Regional handlingsplan för
jämställd regional tillväxt
I GÄVLEBORG 2012-2014
1
» Innehåll Bakgrund
3
Mål och syfte
4
Nulägesanalys 5 Strategisk handlingsplan
11
Aktiviteter 12 Plan för återrapportering och utvärdering
2
14
Bakgrund Regeringen har uppdragit åt Region Gävleborg att ta fram en regional handlingsplan för åren 2012-2014 för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet. Ett integrerat jämställdhetsperspektiv, jämställdhetsintegrering, är den strategi som valts av Sveriges regering och riksdag för att uppnå den jämställdhetspolitik man ställt sig bakom. ”Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.” 1 I praktiken innebär detta att verksamheterna ska bedrivas så att olika kategorier av kvinnor och män får del av tjänsterna utifrån sina olika villkor och behov. Man utgår från kvinnors och mäns levnadsmönster för att anpassa samhällets service och resurser. Handlingsplanen för jämställdhetsintegrering är framtagen av Region Gävleborg, med bistånd av Länsstyrelsen. Samråd har skett med Partnerskap för jämställdhet i Gävleborg. Aktörer i partnerskapet är regionalt resurscentra för kvinnor, Högskolan i Gävle, Gävle kommun, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen Gävleborg, Landstinget Gävleborg och Region Gävleborg.
1
Definitionen är formulerad av Europarådet och används även inom europeiska unionen.
3
Mål och syfte Syftet med den regionala handlingsplanen är att skapa långsiktig förståelse för varför ett jämställdhets- och genusperspektiv ska genomsyra planeringen och genomförandet av det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. Syftet med den regionala handlingsplanen är att skapa långsiktig förståelse och kunskap om hur och varför ett jämställdhets- och genusperspektiv ska genomsyra planeringen och genomförandet av det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. Handlingsplanen ska även ge stöd och struktur för genomförande och uppföljning av de insatser som görs för att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxt- och utvecklingsarbete som Region Gävleborg har samordningsansvar för. Det övergripande målet med handlingsplanen är ett jämställt regionalt tillväxtarbete där kvinnor och män har samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Detta mål tar sin utgångspunkt framförallt i det övergripande samt de första två delmålen för svensk jämställdhetspolitik: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
• En jämn fördelning av makt och inflytande
Kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
• Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män skall ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
• En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
Kvinnor och män skall ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.
• Mäns våld mot kvinnor skall upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, skall ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Konkreta aktivitetsmål för denna handlingsplan återfinns under rubriken aktiviteter. Effekterna av åtgärderna i handlingsplanen kommer att mätas genom indikatorerna från den regionala utvecklingsstrategin.
4
Nulägesanalys
Inom Region Gävleborg pågår en diskussion kring hur man kan anlägga genus- och jämställdhetsperspektiv på olika verksamheter. Fördjupade kunskaper och stöd för att göra analysarbete efterfrågas inom organisationen. En rapport som behandlar könsmönstren i Gävleborg togs fram 2010-2011, Myten om kvinnorna som flyr och sanningen om männen som styr3. Kunskap och medvetenhet har skapat vilja och ambition att anlägga genus/jämställdhetsaspekt på projektmedelsfördelningen och styrdokument m.m. Några resultat av detta är att Region Gävleborg har beslutat att all individbaserad statistik i första hand ska redovisas könsuppdelad, att genus och jämställdhet alltid ska beaktas vid upphandling av tjänster samt att informationsmaterial ska vara genus- och jämställdhetsanalyserat.
