Så arbetar Region Gävleborg med innovationsfrågor
En innovationsstrategi för Gävleborg
1
g n i r e s i l a i c e p s Smart lbar tillväxt l å h r e g Innovation leder till tillväxt som leder till välstånd. Företag, kompetenser, kapital, innovationer och därmed även tillväxt är mer rörliga idag än någonsin tidigare – nationellt och internationellt. Morgondagens vinnare är de regioner eller länder som besitter förmågan att driva fram innovationer. För att stödja den utvecklingen behöver många aktörer – företag, innovatörer, kommuner, myndigheter, skolor, akademi, finanssystem, ideella aktörer och invånare - tillsammans skapa förutsättningarna för att nya idéer skall kunna skapa välstånd. Gävleborgs innovationssystem har kompetens och förmåga att ge innovatörer och företag tillräcklig rådgivning, tillgång till nätverk, kompetens och finansiella resurser för att företagens potential ska tas tillvara på ett bra sätt. Satt i ett nationellt och internationellt perspektiv är bilden av de regionala insatserna svåra att överblicka för enskilda innovatörer, företag eller organisationer. Ett tungt ansvar vilar därför på aktörerna i systemet att själva hitta sin roll för att kunna utnyttja kraften i de regionala, nationella och internationella systemen – allt för att kunna erbjuda den enskilde innovatören eller företaget tillgång till precis rätt verktyg i rätt skede utifrån hela den palett av innovationsstöd som finns att tillgå. Detta oavsett vem av aktörerna som utgjort ”dörren in” i innovationssystemet.
Kontakter – lokala, regionala och nationella leverantörsnät, distributionsmodell, nätverk, företags- eller personkontakter som möjliggör spridning och leverans av produkten eller tjänsten till vald marknad. Kompetens – förmågan att sätta kunnandet om marknaden och relevanta kontakter i ett sammanhang – en realistisk tids- och resurssatt affärsplan.
Kapital – förmåga att tillgängliggöra kapital för att finansiera ett genomförande av affärsplanen.
Kapacitet – förmåga till finansiell och organisationell uthållighet att hantera kompetensförsörjning, oförutsedda händelser och marknadsanpassningar under genomförande av affärsplanen. Ambitionen är att kombinera korta kontakt- och kunskapsskapande insatser som kan förmedlas i korta möten med långsiktiga relationer där myndigheter, innovatörer, företagare och tjänstemän tillsammans bygger ett partnerskap som bidrar till nya och befintliga företags förmåga att växa. Innovationssystemets grundläggande syfte är att minska risker för innovatörer, företag och organisationer genom att skapa förutsättningar för innovation genom samverkan och smart specialisering. Med ett kompetent regionalt innovationssystem kan vi i Gävleborg tillsammans ge den regionala ekonomin förutsättningar för att skapa hållbar tillväxt.
Syftet med att definiera ett regionalt innovationssystem är att varje aktör i systemet ska kunna finna sin roll i det – och kunna identifiera andras roller på ett tydligare sätt. Allt syftar till att kunna ge ett mer effektivt och väladresserat stöd till innovatörer, företag och organisationer. Systemet måste identifiera och möta varje innovatörs eller företags individuella behov för att höja verkningsgraden i det samlade innovationssystemet. Ofta måste flera aktörer i innovationssystemet samverka utifrån egna roller och mandat för att tillsammans stärka innovatörens eller företagarens tillgång till:
Kultur – modeller, processer och metoder för att identifiera, kartlägga och utveckla attityder, normer, värderingar, synsätt, förhållningssätt och marknadsföringsaktiviteter som stärker innovatörens eller företagets konkurrenskraft. Kunnande – kännedom om den aktuella marknad innovationen är avsedd för, rådande konkurrens, marknadskultur, gällande restriktioner och andra utmaningar på denna marknad. Detta för att innovatören eller företagaren skall kunna bedöma styrkor, svagheter, möjligheter och hot för att kommersialisera sin tjänst eller produkt.
2
3
t e t e b r a
s n o i t a v Inno g r o b e l i Gäv
1
Ansvaret för regional utveckling Region Gävleborg har det övergripande ansvaret för det regionala utvecklingsarbetet. Region Gävleborg bildades 2007 och är en medlemsorganisation av Gävleborgs tio kommuner samt Landstinget Gävleborg. Region Gävleborg är politiskt styrd, och högsta beslutande instans är Regionfullmäktige vars 99 ledamöter utses av organisationens medlemmar.
