Red Llama #3

Page 1

ECUADOR

*

NEW YORK

*

VIETNAM

Nr 3 Vinter 2017

RED LLAMA Follow us around the globe


E S I N T I

S M Y C K E N


MÖTEN Pam Meyer

Smyckesdesigner f r å n N e w Yo r k s. 26

Ve n e z u e l a – ett land i kris

Möt José & José som flytt f r å n Ve n e z u e l a s. 40

Mitad del Mundo Besök Marias butik mitt på ekvatorn s. 36

Gatumusikanten från Buenos Aires Tr ä f f a M a t e o F r a n c o , e n gatumusiker med passion s. 12

Fågel Blå

Svenskt fik i Osaka s. 8

RESOR Halong Bay

SPECIAL Recepten

Besök ett av världens under verk – i Vietnam s. 18

Baka yucabröd från Ecuador s. 34

Quilotoa

Resetipset

Amazonas

Bota din flygrädsla med smarta tips s. 22

Kliv ner i en vulkankrater och besök urinvånare s. 47

I n s e k t e r, s t a m m a r o c h shamaner – ett tropiskt äventyr s. 54

Papallacta

Bada i varma källor mitt bland bergen s. 70

Cotopaxi

Upptäck vidsträckta landskap, vilda hästar och vulkaner – från hästryggen s. 74

Flyg bekvämare s. 53

Flygrädsla

Ersättning vid försenat flyg

Va d g ö r d u o m d i t t f l y g b l i r försenat eller om ditt bagage försvinner? s. 67


// LEDARE //

Uddevalla, december 2017

R

edan första gången kände jag tydligt hur Ecuador var något alldeles särskilt. Vi hade planerat en månadslång resa till landet vid ekvatorn, hela familjen. Året var 2004 och jag var tolv år gammal. Sydamerikas minsta land, men också ett land med sitt eget mikroklimat. Här finns bergskedjan Anderna, världens största regnskog Amazonas, en lång kustremsa, aktiva vulkaner och kanske världens vänligaste folk. Ecuadorianerna är kända för sin gästfrihet, något jag själv fick uppleva första gången jag besökte landet. Så fort jag kom hem ville jag åka tillbaka. Det skulle dock dröja tolv år. Tidigt på morgonen den 5:e november 2016 landade jag på La Mariscal flygplats tillsammans med min man. Vi hyrde ett rum och dagen därpå började vi utforska Quito. Vi promenerade och kom till en liten marknad där vi köpte färsk ananas (som jag längtat efter detta), varsin kaffe och nybakat bröd.

4

Vi möttes av vänliga människor som gärna ville småprata med oss, frågade vart vi kom ifrån. Känslan av att vara tillbaka var fantastisk. Känslan som jag burit med mig i alla år om Ecuador som ett tryggt och vänligt land med vacker och spännande natur var densamma. Ecuador hade åldrats väl, kändes det som. I Red Llama nummer 3 får du möta mitt Ecuador, besöka urinvånare i Amazonas, rida runt Cotopaxi (landets näst högsta vulkan) och framförallt, lära känna människor från en helt annan del av världen. Trevlig läsning!

Matilda Lopez Nobel


// LONDON//

Testa något nytt i London London erbjuder ett enormt utbud av restauranger. Men för dig som vill testa något annat än fish’n’chips och köttpaj har vi två guldkorn värda att prova. Välj turkiskt ena dagen och en lyxig gourmetmiddag nästa.

The Wolseley – kändisarnas favorit The Wolseley är en välkänd restaurang som lockar såväl turister som kändisar. Restaurangen är ett populärt alternativ för skådisar som Daniel Craig och Kit Harington (som vi själva stötte på under vårt besök). Här möts du av en bullrig men mysig sal, från början byggd som en exklusiv visningssal för bilar. Vi hade bokat bord klockan 21:00 och det blev något fördröjt, något som vår servitör ursäktade sig med genom att bjuda på en flaska mousserat vin. På menyn finns rätter som ugnsstekt kyckling med ratatouille, kalvlever, entrecote och grillad fisk – allt presenterat på ett smakfullt sätt på stora vita tallrikar. Potatismoset var något av det bästa jag ätit och hade precis den där smörigheten som det har hemma. Var: 160 Picadilly, St Jame’s Mat: Gourmeträtter, både lunch, afternoon tea och middag serveras Pris: Medelpris – dyrt

Liman Restaurant – turkiskt i hemtrevlig miljö Att besöka Liman Restaurant är som att äta middag hos sina vänner. Stämningen är mysig och bullrig. De trevliga servitriserna och glada kockarna ger intrycket av att vara en familj. Väggarna av gammalt tegel pryds av stämningsfulla ljusslingor. Vi beställer in meze (flera smårätter) som förrätt – smakrik hummus, oljiga oliver, tabuleh och nybakat bröd. Till varmrätt tar några i sällskapet den traditionella kebaben (som inte gör någon besviken), kolgrillat lamm med god rökighet och stekt lax som nästan smälter i munnen. Avslutningsvis beställer vi in den omtyckta baklavan som är glaserad med honung, och vilket avslut! Var: 60 Penton Street, Angel Islington Mat: Turkiskt Pris: Medelpris

5


Fågel Blå I ett gatuhörn endast några stenkast från den pulserande storstadskärnan i Osaka ligger Fågel Blå, ett svenskt café cirka 8 000 kilometer från Sverige. Här

serveras

köttbullar

och

lingonsylt

varje

dag under den hektiska lunchtimmen och nybakta kanelbullar delas ut som på löpande band. ”Vad är detta för ställe?” Undrade vi när helt plötsligt gick förbi caféet med den stora sverigeflaggan utanför.

6


7


// FÅGEL BLÅ //

Glada miner på Fågel Blå!

Vill du besöka Fågel Blå? 1 Chome-12-9 Uemachi, Chuo Ward Osaka, Osaka Prefecture 540-0005 Japan Telefon: +81 6-7177-1873 Skypemöte med Fågel Blå:s ägare.

8


A

tmosfären är mysig, ljus och ombonad och ur högtalarna sjunger Veronica Maggio om Stockholm när vi kliver genom dörren till Fågel Blå, en solig vårdag i april. ”Irrashaimase”, välkommen! En yngre kvinna möter oss med ett stort leende när vi går fram för att kolla in dagens meny. Det står på japanska, utan översättning. Kvinnan i kassan förklarar dagens rätter och jag bestämmer mig för en klassiker, köttbullar med lingonsylt. ”Bra val!”, kvinnan ler ännu bredare och vi sätter oss ner vid ett bord. Precis som allt annat i Japan är även Fågel Blå ett väldigt litet café, här finns bara plats för 16 personer samtidigt. Runt omkring oss pryds väggarna av dalahästar och foton på prinsesstårtor och det är svårt att inte få hemlängtan. Vi har bestämt tid för en intervju med ägaren idag och vi anar att det är den äldre kvinnan som sitter ensam vid ett bord med papper och pärmar utspridda runt sig. ”God dag!” hälsar vi på engelska och kvinnan ler. Vi frågar om vi ska prata svenska eller engelska, båda går lika bra säger hon på knagglig svenska. Under vårt samtal verkar kvinnan förvirrad av våra frågor, hon behöver ständigt fråga kassörskan om hjälp. Efter en kvart av frågor och förvirrade svar kommer kassörskan fram till oss. ”Hon är inte ägare här, det är bara en av våra kunder”. Alla skrattar och vi får förklarat för oss att den äldre kvinnan går hit på svenskakurser, därav den knaggliga svenskan. Kassörskan ringer upp ägarna på Skype och vi möts av en blond kille och en japansk tjej i bild. Paret, Andreas och Chiaka Jansson, träffades i Stockholm men bestämde sig för att tillsammans flytta tillbaka till Osaka. Här har de drivit sitt café sedan 2012. De testade sin idé om ett svenskt fik och gensvaret var väldigt positivt. Japanerna älskar svensk mat och pyttipanna är en storfavorit bland många. Menyn ändrar de varje vecka men kanelbullar finns alltid att köpa. Själva tar vi varsin våffla efter lunchen och det smakar precis som hemma. Varje vecka fylls caféet av såväl återkommande japanska kunder som vill öva på sin svenska eller för att njuta av den svenska maten, men också av svenska turister som fått nys om Fågel Blå. Det är en väldigt liten, men trevlig mötesplats för Sverigeentusiaster – mitt i Japan.