I det regionala utvecklingsarbetet i Gävleborg finns en relativt lång tradition av strategiskt arbete för jämställdhetsintegrering och en insikt om att detta är ett kunskapsområde. Genom att Region Gävleborg, såväl bland tjänstemän som i den politiska ledningen varit mycket tydliga med att detta är en av framgångsfaktorerna för hållbar regional tillväxt och utveckling har de också banat väg för att den regionala utvecklingsstrategin ska jämställdhetsintegreras. Gävleborgs regionala utvecklingsstrategi (RUS)2 som är under framtagande slår fast att jämställdhet är en nyckel till framgång för en positiv utveckling i regionen. Strategins analys visar att Gävleborg har flera utmaningar att möta på vägen mot ett jämställt samhälle. Strategins prioriterade områden Infrastruktur och Rörlighet respektive Kompetens och Utbildning har analyserats ur ett genusperspektiv. Analysen pekar på att kvinnors och mäns livsvillkor generellt skiljer sig åt och därmed även möjligheten att ta del av utbildning, arbetsmarknad och transporter. Det innebär i förlängningen att olika kategorier av kvinnor och män inte har samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Region Gävleborg har en ansats till genusperspektiv i handläggningen av regionala projektmedel. Detta genom att varje projektansökan ska innehålla en analys utifrån fastställda kriterier av hur projektet påverkar jämställdhet. Denna parameter har dock inte varit styrande i bedömningen av projektens angelägenhetsgrad. Trots goda intentioner fungerar inte de regionala projektmedlen som ett verktyg för regional utveckling som svarar mot kvinnors livsvillkor i lika hög grad som männens. Vår bedömning är att detta beror på såväl yttre faktorer i form av rådande normer som skapar styrdokument på regional och nationell nivå, som vår egen tolkning av styrdokument. Att arbeta med ett jämställdhetsintegreringsperspektiv är att arbeta med både och. Behovet av att ständigt analysera Gävleborgs arbetsliv och utvecklingsmöjligheter utifrån ett jämställdhetsperspektiv vid handläggningen av projektmedel är grundläggande. För att kunna säkerställa effekter för kvinnor respektive män och i förlängningen, insatsernas effekter på den regionala utvecklingen i Gävleborg, behöver
Nulägesanalysen omfattar generella åtgärder inom området regional utveckling samt fördjupningar i områdena Arbetsliv och näringsliv, Infrastruktur och Rörlighet samt Kompetens och Utbildning. Utgångspunkten för att välja dessa är att infrastruktur, rörlighet och kompetens anses som grundläggande drivkrafter för att utveckla bland annat arbetsliv och näringsliv i Gävleborg.
2 3
Nya möjligheter- Regional utvecklingsstrategi för Gävleborg 2013-2020. Remissversion Hjertson, Moa: Myten om kvinnorna som flyr &sanningen om männen som styr. Jämresursen, Region Gävleborg
5
kriterier för bedömning utvecklas och arbetas in. Projekt Jämresursen (2009- ) som är ett HÅJ-projekt och drivs i regi av Region Gävleborg och finansieras genom HÅJ (SKL), Landstinget, Länsstyrelsen, länets kommuner. Projekten erbjuder utbildning av jämställdhetsstrateger samt stödjer dem att själva jämställdhetsintegrera i sina respektive verksamheter. Projektet jobbar med stöd till konkret verksamhetsutvecklingsarbete med fokus på styrning och ledning. Syftet är att öka förståelse och kunskap bland dem som ansvarar för genomförande och beslut av fördelning av offentliga medel och på samma gång kvalitetssäkra dessa verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv. Det finns ett etablerat nätverk av utbildade jämställdhetsstrateger i landstinget och kommunerna, med Region Gävleborg som stödjande nod. Målet är en permanent stödfunktion för jämställdhetsintegrering i regionen, där arbetet i Jämresursen kan stå modell.
arbetar med kunskapsförmedling och kunskapsutveckling, kunskaper som kan tas tillvara i genomförandet av handlingsplanen för jämställd tillväxt. På så sätt kan resurscentra vara en aktör i genomförandet av handlingsplanen och det regionala utvecklingsarbetet.
Arbetsliv och näringsliv
Det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) som antogs 2009 pekar ut ett antal prioriterade branscher: Informations och kommunikationsteknologi (IKT), Upplevelsenäring (Besöksnäring och Kulturella & Kreativa näringar), Miljöoch energiteknik, Stål-, verkstads- och skogsindustri samt Areella näringar. De prioriterade branscherna speglar i högre grad mäns än kvinnors arbetsliv i Gävleborg. Att just dessa branscher är prioriterade i RUP kan också ses som en återspegling av normen för vad ett ”riktigt” företag i Gävleborg är. Dessa normer påverkar möjligheterna att driva och etablera företag i andra branscher, problematik som uppmärksammas exempelvis genom projektet Främja kvinnors företagande, se nedan. Den rådande styrningen till traditionella branscher innebär en svårighet att prioritera det regionala utvecklingsarbetet och de regionalpolitiska medlen utifrån både kvinnors och mäns livsvillkor. Den regionala utvecklingsstrategin som är under framtagande har inte pekat ut särskilda prioriterade branscher. Genom att inte prioritera specifika branscher utesluts heller ingen på grund av faktorer som storlek eller genusmärkning.
