Lansplan 2010-2021

Länsplan fÜr regional transportinfrastruktur 2010-2021

Förord

Goda transportmöjligheter för näringslivet och medborgare

utgör en viktig förutsättning för den regionala utvecklingen.

Genom vårt strategiska läge är Gävleborgs transportsystem av

stor betydelse ur såväl ett regionalt som ett nationellt och internationellt perspektiv. Detta ställer höga krav på infrastruktur och kommunikationer i form av effektivitet, trafiksäkerhet och tillgänglighet.

Gävleborg har tilldelats 873 miljoner kronor under den närmaste tolvårsperioden för att använda till regionens mest prioriterade infrastruktursatsningar i länsplan för regional transportinfrastruktur. Detta möjliggör en satsning på bland annat trafiksäkerhet, ökad möjlighet till arbetspendling och förbättringar för näringslivets transporter. Därmed bidrar länsplanens prioriteringar till den regionala utvecklingen.

Region Gävleborg har tagit fram Länstransportplanen i bred samverkan med andra aktörer. Utgångspunkten i åtgärdsplaneringen har varit den regionala systemanalys som togs fram under 2008. Tillsammans med kommunerna har Region Gävleborg sedan anordnat uppskattade resor där vi tillsammans har åkt ut och mött verklighetens infrastrukturella problem och möjligheter. Vi har under året lagt stor tonvikt på dialog kring hur vi bäst använder de infrastrukturella medel som finns tillgängliga. Ett stort engagemang bland aktörer i regionen har gjort att vi nått en samsyn kring åtgärder för den regionala utvecklingen!

Per-Olof Svensson Ordförande Regionstyrelsen

1. Sammanfattning

INNEHÅLL

Länsväg 272 Gävle hamn Sandviken östra Gång- och cykel Mindre trafiksäkerhetsåtgärder Kollektivtrafik Enskilda vägar Åtgärder som påverkar val av transportsätt

26 27 29 30 31 32 33

Länsplanen för regional transportinfrastruktur 2010-2021 omfattar satsningar för ökad tillgänglighet för boende, besökare och näringsliv i Gävleborg. Genom åtgärder som förbättrar möjligheter till arbetspendling och effektiviserar näringslivets transporter bidrar planen till regional utveckling. Dessutom bidrar planen till ökad trafiksäkerhet, tillgänglighet för funktionshindrade och klimatanpassning av transportsystemet.

33

Gävleborg har tilldelats 873 miljoner kronor till Länstransportplanen. Nedanstående årgärder inryms i planen. De

7.

Nationella prioriteringar

34

8.

Effektbedömningw

36

11

9.

Arbetet med Länstransportplanen 38

Gävleborg och transporterna

12

10.

Genomförande

38

Leva och verka i Gävleborg Transportsystemet idag Järnväg Vägnätet Godstransporter Persontransporter Nät för funktionshindrade

12 13 13 13 14 14 14

Bilagor

39

1.

Sammanfattning

5

2.

Bakgrund

8

2.1 2.1.1 2.1.2 2.1.3 2.1.4 2.1.5 2.1.6 2.1.6 2.1.7 2.2 2.3

Uppdraget Medfinansiering Transportpolitik Uppfyllelse övrig politik Samhällsekonomi Fyrstegsprincip Effektbedömning Hastighetsöversyn Övrigt Regional systemanalys Möjligheter nära dig – Den goda resan

8 9 9 9 10 10 10 10 10 10

3.

3.1 3.2 3.2.1 3.2.2 3.2.3 3.2.4 3.2.5

Åtgärder i länstransportplanen ÅTGÄRD

4.

Mål

15

5.

Inriktning

16

6.

Prioriterade åtgärder

17

Riksväg 83 Riksväg 50 Riksväg 84 Riksväg 68

18 20 23 25

namngivna objekten är listade i prioritetsordning. Kostnader avser den del av totalkostnaden som belastar Länstransportplanen. Samfinansiärers kostnader ingår inte i kostnadsuppgiften. Angivna nettonuvärdeskvoter vid de så kallade åtgärdspaketen på riksväg 83 och riksväg 50 avser de större objekten. Dessa är för riksväg 83, förbi Lottefors och för riksväg 50, Glössbo-Söderhamn. De två högst prioriterade objekten saknar nettonuvärdeskvot. Objekten är så kallade låsningar, på grund av att de pågår. Även hamnleden är en låsning i den bemärkelsen att den redan är byggd och är ett återbetalningsobjekt.

Väg 272 GC Årsundabanken

Kost. Mkr

NNK

2010

2011

8

L

8

13

2012

2013

2014

2015

2016-2017

10

12

22

18

4

4

4

4

49

77

96

Väg 68 Länsgränsen-Vallbyheden

13

L

Hedenlänken

18

4,4

11

7

Sandviken Östra

30

0,9

15

15

Väg 83 Åtgärdspaket Tönnebro - Ljusdal

66

0,4

11

15

21

9

Väg 84 Åtgärdspaket 52 Färila - Hudiksvall

Hamnleden

54

Väg 50 Åtgärdspaket Bollnäs -Söderhamn

81

L

15

23

0,4

15

17

19

19

Ny järnvägsanslutn. Gävle hamn

38

1,6

Väg 84 Förbifart Ljusdal

173

0,3

2018-2019

2020-2021

Åtgärdsområde Gång- och cykel

121

10

10

9

10

10

12

22

19

19

Mindre trafiksäkerhetsåtgärder

53

5

3

5

5

5

6

10

7

7

Buss / Pendlarparkering

44

4

4

4

4

4

4

8

6

6

Statsbidrag regionala kollektivtrafik-anläggningar m.m.

53

5

5

4

4

5

6

10

7

7

Enskilda vägar

66

6

6

6

6

6

6

12

9

9

Attitydpåverkan

3

0,6

0,8

0,8

0,8

873

62,6

73,8

73,8

73,8

73

74

147

147

148

Summa

4

5

2. Bakgrund Förordningen ovan om statsbidrag till vissa kollektivtrafikanläggningar omfattar följande områden:

FUNKTIONSMÅL - Tillgänglighet

Byggande av spåranläggningar för * regional kollektivtrafik

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet.

Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

av stationer, terminaler, vänt- * Byggande hallar, hållplatser och andra liknande

HÄNSYNSMÅL Säkerhet, miljö och hälsa

av väg- och gatuanläggningar * Byggande för regional kollektivtrafik

2.1 Uppdraget Regeringen uppdrog i december 2008 åt Region Gävleborg att upprätta ett förslag till transportslagsövergripande länsplan för regional transportinfrastruktur för perioden 2010-2021. Enligt förordningen om länsplaner för regional transportinfrastruktur (1997:263) skall varje län upprätta en plan för fördelning av medel för investeringar och förbättringsåtgärder. Planen skall förankras politiskt i länet och ta hänsyn till regeringens politik.

Samtidigt uppdrog regeringen åt Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen (trafikverken) att upprätta ett gemensamt förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden 2010-2021. Den ekonomiska ram som preliminärt tilldelades för detta arbete uppgår till 417 miljarder kronor.

anläggningar för trafikanternas behov vid regionalt kollektivt resande

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås.

* Byggande av flygplatsanläggningar Vägledande för prioriteringar av åtgärder skall vara åtgärdernas bidrag till uppfyllelse av transportpolitiska mål inklusive samhällsekonomisk effektivitet och den samlade effektbedömningen för föreslagna åtgärder.

De ekonomiska ramar som preliminärt tilldelats samtliga län för upprättande av länsplaner uppgår totalt till 33,1 miljarder kronor. Gävleborg tilldelades preliminärt 873 miljoner kronor för den tolvårsperiod som länsplanen omfattar. I uppdraget ingick att redovisa åtgärder för denna planeringsram samt åtgärder för 25 procent högre respektive lägre än dessa. Uppdraget redovisades för regeringen i november 2009. Den slutliga fördelningen av ramar mellan den nationella planen och länsplanerna fastställdes av regeringen i mars 2010 i enlighet med de preliminära ramarna.

Transportinformatik eller fysiska åtgärder * för förbättrad miljö och trafiksäkerhet på

kommunala vägar och gator

för ökad tillgänglighet i kollektiv* Åtgärder trafiken för funktionshindrade

2.1.2 Transportpolitik

av kajanläggningar för regional * Byggande kollektiv person- och godstrafik

Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv. Det övergripande målet stöds av två huvudmål. Ett funktionsmål som berör resans eller transportens tillgänglighet och ett hänsynsmål som handlar om säkerhet, miljö och hälsa.

i fartyg för regional person* Investeringar och godstrafik

i rullande materiel för * Investeringar regional kollektiv persontrafik på järnväg

Transportpolitiska målen är en utgångspunkt i prioriteringen av åtgärder i länsplan för regional transportinfrastruktur.

Länsplanen ska vara transportslagsövergripande och får omfatta följande ändamål:

Vägledande för prioritering av åtgärder skall vara åtgärdernas bidrag till uppfyllelse av transportpolitiska mål inklusive samhällsekonomisk effektivitet och den samlade effektbedömningen för föreslagna åtgärder. Samhällsekonomiska analyser och miljöbedömningar ska spela en viktig roll vid prioriteringen av infrastruktursatsningar. De prioriterade åtgärderna bör analyseras enligt fyrstegsprincipen.

i statliga vägar som inte är * Investeringar nationella stamvägar

Trafiksäkerhetsåtgärder på statliga vägar * som inte är nationella stamvägar

Från 2012 lämna driftbidrag till de icke * statliga flygplatser som länet prioriterar

till vilka bidrag kan lämnas enligt * Åtgärder förordningen (1988:1017) om statsbidrag

Det innebär att följande skall analyseras:

1) Åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt.

*

till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar mm.

Statlig medfinansiering till investering av byggande av enskild väg.

2) Effektivare utnyttjande av befintliga trafik anläggningar och fordon.

3) Begränsade ombyggnadsåtgärder.

4) Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.

6

2.1.3 Uppfyllelse övrig politik

Länsplanen bör ha beredskap för att möta de ändringar i efterfrågan på transporter som inträffar under planeringsperioden. Detta kan göras exempelvis genom att en del av planeringsramen inte delas upp på objekt utan hålls samman med angivande av ändamål.

Satsningarna på infrastrukturen i länsplanen skall bidra till att stötta regeringens övergipande mål om att bryta utanförskapet genom fler jobb i fler och växande företag och skapa utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Möjligheterna att erbjuda olika alternativ av resor och transporter ska öka så att resenären och transportköparen lättare kan välja klimateffektiva och på andra sätt miljöanpassade alternativ. Infrastrukturen skall bidra till utökade arbetsmarknadsregioner med hjälp av ett förbättrat transportsystem vilket innebär att kvinnor och män får mer likartade möjligheter till jobb och att arbetsgivarna lättare hittar rätt person till rätt arbetsuppgift. Transportsystemet skall på ett robust sätt klara ökade påfrestningar till följd av t.ex. extremare väderförhållanden på grund av klimatförändringar, ökad pendling och ökad utrikeshandel. Infrastrukturen skall bidra till att tillgängligheten inom storstadsregionerna förbättras samt

Länsplanens planeringsram får även utnyttjas för att i samverkan med trafikverken prioritera åtgärder på stamvägnätet och det statliga järnvägsnätet, liksom att prioritera åtgärder för tjälsäkring, bärighet och rekonstruktion.

2.1.1 Medfinansiering

Volymen åtgärder i länsplanen kan utökas genom att den statliga satsningen kombineras med satsningar från andra intressenter. Det kan handla om direkta ekonomiska bidrag eller i form av brukaravgifter. Objekt i länsplanen skall prövas utifrån möjligheten till medfinansiering från olika intressenter.

7

2.3 Möjligheter nära dig Den goda resan

tillgodose behoven av tillgänglighet hos den åldrande befolkningen och hos personer med funktionsnedsättning så att transportsystemet blir tillgängligt för alla. Fler kvinnor och män ska uppleva att transportsystemet svarar mot de behov de har på ett säkert och miljöanpassat sätt. Infrastruktursatsningarna ska bidra till att trafiksäkerheten på väg förbättras, att förseningar på grund av störningar i systemet minskar samt att godstransportstråk med väl fungerande noder för omlastning ska byggas ut och att förbindelserna till viktiga marknader i andra länder effektiviseras. Befintlig och ny infrastruktur ska anpassas för att minska negativa miljöeffekter såsom luftföroreningar, buller, barriäreffekter, landskapsfragmentering, energiåtgång och klimatpåverkande utsläpp.

Gävleborg är 2013 lättillgängligt för besökare och erbjuder välfungerande transportmöjligheter och kommunikationer för företag och människor i länet.

2.1.4 Samhällsekonomi

Relevanta och jämförbara samhällsekonomiska analyser ska spela en viktig roll vid prioriteringen av infrastruktursatsningar. De objekt i länsplanen som överstiger 25 miljoner kronor skall ha varit föremål för samhällsekonomisk bedömning, inklusive framtagande av nettonuvärdeskvot, NNK.

och där regionen har högre hastighetsanspråk. Om åtgärder prioriteras i närtid i länsplanen kan önskad hastighet bibehållas.

2.1.5 Fyrstegsprincip

Ett långsiktigt hållbart samhälle ställer nya krav på planering inom transportområdet. Fyrstegsprincipen är en analysmetod i planeringsarbetet som bidrar till att planeringen sker mer utifrån ett samhällsbyggarperspektiv och mindre ur ett transportplaneringsperspektiv. Principen går ut på att steg för steg analysera hur ett trafikproblem bäst kan lösas, i första hand genom att påverka behovet av transporter, i sista hand genom stora vägbyggen. Syftet med fyrstegsprincipen är att hushålla med resurser och minska transportsystemets negativa effekter. Fyrstegsprincipen innebär analys av åtgärder i följande ordning:

Möjligheter nära dig är Gävleborgs regionala utvecklingsprogram för åren 2009-2013. Utvecklingsprogrammet sätter människan i fokus, möjligheten att växa skall vara självklar för varje individ. Välmående hos flickor och pojkar, kvinnor och män i regionen blir en viktig fråga då det övergripande målet är att Gävleborg skall öka sin befolkningsmängd och vid utgången av 2013 är vi 280 000 invånare i länet.

Utvecklingsprogrammet sätter människan i fokus, möjligheten att växa skall vara självklar för varje individ.

