Rus 2013 by Region Gavleborg

NYA MÖJLIGHETER Regional utvecklingsstrategi för Gävleborg 2013-2020

» Innehåll Förord 4 Sammanfattning 6 Det här är RUS 7 Från RUP till RUS 10 RUS i ett sammanhang

Strategi 16 Målområde: Stärkta indiviider 22 Målområde: Smart samverkan 28 Målområde: Tillgängliga miljöer 34 Hållbart genomförande 40 Uppföljning, Utvärdering och lärande 44 Bilaga 1: Indikatorer 50 Bilaga 2: Analys 51 Utbildning och kompetens

Förord Milsvida skogar, blånande berg, hundratals sjöar, stora älvar, och kusten som löper längs hela länet. Sedan generationer har skogen, bergen och vattnet gett oss möjligheter att bli starka, självförsörjande och rika. Gävleborg har byggt en basindustri inom trä och stål som placerat oss på världskartan. Vi har en levande landsbygd, livfulla städer, vackra kulturmiljöer som påminner oss om de dagar då Hälsingland var en livskraftig jordbruksbygd med rikt dekorerade gårdar och bruken i Gästrikland enbart såg framtiden som en möjlighet till utveckling. Gamla traditioner är viktiga att känna till för kommande generationer. Vi ska vara stolta över vår historia, vår bygd och det som gjort oss till dem vi är. Det ger oss trygghet och styrka att våga vara öppna för nya idéer och människor med andra erfarenheter och önskemål. Det är en utmaning men också vår möjlighet att skapa och bygga det nya. För att stärka våra konkurrensmöjligheter inom både gamla, nya och utvecklade näringar och sätta oss på världskartan än en gång krävs att vi satsar. Den viktigaste resursen är de människor, kvinnor och män, flickor och pojkar som lever och verkar här. Hur ska vi då prioritera för att dra nytta av våra styrkor och på bästa sätt möta de utmaningar som vi står inför? Vi vill lämna det breda förhållningssättet, där allt är lika viktigt och högt prioriterat. Vi väljer istället att kraftfullt satsa på det vi tror kan fungera som en katalysator för vår utveckling. En viktig utgångspunkt i arbetet med att ta fram Nya möjligheter har varit det lokala och regionala perspektivets förutsättningar, villkor och behov. Arbetet har genomförts i bred samverkan byggd på öppenhet och dialog med offentliga aktörer, näringslivet, akademin samt ideella organisationer. När de lokala och regionala behoven sätts i ett större sammanhang, såväl nationellt som på EU-nivå och kraften läggs på samverkan kommer det att ge effekter både i Gävleborg och långt utanför våra gränser. Avsikten är att Nya möjligheter ska ses som ett delat ansvar och vår gemensamma möjlighet att stärka och ge stöd för att prioritera de insatser som beslutas inom de olika program och andra insatser som görs av ansvariga aktörer i Gävleborg de kommande åren. Tillsammans skapar vi nya möjligheter! Sven-Åke Thoresen Regionstyrelsens ordförande

» För att stärka våra konkurrensmöjligheter inom både gamla, nya och utvecklade näringar och sätta oss på världskartan än en gång krävs att vi satsar.

Den viktigaste resursen är de människor, kvinnor och män, flickor och pojkar som lever och verkar här. Hur ska vi då prioritera för att dra nytta av våra styrkor och på bästa sätt möta de utmaningar som vi står inför?

Sammanfattning Vi ser människan som utgångspunkten i all hållbar regional utveckling. Det regionala utvecklingsarbetet ska ske inom ramen för en hållbar utveckling. De tre perspektiven social, miljömässig och ekonomisk hållbar utveckling utgör tillsammans grundförutsättningar för det regionala utvecklingsarbetet. Den regionala utvecklingsstrategin, Nya möjligheter, visar inriktningen för Gävleborgs regionala utvecklingsarbete. De lokala och regionala förutsättningarna har varit en viktig utgångspunkt i arbetet. Den regionala utvecklingsstrategin samordnas också med de nationella målen för utvecklingspolitiken och kopplas till EU:s övergripande strategi för utveckling och tillväxt, EU2020-strategin. Den regionala utvecklingsstrategin blir därmed den regionala länken mellan den lokala nivån och den nationella samt för EUnivåns mål och strategier. Vision 2020 och det övergripande målet om nya möjligheter för människors självförverkligande och aktiva bidrag till samhällsutvecklingen konkretiseras ytterligare genom målområdena Stärkta individer, Smart samverkan och Tillgängliga miljöer. Stärkta individer handlar om att

kvinnor, män, flickor och pojkar har förmåga, vilja och möjlighet att omsätta kunskap till handling och vara aktiva medskapare av Gävleborg. Medskapande utmärks av människors inflytande över sin personliga situation och delaktighet i samhällsutvecklingen. Smart samverkan handlar om hur vi tillsammans bygger broar mellan samhällets aktörer inom offentlighet, näringsliv, forskning, utbildning och civilsamhälle. För att effektivare använda vår kompetens, skapa samordningsvinster och få tillgång till gemensamma resurser stärker smart samverkan vår konkurrenskraft i förhållande till omvärldens krav och utmaningar. Tillgängliga miljöer handlar om möjligheten att ta del av arbete, studier, fritid, välfärd och service i alla delar av Gävleborg. Infrastrukturen ska vara medel för att nå nya marknader, utbildning, fritid och arbete, den ska stärka flöden av personer, varor, idéer 6

och tjänster på ett hållbart sätt. De drivkrafter, motorer, som är av störst betydelse för Gävleborgs utveckling är infrastruktur och kompetens. De bidrar till en regional utveckling som möjliggör människors möjligheter till självförverkligande och aktiva deltagande i samhällsutvecklingen och uppfyller målen om Stärkta individer, Smart samverkan och Tillgängliga miljöer. För att regionen ska kunna utvecklas, växa och bli dynamisk behövs människor med kunskap och kompetens, viktiga komponenter för människors självförverkligande och utveckling. En höjd utbildningsnivå och fler med formella kunskaper stärker förmågan att driva utveckling och innovation i såväl näringsliv och offentlig sektor som samhällslivet i övrigt. För att stärka människors olika kapacitet till kreativitet, innovation och entreprenörskap på sina egna villkor

Det här är RUS

behövs ett livslångt lärande främjas inom utbildningssystemen och i arbetsliv som helhet. Ett konkurrenskraftigt arbetsliv behöver stöd av en väl fungerande infrastruktur som möjliggör flöden av personer, varor, idéer och tjänster. Med ökad tillgänglighet till arbete, utbildning och en aktiv fritid kan människor i Gävleborg utnyttja sin potential, vilja och kraft som finns för deras möjligheter till självförverkligande. Möten mellan olika människor inom och utanför regionens gränser ökar toleransen för olikheter och skapar en bild av Gävleborg där mångfald och öppenhet frodas. Det tror vi bidrar till att fler lockas till att leva och verka i Gävleborg.

» Möten mellan olika människor inom och

utanför regionens gränser ökar toleransen för olikheter och skapar en bild av Gävleborg där mångfald och öppenhet frodas. Det tror vi bidrar till att fler lockas till att leva och verka i Gävleborg.

Den regionala utvecklingsstrategin (RUS), Nya möjligheter, är ett regionalt styrdokument som visar inriktningen för Gävleborgs utvecklingsarbete. Strategin ska beskriva regionens egna utvecklingsambitioner och peka på prioriteringar och insatser som ska genomföras i samarbete med andra parter. Den ska fungera som ett paraply över ett bredare sammanhang av regionala och lokala planer samt program. Det innebär att det regionala utvecklingsarbetet och de resurser som satsas ska styras av prioriteringarna i den regionala utvecklingsstrategin. Den regionala utvecklingsstrategin utgår i sin tur från en sammanvägning av de nationella prioriteringar som gjorts med direkt koppling till EU:s sammanhållningspolitik och mål, EU 2020, samt från de regionala aktörernas prioriteringar. Strategin ska även ligga till grund för prioriteringar i de regionala strukturfondsprogrammen. De tre hållbarhetsperspektiven: social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet ska fungera som utgångspunkt för hela det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. Det innebär att satsningar alltid ska prövas ur de tre hållbarhetsperspektiven innan beslut. Det som inte bidrar till en stärkt hållbarhet kommer således inte att prioriteras.