Fem prioriterade kompetensområden
Innovation skapas av människor. För att skapa innovation måste en eller flera människor våga, vilja, kunna och få tänka nytt. Innovation är att kombinera gamla sanningar på nya sätt, ofta som idéer sprungna ur möten mellan olikheter. För att innovationer skall uppstå måste den omgivande miljön vara tillåtande och uppmuntrande, vilket förutsätter acceptans för både misstag och framgång.
Fem kompetensområden har pekats ut i det regionala utvecklingsprogrammet. Det är områden där Gävleborg är eller kommer att kunna bli särskilt starkt i både ett nationellt och ett internationellt perspektiv:
Informationsoch kommunikationsteknologi (IKT)
Miljö- och energiteknik
Skogsindustri
Innovationsstrategin för Gävleborg syftar till att skapa riktlinjer för regionens system av organisationer, stödprocesser och offentlig finansiering, vars syfte är att stärka innovationsförmågan i företag och offentlig verksamhet i Gävleborg. Upplevelsenäring
Definition av en innovation: Implementeringen av en ny eller avsevärt förbättrad produkt (vara eller tjänst), process, marknadsföringsmetod, eller en ny organisationell metod i affärsliv, arbetsplatsorganisation eller externa relationer (OECD och Eurostat, 2005).
4
Stål- och verkstadsindustri
För att stärka näringslivets innovationskraft inom de olika kompetensområdena arbetar Region Gävleborg med att koordinera och finansiera olika typer av insatser, i första hand inriktade mot kompetenshöjning. Region Gävleborg deltar som en av flera finansiärer och uppdragsgivare för s k Triple Helixinsatser, d v s samarbeten där företag, offentlighet och akademi samverkar för att tillsammans skapa förutsättningar för tillväxt. Region Gävleborg ger inte bidrag direkt till företag, utan arbetar oftast via forskningsinstitut, samverkansorganisationer eller kluster av företag.
5
Vad är ett kluster?
Klusterinitiativ i Gävleborg
Kluster är företag och aktörer som valt att samverka med varandra inom ett geografiskt eller professionellt område. Geografisk koncentration kan till exempel ge fördelar i form av tillgång till specialiserad arbetskraft, specialiserade insatsvaror, teknologi, information och erfarenhetsbaserad kunskap. Kärnan i flertalet kluster utgörs av affärsdrivande företagsnätverk, som samverkar kring konkreta aktiviteter som till exempel inköpssamverkan, regionala varumärken eller gemensam produktutveckling.
I Gävleborg har ett antal klusterinitiativ skapats genom åren. Flera av klustren har vuxit sig starka även i ett europeiskt perspektiv, medan andra tappat fart och lagts ned. Under senare tid har klusterinitiativens verksamhet utvärderats både internationellt, nationellt och regionalt, med goda resultat som väckt både nationellt och internationellt intresse.
I regionen finns två stora, tydliga traditionella kluster; skogs- och träindustrin och stål- och verkstadsindustrin. Traditionellt finns också, som i många andra regioner, kluster kring lokalproducerad mat. Gävleborg har även jämförelsevis starka kluster kring distansoberoende tjänster, informationshantering, support och försäljning som under senare år på kort tid växt fram i norra Hälsingland och skapat en stor mängd arbetstillfällen. För att stärka ett klusters möjligheter att utvecklas kan samhället aktivt gå in med insatser för att skapa ökad samverkan mellan företag, forskare och offentliga organisationer, bolag och myndigheter. En sådan strategisk och målinriktad satsning för att skapa nya eller stärka befintliga kluster brukar kallas för
Region Gävleborg har deltagit i det nationella nätverket Reglab där en modell för klusterutveckling och regionalt stöd till klusterinitiativ har arbetats fram i samarbete mellan erfarna klusterledare, forskare och experter från flera regioner och nationella myndigheter. Modellen beskriver ett klusterinitiativs utveckling utifrån fyra faser; initieringsfas, pilotfas, etableringsfas och hållbarhetsfas. Det finns i initieringsfasen inga krav på att Triple Helix-modellen skall uppfyllas till fullo, med pågående samarbeten med forskning eller offentliga aktörer. Innan Region Gävleborg medverkar till att finansiera pilotfasen för ett nytt klusterinitiativ måste grundkriterierna i rutan på sidan 6 vara uppfyllda.
