskostnadstabell samt vid prissättningen av ändrings- och tilläggsarbeten.

2.52 Kostnadsberäkningen som utgångsvärde för arbetsplaneringen Projektets arbetsplanering indelas i olika stadier och sker med olika noggrannhet och för olika tidsperioder. För att få igång arbetet är allmän planering viktig. I den allmänna planeringen ställer man mål för tiden och resurserna och det viktigaste utgångsvärdet för den allmänna planeringen är kostnadsberäkningen.

I den allmänna planeringen borde man klarlägga åtminstone projektets ordningsföljd för utförandet, tidsbehovet för de olika byggnadsskedena och de olika arbetsskedenas resursbehov samt projektets totalresursbehov och deras fördelning i tiden.

Arbetsplaneringen förutsätter bl.a. att man uppgör en skild mängdberäkning för projektets olika byggnader i mängdberäkningen bör man skilja på de olika delarnas mängder Kostnadsberäkning_2010.pdf

24

KOSTNADSBERÄKNING 2010

-

10.11.2010 LN

prissättningen skall göras enligt de olika kostnadstyperna, och man försöker tidsätta arbetstiden så noggrant som möjligt samt fäster speciell vikt vid hur arbetet kommer att utföras (underleveranser).

I den allmänna planeringen räcker det i allmänhet att man dimensionerar de kritiska arbetena.

2.53 Kostnadsberäkningen som utgångspunkt för anskaffningsverksamheten Ur hela beräkningens synvinkel innehar anskaffningskostnaderna i allmänhet i husbyggnadsproduktionen en central ställning eftersom de utgör ca 60-70 % av totalkostnaderna. I allmänhet utgör några leveranser redan den största andelen.

Leveranserna är således ur beräkningens noggrannhets och hur hela projektets ekonomiska synvinkel avgörande.

I kostnadsberäkningen klarlägger man de i projektet ingående leveranserna och i samband med det: - klarlägger man anskaffningarnas storlek - materialets och tjänsternas kvalitetskrav samt - man begär in anbud på de viktigaste anskaffningarna.

En väsentlig svårighet vid användandet av kostnadskalkylen utgör positionsmängdens och anskaffningsmängdens differens. Differensen beror på tilläggsåtgång och användningsgånger. Mängdberäkningsdirektiven förutsätter användandet av teoretiska prestationsmängder och att man tar i beaktande tilläggsåtgången vid prissättningen.

Oftast ansvarar arbetsplatsorganisationen för den mängd som skall beställas.

Kostnadsberäkningens mängder borde vara så tillförlitliga, att de duger vid anbudsförfrågan och som kontroll för den slutliga mängd som skall beställas. I samband med kostnadsberäkningen kan man uppgöra skilda listor uttryckligen för anskaffningsverksamhetens skull och använda den hopräknade summan i beräkningen.

Planeringen av anskaffningarna hör nära ihop med produktionsplaneringen. Denna kan indelas i två noggrannhetsnivåer: allmän planering och beställningsplanering.

Målet för allmänna planeringen av anskaffningarna är: definiera anskaffningarnas omfång gör upp ett tidsschema för anbudsförfrågan, beställning och leveranser ge en bild av deras storlek besluta sig för arbetsform (underleverans, eget arbete).

Anskaffningarnas beställningsplanering borde göras i samband med arbetets allmänna planering innan arbetet påbörjas. För kontrollens skull borde man prissätta anskaffningarna så specificerat, att de gjorda beställningarna och leveransavtalen kan jämföras med beräkningarna. I prissättningen borde man specificera anskaffningshelheten (t.ex. fönster: snickerifabriken/beslag, tätning och ytbehandling).

Kostnadsberäkning_2010.pdf

25

KOSTNADSBERÄKNING 2010

10.11.2010 LN

Kommenterad källförteckning: Talo 90 –ryhmä, Rakennustieto Oy, Helsingfors: Talo 90 –nimikkeistö Yleisseloste Talo 90 Määrälaskentaohje Rakennustekniset työt Talo 90 Rakennuskustannusten laskentaohje Rakennustekniset työt De ovan nämnda Talo 90 –anvisningarna innehåller de grundläggande anvisningarna för systemet och kodningen samt mängdberäkningen och kostnadsberäkningen för byggnadstekniska arbeten. Talo 90 är fortsättningsvis i användning inom byggnadsbranschen, men en succesiv övergång till Talo 2000 är på gång.

Haahtela-kehitys Oy, Rakennustietosäätiö RTS Rakennustieto Oy, Helsingfors 2008: Talo 2000 –nimikkeistö Yleisseloste Anvisningen beskriver allmänt Talo 2000 –systemet samt objekt-, produktions-, byggnadsmaterial- och utrustningskoderna samt deras användning (kallas också för Talo –metoden).

RT-kortisto, Rakennustieto Oy (www.rakennustieto.fi): Talo 2000 Hankenimikkeistö 2008 Rakennusosat (RT 10-10918) Talo 2000 Tuotantonimikkeistö (RT 10-10963) RT-korten beskriver Talo 2000 systemets användning utgående från objektkoderna och byggdelarna samt produktionskoderna.

Talonrakennusteollisuus ry, Rakennustietosäätiö RTS Rakennustieto Oy, Helsingfors: RAKENNUSTÖIDEN MENEKIT 2010 Ratu Ratu–publikationen som innehåller åtgångsuppgifter för såväl nybyggnads som renoveringsarbeten används allmänt vid bestämmande av arbets- och materialåtgång för kostnadskalkylering och arbetsplanering inom byggnadsbranschen.

Rakennuksen tietomallinnus (BIM) (www.senaatti.com) Senatsfastigheters förklaringar, krav och anvisningar rörande objektbaserad avbildning av byggnader (Building Information Modeling) som ett verktyg för att bättre samordna ritningsproduktion och mängdberäkning.

Kostnadsberäkning_2010.pdf

26