Namn: Helena Brusell Ålder: 37 Familj: Sambo med Johan, två barn, 3 och 5 år Bor: Mellanfjärden Gör: Projektledare för Trolska Skogen

Det var en gång en flicka som hette Helena Hon växte upp med livlig fantasi i folktrons Nordanstig. När hon var 15 lämnade hon byn och blev snart kulturarbetare i huvudstaden, jobbade på kända institutioner men drömde någonstans om sitt Mellanfjärden. Hon träffade Johan, skådis och infödd Stockholmare, som blev nästan lika förälskad i hennes hemby som han blev i henne. Så någonting skulle sagan om Helena Brusell kunna börja – och därmed sagan om Trolska Skogen. Hon träffade Johan, skådis och infödd stockholmare, som blev nästan lika förälskad i hennes hemby som han blev i henne. Paret letade tid för att åka upp, drog ut på helgerna, förlängde… - Under en föräldraledighet för fem år sedan bestämde vi oss för att vända på begreppen. Vi bosatte oss på prov där och fick väl åka till jobben om det behövdes. Hon hade parallellt med jobb på både Dramaten och Millesgården skrivit och regisserat föreställningar i skogen och hade en vision om att permanenta detta. - Jag jobbade varje dag när vi flyttade upp. Det gick ganska snabbt när folk började lyssna. Vi sökte någon slags frihet och plattform för kreativitet och flytten gav oss möjlighet att förverkliga våra idéer och vår livsdröm. Dessutom kunde vi bo mycket större och bättre än i Stockholm, säger hon. Hon menar att hennes lokala förankring varit viktig. Många visste vem hon var och vad hon kunde. - Dessutom är den ideella traditionen stor. Folk ser en glädje i att bygden växer och utvecklas. Över 100 var med och byggde ideellt. Landsbygdens styrka är när alla går samman och gör saker ihop. Det pratas mycket om högre utbildning på landsbygden, och det är viktigt, men skruv och plank kan vara nog så viktigt för att få igång en process i ett samhälle. Hon menar att närheten till makten också är den lilla kommunens fördel och att det bidrog till framgången. Bland annat bytte kommunen till sig skog som teaterföreningen fick långtidsarrendera. Och framgång har det blivit. 6000 besökare för två år sedan, 13 000 förra året… Framtiden då? Jo, målet för upplevelseparken Trolska är 25 000 besökare – och för den en gång så lilla flickan Helena att som i sagan leva lyckliga i alla sina dagar.

Från RUP till RUS Gävleborgs första regionala utvecklingsprogram Möjligheter nära dig har sedan 2009 varit vägledande för det regionala tillväxtarbetet. Programmet ska nu ersättas av en ny regional utvecklingsstrategi, Nya möjligheter.

I samband med arbetet med Möjligheter nära dig, har och förbättringsförslag som inkom under Regionfullmäktige antagit en vision för hållbar regional remissperioden har tagits tillvara i den slutliga utveckling och tillväxt. Vision 2020 gäller sålunda även processen och bidragit till färdigställandet av för arbetet med Nya möjligheter. Uppdraget från den Nya möjligheter- regional utvecklingsstrategi för politiska ledningen har uttryckligen varit en prioriterad Gävleborg 2013-2020. utvecklingsstrategi med tydligt fokus. Det innebär en annan utgångspunkt jämfört med Möjligheter nära dig som innehöll ett stort antal prioriterade aktiviteter vilket i sin tur exkluderade allt som inte fanns nämnt. Det gav effekten av aktivitetsstyrning på en detaljerad nivå. Nya möjligheter innehåller inga konkreta aktiviteter. Däremot visar den på ett antal målområden och drivkrafter som ska fungera vägledande och styrande och därmed medverka till att vi når visionen. Den talar också om att vi alltid ska pröva alla ställningstaganden och beslut genom konsekvensanalyser ur olika hållbarhetsperspektiv. Tanken är att det förhållningssättet ska bidra till en positiv social och miljömässig omställning. Framtagandet av Nya möjligheter har skett i dialog med ett stort antal regionala och lokala aktörer vid ett flertal dialogseminarier. Deltagarna har bidragit med kunskaper och erfarenheter vilka delvis ligger till grund för den analys av utmaningar och möjligheter som här beskrivs som nödvändiga för det regionala utvecklingsarbetet. Där har diskuterats vilka områden som anses som avgörande för utvecklingen i Gävleborg, vilka prioriteringar som bör göras samt vilka insatser som behövs. Resultatet från seminarierna har därmed utgjort grunden för strategin. De synpunkter 10

Möj ligh et

Reg iona lt utv eckli ngsp r

hete r

nära dig

cklin gspr ogra m2 0 09

-201 3 Gä vleb org

» Nya möjligheter innehåller inga konkreta aktiviteter. Däremot visar den på ett antal målområden och drivkrafter som ska fungera vägledande och styrande och därmed medverka till att vi når visionen.

RUS i ett sammanhang Samhällsutveckling är en ständigt pågående process som formas utifrån beslut fattade av olika aktörer; offentliga, privata och enskilda, från EU till lokal nivå. Det regionala utvecklingsarbetet bedrivs därmed utifrån ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Vår regionala utvecklingsstrategi tar sin utgångspunkt i det lokala och speglar den regionala särarten, men flätar samman de mål och inriktningar som är uppsatta på nationell och EU-nivå. Vissa mål och inriktningar löper som en röd tråd genom samtliga nivåer. Den regionala utvecklingsstrategin samordnas med de nationella målen för utvecklingspolitiken och kopplas till EU:s övergripande strategi för utveckling och tillväxt, EU2020-strategin. Den regionala utvecklingsstrategin blir därmed den regionala länken mellan den lokala nivån och den nationella samt för EUnivåns mål och strategier. Sambanden illustreras i figur 1.

Figur 1: Nya möjligheter i ett lokalt, regionalt, nationellt och europeiskt sammanhang. 12

Det europeiska perspektivet EU:s sammanhållningspolitik för sysselsättning och tillväxt har som mål att bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom hela EU och syftar till att minska regionala skillnader. Europa 2020-strategin, smart och hållbar tillväxt för alla, är EU:s tillväxtoch utvecklingsstrategi för hög sysselsättning, koldioxidsnål ekonomi, produktivitet och social sammanhållning. Europa 2020 bygger på tre prioriteringar som alla ska förstärka varandra:

» Smart tillväxt: Effektivare

» Europa 2020-strategin,

smart och hållbar tillväxt för alla, är EU:s tillväxt- och utvecklingsstrategi för hög sysselsättning, koldioxidsnål ekonomi, produktivitet och social sammanhållning.

investeringar i utbildning, forskning och innovation.

» Hållbar tillväxt: Övergång till

en koldioxidsnål ekonomi och ett konkurrenskraftigt näringsliv

» Tillväxt för alla: Inkluderande,

genom tydliga satsningar på nya jobb och fattigdomsminskning.

Strategin är inriktad på fem överordnade mål för: sysselsättning, forskning, utbildning, fattigdomsminskning, klimat och energi. Strategins främsta instrument är sammanhållningspolitiken och strukturfonderna. På den regionala nivån spelar dessa instrument också en mycket viktig roll där Nya möjligheter delvis ska ligga till grund för fördelning av medel från de regionala strukturfondsprogrammen.

Det nationella perspektivet Varje år tar varje medlemsstat i EU fram ett nationellt reformprogram som redogör för genomförandet av Europa 2020-strategin i den nationella politiken. Utifrån de mål som slagits fast av EU för att stärka sammanhållningspolitiken prioriterar regeringen ett antal egna mål i detta program. Varje medlemsland ska ta fram en Partnerskapsöverenskommelse (PÖ) med EU-kommissionen. Denna överenskommelse är en del i ett gemensamt strategiskt ramverk för strukturfonderna och blir därmed styrande för hur varje nation kan ta del av dessa.