Ett tillräckligt antal företag definierar och uttalar samma behov.
Ini
tie ringsfas
esstö
d
Pilot fa s
ocesstö
Pr
Eta
ocess
t
bleringsfa
d
s
Proces
öd
Hå
st
oc
Pr
ö
Pr
st
Grundkriterier för finansiering av klusterinitiativ
es stöd
d
P
c ro
öd
klusterinitiativ.
Proces
l l b a rh e t s f a s
En mer utförlig beskrivning av Reglab-modellen finns att hämta på Region Gävleborgs hemsida. Se adress längst bak i broschyren.
Företagen ingår i eller utgör delarna i en realistiskt utvecklingsbar regional värdekedja. En värdekedja består av företagens fysiska flöden och de aktiviteter som utförs för att skapa och förädla värde. Drivkraften i satsningen kommer från företagen själva och utgår från en gemensam vilja att både i konkurrens och i samverkan med andra stärka den egna internationella konkurrenskraften.
Klusterinitiativet fyller en tydlig roll som saknas i det nationella innovationssystemet.
6
Vad är ett kluster?
Det är företag och aktörer som valt att samverka med varandra inom ett geografiskt eller professionellt område.
7
De klusterinitiativ som uppnått högst mognadsgrad enligt Reglab-modellen och som prioriteras för långsiktig finansiering av Region Gävleborg och nationella program i nuläget är:
• Fiber Optic Valley Fiber Optic Valley är ett innovationssystem grundat 2004, och är en av vinnarna i VINNOVAs VINNVÄXT-program. Som sådan erhåller Fiber Optic Valley långsiktig finansiering av nationella medel för att bygga en internationellt gångbar innovationsmiljö. I centrum står den optiska fibern och den fiberoptiska infrastrukturen.
Fiber Optic Valley hjälper globala och lokala företag att växa genom att ge stöd i form av forskning, utbildning, finansiering, kontakter och affärsutveckling. I Fiber Optic Valley finns också en testmiljö för tekniska och beteendevetenskapliga studier.
• Future Position X (FPX) FPX är ett klusterinitiativ för specialisering och utveckling av GIS med fokus på användarvänliga produkter och tjänster för att fatta trygga beslut. FPX skapar en internationellt attraktiv klustermiljö och den högsta koncentrationen av kompetens inom GIS-området i Sverige. FPX roll är att vara en oberoende arena för
test, utveckling och marknadsföring av geografisk informationsteknik, tjänster och kunskap. På uppdrag av det nationella geodatarådet tillhanda-
håller FPX en unik test- och verifieringsmiljö för Spatial Data Infrastructure (SDI). FPX klusterledare Johan P Bång utsågs av EU-kommissionens European Cluster Excellence Initiative till Cluster Manager of the Year 2010.
• FindIT FindIT är en satsning på att vidareutveckla ett kompetenscenter inom industriell IT vid Sandbacka Park i Sandviken. Med basen i Gävle-Dalaregionen har FindIT som mål att stärka konkurrenskraften hos regionens små och medelstora företag samt att stödja framväxten av nya företag, produkter och metoder. Grunden för FindIT ligger i de styrkor inom traditionell basindustri och IT som finns i regionen.
Forskningsinstitut och centrumbildningar i Gävleborg Förutom klusterinitiativen finns i det regionala innovationssystemet ett tiotal centrumbildningar och forskningsinstitut, som i varierande grad arbetar med innovation. Några exempel är:
• Acreo Acreo är ett nationellt industriforskningsinstitut som ingår i RISE-koncernen. Acreo Fiberlab och Acreo Fiber Optic Center bedriver tillämpad forskning, innovation, teknikutveckling och stöd till SME inom fiberoptik. Acreo Fiber Optic Center syftar till att skapa en internationellt ledande miljö för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet inom fiberoptik. Inom centret samverkar industri och högskola med Acreo i ett forskningsprogram för utveckling av material och teknologier för framtidens fiberoptiska produkter.
