Plannja Magazine #1 2009

a r m ktu e t ite k Ar

produktinformation & inspiration från Plannja

Nyheter: NYTT DYKCENTER MED SPA I POLEN

Fokus: NORGE BYGGER TROTS SVAG KONJUNKTUR

Intervju

Plåt är nyckeln till framtidens arkitektur anser plåtinnovatören William Zahner och stärnarkitekten Kengo Kuma.

Möjligheternas material

Nyheter: Tv-reklam sänds under Roomservice

nyheter från Plannja: – Rumäniens största byggmässa – THON HOTEL GARDERMOEN - HOTELL MED FLYGPLATSKÄNSLA – Steel house I TOKYO är privatvillan med plåtfasad

a

detalj

Trappan i 6-millimeter tunn metall finns i Kengo Kuma & Associates privatvilla Steel house i Tokyo. Ytterväggarna består av tunn korrugerad plåt och är bärande men med beläggning på innersidan för att skapa en mjukare känsla.

Läs mer på sidan 16.

FOTO: Mitsumasa Fujitsuka

inspiration

MJUK SOM STÅL

Innehåll

Utveckling i tuffa tider Lågkonjunkturen dominerar verkligheten för de flesta av oss just nu. De tuffa tiderna möter vi genom att aktivt utveckla Plannja. Efter den omstrukturering som vi nu genomför ska vi stå starkare än någonsin. Plannja har idag produktion på sju platser i Europa. Nu utvecklar och specialiserar vi vår verksamhet på alla de här platserna

“Genom långa samarbeten skapar vi oslagbara lösningar oavsett konjunktur.” med ett samlat grepp. Den största förändringen är att allt mer produktion samlas i Järnforsen i Småland, Sverige, samtidigt som vi utvecklar ett teknikcentrum i Luleå. Tyvärr försvinner arbetstillfällen på en del platser.

Detta är oerhört tuffa beslut och vi gör allt för att ta så väl hand om dem som drabbas som möjligt. Samtidigt skapas nya arbetstillfällen i Järnforsen.

Vår målsättning är att fortsätta jobba i nära samarbete med dig som är kund hos oss.

Vi vet att långa samarbeten utvecklar både vår och er verksamhet. Genom att vi arbetar med utveckling av leveranser och produkter tillsammans, skapar vi oslagbara lösningar, både i låg- och högkonjunktur!

Plannja Detalj Trappa i Kengo Kumas Steel house

2

Välkommen till Plannja Magazine Ledare och innehåll

3

Nyheter från Plannja Unik takprofil till bandyarenor Ny leverantör av taksäkerhet Rumäniens största byggmässa

4

Projekt Luleå Hockeys nya arena Nya industrilokaler i Sverige Nytt dykcenter i Polen

6

Aktuellt Intervju med Kengo Kuma och William Zahner - plåt skapar framtidens arkitektur

8

Svenska nyheter Ny säljchef plåtslageri Plannja servar småbyggarna Plannja Steinwalls levererar till koncepthus

12

Fokus Norge Unika utmaningar för plåtbranschen i Norge

13

information

fokus

inspiration

Aktuellt

Anders Berg, vd Plannja

Redaktionen Ansvarig utgivare: Anna Källström Produktion: Redaktörerna www.redaktorerna.se Redaktör: Mikael Feldbaum Grafisk form: Vendela Nylund, Jenny Skogvoll Medverkande: Tobias Hammar, Niklas Bernstone, Karin Cedronius Repro och tryck: Markaryds grafiska Kontakt: plannjamagazine@redaktorerna.se Omslagsfoto: Jay Pritzker Pavilion i Chicagos Millennium Park ritad av Gehry Partners, LLP med metallarbete från A. Zahner Company Plannjas adress: Plannja AB, marknadsavd.

971 88 Luleå, Sverige Telefon växel: 010-516 10 00

MÄSTARMÖTE. Plåtguruerna William Zahner och Kengo Kuma föreläste på branschdagen Plåt 09.

Plannja Magazine intervjuade dem om arkitekturens framtid. Läs mer på sidan 8.

4

nyheter från Plannja: – Fjäll och fjordar kräver infrastruktur i Norge – Stor byggmässa i Rumänien 3

Nytt från Plannja

NYHETER

Den bärande takprofilen Plannja 200M har gjort succé i bandyhallarna eftersom den klarar spännvidder på upp till 11 meter.

världsmästare på bandyarenor

Det råder bandyfeber i Sverige.

Intresset för sporten är stort, inte minst efter Sveriges framgångar i VM. Runtom i landet byggs det nu flera bandyhallar och multiarenor. Och allt fler har upptäckt Plannjas bärande takprofil som klarar spännvidder på upp till elva meter. text Karin Cedronius

Till de pågående byggena Arena Vänersborg och Slättbergshallen i Trollhättan, valde man precis som i Edsbyns och Sandvikens arenor, att bygga de stora arenataken av Plannjas bärande takprofil 200M. Gemensamt för samtliga bandyhallar och multiarenor är att de har enorma takytor, med stor spännvidd, som måste täckas. Takprofilen klarar spännvidder på upp till elva meter genom att mikrorillor valsas i plåten innan den profileras, en metod som Plannja är ensamma om. Tillverkningsmetoden gör att man kan uppnå en enorm styrka trots tunnare plåt. Dessutom är plåten perforerad vilket bidrar till bättre akustik i hallarna.