Det regionala och lokala perspektivet Den regionala utvecklingsstrategin, Nya möjligheter, är kopplad till den nationella och europeiska nivån och utgör ett paraply över regionala och lokala planer samt program. Den regionala och lokala strukturen av planer och program kan beskrivas utifrån tre nivåer; Strategi, Program och Aktivitet. På strateginivå konkretiserar Nya möjligheter visionen genom att fokusera på målområden vilka visar vad som är prioriterat för den regionala utvecklingen och vilka inriktningar som därmed är prioriterade. Det innehåller dock inga fördjupningar eller specifika åtgärder. De regionala programmen beskriver konkreta åtgärder och ansvariga aktörer d v s hur strategin ska genomföras. Programmen innehåller egna mål och indikatorer vilka är kopplade till mål i Nya möjligheter. Programmen kommer att vara under kontinuerlig förändring genom att åtgärder genomförs och nya kommer till. På aktivitetsnivån finns projekt och verksamheter som genomför insatser under kortare eller längre tid. Sammanfattningsvis kan detta beskrivas som att projekt och verksamheter utför aktiviteter och insatser för att tillsammans uppfylla programmens åtgärder. Programmen i sin tur ska leda till förverkligandet av strategi och vision.

Namn: Ola Liljedahl Ålder: 49 Familj: Fru och tre barn Bor: Strömsbro, Gävle Gör: Frilansskribent med eget företag och många internationella uppdrag

Gävle-Stockholm 1-0 En fotograf och jag kom hem från reportageresa i Afrika. Lång flygtur. Lite sömn. Småirriterade på allt och alla gick jag till tåget och han till bilen. Han bor i Stockholm någonstans söder om Söder, vilket naturligtvis fick honom att säga det alla som bor där ofta säger på Arlanda: - Stackars dig som ska ända till Gävle nu! Hemma igen drack jag kaffe och kom på en sak jag måste säga till fotografen och ringde honom. Jag slogs av att han inte verkade lyssna utan i stället småchockad sa: - Var är du nu? - Hemma. - Å fan! - Du då? - I bilkö på Essingeleden. Typ en kvart kvar hem. Om det rullar på. För trettio år sedan, efter gymnasiet i Ljusdal, ska jag villigt erkänna att mitt favoritresemål var ”bort”. I arton år hade jag och många andra längtat just bort, ut, i väg. Via Stockholm och New York öppnade jag en dag en lägenhetsdörr i Gävle. Tillfälligt tillbaka i länet, hävdade jag. Nu har det gått tjugo år. En kompis konstaterade en gång att Los var den mest centrala platsen på jorden. För honom. För hans liv. Vi andra skrattade lite lätt. Jag menar, hallå, Los! Centralt! Idag inser jag att han hade rätt. Allt beror på vilket perspektiv man har. Bor man i Gävleborg är Gävleborg centralt. Punkt. Som frilansande skribent med uppdrag över hela världen kan jag egentligen sitta var som helst och skriva, men närhet till flygplats är viktigt. Nästan lika viktigt som närhet till Brynäs hemmamatcher i ishockey. Länge intalade jag både mig själv och andra att jag liksom hamnat i Gävle. Men efter tjugo år med tre barn som växt upp i stan inser jag att man nog måste kalla det ett val. Precis som Los för Losmannen. När jag jämför med min fotografkompis dessutom ett smart val. Hur var det nu han sa? ”I bilkö på Essingeleden. Typ en kvart kvar hem. Om det rullar på.” Jag hällde upp en påtår, fingrade på biljetten till kvällens Brynäsmatch och tänkte i mitt stilla sinne: Gävle-Stockholm 1-0. 15

Strategi Vår strategi är att med utgångspunkt i socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling arbeta för visionen genom målområdena Stärkta individer, Smart samverkan, Tillgängliga miljöer. Infrastruktur och kompetens är drivkrafterna, motorerna, för att uppnå målen. Arbetslivet, bestående av både offentlig sektor och näringsliv, måste vara konkurrenskraftigt och behöver stöd av en väl fungerande infrastruktur som möjliggör flöden av personer, varor och tjänster. Dessutom behövs tillskott av människor med kunskap och kompetens för att regionen ska kunna utvecklas, växa och bli dynamisk. Vi vill få människor i Gävleborg att se och använda den potential, vilja och kraft som finns för deras möjlighet till självförverkligande. Med det ökar toleransen för olikheter och skapar en bild av Gävleborg där mångfald och öppenhet frodas. Det tror vi bidrar till att fler lockas till att leva och verka i Gävleborg. Figur 2 visar strategin i sitt sammanhang.

Figur 2: En smart omställning för hållbar utveckling. Strategi för Nya möjligheter är att stärka målområdena: Stärkta individer, Smart samverkan och Tillgängliga miljöer genom att utgå från de olika perspektiven i hållbar utveckling och fokusera på drivkrafterna infrastruktur och kompetens. 16

» VISION 2020

Människor ser möjligheter I Gävleborg har människor möjligheter att leva och bo på sina egna och naturens villkor. Här kan vi lära och växa, kunskapen finns runt hörnet. Kultur, mångfald och öppenhet vidgar våra vyer. Nytänkande ger möjligheter I Gävleborg finns innovativa miljöer, där uppfinningsrikedom och entreprenörskap kan frodas. Det ger oss försprång i både företag och offentlig sektor och skapar nya möjligheter att ligga i framkant. Ledarskap och samverkan skapar möjligheter I Gävleborg gör vi det möjligt. Vi hittar kreativa lösningar och löser problem i samverkan. Ett resultatinriktat och prestigelöst ledarskap förenar Gävleborg och formar ett hållbart samhälle. 17

Vi ser människan som utgångspunkten i all hållbar regional utveckling. Vision 2020 tar sin utgångspunkt i människan och hennes förmåga att skapa möjligheter för sig själv och andra. Visionen konkretiseras ytterligare genom att brytas ner i tre olika målområden och beskrivningen av dessa.

Övergripande mål

Det övergripande målet för Nya möjligheter är: - Nya möjligheter för människors självförverkligande och aktiva bidrag till samhällsutvecklingen. Målet handlar om människan och dess betydelse för Gävleborgs utveckling. Regionen måste vara inkluderande i bemärkelsen att olika människors behov,

villkor och förutsättningar tas tillvara. Olikheter kan skapa goda förutsättningar för att människor ska se och skapa nya möjligheter. Nytänkande, förändring och lärande växer fram ur det olikartade, när olika perspektiv möts och bryts mot varandra. Det är i den skärningspunkten som kreativitet, entreprenörskap och innovation frodas. Gävleborg spelar, i detta sammanhang, rollen av en öppen och tillåtande arena.

Målområden För att ytterligare bryta ned och förtydliga visionen har vi formulerat tre målområden: Stärkta individer, Smart samverkan, Tillgängliga miljöer. Målområdena ska inte ses som isolerade, 18

utan snarare ömsesidigt beroende av varandra. Målområdena är inte direkt mätbara, utan snarare en beskriven målbild över vad vi vill åstadkomma i ett längre tidsperspektiv, dvs i vilken riktning utvecklingen ska ske. Det ska alltså inte förväxlas med SMARTA (specifika, mätbara, accepterade, realistiska, tidssatta) mål. Utvecklingen ska mätas med indikatorer, vilka ska vara kvalitetssäkrade ur ett hållbarhetsperspektiv.

» Det övergripande målet för Nya möjligheter är:

- Nya möjligheter för människors självförverkligande och aktiva bidrag till samhällsutvecklingen. Målet handlar om människan och dess betydelse för Gävleborgs utveckling. Regionen måste vara inkluderande i bemärkelsen att olika människors behov, villkor och förutsättningar tas tillvara.

Hållbar utveckling Utgångspunkten för det regionala utvecklingsarbetet är att utvecklingen ska vara hållbar. Hållbar utveckling är ett komplext begrepp som kan definieras på olika sätt. Hållbar utveckling ska, enligt vårt synsätt, ses som ett förhållningssätt snarare än ett tillstånd eller absolut svar. Vår definition av hållbar utveckling tar sin utgångspunkt i tre perspektiv; social, miljömässig samt ekonomisk och utgör tillsammans grundförutsättningar för det regionala utvecklingsarbetet.

resursanvändning krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet i ekosystemen för vår egen och kommande generationer. Det ekonomiska perspektivet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Genom att rätt investeringar för utveckling genomförs resurseffektivt, säkerställs de resultat och effekter som är syftet med långsiktig ekonomisk hållbarhet. Det förutsätter förmåga till smart samverkan och innovativ användning av resurser. De tre perspektiven stödjer varandra ömsesidigt och är varandras förutsättningar. Det finns därmed ingen överordning eller tydlig gräns mellan dem. Sambanden mellan perspektiven är komplexa, men kan beskrivas som att miljön utgör en ram för de andra perspektiven. Ekonomin blir då ett medel för hur det sociala målet om det goda livet ska uppnås inom den miljömässiga ramen, se figur 3.

