Plannja Magazine

Plannja Magasin En tidning om plåt

Nr 1 2012

Inspiration

Jörgen Ekelunds takdröm blir sann Byggbranschen

Innovationerna som förändrade branschen Produkten

Bättre funktion med ny krok

Utanför boxen Arkitekten Johannes Norlander vill bygga något utöver det vanliga.

»

Intro

i ny skrud Välkommen till ett nytt nummer av Plannja Magasin. Här berättar vi framför allt om de förändringar som Plannja genomgår och hur vi, tillsammans med er, ska fortsätta att utvecklas. Av den anledningen har vi gett magasinet ett nytt utseende, just för att markera “det nya Plannja” som växer fram.

Fjolåret karaktäriserades av snabba förändringar i ekonomin som snabbt slog igenom på byggmarknaden. Prognosinstituten hann revidera sina marknadsförutsägelser flera gånger och alla blev vi nog lite förvånande över hur snabbt efterfrågan förändrades, både upp och ner. Därför blir

” För att kunna utvecklas måste vi ha en bättre dialog”

Innehåll 4 Plåt i filmvärlden

15 Från råvara till tak

5 Efterlängtad krok

16 Plannja jubilerar

Den lite coola filmen ”Morpheus 10” ska öka de ungas intresse för plåtslagaryrket.

Ny krok för infästning av hängrännor kan ställas in i åtta olika vinkar.

8 Hus efter eget sinne

Arkitekten Johannes Norlanders utgångspunkt är att bygga något utöver det vanliga.

12 Våt takdröm

Jörgen Ekelund i Sjöbo förverkligar sitt drömhus med bland annat cederträ, grön färg och stålgrått tak.

Här visas alla stegen i leveranskedjan från råvara i Kiruna till takleverans i Sjöbo.

Samtidigt som Plannja fyller 45 år lyfter vi fram händelser som gjort avtryck i historien.

18 Så funkar det

Dämpningslisten tar bort oljud vid montering av det vackra taket Plannja Modern.

19 Träna rätt

Många arbetsskador i branschen kan undvikas med rätt träning.

5

det allt viktigare för alla att snabbt kunna parera och anpassa sig till den rörliga marknaden.

Vår nya strategi har tre hörnstenar - Lönsam tillväxt - Enkelhet - Närmare kund. Den viktigaste delen för en fortsatt positiv utveckling är närheten till dig som kund. Det är i dialogen med dig som vi får nödvändiga kunskaper och ideér och som gör att vi kan utvecklas tillsammans. Det gäller i både stort som smått, att på en konkurrensutsatt byggmarknad göra de förändringar som underlättar affärerna och hanteringen av leveranserna och administrationen.

Dessutom är det viktigt för oss att kontinuerligt utveckla och lansera nya produkter. Dels för att följa med i nya arkitektoniska trender och dels för att förenkla och utveckla användningen av plåt som material för tak och fasader.

4 8

PO Stark, vd Plannja

16

Redaktion

12

Plannja Trend är klickbart och därmed syns inga skruvar. Tack vare det polyesterbaserade beläggningssystemet Hard Coat blir ytan både hård och stryktålig.

2

plannja magasin

Ansvarig utgivare: Claes Axelsson Projektledare: Karin Sjöö Åkeblom Redaktör: Hans Strömberg, Redaktörerna Grafisk form: Pia Constenius, Malin Engman Medverkande: Ulf Roosvald, Emilie Asplund, Björn Solfors, André de Loisted, Anders Wikberg, Peter Fredriksson, Staffan J Thorsell Tryck: GTC i Luleå Kontakt: plannjamagasin@redaktorerna.se Omslagsfoto: Emelie Asplund Plannjas adress: Plannja AB, marknadsavd, 971 88 Luleå, Sverige, 010-516 10 00

19

magasin plannja

3

Här är det allra senaste inom plåtbranschen med smarta lösningar, intressanta människor och en hel del annat.

Texter Anders Wikberg

»

»

Aktuellt

Aktuellt

Ny inredning lyfter butiken Har du funderat på att presentera dina produkter bättre i butiken? Då kanske det är dags att justera butiksinredningen med nya produktdisplayer.

Plannjas flexibla displayer finns både som fristående, vägghängda, rygg-mot-rygg och sida-vid-sida. De är moduluppbyggda och anpassade till övrig inredning i bygghandeln. Vid begränsat utrymme kan man välja en 90-centimerssektion, men ta in flera om man har plats.

Karin Sjöö Åkeblom, produkt- och marknadschef på Plannja, betonar

att Plannjas nyckelord är lyhördhet.

– Tillsammans med butikspersonalen kan vi finna den lösning som passar bäst för just den butiken, säger hon.

De nya ställen är stil­ rent tillverkade av plåt, och innehåller allt från broschyrer till konkreta exempel på tak- och takavvattningsprodukter.