– Normalt har en plåtprofil flera profiltoppar. Plannja 200M har bara en bred överfläns. Därför lämpar den sig speciellt bra att perforeras för att tillsammans med takisoleringen dämpa skarpa ljud och efterklanger och ge en god ljudabsorption till låg kostnad, säger Plannjas försäljningschef Sixten Nettrander.

Arenan i Vänersborg är inne i slutskedet,

medan projektet med bandyarenan i Trollhättan startar i april och beräknas vara klart i augusti lagom till bandysäsongen startar.

Det rör sig om imponerande ytor. Taket på arenan i Trollhättan har en spännvidd på 10,7 meter och i Vänersborg är den 10,2 meter. Plannja levererar 12 000 kvadratmeter bärande takprofil Plannja 200M till vartdera projektet samt 6 500 kvadratmeter Plannja Panel till väggar i Slättbergshallen. •

TaksÄKERHET från CW Lundbergs Den 1 april bytte Plannja leverantör av takskydd. Numera säljs det svenska företaget CW Lundbergs sortiment som omfattar bra produkter för såväl profilerade som bandtäckta tak.

Produkterna är ett komplett sortiment för takskydd med stegar, snörasskydd med mera. •

ARENA Vänersborg Entreprenör: Stålab i Trollhättan Arkitekt: Nylin & Myhrberg AB Konstruktör: Integra Engineering AB Material: Plannja 200 bärande takprofil SLÄTTBERGSHALLEN I Trollhättan Entreprenör: Sefa Byggnads AB Arkitekt: Contekton Arkitekter Fyrstad AB Konstruktör: Flygfältsbyrån i Vänersborg Material: Plannja 200M bärande takprofil, Plannja Panel

Papperspåse

– oväntad succé på Construct Expo

I mars deltog Plannja för tredje gången i Rumäniens största byggmässa Construct Expo på Romexpo i Bukarest. Miljövänliga papperspåsar kom att bli en varumärkesframgång.

Luleå Hockeys

arena byggs om text Karin Cedronius

text MIKAEL FELDBAUM

– Construct Expo är en viktig mötesplats för fackfolk och entreprenörer på marknaden.

Vi gav ett proffsigt bemötande och skapade en bra atmosfär i vår monter, säger Nicola Bucaciu, Plannjas vd i Rumänien, som tror att rumänerna nu fått upp ögonen för Plannjas kvalitetstämpel. ”Construct Expo” är mässan för företag inom byggbranschen i Rumänien. Den äger rum på Romexpo, ett mässområde som har funnits sedan 1950 och vuxit i storlek och besökarantal varje år. För tillfället är mässan 70 000 kvadratmeter stor. På cirka 20 000 kvadratmeter samlades över 400 företag från 19 olika länder för att visa upp sina varumärken.

Plannja fyllde 100 kvadratmeter med ren design och 17 personer från Plannja Rumänien.

De största aktörerna på den rumänska marknaden, MegaProfil, BelProfile, Pruszinski

och Lindab och Ruukki var alla på plats på mässan. De stora medierna bevakade mässan och Plannja lyckades knipa lite extra uppmärksamhet med Plannja-påsar i papper. Plastpåsar var nämligen förbjudna på mässan av miljöskäl och inte många företag hade hängt med i svängarna och erbjudit alternativa påsar.

Plannja är stora på takpannor i Rumänien och satsar nu offensivt på att bygga egen produktion i Rumänien med målsättningen att ta ytterligare marknadsandelar.

Mest efterfrågat i montern var takpannan Plannja Regola och höga industri-profiler. Även planplåt och takavvattning var efterfrågat.

– Kunderna och återförsäljarna imponerades av en snygg monter och en hög nivå på presentationen. Jag tror att vi kan förvänta oss ett ökat intresse för Plannjas produkter efter den här mässan, säger Nicola Bucaciu. •

Nu ska Luleå Hockeys hemmaarena byggas ut och få fler loger, fler omklädningsrum och en ny foajé. Bakom omoch utbyggnaden ligger Plannjakunden Nåiden Bygg från Luleå.

Projektet i Luleå är omfattande och innebär bland annat att man höjer arenans tak med 4,5 meter, för att få fler våningsplan, en ny ståplatsläktare och plats för fler företagsloger längs med arenans norra sida.

Takhöjningen är en mycket komplex uppgift som kräver inte mindre än 40 specialdomkrafter för att höja det 6 000 kvadratmeter stora taket som väger cirka 900 ton. Taket höjs bit för bit, genom att man kapar pelarna i hallen och lyfter en del av taket i taget, inifrån. Materialet i det nya taket är Plannjas bärande profil 111.

Till ytterväggarna används Plannja Panel 150 isolerade med mineralull.