Det sociala perspektivet handlar om de långsiktiga möjligheterna för alla människor att leva det goda livet i ett samhälle. Kvinnors och mäns, flickors och pojkars identiteter, erfarenheter, möjligheter och villkor skapas och återskapas utifrån medvetna och omedvetna strukturer i samhället. För att förstå hur människors förutsättningar ser ut krävs kunskaper om hur olika faktorer samverkar med varandra och är föränderliga över tid och rum. Faktorer som ålder, etnicitet och klass är exempel på sådana förutsättningar där variabeln kön har påverkan inom respektive faktor. Det miljömässiga perspektivet handlar om den miljö människan lever i och är i samspel med. Miljömässig hållbarhet innebär att långsiktigt bevara ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de ”klarar av”. Omställning för en effektivare

Figur 3: Sambanden mellan hållbarhetsperspektiven där det sociala perspektivet är målet och ekonomin medlet. Dessa verkar inom ramen för det miljömässiga perspektivet. 20

För att åstadkomma hållbar utveckling krävs ett integrerat synsätt där olika perspektiv smälter samman till ny kunskap och nya insikter. I denna bemärkelse innebär hållbar utveckling förändring, att skapa en ny helhetssyn där omställning krävs. Genom att sätta större fokus på de miljömässiga och sociala frågorna kommer de ekonomiska styrmedlen att behöva prioriteras på ett nytt sätt. En förutsättning för hållbar utveckling är därmed att både vilja och möjligheter till förändring finns.

individer, Smart samverkan och Tillgängliga miljöer måste vi alltid pröva eventuella insatser mot de fakta vi har kring sociala, miljömässiga och ekonomiska faktorer.

Smart förhållningssätt För att stärka människors möjligheter till utveckling på ett långsiktigt och hållbart sätt, vill vi arbeta med ett smart förhållningssätt. Det innebär att en bredd av näringar, verksamheter och kompetenser lägger fokus på mål och vision för Nya möjligheter. Ur bredden av verksamheter och näringar kan det specifika blomstra och bidra till måluppfyllelse. Ett smart förhållningssätt sker öppet och i en miljö som tillåter nytänkande och innovativa idéer. Det förutsätter en samverkan som ger tillgång till resurser som enskilda organisationer inte ensamma kan mobilisera och skapar förutsättningar för långsiktiga relationer och hållbara lösningar.

Drivkrafter När vi pratar om drivkrafter eller motorer i detta sammanhang menar vi förutsättningar som kan bidra till samhällsförändring. Det innebär att drivkrafterna ska ses på strukturell nivå, inte förväxlas med individuella drivkrafter. Vi tror att de drivkrafter som är av störst betydelse för Gävleborgs utveckling är infrastruktur och kompetens. De är viktiga motorer för en regional utveckling som möjliggör människors möjligheter till självförverkligande och aktivt deltagande i samhällsutvecklingen. För att nå målet måste drivkrafterna stimulera till utveckling på ett hållbart sätt. När vi jobbar mot målen om Stärkta 21

Målområde: Stärkta individer Målområdet Stärkta individer handlar om att kvinnor, män, flickor och pojkar har förmåga, vilja och möjlighet att omsätta kunskap till handling och vara aktiva medskapare av Gävleborg. Medskapandet handlar om inflytande över sin personliga situation samt delaktighet i samhällsutvecklingen. Upplevelser och möten, personliga och virtuella är något som berikar vår vardag. Att möta nya människor och besöka nya platser ökar förståelsen för olika människors behov och villkor. En väl fungerande infrastruktur skapar möjlighet att fritt, effektivt och hållbart ge människor förutsättningar till stimulerande upplevelser. Genom mänskliga möten och nya insikter utvecklas vi som människor och därigenom förändras även de strukturer som vi befinner oss i. Människor som präglas av öppenhet, respekt, tid att lyssna, vilja att lära samt strävan att förstå ger förmåga och kraft till handling. Genom att tillsammans skapa inkluderande, kreativa och tillåtande miljöer för alla som bor, vistas och verkar i regionen bidrar vi till att alla människor känner sig motiverade att sträva efter den utvecklingsnivå som ger förutsättningar att nå sin egen fulla potential. Därigenom motverkas utanförskap och de sociala risker det medför. Kunskap och kompetens, både teoretisk och praktisk, är viktigt för människors självförverkligande och utveckling. Utbildning kan väcka nyfikenhet och upptäckarlusta som berikar människan genom hela livet. Med en högre utbildningsnivå kommer generellt andra positiva effekter som högre livskvalitet, större miljömedvetenhet och förbättrad hälsa. I första hand är detta positiva effekter för den enskilda människan men också positiva konsekvenser för samhället i stort. En höjd utbildningsnivå och fler med formella kunskaper stärker förmågan att driva utveckling och innovation i såväl näringsliv, offentlig sektor som samhällslivet i övrigt. Fler människor med högre utbildningsnivå leder till att Gävleborg generellt får en bredare kompetens. Förmågan, viljan och möjligheten att skapa och möta nya utmaningar kommer därmed att öka. Kunskapsresan behöver aldrig ta slut. Möjligheten till ett livslångt lärande ska finnas i både stad och på landsbygd. Med en höjd kompetens hos individerna ökar förutsättningarna för omställning till en 22

hållbar utveckling. Att fler tar del av digitalisering och att kompetensen säkerställs inom exempelvis miljö- och energiområdet medför en högre beredskap att möta klimatförändringar och därmed ökar konkurrenskraften hos arbetslivets aktörer. Med större kunskaper om och förståelse för olika människors behov, villkor och förutsättningar ökar sannolikt även acceptansen för olikheter. Detta kan också bidra till att stärka den egna identiteten.

för vilja och möjlighet att ta till sig formell utbildning och omsätta kunskap till handling. Entreprenörskap är i denna bemärkelse en förutsättning för ett livslångt lärande. För att stärka individers kapacitet till kreativitet, innovation och entreprenörskap på sina egna villkor behöver stödsystem utvecklas utifrån deras olika behov.

Kompetens och livslångt lärande

Genom fler Stärkta individer kan en förändring av strukturerna skapas vilket i sin tur kan leda till värdeförändringar där formell kunskap och kompetens efterfrågas och värderas högt vilket ses som drivkrafter för entreprenörskap och innovation.

Kompetens är en viktig komponent i människors aktiva medskapande. Med kompetens avses formell och icke formell kunskap samt förmågan att omsätta kunskap till handling. Det handlar också om förmåga och vilja att utföra något och skapa mervärde. Förmåga byggs upp av erfarenhet, omdöme, och förståelse. Vilja omfattar bland annat attityd, engagemang, mod och ansvarstagande.

Vägen till Stärkta individer För att åstadkomma Stärkta individer behövs en rad åtgärder och prioriteringar, bland annat inom utbildning och kompetens. Stärkta individer förutsätter utvecklad samverkan och samarbete inom och mellan olika offentliga sektorer för att öka inkludering. Det finns ett behov av utvecklad infrastruktur, för att skapa möjligheter till rörlighet och nya mötesplatser.

Kunskap och kompetens är därför avgörande komponenter för att driva utveckling och innovation mot morgondagens arbetsliv. En höjd utbildningsnivå och ett större antal med formella kunskaper stärker vår förmåga och bidrar till breddad kompetens att driva utveckling och innovation i såväl näringsliv och offentlig sektor som samhällslivet i övrigt.

Entreprenörskap Stimuleringen av ett entreprenöriellt förhållningssätt bidrar till ett aktivt medskapande, där individen kan påverka både sin egen situation och samhällets utveckling. Vi ser entreprenörskap som en dynamisk och social process där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och omformar idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang.

För att öka konkurrenskraften i regionen krävs möjlighet till systematisk kompetensutveckling för alla människor genom hela livet. Utgångspunkten i Gävleborg är att varje nivå i de olika utbildningssystemen ska stimulera flickor, pojkar, kvinnor och män till nya kunskaper och kompetenser. Utbildningssystemen genomsyras av ett entreprenöriellt förhållningssätt, där människor stärks i sin förmåga att se och ta tillvara sina egna möjligheter.