En av sex åtgärdsstrategier i denna regionala kraftsamling utgörs av Den goda resan. Inom denna åtgärdsstrategi inryms frågor om infrastruktur och kommunikation samt hur dessa kan bidra till det övergripande målet om befolkningstillväxt. Målet för Den goda resan är att Gävleborg år 2013 är lättillgängligt för besökare och erbjuder välfungerande transportmöjligheter och kommunikationer för företag och människor i länet. Infrastrukturen hjälper Gävleborg att uppnå uppställda miljömål.

Framtagandet av Länsplan för regional transportinfrastruktur 2010-2021 är en del av det regionala utvecklingsarbetet och ingår som ett fördjupningstema i Möjligheter nära dig, åtgärdsområde Den goda resan.

2.1.7 Övrigt

Länsplanen ska omfatta åtgärder som främjar användningen av cykel.

2.2 Regional systemanalys

Steg 1: Åtgärder som påverkar transportbehovet och

val av transportsätt Steg 2: Effektivare utnyttjande av befintliga

trafikanläggningar och fordon Steg 3: Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4: Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder

Länsplanen skall redovisa effekter av föreslagna åtgärder i förhållande till transportpolitiska mål. Den samlade effektbedömningen skall innefatta miljöbedömningar.

2.1.6 Hastighetsöversyn

8

arbetsmarknad skall prioriteras.

på järnvägen, och fram * Kapacitetsbristerna förallt på Ostkustbanan utgör idag en flask-

Den regionala systemanalys som togs fram under 2008 har utgjort underlag till åtgärdsplaneringen. Systemanalysen togs fram parallellt med Gävleborgs regionala utvecklingsprogram, Möjligheter nära dig. I detta arbete formulerades följande mål för transportområdet: Gävleborg är 2013 lättillgängligt för besökare och erbjuder välfungerande transportmöjligheter och kommunikationer för företag och människor i länet.

Utifrån den befintliga infrastrukturen och den målbild som målas upp redovisas i den regionala systemanalysen ett systemutvecklande åtgärdspaket. Systemanalysen pekar på ett antal stråk av stor vikt för Gävleborgs framtida utveckling, samt investeringsåtgärder på dessa stråk.

Införandet av ett nytt hastighetsgränssystem på det statliga vägnätet bör beaktas vid prioritering av åtgärder.

Detta innebär att regionen kan prioritera infrastrukturella åtgärder på de sträckor som riskerar att få sänkt hastighet

infrastrukturella satsningar som utgör * Sådana förutsättningar för näringslivet och en växande

Den regionala systemanalysen lyfter fram Gävleborg utifrån perspektiven näringsliv, produktionsvärden, arbetsmarknader, befolkningsstruktur och kompetensförsörjning samt vilka strukturella och geografiska brister och obalanser som behöver överbryggas med stärkt transportinfrastruktur.

2.1.6 Effektbedömning

Den goda resan lyfter följande prioriteringar:

effektivt och kundanpassat transport* Ett system är en förutsättning för att kvinnor och

hals i hela transportsystemet. Kapacitetshöjande åtgärder måste till för att kunna nå målen om effektiv godshantering och vidgade arbetsmarknadsregioner.

*

Infrastrukturen kring Gävle hamn är en

strategiskt viktig fråga för godstransporterna.

Utvecklingen av infrastrukturen gör Gävle hamn till ett ännu viktigare nav i ett system för effektiv godshantering på ett miljömässigt hållbart sätt.

män, flickor och pojkar ska ha möjlighet till en aktiv fritid och tillgång till arbete och utbildning.

Kollektivtrafiken ska därför ges möjlighet till att öka såväl antalet, som andelen resenärer varje år. För detta krävs exempelvis kapacitets- höjande åtgärder på Ostkustbanan, utveckling av kollektivtrafiken och åtgärder för att ändra attityder och beteende.

av transportsystemet bör ske i * Utvecklingen ett ”Hela resan”-perspektiv, det vill säga en

* För ökad effektivitet och för att möta kraven på ett mer hållbart transportsystem är det

och effektivitet i företag och organisationer.

Därför bör ett FoU-centrum för logistik, med fokus på innovationer och hållbara transport- lösningar, startas.

viktigt att finna effektiva lösningar som möjliggör omlastning av gods, även mellan transport- slag.

utveckling som tar hänsyn till tillgänglighetsas pekterna från dörr till dörr.

och mäns resmönster ser generellt * Kvinnors olika ut och styrs av olika behov. Transport-

*

Logistiska metoder och innovativa produk tionslösningar som är långsiktigt hållbara blir allt viktigare för att utveckla konkurrens

9

systemet skall utformas så att den möter både kvinnors och mäns behov.

3. Gävleborg och transporterna

3.1 Leva och verka i Gävleborg Gävleborg har drygt 275 000 invånare, varav en tredjedel är bosatta i Gävle. Näst efter residensstaden är Sandviken och Hudiksvall de största kommunerna. Större delen, 63 procent, av invånarna bor i tätorter, 35,5 procent i tätortsnära landsbygd och 1,5 procent i glesbygd. Regionen har haft en negativ befolkningsutveckling under många år. De senaste åren har dock regionen haft ett positivt flyttningsöverskott, framförallt tack vare invandring. Utflyttningen sker dock fortfarande i en utsträckning som bidrar till en befolkningsstruktur med allt fler äldre. Generellt sett finns här fler äldre än i landet som helhet, vilket kan skapa kompetensförsörjningsproblem. Bland yngre grupper flyttar flickor ut från regionen i högre utsträckning än vad pojkar gör. En förklaring till detta kan vara den starkt könsuppdelade arbetsmarknaden som exempelvis erbjuder färre utvecklingsmöjligheter inom traditionellt kvinnliga yrken.

Utbildningsmarknaden är tillika könsuppdelad, både utifrån utbildningsval och utifrån utbildningsnivåer. Kvinnor har i högre utsträckning än män högskoleutbildning. Generellt sett är utbildningsnivåerna bland både kvinnor och män lägre än i landet som helhet.

kan bland annat förklaras av den könssegregerade arbetsmarknaden och kvinnors generellt lägre löner, faktorer som gör det mer lönsamt för män att pendla.

Gävleborg har en negativ nettopendling. Omkring 1800 personer fler arbetspendlar från regionen än de som pendlar in. Utpendlingen går i första hand till Stockholm och Uppsala och den största inpendlingen kommer från Uppsala.

Pendlingsutbytet mellan Dalarna och Västernorrland är också relativt stort. Dagens arbetsmarknadsregioner kan ses som alltför begränsande, det finns en stor potential i förkortade restider som skulle kunna integrera flera idag skilda arbetsmarknadsregioner med varandra.

3.2 Transportsystemet idag På grund av vårt strategiska läge är Gävleborg betydelsefullt för person- och godstransporter, inom regionen men även för flöden med annan start- och målpunkt. De stora flödena skapar behov av infrastruktur som motsvarar krav på effektivitet, trafiksäkerhet och tillgänglighet.

Figur 1: Kvinnors arbetspendling Källa: SCB, bearbetning ÅF Infraplan

De stora andelarna sysselsatta inom basindustrin har mycket lång historisk tradition i regionen. Betydande andelar av dagens sysselsättning bygger med modern produktionsteknik vidare på denna tradition. Den ökade effektiviseringen har dock i hög grad skett utan ökat antal anställda.

Vid sidan om de traditionella näringarna växer nya branscher och näringar fram. På senare tid har regionen haft en stark utveckling inom framförallt tjänstesektorn. IT-området när det gäller GIS, Fiberoptik, industriell IT och Contact Centers är områden där regionen byggt upp specialkompetens. Även upplevelsenäringen är under stark framväxt.

Den strukturomvandling som Gävleborg befinner sig mitt inne i ställer specifika krav. Det är av yttersta vikt att hitta lösningar som dels möter sysselsättningsproblem, dels de demografiska problemen med åldersavgångar och kompetensförsörjning. Utbildning är en nyckel till lösning på dessa problem. För att klara kompetensförsörjningsproblemen måste kompetens användas i rätt sammanhang. Ett exempel på hur detta kan ske är att använda transportsystemet på bästa sätt för vidgade arbetsmarknadsregioner.

Med fungerande arbetspendling kan orter inom en region komplettera varandra.

Figur 2: Mäns arbetspendling Källa: SCB, bearbetning ÅF Infraplan

Gävleborg kan uppvisa attraktiva boendemiljöer av olika slag. Tack vare arbetspendling blir möjligheterna större att välja sitt boende och ändå ha tillgänglighet till utbildning och arbete. Idag sker relativt omfattande pendling mellan kommunerna. Figur 1 respektive 2 visar kvinnors respektive mäns pendlingsrörelser. Pendlingsmönstren visar att män generellt pendlar i något högre grad längre sträckor än vad kvinnor gör, något som inte är specifikt för Gävleborg. Detta 10

Figur 3: Järnvägsnätets strategiska stråk.

Källa: ÅF Infraplan bearbetat material från Region Gävleborg och Region Dalarna.

3.2.1 Järnväg

Strategiska järnvägsbanor löper genom Gävleborg. Ostkustbanan, Norra stambanan och Bergslagsbanan är de dominerande stråken för den regionala och interregionala tågtrafiken. De tre stråken knyts samman i Gävle. All landburen godstrafik och större delen av persontrafiken till norra Sverige passerar genom regionen. Järnvägsnätet framgår av figur 3.

dagens kapacitetsproblem att restiden Ljusdal-Gävle är ca 20 minuter längre än vad som skulle vara fallet, om uppehåll för tågmöten mm kunde undvikas.

Bergslagsbanan och Godsstråket genom Bergslagen utgör godskorridor genom Bergslagen och är ett av de dominerande järnvägsstråken i regionen för vidaretransport av gods från norra Sverige samt producerat gods från länets egna industrier. Idag råder kapacitetsbrist sträckan och uppgradering av stråket sker 1. Stråken har även en viktig funktion för persontrafik, där Tåg i Bergslagen kör regionaltåg.

Ostkustbanan från Stockholm till Sundsvall är ett mycket viktigt järnvägsstråk, både för gods och persontransporter.

Banan är enkelspårig mellan Gävle och Sundsvall och har stora och växande kapacitetsproblem. De åtgärder som för närvarande planeras med mötesstationer ökar kapaciteten på banan. Åtgärderna beräknas dock inte vara tillräckliga för att möta den framtida trafikökning som bland annat öppnandet av Botniabanan innebär. Dubbelspårsutbyggnaden mellan Gävle och Sundsvall är därför den enskilt viktigaste infrastrukturella satsningen i Gävleborg, enligt det regionala utvecklingsprogrammet. Utan dubbelspår riskeras förlängda restider, något som skapar negativa effekter på arbetspendling och därigenom möjligheten för näringslivets kompetensförsörjning.

3.2.2 Vägnätet

Vägsystemet är i sin grundkaraktär yttäckande och utgör därför en viktig funktion för samspelet mellan andra transportslag. De största vägarna i Gävleborg är europavägarna E4, E45 samt riksvägarna 50, 56, 68, 80, 83 och 84. Förutom E4 och E45 så är även riksväg 56 och riksväg 80 nationella stamvägar. Riksväg 80 är föremål för utredning om europavägstatus, framtida ”E16” mellan Gävle och Oslo blir en nödvändig förstärkning av infrastrukturen i norra Mellansverige som knyter samman viktiga transportnoder. Figur 4 visar en översiktlig bild av vägnätet. Över hälften av alla vägar i regionen är enskilda vägar med statsbidrag, vilket är en mycket stor andel jämfört med många andra regioner.

Även Norra stambanan har idag betydande kapacitetsproblem. Den största flaskhalsen, Kilafors-Holmsveden, inryms sent i den nationella planen. För persontrafiken innebär

2

Region Gävleborg - regional systemanalys. ÅF Infraplan, 2008.

11

4. Mål

För att möta industrins ökande behov av transporter på järnväg till och från Mellansverige via Gävle hamn, krävs infrastrukturella åtgärder. Farleden in till hamnen ingår som högt prioriterat objekt i den nationella planen. Ytterligare insatser är gjorda i form av utbyggnad av vägen till hamnen, hamnleden och förstärkning av Granudden. För att få ut mesta möjliga av dessa investeringar krävs förstärkning även i form av anslutningen till Gävle hamn.

3.2.4 Persontransporter

Persontrafiken är beroende av välfungerande såväl vägnät som järnvägsnät. Bilanvändningen är relativt hög. Av regionens kommuner så ligger endast Gävle kommuns invånare under riksgenomsnittet av antal körda mil per invånare. De boende i Nordanstig, Ljusdal och Ockelbo kör mest bil i Gävleborg 2. Bilnyttjande har stor betydelse i synnerhet i de glesare områdena. Insatser för ökat kollektivtrafiknyttjande kan dock överföra viss trafik från bil till mer miljövänligt transportslag. Det är dock inte realistiskt att kunna förse alla delar av Gävleborg med en så god kollektivtrafik att bilnyttjandet tappar stort i betydelse.

Figur 4: Strategiska stråk i vägnätet Källa: ÅF Infraplan bearbetat material från Region Gävleborg och Region Dalarna

Kollektivtrafiknätet är välutvecklat längs de stora stråken.

X-Tåget har sedan sin start på Norra Stambanan mellan Gävle och Ljusdal på 90-talet rönt stora framgångar. Numera trafikeras även Ostkustbanan, Gävle-Sundsvall, där antalet resenärer ökar stadigt. Mellan åren 2007 och 2008 har resandet med X-Tåget på Ostkustbanan ökat med 15 %.

Regional tågtrafik finns även på Bergslagsbanan mellan Gävle-Falun-Örebro och Gävle-Avesta Krylbo-Hallsberg.

Sedan augusti 2006 finns regional tågtrafik från Gävle och söderut med Upptåget. Förutom regional tågtrafik finns regional och lokal busstrafik. Busstrafiken står idag för den största andelen av antalet resor, där resandet med lokalbuss är dominerande i antalet resor.

Det väl utbyggda enskilda vägnätet möjliggör för människor att bo i glesbygden och hålla landskapet öppet och levande.

En stor del av de enskilda vägarna är skogsbilvägar och därmed viktiga för näringslivet. Även företag inom andra näringar, exempelvis besöksnäringen, är starkt beroende av det enskilda vägnätet.

3.2.3 Godstransporter

Godstrafiken i Gävleborg är omfattande. De nord-sydliga transporterna till och från landets norra delar passerar Gävleborg. Därtill genererar regionens eget näringsliv stora mängder gods. Gävle är en viktig nod för godstransportsystemet, inte bara i Gävleborg, utan i hela norra Sverige och Mälardalen. Här strålar de viktiga järnvägsstråken Norra stambanan, Ostkustbanan och Bergslagsbanan samman, liksom flera vägar av stor betydelse. Gävle hamn utgör dessutom ett viktigt nav i transportsystemet.