9


// MATEO FRANCO //

I hjärtat av Ecuador hittar du den mysiga staden Baños de Agua Santa. Det är en stad som både omges av höga berg och som ligger i skuggan av en den aktiva vulkanen Tungurahua. Staden anses ofta vara den ”sista staden innan Amazonas” eftersom många resor in i djungeln startar härifrån. Vi tillbringade totalt en månad här och lärde känna flera intressanta personer, bland annat gatumusikanten Mateo Franco.

10


Vem är Mateo Franco?

En vanlig dag för musikern och gatumusikanten Mateo Franco.

n å r f n e t n a k i s Gatumu

s e r i A s Bueno

Vi träffade honom första gången när han sjöng ett par underbara, lugna låtar i en mysig restaurang och ganska snabbt därefter blev vi vänner. I sann svensk tradition bjöd vi en fika och pratade om livet, karriären och hans drömmar.

Mateo är en musikant som spelar gitarr och sjunger på restauranger, caféer och barer runt om i den lilla staden Baños. Han känns genuin, både i sin sång och i sitt sätt att vara. Det är just detta som slår mig med Mateo, hans varma och välkomnande personlighet. Han känns ögonblickligen som en nära vän. Dessutom har han talang, något man märker redan från första ton. Mateo Franco kommer från Argentina och har, sakta men säkert, tagit sig från stad till stad hela vägen till Ecuador. Resan hit har tagit mer än ett år och den är fortfarande inte över.

Varför blev du en gatumusikant? ”För konsten. För kärleken”, säger han. För att han inte kan leva på musiken hemma. Det började som en dröm om att bli dirigent och leda en duktig kör framför en stor publik. Han studerade olika musiklinjer, tog flera kurser och allt kulminerade i antiklimax, nämligen arbetslöshet. Trots motgångarna vägrade han släppa sin dröm. Vid det här laget hade drömmen förändrats lite. Tankarna om att bli dirigent var borta, allt han ville var att kunna leva på sin musik, på ett eller annat sätt. Han bestämde sig för att åka på turné och bege sig ut till olika städer i Argentina, endast med sin gitarr och en liten väska. ”Visst låter det galet?” frågar han med ett skratt. Han fattar inte själv hur han vågade satsa allt på ingenting, men det gjorde han utan att tveka. 11


www.alchemyjewelrybrooklyn.com



// MATEO FRANCO //

M

ateo gick från vandrarhem till vandrarhem och övertalade ägarna att låta honom bo gratis eller billigt mot att han spelade musik. Han sov gott, han åt sig mätt, han spelade musik och han kände sig uppskattad. Ibland kunde han till och med lägga undan pengar. Sakta men säkert började han arbeta sig ut till den argentinska landsgränsen innan han bestämde sig för att återvända till huvudstaden. Satsningen var lyckad och även om den inte genererade någon förmögenhet så hade han lyckats med sitt mål, att kunna leva på musiken även om det var väldigt knappt. ”Detta var många år sedan”, förklarar han. Sedan dess har han inte bara gjort många fler turnéer, han har även träffat sin kärlek och fått en dotter. Faktum är att Mateo inte träffat sin dotter än, annat än på bild och video. Hon föddes när han var på turné utomlands och han har fortfarande inte återvänt hem än. Det är en tanke som gör honom både ledsen och glad. Ledsen över att han missat ett oförglömligt ögonblick i sitt liv, glad över att han har en familj att återvända till. Att välja att återigen ge sig ut på turné, trots att han visste att han skulle missa födseln av sitt första barn, var ett tufft beslut. Det handlade både om själviskhet och självuppoffring. Han saknade turnélivet och han visste att både han och hans nya familj kommer att behöva pengarna. Han har ett sparmål som han vill nå innan han kan börja den långa resan hem. Det är mer än 5 600 km från Baños de Agua Santa i Ecuador till Buenos Aires i Argentina och varje dag känns det som om att avståndet blir ännu längre. Hans hemlängtan brinner i hjärtat.

14


E S I N T I

S M Y C K E N

www.esinti.com


// HALONG BAY //

Halong Bay 1 april 2017


J

ag vaknade hastigt av alarmet som tjöt klockan 07:00 och kastade mig upp. Solstrålarna strilade in genom gardinen och jag tänkte ”Äntligen!”. De senaste dagarna hade varit regniga och stormiga så det var verkligen tur att vädret vänt. Vi hade knappt hunnit dricka klart vårt morgonkaffe när receptionisten bad oss komma till entrén, vår buss var här. Bussturen var närmare fyra timmar lång, men allt gick bra. Vår guide berättade om olika broar och områden som vi passerade men de flesta av oss sov. Jag väcktes av Patricio och det jag såg genom fönstret går knappt att beskriva i ord. Sockertoppsbergen tornade upp sig som majestätiska torn och i kontrast till havet bildades en palett av grått och stål – vi var framme vid Halong Bay och jag var minst sagt exalterad. Sedan 1994 har Halong Bay varit en del av UNICEF:s världsarv och inte undra på, det här stället är spektakulärt. Hundratals höga bergstoppar i grönt som växer upp ur det stålblå havet skapar spännande färgkontraster som är svårt att slita blicken från. De ovanliga formerna som dessa kalkstensberg fått är ett resultat av miljontals år då havet nött bergen. Idag ser Halong Bay nästan ut som en konstutställning med praktfulla statyer.

Den vietnamesiska flaggan högt hissad

12:16 – Halong Bay När vi väl anlänt till hamnen var det dags att kliva på vår båt för dagen. Båtbesättningen hälsade oss välkomna med stora leenden och vi slog oss ner på bänkar inomhus. Lunchen serverades. Tallrikar efter tallrikar med skaldjur, vårrullar, grillad kyckling och ris ställdes fram. Även om maten i sig inte var mer än medioker hade jag absolut inte någon tid att reflektera över det. Min blick var fäst på landskapet utanför fönstret. Vi var verkligen här, mitt i Halong Bay. Kaptenen började lägga om kursen och vi styrde rakt ut bland de frodiga bergen mellan smala passager. De 1 969 små öarna bildar nästan en komplicerad labyrint. Jag tog min sista tugga av vårrullen fylld med grönsaker och skyndade sedan ut på soldäck. Jag bländades av solen när jag klättrade upp på den smala stegen upp till däck. Här uppe var det redan fullt med turister, alla lika upptagna med att ta selfies med bergen i bakgrunden. Jag ska inte ljuga, jag var själv snabb med att ta upp kameran. 17


// HALONG BAY //

E

fter cirka en timmas cruising på bukten saktade vi in, vi närmade oss den flytande byn. Ännu idag bor det människor på Halong Bay. Här har de byggt flytbryggor överallt och de allra flesta av invånarna arbetar med turism. Jag såg mig förväntansfullt om samtidigt som jag tog några stapplande steg på den rangliga bryggan. Runt omkring gled små kajaker omkring och vi gick fram till en liten dam med en traditionell stråhatt. Vi satte oss i hennes kajak och hon började ro. Allt var så stillsamt och lugnt.

Grottan var minst lika spektakulär som båtresan med sin takhöjd på 30 meter, sina märkliga kalkstensformationer och de släta väggarna som nästan såg ut att vara byggda av människor. Inuti grottan finns två större salar som man belyst med lampor i olika färger. Droppstenarna har genom tusentals år fått spännande former som ofta påminner om djur eller människor, särskilt i skenet från lamporna. Den rymliga grottan skulle rymma flera tusen människor samtidigt, något som verkligen kan ge en idé om hur stor den är.

Det sista stoppet på den här utflykten var den kända Sung Sot-grottan. Efter att vi klättrat upp cirka 200 meter var vi framme vid grottöppningen.

20:30 – Hanoi Efter fyra timmars bussresa från Hanoi till Halong Bay och sedan tillbaka igen var jag glad när jag klev in på hotellrummet. Den här dagen hade varit något av det mest spännande jag gjort.

18


Halong Bay.

FLoating Village

Spännande grottformationer.

19



Flygrädd? Skakande starter, turbulenta landningar och den eviga färden som aldrig tycks vara över. Är du också flygrädd? Precis som du får jag också ångest inför flygningar trots att jag stiger upp 10 000 meter flera gånger om året. Jag har hittat några knep som lindrar min rädsla, kanske kan de hjälpa dig också.