Entreprenörskap har sin utgångspunkt hos enskilda personer och kan ta sig olika uttryck, men individerna i sig är den drivande kraften till att entreprenörskapet existerar. Förmågan till drivkraft, initiativ, reflektion, kunskapssökande, innovation och engagemang är avgörande

Det är viktigt med en hållbar skola som är dynamisk i förhållande till samhällsförändringar, där fler slutför sina studier med godkända resultat och går vidare till högre utbildning. Att stärka barn och ungas självkänsla, självförtroende och självtillit är viktiga delar för att 24

nå detta. Det lägger grunden för att höja den generella utbildningsnivån i Gävleborg. Basen i utbildningssystemet är förskola, grundskola och gymnasieskola där kvalitetsutveckling bidrar till en kompetenshöjning i regionen.

arbetsliv som samhälle nytta av viktiga kunskaper. Arbetet med validering bör därför utvecklas.

Tillgänglighet Tillgänglighet till utbildning och kompetensutveckling är en viktig faktor för ökad formell kunskap hos människor. Det kan vara av särskilt stor vikt för Gävleborg att öka möjligheterna till studier, inte minst på distans, med tanke på regionens låga utbildningstradition. Närhet och samverkan med andra högskolor och universitet behöver utvecklas.

En regionalt förankrad högskola, med konkurrenskraftig forskning och utbildning, har en central roll för att höja utbildningsnivån i regionen. Samverkan med högskolor och universitet även utanför Gävleborg bidrar också till att stärka konkurrenskraften och kompetensen inom länet. Högskolors och universitets attraktionskraft hänger samman med förmågan att följa omvärldens krav på aktualitet, kvalitet, delaktighet och höjd för att såväl rekrytera kompetent personal och studenter samt skapa goda relationer med näringslivet och det offentliga samhället. Den som väljer en akademisk karriär måste känna att utvecklingsmöjligheterna är stora och utmanande i alla delar av Gävleborg.

Genom förbättrade infrastrukturella åtgärder, både transportinfrastruktur och IT-infrastruktur, ökar tillgängligheten till ett bredare utbud av högre utbildning och annan kompetensutveckling. Nya möjligheter till kommunikation ökar självständigheten och delaktigheten för människor i samhället. Möjligheten att ta del av utbildningsutbud över hela världen öppnar sig.

Det livslånga lärandet kan ske i samspel med utbildningsanordnare och andra aktörer i arbetslivet. Folkhögskolor, yrkeshögskolor och andra utbildningsanordnare bidrar också till att höja utbildningsnivån och förbättra kompetensförsörjningen. De är tillsammans med andra aktörer viktiga när omställningar krävs när såväl individuella som arbetslivets behov förändras. Arbetslivet bör i högre grad stimuleras till att prioritera kompetensfrågor och aktivt arbeta med strategisk kompetensplanering. Det leder i sin tur till att synliggöra formell kompetens och hur detta kan leda till fler utvecklingsmöjligheter. För att få en snabbare utveckling krävs att arbetslivets aktörer arbetar med kompetensutveckling och rekrytering av kvalificerade medarbetare i större omfattning. Validering är ett redskap för livslångt lärande. Genom att validera kompetens stärks individer och därmed får såväl 25

Gymnasietrött blev forskare För tolv år sedan satte sig Åsa Lang, då 32 år, på skolbänken och började repetera sjuans matte utan en tanke att hon idag skulle doktorera i företagsekonomi… Som ett levande exempel på att det aldrig är för sent att studera tar hon emot i forskarkorridoren på CFL, Centrum för flexibelt lärande, i Söderhamn. - Jag hade bland annat arbetat som hotellchef, men när jag skulle ut i arbetslivet efter flera års mammaledighet hade jag kallnat. Jag insåg då att vill jag bestämma över mitt liv och slippa åka in och ut i arbetsmarknadsåtgärder och lågbetalda kvinnoyrken gällde det att utbilda mig, säger hon. Den på gymnasiet så skoltrötta tjejen tog därför tag i sitt studieliv. Visserligen undrade nog en del hur det skulle fungera - som ensamstående med tre små barn och utan akademikerbakgrund - men själv kände hon bara ett enormt kunskapssug. - Jag började repetera in 7:ans, 8:ans och 9:ans matte, läste sedan in gymnasiet på tre terminer och sökte in på Högskolan i Gävle, ekonomprogrammet med en magisterexamen. Jag blev färdig våren 2007 och i januari 2008 började jag doktorera. Nu har hon sökt sig till Högskolan Dalarna eftersom den miljön bättre passar hennes forskning kring detaljhandeln i mindre städer. - Att bo i Söderhamn har varit väldigt bra. Barnen får en trygg uppväxt i ett sådant här samhälle. För mig har därför stöttningen från Söderhamns kommun och CFL varit en förutsättning för hela min resa. De veckor barnen bor hos sin pappa kan jag vara i Dalarna eller var jag behöver vara för min forskning och de veckor de är hos mig sitter jag i forskarkorridoren på CFL. I rummen intill sitter forskare från olika områden; etnologi, specialpedagogik, sociologi, industriell ekonomi, matematik, didaktik, religionshistoria, företagsekonomi… De skriver om olika saker men ger varandra näring – och får även näring av den extremt levande inlärningsmiljö hela CFL med sin stora flora av olika utbildningsformer är.

Namn: Åsa Lang Ålder: 44 Bor: Söderhamn Familj: Två 15-åriga och en 19-årig dotter Gör: Forskar om förutsättningar för företagstillväxt och konkurens inom detaljhandeln, med fokus på små företag utanför stora städer.

Målområde: Smart samverkan Målområde Smart samverkan handlar om hur vi tillsammans bygger broar mellan samhällets aktörer inom offentlighet, näringsliv, forskning, utbildning och civilsamhälle. För att effektivare använda vår kompetens, skapa samordningsvinster och få tillgång till gemensamma resurser stärker Smart samverkan vår konkurrenskraft i förhållande till omvärldens krav och utmaningar. Vi vill med Smart samverkan fokusera på gemensamma möjligheter och utmaningar som kännetecknas av en tillåtande innovativ miljö, där öppenhet, tolerans och reflekterande förhållningssätt stimulerar till nytänkande. Smart samverkan ger tillgång till resurser som enskilda organisationer inte ensamma kan mobilisera, vilket i sin tur skapar långsiktiga relationer och hållbar tillväxt i arbetslivet. Innovationssystemen ska ligga i framkant och möta behoven av utveckling och organisering för framtidens arbetsliv och samhälle. Forskning, utbildning, näringsliv och offentlig sektor ska genom ett innovativt arbete samverka för att nå ny utvecklingshöjd. Gävleborgs konkurrenskraft stärks genom nytänkande och entreprenörskap inom privat och offentlig sektor och följer därmed omvärldens krav på förändring. Genom att ta tillvara olika människors kunskaper och erfarenheter ur ett brett socialt perspektiv stärker vi arbetet med Smart samverkan så att vi kan möta olika globala samhällsutmaningar inom näringsliv och arbetsliv. Ny teknik för förnybar energi och energieffektivisering kan utgöra gröna innovationer som ger oss möjligheter till miljödriven affärsutveckling, vilket skapar sysselsättning och förutsättningar för en smart omställning ur olika synvinklar. Ökad samverkan och innovativa lösningar bidrar till utveckling av den offentliga sektorns utformning och innehåll. Innovationsupphandling skapar förutsättningar till bättre lösningar och möjlighet för nya näringar att delta i offentlig upphandling. Utvecklingen av offentliga verksamheter stärks därmed och kan ge mer effektiv och anpassad service till medborgarna. Innovativa och utvecklade välfärdstjänster skapar socialt hållbara värden för marknad, ekonomi och samhälle. Detta är viktiga konkurrensfördelar för att lyckas attrahera människor och kapital till regionen.

Vägen till Smart samverkan

innovativa miljöer skapas. En utvecklad akademisk närvaro i hela regionen ger nära tillgång till det internationella forskarsamhället. Möten mellan forskning och praktik, där internationella utbyten skapar mervärden, ger innovationssprång inom aktuella utvecklingsområden. Gävleborg kan då skapa attraktiva erbjudanden på en internationell marknad och samtidigt göra regionen attraktiv för investeringar.