Region Gävleborg är en av initiativtagarna och tillika partner i Partnerskap för jämställdhet i Gävleborg där åtta regionala aktörer med ansvar för jämställdhetsintegrering i regionalt tillväxt och utvecklingsarbete ingår. Inom ramen för det samarbetet anordnas gemensamma seminarier, konferenser etc. Dessutom anlitas partnerskapet som referensgrupp för jämställdhetsintegreringsfrågor av länsövergripande karaktär. Samarbete med Resurscentra för kvinnor har funnits under lång tid, Region Gävleborg har dock valt att själv ansvara och driva jämställdhetsarbete. Region Gävleborg har därmed inte överlåtit arbetet till en extern aktör, som till exempel resurscentra. Att överlåta till en extern aktör kan innebära en risk att jämställdhetsarbetet inte leder till konkret jämställdhetsintegrering utan istället förblir sidoordnat. Resurscentra kan dock bidra genom att verka på den lokala nivån för att synliggöra kvinnors villkor. Regionala resurscentra
Hos Region Gävleborg finns en medvetenhet om att beslutsfattare, tjänstemän, rådgivare och andra personer som arbetar med regional utveckling och tillväxt behöver få en mer genusmedveten bild av företagande och arbetsliv för att kunna representera kvinnor och män av olika kategorier i satsningar och åtgärder. För att åstadkomma detta har Region Gävleborg valt olika angreppssätt. Olika satsningar 6
pågår och planeras för ökat företagande bland kvinnor, genusmedvetenhet i innovations- och klusterinitiativen, samt utvecklingsarbetet hos regionala aktörer och övrig offentlig sektor. För att möjliggöra en förändring på strukturell nivå är det nödvändigt att fördjupa sig i de faktorer som påverkar arbetslivet. Komplexa samband medverkar till att vi reproducerar och förstärker befintliga strukturer som vi egentligen vill förändra. Exempel på det är en starkt könssegregerad utbildnings- och arbetsmarknad, något som starkt hänger samman med människors identitetsskapande, sociala livsmönster och därmed utvecklingsmöjligheter. Att bryta en könssegregerad arbetsmarknad är omöjligt utan att bryta även privata sociala mönster och vice versa. Starka traditioner och traditionella livsmönster kan begränsa möjligheter för utveckling. I Gävleborg är bilden av företagande starkt förknippad med industri. En mer nyanserad bild av företagare och entreprenörer behövs eftersom den traditionella bilden bygger på manliga normer. Kvinnor och män som kan tänka sig att starta företag behöver fler förebilder att identifiera sig med. De företagsfrämjande systemen behöver få en mer nyanserad bild av företagande för att kunna möta kvinnor och män utifrån deras olika förutsättningar och behov.4 På uppdrag av Tillväxtverket ansvarar Region Gävleborg för projektet Främja kvinnors företagande under åren 2011-2014. Målgrupper för detta är de aktörer som normalt arbetar för utveckling av näringslivsfrågor samt kvinnor som driver eller står i begrepp att starta och driva näringsverksamhet. Projektet syftar till att även kvinnor som är företagare anses som självklara och viktiga aktörer inom näringslivet. Ambitionen är också att det ska finnas en 4
7
Kurvinen, J (2009) Imitation och omtolkning: Entreprenörers identifieringsprocesser ur ett genusperspektiv, Umeå Universitet
Infrastruktur och rörlighet
ökad förståelse för kvinnors villkor och förutsättningar inom näringslivet i Gävleborg och att det skapas en förändrad och breddad bild av företagandet i stort i länet, där fler branscher som framförallt tidigare ansetts som ”kvinnobranscher” blir viktiga och självklara inom länets näringsliv i stort. Förhoppningen är att aktörer i det företagsfrämjande systemet får en ökad kunskap och förståelse om genusstrukturers betydelse för näringslivet och hela samhällets utveckling.
Transportpolitikens mål handlar bland annat om tillgänglighet och innefattar följande: Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Med utgångspunkt i kvinnors och mäns resvanor, som bland annat visar att kvinnor promenerar och åker kollektivt i större
Gävleborgs befintliga kluster finns i branscher som främst sysselsätter män. Detta ligger i linje med de utpekade branscherna i RUP. Inom ramen för SLIM-projektet, ett samarbete för klusterutveckling genom regionförbunden i Gävleborg, Dalarna och Värmland, har en inventering av jämställdhetsarbetet i klusterinitiativen skett. Denna visar att de befintliga klustren har påbörjat ett jämställdhetsarbete. Erfarenheter visar att lyckade jämställdhetsinsatser ger påtagliga resultat på ekonomisk och social hållbarhet. Jämställdhetsarbete i företag har också fungerat som katalysator för omfattande förändringsarbeten. Ett arbete som återstår är att stärka och formalisera klusterutvecklingen i branschområden som exempelvis besöksnäring och vård och omsorg. Ett av klusterinitiativet i Gävleborg, Fiber Optic Valley (FOV), är ledande i Sverige och uppmärksammade internationellt för sitt jämställdhetsarbete. De har på ett framgångsrikt sätt kopplat ihop jämställdhetsarbetet med innovation, ledarskap och tillväxt i något de profilerat som ”genusmedvetet och innovativt ledarskap”. Utvecklingen i FOV har skett i nära samarbete med landets främsta genusforskare där de gemensamt genomfört aktionsorienterade forskningsprojekt sedan 2005.