// FLYGRÄDSLA //

1 vecka innan Börja i god tid innan du flyger. Ungefär en, eller ett par veckor innan jag ska flyga brukar jag börja tänka positiva tankar om åkturen. Jag tänker på hur härligt det ska bli och försöker att stöta bort alla jobbiga ångesttankar. Här är några saker du redan nu kan börja föreställa dig: Mysigt! Föreställ dig ditt säte, hur du gör det mysigt med en filt, en kudde och massor av gott att äta. Kanske kan du unna dig en påse lösgodis, din favorittidning eller helt enkelt njuta av underhållningen på flyget? Flyger du längre sträckor finns det goda chanser att du får se de senaste biofilmerna. Njut av maten! Flygmaten hos många flygbolag är faktiskt riktigt bra, särskilt hos Turkish Airlines och Singapore Airlines. Kanske ska du ha en god kyckling eller kanske något vegetariskt? Vem vet, du kanske även kan få njuta av ett mousserande vin? Tid att varva ner. När du sitter på flyget på väg mot din destination kan du äntligen få lite kvalitetstid för dig själv. Inget jobb kan nå dig – istället kan du läsa, lösa korsord eller spela ett kortspel med din vän! Känns det jobbigt ändå? Varför inte börja planera vad du ska hitta på när du väl kommit fram till ditt resmål? Är det att byta om till badkläder och hoppa ner i havet? Eller kanske att shoppa loss i New York?

1 dag innan Att flyga är för många det värsta som finns, perioden inför flygningen är det därför extra viktigt att vara snäll mot dig själv och verkligen skämma bort dig. En dag före flygningen brukar vara ganska jobbig om du är rädd, men försök att hitta på något mysigt och kul som för tankarna till något annat. Här är mina bästa tips! Bjud hem en vän på hemma-spa! Tänd levande ljus, sätt på härlig musik och prata i timmar med din bästis. Att få varva ner ordentligt är alltid skönt inför flygningen. Laga din favoritmat! Sista kvällen ska vara riktigt härlig, laga ditt bästa recept eller avnjut en take-away pizza framför teven. Innan läggdags är det alltid bra att lägga fram dina kläder inför flygdagen, då slipper du stressen nästa dag.

22


Samma dag Har stressen börjat krypa fram och hjärtat klappa snabbare? Flygdagen kan vara oerhört nervös och jobbig, men se till att ta det lugnt. Gå upp i god tid så att du slipper stressa, du vill inte spä på stressen inför flygningen för att du försov dig. Eftersom du redan lagt fram din outfit inför flygturen är det bara att ta på dig och koppla av med en kopp te eller kaffe. Skriv gärna en checklista på saker du måste ha med dig (pass, mobil, pengar och biljetter). Ta det lugnt – det kommer gå bra! Kolla in sidan 53 för att få lite mer tips om hur du gör flygresan ännu bättre.

Lästips! Lästips! Flygrädsla för nybörjare är en bok skriven av en pilot och en flygrädd passagerare – Adi Rupic och David Vojnovic. Boken hjälpte mig väldigt mycket och så här står det i beskrivningen: ”Varje gång Adi Rupic satte sig i ett flygplan trodde han att han skulle dö. Livet som egenföretagare innebar många flygresor och varje gång Adi kom in på en flygplats så kom också rädslan. Till slut fick han nog och bad sin kusin David Vojnovic om hjälp. Eftersom kusinen var pilot visste han en hel del om flygresor som Adi inte kände till och han började skriva korta texter till Adi inför hans ångestfyllda resor.” Texterna hjälpte till slut Adi att komma över sin flygrädsla och de finns nu samlade i denna bok.” Boken finns att köpa hos Bokus och kostar 155 kronor.

23


24


r e y e M Pam

en konstnärssjäl a s t a s t a som våg

Knirr, knarr låter det när vi går upp för de sneda och branta trapporna i det gamla lägenhetshuset på Atlantic Avenue i Brooklyn. Här uppe, högst upp på loftet, bor och arbetar konstnären och smyckesdesignern Pamela Meyer, eller Pam som hon kallas.

25


// PAM MEYER //

”Tre snygga modeller går nerför gatan med örhängen och halsband från hennes smyckekollektion”

Det är något charmigt med denna, från början nederländska, stadsdel. Området hörde tidigare till arbetarklassen och ansågs vara ett ruffigt och slitet område. Idag är Brooklyn ett av de mest eftertraktade bostadsområdena i hela New York. Det är en stor skillnad mot skyskraporna som tränger ihop sig i innerstaden. De låga byggnaderna i Brooklyn ger oss något av en småstadskänsla, trots att det egentligen är ett enormt område. 26


P

omnar am är svartklädd från topp till tå. Hon välk pryttlar, oss in i ett rum som är fyllt med små aniserat lådor, verktyg och saker. Det är ett org och hennes kaos. Lägenheten är både hennes hem sker. Pam har verkstad där all smyckestillverkning valde att bo i bott här i 25 år och vi frågar varför hon just Brooklyn. r och den mer ”Det är den fria andan, alla konstnäre r. ”Människor accepterande mentaliteten”, får vi till sva York, särskilt kan vara så ytliga och dömande i New bade hon på ett på Manhattan”. När Pam var 24 år job Regis Hotel. Här av de finaste hotellen i staden, Saint , bland annat bodde stora celebriteter med jämnan r Dalí. den legendariska konstnären Salvado jag trivdes bra”. ”Att arbeta på hotellet var hårt men långa perioder Eftersom Dalí bodde på hotellet under både honom och så fick hon ofta träffa och prata med var deras samtal hans fru. Hon undrar själv ifall det hon vågade ta eller något inom henne som gjorde att egna smycken. steget till att följa sin dröm och skapa

”Ganska tidigt märkte jag att konst, och framförallt smycken, låg mig varmt om hjä rtat. Min första stora och uppmärksammade kollektio n var för ett klädföretag. Jag gjorde smycken i neonfärge r och med 80-talsprägel”. Pam visar oss en plansch som hän ger i den röriga ateljén. Tre snygga modeller går nerför gatan med örhängen och halsband från hennes smyckeko llektion. Modellernas klädstil och stora frisyrer anda s 80-tal. Pam berättar om hur hon sak ta men säkert kunde utveckla sin kollektion, bli stö rre och bättre. Ett tag hade hon en stor lokal med flera anställda. Hennes företag, Alchemy, sålde smyck en till världens alla hörn. Hon är väldigt stolt över företagsnamnet eftersom det förkroppsligar hennes des ignstil och livsfilosofi. Pam återanvänder, förvandlar och förnyar. Hon tar in trasiga prylar, plockar isär del arna och skapar nya smycken. Hennes kollektion har gått från trendiga plastsmycken i neonfärger till kreativa smycken i olika metaller där både muttra r och andra mekaniska ting ingår.

27


// PAM MEYER //

NĂĽgra av Pamelas senaste kreationer, robotinspirerade smycken. 28


för atte stopp t s m o s n v de sche finanskra n för en stor del a ar h c o 8 0 0 v a 2 ut anställda i , edan kom e bara för henne e d a k s var Int en min ensam k alltihop. rsäljning n ö o F h . t r e a v lk l slut ska fo amerikan sägas upp och til att tvungna rots . Det var t . r ä d företaget a t var at slu lsen kunn det blev. För Pam et. e t t ä r e b a hade v som apand För mång nes fel att det ble ga ned smyckessk ennes en läg dh allt inte h got alternativ att i linje me et och k ic g m å o s n ag det aldrig v det en förnyelse e delarna av föret h lite c le d a b mindre o upp de splittr Tvärtom e t g li o t n n e o g n a fi. H n här gå rjat bygg e ö d b livsfiloso , t m t a y y P n något Sigourne äkert har å s p n d e il skapade m b a n med tivt. Sakt n visar e s intervju ig e n mer effek företag igen. Ho n e h l på s na til kes av bilder espelaren n d sitt smyc e å I k . s 4 a 1 d 0 rån 2 välkän Weaver f e har den in z a g a M Gotham d. s armban m a P v a ett

S

29


// PAM MEYER //

Även om hon inte riktigt har lyckats komma tillbaka till samma nivå som tidigare så är hon lycklig. Hon följer sin dröm och oavsett hur resan har sett ut så verkar hon inte ångra en sekund. Frågan är om hon kanske är mer framgångsrik idag än tidigare. Hon jobbar med något hon älskar, träffar ofta nya människor och fortsätter att följa sin dröm fullt ut. Långt senare så slås jag av tanken att företagsnamnet kanske är en hyllning till Paulo Coelhos bok Alkemisten. I denna berättelse följer fåraherden Santiago bokstavligen sin dröm, en resa som kantas av både toppar och dalar, innan han får reda på att den skatt han drömde om hela tiden fanns i hans hem. De metaforiska likheterna med Pam och hennes liv är slående.