För att åstadkomma målen om Smart samverkan har vi ett Smart förhållningssätt. Det uppstår ur en bredd av näringar, verksamheter, kompetenser och handlar om att samverka smart och fokusera utan att prioritera bort. Det kan till exempel innebära att flera näringar/företag och offentliga verksamheter tar beslut att gemensamt fokusera på ett mål eller en utmaning samt se hur man från sin egen näring eller verksamhet bäst kan bidra för att nå målet eller lösa utmaningen. Därför är det viktigt med ett varierat och diversifierat näringsliv som har bred representation inom olika branscher, bra balans mellan olika företagsstorlekar och ett väl utvecklat samarbete med en dynamisk offentlig sektor. Ett smart förhållningssätt är mindre sårbart för samhället och gör oss mer anpassningsbara inför skiftande framtida samhällsutmaningar.

Arbetslivets omställning En fungerande kompetensförsörjning är avgörande för att möta behoven i det befintliga och framtida arbetslivet. Det är en förutsättning för att nya branscher ska kunna växa och för befintliga att kunna utvecklas. För att åstadkomma detta behöver lokala och regionala arenor utvecklas för samverkan mellan utbildningsaktörer och arbetsliv. Det är också nödvändigt med dialog och samarbete kring arbetslivets behov av kompetens i förhållande till utbudet av utbildningar. När företag och offentliga arbetsgivare aktivt söker medarbetare med högre utbildning till attraktiva arbeten skapas en efterfrågan som kan stärka motivationen till en högre utbildning. För att både större och mindre offentliga organisationer ska kunna driva sin verksamhetsutveckling i en önskad riktning behövs samverkanslösningar. Dessa bör vara på en avancerad nivå för att de offentliga organisationerna ska kunna förmå möta allt större krav samtidigt som resurserna inte ökar.

Innovationer Innovationer är nytta skapad ur kunskap av olika människor. För att innovationer skall uppstå krävs motivation, kunskap, kreativitet, engagemang och risktagande från individer med olika bakgrund och erfarenheter inom näringsliv, arbetsliv, akademi och civilsamhälle. Miljöer och verksamheter, som präglas av hög kompetens och mångfald beträffande människors olika erfarenheter, perspektiv, kunskaper och nätverk, är ofta kreativa och innovativa. Men ingen innovation kan uppstå utan kunskap som grund.

Alla former av nyskapande som leder till social, miljömässig och ekonomisk hållbar utveckling ska genom Smart samverkan kunna utveckla sitt entreprenörskap. För att stärka människors olika kapacitet till kreativitet, innovation och entreprenörskap på sina egna villkor behöver stödsystem för näringslivets utveckling vara styrt utifrån efterfrågan och behov. Hela kedjan från den lokala arenan till de stora internationella systemen måste via olika aktörer, som verkar i näringslivsarbetet, innovationssystemet och kompetensförsörjningssystemet, kunna samverka smart. Insatser behövs för att fler aktörer ska se vinsterna med att verka på en gemensam arena.

Vi behöver utveckla miljöer som är gynnsamma för förverkligandet av idéer till tjänster och produkter. Därför är det viktigt att utveckla nätverk, innovationsnoder, kreativa arenor, en regional högskola, starka forsknings- och utbildningsinstitut och klusterinitiativ inom olika branscher och områden. Ett välfungerande innovationssystem skapar korsbefruktning mellan olika delar av samhället och är avgörande för Gävleborgs förmåga till förnyelse i näringsliv och offentlig sektor. Den forskning som bedrivs på Högskolan i Gävle, och samarbetet med andra högskolor, universitet och arbetslivets övriga aktörer, kan både bidra till samhällsutvecklingen och medverka till att 30

Namn: Tage Blomqvist Ålder: 60 Familj: Fru och fyra barn Bor: Björktjära, Bollnäs Gör: Markplanerare på Gävle kommun

En timmes kvalitetstid Tage Blomqvist, 60, kliver av tåget från Bollnäs. Lokaltidningen Ljusnan är läst, sånger inför kören GE-klavens turné till Skottland har gåtts igenom och så slumrade han en kortis så här innan arbetsdagen drar igång. - En timmes kvalitetstid, slår han fast. Hur man ser på den tid det tar att pendla är nämligen ett val. Antingen trummar man med fingrarna och känner stresshormonerna dansa – eller ser man det med Tage Blomqvists ögon som en tidsvinst istället för tidsförlust. Han är född i finska Österbotten, kom som tvååring till Sverige och hamnade i Bollnäs för 25 år sedan via bland annat Borlänge, Östersund, Sundsvall och Stockholm. Efter diverse olika jobb pendlade han en tid till arkitektkontor i Söderhamn innan han i slutet av 90-talet gick planingenjörsprogrammet på Högskolan i Gävle och efter det fick arbete som markförvaltare på Gävle kommun. - Min nuvarande fru är cellopedagog på Kulturskolan i Bollnäs och därför mer knuten till orten. För mig är Bollnäs mer en bas. En bas som passar en tenor, skulle man kunna säga. - Körsången är viktig för mig och kulturlivet generellt är fantastiskt bra i Bollnäs. Det bidrar verkligen till att hålla liv i orten. Titta bara på uppslutningen när Hanna Hedlunds kör vann Körslaget i TV 4! Han har tre tåg att välja mellan på morgonen och tre hem efter jobbet. En timme tar varje resa och, möjligen, skulle han önska sig lite bättre synkning mellan tåg och lokalbussen. - Fast flera gånger har X-trafik tagit kontakt med chauffören som väntat in tåget, säger han. Den här dagen blir det tåget som lämnar Gävle 17.10 och är framme 18.12. - Ännu en timme reflektionstid, återhämtningstid, omställningstid. Vad man än kallar det är det en timme jag aldrig skulle ta mig annars, konstaterar han.

Målområde: Tillgängliga miljöer Målområde Tillgängliga miljöer handlar om möjligheten att ta del av arbete, studier, fritid, välfärd och service i alla delar av Gävleborg. Infrastrukturen ska vara ett medel för att nå nya marknader, utbildning, fritid och arbete. Den ska stärka flödet av personer, varor, idéer och tjänster på ett hållbart sätt. Ökad tillgänglighet förbättrar möjligheterna att kombinera arbete och studier med en aktiv fritid och boendemiljö som motsvarar människors olika önskemål och behov. Genom att tillgängliggöra attraktiva miljöer, för bland annat rekreation, natur- och kulturupplevelser, stärks och utvecklas regionens attraktionskraft och därigenom lockas såväl besökare som invånare och etableringar hit. Städerna spelar en avgörande roll för drivkrafterna i ekonomin, som mötesplats för kreativitet och innovationer och som servicecentrum för omgivande områden. Pendling till arbete, studier och fritid ska vara möjligt för alla. Kollektivtrafikresande ska vara det attraktiva alternativet både i stad och på landsbygden. Det innebär att kollektivtrafiken skall vara anpassad efter olika människors villkor, behov och förutsättningar. Rörlighet skapar dynamik genom att människor möts inom och utanför regionens gränser. Rörligheten möter arbetslivets behov av ökad tillgång till välutbildad arbetskraft och kan därmed bidra till ett breddat och utvecklat arbetsliv. Infrastrukturen ska utformas på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. Rörlighet får inte ske på miljöns bekostnad. Därför behövs en utveckling av hållbara transporter. En förbättrad IT-infrastruktur bidrar även den till en utveckling i hållbar riktning. Möjligheten att utnyttja digitaliseringens fulla potential är nödvändig för den framtida utvecklingen. I Gävleborg tar både offentlig sektor och näringsliv del, och drar nytta av, de möjligheter som det digitala samhället skapar. De infrastrukturella förutsättningarna för detta ska finnas både i stad och på landsbygd. Gävleborgs infrastruktur utgör en länk i ett sammanhållet nationellt och internationellt transportsystem. Det ska möta omvärldens krav på effektivitet, punktlighet och framkomlighet. För en god regional utveckling måste gods och persontransporter utnyttja systemet i samspel med varandra. 34

Det korta avståndet till Arlanda innebär att Gävleborg är nära den internationella marknaden. Samverkan mellan olika transportslag behöver öka för högre effektivitet samt för att möta kraven på ett hållbart transportsystem.