• Centrum för Logistik och Innovativ Produktion (CLIP) CLIP är ett FoU-centrum för logistik och innovativ produktion vid Högskolan i Gävle med syfte att bidra till effektivisering och innovationsförmåga inom företag och organisationer. Verksamheten inriktas på näringsrelevant forskning och utveckling, företagsanpassade kurser, kompetensstöd, nätverk och kunskapsspridning i nära samverkan med olika aktörer, partners och näringsliv. Kompetensområdena täcker in logistik, supply chain management, outsourcing, inköp och leverantörsutveckling samt lean production, innovationsprocesser, miljö och hållbarhet.
• Institutet för Human Teknologi (IHT) IHT är ett forskningsinstitut specialiserat på tillgänglighet och användbarhet. De bedriver utbildningar, tester och analyser samt ger råd om hur befintliga miljöer, produkter och tjänster kan anpassas för att bli mer tillgängliga och användbara och därigenom ge tillgång till en större marknad. De deltar dessutom i internationellt standardiseringsarbete inom bland annat ISO. Förutom dessa finns ytterligare ett antal institut och centrumbildningar samt privata forskningsinstitut som i varierande grad arbetar med innovation.
• Triple Steelix Triple Steelix är ett klusterinitiativ som delas av Dalarna och Gävleborg. Triple
Steelix utgör en mötesplats för stålindustrin och dess underleverantörer och intressenter där de små och medelstora företagen kan hämta extra
kompetens för att kunna utveckla framgångsrika produkter och tjänster. Triple Steelix bygger nätverk, gör företagsbesök, bidrar med finansiellt stöd, anordnar branschträffar och seminarier och skapar projekt kring olika områden med utvecklingspotential på företagen.
8
9
Movexum
Förutom detta finns en mängd utbildnings- och utvecklingscentra, privata konsult- och innovationsföretag, tidiga klusterbildningar, föreningar, organisationer, organiseringar och projekt av vikt för det regionala innovationssystemet. Ur ett regionalt och lokalt perspektiv är det svårt att ha en dagsaktuell överblick över alla dessa aktiviteter, tänkbara finansiärer och stödjande aktörer. Att som företag, entreprenör eller innovatör få grepp om hur hela det regionala innovationsstödjande systemet ser ut, är i det närmaste ogörligt. Än mindre i sitt nationella eller europeiska sammanhang. Samtidigt är det ett krav att varje offentligt finansierad aktör känner till och samverkar med de andra aktörerna i systemet för företagens bästa. En uppdaterad sammanställning, ett ”aktörslexikon”, över de aktörer, program och intressenter som är mest relevanta för det regionala innovationssystemet i Gävleborg finns att hämta i wordformat på Region Gävleborgs hemsida. Se adress sist i foldern.
Movexum AB är Gävleborgs företagsinkubator. Inkubatorer erbjuder processer och nätverk för utveckling av företag med hög tillväxtpotential. Inkubatorn bistår entreprenörer med aktiv och anpassad managementsupport, finansiella, tekniska och kommersiella nätverk samt en kreativ utvecklingsmiljö för tillväxtföretag. Movexum ska genom att ge tillgång till kompetens, kontakter och kapital via professionellt stöd hjälpa företag att ta innovationer från idé till marknad. Movexum ska på ett konkret och effektivt sätt skapa affärsutveckling och stödja uppkomsten av nya idéer/bolag från samhälle, näringsliv, högskola och offentlig sektor. Movexum arbetar med entreprenörer och innovatörer som verkar i Gävleborg och har affärsidéer med tillväxtpotential och en innovativ höjd.
GävlEborGs InnovatIonssystEm
ALMI
ALMIs uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag samt stimulera nyföretagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse global EU2020 i svenskt näringsliv. Verksamheten täcker hela processen från idé till lönsamt företag. Kundernas behov ser olika ut beroende på var i processen de befinner sig. Innovation Union Verksamheten är därför organiserad i tre affärsområden som utgår från de olika kundbehoven – Innovation, Nyföretagande och Etablerade företag. Inom de här områdena erbjuds framför allt två tjänster – finansiering och rådgivning. EIP inter-
EuropEan rEsEarch arEa
Eureka FP7 AAL
Eurostars
Cooper ation
Strategic Reseach Agendas
Högskolan i Gävle
ÖstersjöHögskolan i Gävle har cirka 12 000-14 500 studenter, varav 6 500 heltidsstudestrategin rande. Drygt 40% av högskolans utbildning bedrivs som distansstudier. Utbildning bedrivs på grund- och avancerad nivå inom nära 1000 kurser och drygt 50 program. BSR Stars Högskolans uppdrag omfattar flera professionsutbildningar – blnationell a sjuksköterskor, Sveriges lärare, ingenjörer, ekonomer, socionomer och informatörer. Nationella innovationsstrategi Högskolan vill sätta människan i centrum och utveckla kunskapen om, och nå en ledande position inom, utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö. Därför profileras forskningen och utbildningen mot profilområdena Byggd miljö och RUS Hälsofrämjande arbetsliv. Forskare inom profilområdena strävar efter att utveckla Näringslivsgynnsamma arbets- och boendeklimat i breda samarbeten inom och utom högprogram Gävleborg regional skolan. Högskolan i Gävle har rätt att examinera för licentiat- och doktorsexamen Innovationsinom profilområdet Byggd miljö.