– Vi har ett mångårigt och mycket bra samarbete med Plannja. De är noggranna och har kompetensen inom de egna leden, vilket är en stor fördel. Jag uppskattar även Plannjas snabba respons och korta kommunikationsvägar, säger Leif Sundström, entreprenadingenjör på Nåiden Bygg.

Ombyggnadsprojektet startade i januari 2009 och arenan beräknas vara klar när hockeysäsongen startar i september. • COOP ARENA I LULEÅ

I lågkonjunkturen efterfrågar de rumänska företagen stabila leverantörer som klarar leveranserna felfritt trots konjunkturen. På Plannja i Rumänien har man märkt ett ökat intresse sedan mässan och tror att det beror på att Rumänien, som är Plannjas nyaste marknad, fått upp ögon en för Plannja som en stabil leverantör.

Plannjas miljövänliga papperspåsar satte företaget på kartan när övriga leverantörers påsar inte levde upp till miljökraven.

Totalentreprenör: Nåiden Bygg AB Beställare: Luleå kommun Arkitekt: Tirsén & Aili Arkitekter Material: Plannja panel 150 till väggar, bärande profil 111 till taket

5

PROJEKT

NYHETER

Företagandet blomstrar i Borlänge Under förra året samarbetade Plannja och entreprenören ByggPartner i Dalarna flitigt.

Bland annat uppförde ByggPartner fem större industrilokaler åt Borlänge kommun med Plannjas takplåt och panel. text Karin Cedronius

Industrilokalerna hyrs ut av Borlänge kommuns fastighetsbolag, Hushagen, till ett antal olika industriföretag och ligger i Åselby industriområde samt i Romme. Plannja levererade hela 16 000 kvadratmeter bärande takplåt Plannja 111, och 13 000 kvadratmeter Plannja Panel. Två av lokalerna har även utsmyckats med liggande Plannja Sinusprofil 51. Förutom materialleveranserna till projekten står Plannja också för projektering av materialspecifikationer och monteringsritningar.

– Vi har haft ett regelbundet samarbete med ByggPartner i Dalarna under många år.

Eftersom vi arbetat ihop länge vet vi hur de vill ha sina projekt och leveranser upplagda, säger Bengt Ericsson, försäljningsingenjör på Plannja i Borlänge.

Förutom de fem större industrifastigheterna har ByggPartner i Dalarna och Plannja även samarbetat kring ett par mindre fastigheter åt Falu Energi under 2008.

– Vi har haft ett gott samarbete med Plannja under åren. De är en helt igenom proffsig leverantör. Det är aldrig några problem vid eventuella reklamationer eller kompletteringsleveranser. Ur ett miljöperspektiv känns det dessutom naturligt att använda Plannja, vilket för oss i Dalarna innebär korta leveranser och en utmärkt service, säger Mats Wellhardh, inköpschef på ByggPartner i Dalarna.

ByggPartner i Dalarna verkar i dag inom områdena byggentreprenad, byggservice och fastighetsutveckling i Dalarna, Mälardalen och Stockholm. • industrilokalerna i Borlänge Entreprenör: ByggPartner i Dalarna Arkitekter: Mondo Arkitekter (Åselby och Sör Romme), A-sidan arkitekter samt Ramböll.

Brukare: Borlänge kommuns fastighetsbolag Hushagen Material: Plannja 111 bärande

ByggPartner i Dalarna arbetar med byggentreprenad, byggservice och fastighetsutveckling i Dalarna, Mälardalen och Stockholm. Här uppförs industrilokaler i Borlänge.

Nytt dykcenter i Kościeżyna

ADIB gläder sig åt storprojektet åt verkstadsföretaget Swenox som producerar avgaskomponenter och katalysatorer åt lastbilsbranschen.

I Kościeżyna i norra Polen växer ett nytt dykcenter fram. I slutet av 2009 ska de första gästerna välkomnas här. Förutom pool ska här finnas gym, spa och ett medicinskt center på totalt 2 623 kvadratmeter.

Väggarna byggs med betong och det elliptiska taket av Plannja bärande profil 111 är tätat med mineralull, har dubbelt plåttak, det vill säga stående fals, eller standing seam, och hålls uppe av träbjälkar. • DYKCENTER I Kościeżyna Material: Plannja profil 111 med dubbelt plåttak stående fals i kulör 6015.

Entreprenör: Elwoz Sp a o.o.

Arkitekt: Grzegorz Formella på Stalprojekt.

Träbjälkar håller uppe dykcentrets elliptiska tak av profilen Plannja 111 tätad med mineralull.

Lastbilsdelar från Nyköping

Trots härjande lågkonjunktur finns det ljusglimtar även i byggbranschen, som entreprenören ADIBs stora industrifastighet åt Nyköpings kommun. text Karin Cedronius

I en företagspark på Arnö strax söder om Nyköping uppför ADIB Industribyggen just nu en stor industrifastighet, som när den står klar vid årsskiftet 2009/2010 ska inhysa verkstadsföretaget Swenox, som tillverkar avgaskomponenter och katalysatorer åt lastbilsindustrin.