Dessutom skall länsplanen bidra till uppfyllelse av den regionala systemanalysens inriktningsmål. Dessa är:

*

Förbättrad livskvalitet genom bättre livsmiljö, minskad klimatpåverkan och bättre hälsa.

*

Konkurrenskraftigt näringsliv. Basnäringarnas bidrag till landets ekonomi ska bibehållas och utvecklas genom effektiva godstransporter och tillfredsställande kompetensförsörjning.

*

Besöksnäringens breda betydelse ska tas tillvara.

Näringen ska attrahera människor såväl nationellt och internationellt som inom storregionen.

*

Väl fungerande arbetsmarknadsregioner och stärkt kompetensförsörjning.

Förbättrad livskvalitet genom bättre livsmiljö, minskad klimatpåverkan och bättre hälsa.

Ytterligare mål för länsplanen är att bidra till uppfyllelse av det nationella transportpolitiska målet.

3.2.5 Nät för funktionshindrade

Det utpekade nationella nätet för funktionshindrade är trafikslagsövergripande och ska täcka in viktiga målpunkter och större resandemängder i det befintliga kollektivtrafiksystemet. I detta nationella nät ingår ett antal stråk i Gävleborg.

Stråket går vanligtvis mellan orter som har fler än 5 000 invånare. För Gävleborgs del sammanfaller stråken till stor del med de prioriterade stråken i den regionala systemanalysen, Gävle-Söderhamn-Hudiksvall-Sundsvall, GävleBollnäs-Ljusdal, Gävle-Sandviken-Falun, SöderhamnBollnäs-Edsbyn samt Hudiksvall-Ljusdal. Utefter dessa stråk finns ett antal prioriterade bytespunkter med stort antal resenärer. Dessa bytespunkter skall vara anpassade för funktionshindrade. Ett mindre antal av dessa bytespunkter kvarstår idag att åtgärda.

Gävle hamn är en av landets utpekade strategiska hamnar och är landets tredje största containerhamn. De största enheterna som hanteras i hamnen består dock av skogsprodukter och olja, bland annat transporteras Arlandas flygbränsle via Gävle hamn. År 2006, 2007 och 2008 blev rekordår med avseende på hanterad volym gods. Hamnens gynnsamma utveckling de senaste åren beräkna fortsätta.

Hamnen har stor utvecklingspotential, både avseende hantering av gods över kaj och som kombiterminal.

2

Målen för länsplan för regional transportinfrastruktur är att bidra till uppfyllelsen av det regionala målet att Gävleborg år 2013 är lättillgängligt för besökare och erbjuder välfungerande transportmöjligheter och kommunikationer för företag och människor i länet. Länsplanen bidrar därmed till uppfyllelsen av det regionala utvecklingsmålet om ökad befolkningstillväxt.

Region Gävleborg - regional systemanalys. ÅF Infraplan, 2008.

12

13

5. inriktning

De prioriterade åtgärderna i Länstransportplanen är framtagna genom ett brett dialogarbete och föregås av en rad strategiska val. För bästa möjliga effekt på den regionala utvecklingen med tillgängliga medel har en relativt stor del av länsplanen prioriterats för att skapa mervärde genom förbättringar av befintlig infrastruktur. Tillgänglighet för kvinnor och män, flickor och pojkar som bor, vistas och verkar i Gävleborg har varit vägledande, liksom förstärkning av trafiksäkerhet i den befintliga infrastrukturen.

Möjligheterna till en aktiv fritid samt pendling till utbildning och arbete har prioriterats högt. Regionvidgande åtgärder är viktigt, inte minst för näringslivets kompetensförsörjning.

Ett tydligt stråktänkande har varit vägledande i prioriteringsarbetet.

I enlighet med det regionala utvecklingsprogrammet prioriteras åtgärder som skapar goda förutsättningar för näringslivets transporter högt. Dessa åtgärder är i hög grad förbättringsåtgärder, i form av att bygga effektiva lösningar utifrån det befintliga transportsystemet. Sammodalitet, effektiv användning av olika trafikslag, var för sig eller i kombination, är vägledande.

Ett tydligt stråktänkande har varit vägledande i prioriteringsarbetet. En utgångspunkt har varit den regionala systemanalysen som pekar ut ett antal stråk av hög prioritet på järnväg och väg. Transportsystemet skall ses som en helhet där de olika transportslagen kompletterar varandra.

I prioriteringsarbetet har hänsyn till alternativa transportsätt tagits vid prioritering av stråk. Exempelvis prioriteras åtgärder på väg för förstärkta/utvidgade arbetsmarknadsregioner starkare i stråk som saknar regional tågtrafik.

Fyrstegsprincipens intentioner om ett trafikslagsövergripande tänk där samhällsbyggande och inte infrastrukturbyggande står i fokus ligger helt i linje med Gävleborgs regionala utvecklingsarbete. Infrastrukturen ses som ett medel för regional utveckling, ett medel som skall användas på bästa sätt i sina rätta sammanhang. Därför har analyserna över infrastrukturella problem skett ur ett samhällsperspektiv, där hänsyn har tagits till de behov av tillgänglighet regionen har, för företag, boende och besökare.

Samtidigt har stor vikt lagts vid miljö- och trafiksäkerhetshänsyn.

6. Prioriterade åtgärder

Vid prioritering av de större åtgärderna har stor vikt lagts vid näringslivets behov av infrastrukturella åtgärder. Vägåtgärdernas inbördes prioritering har styrts av ett stråktänkande där avsaknad av järnvägsförbindelse har varit ett skäl för hög prioritering. Trafiksäkerhetsfaktorer har även varit starka bland prioritering av både större och mindre vägåtgärder.

Länsplanens prioriterade åtgärder presenteras stråkvis.

Stråken presenteras utifrån sin funktion och de problem som finns längs stråken har analyserats med hjälp av fyrstegsprincipen. Utifrån denna analys samt analys av de samlade effekterna föreslås ett antal åtgärder längs respektive stråk. Dessutom presenteras åtgärder som är av en övergripande karaktär, som inte är knutet till ett stråktänk.

Exempel på sådana åtgärder är barns trafiksäkerhet, investeringar till enskilda vägar och tillgänglighet till kollektivtrafik. Denna typ av åtgärder är inte namngivna för hela planen, prioriterade åtgärder kan dock finnas listade inom några åtgärdsområden. Områdena är beskrivna utifrån sin funktion och är avsatta för en flexibel användning av länsplanemedlen.

Produktionsstöd ingår i angivna kostnader i respektive åtgärd eller åtgärdsgrupp med 9 procent. Produktionsstöd omfattar kostnader för förstudier, vägutredningar, marklösen, beställning och uppföljning.

Prioriteringar av åtgärder är gjorda utifrån den regionala systemanalysen, samhällsekonomisk lönsamhet samt uppfyllelse av övriga mål. Fyrstegsprincipen har spelat en avgörande roll i prioriteringsarbetet. Detta visar sig bland annat genom att åtgärder för gång- och cykel, kollektivtrafik samt attitydpåverkande åtgärder får relativt stort utrymme i planen. Nybyggnationerna begränsas till ett fåtal genom aktivt värnande och utveckling av befintlig infrastruktur.

En rad åtgärdstyper inryms inte i ett stråktänkande. Det kan exempelvis vara åtgärder av ”Hela resan”-karaktär som syftar till att förbättra befintlig infrastruktur för att uppnå målen om goda och tillgängliga transportmöjligheter för alla. Länsplanen prioriterar sådana åtgärder högt, utifrån att de når en god regional nytta i form av ökad livskvalitet, förbättrade möjligheter att bryta utanförskap samt en strävan efter att transportsystemet uppfyller flickors och pojkars respektive kvinnors och mäns behov av tillgänglighet, säkerhet och miljöanpassning. Särskild vikt har i arbetet lagts på barns säkerhet och därmed möjlighet till en aktiv fritid. Detta innebär att Länsplanen även prioriterar åtgärder för ökad cykling högt.

Fyrstegsprincipen har används som ett förhållningssätt vid analyser av de problem som transportsystemet uppvisar i Gävleborg. Bäst effekt av infrastrukturinvesteringar får vi när vi arbetar med möjligheter i vart och ett av de fyra stegen. Sådana åtgärder som återfinns i de första stegen kan till och med bidra till att större, kostsamma infrastruktursatsningar inte behöver göras. Stor vikt har därför lagts på att analysera de möjligheter som finns i de tidiga stegen i principen. Under arbetet har det konstaterats att möjligheterna för att förstärka steg 1-åtgärder är stora, men skulle förstärkas av ekonomiska resurser. Därför prioriterar Länsplanen att avsätta medel för att aktivt kunna jobba med steg 1-åtgärder.

14

15

Effekter av åtgärder - sammanfattning

Riksväg 83

cykel byggs. Åtgärderna medför att trafiksäkerhet, tillgänglighet och kapacitet till ett stort antal företag, arbetsplatser och handel ökar avsevärt. Förutsättningarna för området att fortsätta växa ökar, vilket gynnar den regionala utvecklingen. Bollnäs kommun medfinansierar åtgärden som prioriteras inom ramen för mindre trafiksäkerhetsåtgärder 2013.

Genomförandet av åtgärderna på riksväg 83 kommer att medföra trafiksäkerhetsförbättringar, framförallt längs den olycksdrabbade sträckan Bollnäs- Lottefors. Ytterligare åtgärder från Lottefors och norrut förväntas ge ytterligare trafiksäkerhetshöjning. Framkomligheten för tunga fordon ökar genom utbyggnaden av cirkulationsplatsen i Norrborn.

Där höjs även trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Åtgärder söder om Bollnäs samt mellan Järvsö och Ljusdal för ökad framkomlighet kommer att nå effekter i form av bibehållen hastighet, något som underlättar möjligheterna till arbetspendling och näringslivets kompetensförsörjning.

Beskrivning

Riksväg 83 löper från E4 Tönnebro i söder genom Ljusnans dalgång förbi Bollnäs och Ljusdal till norra länsgränsen och vidare upp mot Ånge i Västernorrland. Flera mindre orter passeras längs vägen, vilket gör att stråket är betydelsefullt för arbetspendling. Vägen är betydelsefull även för långväga trafik i form av godstransporter och fjällturism.

Vägstandard och trafikflöden varierar efter sträckan.

Utanför tätorterna är den högst trafikerade sträckan norr och söder om Bollnäs med upp emot 11 000 fordon per dygn. De mindre trafikerade sträckorna har ÅDT på drygt 4000. Vid trafiktoppar i samband med fjällturismen kan siffrorna vara 30-60 % högre. Vägbredden varierar mellan 8 och 9 meter. Hastighetsbegränsningarna utanför tätorterna ligger idag på 70 respektive 90 km/h.

Ytterligare etapper för ökad trafiksäkerhet och framkomlighet planeras senare i planen. På grund av hastighetsöversynen och pågående infrastrukturella förbättringar framför allt i form av utbyggnad E4 Enånger-Hudiksvall finns anledning att analysera de framtida resmönster som kommer på sträckorna riksväg 83, riksväg 84 och E4. Fördjupade studier behöver göras för att hitta vilka åtgärder för trafiksäkerhet och framkomlighet som kan bli aktuella i framtiden.

För att möta detta behov har Länstransportplanen beredskap för ytterligare trafiksäkerhets- och framkomlighetshöjande åtgärder. Dessa åtgärder genomförs etappvis med start 2013.

Åtgärder för trafiksäkerhet och framkomlighet

Sträckan mellan Tönnebro och Bollnäs samt mellan Järvsö och Ljusdal har relativt hög standard. För att möta krav på framkomlighet och trafiksäkerhet föreslås mindre omfattande åtgärder för att bibehålla önskvärd hastighet, 90 km/h. Åtgärderna innebär kompletterande åtgärder i sidoområden på sträckan och är kostnadsberäknat till 2 mkr. Åtgärden uppnår trafiksäkerhetseffekter i form av att antalet svårt skadade kan minskas med mellan 3 och 7 personer under planperioden. Åtgärden prioriteras som ett delprojekt inom ramen för åtgärder på riksväg 83 Tönnebro - Ljusdal och beräknas kunna genomföras 2011.

Problembild

Stora delar av riksvägen har brister gällande trafiksäkerhet och framkomlighet. Särskilt stora problem råder på sträckan norr om Bollnäs, genom Lottefors och vidare norrut mot Arbrå. Sträckan har tätt mellan branta backkrön, svackor och kurvor som skapar dålig sikt. Ett antal farliga korsningar med dåliga siktförhållanden finns också efter sträckan. Riksväg 83 är högt olycksdrabbad, mellan åren 2003 och 2008 inträffade 48 olyckor med döda eller svårt skadade. 17 av dessa var dödsolyckor. En relativt stor andel av olyckorna var singelolyckor, men även flera olyckor i korsningar eller genom möte mellan två personbilar har inträffat. I flera olyckor har oskyddade trafikanter varit inblandade.

Lottefors

Sträckan norr om Bollnäs genom Lottefors är högt trafikerad med ca 7000 fordon per dygn. Trafikintensiteten uppvisar stora toppar då vinterturisttrafiken passerar sträckan.

Därtill utgör sträckan ett viktigt pendlingsstråk. Vägens topografi och linjeföring medför dålig sikt och trafikfara på flera ställen. Därtill finns flera farliga korsningar. Åtgärden innebär ett åtgärdspaket på en av de mest trafikfarliga sträckorna längs riksväg 83. Siktskymmande svackor och kurvor utjämnas och rätas ut söder om Lottefors och trafikfarliga korsningar ses över. Den totala kostnaden för åtgärden beräknas till 24 miljoner kronor och prioriteras i Länstransportplanen år 2011-2012.

Vid Norrborn, norr om Bollnäs ligger ett handels- och industriområde med expansiva industrier, företag och handelsverksamheter. Området har ca 1500 dagliga besökare och ca 150 leveranser med tunga fordon, trafikmängderna förväntas öka i takt med områdets expansion. Åtgärden innebär byggande av cirkulationsplats som ersättning för fyrvägskorsningen i ett sydligare läge. Cirkulationsplatsen kompletteras med nya sträckningar av anslutningsvägar till Norrbornområdet. Säkrare passage för gång- och

Bland korsningar med trafiksäkerhetsproblem märks bland annat fyrvägskorsningen vid Norrborn, norr om Bollnäs. I korsningen angör den enda anslutningsvägen till Norrborns handels- och industriområde. Stora trafikmängder passerar korsningen idag, ofta i höga hastigheter. Dåliga siktförhållanden och kapacitetsbegränsningar innebär att trafiksäkerheten på platsen är dålig. Gång- och cykeltrafiken till och från området kan i dagsläget inte korsa vägen på ett trafiksäkert sätt.