Gävleborg, en viktig del av det nationella innovationssystemet
Ideas
People
ERC
Artemis
IMI
ENIAC
Clean Sky
FCH
Tillväxtverket
VINNOVA
ESF
EEN
ERUF
Central Sweden
Swerea IVF
Acreo
Climate KIC
Capacities
KIC Inno Energy
JRC EIT ICT Labs
Gävleborg samverkar idag med såvälETP nationella myndigheter som andra regioner CIP EACI när det gällerPPP strategisk utveckling av det egna regionala innovationssystemet. En tydlig ansats i Gävleborgs innovationsarbete är att samverka medEcoandra ICTMarco EIP IEE PSP Polo Innovation regioner i Sverige och utomlands för att sammanlänka varandras innovaFactories Energy Future Green of the efficient Internet kan Gävleborgs Cars tionssystem. Därigenom innovativa företag få tillgång till bästa future Buildings stödjande kompetens inom sitt område oavsett om den finns i Gävleborg, och oavsett om den tillhör Gävleborgs utpekade fokusområden eller ej. Utmaningen för det nationella innovationssystemet är att skapa RISE nationell styrka genom att ta tillvara regionala styrkor och olikheter. Genom smart specialisering och att ta tillvara varandras fördelar kan regionerna stärka varandra genom att tydligare EnergiSwedish ICT Innventia Swerea SP myndigheten Research fokusera sina resurser.
Joint Technology Initiatives
nationell
EIT
EIB
Swerea KIMAB
Viktoria
Imego
Swerea MEFOS
SICS
Swerea SICOMP
IR Nova
PFI
Interactive Institute
Swerea SWECAST
Santa Anna
Glafo
Ligno Bost
Edge
SIK
JTI
CBI
SMP
yKI
REGIONALT INNOVATIONSSySTEM HiG Region Gävleborg
strategi Gävleborg
ALMI Invest
ALMI
Länsstyrelsen
Movexum
Klusterinitiativ
Forskningsinstitut
Teknikparker
Lärcentra m fl
LIST
Övriga aktörer Det finns i Gävleborg tre teknikparker, där innovativa företag kan samlas och dra LTP nytta av geografisk närhet, riktade aktiviteter och stödprocesser: lokal • Teknikparken (Gävle) • Sandbacka Park (Sandviken) • Faxe Park (Söderhamn) = Policy, styrdokument
Kommuner
• Projekt • Aktiviteter • Enskilda satsningar • Företagsfrämjande aktörer • Förstudier
Näringslivsavdelningar
Kommersialiserbara idéer och tillväxtföretag
Företag och idéer >> = Finansiärer
= Utförare (finansiärer)
The European Research Area (ERA) utgörs av all forskning och utveckling, program och politik i Europa som bedrivs på regional, nationell och/eller europeisk nivå, och som innebär ett transnationellt perspektiv.
Se hela innovationssystemet på sidorna 18–19.
18
10
19
11
2
e d n a g g ä l N d i n g e u t r a G r t s i r e princip
De grundläggande principer strategin betonar är:
• Hållbarhet:
De satsningar som görs skall vara strategiska, långsiktiga och hållbara. De ska utgå från den jämlika, jämställda, fritt tänkande, kreativa människan och hennes förutsättningar. Dessutom ska de bygga på konkreta och väl definierade behov inom regionens befintliga och framtida styrkeområden där regionen har förutsättningar att utvecklas mot ökad tillväxt, livskvalitet och välfärd.
finns d i strateet Hållbarhet gin?