”Remember your dreams and fight for them. You must know what you want from life. There is just one thing that makes your dream become impossible: the fear of failure.”

30


31


// RECEPTET //

Yucabröd är ett traditionellt bröd från Ecuador som kan bakas i må olika smakkombinationer. Vi fick själva prova på att baka ett traditione yucabröd när vi besökte Amazonas, på sidan 63 kan du se det recept Nu har vi testat på en annan variant fullproppad med ost! Avnjut he med varm choklad á la Sydamerika!

5 dl yucamjöl/cassavamjöl (finns att köpa i hälsobutiker eller på nätet) 9 dl riven mozzarellaost eller annan ost (här kan du även välja att blanda i bacon, paprika eller någon annan valfri ingrediens) 1 tsk bakpulver 0,5 tsk salt 120 g smör (rumstempererat) 2 ägg 0,5 till 1 dl vatten/mjölk (om degen känns för torr)

Blanda yucamjölet med ost, bakpulver och salt, antingen för hand eller i en matberedare. Tillsätt smör och ägg, blanda väl. Knåda degen tills den blir smidig, tillsätt vatten om det behövs. Forma små bollar (det blir cirka 30 – 36 bollar), lägg på plåtar med bakplåtspapper. Grädda i ugnen cirka 5 – 7 minuter, sätt sedan på grillfunktionen i ugnen och kör i några minuter till (tills bollarna fått en gyllene färg). Låt svalna på plåten.


ånga ellt tet. elst

å p d a kl o h s c i v m r t a V nsk a k i r e sydam 1 liter lantmjölk 1 dl vispgrädde (ovispad) 1 chili 100 g kokchoklad

Värm upp mjölk och grädde i en kastrull. Skär chilifrukten på längden och ta ur kärnhuset. När mjölken blivit varm tillsätter du den hela chilifrukten som den är och chokladen. Låt chokladen smälta ordentligt och chilin sjuda med i 5 till 10 minuter. Plocka ur chilifrukten och smaka av chokladen. Häll upp i kopp och avnjut direkt!

hetta? ha mer e chiliflakes.! Vill du kad ite tor Häll i l

Recept på yucabröd + instruktionsvideo hittar du på: www.laylita.com/recipes/pan-de-yuca-pan-queso/


Mitad del mundo jordens mittpunkt En av de mest fotograferade platserna i Ecuador är nog Mitad del Mundo. Här kan du låta dig fotograferas med ena foten på det södra jordklotet och den andra på det norra.


F

ör mer än 250 år sedan räknade franska forskare ut att ekvatorn gick precis här och ritade ut en linje. Sedan dess har massor av turister besökt platsen för att kunna göra något så ovanligt som att stå på båda södra och norra jordklotet samtidigt. Det vill vi också göra och bestämmer oss därför för att göra en utflykt till San Antonio de Pichincha, som ligger drygt två och en halv mil norr om huvudstaden Quito. Det går bussar, men vi tar en taxi för motsvarande 100 kronor. San Antonio de Pichincha är ett sömnigt samhälle med ett bankkontor, ett par restauranger och några hus. Attraktionen här är Mitad del Mundo, ekvatorns mitt. Inne på området finns ett trettio meter högt monument, ett etnografiskt museum som heter Jordens mitt, restauranger, butiker och ett planetarium. Och så den gulmålade linjen förstås, som utgör själva ekvatorn. Det första vi gör när vi har betalat inträdet är att gå mot det höga monumentet, med ett jordklot högst upp.

På var sida om monumentet visas den geografiska riktningen, S för söder, N för norr. Självklart tar även vi foton på oss själva där vi står tvärs över ekvatorn. Det känns lite speciellt, som att ha hela jorden under sig på nåt sätt. Även om Mitad del Mundo är turistigt med restauranger och souvenirbutiker, känns det avslappnat och lugnt. Från några av butikerna hörs traditionell musik med de typiska panflöjterna och trummorna. Vi går in i en av butikerna och träffar en kvinna som heter Luz Maria. Hon har arbetat i sin butik i mer än 25 år, idag är hon 71 år. Det mesta av det hon säljer har hon tillverkat själv; nyckelringar, ponchor och dockor. ”Jag har sytt och broderat dockorna själv”, säger hon stolt. Hon tar ner ett dammigt diplom från väggen. Till Luz Maria för hennes arbete med att försköna Quito och berika vår kultur, står det. Det är från kommunen. ”Jag fick diplomet när jag hade butik i Quito och använde dockorna som dekoration.”

35



Luz Maria berättar om en allt hårdare konkurrens. ”I början var det många turister från Sydamerika, då gick affärerna bra. Men sedan var det allt fler som öppnade souvenirbutiker och det blev svårt.” Under de 25 år hon har haft butik här i Mitad del Mundo har inte bara konkurrensen om turisterna hårdnat, turisterna har också blivit färre. Valutabytet från den ecuadorianska sucren mot dollarn vid millennieskiftet gjorde att priserna steg i hela landet och folk höll hårdare i sina pengar. ”Det är mindre ruljans nu, men jag trivs ändå”, säger hon och ler. Och butiken har ändå gett henne och hennes familj viktiga inkomster. ”Tack vare den har min dotter kunnat gå på universitet.” Innan vi går vidare får vi syn på något konstigt på en av hyllorna – några förkrympta människohuvuden. ”Det var en särskild krigsritual som några indianstammar utförde förr, att hugga huvudet av sina fiender”, säger Luz Maria. De här huvudena visar sig dock vara konstgjorda, som tur är.

”Det var en särskild krigsritual som några indianstammar utförde förr, att hugga huvudet av sina fiender” Vi köper några vykort och ska precis gå vidare när Luz Maria berättar att Mitad del Mundo faktiskt inte ligger mitt på ekvatorn. När vi läser på ser vi att det stämmer. Moderna satellitsystem har visat att den riktiga ekvatorn ligger 240 meter norr om den gula linjen. Utanför Luz Marias butik är det behagligt varmt och vi sätter oss på ett kafé och beställer färskpressad juice och tittar på några ecuadorianer som dansar i folkdräkt. En bit därifrån står några lamor i en inhägnad. Luz Marias liv är inte ovanligt Ecuador. I större delen av sitt liv har hon arbetat från tidig morgon till sent på kvällen, ofta sju dagar i veckan. När vi åker tillbaka till Quito berättar taxiföraren Rodrigo att hans arbetsdag i snitt är 13 timmar. Varken Luz Maria eller Rodrigo får betald semester. Rodrigos drivkraft har liksom Luz Marias varit att betala för sina barns utbildning. För oss verkar det slitsamt och svårt, men de säger att de trivs, att de är tacksamma att de tjänar pengar, även om det inte är mycket.

Fakta Mitad del Mundo ligger i San Antonio de Pichincha, 2,6 mil norr om Quito. Inträde: ca. 60 kr Ecuador är det minsta landet i Sydamerika, beläget mellan Colombia och Peru i Sydamerikas i nordvästra del. 37


Venezuela

ett land i kris Under våra resor i Ecuadors storstäder har vi kommit i kontakt med flera fantastiska personer som delat med sig av sina livshistorier. Fast vi rest i Ecuador är många av människorna vi kommit i kontakt med från Venezuela.


J

ag visste inte särskilt mycket om landet tidigare, bara att det varit i något slags kris med många demonstrationer och strejker. Jag hade verkligen ingen aning om vilket katastrofläge landet befanns sig i. Åtminstone inte förrän jag började prata med venezuelanerna själva. Allt började med ett besök på en frisörsalong. Frisören som skulle fixa mitt hår var en glad och social kille från Venezuela. Han småpratade, skämtade och snackade sig igenom hela klippningen. Mellan skratten och samtalen började vi prata om våra hemländer. Han beskrev de venezuelanska öarnas vackra stränder och turkosa vatten, storstädernas festivaler, den goda maten och det exotiska landskapet på ett sådant sätt att jag nästan kunde känna sanden mellan tårna och solens varma strålar. Det var tydligt att han saknade sitt hemland. Samtalet fick efter en stund en mer sorgsen underton. ”Det är tufft i landet just nu” sa han kort och övergick till att prata om fotboll istället. Efter att ha fått håret fixat bestämde vi oss för att träffas nästa dag för att dricka kaffe.