Vägen till Tillgängliga miljöer Transporter I takt med utvecklingen mot ett alltmer kunskapsintensivt arbetsliv ökar behovet av persontransporter. Gävleborg har därmed ett omfattande behov av såväl gods- som persontransporter. För att stärka möjligheten till pendling till arbete, studier och en aktiv fritid, är det viktigt att lösa rådande brister i de stråk som idag och i framtiden bedöms ha stora pendlingsströmmar. Det rör sig om åtgärder för ökad standard, kapacitet, framkomlighet, tillförlitlighet, säkerhet och turtäthet. De olika stråkens kopplingar behöver utvecklas så att de kan komplettera och stärka varandra.

För att nå en förbättrad tillgänglighet till arbete, studier och en aktiv fritid behöver kollektivtrafiken fortsätta att utvecklas för ökad effektivitet och kundanpassning. Den regionala och interregionala tågtrafiken har mycket stor betydelse för möjligheten att pendla till studier och arbete. Det är viktigt med fungerande kopplingar mellan olika trafikslag som cykel, bil och kollektivtrafik. Det bidrar till ett mer hållbart transportsystem ur ett socialt och miljömässigt perspektiv.

Transportökningar, stegrande transportkostnader och transporternas negativa effekter på klimatet ökar kraven på ett effektivare och mer miljövänligt transportsystem. Detta ställer krav på en utbyggd infrastruktur på järnväg samt ökad samverkan mellan olika transportslag. De geografiska förutsättningarna för effektiva omlastningspunkter i Gävleborg är goda med flera järnvägsstråk, nationella och regionala vägstråk, en stor samt flera kompletterande hamnar.

IT-infrastrukturen ska utvecklas så att den svarar upp mot de krav som ställs av människor som lever, verkar eller vill etablera sig i regionen. En sådan utveckling kräver en ITinfrastruktur med hög kapacitet för en effektiv överföring av digitala tjänster. Med digitala tjänster menas både tjänster för privat användning och för arbetslivets behov. Bredband och tjänster för att kunna mötas interaktivt är en förutsättning 36

för utvecklingen av resfria möten. Den snabba digitala utvecklingen har inneburit ett ständigt ökande behov av kapacitet i IT-infrastrukturen. Fibernäten är idag en förutsättning för att bredbandstekniken ska kunna nyttjas fullt ut och den fiberbaserade infrastrukturen är en grundförutsättning för att även den trådlösa användningen ska fungera och ha möjlighet att utvecklas.

Den kommunala samhällsplaneringen kan genom översikts-, detalj- och bostadsförsörjningsplanering, skapa förutsättningar för socialt och miljömässigt hållbara samhällsstrukturer. Bredbandsutbyggnad och förutsättningar för kollektivtrafiken har möjlighet att förbättras och bör inriktas på detta. All samhällsplanering i Gävleborg bör utgå från ett hållbart synsätt där resurseffektivitet står i centrum.

I Gävleborg finns god kompetens inom IT-området och det skapar möjlighet för utveckling av såväl ITrelaterade verksamheter som för arbetslivet som helhet. Näringslivets användning av bredband och internet ökar konkurrenskraften och produktiviteten genom nya affärsmöjligheter, bättre logistik och större möjlighet till kund- och leverantörskontakter. Internet öppnar även upp för nya typer av affärsmöjligheter, exempelvis e-handel och tjänsteföretag, som kan bedriva sin verksamhet på distans. Den offentliga verksamheten i sin helhet står inför ett omfattande förändringsarbete i syfte att bli enklare, öppnare och effektivare. Utvecklingen inom IT-området erbjuder verktyg för att åstadkomma detta. Tillgång till bredband med hög kvalitet och hastighet förenklar vardagen. Genom bredband och IT skapas möjlighet att på ett nytt, aktivt sätt, engagera sig och ta del av och bidra till samhällsdebatten. Därför är insatser som stimulerar användning av bredband angeläget.

Samhällsbyggande Ansvaret för ett tillgängligt samhälle som utvecklas i en hållbar riktning ligger på nationell, regional och kommunal nivå. På nationell nivå byggs förutsättningar för den regionala och lokala samhällsplaneringen i form av lagstiftning och prioritering av statliga medel för infrastrukturutbyggnad. I det regionala utvecklingsarbetet är det angeläget att följa, och i viss mån även påverka, de nationella spelreglerna. Det regionala ansvaret omfattar prioritering av regional transportinfrastruktur samt stöd och utveckling inom regionens IT-infrastruktur. 37

Namn: Bahareh ”Bea” ForoughiHedenberg Ålder: 32 Familj: Gift med Johan Hedenberg Bor: Gävle Gör: Driver Gefle Skin Care

Tack alla nej-sägare! I Iran är otroligt många entreprenörer och min släkt är inget undantag. Det kanske ligger i blodet? - Min mamma kom ensam från Iran till Sverige med mig som var 9 år och min syster som var 6 år. Hon har eget företag i Gävle sedan fjorton år tillbaka och mitt företag är nyss fyllda tre år. Bahareh ”Bea” Foroughi-Hedenberg skrattar. Hon gör det lätt och mycket. - Jag läste datavetenskap i Gävle och sedan dataekonomi i Jönköping. Jag skulle ta över världen med Bill Gates. Så var min plan. Men en dag under en promenad insåg jag plötsligt att jag skulle bli hudterapeut istället. Jag, som varit en pojkflicka och aldrig brytt mig om skönhet och inte hade någon som helst erfarenhet av detta, fick bara den idén från ingenstans! Och när Bea får en idé, ja, då genomför hon den. - Jag har det efter min mamma Shahin. Hon är min stora förebild och den starkaste person jag känner. Hinder finns inte för henne. De kliver hon bara över, konstaterar Bea. Idag tackar Bea själv alla nej-sägare som inte trodde på henne. Och de var ganska många, menar hon. Att vara ung kvinna och invandrare var, nja, inget som gjorde att så värst många trodde på hennes idéer. - Men varje nej stärker min drivkraft ännu mer. Så fungerar jag. Hon fick så småningom starta eget-bidrag och utvecklade strategier för att få företaget att blomstra – och för att hjälpa andra. - Jag är ambassadör för kvinnors företagande, jag är med i flera utvecklingsprojekt, är dessutom med i många olika nätverk, jag har suttit i paneldebatter… - Jantelagen finns inte för mig. Jag vet att jag är bra på det jag gör och jag vågar säga att jag vill tjäna pengar. Nu har jag riktigt stora planer för företagets tillväxt och utveckling. Om tio år? - Då har jag ett stort utbildningscenter och kliniker i Stockholm, Umeå och Göteborg, samarbete med landstinget, filialer i Norge, Danmark och Finland samt stort internationellt samarbete, slår hon fast. Bara så ni vet.

Hållbart genomförande Vid genomförandet av strategin är samverkan och samhandling central. Det gäller att få alla att gå åt samma håll. Som aktörer i genomförandet måste vi våga bryta gamla mönster, prova nya arbetssätt och hitta nya partners från sammahang där vi inte alltid tidigare sökt samarbete. All samverkan innebär rörlighet i såväl tanke som rum. Det gäller lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Genom att lära av varandra ökar vi kvaliteten i vårt gemensamma utvecklingsarbete. Mervärde av samarbete ska övervägas i alla utvecklingsprojekt.

beslut, behöver vi utveckla metoder och modeller för att göra konsekvensanalyser ur de olika hållbarhetsperspektiven, socialkonsekvensbeskrivningar och miljökonsekvensbeskrivningar. Det kräver kunskap och kompetens på strategisk nivå. Inom Gävleborg finns såväl erfarenhet som kunskap kring stödinsatser för integrering av jämställdhetsperspektivet. För ett hållbart genomförande av den regionala utvecklingsstrategin behöver arbetet utvecklas och breddas till att omfatta ytterligare hållbarhetsperspektiv.

Hållbar utveckling ur ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv är utgångspunkt för den regionala utvecklingen och utgör därmed grund för arbetet. Arbetet med hållbar utveckling ska därmed också utgöra ett integrerat, strukturerat perspektivtänkande, så kallad hållbarhetsintegrering. Det bidrar till en bättre styrning och ger större förutsättningar att närma oss mål och vision.