Behov av separering av gång- och cykelbanor finns på flera sträckor utefter stråket.

form av ett regionalt projekt, Tid för tåg, som skall verka för ökat tågresande längs Norra stambanan. Tåget är ett miljöanpassat, tillgängligt alternativ till arbetspendling på riksväg 83. Ytterligare åtgärder kan göras för att öka dess attraktivitet. Behovet av arbetspendling på riksväg 83 kommer dock att kvarstå eftersom all pendlingstrafik inte är möjlig att flytta över till tåg, på grund av tågets begränsningar i anslutningsmöjligheter och antal stopp efter sträckan. Med denna bakgrund prioriteras vissa åtgärder i syfte att öka trafiksäkerheten för att kunna bibehålla hastigheter för att tillhandahålla pendlingsmöjligheter. Bibehållen hastighet är även viktig för genomfartstrafik, exempelvis fjällresenärer. Insatserna för bibehållen hastighet omfattar dock inte hela sträckan utan bara den del där relativt små insatser kan medföra bibehållen hastighet. De ombyggnadsåtgärder som föreslås på sträckan är sådana som prioriteras högt för att nå acceptabel trafiksäkerhetsstandard. Ombyggnaderna innebär även ökad framkomlighet.

Riksvägen uppfyller idag inte de trafiksäkerhetskrav som skall uppfyllas för bibehållen hastighet, 90 km/h. Bibehållen hastighet, på ett trafiksäkert sätt, är angeläget, då stråket är av stor betydelse för arbetspendling.

Problemen har analyserats med fyrstegsprincipen, resultatet av denna analys innebär att nedanstående åtgärder prioriteras. Analysen innebär att steg 1-åtgärder har övervägts. Åtgärder för att förändra beteendemönster pågår i

16

17

Hedenlänken

bibehållen, eller till och med ökad hastighetsstandard högt prioriterat för att få tillstånd en förstärkt arbetsmarknadsregion i södra Hälsingland.

Åtgärden består i att förlänga Lasarettsvägen med en ny sträcka på 1,7 km i sydvästlig riktning, från Hedenområdet till väg 50 (Sävstaås västra Bollnäs). Vägen dimensioneras för 70 km/h och får 8 meters bredd. Sträckan norr om Hedenvägen finansieras och ägs av Bollnäs kommun medan den södra delen blir statlig och finansieras via länstransportplanen. I planerna ingår även två gång- och cykeltunnlar, ett antal mindre gång- och cykelvägar samt åtgärder på kommunala gator. För de senare ansvarar kommunen. Ett antal busshållplatser skall byggas utefter den nya sträckan, av vilka en finansieras via länsplanen. Skiss på åtgärden återfinns i bilaga.

En viktig målpunkt efter sträckan är Hedenområdet, nordväst om Bollnäs. Området har utvecklats till företagspark och centrum för högre utbildning i Bollnäs. Bra förbindelser västerut mot riksväg 50 saknas, vilket gör att trafik västerifrån måste genom Bollnäs för att nå området. För arbetspendlare och studerande innebär detta en restidsförlust, vilket framförallt gör kollektivtrafikresandet till området mindre attraktivt.

Riksväg 50 är i stora delar idag det stråk som sammanbinder Bollnäs och Hudiksvall. Nuvarande vägnät saknar en gen förbindelse mellan orterna, som fågelvägen bara ligger knappt 6 mil från varandra. Alternativet till att använda riksväg 50 till Söderhamn är idag att ta länsväg 652 mot Trönö. Denna sträcka har en betydligt sämre standard, men innebär förkortad ressträcka. Denna sträckning är inte heller den rakaste vägen mellan orterna. Med en kompletterande länk skulle restidsvinster kunna göras.

Riksväg 50 Beskrivning

Riksvägen löper från Söderhamn i öst och västerut mot Bollnäs, Alfta samt därefter söderut mot Falun. I sin västra förlängning möter länsväg 301 upp och utgör tillsammans med riksväg 50 södra Hälsinglands viktigaste stråk genom sammanbindning av Edsbyn-Alfta och Söderhamn. I avsaknad av persontransporter på järnväg utgör denna viktiga transportlänk ett viktigt pendlingsstråk. Sträckan har också stor betydelse för långväga transporter, inte minst godstransporter. Riksväg 50, som i söder löper från Ödeshög, utgör en förbindelselänk till norrlandskusten.

Riksväg 50 är ett högt prioriterat stråk med tanke på de höga trafikmängderna, det starka pendlingsutbytet mellan orterna, potentialen till ännu större pendlingsutbyte och avsaknad av järnvägsförbindelse med persontrafik.

Problemen har analyserats med fyrstegsprincipen, resultatet av denna analys innebär att nedanstående åtgärder prioriteras. Analysen har visat att åtgärder i fyrstegsprincipens två första steg kan göras för att underlätta resandet, både längs stråk riksväg 50 och kopplingen till Hudiksvall i nordost. Dessa åtgärder handlar om att förändra resvanor och förbättra för kollektivtrafikresandet på sträckan, exempelvis genom tidtabellsanpassning.

Begränsade ombyggnadsåtgärder (fyrstegsprincipens tredje steg) används på sträckan för att åstadkomma förbättringar för trafiksäkerhet och tillgänglighet. Analysen utifrån fyrstegsprincipen visar att endast en nyinvestering (steg 4), behövs under perioden för att komma tillrätta med de problem som finns efter sträckan. Denna nyinvestering är åtgärd Hedenlänken.

Trafikmiljön för många oskyddade trafikanter förbättras.

För biltrafik minskar riskerna för kollisionsolyckor.

Målet med åtgärden är bl a att förkorta vägförbindelserna västerut från Hedenområdet samt allmänt öka trafiksäkerhet och trygghet, minskade störningar, ökad framkomlighet och god tillgänglighet. Den nya förbindelsen leder till att resenärer västerifrån till Hedenområdet får 2,5 km kortare resväg. Förbindelsen innebär att kollektivtrafiken får en direktförbindelse och resenärer slipper därmed byta buss i centrum, med restidsvinster som följd. Åtgärder leder dessutom till att utryckningsfordon får kortare utryckningsväg västerut. Den trafik som idag använder nuvarande tvärförbindelse lyfts bort och olycksrisken och störning längs Hedåsvägen och Hedenvägen minimeras. Ridhusanläggningen ges en bättre och säkrare anslutning till angränsade marker utan störande trafik. Gång- cykel- och ridvägar separeras från fordonstrafik.

Effekter av åtgärder - sammanfattning Problembild

De bitvis talrika avtagsvägarna med tillhörande trafikfarliga korsningar utgör i sig ett trafiksäkerhetsproblem längs stora delar av sträckan. Bebyggelse efter vägen gör också att en hel del oskyddade trafikanter har behov av att vistas efter stråket, något som idag försvåras på grund av trafiksituationen.

Sträckan har under de senaste åren varit olycksdrabbad.

Mellan åren 2003 och 2008 skedde 31 olyckor med döda eller svårt skadade längs riksväg 50. 8 av dessa var singelolyckor, många olyckor skedde i anslutning till korsningar och i flera olyckor var oskyddade trafikanter inblandade.

Den översyn av hastigheter som för närvarande sker visar att standarden på riksväg 50 inte motsvarar de krav på trafiksäkerhet för att kunna bibehålla 90km/h-standard. Då stråket saknar möjlighet till persontransport på järnväg, är

Riksvägen har i sina västligaste delar 9-meters vägbredd och hastighetsbegränsningarna varierar mellan 70 och 90 km/h. ÅDT (årsdygnstrafik) varierar mellan 4200-5300.

Sträckan Söräng-Bollnäs har 13 meters vägbredd och hastighetsbegränsning på idag 90 km/h. ÅDT varierar mellan 5300-6800. Sträckan har en hel del avtagsvägar och korsningar. Sträckan Glössbo – Söderhamn har 13 meters vägbredd och hastighetsbegränsningarna varierar mellan 70 och 90 km/h. ÅDT varierar mellan 6100 och 8100. Sträckan har flera avtagsvägar med farliga korsningar.

18

Föreslagna åtgärder förväntas uppfylla goda trafiksäkerhetseffekter. Trafikmiljön för många oskyddade trafikanter förbättras. För biltrafik minskar riskerna för kollisionsolyckor och konsekvenserna av eventuella olyckor mildras. Åtgärderna förbättrar framkomligheten längs stråket genom att hastighetsbegränsningarna kan bibehållas. Dessutom innebär åtgärden Hedenlänken att stora restidsvinster kan göras för pendling till arbete och utbildning, för näringslivets transporter och för utryckningsfordon. De miljövinster åtgärderna innebär består av minskade bullernivåer längs Hedenvägen, mindre klimatpåverkan i form av investeringsåtgärder för gång- och cykel, förbättringar för kollektivtrafiken samt attitydpåverkande åtgärder.

19

Åtgärden är samhällsekonomiskt lönsam, nettonuvärdeskvoten uppgår till hela 4,4. Den samhällsekonomiska lönsamheten bidrar till en kostnadseffektiv måluppfyllelse.

Projektet bedöms totalt sett leda till en långsiktig hållbar transportlösning. De största effekterna ges av minskad restid och minskade fordonskostnader. Åtgärden beräknas kosta totalt 27 miljoner kronor, varav 9 miljoner kronor finansieras av Bollnäs kommun. Återstående 18 miljoner kronor belastar länsplanen och skall genomföras under 2010-2011.

åtgärden är att få ett effektivare utnyttjande av det befintlig av vägnätet på ett trafiksäkert sätt. Med åtgärder genomförda förväntas hastighetsbegränsningen kunna bibehållas eller höjas till 100 km/h. Åtgärden är samhällsekonomiskt lönsam, nettonuvärdeskvoten är 0,4. Åtgärden medför positiva effekter i form av ökad trafiksäkerhet, både för oskyddade och skyddade trafikanter. Riskerna för kollisionsolyckor minskas samtidigt som konsekvenserna vid eventuella olyckor kan mildras.

Därmed bidrar åtgärden till målet om att minska antalet dödade och svårt skadade i trafiken.

Den totala kostnaden för åtgärden beräknas till 66 Mkr (2009 års prisnivå). I kostnadsberäkningen ingår 9 procent produktionsstöd. Åtgärden föreslås kunna genomföras med start 2015.

Bollnäs - Söderhamn

Åtgärden på sträckan Glössbo-Söderhamn består av flera delar. Åtgärder för ökad framkomlighet, trafiksäkerhet och tillgänglighet sker på sträckan Bollnäs-Mohed.

Sträckan utgör ett viktigt pendlingsstråk som saknar möjligheter till kollektivtrafik på järnväg. Mot bakgrund av införandet av ett nytt hastighetsgränssystem kommer sträckan, utan åtgärder, att få sänkt hastighet. Bibehållen hastighet på ett trafiksäkert sätt är önskvärt för att inte försämra möjligheterna till arbetspendling på sträckan. Åtgärderna innebär revidering av sidoområden på sträckan Bollnäs-Mohed. Här rensas sidoområden från större stenar, träd och annat som har en skadeförvärrande effekt vid avkörningsolyckor. Åtgärden uppnår trafiksäkerhetseffekter i form av att antalet svårt skadade kan minskas med mellan 2 och 4 personer under planperioden. Dessa åtgärder belastar Länstransportplanen med 15 miljoner kronor preliminärt år 2012.

Ina- Resecentrum, gång- och cykelstråk

Åtgärden innebär anläggning av Gång- och cykelstråk på sträckan Ina till E-center (E4). Oskyddade trafikanter får därmed ett trafiksäkert stråk utefter sträckan. Därmed får även många barn möjlighet att färdas trafiksäkert till skola och aktiviteter. Tillgängligheten ökar genom att nysträckningen kompletterar befintligt gång- och cykelstråk från Söderhamns centrum via Resecentrum till Bergvik. Därigenom blir det möjligt att gå och cykla till flera nya målpunkter längs sträckan, exempelvis det expanderande handelscentrat vid E4, E-center. Hela stråket mellan Bergvik och Söderhamn kommer att kunna nyttjas av 5 000 personer. Åtgärden beräknas kosta 3,6 miljoner kronor och prioriteras ur Länstransportplanens åtgärdsområde Gång och cykel preliminärt 2015. Objektet samordnas med övriga trafiksäkerhetsåtgärder på sträckan Mohed-Söderhamn.

Delsträckan Mohed – Söderhamn, byggs om till 2+1-väg med separerande mittvajerräcke. Trafikfarliga korsningar efter denna 10 km långa sträcka byggs om. Gång- och cykelvägar byggs mellan Sågvallen och Anneberg. Målet med

20

Riksväg 84 Beskrivning

Riksväg 84 går från Hudiksvall via Ljusdal och Sveg vidare mot den norska gränsen. I avsaknad av persontrafik på järnväg blir denna tvärgående sträckning ett viktigt pendlingsstråk. Sträckan har också stor betydelse för långväga transporter, både för godstransporter och långväga persontransporter. Det senare inte minst med koppling till den allt större turistström av fjällresenärer som väljer riksvägen på väg till Härjedalen och Jämtland. Riksvägen är betydelsefull för långväga transporter till och från Härjedalen, Jämtlands län. Sträckan från Hudiksvall till Sörforsa utgör riksvägens mest trafikerade, med sina 6800 ÅDT. Vägbredden uppgår där till 13 meter och hastigheterna varierar mellan 70-90 km/h. Västerut varierar hastigheterna utanför tätorterna mellan 70 och 90 km/h.

Mellan åren 2003 och 2008 inträffade 21 olyckor med döda eler svårt skadade.

Olyckorna var framförallt singelolyckor och mötesolyckor mellan personbilar.

Riksvägens sträckning från Hudiksvall till Färila har låg standard och passerar bebyggelse efter delar av sträckan.

Ett stort antal trafikolyckor har inträffat längs hela stråket.