Byggnaden mäter åtta meter i takhöjd och har yttermåtten 144x144 meter. Den kommer att inrymma både Swenox huvudkontor och företagets hela produktionsanläggning för komponenter till den tunga fordonsindustrin. Till byggnaden har Plannja levererat 22 000 kvadratmeter bärande tak, Plannja 111, 5500 kvadratmeter Plannja 45 till skärmtak, 5000 kvadratmeter Panel yttervägg samt 2000 kvadratmeter Panel innervägg.

– Detta är ett stort projekt för ADIB, vilket är roligt, speciellt i dessa tider. För oss är det extra viktigt att få ett helhetsgrepp om prisbilden från våra materialleverantörer,

vilket vi får av Plannja. Vi har samarbetat i många år och är mycket nöjda med Plannjas service och leveranser, säger Björn Hellström, delägare i ADIB. ADIB Industribyggen arbetar som byggledningsföretag och totalentreprenör och har förutom industrifastigheten uppfört ett antal stora fastigheter i Nyköping och Jönköping med omnejd. • INDUSTRIFASTIGHET I NYKÖPING Totalentreprenör: ADIB Industribyggen Beställare: Nyköpings kommun Arkitekt: Böving och Kinnmark Arkitektkontor Brukare: Swenox Material: 22 000 kvm Plannja 111, 5500 kvm Plannja 45, 5 000 kvm Plannja Panel yttervägg samt 2 000 kvm Plannja Panel innervägg.

7

PLÅTARKITEKTUR

fokus

Plåt är ”Du kan färga det, forma det, perforera det, förändra dess ytstruktur – mängden av möjliga variationer gör plåten mer än något annat material till ett konstnärligt medium” William Zahner

Jay Pritzker Pavilion i Chicagos Millennium Park ritad av Gehry Partners, LLP med metallarbete från A. Zahner Company och Kengo Kuma & Associates Nagasaki Prefectural Art Museum

nyckeln

till framtidens arkitektur

Mjukt, komplext, föränderligt. För William Zahner och Kengo Kuma, två av arkitekturhimlens allra starkast lysande stjärnor, är plåt mer konst än byggnadsmaterial.

Båda är överens om att plåtens flexibilitet gör den till själva grundråvaran i framtidens arkitektur.

Text: Tobias Hammar Foto: Niklas Bernstone

V

i möter dem på Plåt09, den svenska plåtbranschens årliga mässa som detta år förlagts till Chalmers tekniska högskola i Göteborg. För de flesta arkitekturintresserade är deras namn välkända.

William Zahner är amerikanen vars företag, A. Zahner Company, i över hundra år tänjt gränserna kring arkitektoniska metaller.

Bolaget arbetar med konsultation, konstruktion, design och tillverkning av plåtfasader och har under de senaste decennierna, i nära samarbete med världsberömda arkitekter som Frank Gehry, Daniel Libeskind och Zaha Hadid, tagit fram många av världens främsta och mest innovativa plåtfasader.

Kengo Kuma är den prisvinnande japanske arkitekten som med verk som Nagasaki Prefectural Art Museum, Lotus House och Chokkura Plaza nått en status som världsledande inom postmodern, minimalistisk arkitektur.

Båda motiverar sin fascination inför plåt

med ett och samma ord: möjligheter.

– Det finns inga andra material som kan bearbetas på samma sätt som metall. Du kan färga det, forma det, perforera det, förändra dess ytstruktur – mängden av möjliga variationer gör plåten mer än något annat material till ett konstnärligt medium, säger William Zahner, och får medhåll av Kengo Kuma: – För mig är plåt i första hand ett material som kan skapa lätthet och transparens. Det som gör det så bra är att det också kan användas för att förstärka andra, naturliga byggnadsmaterial.

Vilken roll spelar plåten i dagens moderna arkitektur?

WZ: I vårt arbete har utmaningen länge varit att skapa former av våra byggnadsmaterial som går bortom de linjära begränsningarna i den traditionella arkitekturen. De fyrkantiga byggnaderna, helt enkelt. Dagens moderna datorteknik gör det möjligt att

Gränsen mellan arkitektur, design, textil och möbler kommer att suddas ut allt mer, tror Kengo Kuma som deltog i Plåt09.

skapa flytande former på ett sätt som förr var betydligt svårare att uppnå. Det här är en utveckling som också går hand i hand med innovationerna inom till exempel rymdindustrin.

KK: På 1900-talet härskade den fyrkantiga geometrin. ”Hårdhet” var ett genomgående tema i designen av byggnader. Nuförtiden försöker alla snarare skapa mjukhet i former

Foto: Daici Ano

Foto: XXXXXXX

9

fokus

Hallå där…

Fredrik Edfast,

utvecklingschef på Plannja

Mästarmötet. William Zahner och Kengo Kuma är ense om metallens avgörande betydelse för arkitekturen.

och linjer. Det handlar inte bara om form, utan lika mycket om förhållandet mellan olika rum och sektioner. Plåt och metall är själva förutsättningen för att uppnå just den här mjukheten – och jag tror att vi bara har sett början på den här trenden.

Plåt har gjort en anmärkningsvärd ”klassresa” från att ha varit ett utpräglat industriellt och praktiskt byggmaterial till att mer och mer användas för estetiska ändamål.