Fokus på ut va lda
ste å m r inga tig pl an. n s t a k tiga sen l ångsi k i s t Kor del av vara
en långsiktig plan samtidigt som långsiktiga satsningar även måste kunna uppvisa kortsiktiga resultat.
• Sammanhang: Gävleborgs styrkeområden och de satsningar och
prioriteringar som görs på innovationsområdet, ska vara eller kunna bli nationellt ledande. Och de bör kunna komplettera den nationella nivån i syfte att Gävleborgs regionala innovationssystem tydligt uppfattas fylla en roll i och förmå att dra nytta av det nationella sammanhanget.
• Fokus: Regionen stärker kvalitetsprocessen och fokuserar på utvalda
projekt och områden där satsningar ger tydlig regional nytta samtidigt som sättet att bedriva arbetet på får nationell och internationell synlighet.
• Ansvar: Det regionala ledarskapets förmåga att driva innovation är en allt viktigare faktor i den nationella och internationella konkurrensen om kompetenser, näringsliv och finansiering.
• Attityd:
Gävleborg som region bejakar nyskapande, kreativitet, innovation och entreprenörskap. Detta återspeglas i strategier, planer, bemötanden och verksamhet. Gävleborg ska positionera sig som en förebild vad gäller innovation, tillväxt och livskvalitet. Den offentliga rollen, regionalt och nationellt, är ytterst att minska risker och genom insatser baserade på skattemedel skapa en regional utvecklingseffekt som tydligt motiverar kostnaderna.
12
regional a s g r o b le v ä G er ll Fy en roll innovationssystemv et t i och drar ny t ta anhang? nationellt samma
gäller Vi sk a vara förebild vad livskvalité. innovation, tillvä xt och
• Lång och kort sikt: Kortsiktiga satsningar måste vara del av
13
projekt!
Visa a driva nsvar fö r innov ation at t .
Att prioritera styrkeområden
Att prioritera insatser
Innovationssystemet är inte linjärt och affärsidéer kan uppstå på olika platser i det. För att skapa en överskådlig prioriterings-, bedömnings- och kraftsamlingsprocess kategoriserar vi förenklat in aktörer i tre innovationsroller:
Att prioritera är att välja. Och det svåraste är att kunna välja bort. Strategidokumentet resonerar kring problemet i en fyrfältsmodell utifrån innovationshöjd och affärslogik.
Tillhandahållare av förutsättningar, det vill säga underlag för innovationer. Det är viktigt att tillgång finns regionalt eller via bra etablerade samarbeten nationellt eller internationellt. Om det tänkta styrkeområdet har svagheter ur detta hänseende går det oftast att åtgärda, genom avtal eller mindre insatser. Tillhandahållare är både den som har ett väl definierat problem eller utmaning och den som har en tänkbar lösning på detsamma. Både företag, offentlighet och akademi återfinns som tillhandahållare.
Innovationsskapare, där förutsättningar för utnyttjandet av konkurrens-
fördelen skapas. Här måste resursen finnas regionalt. Huvuddelen av innovationsskapandet sker inom eller mellan företag. Ett klusterinitiativ, en inkubator eller ett innovationssystem kan också fylla denna roll.
Innovationstagare, de som utnyttjar konkurrensfördelen och skapar huvud-
delen av den regionala innovationsgenererade tillväxten. Denna kopplas direkt till den regionala nyttan för att avgöra om resultatet gynnar regionen eller ej. Vad som är bra för ett företag eller en organisation är inte nödvändigtvis kopplat till att samtidigt skapa regional utveckling eller tillväxt. Om regionen har få eller svaga bärare av denna roll kan området knappast betecknas som ett regionalt styrkeområde, oavsett förekomst eller styrka hos tillhandahållare eller innovationsskapare. Tagare är till exempel ett företag med förmåga att kommersialisera en produkt eller tjänst.
Stannar jobben i regionen? Finns resursen regionalt?
Gradvisa innovationer Tjänsterelaterad affärslogik Produktrelaterad affärslogik
På den vågräta axeln finns en grov indelning i innovationshöjd:
Gradvisa innovationer – sker oftast genom rekrytering, samarbete eller tidigt uppköp av befintliga, ofta större, företag. Här finns det mesta på plats av det som inte finns för radikala innovationer – men behöver utvecklas – vilket gör den regionala potentialen lättare att bedöma.