8
utsträckning än män och att männen åker bil i större utsträckning än kvinnor, kan genusanalys av infrastruktursatsningar göras. En genusanalys av Länsplanen för regional transportinfrastruktur5 visar att satsningar i högre grad följer männens val av färdsätt och i något lägre grad kvinnornas val av färdsätt. Länsplanens mest prioriterade åtgärdsområde är biltrafik, där männen har högre nyttjandegrad än kvinnorna. Kvinnor gå och cyklar i högre grad än vad män gör. Länsplanens satsningar på gång- och cykel, är dock alltför låga i förhållande till såväl kvinnors som mäns resmönster. Analysen visar att Länsplanen inte fullt ut uppfyller det transportpolitiska målet om jämställt transportsystem som likvärdigt svarar mot kvinnors respektive mäns transportbehov och livsvillkor. För att få en bättre balans mellan olika slags åtgärder så skulle fler åtgärder behöva prioriteras inom kategorierna gång- och cykel och färre åtgärder inom kategori bil. Kunskap är ett första steg för att utveckla en verksamhet till att bättre svara upp mot både kvinnors och mäns behov. Kunskap i den egna organisationen är dock inte alltid tillräcklig. Vi är beroende av omkringliggande system som sällan har tagit hänsyn till jämställdhetsfrågor. Det finns en målkonflikt mellan samhällsekonomiska nyttor och det transportpolitiska målet om ett jämställt transportsystem. De samhällsekonomiska kalkylmodellerna som används vid bedömning av åtgärder har svårt att värdera långsiktiga faktorer som exempelvis hållbar utveckling. Däremot är inbesparad körtid i bil en framträdande parameter, som ger starkt utslag. Detta får till följd att ”manliga” åtgärder som ex. nya vägsträckor som förkortar restider ofta ger en mycket god samhällsekonomisk lönsamhet. Gång- och cykelåtgärder är dock svåra att värdera till samhällsekonomisk lönsamhet. Dessutom är modellerna inte anpassade till mindre åtgärder, vilket gör att i många fall får denna typ av åtgärder använda sig av schabloner som dels inte speglar de verkliga förhållandena, dels inte klarar av att mäta alla effekter (ofta ”kvinnliga”, ex. vad är trygghet i trafikmiljön värt?). När de samhällsekonomiska modellerna inte tar motsvarande hänsyn till ”manliga” resp ”kvinnliga” värden skapas en målkonflikt mellan det samhällsekonomiska kravet och kravet på ett transportsystem som likvärdigt svarar upp mot kvinnors respektive mäns behov. För att verkligen åstadkomma ett transportsystem som svarar likvärdigt mot både kvinnors och mäns levnadsvillkor behövs styrmedel som klarar av att värdera den samhällsekonomiska förlusten av ett transportsystem som INTE svarar likvärdigt mot kvinnors och mäns levnadsvillkor. Ett aktivt jämställdhetsarbete på Region Gävleborg har medfört att kommande Systemanalys av regionala transportinfrastrukturen ska genomföras med ett genusperspektiv. Detta i syfte att skapa bättre underlag för politiska beslut om infrastruktursatsningar i den kommande åtgärdsplaneringen som likvärdigt svarar mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Under 2012 har Regionstyrelsen beslutat om nya infrastrukturinvesteringar utifrån kriterier som i högre grad än tidigare motsvarar kvinnors resandemönster. Analyser med ett jämställdhetsperspektiv är och ska vara en självklar del i beredningsarbetet inför politiska beslut inom infrstrukturområdet.
5
Berglin, Magdalena: Jämställdhetsanalys inom transportpolitiken, exempel Länstransportplanen. (2011)
9
sikt samt mer kortsiktiga bedömningar av konjunkturläget, rekryteringsbehov, bristkompetenser och utbildningsbehov.