– Bland annat finns de fem takmodellerna Modern, Trend, Regent, Royal och 20-105, som kunderna kan titta och känna på, säger Karin Sjöö Åkeblom.

Grön revolution på taket

I filmens plåtvärld Med kortfilmen ”Morpheus 10”, som hade premiär vid mässan Nordbygg i mars, vill Björn Hammar och fotografen Jonas Hermansson rikta sökarljusen mot ett hantverk som många inte lägger märke till.

– Om trenden fortsätter kommer det inte att finnas tillräckligt med kunniga plåtslagare om 25–30 år, bedömer Björn Hammar, som kommer från en gammal plåtslagarsläkt och till vardags arbetar som jurist och konsult.

Filmen utspelar sig passande nog i Gamla stan i Stockholm, där plåttaken breder ut sig så långt ögat kan nå. Filmens namn, ”Morpheus 10”, är hämtat från det kvarter där plåtslagarna från AB Oskar Jansson Plåt och Smide arbetar med att kröna ett valmat säteritak från 1700-talet med Plannja HardCoat.

– Filmen är en del av projektet ”Stolta tak”, som har till syfte att sprida kunskap om detta ärevördiga hantverk, säger Björn.

Några av plåtslagarna är Mats Englund, Jeff Briland, Simon Delsius och Linda Andersson.

Björn Hammar vill med filmen att fler ska få upp ögonen för plåtslageriyrket. Han hoppas även att SVT framöver ska bli intresserade av att visa filmen, i en förlängd version. Filmen består nu av snabba klipp och i soundtracket kan man höra Roffe Wikströms låt ”Allt är gjort av plåt”.

Tanken med den nya filmen ”Morpheus 10” är att locka fler till plåtslagaryrket.

4

plannja magasin

2007 inleddes ett pilotprojekt med GreenCoat, på taket på privatsjukhuset Sophiahemmet i Stockholm.

Att ytbeläggningen är GreenCoat syns dock inte med blotta ögat.

Efterlängtad krok med bättre funktion Den nya ställbara kroken, som både är lättanvänd och snygg, är ett efterlängtat tillskott i kroksortimentet. Kroken är egentligen en kombination av krok och beslag, för infästning av hängrännor i takfotsbrädan, och kan ställas in i åtta olika vinklar, från 0 till 45 grader.

– Man kan måtta upp och fixera krokarna redan på backen, så det är bara att montera dem på plats på takfotsbrädan sedan, säger Marcus Hagström, produktchef på Plannja.

Den ställbara kroken finns i nio olika färger och matchar därmed Plannjas rännor på ett bra sätt. Den har rundade hörn och invikta klipp­kanter, för estetisk upplevelse och maximal diskretion.

– Kroken är utvecklad på Plannja i Järnforsen, på direkt önskemål från våra kunder, och vi vet att den har en enorm potential att bli en succé, säger Marcus Hagström.

Efter tio års forskning lanseras äntligen Plannja GreenCoat. Det är en ytbeläggning för plåt, där rapsbaserade oljor ersätter fossila lösningsmedel.

GreenCoat är den enda kromatfria beläggningen utvecklad för nordiska förhållanden.

Fröet till GreenCoat såddes 2002, av Mats Johansson, professor i polymerteknologi på Kungliga Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm, Per-Erik Sundell, produktutvecklare på SSAB i Borlänge, och Martin Svensson, forskare på Lantmännen.

– Idén är egentligen väldigt enkel och redan de tidiga testresultaten var över förväntan, säger Mats Johansson.

Polymerforskning, som handlar om plaster och liknande, var länge inriktad på att framställa biopolymerer till exempelvis plastpåsar och annat som bröts ner av naturen. Nu är trenden i stället att utveckla biopolymerer som håller.

– Ett resultat av detta är GreenCoat. Miljövänliga takbeläggningar måste hålla minst lika länge som andra.

En stor fördel med GreenCoat är att de naturliga oljor som ingår, däribland RME (rapsmetyl­ester), inte dunstar utan reagerar kemiskt med plåten och blir en del av färgskiktet. Därmed be­varas färgens glans och kulör längre, och plåten blir mer reptålig.

– GreenCoat används nu av plåtslagerier som jobbar med bandtäckta tak, garneringar runt skorstenar och annat. Men på sikt kommer fler GreenCoat-applikationer, säger Per-Erik Sundell.

” Miljövänliga takbeläggningar måste hålla minst lika länge som andra” magasin plannja

5

»

Aktuellt

Plannja laddar

Plannja i dag ■ Omsättning 140 miljoner euro ■ Anställda 380 ■ Länder Produktion, lager och försäljningskontor i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Polen, Rumänien.

Agentförsäljning i sju länder.

Smalare, snabbare och säkrare. Det är några nyckelord för den satsning som ska ta Plannja ännu närmare kund.