Radikala innovationer – oftast via nya företag, innehåller ibland ny teknik, affärslogik, marknad, kanaler, kundbeteende med mera. Den regionala potentialen är svårbedömd. På den lodräta axeln återfinns två ytterligheter/kategorier utifrån olikheter i affärslogik, grovt beskrivna som: Tjänsterelaterad affärslogik – små kapitalbehov, korta ledtider, svag skalbarhet Produktrelaterad affärslogik – stora kapitalbehov, långa ledtider, stor skalbarhet Satsningar på innovationer som befinner sig i nedre högra hörnet - radikala produktinnovationer - innebär ofta en stor risk och mycket höga kostnader under lång tid. Och även när en satsning lyckas är det långt ifrån säkert att den framgångsrika nya produkten skapar regional utveckling i Gävleborg. Samhällsfinansierade satsningar på radikala produktinnovationer bör bygga på nationellt intresse och erhålla stöd av nationella medel i första hand. Gradvisa tjänste- och i viss mån produktinnovationer balanserar generellt kostnad, risk och regional nytta på ett mer hanterbart sätt, både på lång och kort sikt.
Här har vi en bra produktinnovation!
I praktiken kan det dock vara svårt att avgöra vad som är produkteller tjänsteinnovationer. Ofta kombineras produkt- och tjänsteinnehåll i affärsidéer. Korsbefruktningar och synergier präglar en entusiastisk inno-
vativ tillväxtmiljö, men även om den beskrivna tankemodellen kan betraktas som tämligen grov kan ett resonemang med fyrfältsmodellen som underlag ändå vara till hjälp för att välja bort resurskrävande satsningar som har alltför små realistiska möjligheter att skapa regional nytta.
Vilka resurser krävs?
14
Radikala innovationer
15
Innovation i offentlig sektor Gävleborg ska stärka förmågan att tillvarata innovationer inom offentlig sektor. Dels innovationer som uppstår ur den egna verksamheten och som kan tillföra nytta för densamma i form av högre kvalitet eller förbättrad ekonomi, dels innovationer som kan säljas eller överlåtas till innovationstagare eller bli till nya företag. För att bättre kunna tillgodogöra sig innovationer inom offentlig sektor måste
processer och metoder kring upphandling, inköp och implementering av innovationer utvecklas och stärkas. Dels för att gynna den egna
verksamheten, men också för att stärka innovationskraften hos leverantörer av tjänster och produkter.
Avgörande för att kunna implementera innovativa produkter, tjänster och arbetssätt är att stärka mottagarsidan, så att de ofta mycket slimmade organisationerna får tid, resurser, kompetens och support för att kunna införa innovationer i den löpande verksamheten. En viktig resurs för att underlätta innovation i offentlig sektor är att stärka kompetensen och skapa innovationskraft genom att delta i internationella program och partnerskap. För att möjliggöra detta måste Region Gävleborg ha förmågan att arbeta strategiskt med till exempel de verktyg som EUs stora ramprogram utgör, för den egna regionala utvecklingen inom offentlig sektor. Innovation i offentlig sektor är en absolut nödvändighet för att ständigt utveckla kvaliteten och funktionaliteten i den infrastruktur, de verksamheter, aktiviteter, produkter och tjänster som tillhandahålls, stöds eller gynnas av våra gemensamma samhälleliga resurser. För all innovation i offentlig sektor är det avgörande att utvecklingen sker med ett holistiskt perspektiv. Utvecklingsarbete i offentlig sektor är komplext och måste ta hänsyn till önskemål, behov och krav från beställare, finansiär, upphandlare, avropare, leverantör, användare, brukare, ideella krafter, medborgare - och många fler intressenter.
Innovationer i skärningspunkten Gävleborg har en unik kombination där stark traditionell industri som stål, skog, papper och massa kompletteras av spetskompetenser kring till exempel IT, tillgänglighet, jämställdhet, GIS, byggd miljö, miljöteknik,
kultur, idrott och besöksnäring. Inom området tillgänglighet har regionen en mycket framträdande kompetens, liksom inom områden som integration och jämställdhet. Inom kulturella och kreativa näringar bedrivs spännande projekt och ett flertal intressanta energi- och transportprojekt. I Gävleborg bedrivs också projekt inom återvinning, geovärme samt inom förnybar energiproduktion. Gävle har en modern och välutvecklad hamn med väl utbyggd infrastruktur. Östersjön utvecklas genom Östersjöstrategin
16
till en samlingspunkt för internationellt samarbete, vilket bör ge regionen ett bra utgångsläge inför framtiden. Kompetens att kombinera dessa förutsättningar och samtidigt finna nya innovativa affärsidéer, leder till både nya företag och nytta för befintliga verksamheter.