Utbildning och kompetens
Förslaget till den regionala utvecklingsstrategins delmål för utbildning och kompetens handlar bland annat om att öka andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning. I Gävleborg har kvinnor i högre grad än män eftergymnasial utbildning, 36 procent jämfört med männens 23 procent. Flickors skolresultat har blivit bättre i fler ämnen medan pojkars legat på samma nivå de senaste tio åren. Detta är ett mönster som är tydligt även i Gävleborg. Genom grundskola och gymnasium har flickor högre betyg och kvinnor påbörjar i högre grad än män eftergymnasial utbildning. Av de som avslutat en högskoleexamen i Gävleborg flyttar en högre andel män än kvinnor, men eftersom kvinnorna är fler så flyttar ett större antal kvinnor än män efter avslutad högskoleutbildning.6 I en analys från 2011 problematiseras utbildningsbegreppet utifrån rådande normer. Det visar sig att den utbildning som kvinnor har inte värderas, i bemärkelsen att män i högre grad har högre poster och högre löner, trots lägre utbildningsnivå.7 Att utbildning värderas lågt i Gävleborg blir därmed ett jämställdhetsproblem både ur ett demokratiskt perspektiv och även ett resursperspektiv, genom att inte ta tillvara den kompetens som kvinnor i länet har. Ett strategiskt arbete för att höja utbildningsnivån och statusen för utbildning innebär därmed att arbeta både för jämställdhet och tillväxt.
Kartläggningen genomförs dels inom de branscher som är utpekade i RUP, Skog & Trä, Stål & Verkstad, Upplevelsenäringen, IKT, Miljöteknik, dels i två kompletterande branscher, Utbildning samt Vård och Omsorg. De två kompletterande har lagts till för att bredda branschstrukturen så att helheten bättre ska spegla såväl kvinnors som mäns arbetsmarknad. Ovanstående exempel visar att det regionala utvecklingsarbetet inom kompetensområdet har ambitioner att integrera ett jämställt perspektiv. Arbete för ökad kompetensförsörjning i form av matchning mellan efterfrågan och utbud utgår dock från nuvarande förhållanden på arbetsmarknaden. Förhållanden som uppvisar en könssegregerad arbetsmarknad och en lika könssegregerad utbildningsmarknad. Strukturomvandlingen som vi är inne i medför förändringar för den könssegregerade arbetsmarknaden. I sammanhanget blir det viktigt att dels ha ett jämställdhetsperspektiv i arbetet med resultatet av kartläggningen samtidigt som andra åtgärder måste till, till stöd för strukturomvandlingen. Åtgärder som bland annat handlar om att höja den generella utbildningsnivån och värdering av utbildning. Det handlar också om att skapa möjligheter för nya branscher att växa.
Gävleborg uppvisar en relativt hög arbetslöshet, samtidigt som regionen har problem med kompetensförsörjning. I syfte att få en bild av dessa obalanser har Kompetensforum Gävleborg påbörjat ett arbete för att kartlägga arbetslivets kompetensbehov, på kort och lång sikt. Resultatet av kartläggningen ska utgöra underlag för vidare diskussioner med utbildningsanordnare och arbetsliv i länet. Resultatet ska visa prognoser över rekryteringsbehovet på tio års 6 7
Ett exempel som arbetar med att förändra synen på utbildning är Region Gävleborgs projekt Bra Före, Branschanknuten och företagsnära kompetensförsörjning i Gävleborgs län. Syftet är att stärka anställdas ställning på arbetsmarknaden och att skapa ett intresse hos företag att arbeta med kompetensplanering. 142 företag och nästan
Nya Möjligheter – Region utvecklingsstrategi för Gävleborg 2013-2020. Region Gävleborg Hjertson, Moa: Myten om kvinnorna som flyr &sanningen om männen som styr. Jämresursen, Region Gävleborg
10
nomföras i anslutning till RUS kommer att innehålla aktiviteter för ökad hållbarhet ur flera aspekter där jämställdhetsaspekten är en. Metoder och tillvägagångssätt kan appliceras på olika program och även i vissa delar anpassas till andra hållbarhetsområden som till exempel integration, miljö etc.
3 500 anställda deltar i projektet. Projektet ska bidra till att företagen stimuleras till att prioritera kompetensfrågor och arbeta mer strategiskt med kompetensplanering. Detta i sin tur kan leda till ett synliggörande av kompetens i arbetslivet som kan bidra till en värderingsförändring i Gävleborg, där formell kunskap och kompetens efterfrågas och värderas högre än idag. Projektet kan på sikt bidra till långsiktiga värderingsförändringar, även om projektet framförallt syftar till kompetensförsörjning inom rådande branschstruktur.
Tanken är att de program och aktiviteter som kommer att genomföras inom ramen för RUS även ska bidra till att uppfylla de nationella målen för jämställdhet på den regionala nivån. De aktiviteter som presenteras i denna handlingsplan är i sig delar av genomförandet för hållbarhet med direkt koppling till RUS och kommer att kompletteras och utvecklas efter hand.