// VENEZUELA //

NOTORISKT SENA! Trots att nästa dag var en helgdag och att vi bestämt en tid mitt på dagen så var vi tvungna att vänta in vår venezuelanska vän i mer än en timme. Tillslut anlände han tillsammans med en venezuelansk vän. Tillsammans kom vi snabbt in på samtalsämnen som fotboll, mat och filmer innan vi slutligen började prata om politik och hur det egentligen står till i landet. ”Venezuela har det tufft”, säger de unisont. Landet har lidit alla möjliga brister, från att elektriciteten försvann under långa perioder till att det blev svårt eller omöjligt att hitta mat. De tidigare så gladlynta killarna blir istället lågmälda och lite inåtvända. De glada minerna förvandlas till något mer eftertänksamt och oroligt. De berättar bägge om hur hårt valutakraschen drabbade landet. Företag gick omkull och landets valuta, bolívar fuerte, duger inte ens till toapapper. Ingen vill ha betalt i bolívar, alla vill bara ha dollar. Officiellt är en dollar värd 6,3 bolívarer och denna valutakurs har aldrig förändrats. 40

Inofficiellt så var det 4 300 bolívarer för en dollar som gällde i slutet av 2016. Så gott som varje dag kunde priserna gå upp, ibland med så mycket som det dubbla. En vanlig månadslön kunde ligga på runt 40 amerikanska dollar. Dessutom så finns det knappt någon mat att köpa. De målar upp en skrämmande bild av enormt långa köer till matbutiker som vaktas av beväpnade militärer, de tomma gångarna i matbutikerna och om människor som rotar igenom folks sopor för att stilla hungern. De berättar även om den svarta matmarknaden, platser där folk kan handla råvaror till väldigt dyra priser. Marknaden kontrolleras av gäng som rånar både mattransporter och påfyllda matbutiker. De berättar även med stolthet om sammanhållningen och empatin, hur familj, grannar och vänner håller ihop och delar sin mat för att kunna äta sig mätta tillsammans. Om hur de odlar mat och turas om att vakta odlingarna.


Att kunna befinna sig utanför landet, i en stabil ekonomi som den i Ecuador, är en lyx och de känner sig tacksamma för varje dag. Jag frågar om de längtar hem och det gör de, varje dag. ”Det är alltid jobbigt att ringa hem. Mina föräldrar är alltid glada och pratsamma men samtidigt vet jag att de lider i både kropp och själv. Att prata på Skype är värst, speciellt när jag kan se att mina föräldrar och syskon har blivit magrare”, säger han. Han förklarat att hans familj nästan lever på en svältdiet på grund av de politiska motsättningarna i landet. ”Jag skickar dollar när jag kan men samtidigt behöver jag pengar själv för att leva. Mamma har aldrig bett mig om stöd men hur ska de annars köpa mat?”, säger han uppgivet.

”De glada minerna förvandlas till något mer eftertänksamt och oroligt”

Bägge är överens om att de kommer att återvända en dag, men inte permanent. Framtiden finns inte i Venezuela utan i andra länder. De känner sig ändå hoppfulla, de kan trots allt både jobba och spara pengar här i Ecuador. Vem vet, de kanske till och med kan spara ihop till något eget en vacker dag. När vi lämnar fiket och tar farväl så känner jag mig väldigt imponerad. Trots att de unga killarna i princip vuxit upp i ett land i kris så har de lyckats förbli hoppfulla och positiva. Jag undrar hur jag själv hade reagerat på en sådan situation. 41


// VENEZUELA //

Vad är det som har hänt i Venezuela? Venezuela är ett land i norra Sydamerika. Hugo Chávez tog makten i landet 1998 under mottot “¡Patria, socialismo o muerte!”, vilket kan översättas till Fäderneslandet, socialismen eller döden! Chávez tid som president var fylld med kritik och skandaler. Hans regering utsattes bland annat för en misslyckad statskupp 2002. Under hans styre knöts landets ekonomi starkt till oljetillgångarna. Under finanskrisen 2008 gick sjönk oljepriserna och landets ekonomi följde med. Krisen var startskottet för alla de brister som skulle komma att skörda otaliga offer i Venezuela. När Chávez avled på grund av cancer år 2013 så var det vicepresidenten Nicolás Maduro som vann det efterföljande valet och under denna nya president har läget än så länge inte förbättrats.


Regnig dag i Quito.


www.alchemyjewelrybrooklyn.com


Quilotoa In collaboration with

a

Rebecca dventure Travel


// QUILOTOA //

QUILO

En av de vackraste vulkanerna i Sydamerika


OTOA En väldigt intressant sak med Ecuador är landets överflöd med vulkaner. Här finns mer än 70 vulkaner varav många erbjuder spektakulära landskap. Endast åtta mil sydväst från huvudstaden Quito står Quilotoa i all sin prakt, kanske den vackraste i hela Sydamerika.


// QUILOTOA // ”Jag märkte tydligt hur vi åkte uppåt, jag kände trycket i öronen” Dimman låg tät som ett täcke när vi tog plats i bussen klockan sju på morgonen. Idag skulle vi besöka den kända vulkanen Quilotoa med sin vattenfyllda krater mitt i Anderna. Vulkanen har blivit mycket känd på grund av sin skönhet, sitt turkosa vatten och det dramatiska landskapet som breder ut sig likt en bakgrund målad i vattenfärger. Vi ville själva uppleva denna mytomspunna vulkan och se om guideböckernas beskrivning stämde med verkligheten. Bussturen tog strax över tre timmar men det gick bra, vår guide Marko underhöll gruppen med berättelser om vulkanen och byar vi passerade längst vägen. Jag märkte tydligt hur vi åkte uppåt, jag kände trycket i öronen. Allteftersom vi närmade oss Quilotoa började molnen bädda in hela vägen och dimman tätnade. Snart kändes det som att vi befann oss mitt bland molnen. Tur nog började himlen klarna upp när vi svängde av mot den lilla grusvägen som ledde oss mot vulkanen. Nu befann vi oss närmare 4 000 meter över havet och det började bli riktigt kyligt. Jag var glad att jag tagit med mig vantar och mössa.

48

Utsikten var makalös med höga berg och djupa dalar. Vattnet nere i kratern var lysande turkost, en färg som mineralerna i vattnet hjälpt till att färga. Den blå lagunen sträcker sig tre kilometer på bredden och har ett djup på 250 meter. Formen på kratern kom till när det senaste vulkanutbrottet ägde rum, för cirka 800 år sedan. Vår guide Marko sa att det gick bra att stanna kvar högst uppe vid toppen om vi inte orkade gå ner. Men självklart var vi tvungna att se Quilotoa nerifrån. Vägen ner var enkel då vi gick i nedförsbacke på sand. Det tog kanske bara 15 minuter för oss ner till vattnet. Vattnet låg helt stilla, utan några tillstymmelser av krusningar på ytan. Här nere i kratern var det tyst och lugnt utan vind. Några andra personer från vår grupp passade på att paddla kajak i kratern. Jag böjde mig ner för att känna på vattnet, det var iskallt! När vi hade varit nere i kratern en stund och kollat in vyerna nedifrån började det bli dags för uppstigningen. Det skulle snart visa sig vara en helt annan femma. Först nu insåg jag hur extremt brant vägen var och hur tunn luften var på den här höjden.


T

Till en början gick det faktiskt rätt okej, jag tog ett steg i taget och gick på som vanligt. Ganska snart började dock stegen bli allt kortare och takten blev långsam. Jag var tvungen att stanna. Jag hade svårt att andas och kände mig helt utmattad, men när jag vände mig om såg jag att vi endast gått 50 meter.