Varför, tror ni?

WZ: Många designers har börjat plocka upp idéer och lösningar från till exempel konst-, mode- och smyckesvärlden och börjat applicera dem på arkitektur. Det ger fasader och byggnader som inte liknar någonting annat. Det här är en ”resa” som möjliggjorts just av plåtens flexibla egenskaper. Det är lite som att gå tillbaka och plocka upp det som gjorts på andra områden och sedan lyfta fram dem inom arkitektur.

KK: Det intressanta med plåt är att det kan användas både som struktur- och ytmaterial. Länge menade arkitekterna att metallen bara var en del av grundstrukturen precis på samma sätt som betongen. Men nu kan metallen vara både yta och struktur och därmed skapa helt nya förhållanden mellan interiör och exteriör och mellan olika rum och ytor.

Vilka är de viktigaste trenderna för framtidens plåtarkitektur?

WZ: Det mest uppenbara är utvecklingen

10

Hur ser framtidens arkitektur ut med Plannjaögon?

– Helheten i det estetiska uttrycket är något som vi arbetar mycket med. Det är viktigt att tak och paneler ser bra ut, men lika viktigt är att till exempel takfot, gavel och anslutningar är estetiskt attraktiva.

Miljön är en viktig aspekt i vårt utvecklingsarbete. Det kan handla om att ta tillvara energi eller att utveckla miljövänliga beläggningar. Olika temperaturer kan till exempel kräva olika beläggningar. För att slippa kyla ner en byggnad kan man utveckla ytor med hög reflektion. Eller så vill ta tillvara värmen som plåten absorberar för uppvärmning av byggnaden.

Att ytterligare förädla våra produkter genom att höja prefabriceringsgraden är också en viktig del. På så vis skapar vi smartare produkter som är mer rationella att använda för både enskilda konsumenter och proffsbyggare. Sammanfattningsvis handlar det om att skapa både estetiska och funktionella produkter för både arkitekter, byggare och konsumenter.•

av nya lättviktsmaterial. Dessutom tror jag exempel börjat tillverka takpannor, som vi kommer att få se mer föränderliga fasader traditionellt alltid gjorts i keramik, av titan i framtiden. Det kommer att handla om som böjts på ett speciellt sätt. Vi har också ytstrukturer som förändras med ljuset, som tagit fram en ny metod för att behandla tiökar eller minskar värmen inomhus eller tan som skapar en delikat färgton som skilsom modifierar formen på byggnaden för att jer sig mycket från vanligt titan. Den här lägga till olika konsttypen av innovationer närliga aspekter på tror jag kan komma att ” Plåt kan användas både fasaden. arkitekturen som struktur- och ytmate- förändra KK: Jag tror att i på sikt. rial och därmed skapa helt takt med att arkitektuHar ni några egna nya förhållanden mellan ren blir mjukare och favoritmaterial? mjukare, kommer grän- interiör och exteriör och WZ: För mig är sen mellan arkitektur det helt klart olika mellan olika rum och ytor.” kopparlegeringar. Det och andra designområKengo Kuma den att försvinna. Nu jag gillar med koppar finns det en tydlig gräns mellan till exempel är färgen, lättheten och den rika möjligarkitektur och tyg, på samma sätt som det heten att forma och böja det. Koppar är finns en gräns mellan arkitektur och möbdefinitivt en elegant metall, snarlikt guld ler. Jag tror att plåten kommer att bidra till men med den stora skillnaden att du kan att dessa gränser rivs i framtiden. skapa nästan vilka former och färgtoner Vilka stora innovationer har vi att vänta som helst med den. oss i framtiden?

KK: Materialet i mitt senaste projekt, WZ: Förutom föränderliga fasader tror jag Nitronol, är en nickelbaserad legering som att magnesium kommer att slå igenom som förändrar sin form i förhållande till temperabyggnadsmaterial i framtiden. Det är en välturen. Det beter sig som ett djur! Arkitektens digt intressant metall med många spännande traditionella problem är att byggnader inte egenskaper och färgtoner. Inte minst kan den kan röra sig av sig själva. Men om vi kan bidra till att projektkostnaderna kommer ned. börja använda den här typen av nya mateKK: Jag tror också vi kommer att få se rial kan vi gradvis minska gränserna mellan såväl nya material som nya metoder för arkitektur och natur – mellan byggnader och att behandla material. I Japan har man till det liv som de är en del av. •

Hotell med

högtflygande form Text: TOBIAS HAMMAR

N

är norska hotellkedjan Thon Hotels skulle bygga ett nytt hotellkomplex vid Oslos flygplats Gardermoen ville man ha en arkitektonisk lösning som smälte in i den omkringliggande flygplatsmiljön.

Resultatet blev 110 modulbyggnader – helt klädda i plåt.

Fem minuter från Gardermoen och 20 minuter från Oslos centrum ligger det nybyggda Thon Hotel Gardermoen. Med 220 rum och en närliggande långtidsparkering är det den perfekta övernattningslösningen för den som söker bra rum nära flygplatsen till en rimlig kostnad.