Det regionala utvecklingsarbetet bör hitta former för att arbeta med kompetensfrågor utifrån en annan utgångspunkt än branschernas rådande behov, med tanke på strukturomvandling. Ett viktigt redskap i detta arbete blir framtagandet av Gävleborgs Kompetensprogram, ett program som ska konkretisera åtgärder från den regionala utvecklingsstrategin. Programmet ska ha ett jämställdhetsperspektiv.
I övrigt kan sägas att de insatser som görs inom ramen för projekten, SLIM, Främja Kvinnors Företagande och Jämresursen i sig är delar av Region Gävleborgs strategiska arbete för jämställd tillväxt. Samtliga tre projekt är specifika jämställdhetsintegreringsinsatser men genomförs med direkt koppling till områdena näringsliv och offentlig förvaltning.
Strategisk handlingsplan Vid framtagandet av RUS Gävleborg – Nya möjligheter lades särskilt fokus vid analys ur ett genusperspektiv med koppling till Gävleborgs prioriterade områden, infrastruktur, rörlighet och kompetens, utbildning. Specifika delar ur RUS analys finns integrerade i analysen för denna handlingsplan och skiljer sig inte väsentligt från analysen i RUS. Region Gävleborg har inte för avsikt att skapa en särskild strategi för genomförande av handlingsplanen för jämställd tillväxt utan istället integrera det arbetet i det ordinarie genomförandet av RUS. De program och planer som ska ge11
Aktiviteter
Ansvarig: Region Gävleborg (Projektledare, Utvecklingsstrateg social hållbarhet) Aktivitetsmål: Stödfunktionen för jämställdhetsintegrering fungerar stödjande för länets jämställdhetsstrateger 2014-01-01.
Genomförandet av aktiviteterna ska ske i de ordinarie strukturerna. Därför är ansvarig för respektive aktivitet de ansvariga för verksamheten som berörs. Som stöd och resurspersoner i genomförandet finns personer med särskild jämställdhets- och genuskompetens, exempelvis Region Gävleborgs utvecklingsstrateg för social hållbarhet och Länsstyrelsens särskilt sakkunniga i jämställdhet. Samverkan med andra aktörer kommer att vara en naturlig del i genomförandet av aktiviteterna.
Utbildning
Grunden för ett lyckat jämställdhetsintegreringsarbete är kunskap. Därför måste alla medarbetare och beslutsfattare ha grundläggande kunskaper om genus och jämställdhetsarbete. För projektmedelshandläggare, controller och utvecklingsstrateger med särskilt ansvar inom olika sakområden krävs kunskaper så att analyser och beslutsunderlag kan läggas fram inom det egna ansvarsområdet. Följande utbildningsinsatser ska genomföras: Bas-utbildning i jämställdhet (Jämställdhet Göra Lära, JGL) bland all personal på Region Gävleborg. Deltagandet ska vara obligatoriskt för alla medarbetare som inte tidigare genomfört godkänd JGL-utbildning. Arbetet sker 2013. Ansvarig: Region Gävleborg (Regiondirektör/Personalstrateg) Aktivitetsmål: Minst 90% av personalen på Region Gävleborg har deltagit i grundläggande genus/jämställdhetsutbildning motsvarande JGL. Indikator: Andel av personal som deltagit i grundläggande genus/jämställdhetsutbildning.
Stödjande insatser
Stödfunktion för jämställdhetsintegrering
Region Gävleborg planerar att efter projekt Jämresursens avslut inrätta en permanent stödfunktion för jämställdhetsintegrering framförallt riktad till offentliga aktörer i regionen. Verktyg för stödfunktionen är bland annat nätverk för jämställdhetsstrateger, utbildningsinsatser och metodstöd. Arbetet sker 2013-2014. Ansvarig: Region Gävleborg (Projektledare, Utvecklingsstrateg social hållbarhet) Aktivitetsmål: 2014-01-01 har Region Gävleborg en permanent stödfunktion för jämställdhetsintegrering.
Nätverk för jämställdhetsstrateger.
Den planerade stödfunktionen för jämställdhetsintegrering kan efter projekt Jämresursens avslut överta samordningen av det etablerade nätverk av jämställdhetsstrateger som samordnats av projektet. Nätverket består av utbildade jämställdhetsstrateger i landstinget, kommunerna samt Länsstyrelsen och har en stödjande roll i genomförandet av jämställdhetsintegreringsarbete i de respektive organisationerna. Arbetet sker 2013-2014.