Text Staffan J Thorsell Foto Björn Wanhatalo

E

gentligen är det ganska enkelt.

Plannjas ledning satte sig tidigare ner för att skapa en strategi för företagets framtida inriktning. Det handlar om att bestämma vilken roll företaget vill spela på byggmarknaden.

Resultatet från arbetet blev att de vill bli ännu bättre på sin kärnverksamhet, det vill säga att producera komletta tak och fasader i plåt och att ge ännu bättre service.

Företaget har funnits på marknaden i hela 45 år. Och under årens lopp har Plannja tagit fram en mängd olika produkter för tak och fasader. Några av dessa innovationer har också förändrat hela byggbranschens användning av tunnplåtsprodukter genom utvekling av många olika varianter av profiler i målad plåt.

Det konkreta resultatet av ledningens diskussioner är att man nu enbart ska fokusera på snabba, säkra leveranser av ett komplett produktprogram inom bygghandel, plåtslageri, husfabriker och byggföretag.

– Genom att göra vår roll tydligare kan vi maximera vårt erbjudande. Vi koncentrerar oss nu på de marknadssegment som vi är bäst på.

Visst blir vi smalare, samtidigt blir vi tydligare när vi nu satsar alla resurser på våra viktigaste kunder, säger PO Stark.

Så långt låter det bra. Men hur kommer strategiförändringen att se ut i verkligheten? Vad betyder ett tydligare fokus och ökad kundnärhet för husbyggarna?

6

plannja magasin

” Vi vet vad vår roll är och vilka kunder som är viktigast” Plannjas försäljningschef Jan Johansson förklarar att kunderna kommer se att det blir enklare att göra affärer med Plannja.

– Vi ger våra kunder ett komplett erbjudande, och inom just det erbjudandet är vi experterna.

Då blir det lättare för oss att vara den bästa leverantören. Vi kan helt enkelt finnas närmare till hands för att snabbt kunna ge bra service och fungera som en partner för våra kunder.

De kommer se att det nu blir mer av en samver-

Att fabriken i Järnforsen expanderar ingår i Plannjas strategi att kunna leverera produkter snabbare.

kan, och tillsammans blir vi då även bättre på att utveckla de bästa och fräschaste produkterna, säger han.

– alla vet att en fokusering av ett företags resurser gör att man mentalt flyttar sig än närmare berörda kunder. Plannja är verksamt i norden och inom CEE och det är här vi ska fortsätta utvecklas tillsammans med våra kunder, säger han.

Po Stark har redan fått många positiva reaktioner

Ledningen består av Torbjörn Henrysson, Claes Axelsson, Jan Johansson, PO Stark, Carl-Olof Lundgren samt infälld Stanislaw Tytz.

från kunder på det nya. De flesta säger att det här var den bästa riktning som Plannja kunde ta. Att de ser en ny vitalitet i företaget.

– Och så tror och hoppas jag att det ska fortsätta.

När kunderna pratar med varandra, vare sig det är i fabrikerna, i bygghandeln, på kontoren eller på byggarbetsplatsen, och de diskuterar erbjudanden i branschen, leveranstider och processer eller nya produkter, så kommer de ta oss som exempel på hur man får saker och ting att fungera på bästa sätt. ◆ magasin plannja

7

»

»

Utkik

Porträtt

Arkitekten Johannes Norlander

Hus efter eget sinne

”Jag tycker om plåt.

Liksom stål och betong. Det passar här i Göteborg, som ju är en industrioch varvsstad”

Han är arkitekten som avskyr inredningstrender, sibirisk lärk och målat trä. Johannes Norlander vill i stället slå ett slag för hållbara material, långsiktigt tänkande och öppnare attityd i byggbranschen.

Text Ulf Roosvald Foto Emilie Asplund

J Vid arkitekttävlingen inför uppbyggnaden av Kvillebäcken 2011 föreslog Johannes Norlander ett stort plåttak med kopplingar till industrin och hamnen.

8

plannja magasin

ohannes Norlander satt på tåget från Stockholm till Göteborg, staden som han var på väg att flytta tillbaka till.

När resan närmade sig sitt slut lyfte han blicken och tittade ut genom fönstret. Från förorten Partille och de tio minuterna in till centralstationen lät han blicken svepa över bebyggelsen i sin nygamla stad. Ju mer han spanade och spejade, desto mer bekymrad blev han. Allt han såg var fult.

– Det fanns inte några hus eller byggnader inom synhåll som inte bidrog till ångest. Jag undrade: vad är det som har gått fel? Varför bygger vi som vi gör? Du vet, om vi åker runt i Sverige och tittar… det som är byggt efter 50- och 60-talen är inte mycket att hänga i julgranen. Och idén här, på vårt kontor, är väl att råda bot på det. Att höja kvaliteten i byggandet igen. Även om jag inser att en sådan programförklaring kräver en viss naivitet.