Själva grundtanken med hotellets konstruktion var att den skulle vara enkel och praktisk. Man valde att lägga rummen i 110 separata byggnadsmoduler som levererades nyckelfärdiga sånär som på fasaderna.

– Eftersom modulerna kom färdigbyggda med fönster, inredning och isolering på plats gick bygget lätt och snabbt. Vi ville begränsa höjden till två plan för att hålla brandföreskrifterna så okomplicerade som möjligt, säger Jan Knoop, ansvarig arkitekt på LPO Arkitekter i Oslo.

Hotellets fasader kläddes i vit och grafitgrå plåt från Plannja. Därmed fick det samma prägel som de andra byggnaderna i området.

– Vår utgångspunkt var att vi befann oss mitt i en flygplats. Omgivningen runt hotellet består nästan enbart av flygplan, hangarer och andra flytplatsrelaterade byggnader. Därmed gick det ganska snabbt att bestämma att även hotellet skulle ha ett flygrelaterat tema, säger Jan Knoop.

Längs ena kortsidan på varje modul satte man också upp skärmväggar i trä för att dölja räddningstrapporna.

– Vi ville ha dem i målat trä för att få ett arkitektoniskt element som bröt av mot den enhetliga plåtfasaden.

De enda egentliga farhågorna som inledningsvis fanns kring att bygga ett hotell helt i plåt var huruvida vind, regn och hagel skulle innebära missljud för hotellets nattgäster.

Men efter ett antal tester kunde man konstatera att det inte skulle bli några problem.

– Sedan såg vi till att få väldigt bra hantverkare som kunde montera fasaderna.

Det var viktigt att ha folk som var vana vid att jobba med plåt och som kunde hitta lösningar som fungerade runt fönster och hörn.

Det får inte bli för grovt när man bygger i plåt, man måste få till en bra artikulering av alla detaljer, säger Jan Knoop. •

Med sin plåtfasad smälter Thon Hotel Gardermoen väl in i den omgivande flygplatsmiljön. Hotellet består av 110 huskroppar med 220 rum.

Thon Hotel GardeRmoen Nybyggt hotell vid Gardermoens flygplats som ingår i norska hotellkedjan Thon Hotels. Består av 110 huskroppar som rymmer totalt 220 rum. Dessutom finns ett separat servicehus med reception, frukostmatsal och kontor. Ritat av LPO Arkitekter AS i Oslo.

Total plåtåtgång: 4 400 kvm Plannja 60 1 800 kvm Plannja Pannplåt 7 000 kvm Plannja 111M 635 kvm Plannja Combideck 11

plannja sverige

NYHETER

Villa Origo från Götenehus är ett av de hus som produceras av Forshem industri och som nu får takavvattning från Plannja Steinwalls.

Forshem industri köper helhetskoncept I februari 2009 tecknade den stora industrikoncernen Forshem industri avtal med Plannja Steinwalls som nu blir totalleverantör för all plåt och takavvattning till Forshems prefabricerade hus. Forshem industri har sedan många år köpt bostadsventilation till sina hus från Plannja Steinwalls.

– Vi har haft ett mycket gott samarbete med Forshem industri genom åren och det är verkligt roligt att de nu har beslu-

försäljningschef Marcus Hagström är ny försäljningschef för Plannjas affärsområde Plåtslageri Sverige sedan den 1 april.

Han började sin Plannjabana Marcus Hagström med utrikestjänst på andra sidan sundet, nämligen i produktionen i Ålborg, Danmark. Väl hemma igen började Marcus Hagström inom affärsområdet byggprojekt och var bland annat med och introducerade armeringsplåten CD45. Efter ett par år blev han säljare inom affärsområdet bygghandel med placering i Göteborg.

Sedan 2007 har han arbetat inom affärsområdet plåtslageri.

– Marcus har med sin breda bakgrund, bland annat inom bygghandel, mycket att bidra med inom vårt affärsområde. Vi kan lära oss mycket om hur man agerar i butik, säger Claes Axelsson, affärsområdeschef.

Marcus kommer successivt att komma in i sin nya roll som säljchef.

Bengt-Arne Björlin går över till en roll som Senior Advisor året ut och ingår fortsatt i säljorganisationen. • 12

Småbyggarna får nytt nummer Småbyggarna är en viktig kundgrupp för både byggvaruhusen och Plannja. Ett nytt telefonnummer med snabb information ska bli ett stöd både för småbyggarna och för bygghandlarna som enkelt kan hänvisa till mer information för kunder som kanske inte lägger tak så regelbundet.

Kampanjen rullar igång i vår. Förutom annonser i tidningen Byggaren kommer den att vara ett samarbete med bygghandlarna. En skärm och ett ställ

för visitkort med det nya numret kommer att finnas tillgängligt för butikerna. − Det här blir en kampanj i samarbete med butikerna. Vi vet att de betraktar småbyggaren som sin kanske viktigaste kund så det är en win-winsituation att vi kan närma oss varandra. Butiken uppskattar om en proffskund kan få direkt information av oss, medan själva affären liksom tidigare förstås sker direkt i butiken, säger Magnus Jodérus, försäljningschef på Plannja. •

Småbyggarnas Plannja Direkt 010-516 16 00

Tv-satsning med Roomservice

FOTO: KANAL5

Marcus ny

tat sig för att köpa vårt helhetskoncept, säger Bjarne Petersson, försäljningschef på Plannja industriellt byggande.