Utbildning i jämställdhetsintegreringsverktyg för projektmedelshandläggare, controller och samtliga utvecklingsstrateger på Region Gävleborg. Arbetet sker 2013. Ansvarig: Region Gävleborg (Utvecklingschef) Aktivitetsmål: Minst 90% av personalen med strategiskt utvecklingsansvar samt projektmedelshandläggare och 12
controller vid Region Gävleborg har deltagit i utbildning för jämställdhetsintegreringsverktyg. Indikator: Andel personal som deltagit i utbildning för jämställdhetsintegreringsverktyg.
Ansvarig: Region Gävleborg (Projektmedelschef/Utvecklingschef) Aktivitetsmål: 2013-12-31 finns och används relevanta kriterier för bedömning av projektansökningar ur ett genus/ jämställdhetsperspektiv. Kriterierna är fastställda av Regionstyrelsen. Indikator: Andel projekt som är analyserade och beslutade med ett genus/jämställdhetsperspektiv.
Grundutbildning av förtroendevalda på Region Gävleborg. Arbetet sker 2013. Ansvarig: Region Gävleborg (Regiondirektör/Kanslichef) Aktivitetsmål: Minst 90% av de förtroendevalda vid Region Gävleborgs styrelse har genomgått grundläggande utbildning i genus/jämställdhet med koppling till jämställdhetsintegrering av regional tillväxt och utveckling. Indikator: Andel förtroendevalda med grundläggande utbildning.
Utveckling av näringslivsarbetet
Framtagande av åtgärder i Näringslivsprogram ska ske med ett jämställdhetsperspektiv. Eventuella analyser som tas fram i samband med detta ska ha ett genusperspektiv. Arbetet sker under 2012-2013. Ansvarig: Region Gävleborg (Utvecklingsstrateg näringsliv) Aktivitetsmål: 2013-12-31 är de åtgärder som finns i det aktuella näringslivsprogrammet jämställdhetskonsekvensanalyserade. Indikator: Andel åtgärder i näringslivsprogrammet med jämställdhetskonsekvensanalys.
Utveckling av handläggning av regionala projektmedel
Arbetet med de regionala projektmedlen behöver utvecklas. Genom framtagandet av ett nytt styrdokument, regional utvecklingsstrategi, med tydligt jämställdhetsperspektiv kommer nya förutsättningar finnas för att kunna handlägga regionala projektmedel utifrån ett jämställt perspektiv. Som stöd för handläggningen ska befintliga kriterier för bedömning, uppföljning och utvärdering utifrån ett jämställdhetsperspektiv omarbetas och utvecklas. Med dessa som utgångspunkt ska genusbedömningar genomföras av alla projektansökningar. Bedömningar med ett jämställdhetsperspektiv ska genomföras av den utvecklingsstrateg som bedömer helheten i projektet. Som stöd i arbetet ska en särskild referensgrupp för hållbar bedömning inrättas på Region Gävleborg. Gruppen består av utvecklingsstrateger med särskilt ansvar för horisontella frågor. Arbetet med att ta fram kriterier sker under 2013. Referensgruppen bildas under 2013. Därefter och löpande under perioden 2013-2014 sker genusbedömning av projektansökningarna.
Klusterinitiativen i Norra Mellansverige ska inom ramen för SLIM-projektet erbjudas en jämställdhetsutbildning i flera steg som leder till genuscertifiering. Även klusterinitiativens styrelser ska involveras. Insatser för att stödja utvecklingen av klusterinitiativ planeras efter 2013 att ske i projektet ”Innovationsregion”, ett samarbete mellan regionförbunden i Gävleborg och Dalarna. Arbetet påbörjas under 2013 Ansvarig: Region Gävleborg Aktivitetsmål: En metod för genuscertifiering är framtagen 2014-12-31.
13
Inom ramen för projekt Främja kvinnors företagande ska Region Gävleborg fortsätta att verka för ökad genusmedvetenhet hos de företagsfrämjande systemen. Som en del i arbetet ska förslag på fortsatta arbetsformer vid projektets slut utarbetas. Arbetet sker 2012-2014. Ansvarig: Region Gävleborg (Projektledare, Utvecklingsstrateg näringsliv)
Ansvarig: Region Gävleborg (Utvecklingsstrateg infrastruktur) Aktivitetsmål: Prioriterade åtgärder i Länstransportplanen är 2013-12-31 analyserade med ett genus/ jämställdhetsperspektiv. Indikator: Andel prioriterade åtgärder som är analyserade med ett genus/jämställdhetsperspektiv.