Mellan åren 2003 och 2008 inträffade 21 olyckor med döda eller svårt skadade. Olyckorna var framförallt singelolyckor och mötesolyckor mellan personbilar. Den ökade turisttrafiken mot Härjedalen och Jämtland har stor andel i höga hastigheter och trafikolycksstatistiken. Efter att motorvägsbygget på E4 Enånger-Hudiksvall är avslutad 2010 kommer

troligen en del av turisttrafiken då att välja att åka E4 via Hudiksvall och riksväg 84.

Riksvägen uppfyller idag inte de trafiksäkerhetskrav som skall uppfyllas för bibehållen hastighet, 90 km/h. Bibehållen hastighet, på ett trafiksäkert sätt, är mycket angeläget, då stråket är av stor betydelse för arbetspendling i de norra delarna av regionen.

21

Riksvägen löper rakt igenom ett antal samhällen. En förväntad trafikökning i och med E4-utbyggnaden skulle medföra ytterligare problem för genomfarterna i framför allt Ljusdal och Delsbo. Trafiksituationen i Ljusdals centrala delar är mycket besvärlig. Hastighetsanpassningar genom exempelvis byggande av cirkulationsplatser är gjorda för att förbättra förutsättningarna för de oskyddade trafikanterna och för att förbättra miljön i centrum och därmed öka centrums attraktivitet. Trafiken är dock fortfarande omfattande och det är svårt för både bilar och oskyddade trafikanter att korsa eller köra in på genomfarten. Framkomligheten för genomfartstrafik och framförallt för den tunga trafiken är dålig. Tätorten drabbas av miljöproblem i form av exempelvis buller, avgaser och barriäreffekter.

Problemen har analyserats med fyrstegsprincipen, resultatet av denna analys innebär att nedanstående åtgärder prioriteras. Analysen innebär att steg 1-åtgärder har övervägts. Åtgärder som sker i regionen är bland annat projekt för ökat tågresande, som bedrivs längs kommunerna på Norra stambanan. Inom ramen för projektet skall åtgärder göras för att förändra medborgares syn på kollektivtrafikresande. Även om projektet riktar sig till framtida tågresenärer bedöms sidoeffekter uppstå, vilket förhoppningsvis gör att fler väljer kollektiva transportmedel. De valda åtgärderna är förbättringsåtgärder, för att värna det befintliga vägnätet och nå ett effektivare nyttjande av hela regionens transportsystem. I prioriteringen har de förväntade trafikökningarna på stråket vägts in.

Åtgärden är en första etapp av genomförandet av förbifart Ljusdal. Åtgärden beräknas kosta 4 miljoner kronor och planeras att kunna genomföras tidigt i planen, preliminärt 2012, inom ramen för åtgärdsgruppen mindre åtgärder. Åtgärder för trafiksäkerhet och framkomlighet

Åtgärden innebär ett åtgärdspaket för ökad trafiksäkerhet och framkomlighet längs sträckan Färila - Hudiksvall.

Sträckan utgör ett viktigt pendlingsstråk som saknar möjligheter till kollektivtrafik på järnväg. Med bakgrund av införandet av ett nytt hastighetsgränssystem kommer sträckan, utan ytterligare åtgärder, att få sänkt hastighet. Bibehållen hastighet på ett trafiksäkert sätt är önskvärt för att inte försämra möjligheterna till arbetspendling på sträckan.

oskyddade trafikanterna innebär åtgärden en stor förbättring.

Nyanlagda cykelbanor förbättrar bland annat barns trafiksäkerhet. Åtgärdens påverkan på miljö är positiv i och med att bullernivåer sänks, kortare resvägar bidrar till mindre klimatpåverkan samt att barriäreffekterna i tätorten byggs bort. Åtgärden innebör även att genomgående busslinjer kan ordnas genom att buss i linjetrafik inte behöver vända i centrum.

Åtgärden innebär att trafik söderifrån, från riksväg 83, får en direkt tillfart in till Ljusdals centrum, utan omväg via nuvarande bro. Trafik längs riksväg 84 slipper passera Ljusdals tätort. Detta medför att Ljusdals tätort befrias från genomfartstrafik, en förutsättning för att en attraktiv centrummiljö kan fortsätta att utvecklas. Skiss på förbifart Ljusdal återfinns i bilaga. Åtgärden är samhällsekonomiskt lönsam, nettonuvärdeskvoten uppgår till 0,3. Projektet i sin helhet bedöms bidra till ökad tillgänglighet för genomfartstrafiken, som därmed får kortare restid utefter sträckan. Detta gagnar såväl godstransporter som genomresande turisttrafik. Dessutom får åtgärden goda effekter för möjligheterna till arbetspendling, i och med restidsvinster mellan vissa relationer. Dessutom innebär åtgärden bättre koppling för busstrafiken. För de

Den totala kostnaden för åtgärden beräknas till 194 Mkr (2009 års prisnivå). I kostnadsberäkningen ingår 9 procent produktionsstöd. Åtgärden föreslås kunna genomföras i etapper, där den första etappen i form av cirkulationsplats Norra Järnvägsgatan/ Hotellgatan prioriteras tidigt i planen inom ramen för åtgärdsgruppen mindre åtgärder. Övriga etapper beräknas kunna starta 2018.

En första etapp innebär justering av sidoområden på sträckan Färila – Hudiksvall. Denna etapp förväntas medföra att tillgängligheten i form av att hastigheten kan bibehållas samt att trafiksäkerheten ökar. Åtgärden uppnår trafiksäkerhetseffekter i form av att antalet svårt skadade kan minskas med mellan 3 och 8 personer under planperioden. Åtgärden främjar möjligheterna till arbetspendling och främjar därmed målet om utvecklingskraft i alla delar av landet. Etappen belastar Länstransportplanen med 12 miljoner kronor och beräknas kunna genomföras 2011.

Länsväg 68 Beskrivning Väg 68 löper från riksväg 80, Tegelbruket, i norr, söderut genom Torsåker och västra Gästrikland och vidare in i Dalarna. Stråket är en viktig pulsåder, inte minst för godstransporter. På vägen fraktas över 600 000 ton gods per år, fördelat på 340 tunga fordon dagligen.

Ytterligare etapper för ökad trafiksäkerhet och framkomlighet planeras senare i planen. På grund av hastighetsöversynen och pågående infrastrukturella förbättringar framför allt i form av utbyggnad E4 Enånger-Hudiksvall finns anledning att analysera de framtida resmönster som kommer på sträckorna riksväg 83, riksväg 84 och E4. För att möta de krav framtidens resmönster eventuellt ställer på riksväg 84 har Länstransportplanen beredskap för trafiksäkerhetsoch framkomlighetshöjande åtgärder på den aktuella sträckan. Dessa åtgärder startar år 2017.

Effekter av åtgärder - sammanfattning

Genomförandet av nedanstående åtgärder förväntas uppfylla effekter i form av ökad trafiksäkerhet, framkomlighet och positiva miljöeffekter. Trafiksäkerheten ökar utmed hela sträckan för biltrafiken då konsekvenserna av olyckor mildras med åtgärderna. För oskyddade trafkanter ökar trafiksäkerheten framförallt i Ljusdal. Framkomligheten ökar när cirkulationsplats och förbifart byggs i Ljusdal.

Förbifarten ger också stora miljövinster i Ljusdal i form av lägre bullernivåer och utsläpp. Barriäreffekten av att riksvägen går genom tätorten mildras när förbifarten byggs.

Trafiksäkerhetsåtgärderna längs stråket innebär vidare att hastigheten kan bibehållas, något som i sin tur gynnar bland annat möjligheten till arbetspendling och arbetskraftsförsörjning.

Problembild

Vägen var högt prioriterad i föregående Länstransportplan, för att komma tillrätta med de stora framkomlighets- och trafiksäkerhetsbristerna som rådde. Genom satsningarna har en nysträckning mellan Hästbo och Vallbyheden byggts, 7 kilometer lång niometersväg. En andra etapp har varit breddning av befintlig sträcka i ytterligare 7,5 kilometer, mellan länsgränsen och Hästbo.

Förbifart Ljusdal

Dalgränsen – Hästbo

Åtgärden innebär byggande av ny förbifart Ljusdal, inklusive ny bro över Ljusnan och anslutning söder om Ljusnan till riksväg 83. Åtgärden innebär att riksväg 84 följer nuvarande sträckning fram till Smedgatan i Ljusdals östra del. Därefter följs Smedgatan via planskild korsning under järnvägen. Vid Sjulhamre industriområde byggs en ny sträckning och bro över Ljusnan för att sedan ansluta till riksväg 83 söder om Ljusnan. Väg 704, Hybovägen, ansluter öster om Ämbarbo till väg 84. Nuvarande anslutning till Smedsgatan avvecklas, vilket medför att Ämbarbo och Kläppa befrias från genomfartstrafik. Genom att omfördela trafiken till huvudvägnätet och samtidigt planskilja gångoch cykeltrafiken skapas ett säkert gång- och cykelstråk från östra delarna av Ljusdal in till centrum, utan konflikter med huvudgatstrafik.

Cirkulationsplats Norra Järnvägsgatan/Hotellgatan

Åtgärden innebär att fyrvägskorsningen Norra Järnvägsgatan/Hotellgatan, riksväg 84 och väg 704, byggs om till cirkulationsplats. Korsningen är idag försedd med ett uttjänt trafiksignalsystem. En cirkulationsplats ökar framkomligheten och markerar tätortens början, och lugnar därmed ner trafikrytmen. Åtgärden förväntas därmed bidra till ökad trafiksäkerhet för både skyddade och oskyddade trafikanter.

22

Åtgärden som belastar denna Länstransportplan innebär färdigställande av den andra etappen på sträckan, och belastar planen med 13 miljoner kronor år 2010. Åtgärderna har bidragit till markant ökad trafiksäkerhet, både för genomfartstrafik och för boende som vistas utefter sträckan. Dessutom har framkomligheten ökat, något som framförallt gynnar näringslivet. Boendemiljön har påverkats positivt med lägre bullernivåer. Nysträckningen har inneburit förkortade restider. De samhällsekonomiska beräkningarna som gjordes inför förra länstransportplanen är inte jämförbar med dagens beräkningsmodell.

23

Länsväg 272 Beskrivning

Länsväg 272 löper i nord-sydlig riktning från Sibo, riksväg 83 i norr, genom Gästrikland och vidare söderut mot Uppsala. Stråket fungerar som regionalt stråk för gods och arbetspendling, men även som ett alternativt genomfartsstråk för långväga transporter. Vägen är sedan många år benämnd som ”Tidernas väg”, ett upplevelserikt alternativ för den som har fokus på att uppleva längs vägen.

Trafiksäkerhet Ockelbo

Årsundabanken GC- väg

Förbättringsåtgärder för oskyddade trafikanter innebär att passagen för oskyddade trafikanter vid Gäveränge säkras. Åtgärden innebär ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Ungefär 350 skolbarn beräknas kunna använda passagen. Av dessa är ca 90 barn beroende av passagen som säker skolväg. Framkomligheten för främst tung trafik försämras något. Åtgärden planeras att kunna genomföras tidigt i planen inom ramen för åtgärdsgruppen gång och cykel. Preliminärt genomförande under 2010.

Åtgärden innebär att en separat gång- och cykelväg byggs intill körbanan. Åtgärden innebär effekter i form av att gång- och cykeltrafikanterna kommer att uppleva en avsevärd förbättring beträffande trafiksäkerhet och trygghet.

Därigenom förbättras pendlingsmöjligheterna med cykelsamt flickors och pojkars möjligheter till en aktiv fritid. Även för bilister innebär åtgärden en förbättrad trafikmiljö, då motorfordon och oskyddade trafikanter separeras. Åtgärden planeras kunna inrymmas 2010 och belastar planen med 8 miljoner kronor.

Problembild

Vägen är dimensionerad för lägre hastigheter, utanför tätorterna är huvuddelen av sträckan begränsad till 70 km/h.

Vägstandarden medger inte högre hastigheter på ett trafiksäkert sätt. Trafiksäkerhetsproblem för oskyddade trafikanter finns utefter stråket i anslutning till de samhällen som passeras. Behov av separata gång- och cykelbanor finns längs delar av sträckan.

Gävle hamn Beskrivning

Gävle hamn är utpekad som en av landet tio strategiska hamnar. Gävle hamn är av mycket stor betydelse för regionen. Endast 10-15 % av det gods som hanteras i hamnen har sin start- och målpunkt i Gävle kommun. Hela södra Norrland, Mellansverige och Dalarna är ett naturligt upptagningsområde för Gävle hamn. Som transportnod har hamnen ett strategiskt läge med tre järnvägsstråk som sammanstrålar i Gävle och flera tunga vägtransportstråk.

Hamnen är inne i ett expansivt skede och har stora möjligheter att fortsätta öka volymerna av hanterat gods. Den omfattande containertrafiken gör Gävle hamn till landets tredje största containerhamn. 5 miljoner ton gods passerar Gävle hamn årligen. Hamnen trafikeras av över 1000 fartyg varje år, landvägen passerar 2000 fordon varje dygn infarten till hamnen.

Vid Årsundabankarna, Bångs- Hedåsbadet medför den smala vägbredden en stor otrygghet för de oskyddade trafikanterna som färdas längs vägen. Dessutom begränsas framkomligheten för övrig trafik som färdas på vägen.

Stora trafiksäkerhetsproblem finns i Ockelbo tätort, där väg 272 löper rakt igenom tätorten. Trafikflödena är stora med ca 5500 ÅDT, varav 8,5 procent tung trafik. Framkomligheten begränsas, samtidigt som trafiksäkerhetsproblem uppstår, inte minst med tanke på det stora antalet oskyddade trafikanter som vistas utefter och korsar vägen. Bland annat passerar många barn, då skolbyggnader finns på båda sidor om länsvägen. Korsningarna uppfyller idag inte kraven på trafiksäker skolväg.

Gävle hamn är utpekad som en av landets tio strategiska hamnar. Gävle hamn är av mycket stor betydelse för regionen.

Hamnen utgör ett nav i ett omfattande transportsystem där varor fraktas in och ut med fartyg, förvaras och lastas till och från järnväg och väg. Varje länk i kedjan påverkar hur lång tid transporten tar och därmed hur kostsam och attraktiv den blir för transportörerna. Samverkan mellan transportslagen blir därmed nyckel till framgång, både för kostnadseffektivitet och minsta möjliga miljöpåverkan.