Forshem industri ligger i Götene och är ett börsnoterat företag med varumärkena Sjödalshus, Götenehus och Mellby garage.

Götenehus är en av Sveriges tio största producenter av nyckelfärdiga hus. Under 2009 räknar Forshem industri med att bygga sammanlagt cirka 400 småhus och cirka 250 garage i hela Sverige. •

Småbyggarna tittar på Roomservice.

Därför satsar Plannja på tv-reklam.

Plannjas tv-reklam syns i Roomservice i tio program under våren i Kanal 5.

– Här vet vi att tittarna inte bara består av intresserade hemmafixare utan också av målgruppen småbyggare som vi vänder oss till extra mycket i år, säger Anna Källström som är marknadsföringsansvarig.

I programmet Roomservice sponsrar Plannja också en tittartävling.

Förstapriset är ett nytt tak från Plannja.

Tävlingen pågår till mitten av maj. •

FOKUS

Branschen i Norge

Fjäll och fjordar kräver bra logistik Lågkonjunkturen har inte slagit lika hårt mot Norge som mot resten av Europa.

Norrmännen följer den skandinaviska trenden och fortsätter bygga ut sina fritidshus. Men Norges höga berg och djupa dalar ger speciella förutsättningar.

Text: Karin Cedronius FOTO: ISTOCKPHOTO ILLUSTRATION: JENNY SKOGVOLL

F

örsäljningen av plåt slog i taket privatpersoner som ska renovera hemma under 2007 och första hälften av som i till exempel Sverige, vilket är synd, 2008. Plannjas norske vd, Trondmen trots det tycker vi oss se ett konstant Ivar Johansen, beskriver en utveckling i ökat intresse hos folk för att bygga om, och raketfart. Sedan kom finanskrisen och alla till sina hem, säger Trond-Ivar Johansen. höll andan. Hur skulle – Historiskt sett kan det gå? Men faktum är man också se att takom” Vi tycker oss se ett att lågkonjunkturen inte hos privatkonstant ökat intresse läggningar har slagit fullt så hårt personer påverkas minhos folk att bygga mot vårt grannland i väst dre av konjunkturen. om, och till sina hem” Regnar det in genom som mot de flesta andra euro-peiska länder, även taket så måste man ju om norrmännen självklart också känner byta det, så takomläggningar påverkas inte av den svikande konjunkturen. I och med lika mycket som andra renoveringsprojekt. att landets huvudnäringar är olja och fiske Norrmännen är kända för sina fritidssnarare än tung industri så har norrmänhus, eller ”hytter”, där man tillbringar nen blivit lite mer förskonade i kraschen. fritiden med friluftsliv och rekreation. Och Arbetslösheten i Norge ligger idag på precis som fritidshusen i Sverige tenderar imponerande låga 2,7 procent. norrmännens hytter att ständigt Även Norge har sänkt räntan för att öka i standard och liknar stimulera ekonomin och med de låga idag fullt utrustade arbetslöshetssiffrorna betyder det att för minivillor gemene man, som fortfarande har arbete, är köpkraften och köplusten ännu ganska stor.

– I Norge har vi visserligen inga statligt subventionerade stimulansåtgärder mot

13

BRANSCHEN I NORGE

FOKUS snarare än forna tiders sportstugor. Gamla Byggprojekt, som är papptak byts ofta ut mot plåttak, eller på det andra benet i fjället exklusivare tak av torv. Men det är verksamheten. Geinte alltid så lätt att komma fram i landets nom att anställa oländiga terräng. fler lokala säljare – Norge är ett land med väldigt specimed lång erfaell topografi. Vi har många höga fjäll och renhet, några djupa fjordar, vilket gör att distributionen med 20–30 år i kan bli krånglig och kostsam. Därför är branschen, och det otroligt viktigt för Plannja att ha goda stor kunskap relationer med våra återförsäljare som har om branschen lokal närvaro och lokala lager samt ett ökade försäljvälutvecklat distributionsnät från norr till ningsvolymen söder, säger Trond-Ivar Johansen. med hela tre fjärNorges otillgängliga natur kräver ett dedelar, främst väl utvecklat nät av lokala återförsäljare inom paneler. och god logistik. Med en medveten satsÖkningen inom ning på lokal närvaro och goda kundByggprojekt har relationer har Plannja i Norge haft en gjort att den delen nu god tillväxt de är ungefär ” Norge är ett land med senaste åren. lika stor som privatmarkDistributioväldigt speciell topografi. naden vilket gör företaget nen till primindre känsligt i konjunkVi har många höga fjäll vatmarknaden turen. och djupa fjordar, vilket går via de stora För båda affärsområgör att distributionen kan dena är det avgörande att byggvarukedjorna med 400 bli krånglig och kostsam.” vara synlig på marknaden butiker över hela och att finnas på plats där landet. Under 2008 gjorde Plannja om kunderna är för att snabbt kunna ge sersin kundorganisation inom affärsområdet vice. Plannja är till exempel på plats vid 14

byggvarukedjornas lokala ”Takdagar” i butikerna varje vår när säsongen startar. Där svarar man på frågor och delar med sig av sin kunskap om plåt och takläggning.