Herre gud! Hur ska jag kunna gå upp för den här branta backen? Vi fortsatte gå, steg för steg, andetag för andetag. När vi äntligen kommit halvvägs upp för bergssidan öppnade himlen sig. Regnet fullkomligt vräkte ner. Den tidigare torra och sandiga vägen förvandlades till en lervälling och vattnet sköljde ner över våra gympaskor. Vi var som tur var förberedda och tog snabbt upp våra regnponchos, tyvärr klarade sig inte skorna. Den kyliga luften och det hårda, kalla regnet, piskade oss i ansiktet medan vi kämpade på. Trots det kalla klimatet här på berget var jag genomblöt av svett. Vägen som tidigare tagit en kvart att gå tog nu närmare en timme. Äntligen var vi uppe och jag tog mitt sista steg på toppen. Vi sprang tillbaka till gruppen och satte oss i den varma bussen. Regnet smattrade på rutan. På vägen hemåt gjorde vi ett stopp hos en inhemsk familj som bodde i en pytteliten hydda med stråtak. Familjen födde upp marsvin som de sedan sålde på den lokala marknaden. När vi kom upp till hyddan såg vi hundratals marsvin, de fullkomligt vällde ut ur den öppna dörren. När vi försiktigt klev in i hyddan möttes vi av ett kolsvart mörker, inga lampor. Familjen har djuren lösa inne i hyddan eftersom de alstrar värme, något som behövs då elektricitet saknas. Det var mycket intressant att få en inblick i hur livet kan se ut för ursprungsbefolkning i Ecuador. När vi så småningom kom tillbaka till Quito var jag fortfarande genomblöt av regnet, utmattad från den extrema klättringen men otroligt nöjd över vad jag vart med om. Och för att avsluta, Quilotoa var precis så fantastiskt som guideböckerna beskriver det. 49


www.alchemyjewelrybrooklyn.com


// RESETIPSET //

Flyg bekvämare

här är tipsen för en skönare resa

Skrikande bebisar, barn som sparkar i sätet och trånga säten. Att flyga är kanske inte den mest bekväma aktiviteten men det finns några enkla knep för att göra det hela lite bättre. Följ våra tips för en skönare resa! Se till att resa utvilad, då minskar risken för att du ska bli på dåligt humör. Föreställ dig målet för resan och hur härligt det ska bli att komma fram. Köp in följande saker och njut ordentligt! Öronproppar – ett måste om du vill slippa få tinnitus på grund av ledsna bebisar. On-ear-hörlurar som tar bort ljudet utifrån och ger dig en optimal ljudupplevelse. Ladda ner massor av poddar och dina favorit-spellistor Tandborste + tandkräm – det är skönt att kunna fräscha upp sig efter en lång flygtur. Tidning eller bok – perfekt när du vill få tiden att gå. Snacks, godis, chips – you name it! Packa med dig dina favoritsnacks och få en mycket godare resa. Du kan inte alltid lita på att flyget erbjuder Marabou-choklad eller Ahlgrens bilar… Tuggummi – brukar du få lock i öronen? Tugga extra! Varma och gosiga sockar – att sitta med snörade skor i 11 timmar är ingen hit, ta med dig ett par gosiga sockar eller ett par resetofflor och låtsas att du flyger business class … Cerat och handkräm – den torra flygluften kan torka ut vilken hud som helst, se till att ta med dig läppbalsam och handkräm, det finns att köpa i små förpackningar bland annat på apotek. Uppblåsbar kudde – det är skönt med ett stöd för nacken. Med några få och billiga medel blir flygresan lite skönare.

Trevlig resa!

51


Amazonas – en helt ny värld Föreställ dig en frodig och grön regnskog som sträcker ut sig hundratals mil över stora delar av Sydamerika. Under det täta, gröna taket där tusentals papegojor, apor och fjärilar bygger sina bon, ligger en helt ny värld, redo att upptäckas. Detta var en chans för oss att komma nära Amazonas mytomspunna natur, djurliv och sin historiska kultur. Tidigare hade jag bara hört och sett om Amazonas från naturprogram på TV, nu var det äntligen min tur att få kliva rakt in i grönskan och med egna ögon se de märkliga insekterna, djuren och växterna som lever och frodas i Cuyabeno, ett vildmarksreservat i nordöstra Ecuador.



// EN HELT NY VÄRLD // Dag 1 – äventyret börjar Med våra ryggsäckar fullpackade med insektsspray, snacks, skrivböcker och kamera klev vi på bussen en sen måndagskväll i Quito. Nere vid Plaza Foch skulle vi ta bussen hela vägen över berg och genom dalar, ända till Lago Agrio, provinsen Sucumbíos huvudstad. Klockan var redan elva på kvällen när vi gick på bussen. Efter någon timme på skumpiga vägar somnade jag. När jag öppnade ögonen hade det redan hunnit bli morgon och jag kollade ut genom rutan. Himlen var helt rosa. Genom fönstret kunde jag se vajande palmer, lösa kor och gatuhundar. Vi närmade oss Lago Agrio. När bussen äntligen stannade och jag gick ur möttes jag av en osynlig vägg av fukt. I kontrast till Quito, där klimatet är svalt och torrt, var det verkligen en stor skillnad att kliva rakt ut i tropikerna. Efter att ha avnjutit äggröra och kaffe på ett närliggande café, kom vår nya minibuss som skulle köra oss djupare in mot Amazonas. Vår guide Tamara var en trevlig kvinna i 40-årsåldern. Hon log mot oss när vi gick på bussen. Förutom mig själv och min man bestod vår grupp av en fransk familj med tonårsbarn, en familj från Ecuador med två barn och en kvinna från Nederländerna.

Bananklase i djungeln.

När alla hade hälsat och vi packat in våra väskor i bagageutrymmet spände vi fast säkerhetsbältena. Efter en väldigt skakig resa längs gröna palmer och bruna floder började regnskogen äntligen torna upp sig framför sig. Det var som att man rullat ut en tjock och tät matta i grönt – vi hade kommit fram till Amazonas.

”Att rummet saknade tak på sina håll gjorde ingenting, vi var trots allt här för att utforska djungeln.” 54


En frukt och en blomma.

Vi åt en snabb lunch med ris, grillad kyckling, svarta bönor och patacones (en tjock, friterad skiva av matbanan) innan vi fortsatte vår resa in i regnskogen. I Amazonas finns det inga bilvägar så vårt nästa transportfordon var en motordriven kanot. Resan längs den snirkliga floden tog oss cirka två timmar, men det var inga problem. Vi såg färgsprakande papegojor, fjärilar lika stora som mina handflator och till och med slumrande sengångare som hängde högt upp i trädkronorna.

När dagen övergick till kväll kom vi äntligen fram till Dolphin Lodge, vårt hem de nästkommande dagarna. Vårt boende var enkelt men hade allt vi behövde; en bekväm säng med myggnät, ett eget badrum och hyllor för våra saker. Att rummet saknade tak på sina håll gjorde ingenting, vi var trots allt här för att utforska djungeln.

55


// EN HELT NY VÄRLD //

E

fter att vi packat upp och vilat en stund var det dags för gruppen att samlas. Tamara förklarade att vi behövde skynda på lite om vi skulle hinna se solnedgången över floden. Snabbt hoppade vi ner i kanoten igen och åkte på den snirkliga floden i en halvtimme. Den täta djungeln var som en vägg längst sidorna och sträckte sig liksom ner i vattnet som för att dricka. I skogens djup kunde vi höra spöklika skrik från vrålaporna och vi såg fladdermöss flyga förbi och lianerna röra sig bredvid oss. Ganska snart började djungeln öppna upp sig och den smala, krokiga floden förvandlades till en stor sjö. Vattnet var lugnt, klart och glittrande. Precis i tid. Solen hade börjat sjunka ner i vattnet och himlens färger gick från klarblått till lila, rosa och orange. Tamara sa ”Okej, nu ska vi se om vi kan hitta några rosa delfiner”. Vi satt tysta och stilla i kanoten och sökte med blicken över vattnet. Vattenytan började krusa sig. ”Där är en, titta!”, sa Tamara. Gruppen började fumla runt i väskorna efter kameror och vi stirrade ner i vattnet. Strax, alldeles i närheten av kanoten kom något upp till ytan. En delfin, helt rosa och fantastiskt vacker. Den tittade runt litegrann innan den dök ner i vattnet igen.