Problemen har analyserats med fyrstegsprincipen, resultatet av denna analys innebär att nedanstående åtgärder prioriteras. För att lösa problemen med genomfartstrafik genom Ockelbo tätort kan ny förbifart bli nödvändig. I samband med banverkets förstudiearbete för järnvägen som går parallellt med länsvägen, ses även möjligheterna att flytta länsvägen över. Finansieringen av järnvägen planeras inte in inom planperioden, i avvaktan på att utrymme för ett helhetsgrepp i området kan ske, skjuts förbifarten längre fram i tid och inryms därmed inte i Länstransportplanen.

Trafiksituationen främst för oskyddade trafikanter, behöver dock förbättras, åtgärder som faller inom ramen för fyrstegsprincipens andra och tredje steg. För bästa möjliga effekt av nedanstående åtgärder föreslås även omstyrning av tung trafik och personbilstrafik på Gäverängevägen till alternativa vägar. Länstransportplanen prioriterar inte åtgärder som innebär standardhöjning för biltrafik längs stråket.

Regionens prioriteringar av stråk visar att länsväg 272 skall vara det alternativa upplevelsestråk det idag är.

två gånger. Inseglingen till Gävle hamn har idag flera restriktioner i form av längd, bredd och djupgående.

Stora satsningar görs för förbättrad infrastruktur i och kring Gävle hamn. Farleden in till hamnen är av högsta prioritet i den kommande nationella transportslagsövergripande planen. De kvarstående problemen har analyserats med fyrstegsprincipen, resultatet av denna analys innebär att nedanstående åtgärder prioriteras. För att uppnå effektiv utnyttjande av befintligt transportsystem föreslås förbättringsåtgärd i form av elektrifiering samt begränsad nybyggnation i form av kompletterande nytt spår.

Problembild Effekter av åtgärder - sammanfattning

Åtgärderna på riksväg 272 ger effekter, framförallt på trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. 350 skolbarn kommer att få en säker passage över vägen i Ockelbo. Av dessa är ca 90 barn beroende av passagen som säker skolväg. Gångoch cykelvägen vid Årsundabanken ger möjlighet för över 600 personer att arbetspendla på ett säkert, miljövänligt och hälsosamt sätt. Åtgärden bidrar därtill ökad tillgänglighet för rekreation i området.

24

Järnvägsspåret från Gävle godsbangård till hamnen är, med undantag för en sträcka på cirka 100 meter närmast godsbangården, oelektrifierat. Hamnspåret ansluter idag söder om godsbangården. Samtliga tåg som berör hamnen trafikerar Bergslagsbanan eller Ostkustbanan söder om Gävle. Detta innebär att godståg till och från hamnen tas in på godsbangården, lok kopplas från i ena änden och på i den andra, en tidsödande och därmed kostnadskrävande hantering. Hanteringen innebär även att det kapacitetsmässigt ansträngda spåret söder om bangården trafikeras

Effekter av åtgärder - sammanfattning

Åtgärderna förväntas uppfylla effekter i form av ökad framkomlighet och minskade transporttider samt kostnader till 25

Sandviken östra

Gävle hamn. Kapaciteten av transporter på tåg till hamnen ökar. Effektivare transporter till och från hamnen stärker hamnens konkurrenskraft och därmed sjöfarten som trafikslag. Åtgärderna bedöms bidra till mer miljövänliga godstransporter. Positiva miljöeffekter tillkommer till följd av övergång till eldrift på banan.

Problemen har analyserats utifrån fyrstegsprincipen. Endast en begränsad del av Sandvik AB:s transporter sker i dag på järnväg. En utökad trafik till och från Sandvik AB skulle med fördel kunna gå på järnväg, men kapacitetsproblemen på Bergslagsbanan medger dock ingen större ökning av trafiken. Även om en viss omflyttning skulle kunna ske, kvarstår problemen med tunga transporter genom stadskärnan och problem vid viadukten. Trafiksituationen på det aktuella området har varit föremål för en förstudie, där ett alternativ med ny anslutning från Sandvik AB till Gävlevägen har utretts. Denna åtgärd innebär att Sandvik AB:s industriområde får en ny anslutning vid Stålvägen som löper väster om Jädraån och med en ca 70 meter lång bro över järnvägen. Den nya väginfarten löper sedan parallellt med Gävlevägen för att sedan ansluta till Gävlevägen i en cirkulationsplats.

Beskrivning

En utbyggnad av farleden innebär en delvis omläggning, breddning och fördjupning av inseglingsleden från Holmudden fram till kaj samt reviderad utmärkning i den yttre delen av inseglingsrännan. Detta medför att stora fartyg kan anlöpa hamnen och att säkerheten höjs samt att väntetiderna vid kaj samt ute till havs förkortas.

Stora satsningar görs för förbättrad infrastruktur i och kring Gävle hamn. Farleden in till hamnen är av högsta prioritet i den kommande nationella transportslagsövergripande planen.

Hamnleden

Hamnleden inrymdes i föregående länstransportplan för åren 2010-2011 med 37 miljoner kronor. Genom förskottering från Gävle kommun så är åtgärden redan genomförd. Åtgärden i länsplanen innebär därför återbetalning av förskotteringen, med start 2012.

Trots en beräknad negativ nettonuvärdeskvot (-0,4) har åtgärden visat på mycket goda effekter i form av ökad tillgänglighet och transportkapacitet till Gävle hamn vilket har gynnat hamnens utveckling. Den nya vägsträckningen och planskilda korsningar har ökat tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter.

rade bullernivåer. Belastningen i det kapacitetsmässigt hårt ansträngda s.k. krysset söder om godsbangården minskar avsevärt.

Ny järnvägsanslutning till Gävle hamn, Godsbangård

Sandviken ligger i en starkt industripräglad region, där stora företag, framförallt Sandvik AB, har underleverantörer och kunder såväl i regionen som långt utanför landets gränser. Sandvik AB är den klart dominerande arbetsgivaren i Sandviken med 6500 anställda. Många av dessa bor i närliggande kommuner och pendlar till arbetet. Sandvik AB:s lokalisering och framtida utveckling är en mycket viktig förutsättning för regionens utveckling. Sandvik AB:s industri genererar mycket stora transportmängder, såväl godssom persontransporter. Idag fraktas ca 250 000 ton varor in till stålverket, huvudsakligen i form av råvaror. Ut från Sandvik AB fraktas ca 200 000 ton produkter, men även avfall av olika typer. Totalt har Sandvik AB idag ca 30 000 lastbilstransporter årligen till och lika många från industriområdet. 3

Åtgärd Sandviken östra

Problembild

Åtgärden innebär byggande av cirkulationsplats vid Gävlevägen och anläggning av ny infartsväg till Sandvik AB. Cirkulationsplatsen inrymmer även ny dragning av gångoch cykelförbindelse från Östanå och vidare längs Mossvägen. Skiss på åtgärden återfinns i bilaga.

Sandvik AB har idag sin infart för all tung trafik inne i Sandvikens tättbebyggda område. Stora trafikmängder däribland farligt gods belastar idag stadskärnan, med miljöproblem som buller, luftproblem och barriäreffekter som följd. I stort sett all tung trafik till och från industriområdet passerar en viadukt över järnvägen. Viadukten beräknas tack vare tillfälliga förstärkningsåtgärder klara tunga transporter fram till år 2017.

Åtgärden bedöms som samhällsekonomiskt lönsam. Åtgärden i sin helhet, med ny infartsväg till Sandvik AB har en beräknad nettonuvärdeskvot på 0,9. Cirkulationsplatsen ger en jämnare och säkrare trafikrytm och får ner hastigheten och därmed risken för svåra olyckor. Åtgärden når full effekt när den nya infarten till Sandvik AB är byggd.

Den nya infarten avlastar Mossvägen och de centrala delarna av Sandviken, vilket ger positiva miljöeffekter genom minskade utsläpp och bullernivåer. Bullernivåerna förväntas minska med 20 procent. Framkomligheten för de tunga transporterna ökar, när den gamla viadukten över järnvägen inte behöver nyttjas. Mindre trafik i de centrala delarna ger ökad trafiksäkerhet, inte minst för de oskyddade trafikanterna som idag blandas med den tunga trafiken från Sandvik AB.

Åtgärden förväntas få regionala effekter i form av att Gävle hamns konkurrenskraft stärks och möjligheterna till en fortsatt utveckling av hamnen stärks.

Åtgärden innebär ett nytt elektrifierat hamnspår från ”krysset” söder om Gävle godsbangård med anslutning till befintligt hamnspår väster om Inre Fjärden. Dessutom elektrifieras befintligt hamnspår mellan anslutningspunkten och öster om Nya bangården på Fredrikskans.

Skiss på åtgärden återfinns i bilaga.

Åtgärden uppvisar hög samhällsekonomisk lönsamhet, med en nettonuvärdeskvot på 1,6. Åtgärden i Länstransportplanen innebär en medfinansiering till den nationella planen. Den totala kostnaden för genomförandet är 190 miljoner kronor, medfinansieringen från Länstransportplanen uppgår till högst 38 miljoner kronor. Gävle kommun medfinansierar åtgärden med 19 miljoner kronor. Åtgärden beräknas kunna starta 2014.

Effekterna av åtgärden består av reducerade transporttider med minst 60 minuter per heltåg till och från hamnen, vilket i sin tur medför reducerade tågdriftskostnader samt tidsvinster för godskunderna. Elektrifieringen innebär minskade utsläpp av luftföroreningar och klimatgaser samt reduce-

Åtgärden byggs helt på det kommunala vägnätet och belastar Länstransportplanen som en statsbidragsåtgärd på det kommunala vägnätet. Åtgärden belastar Länstransportplanen med 15 miljoner kronor år 2011, samt 15 miljoner kronor år 2014, under förutsättning att kommunen säkerställer finansiering av åtgärden som helhet.

Sandviks lokalisering och framtida utveckling är en mycket viktig förutsättning för regionens utveckling.

3

26

Trafiklösning Sndviken - Förstudie. Sandviken Energi, Januari 2009,

27

Gång- och cykel.

Beskrivning

Gång- och cykelvägnätet är framförallt knutet till de större tätorterna i Gävleborg. Den inventering av cykelvägar efter det statliga vägnätet som Vägverket Region Mitt har gjort visar att en mindre del är cykelvägar som knyter ihop tätorter. 4

Behovet av cykelstråk i anslutning till det statliga vägnätet är omfattande, både mellan och inom tätorter.

Problembild

Vägverkets inventering visar att behovet av cykelstråk i anslutning till det statliga vägnätet är omfattande, både mellan och inom tätorter. Ett stort antal sträckor pekas ut i inventeringen där ett faktiskt behov har konstaterats. Det kan t. ex vara sträckor där föräldrar inte vill låta sina barn cykla själva till skolan på grund av brist på avgränsad cykelbana eller att det sker stor arbetspendling mellan två närliggande orter, som därmed har stor potential för arbetspendling med cykel. Dessa utpekade sträckor uppgår totalt till 340 kilometer. Behovet inom tätorter utgör 240 av dessa kilometer. Den uppskattade kostnaden för att åtgärda behoven uppgår till över 600 miljoner kronor.

Det finns ett stort behov av gång- och cykelvägar i anslutning till det statliga vägnätet. Ett sammanhängande cykelstråk mellan viktiga målpunkter saknas på många håll. Ett stort problem är barns trafiksäkerhet och därmed tillgänglighet till en aktiv fritid och möjlighet att säkert och självständigt resa till och från skolan. 5

Behovet av mindre åtgärder på det statliga vägnätet är stort.

Många vägkorsningar har idag en utformning som inte är trafiksäker. Nyetableringar av handelsområden, förändringar i samhällets servicestruktur etc. påverkar behoven av transporter. Ökade trafikströmmar till nya målpunkter kan orsaka nya behov av trafiksäkerhetsåtgärder.

För planperiodens tre första år kan följande åtgärder bli aktuella. lv 301 GC-port Edsbyn, återbetalning

förskottering lv 272 Ockelbo, Gäverängevägen,

passage för gång och cykel lv 753 GC Näsvikens skola

Åtgärdsområdet Gång- och cykel innebär att Länstransportplanen årligen avsätter 10 miljoner kronor till byggande av gång- och cykelvägar samt andra åtgärder som bidrar till att oskyddade trafikanter får en säker trafikmiljö, exempelvis passager och belysning. Åtgärder inom åtgärdsområde Gång och cykel skall prioriteras av Region Gävleborg med god framförhållning.

Viss flexibilitet skall finnas i arbetet för att kunna möta de krav som uppstår till följd av samhällsutvecklingen. De åtgärder som bäst bidrar till uppfyllelse av transportpolitikens mål respektive regionala mål skall prioriteras. Särskild vikt skall läggas vid att säkra barns skolvägar. Möjligheterna till arbetspendling och till en aktiv fritid skall även vara starka prioriteringsgrunder.

lv 583 GC Vågbro - Borg lv 507 GC Hedesunda lv 696 GC Järvsö-Järvsöbacken

(förutsätter finansiering)

trafikanter. Åtgärdsområdet innebär att 70 kilometer ny cykelväg kan byggas. Inriktningen mot att säkra barns skolvägar gör att 1100 elever får säkrad skolväg under planperiodens sex första år. Åtgärderna innebär vidare att ett stort antal barn ges möjlighet till aktiv fritid genom att tillgänglighet och trafiksäkerhet till fritidsanläggningar ökar. För planperiodens andra hälft bedöms ytterligare

Åtgärder för gång och cykel bedöms vara samhällsekonomiskt lönsamma. Effekterna av åtgärderna sker främst i form av ökad tillgängligheten och trafiksäkerhet för oskyddade

5

Mindre trafiksäkerhetsåtgärder Beskrivning och problembild

Åtgärdsområde Gång- och cykel

4

Miljön påverkas positivt genom att gång- och cykeltrafik kan ta andelar från biltrafiken. Därmed nås exempelvis goda klimatpåverkande effekter.

600 elever kunna få säkrad skolväg. Nyetablerade gångoch cykelstråk samt åtgärder för att rätta till saknade länkar gör att 2 000 vuxna kommer få förbättrade möjligheter till arbetspendling med cykel under planperioden. Detta i sin tur ger positiva effekter på såväl miljö som trafiksäkerhet och hälsa.