Vi träffas i hans studio, ett enkelt tillhåll vid Rosenlund i centrala Göteborg. Kring det stora arbets- och konferensbordet står udda stolar » magasin plannja

9

»

Porträtt

» – egen design, protoyper, andras design, en gam-

Norlanders tre favoriter

mal pinnstol. Hyllorna på väggarna är fyllda av referenslitteratur, husmodeller och materialprover. Johannes Norlander utbildade sig till arkitekt på Chalmers i Göteborg och läste grafisk design på Konstfack i Stockholm. Hans utveckling är typisk: det började med teckningar, skisser och ritningar på papper, sedan försökte han sig på att designa möbler, hade framgångar, fortsatte med inredningar, sedan hus – och siktar nu på att få stora projekt: hela kvarter, köpcentra, bostadsområden, profilbyggnader.

Ett kort tag hade han studio i Stockholm, men flytten till Göteborg blev naturlig när han fick uppdraget att rita ett hus åt en privatperson i Torslanda utanför Göteborg.

Johannes Norlander hade då fått uppmärksamhet för Villa Älta, ett minimalistiskt, kritvitt privatfamiljshus, som ser ut som om någon har vikt ett pappersark på måfå i oväntade vinklar.

■ Kvillebäcken, Göteborg, 2011 ”Det brokiga området ska nu bli ett bostadsområde och saluhall.

I vårt förslag till arkitekttävlingen ville vi använda ett stort plåttak, där form och material hade kopplingar till industrierna och hamnen.”

■ ”Tumle”,

Torslanda, 2010 ”Jag ville göra något som stack ut i omgivningen. Huset ger en känsla av att vara ett papphus med stora fina fönster. Utsikten över havet är fantastisk. Tumle är ett trähus med fasad i korrugerad plåt.”

H

uset i Torslanda skulle också bli uppmärksammat. På en liten bergsknalle nära havet, bland andra villor, uppförde Johannes ”Tumle”, en oregelbundet sexkantig villa i kolsvart korrugerad plåt.

– Jag hade en idé om att göra något utöver det vanliga. Och det gick ju när kunden var arkitekturintresserad och öppen i sinnet.

Somliga tycker att huset är det fulaste de sett.

För Johannes är det tvärtom: till skillnad från all bebyggelse mellan Partille och Göteborg är det ett hus som gör en glad – och som är byggt av ett smart material.

– Jag tycker om plåt. Liksom stål och betong.

Gedigna industriella material som klarar sig utan behandling. Inte minst i Göteborg, som är en industrioch varvsstad, tycker jag att det passar. När jag var yngre brydde jag mig inte om historia och sammanhang, men jag har ändrat mig. Jag tycker att man ska ta vara på en trakts historia. Här i stan bygger man

” Långsiktighet och hållbarhet är coolt, det är det vi borde sträva efter” nya bostadshus på de gamla varvsområdena, och i vilket material då? Puts och sibirisk lärk. Vad har det med Göteborg och Sverige att göra? Och alla målade träfasader? Trä behöver inte målas!

38-årige Johannes Norlander framstår inte alls som naiv, som han antydde. Däremot är det ingen tvekan om att han tar sitt jobb på allvar. Han är uppenbart störd över vad han upplever som kortsiktigt tänkande i branschen, och tycker att värdeord som långsiktighet och hållbarhet borde höras mer när byggare och arkitekter talar.

10

plannja magasin

■ Cano, 2008

”Med väldigt små medel ville jag väcka en känsla hos betraktaren. Inspirationen har jag hämtat från pappas Mecano.”

– Arkitektur är inte direkt en samhällsbärande funktion, som vård, skola, omsorg eller rättsväsende. Men samhället speglas i arkitekturen. Bra arkitektur skapar värden som alla tjänar på.

Hans förhoppning är att fler privatpersoner ska våga gå till en arkitekt när det är dags att bygga hus, och inte nöja sig med en prefabricerad villa från katalogen. Det måste inte bli dyrare, menar han.

– Långsiktighet och hållbarhet är coolt. Det är det vi borde sträva efter.

När man tittar på Johannes Norlanders möbler och byggnader är det lätt att förstå att han är förtjust i plåt. De flesta av hans skapelser är enkla, stilrena saker, hus och möbler som ger intrycket av att bara vara uppförstorade modeller av något som bockats eller vikts vid arbetsbordet. Till stor del är det också så det går till. Han strävar efter enkelhet, närmast minimalism.

Vad han efterlyser i den svenska byggbranschen är en starkare kvalitetskänsla och större flexibilitet.

– Jag bygger till exempel gärna i plåt, men när jag behövde material till ”Tumle” fick jag beställa plåt från Österrike, den kvalitet jag ville ha gick inte att få tag på i Sverige.