Företaget har också fyra erfarna bygghandelssäljare ute på vägarna fem dagar i veckan. Kunderna ska känna att de får ett mervärde i form av kompetens och rådgivning när de köper Plannjas produkter.

På Byggprojekt-sidan arbetar Plannja AS, precis som i övriga länder, med att erbjuda projektering och teknisk support.

Sex anställda byggingenjörer arbetar i nära samarbete med Plannjas tekniska avdelning i Luleå för att bistå kunderna med monteringsritningar och materialkunskap. Byggingenjörerna brukar också åka ut till kundernas byggarbetsplatser emellanåt för att dela med sig av sin tek-

Han leder Plannja i Norge Trond-Ivar Johansen har arbetat inom det familjen och friluftsliv som lockar.

Plannja i snart 20 år och i stålbranschen Trond-Ivars ända sedan 1975, först hos dåvarande fru heter Torill och de 13-åriga tvillingPlannjadistributören, byggvarugrossisten arna Magnus och Fredrik. Trond-Ivar Gustav Aspelin AS och sedan på SFS var tidigare aktiv fotbollsspelare och Intec. som är en leverantör av infästningsidag är det sönernas fotbollslag som ger material till stålbranschen.

Trond-Ivar motionen. Han är – Jag har blivit kvar så nämligen tränare i pojklaget, länge eftersom det är en vilket tar upp en stor del av mycket spännande och hans fritid. intressant bransch med – Jag tycker mycket om all ständigt nya utmaningar sorts friluftsliv och att vara ute och inte minst många i naturen, men tro inte för den trevliga samarbetspartners saken skull att jag springer runt och kollegor. i knickers och anorak, skrattar Trond-Ivar Johansen När han inte arbetar är Trond-Ivar Johansen. •

Posten i Östlandet ska hantera hälften av all post i Norge när den står klar år 2010.

I takt med att norrmännen bygger ut liknar de norska hytterne numera året runt-boenden snarare än forna tiders sportstugor.

niska support ute på bygget.

Trots att man har mycket personal så nära kunderna så har all personal fullt upp trots lågkonjunkturen. Med cirka tjugo anställda anser Trond-Ivar Johansen att kostymen passar perfekt.

– Vi tog oss inte vatten över huvudet och byggde på för stort under de goda tiderna. Det är vi väldigt glada för i dag.

Målet för framtiden är att renodla affärsområdena så att Plannja står väl rustat när marknaden vänder.

– Vi har byggt våra kundrelationer sten för sten under årens lopp, och funnits på plats här i Norge i 35 år. Kunderna känner sig trygga och vet om vilken kompetens de får när de köper av Plannja. Vi har bra produkter, säljare med lång erfarenhet, gott rykte och god kunskap om produkterna.

Det bådar gott för framtiden. •

PLANNJA AS Norska Plannja har huvudkontor och lager i Oslo, samt försäljningskontor i Bergen och Trondheim. Plannja AS har i dag 21 anställda och en årlig omsättning på cirka 170 miljoner norska kronor.

Norges största byggprojekt Ett prestigeprojekt för Plannja i Norge är den nya postterminalen för Östlandet som tuffar på trots lågkonjunkturen.

Bygget på Robsrudtomten i Lörenskogs kommun är i full gång och väntas vara färdigt år 2010. Anläggningen ska, när den är i bruk, hantera över tre miljoner försändelser per dag, vilket är hälften av all brevpost i Norge.

– Detta är ett prestigeprojekt med påkostade fasader, både sten, glas och

plåt. En stor del av fasaderna är klädd med sinusprofiler, berättar Björn Sörli, försäljningsingenjör på Plannja. • POSTTERMINAL FÖR ÖSTLANDET Beställare: Posten Norge Huvudentreprenör: Skanska Norge Arkitekt: Arkitekterna Aastrup og Hellern A/S. Material: 5 000 kvm Plannja-panel och 3 000 kvm Sinus 18.

15

Plannja AB Marknadsavd.

971 88 Luleå Sverige

STEEL HOUSE

FOTO: Mitsumasa Fujitsuka

Steel house från 2007 är en privatvilla i Tokyo designad av Kengo Kuma & Associates åt den hängivne tågsamlaren och universitetsprofessorn Hirose. Här bor han med sin fru, deras tonårsdotter och en stor tågsamling. Ytterväggarna är, trots att de är gjorda i mycket tunn galvaniserad korrugerad plåt, 3,2 mm, bärande. Det gör att inga pelare eller bjälkar behövs. Huset är designat för att likna en container-tågvagn eftersom beställaren gärna vill bo i en tågmiljö. Andra våningen domineras av en utställningsmonter infälld i väggen där professor Hiroses stora tågsamling exponeras. Plåten gör det möjligt att placera ut fönster helt efter eget tycke i fasaden.

16