För planperiodens tre första år kan följande åtgärder bli aktuella. rv 50

En levande dialog med omgivande samhällsaktörer är viktigt för att om möjligt minska omfattningen av infrastrukturella åtgärder enligt fyrstegsprincipen. Där vägförbättringsåtgärder eller nybyggnationer är nödvändiga är det intressant med dialog om medfinansiering.

lv 301 Norra torget Edsbyn, cirkulationsplats

(förutsätter medfinansiering)

Åtgärdsområde mindre trafiksäkerhet

Åtgärdsområde Mindre trafiksäkerhet innebär att Länstransportplanen årligen avsätter 5 miljoner kronor till mindre trafiksäkerhetsåtgärder, exempelvis åtgärdas trafikfarliga korsningar. Åtgärderna skall prioriteras av Region Gävleborg med god framförhållning. Viss flexibilitet skall finnas i arbetet för att kunna möta de krav som uppstår till följd av samhällsutvecklingen. De åtgärder som bäst bidrar till uppfyllelse av transportpolitikens mål respektive regionala mål skall prioriteras. Särskild vikt skall läggas vid näringslivets tranporter och möjligheterna till arbetspendling.

Mindre trafiksäkerhetsåtgärder bedöms vara samhällsekonomiskt lönsamma. Åtgärderna förväntas ge goda effekter för ökad trafiksäkerhet och framkomlighet, exempelvis genom att trafikfarliga korsningar byggs om till cirkulationsplatser. Detta har även god inverkan på miljön genom mindre avgaser och en jämnare trafikrytm. Åtgärderna har även goda effekter för skyddade trafikanter, exempelvis beräknas under planperiodens tre första år, åtgärder genom-

rv 84

Ljusdal, N. Järnvägsgatan/ Hotellgatan, cirkulationsplats

rv 83

Bollnäs, Norrborn (förutsätter medfinansiering)

föras som säkrar skolväg till drygt 200 skolbarn. Under planperioden som helhet bedöms ytterligare åtgärder genomföras som kan bidra till trygga skolvägar för ytterligare 400 barn.

De cirkulationsplatser som planeras under planperiodens fyra första år uppnår effekter i form av att antalet personskadeolyckor kan reduceras med 6 stycken under planperioden. Åtgärder under planperiodens senare del bedöms kunna bidra till ytterligare 4 förhindrade personskadeolyckor. Den samhälleliga kostnadsbesparing till följd av minskat antal olyckor uppskattas under planperioden uppgå till 20 miljoner kronor.

Magnusson K, Liss G: Investering av cykelvägar i Region Mitt, del 2. Vägverket konsult, 2008.

Magnusson K, Liss G: Investering av cykelvägar i Region Mitt, del 2. Vägverket konsult, 2008.

28

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Svabensverk- Skräddrabo

29

Enskilda vägar

Kollektivtrafik Åtgärdsområde statsbidrag till regionala kollektivtrafikanläggningar mm

Beskrivning

Gävleborg har ett relativt väl utbyggt regionalt kollektivtrafiksystem. X-Tåget har sedan sin start på Norra Stambanan mellan Gävle och Ljusdal på 90-talet rönt stora framgångar. Numera trafikeras även Ostkustbanan, GävleSundsvall, där antalet resenärer ökar stadigt. Mellan åren 2007 och 2008 har resandet med X-Tåget på Ostkustbanan ökat med 15 %. Regional tågtrafik finns även på Bergslagsbanan mellan Gävle-Falun-Örebro och Gävle-Avesta Krylbo-Hallsberg. Sedan augusti 2006 finns regional tågtrafik från Gävle och söderut med Upptåget. Förutom regional tågtrafik finns regional och lokal busstrafik. Busstrafiken står idag för den största andelen av antalet resor, där resandet med lokalbuss är dominerande i antalet resor.

Åtgärdsområdet innebär att Länstransportplanen årligen avsätter 4-5 miljoner kronor för statsbidrag till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar mm. För åren 2019-2020 avsätts endast 2 miljoner kronor årligen. Statsbidraget regleras genom förordning (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar mm.

Statsbidrag kan tilldelas trafikhuvudmän för exempelvis investeringar i regionala kollektivtrafikanläggningar och tillgänglighetshöjande åtgärder. Kommuner kan tilldelas statsbidrag för åtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet på kommunala vägar och gator i den mån åtgärderna går utöver vad som omfattas av gällande kommunalt ansvar i dessa hänseenden.

Fördelning av statsbidrag sker av Vägverket utifrån Länstransportplanens prioriteringar. Statsbidraget omfattar upp till 50 procent av kostnaderna.

Problembild

För att göra kollektivtrafiken än mer attraktiv behövs olika typer av åtgärder. Behovet av att tillgängliggöra busshållplatser i regionen är omfattande. I regionen finns ett stort antal busshållplatser som inte uppfyller kraven på tillgänglighet och trafiksäkerhet. Vissa strategiska hållplatser behöver kompletteras med parkeringsplatser försedda med motorvärmare för bil, pendlarparkeringar. Även större bytesnoder för den regionala kollektivtrafiken är i behov av åtgärder, både byggåtgärder och åtgärder för exempelvis reseinformation för att underlätta för de med funktionsnedsättning.

Åtgärderna bedöms som samhällsekonomiskt effektiva eftersom de bidrar till ökad andel kollektivtrafikresande.

Detta har en positiv påverkan på miljö och trafiksäkerhet. Åtgärderna bidrar till ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Beskrivning

steg 1 och 2-åtgärder är begränsade, förutsatt att de politiska målen om växtkraft i alla delar av landet skall uppnås.

Gävleborg har ett omfattande nät av enskilda vägar med statsbidrag. Enskilda vägar med statsbidrag skall hållas öppen för trafik. Jämfört med övriga landet är det enskilda vägnätet mycket högt trafikerat. De relativt glesa strukturerna av allmänna vägar gör att det enskilda vägnätets standard blir mycket betydelsefullt för möjligheten att leva och verka i alla delar av regionen. Framkomligheten på vägnätet är viktigt för möjligheten att pendla till skola och arbete samt möjligheten till en aktiv fritid. Det enskilda vägnätet är också betydelsefullt för näringslivets transporter, både tyngre transporter som exempelvis timmer, men även andra godstransporter och persontransporter för exempelvis besöksnäringen.

Åtgärdsområde enskilda vägar

Åtgärdsområdet enskilda vägar innebär att Länstransportplanen årligen avsätter 6 miljoner kronor till statsbidrag för investering till enskild väg. Statsbidraget omfattar högst 75 procent stöd till enskilda väghållare för investering till enskild väg. Statsbidraget regleras via förordningen om statsbidrag till enskild väghållning (1989:891). Beslut om statsbidrag prövas av Vägverket, efter samråd med Region Gävleborg. Särskild vikt vid prioritering skall läggas vid allmänna intressen, antal boende som är beroende av vägens framkomlighet samt näringslivets transporter.

Förbättringarna av det enskilda vägnätet bedöms vara samhällsekonomiskt lönsamma. Ett väl utbyggt fungerande enskilt vägnät gör det möjligt för människor att bo kvar i glesbygden och hålla landskapet öppet och levande. Förbättringar på det enskilda vägnätet bidrar till utvecklingskraft i alla delar av regionen, inte minst med tanke på näringslivets behov av infrastruktur. En god standard på det enskilda vägnätet gynnar näringslivet, både besöksnäringen och den för regionen så viktiga skogsnäringen.

Problembild

Behovet av större åtgärder på det enskilda vägnätet är mycket stort, bland annat på grund av det stora antalet broar med nedsatt bärighet samt vägar som är underdimensionerade för nya transportströmmar, exempelvis utökad besöksnäring. Åtgärdsområdet omfattar insatser till de delar av regionen där sällan andra transportmedel än bil existerar. En analys utifrån fyrstegsprincipen visar därför att möjligheterna till

Åtgärdsområde busshållplatser/pendlarparkeringar

Åtgärdsområdet innebär att Länstransportplanen årligen avsätter 4 miljoner kronor till kollektivtrafikåtgärder på det statliga vägnätet. För åren 2019-2020 avsätts endast 2 miljoner kronor årligen. Åtgärderna omfattar framför allt ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet för funktionshindrade på busshållplatser och angörande av nya pendlarparkeringar i anslutning till busshållplatser. Nya pendlarparkeringar skapar bättre förutsättningar för en överföring av bilresor till kollektivtrafiken. Även andra åtgärder som bidrar till att göra kollektivtrafiken attraktiv, som uppvärmda busskurar och belysning, kan komma i fråga. Ett annat exempel är passager som ökar busshållplatsernas tillgänglighet och trafiksäkerhet. De avsatta medlen beräknas kunna användas till byggande av en pendlarparkering varje år samt upprustning av flera busshållplatser årligen.

Nya pendlarparkeringar skapar bättre förusättningar för en överföring av bilresor till kollektivtrafiken.

Åtgärderna bedöms som samhällsekonomiskt effektiva eftersom de bidrar till ökad andel kollektivtrafikresande. Detta har en positiv påverkan på miljö och trafiksäkerhet. Åtgärderna bidrar till ökad tillgänglighet för funktionshindrade men även ökad tillgänglighet för alla resenärer.

30

Åtgärder som påverkar val av transportsätt Beskrivning

Åtgärdsområde attitydpåverkan

Fyrstegsprincipen har en tydlig ansats till samhällsbyggande istället för transportplanering. Inriktningen om att genom en helhetssyn på samhällsbyggandet skapa ett mer hållbart transportsystem är tydligt. Samspelet mellan olika typer av åtgärder blir viktig för att uppnå fyrstegsprincipens intentioner. Gävleborg har en mångårig tradition av att arbeta aktiv med åtgärder för att påverka val av transportsätt, bland annat genom projektet X-MaTs, Miljöanpassade transportsystem i Gävleborgs län. Attitydpåverkande åtgärder är avgörande för att kunna förändra de invanda beteenden som styr våra val av transportsätt.

Åtgärdsområdet innebär en satsning på fyrstegsprincipens första steg, åtgärder som påverkar val av tranportsätt.

Framförallt handlar detta om attitydpåverkande åtgärder men kan även omfatta frågor som berör samhällsplanering, i syfte att nå en ökad samsyn bland aktörer. Länsplanen avsätter totalt 3 miljoner kronor till detta viktiga arbete.

De avsatta medlen kommer i huvudsak att användas till personella resurser för att bedriva attitydpåverkande åtgärder. Erfarenheter från regionens tidigare arbeten inom området visar på mycket goda effekter för miljö, hälsa och trafiksäkerhet. Regionens tidigare arbete inom området har bidragit med kunskap och metoder för attitydpåverkande åtgärder. Åtgärdsområdets arbete kommer att utgå från dessa inarbetade metoder. Åtgärden medfinansieras av Landstinget Gävleborg.

Problembild

Trots ett flerårigt riktat regionalt arbete för ett mer miljöanpassat transportsystem finns mycket mer att göra. Arbetet med attitydpåverkande åtgärder direkt till medborgare samt insatser till företag och offentliga aktörer är ett långsiktigt arbete. Därför är det värdefullt att ta tillvara den kompetens som byggts upp i regionen för att driva denna typ av arbete.

Särskild vikt kommer att läggas vid åtgärder som kan förändra val av transportsätt på riksväg 50 samt länsväg 563.

31

7. Nationella prioriteringar

Beskrivning

Effekter av åtgärder

Gävleborgs transportinfrastruktur spelar en stor roll för hela landets person- och godstransporter. Järnvägssystemet utgörs av Ostkustbanan och Norra stambanan i nord-sydlig riktning samt Bergslagsbanan och Godsstråket genom Bergslagen. Kompletterande spår till dessa stråk är Orsabanan samt Söderhamn-Kilafors. Även Inlandsbanan passerar genom regionen.

Satsningen på nya mötesstationer längs Ostkustbanan leder till förbättrad kvalitet för befintlig trafik i form av minskad risk för förseningar. En utökning av antalet regionaltåg mellan Hudiksvall och Sundsvall blir möjlig. Även fler godståg kommer att inrymmas på spåret. Dubbelspårsutbyggnaden mellan Skutskär och Furuvik leder till bättre pendlingsmöjligheter såväl inom regionen som i ett interregionalt perspektiv. Åtgärderna på sträckan Söderhamn Kilafors innebär att kapaciteten stärks vilket i sin tur möjliggör effektivt vägval för den långväga godstrafiken. Denna åtgärd bidrar dessutom till att kapacitet frigörs på Ostkustbanan. Investeringar på sträckan Kilafors-Holmsveden höjer kapaciteten till förmån för framför allt godstrafiken, men ger också möjlighet till ökad pendling mellan Gävle och Ljusdal.

Kapacitetsbristerna på Ostkustbanan kan inte avhjälpas under planperioden. I det utökade planförslaget ingår dock en första etapp av dubbelspårsutbyggnaden mellan Gävle och Sundsvall.

Det nationella vägnätet utgörs i Gävleborg av E4, E45 och riksväg 56 i nord-sydlig riktning samt riksväg 80, framtida E16, i öst-västlig riktning. E4 är strategiskt viktig för hela Norrlands utveckling. Genomfartstrafiken är relativt stor på E4, som även är av stor betydelse för den regionala trafiken.

Trafikmängderna varierar mellan 6 400-15 000 ÅDT. Riksväg 56 har en viktig funktion i den övergripande infrastrukturen för godstrafik, inte minst då riksvägen avlastar stora godsflöden från vägtransportsystemet i Stockholmsområdet.

Gävle hamn har ett mycket strategiskt läge med i princip hela södra Norrland, Mälardalen och Dalarna som naturliga upptagningsområden. Hamnen är Sveriges tredje största containerhamn och är nu inne i ett expansivt skede.

Färdigställandet av de två etapperna på E4, pågående Enånger-Hudiksvall samt Kongberget-Gnarp, innebär förbättrad tillgänglighet på E4. Tillgänglighetsförbättringarna knyter samman norra Gävleborgskusten och skapar förutsättningar för vidgade arbetsmarknadsregioner. Hela E4 genom Gävleborg kommer att vara mötesseparerad med god trafiksäkerhetsstandard. Utbyggnaden av riksväg 56 Valsjön-trafikplats Mackmyra förbättrar framkomlighetsoch trafiksäkerhetsstandarden.

Problembild

Järnvägssystemet i regionen uppvisar kapacitetsbrister, särskilt besvärande är dessa på Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall samt vid den kvarvarande enkelspårssträckan söder om Gävle, Skutskär-Furuvik. Bristerna begränsar möjligheterna för gods- och persontrafik att utvecklas längs spåret. När trafiken från Botniabanan börjar trafikera banan väntas situationen bli än mer ansträngd.

Investeringen i farleden till Gävle hamn gör att större fartyg kan passera och att säkerheten och lastförmågan ökar väsentligt. Med en utökad planeringsram kan även en ny järnvägsanslutning inrymmas, något som medför stora restidsvinster som därmed ökar kapaciteten och effektiviteten i hamnen.