Om du tillåter dig att vara naiv igen, vad är det du vill åstadkomma med dina byggnader?

– Det är väl att hitta det vi tappade på 50-talet.

Hitta det som gick fel och dra byggandet i en annan riktning. Byggare, arkitekter och beställare behöver alla höja ribban. Vi behöver ta ansvar för vad vi håller på med. Det finns så mycket kul man kan göra om vi kan få ett ännu bättre samarbete. ◆

Ovan: De strama linjerna och den vackra enkelheten känns igen i flera av Johannes Norlanders verk. Huset ”Tumle” alldeles vid kusten ger ett dominerande intryck i landskapet, mycket tack vare den svarta korrigerade plåten som klär fasaden.

Till vänster: Som möbeldesigner har han bland annat tagit fram hyllan Cano.

Till höger: Johannes Norlander tillsammans med kollegorna Linus Romberg och Alexander Aderklint vid studion i Rosenlund i centrala Göteborg.

magasin plannja

11

»

Fokus

Tidlös profil Äntligen kan byggexperten Jörgen Ekelund för­verkliga sin takdröm hemma i Sjöbo. I sitt sökande efter kontraster kombinerar han det stålgrå taket med husgavlar av cederträ och gröna fönsterramar.

Text Björn Solfors Foto André de Loisted

12

plannja magasin

J

örgen Ekelunds vitputsade gård från 1924, där han bor med sin familj sedan nio år, skiljer sig från mängden. Dungen med snabbväxande pilar, den vida gräsmattan och tegelmuren som ramar in den 3 000 kvadratmeter stora tomten skapar en lantlig idyll mitt i det nybyggda villaområdet.

Ett personligt hus som nu får ett mer personligt tak.

– Varje hus är unikt och olika tak är snygga på olika hus. Jag är inte utbildad arkitekt, men jag ser ofta en bild framför mig hur jag skulle vilja att det såg ut. Äntligen får det här huset rätt tak, säger Jörgen Ekelund.

Jörgen Ekelunds pappa var byggmästare och hantverksintresset ”sitter i generna”, menar han.

För tjugo år sedan startade Jörgen bygghandeln BF Byggmaterial i Sjöbo, och för tolv år sedan bildade han företaget Takstolsfabriken som bland annat bygger huskroppar och takstolar. I sin yrkes­­ roll hjälper han dagligen kunder att göra rätt val »

magasin plannja

13

” Som skåning borde ju halmtak vara favoriten. Men jag har alltid gillat tak med traditionellt plåtutseende” » utefter just sina förutsättningar. I flera år har han

samtidigt sneglat upp mot tegelpannorna på sin egen bostad – och drömt om något helt annat.

– Det här huset såg jag med ett traditionellt plåttak.

När han fick höra talas om Plannjas nya Trendtak förra året blev han därför extra glad. Jörgen Ekelund bestämde sig direkt. Ett mörkt silverfärgat Trend, med rilla och 500 millimeters bredd, skulle det bli.

– Plannja Trend har raka linjer som ger ett traditionellt plåtutseende. Det är så vackert att det inte är sant. Dessutom är det ett tak som många kan lägga själva eftersom det är klickbart, säger Jörgen Ekelund.

I korthet innebär det att falserna låser sig själva, som en grind som slår igen och låser sig själv.

– Plåtarna kommer med färdigvikta kanter i rätt längd, säger han.

Genom att den ena plåtsidan klickas fast och den andra sidan fästs med en skruv som döljs av nästa plåt blir det inga synliga skruvar.

Snickar­bröderna Andrej och Stanislaw Sawicki räknar med två veckors arbete på det 400 kvadratmeter stora taket. Förarbetet slukar det mesta av tiden.

– Hade det varit ett nybyggt hus hade det gått snabbare. Nu lägger vi först ny kondensduk och måste rikta om läkten för att få allting helt rakt.

När väl det är gjort går det snabbt att lägga på plåtarna, säger Andrej Sawicki.

T

aket har sina utmaningar. Tre huskroppar i vinkel skapar många skrymslen och vrår där det krävs lite extra arbete. Taket till den välvda fönsterkåpan kommer på plats med hjälp av den lokala plåtslagaren.

Jörgen Ekelund lyfter fram den långa hållbar­ heten som en av de stora fördelarna med plåttaket.

Dessutom slipper han nu problemen med mossa som fastnar. För att förstärka takets design har Jörgen Ekelund klätt husgavlarna med oljat cederträ och målat fönsterramar och dörrar i grönt. Det ger en mjuk och varm kontrast till plåten.