Förutsättningarna finns för mängder av spännande innovationer i skärningspunkter mellan förhållningssätt, teknologier, discipliner, kompetensområden och branscher. Region Gävleborg arbetar därför
aktivt med att sammanföra olika aktörer i syfte att arbeta med olika utmaningar i näringsliv och samhälle. Mer info: www.regiongavleborg.se/innovation
Vad har Gävleborg för framträdande kompetens? Spännande projekt inom kulturella och kreativa näringar
intressanta energi- och transportprojekt
Välutvecklad och stark hamn projekt inom förnybar energiproduktion
projekt inom återvinning, geovärme stål, skog, papper, förpackningar och besöksnäringen spetskompetenser kring IT, tillgänglighet, jämställdhet, GIS och byggd miljö
17
översikt, Gävleborgs Innovationssystem
European Research Area
Eureka ERC
global
EU2020
AAL
Eurostars
Innovation Union
FP7
Cooper ation
EIT
EIB
Ideas
People
JRC Climate KIC
Capacities
ETP
Joint Technology Initiatives
Artemis
IMI
ENIAC
EACI
PPP EIP
Strategic Reseach Agendas
EIT ICT Labs
CIP
EIP
internationell
KIC Inno Energy
Clean Sky
Factories of the future
FCH
Energy efficient Buildings
Future Internet
ICTPSP
Marco Polo
IEE
Eco Innovation
Green Cars
Östersjöstrategin RISE BSR Stars
nationell
Tillväxtverket
VINNOVA Sveriges Nationella innovationsstrategi
ESF
EEN
RUS
ERUF
Central Sweden
Energimyndigheten
Swerea IVF
Acreo
Swerea KIMAB
Viktoria
Imego
Swedish ICT Research
Swerea
Swerea MEFOS
SICS
Swerea Sicomp
Interactive Institute
Swerea SWECAST
IR Nova
PFI
Innventia
Santa Anna
Näringslivsprogram Gävleborg
Glafo
SP
Ligno Bost
Edge
SIK
JTI
CBI
SMP
YKI
REgionalt innovationssystem
REgional HiG Innovationsstrategi Gävleborg
Region Gävleborg
ALMI Invest
ALMI
Länsstyrelsen
Movexum
Klusterinitiativ
Forskningsinstitut
Teknikparker
Lärcentra m fl
LIST
Kommuner
Näringslivsavdelningar
LTP • Projekt • Aktiviteter • Enskilda satsningar • Företagsfrämjande aktörer • Förstudier
lokal
Kommersialiserbara idéer och tillväxtföretag
Företag och idéer >> = Policy, styrdokument
= Finansiärer
18
= Utförare (finansiärer)
The European Research Area (ERA) utgörs av all forskning och utveckling, program och politik i Europa som bedrivs på regional, nationell och/eller europeisk nivå, och som innebär ett transnationellt perspektiv.
19
ävleborgs regionala innovationsstrategi är framtagen inom ramen för CLIQ-projektet (Interreg IV C) och har utarbetats i samarbete med andra regioner, nationella myndigheter samt lokala och regionala stödjare av innovation. CLIQ – Creating Local Innovation through a Quadruple Helix är ett projekt inom Interreg IV C som syftar till att stärka lokala och regionala myndigheters strategier och förmåga att stödja innovation, med den mellanstora staden som bas. Arbetet har bedrivits ur Triple Helix-perspektiv, det vill säga i samverkan mellan företag, offentlighet och akademi. CLIQ har dock adderat en fjärde komponent för att förstärka Triple Helix-konceptet; samhället. Denna broschyr vänder sig i första hand till tjänstemän och befattningshavare med ansvar för regional utveckling i allmänhet och därtill kopplade innovationsfrågor i synnerhet. Syftet är att ge en kortfattad och översiktlig bild
av den regionala innovationsstrategin
och Region Gävleborgs strategiska inriktning och arbete kring innovationsfrågor. Finansierad av
20