Hastighetsöversynen har i norra Gävleborg hittills inneburit generellt försämrad tillgänglighet, och därmed försämrade möjligheter till arbetspendling och vidgade arbetsmarknadsregioner. Stora restidsförluster har uppkommit från Enånger och vidare norrut. Denna norra sträcka av E4 utgör idag både ett framkomlighetsproblem och ett trafiksäkerhetsproblem. Riksväg 56 och delar av riksväg 80 har idag stora brister i trafiksäkerhet och framkomlighet.

Hamnens expansion hindras idag av de infrastrukturella brister som finns i form av farledens begränsningar och avsaknad av effektiv järnvägsanslutning in till hamnområdet.

Föreslagna åtgärder

• Farled till Gävle hamn

De objekt som presenterats i Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 som berör Gävleborg presenteras nedan.

• E4 Kongberget-Gnarp, mötesfri väg delvis i ny sträckning

• Ostkustbanan, Gävle-Sundsvall, kapacitetshöjande åtgärder

• Rv 56 Valsjön-Tpl Mackmyra, mötesfri väg delvis i ny sträckning

• Ostkustbanan, Skutskär-Furuvik, dubbelspår

• Norra stambanan, Kilafors-Holmsveden, kapacitetsåtgärder

• Söderhamn-Kilafors, upprustning • E4 Enånger-Hudiksvall i ny sträckning

32

33

8. Effektbedömning

Tillgängligheten bedöms öka för både kvinnor och män.

Eftersom kvinnors och mäns resande generellt skiljer sig med avseende på exempelvis arbetspendlingssträckor, val av transportsätt och attityder till miljö och trafiksäkerhet, påverkas effekterna för kvinnor och män generellt olika beroende på vilka åtgärder som prioriteras. Valet av åtgärder i länstransportplanen svarar mot både kvinnors och mäns behov. Detta kan exemplifieras genom att den relativt kraftiga satsningen på gång- och cykelåtgärder respektive åtgärder som gynnar kollektivtrafikresande förväntas gynna kvinnor i något högre grad än män. Detta eftersom kvinnors resande i högre grad än männens utgörs av gång, cykel och kollektivtrafikresande. Exempel på åtgärder som gynnar män i högre grad än kvinnor är de riktade åtgärderna för förbättrade transporter för näringslivet vid Sandvik och Gävle hamn. Dessa åtgärder gynnar företag vars anställda till stor del utgörs av män. Trafiksäkerhet värderas generellt högre av kvinnor än av män, medan det råder motsatta förhållanden när det gäller möjlighet till höga hastigheter.

De åtgärder för ökad trafiksäkerhet och framkomlighet som föreslås för bibehållen hastighet bedöms därför uppfylla både kvinnors och mäns behov av transportsystemet.

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2010-2021 bedöms ge goda effekter på den regionala utvecklingen.

Sammantaget bedöms planen vara samhällsekonomiskt lönsam. Nedan presenteras förväntade effekter av åtgärderna utifrån transportpolitikens funktionsmål om tillgänglighet samt hänsynsmålet om trafiksäkerhet och miljö och hälsa.

Tillgänglighet

De sammantagna åtgärderna ökar tillgängligheten och bidrar därmed till en regional utveckling. Möjligheterna till god arbetspendling förstärks genom en rad åtgärder, exempelvis Hedenlänken ger stora restidsbesparingar, framförallt med kollektivtrafik. En rad åtgärder genomförs för ökad framkomlighet och trafiksäkerhet, något som ger effekter i form av bibehållen hastighet, något som underlättar möjligheterna till arbetspendling och näringslivets kompetensförsörjning. För personer med funktionsnedsättning ökar tillgängligheten genom exempelvis riktade kollektivtrafikåtgärder.

Tillgängligheten för näringslivets transporter ökar i och med länsplanens genomförande. Åtgärder med direkt anknytning till näringslivets godstransporter motsvarar 135 miljoner kronor i planen. Dessa åtgärder bidrar till mycket goda effekter i form av restidsvinster och därmed kostnadsbesparingar. Åtgärderna för förbättrad infrastruktur i hamnen gör att kapaciteten för fler transportörer ökar.

Hamnen får därigenom förbättrade möjligheter att fortsätta sin gynnsamma utveckling till att bli en ännu viktigare nod för omlastning i godstransportsystemet. Utöver dessa direkta åtgärder för godstransporter förbättras framkomligheten för tunga transporter genom andra åtgärder, exempel vis enskilda vägar och trafiksäkerhet.

Trafiksäkerhet

De sammantagna åtgärderna medför ökad trafiksäkerhet för biltrafik. Genom byggande av exempelvis cirkulationsplatser, mittseparering och genom att åtgärda farliga korsningar minskar riskerna för att olyckor inträffar. Dessa åtgärder samt åtgärder i sidoområden lindrar dessutom konsekvenserna när en olycka inträffar.

Trafikmiljön för oskyddade trafikanter förbättras markant genom länsplanen. Effekter av gång- och cykelåtgärder innebär ökad tillgängligheten och trafiksäkerhet. Inte minst för flickor och pojkar skapar detta möjligheter till en aktiv fritid och trygga skolvägar. Under planperioden beräknas ca 70 kilometer ny cykelväg byggas. Under planperiodens sex första år kommer 1300 skolbarn få en trygg väg till skolan. Därtill finns ytterligare effekter för säkra vägar till barns fritidsaktiviteter, exemplet Edsbyn visar att 145 barn dagligen nyttjar en trygg väg till fritidsanläggningen i den förskotterade gångporten som redan är byggd. Dessa erfarenheter visar på mycket goda effekter på de mindre trafiksäkerhetsåtgärderna. Utifrån detta får många barn få en förbättrad livsmiljö i form av säkra skolvägar och tillgänglighet till en aktiv fritid. Åtgärder i form av cirkulationsplatser

Näringslivets transporter består även av personresor, tjänsteresor och arbetsresor. Det är av stor vikt ur ett kompetensförsörjningsperspektiv att arbetspendlingen fungerar tillfredsställande. Med länsplanens åtgärder bedöms möjligheterna till arbetspendling öka och därmed bidra till målet om utökade arbetsmarknadsmetoder.

Tillgängligheten ökar i såväl stad som landsbygd. Tack vare satsningar på det enskilda vägnätet förbättras möjligheterna för människor att bo kvar i glesbygden och hålla landskapet öppet och levande. En god standard på det enskilda vägnätet gynnar näringslivet, både besöksnäringen och den för regionen så viktiga skogsnäringen.

34

bedöms kunna bidra till att 10 olyckor med personskador kan förhindras. Den samhälleliga kostnadsbesparing till följd av minskat antal olyckor totalt tack vare satsningen på farliga korsningar uppskattas under planperioden uppgå till 20 miljoner kronor. De planerade åtgärderna i sidoområden under planperiodens tre första år beräknas bidra till uppemot 20 färre svårt skadade i trafiken under planperioden.

Ett flertal gång- och cykelvägar som knyter ihop närliggande orter bedöms inrymmas under planperioden. Dessa åtgärder bidrar till ökad cykelpendling för studier och arbete och därigenom en om flyttning från buss och bil till gång och cykel. Under planperioden bedöms 2 000 vuxna ges förbättrade möjligheter till arbetspendling med cykel med goda effekter för trafiksäkerhet, miljö och hälsa.

Hälsa

Miljö

Trafiksäkerhetsåtgärder längs det regionala vägnätet bidrar till ökad hälsa i form av att olyckor med personskador och dödsfall kan undvikas samt att konsekvenserna av olyckor blir mindre allvarliga.

Länstransportplanens sammantanga åtgärder bedöms ha god effekt på kvinnors och mäns, flickors och pojkars hälsa.

Satsningen på gång och cykelåtgärder tryggar en rad skolvägar och skapar ökade möjligheter till studie- och arbetspendling med cykel. Åtgärderna bedöms bidra till ett ökat cyklande samt förbättrade möjligheter till en aktiv fritid.

Detta skapar, förutom miljö- och trafiksäkerhetsvinster goda hälsoeffekter. Attitydpåverkande åtgärder för exempelvis ökad cykelanvändning bedöms ha mycket goda effekter på hälsa. Tidigare erfarenheter från Gävleborg visar exempelvis att i ett delprojekt där 100 vanebilister började cykla sjönk sjukfrånvaron med 9 procent. Likvärdiga insatser under den satsning som inryms inom åtgärdsområde attitydpåverkan bedöms därför kunna bidra till motsvarande sänkning av antalet sjukdagar för 400 individer.

Åtgärderna i Länstransportplanen är analyserade med fyrstegsprincipen. Detta arbetssätt gör att många åtgärder bidrar till en miljöanpassning av transportsystemet. Den stora satsningen på gång- och cykelvägar förväntas bidra till att cykling växer i andel av de korta personresorna, på personbilens bekostnad. På så sätt bidrar åtgärden till målet om minskad klimatpåverkan. Även satsningar på att öka kollektivtrafikens attraktivitet samt attitydpåverkande åtgärder bidrar till minskad klimatpåverkan om kollektivtrafiken ökar sin andel av det totala resandet.

De goda miljöeffekter som uppstår i form av minskade bullernivåer och föroreningsnivåer genom åtgärderna Hedenlänken, Sandviken östra och förbifart Ljusdal har även goda hälsoeffekter. Detta eftersom boende och andra som vistas i områdena inte längre kommer att vara drabbade av för höga bullernivåer eller föroreningsnivåer.

Positiva miljöeffekter i form av minskade bullernivåer uppnås exempelvis som en följd av Hedenlänken, Sandviken östra och förbifart Ljusdal. Dessa åtgärder mildrar även barriäreffekter och föroreningsnivåerna i de tätorter som berörs.

Satsningar för effektivare omlastning till miljövänliga transportslag beräknas ge mycket goda miljöeffekter. Den större åtgärden som länsplanen medfinansierar inom detta område är ny järnvägsanslutning till Gävle hamn. Ökad framkomlighet och minskade transporttider ökar hamnens och därmed sjöfartens konkurrenskraft och bidrar därmed till mer miljövänliga transporter av gods. Positiva miljöeffekter tillkommer dessutom till följd av övergång till eldrift på banan.

35

9. Arbetet med Länstransportplanen

Region Gävleborg har ansvarat för arbetet med att ta fram Länsplan för regional transportinfrastruktur 2010-2021.

Arbetet påbörjades under 2008 genom att ta fram den regionala systemanalysen. Detta genomfördes parallellt med arbetet med att ta fram det regionala utvecklingsprogrammet, Möjligheter nära dig. I dessa processer arbetade en fokusgrupp med sakkunniga personer från aktörer i regionen inom området Tillgänglighet – Infrastruktur. Dessutom hölls en workshop för att arbeta fram regionens mål- och funktionskrav på transportsystemet till den regionala system- analysen. Avstämning gjordes under detta arbete med regionens ledande politiker vid flera tillfällen.

Detta i syfte att nå samsyn kring de regionalt viktiga infrastruktursatsningarna. Därutöver har kontinuerliga träffar hållits med gruppen.

Kommunerna har lämnat skriftligt underlag till länsplanen. Dessutom har Region Gävleborg och Vägverket hållit gemensamma dialogmöten tillsammans med varje kommun samt med Landstinget Gävleborg och X-Trafik.

Dialog har även hållits med Mellansvenska handelskammarens trafikkommitté och Gävle hamn. Banverket och Vägverket har varit aktiva aktörer i planeringsarbetet och tillhandahållit underlagsmaterial samt samordnat arbetet med den nationella planen.

Som referensgrupp under hela arbetets gång har Länsplanegruppen fungerat. Gruppen består av representanter från samtliga kommuner, Vägverket, Banverket, Landstinget Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg, trafikhuvudmannen X-Trafik, Mellansvenska Handelskammaren, Gävleborgsåkarna och Green Cargo. Gruppen har bestått av 7 kvinnor och 21 män. Gruppen genomförde i december 2008, tillsammans med kommunala företrädare, NTF m fl., tre resor runt regionen för att studera infrastrukturella problem.

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2010-2021 har remitteras under perioden 18 juni-30 september. 50 remissinstanser har inkommit med svar. Efter bearbetningar beslutade Regionstyrelsen fastställa planen den 5 november inför inskickandet till regeringen. Därefter har trafikverken lämnat en samlad effektbedömning över planen. Regeringen fastställde den slutliga medelstilldelningen i mars 2010 i enlighet med den preliminärt tilldelade ramen. Regionstyrelsen fastställde slutligen planen i maj 2010.

BILAGOR

1. Objektsskisser

a) Hedenlänken

b) Sandviken Östra

c) Ny järnvägsanslutning Gävle hamn

10. Genomförande

Länstransportplanen gäller från januari 2010. Ansvaret för genomförandet ligger på Vägverket, statsbidragsmottagare samt övriga parter som deltar som medfinansiärer. Genomförandet sker i dialog med Region Gävleborg.

Region Gävleborg beslutar med god framförhållning hur de i Länstransportplanen avsatta medlen för mindre objekt i åtgärdsgrupperna skall användas. För statsbidrag till enskilda vägar beslutar Vägverket, efter samråd med Region Gävleborg, över vilka åtgärder som ska prioriteras.

Tidplanen för åtgärdernas genomförande är beroende av att tilldelningen av medel följer planeringsramen. Åtgärderna skall dock genomföras i den prioritetsordning som planen anger. Byggstarten för genomförandet av större åtgärder kan komma att förskjutas i tid för att få effektivare byggtid. Vid en lägre medelstilldelning än vad ramen medger skall den relativa fördelningen mellan namngivna objekt och åtgärdsområden kvarstå, om inte Regionstyrelsen beslutar annorlunda.

Om Regionstyrelsen finner det nödvändigt kan omprioriteringar i planen bli aktuellt. Beslut skall tas i Regionstyrelsen efter samråd med kommuner och andra aktörer. Om namngivna åtgärder drabbas av betydande kostnadsökningar motsvarande 10 % eller mer än 5 miljoner kronor skall prioritering av åtgärden omprövas av Regionstyrelsen.

36

37

d) Förbifart Ljusdal

2. Miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning Bilagan kan hämtas på www.regiongavleborg.se

Grafisk form & illustrationer - Åsa Jägergård | Text - Magdalena Berglin

Ruddammsgatan 30, Gävle Box 834, 801 30 Gävle Tel: 026-40 40 200 Fax: 026-12 29 09 info@regiongavleborg.se www.regiongavleborg.se