– Plåttaket sticker ut och har karaktär. Samtidigt gillar jag det stilrena. Det är sådan jag är som person, avslutar han. ◆ 14

plannja magasin

Fokus

»

»

Fokus

Trend i mörk silver

Klickbart tak

Plannja Trend, 500 mm, i mörk silver är klickbart och finns i bredden 300 mm samt 500 mm. Den finns i fem kulörer i beläggningen Plannja HardCoat och kan beställas med eller utan rilla.

Takets fördelar, enligt Jörgen Ekelund: ■ Den klickbara lösningen som gör det lättmonterat.

■ Den långa hållbarheten.

■ Den stilrena designen som sticker ut och ger karaktär.

med exempelvis Hard Coat 50. Denna bandlackering är bra ur miljösynpunkt, då mer än 99 procent av lösningsmedelsutsläppen tas till vara. Energin från förbränning av lösningsmedlen återvinns och återförs till processen för torkning av färg.

3

Produktion av tak

På Plannjas produktionsanläggningar sker den industriella tillverkningen. Förädlingen görs genom bland annat rullformning, pressning och bockning. Här produceras Plannjas tak och tillbehör i form av bland annat vägg- och takprofiler, takpannor, takavvattning, planplåt, takskydd, väggkassetter. Därefter emballeras produkterna och sedan är det dags för leverans till kund.

Med det klickbara taket kan skruvarna döljas.

4

Transport till kund

Transporten från gruvan till kunden, som Jörgens Ekelunds Trend-tak, sker med tåg eller landsvägstransport. Plannja mäter koldioxidutsläppet vid transporterna och arbetar tillsammans med tranportföretagen för att minska miljöpåverkan.

5

Återvinning

Stål är världens mest återvunna material, och alltså basen i Plannjas produkter. Stål kan återvinnas ett oändligt antal gånger utan att kvaliteten blir sämre, och genom att smälta skrot kan man enkelt göra klart stålet för en ny kretsloppscykel – för att bilda nytt stål med nya egenskaper. ◆

råvarans väg till jörgens tak i sjöbo För att stärka det naturliga kretsloppet har Plannja effektiviserat leveranskedjan till Jörgen Ekelunds hus i Sjöbo.

Här är hela resan. Text Staffan J Thorsell Illustration Martin Nicolausson

3

1

2

Framställning av målad plåt

Efter valsning så varmförzinkas plåt för att skapa ett bra korrosionsskydd. Sedan rullas plåten upp på 10 ton tunga rullar, med 2000 meter plåt på varje rulle, vidare till själva målningen

Efter valsning badar plåten i zink för att skydda mot rost. Därefter målning.

5

Från råvara till råstål

Järnmalmen, som exempelvis bryts vid Malmberget i Kiruna, koncentreras och blir sedan till malmpellets. Detta levereras sedan till stålverk som via masugn producerar råstålet.

Därefter valsas stålämnet (kallas slabs) i flera steg ner till den tjocklek som Plannja har beställt till sin produktion. Jörgen Ekelunds Trend-tak beställs med 0,6 mm tjock plåt. Från ett slabs som väger 20 ton blir det cirka 4 000 kvadratmeter färdigt tak, eller 25 villatak.

2

I Plannjas produktionsanläggningar tillverkas sedan produkterna.

4 Leverans av det färdiga trendtaket sker med lastbil.

Genom att smälta uttjänta tak görs stålet klart för en ny kretsloppscykel.

1 Järnmalmen som hämtas från moder jord blir till råstål i masugnar.

magasin plannja

15

Plannja 45 år

»

»

Plannja 45 år

Innovationen lyfter byggbranschen Sedan starten 1967 har Plannja ständigt tagit fram nya produkter och förnyat arbetssätten som har påverkat hela branschen. Här är några milstolpar i bygghistorien.

Text Peter Fredriksson Foto Plannja

D

en innovativa drivkraften har varit stark redan från början. Det menar Claes Axelsson, Director Market & Products, när han bläddrar i klipparkiven som berättar Plannjas historia. Redan 1967 satsade dåvarande Norrbottnens Järnverk, NJA, på målad tunnplåt som är basmaterial i Plannjas produkter.

– Faktum är att själva företagsnamnet Plannja är en mix av ordet plastbelagd tunnplåt och förkortningen NJA, säger Claes Axelsson.

Han menar att Plannjas innovationer i högsta grad har hjälpt till att utveckla och till och med revolutionera byggmarknaden.

– På 60-talet var det mycket ovanligt med pre­ fabricerade byggprodukter. Men i dag är det ingen som målar plåt ute på byggarbetsplatserna.

– Viljan att utveckla attraktiva produkter för entreprenörer, konsumenter och byggindustri har alltid varit stark. Det handlar om att skapa affärer,

både för oss men också för våra kunder och partners, säger han.

Under årens lopp har det hänt en hel del både när det gäller företaget och dess produkter. År 1977 ombildades divisionen till Plannja AB och därefter följde flera år med förvärv och fusioner.