Jag kände mig glad att jag sett den ovanliga delfinen och blickade ut över sjön. Solnedgångens sprakande färger färgade av sig i vattnet och stjärnor började framträda över himlen. Att bara få sitta här i kanoten på det stilla vattnet, mitt i Amazonas och lyssna på det kluckande ljudet när vattnet slog emot kanoten var så fridfullt. Jag blickade ut mot djungeln som bredde ut sig likt en tavla i lila, orange och blått. Solens sista strålar försvann snabbt ner i vattnet och plötsligt blev det kolsvart. Åtminstone en liten stund för snart började miljontals stjärnor lysa upp natthimlen. Kanotföraren styrde oss in mot den smala och krokiga floden igen och vi tog fram våra ficklampor. Tamara hade en häpnadsväckande bra syn, hon kunde hitta djur i den täta djungeln trots att de gömde sig bakom grenar och blad. Hon verkade även ha en talang för att hitta kajmaner i mörkret. ”Där är en, ser ni ögonen?”. Och där var den, under den mörka ytan syntes två lysande röda ögon. Efter ungefär en timmes kajmansafari var det dags att åka tillbaka till lodgen. På vägen hem såg vi en enorm kajman som låg på strandkanten och som klumpigt kravlade ner i vattnet. Den var säkert två meter lång.


Solnedgång över Amazonas, ett spektakulärt skådespel.


N

// EN HELT NY VÄRLD // När vi väl kom tillbaka till stugorna var jag riktigt hungrig och trött. Efter att ha skrapat rent min tallrik med sparrissoppa, ris, stekt fisk och färsk ananas, gick jag tillbaka till stugan. Jag lyssnade till djungelns högljudda läten och det tog inte lång tid förrän jag somnade. En svamp som kallas för djävulens penis på grund av sitt utseende.

”Det är en svamp som kallas för djävulens penis”, skrattade Tamara.

58


Dag 2 – vi träffar ursprungsbefolkningen ”Idag ska vi ta oss djupare in i djungeln för att träffa Seoqueya-folket”, sa Tamara vid frukostbordet. Seoqueya är en av de inhemska grupperna i Sionasstammen i Ecuador. Efter ungefär en och en halv timma djupare in i djungeln stannade vi till vid en liten strandremsa. Det var tur att jag tagit på mig långbyxor och långärmad tröja – det svärmade av myggor. Medan vi gick på stigen visade Tamara oss olika växter som ofta används som medicin i djungeln, till exempel smärtstillande. Vi fick varsitt löv och luktade på det. Det hade exakt samma doft som en citron. >>

59


// EN HELT NY VÄRLD //

N

är vi hade gått en stund på stigen brast den ecuadorianska familjen ut i skratt. Framför dem på marken växte något mycket märkligt. ”Det är en svamp som kallas för djävulens penis”, skrattade Tamara. Efter ungefär en timmes vandring kom vi fram till samhället. Helt genomblöta av svett och med några myggbett klev vi ut ur den täta djungeln. I Seoqueya-byn fick vi träffa ursprungsbefolkningen, bland annat en kvinna som kom fram till gruppen med en machete i ena handen och en korg i den andra. Vi följde med henne till en odling där små träd och buskar växte. Kvinnan började dra upp tjocka rötter från jorden och upp kom ”yuca”, eller cassava som de oftare kallas här hemma. Yuca ser ut som en stor sötpotatis men smakar mer som potatis. Den här rotfrukten är en viktig basföda här.

60

Inne i en hydda fick vi tillsammans hjälpas åt att tillaga yucan. Först tvättade vi rötterna, därefter rev vi rotfrukten till små bitar och pressade därefter ur all vätska. Kvar hade vi ett slags mjöl, detta mjöl stekte kvinnan till ett gott bröd. Det påminde en del om pitabröd. Efter att vi ätit lunch inne I hyddan träffade vid byns shaman. Shamanen är en person som helar människor och som utför diverse ritualer. För att kunna bli en fullärd shaman måste man studera och praktisera läkekonsten i många år, vissa håller på hela livet. Shamanen som vi fick träffa hette Aldemar, han var 54 år och hade studerat läkekonst i Colombia. I byn var Aldemar respekterad och ansågs mer eller mindre vara byns överhuvud.


En kvinna från Sionas samhället förbereder yuccabröd.

Efter att ha tillbringat eftermiddagen hos Sionasfolket var det nu dags att återvända till vår kanot. Det blev mörkt väldigt snabbt och vi fick lysa upp floden med våra ficklampor. Även om mörkret fallit över djungeln var det inte lugnt och tyst. Tvärtom satte en högljudd djungelsymfoni med apor, fåglar, insekter och andra oidentifierade ljud igång. Vid flera tillfällen råkade någon lysa upp ett stort spindelnät i djungeln med feta spindlar vaktandes. Vi såg både tarantellor och skorpionspindlar.

”En kvinna kom fram till gruppen med en machete i ena handen och en korg i den andra”

Traditionell ansiktsmålning.

Så här gör du yucabröd: 1. Skala och tvätta yucan noggrant. 2. Riv yucan grovt med ett rivjärn. 3. Lägg det rivna fruktköttet i en ren kökshandduk och vrid den sedan hårt för att få ur allt vatten. 4. Värm upp en stor stekpanna utan olja eller smör på medelvärme. 5. Lägg i mjölet i stekpannan och forma till ett tortillabröd. 6. Vänd tortillan efter ett par minuter och stek andra sidan. 7. Servera med tonfisk, sallad, marmelad eller något annat pålägg.

61


// EN HELT NY VÄRLD //

Aldemar, byns shaman.


D

”en stråkorkeste med tusentals gräshoppor spela en högljudd melo medan jag kläd på mig”

Dag 3 – Tillbaka till verkligheten

Morgonens första solstrålar strömmade in genom hålet i taket och jag kisade ut mot en klarblå himmel. Palmträden vajade långsamt i vinden och en strängorkester med tusentals gräshoppor spelade en högljudd melodi medan jag klädde på mig. Innan det var dags att åka åt jag müsli, färsk frukt och yoghurt till frukost.

Under den två timmar långa resan tillbaka kunde jag inte slita blicken från den gröna djungeln. Vi hade bara varit iväg i Amazonas under några få dagar men på den här tiden hade jag fått en inblick i en värld, helt främmande från vår. En helt ny värld som kändes sorglig att lämna.

Shamanens roll är att hela människor.

”En stråkorkester med tusentals gräshoppor spelade en högljudd melodi medan jag klädde på mig”


www.alchemyjewelrybrooklyn.com


Få ut ersättning vid försenat flyg eller

borttappat bagage med lite hjälp Att flyga är något som de allra något jobbigt händer. Men har du vid ett försenat flyg, problem vanliga problem? Vi rätar ut

flesta tycker om tills koll på vad som gäller med bagaget och andra dessa frågetecken.

När du reser inom EU så gäller de europeiska reglerna för vad som gäller vid försenat flyg. Du kan få ersättning både från flygbolaget och från försäkringsbolaget. Det gäller dock att du gör en anmälan till flygbolaget, du får inte automatiskt någon ersättning. Ett tips är att använda den norska hemsidan forbrukerradet.no/fly/en, ett smidigt verktyg där du svarar på enkla frågor och kan få reda på vad du har rätt till. Dessutom kan du få hjälp med att skicka din anmälan. Hur stor ersättning du kan få beror på hur långt du skulle resa och hur lång förseningen blev.

Vad kan jag få? Om du ska flyga mellan 1 500 och 3 500 km inom EU och har blivit försenad över fyra timmar så har du rätt till mat och dryck, ersättning för övernattning (vid behov), transport till och från hotellet och eventuellt ersättning i form av 400 euro beroende på varför flyget blev försenat. Om du tycker att det låter jobbigt och komplicerat så är du inte ensam om att tycka det. Försäkringar, lagar och regler vid flygningar är komplicerade. Idag finns det flera företag som specialiserat sig på att hjälpa flygresenärer som har råkat ut för saker innan, under och efter resan. Företag som Flightright och Airhelp hjälper dig söka kompensation. Tjänsterna kostar olika men de tar endast betalt om du faktiskt får ut en ersättning. Om ärendet inte är framgångsrikt så slipper du betala. Detta är bara två av flera företag som hjälper resenärer runt om i världen. Både Flightright och Airhelp har utvecklat egna appar som du kan använda för att snabbt skapa ett ärende och påbörja processen. Där kan du även få ut mer information om vad det är som gäller vid de olika problemen.

65


// NYPONTE //

e t n o p y n t a Lättlag De sätter färg på den höstgråa vardagen där de lyser i rött i buskarna, vi pratar förstås om nypon! Så här års finns det massor av nypon, redo att plockas, tillagas och avnjutas. Ett enkelt sätt att ta tillvara på naturens nyttiga ingredienser är genom att torka nypon och använda de som te. Här är ett lättlagat recept från algomin.se!