Länsstyrelsen Gävleborg ska stärka arbetet med företagsstöd ur ett genus/jämställdhetsperspektiv genom utbildningsinsatser till handläggare och riktade informationsinsatser i syfte att nå branscher och företagarnätverk där kvinnor i högre grad är representerade. Förnyelse av näringslivet i regionen är nödvändigt. Länsstyrelsen vill därför rikta en i förväg bestämd andel av företagsstöden till tjänstesektorn. Arbetet sker 2013-2014. Ansvarig: Länsstyrelsen Gävleborg (Handläggaransvarig företagsstöd)
Genomföra kartläggning och inventering av kompetensbehoven ur ett genus/jämställdhetsperspektiv. Utifrån analysen föreslå åtgärder som bidrar till ett mer jämställt utbildningssystem och arbetsmarknad, i dialog med utbildningsanordnare. Arbetet sker 2012-2013. Ansvarig: Region Gävleborg (Utvecklingsstrateg kompetens) Aktivitetsmål: Relevanta åtgärder för ett mer jämställt utbildningssystem och arbetsmarknad finns 2013-12-31.
Infrastruktur och rörlighet
Framtagande av åtgärder i Kompetensprogram ska ske med ett genus/jämställdhetsperspektiv. Arbetet sker under 2012-2013. Ansvarig: Region Gävleborg (Utvecklingsstrateg kompetens) Aktivitetsmål: Åtgärder med ett genus/jämställdhetsperspektiv finns i Kompetensprogrammet.
Utbildning och Kompetens
Infrastrukturplanering
Genomförande av regional systemanalys av transportsystemet med ett genus/jämställdhetsperspektiv. Arbetet sker under 2012-2013. Ansvarig: Region Gävleborg (Utvecklingsstrateg infrastruktur) Aktivitetsmål: Systemanalysen för transportsystemet är genus/jämställdhetsintegrerad Förslag till prioriterade åtgärder i den nya Länsplanen för regional transportinfrastruktur 2015-2024 ska analyseras utifrån genus. Jämställdhetsanalysen ska vara del i beslutsunderlaget vid prioritering. Arbetet sker under 2013-2014. 14
Plan för återrapportering och utvärdering
Utvärdering av effekterna av åtgärderna kommer även att ske i Gävleborg som en del i utvärderingen av arbetet med den regionala utvecklingsstrategin, RUS. För att mäta det övergripande målet i handlingsplanen används de indikatorer som används för att mäta det regionala utvecklingsarbetet, enligt förslaget till ny regional utvecklingsstrategi:
Återrapportering
• Andel kvinnor respektive män i sysselsättning 20-64 år
Region Gävleborgs ledning har huvudansvaret för att planen följs upp i samband med verksamhetsuppföljning varje halvår. I samband med årsredovisningen ska handlingsplanen rapporteras till Regionstyrelsen. Ansvariga enhetschefer och verksamhetsansvariga har i uppdrag att se till att genomföra de åtgärder som planen anger och som ligger inom deras ansvarsområde. Det är även deras ansvar att följa upp och redovisa genomförda insatser och måluppfyllelse.
• Andel kvinnor respektive män med eftergymnasial utbildning • Arbetspendling över kommungräns (kvinnor respektive män) • Andel kvinnor respektive män med tillgång till 100 mbit bredband • Antal kvinnor respektive män som startar företag • Valdeltagande hos kvinnor respektive män • Andel flickor respektive pojkar som fullföljer grundskolan • Andel unga flickor respektive pojkar som tror att de har
Utvecklingsstrateg med ansvar för jämställdhet och socialhållbarhet ska vara ett stöd med att samordna de planerade insatser som föreligger enligt planen samt vara behjälplig med samordning och annat stöd kring återrapporteringen. Region Gävleborgs medarbetare ansvarar för att aktivt delta och medverka till att nå de uppsatta mål och aktiviteter som beslutats enligt planen.
stor möjlighet att föra fram åsikter till de som bestämmer i kommunen
Utvärdering
Tillväxtverket har på uppdrag av Näringsdepartementet upphandlat en följeforskare som löpande ska följa och utvärdera resultat av de insatser som sker inom ramen för regeringens handlingsplan för jämställd tillväxt. Följeforskarna kommer bland annat att granska och utvärdera genomförandet av de regionala handlingsplanerna.
15
Illustration framsida: Åsa Jägergård Bilder: sid 7: Istockphoto, sid 8: Jessica Eng, sid 11: Ann-Christin Gagge, sid 15: Johnny Haraldsson Layout: Region Gävleborgs kommunikationsavdelning
Ruddammsgatan 30, Gävle Box 834, 801 30 Gävle Tel: 026-65 02 00 Fax: 026-12 29 09 info@regiongavleborg.se www.regiongavleborg.se