Parallellt med detta skedde en snabb produktutveckling för att möta marknadens krav på hållbarhet och ökade miljökrav. så pass länge på marknaden är en stor fördel när det gäller det egna varumärket. I dag vet yrkesfolk och husägare vad Plannja står för och att köpa ett ”Plannja-tak” är ingen ovanlig inledning från en kund på till exempel en bygghandel.

– Vi har varit duktiga på att bygga vårt varumärke vilket flera oberoende undersökningar visar. Plannja är ett av de mest välkända varumärkena i Norden på byggmarknaden, och det är något som vi ständigt vårdar och utvecklar. ◆

att ha funnits

Plannja-nostalgi

16

1968

1967

1967

Fabriksmålad plåt lanseras som basmaterial, profileras och bearbetas till profiler för tak och fasad inklusive beslag.

Plåtslageribranschen överger stegvis den enbart varmförzinkade plåten för byggplåt.

Då togs ett stort steg i bygghistorien, men att döma av bilden var den svenska jämställdheten ännu inte riktigt uppfunnen.

plannja magasin

Den gamla och förfallna mjölkvarnen har renoverats och blivit ett femstjärnigt hotell, som bland annat fått nytt tak i form av Plannja stålplåt med brunröd färg.

I artikeln presenteras det nya arbetssättet med monteringsfärdiga stålbyggnader som kortar ner byggtiden och sänker samtidigt kostnaderna. Lite förvånat konstaterar skribenten att någon rostkrypning på den nya stålplåten inte kan förekomma.

Plannjas TRP 50, 70 och 110 lanseras, som är bärande takprofiler för industribyggnader.

Plannja takpannor Regola och Rapid lanseras och vinner ständigt nya marknadsandelar.

Så här kunde annonserna se ut på den tiden.

Då vann Arlandas nya inrikeshall Kasper-Sahlinpriset för Sveriges bästa byggnad. Med det prestigefyllda arkitektprojektet, som hade Plannjafasad, blev plåten även intressant för de mer formmässigt intresserade personerna.

Plannja HardCoat beläggningssystem lanseras tillsammans med profiler som Plannja Modern, Regent, Smart, Trend, Sinus, Pannplåt.

1973

1980-tal

1983

2000-tal

1975

Plannja Takprofil 20 kommer ut på marknaden.

Detta är den klassiska ”tjugo-profilen” som i dag finns på mängder av byggnader över hela Europa.

1991

2009

I samband med förvärvet av Siba-verken AB inleds försäljningen av takavvattning.

Stora delar av produktionen flyttas från Luleå till Järnforsen i Småland. Anledningen är att leveranserna till kund ska kortas ner.

magasin plannja

17

Träning

»

»

Så funkar det

Infästning Med speciellt framtagna skruvar med unikt utformad bricka, gänga och skruvskalle kan man fästa Modern diskret och säkert i profiltopparna.

Så slipper du arbetsskador

Färger Plannja Modern finns i sju olika färger; svart, grafitgrå, mörk silvermetallic, silvermetallic, mörkröd, vit och ärggrön. Flera av färgerna förstärker associationerna till funkistak.

Många arbetsskador inom byggindustrin kan undvikas med rätt träning. Här är övningsråden som gör att du får ett friskare liv.

Text Johanna Stenius Foto Tobias Åkeblom

T

Kapillärrillor Minimala rännor i plåten, som säkrar tätningen genom att de förhindrar vatten från att tryckas eller sugas in i sidöverlappet.

Bred profilbotten Associerar till gediget plåthantverk. För att öka stabiliteten har botten dels speciellt rullformade hörn mellan liv- och profilbotten, dels är plåten hela 0,60 mm tjock. Dessutom ska man fästa en dämpningslist av cellplast vid monteringen, under profilbotten.

ricket med att vara stark och må bra är att ta hand om sig själv varje dag, inte bara någon gång ibland. Det anser Petter Pettersson, personlig tränare i Luleå.

– Om man har ont i ryggen och tränar två gånger i veckan så kanske det inte hjälper om man däremellan äter skräpmat och sitter åtta timmar framför datorn och tre timmar i tv-soffan, säger han.

Petter Pettersson är personlig tränare på Inpuls i Luleå och driver dessutom ett eget företag där han håller i mycket utbildningar och föreläsningar med fokus på hälsa och träning ur ett helhetsperspektiv. Han menar att den som har ett fysiskt jobb med mycket rörelse och kanske tunga lyft i grunden har bättre förutsättningar att må bra än någon med ett skrivbordsjobb.

– Vi är designade för ett aktivt liv och att lyfta tunga saker. Många tänker kanske ”äh, det är bara att lyfta” liksom. Att lyfta lätta och tunga saker är

Beläggning Plannja HardCoat 50 är extra åldersbeständig, behåller kulör och glans extra väl, är extra beständig mot metallsvärtning samt ger ett mycket gott korrosionsskydd.