Dela alla dina plockade nypon i två delar och låt de torka, exempelvis på en tidning. När nyponen efter ett par dagar har torkat, skrumpnar de ihop och blir hårda. Nu kan du förvara dina torkade nypon i en burk. När du vill göra te lägger du några nypon i en tesil och låter de dra i kokat vatten tills du får önskad smak. Det går bra att blanda vanligt te med nypon för en annan smakkombination.

Naturliga vitaminer Visste du att en kopp med nypon ger motsvarande mängd C-vitaminer som 35-40 apelsiner? Det kan man verkligen kalla naturliga vitaminer!


s a o n E n e n l o m d n a bl


Högt uppe i Anderna, insvept i dimma och moln, ligger Papallacta. Kurorten är belägen cirka fem mil öster om huvudstaden Quito och är folktom, här bor det cirka två personer per kvadratkilometer. Men området lockar ändå många besökare, här finns nämligen varma källor.


// PAPALLACTA //

Vill du besöka Papallacta? Termas Papallacta http://www.termaspapallacta.com Telefon: (593-2) 2568989 termasuio@termaspapallacta.com Standardrum: ca. 1 500 kr/natt Rum med jacuzzi: ca. 2 000 kr/natt Res med taxi från Quito för ca. 300 kr

Vattenfall och floder som rinner ner till de varma källorna.

F

ärden upp från Quito tar ungefär två timmar. Vi sitter bak i taxin och beskådar det spännande landskapet. Först är det mestadels berg och snäva kurvor, men ju högre upp vi kommer desto mer tornar huvudstaden upp sig nedanför med sina vita hus och bergsområden. Efter drygt en timma börjar utsikten vävas in i tjock dimma, det verkar inte bekymra taxichauffören som kör på i samma hastighet som tidigare. Med musiken i lurarna och de vita molnen utanför fönstret lutar jag mig tillbaka och drar upp dragkedjan till jackan. Det börjar bli kyligt. Papallacta ligger högt upp och årstemperaturen här ligger runt fyra grader, men det gör inte så mycket för ortsbefolkningen eftersom det finns varma källor här. Vi har själva bokat en natt på spahotellet här uppe. När vi äntligen kommit fram blir vi visade vårt hotellrum för natten. Vi har visst ”råkat” hyra en alldeles egen liten stuga. Ingången ligger cirka två meter från en egen källa. Det kändes lite onödigt att vi bokade rum med jacuzzi när det naturligt varma vattnet är precis utanför dörren. Efter ett snabbt ombyte sticker jag ner ena foten i vattnet. Det är riktigt hett! Jag får gå långsamt ner i det klara vattnet för att inte bränna mig men snart sitter jag lutad med ryggen mot stenväggen – ah, härligt! Landskapet runtomkring är inget att klaga på. Sluttande gröna berg, kossor och stora träd. Och massor av moln, de väver liksom in hela området i ett vitt täcke. Det är julafton idag och den kalla luften får mig att tänka på vintern i Sverige. Jag sluter ögonen och njuter av stillheten, värmen och den sagolika naturen. 70


www.alchemyjewelrybrooklyn.com


Coto

vulkanen i hjär


opaxi

rtat av Ecuador


// COTOPAXI //

Vår guide för dagen.

Vildhästar, ett vanligt inslag i nationalparken. 74

Ett dramatisk landskap mitt bland vulkaner.


Cotopaxi är en vulkan i Ecuador och det är en av de högsta aktiva vulkanerna i hela världen. Det senaste utbrottet uppstod i augusti 2015 och ebbade ut i januari 2016. Utbrottet gjorde att staten förbjöd all verksamhet på platsen och det tog ett år innan nationalparken återigen öppnades för turism. Tur är väl det för både vulkanen och den omgivande nationalparken bjuder på enastående vyer och är väl värd att besöka.

hästrygg å p i x a p Coto Det är fullt möjligt att utforska nationalparkens djupa dalar och höga berg tillsammans med lokala vaqueros, det vill säga den latinamerikanska versionen av cowboys. Ett tips är att boka en ”shared Cotopaxi horseride”. Det finns många resebyråer som erbjuder möjligheten att boka in sig i en grupp med andra turister och tillsammans utforska naturen och området. Vi valde att följa en av dessa grupper och, till vår förvåning, fick vi ta del av hela upplevelsen helt på egen hand tillsammans med vår egen guide och vaquero.

Fantastiskt landskap hela vägen t ill vulkanen När man tänker på Ecuador så brukar ofta Galapagosöarna dyka upp i huvudet, men faktum är att även inlandet bjuder på spektakulära naturområden med höga och dimhöljda berg. Den gemensamma bussresan till Cotopaxi var allt annat än tråkig. Vägen kantas av småstäder, vida landskap och frodig natur med gröna skogar. Ibland stannar vi till för att låta en herde valla sina lamor över vägen. Det finns hela tiden något nytt att titta på. Den sista biten av bussresan dit visade dock en helt annan natur än den vi beskådat tidigare. Borta var skogarna, husen och människorna. De ersattes av mjuka, gräsbeklädda kullar och höga berg. Istället för det vardagliga myllret fick vi se vilda hästar som lättsamt lyfte på huvudet för att titta på oss innan de återgick till att beta. 75


www.alchemyjewelrybrooklyn.com


// COTOPAXI //

Vildhästar från

conquistadorernas tid De vilda hästarna är egentligen inte helt naturliga i den här miljön. De kom tillsammans med de spanska conquistadorerna under 1500-talet. Vildhästarna härstammar från de hästar som lyckades fly från spanjorerna. Idag finns det flera små flockar utspridda i området. Att inte se vildhästar under resan är tydligen ytterst ovanligt. Vi blev avsläppta vid ett gammalt rött hotell i trä, den enda byggnaden i området. Här fick vi träffa vår guide, en vaquero som skulle ta med oss till olika platser i området. Tillsammans gick vi till inhägnaden för att hälsa på de hästar som vi skulle rida på. Att i tystnad rida på en stor häst längst urgamla stigar är en speciell känsla. Det gröna gräset breder ut sig som ett hav och i horisonten ser du bara de höga bergen och vulkanerna, bland dessa finns naturligtvis Cotopaxi själv. Under dig har du ett lugnt men urstarkt djur som sakta men säkert tar dig fram dit du vill. De lugna hästarna passar lika bra för ovana som erfarna ryttare. Vår guide gav oss varsin tjock poncho innan vi red iväg. Han kände på sig att det skulle komma oväder och hans föraning visade sig stämma eftersom det kom en rejäl regnskur mitt under ridningen. Trots det tråkiga vädret fick vi en upplevelse som vi aldrig kommer att glömma. Vi hälsade på vildhästarna, red uppför de otaliga kullarna och förflyttade oss i sakta mak mot Cotopaxi. Efter en lång ridtur stannade vi vid en djup ravin och betraktade med vördnad vulkanen på nära håll. När vi återvände till det röda hotellet var vi förvisso dyblöta men hotellpersonalen lät oss vänta in vår hemtransport i foajén. De erbjöd även varm choklad och en värmande eldstad. Cotopaxi är ett måste för alla som besöker Ecuador, oavsett vad du tycker om själva hästridningen. Tålmodiga hästar som väntar på nästa tur.

77


Tack Som vanligt var det oerhört roligt att få göra ytterligare ett nummer av Red Llama, något som inte skulle vara möjligt utan alla spännande, intressanta och vänliga människor vi mött längst våra resor. Med det sagt vill vi passa på att ge ett stort tack till: Pamela Meyer www.alchemyjewelrybrooklyn.com Mateo Franco Facebook: @Mateofrancomusico Luz Maria Fågel Blå Facebook: @FagelBla Rebecca Adventure Travel, Quito www.rebeccaadventuretravel.com Leonardo Jozé

... och såklart – ett stort tack till dig kära läsare. Hoppas du vill följa med oss igen på våra nya äventyr!


LOPEZ

NOBEL

Text, bild & layout Vi som arbetar med Red Llama är Matilda & Patricio Lopez Nobel Besök gärna vår hemsida, www.lopeznobel.se, vi lägger regelbundet upp nya bilder, artiklar och blogginlägg. Du kan även hitta oss på sociala medier Instagram: @Lopeznobel Facebook: @Lopeznobel Följ med oss på nya äventyr!


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.