Rätt stuk på funkisvillan

positivt så länge man använder benen och säkrar ryggen, säger han.

Hans devis är: Det man gör rätt i dag får man tillbaka om tio år.

– Kroppen klarar ett tag att kompensera för dålig ergonomi men så en dag smäller det till.

Det är som med allt, man måste bädda tidigt för hur det ska bli när man är pensionär, säger Petter Pettersson. att arbeta för den med många lyft på jobbet är alltså att använda benen för att avlasta svagare delar av kroppen. Man kan också dagligen göra ”korrigerande” övningar som balanserar kroppen och kompenserar för rörelser man gör överdrivet ofta.

– Till exempel böjer vi oss framåt hundratals gånger per dag. Det kan man kompensera med att göra bakåtböjningar. Då åker diskarna i ryggen på plats igen, säger han. ◆

ett smart sätt

Petter Pettersson, personlig tränare i Luleå, ger råd.

Bästa träningen

Plannja Modern, som passar till både modern arkitektur och funkisvillor, har flera unika egenskaper. Det gäller inte minst de minimala rännorna i plåten, som säkrar tätningen.

Fyra enkla övningar för dig som vill slippa skador.

Text Anders Wikberg Illustration Plannja

U

18

plannja magasin

Här är den klassiska plåtfamiljen Plannja Modern är gjort av varmförzinkad stålplåt och finns i sju kulörer, samtliga försedda med kapillärrilla.

Plannja Trend är ett förstklassigt plåttak i varmförzinkad stålplåt som ger varje tak ett extra lyft. Fem kulörer att välja mellan, med eller utan rilla.

Plannja Pannplåt är ett klassiskt svenskt plåttak i aluzink som sedan länge används vid bland annat restaurering och byggnadsvård. Finns i tolv färger med eller utan rilla.

monteringen placera en dämpningslist av cellplast under varje profilbotten, säger han.

En annan unik egenskap är takets infästning.

– Med speciellt framtagna skruvar med unikt utformad bricka, gänga och skruvskalle fäster man Plannja Modern diskret och säkert i profiltopparna. att plannja modern i motsats till andra klicktak är staplingsbar är ett annat trumfkort. Liksom kapillärrillan, som säkerställer tätningen. En kapillärrilla är en minimal ränna i plåten, som hindrar vatten från att tryckas eller sugas in i sidöverlappet. Vid monteringen hamnar kapillärrillan på underplåten i överlappet.

Det enklaste beslutet var valet av takbeläggning.

– Plannja Modern är exklusiv och det kändes självklart att välja extra åldersbeständig Plannja HardCoat 50, förklarar Anders Eriksson.

Nästan lika enkelt var det att utse kulörer. Vid sidan om fyra klassiska Plannja-färger valdes mörkröd, ärggrön och vit, för att förstärka associationerna till funkistak. ◆

Bakåtböjningar Stå upprätt med lätt böjda ben, böj dig försiktigt bakåt med händerna i svanken.

Upprepa tre gånger och kom lite längre bak för varje böjning.

Illustrationer: Kjell Thorsson

ndersökningarna under 2008 visade att efterfrågan på tak som passar till modern arkitektur och klassiska funkisvillor steg. Anders Eriksson och hans kolleger på Plannjas utvecklingsavdelning fick i uppdrag att utveckla en ny sorts tak med modernt utseende.

– Efter ett par månaders skissande blev det dags att köpa in maskiner och inleda testerna.

Runt nio månader efter att vi fått uppdraget kunde vi presentera Plannja Modern på marknaden, säger Anders Eriksson.

Det mest unika med Plannja Modern är dess breda profilbotten, som associerar till gediget plåthantverk. Utvecklarna var dock lite oroliga för att plåten skulle kunna ge ljud ifrån sig vid stark blåst och att ojämnheter skulle förekomma på den breda ytan.

Därför användes en speciell metod för att rullforma hörnet mellan liv- och profilbotten.

– För att stabilisera plåten valde vi att gå upp till plåttjocklek 0,60 mm. Dessutom ska man vid

Plankan Stå på tårna och på armbågarna med en bra stark hållning i 30–60 sekunder.

Utfall med pinne sträckt ovan huvud Stå jämfota med en pinne sträckt uppåt med raka armar. Ta växelvis steg framåt med höger och vänster ben, sjunk ner i stretch men håll armarna sträckta. Gör cirka 12–16 repetitioner.

Rotationer med pinne Stå lätt framåtböjd med lätt böjda knän och en pinne på axlarna. Rotera från sida till sida utan att tappa hållningen.

Huvudet ska hållas stilla med blicken på en fast punkt. Gör cirka 10–12 rotationer. magasin plannja

19

Plannja AB 971 88 Lule책 Sverige

B