Genus/Jämställdhet: Jämställdhet innebär att

kvinnor och män, flickor och pojkar ska få tillgång till våra gemensamma resurser och ha möjlighet att påverka skapandet av Gävleborg utifrån sina olika villkor och behov. Det handlar om makt att påverka både samhället i stort och sina egna liv samt att kunna försörja sig på sin inkomst hela livet ut. Oavsett ålder, etnicitet, funktionsnedsättning, sexualitet osv har kvinnor och män, flickor och pojkar generellt olika förutsättningar och möjligheter. Därför är det avgörande att alltid i första hand presentera individbaserade fakta fördelat utifrån kön så att man kan göra en könskonsekvensanalys vilken i sin tur belyser om det finns ett jämställdhetsproblem i relation till en fråga eller inte.

Detta innebär att samhällsbilden behöver brytas ned ur olika hållbarhetsperspektiv. Genom att analysera och problematisera det regionala utvecklingsarbetets påverkan på olika grupper av människor samt miljön vi lever i skapas en helhetsbild över vilka insatser vi behöver göra för att nå förändring. Olika perspektiv måste synliggöras och problematiseras inför såväl beslut som ställningstagande genom ett systematiskt, kunskapsbaserat arbete. Perspektiven kan förvisso analyseras var för sig, men för att nå full förståelse krävs analyser där perspektiven inte är isolerade från varandra. För att kvalitetssäkra hållbarhetsperspektivet i själva genomförandet, och i relation till olika

Ålder: Det är nödvändigt att ta tillvara den erfarenhet,

kunskap och potential som finns hos människan oavsett ålder. Att spegla synen på såväl barn och unga som äldre, 40

som fullvärdiga och kompetenta medborgare handlar om attityder, kunskaper och arbetssätt. Ett åldersperspektiv innebär, inför ett beslut eller en åtgärd, att se vilka konsekvenser detta får för olika ålderskategorier, oavsett kön. Ett åldersperspektiv ska genomsyra alla områden och verksamheter.

Folkhälsa och välfärd: Det

råder ömsesidiga samband mellan hälsa, välfärd och tillväxt. För att göra ett samhälle attraktivt för människor att leva och bo i måste den sociala välfärden vara tillgänglig och hålla en hög, jämn och god kvalitet med jämställda och jämlika villkor i hela Gävleborg. Det förutsätter en social tjänsteutveckling där samverkan för individens behov står i centrum.

Integration och Mångfald: Frågor om integration och mångfald ska vara sektorsövergripande och uppnås genom insatser från olika program och insatsområden. Riktade insatser till personer med utländsk härkomst ska göras utifrån individuella behov och inte som grupp. Målen för integrationspolitiken ska därför uppnås genom generella insatser till hela befolkningen.

Tillgänglighet: Människor med

funktionsnedsättning av olika slag ska ha möjlighet att utifrån sina olika villkor och förutsättningar delta i utbildning och andra utvecklingsinsatser som kan leda till arbete, egen försörjning och möjlighet

att delta i samhällets utveckling. Här liksom inom integrations och mångfaldsområdet ska riktade insatser ges utifrån individuella behov och inte till en hel grupp.

Miljö: Ett aktivt arbete med en smart grön omställning är en förutsättning för Gävleborgs utveckling. Nya idéer, produkter och tjänster samt innovationer inom exempelvis energieffektivisering kan skapa nya affärsmöjligheter, gröna jobb och marknader för miljöteknik.

Ansvariga aktörer Region Gävleborg har statens uppdrag att samordna det regionala tillväxtarbetet, d v s genomföra, samordna och/eller finansiera insatser för att skapa hållbar regional utveckling och tillväxt. Det är inom ramen för detta uppdrag som Region Gävleborg utarbetat den regionala utvecklingsstrategin. Region Gävleborg har även ett övergripande ansvar för genomförandet av Nya möjligheter genom samordning av insatserna i strategin. För att åstadkomma detta krävs samverkan med kommuner och landsting, näringslivet, berörda organisationer, statliga myndigheter och den ideella sektorn. Dessa organisationers regionala utvecklingsarbete ska verka i den riktning som strategin anger. Därmed finns alltså ett gemensamt ansvar för genomförandet. Länsstyrelsen Gävleborg har i uppdrag att samordna de statliga myndigheternas insatser i

det regionala utvecklingsarbetet. På den regionala nivån ska tilldelade resurser för regionala utvecklingsinsatser användas enligt den regionala utvecklingsstrategin. Exempel på sådana tilldelade resurser är regionala projektmedel, landsbygdsprogram och infrastrukturmedel. Resurser för genomförande av Nya möjligheter finns även hos kommuner och landsting. Nya möjligheter är en strategi som syftar till regional utveckling. Arbetet med genomförandet sker på lokal, regional och nationell nivå. För ett framgångsrikt genomförande bör arbetet dessutom ta hänsyn till den internationella dimensionen. En nyckel till framgång är Gävleborgs förmåga att samverka mellan dessa olika nivåer. En region kan beskrivas som både administrativ och funktionell. Inom de administrativa gränserna för Gävleborg samverkar flera aktörer. Statliga regionala myndigheter verkar i regionen som helhet eller i ett större sammanhang tillsammans med angränsande regioner. I Gävleborg finns även ett flertal funktionella regioner såsom bl.a. arbetsmarknadsregioner. Dessa kan innefatta delar av Gävleborg men även sträcka sig in i angränsande administrativa regioner. Samarbeten inom funktionella regioner berikar utvecklingen i alla delar av Gävleborg.

Genomförandeprogram

Genomförandet av Nya möjligheter konkretiseras i en rad genomförandeprogram.

Programmen beskriver hur strategin ska genomföras. Åtgärder och ansvariga aktörer förtydligas. Programmen har en målstruktur med tydlig koppling till den regionala utvecklingsstrategin genom att programmål och indikatorer är kopplade till de mål som återfinns i Nya möjligheter. Alla aktiviteter som planeras och genomförs inom ramen för genomförandeprogrammen måste prövas ur olika hållbarhetsperspektiv innan beslut fattas. Mål och indikatorer ska tas fram ur ett hållbarhetsperspektiv.

Lokalt genomförande

Nya möjligheter är framtagen med ett underifrånperspektiv där lokala förutsättningar och behov har varit styrande i de strategiska valen. Lokala utvecklingsprogram och översiktsplaner har varit viktiga underlag för detta. Genomförandefasen av Nya möjligheter på kommunal nivå blir därmed förverkligandet av de lokala utvecklingsprogrammen och samhällsbyggandet. Exempel på viktiga insatser på lokal nivå är utveckling av skolor, samhällsplanering som gynnar hållbart resande, stöd till näringslivet utifrån lokala förutsättningar, samverkan med andra lokala aktörer samt kompetensutveckling för en hållbar utveckling. Ansvariga för detta arbete är kommunerna.

Uppföljning, utvärdering och lärande Det är nödvändigt att följa upp och utvärdera det regionala utvecklingsarbetet på alla nivåer. Utifrån det kan de förändringar göras som behövs för att ännu bättre styra mot mål och vision. Lärande uppstår inte i ett givet skede, utan sker kontinuerligt. Därför är det också viktigt att samtliga program, insatser, projekt och processer integrerar lärande. Det behövs tid för reflektion och en metod för att samla upp lärandet. Ökad kompetens och nya kunskaper om regional utveckling och regionalt tillväxtarbete är en viktig del i lärandet. Det blir därför angeläget att forskning och akademisk kompetens blir en naturlig och integrerad del i lärandeprocessen. Det är också av stor betydelse att det regionala tillväxtarbetet i större utsträckning bygger på proaktiva utvecklingsinsatser i stället för reaktiva. Lärande av Nya möjligheter sker i en cyklisk process; planering, genomförande, utvärdering och förändring.

Figur 4: Lärandets cykliska process. 44

Planering avser i huvudsak arbetet med att utifrån förändringar, förtydliganden, preciseringar samt nya inriktningar och åtgärder förbereda genomförande av program, insatser och projekt. Utgångspunkten är Nya möjligheter. Program, insatser och projekt ska i högre grad utvecklas och initieras som ett uppdrag utifrån Nya möjligheter för att i större utsträckning fokusera på insatserna och därmed öka måluppfyllelsen. Genomförandet av Nya möjligheter sker framför allt genom olika program och verksamheter i samverkan mellan regionala och lokala aktörer. Projektmedel spelar en betydelsefull roll i genomförandet. De ansvariga aktörerna ska överblicka och samordna insatser och åtgärder. Bra kommunikation är nödvändigt för att alla berörda ska känna förtroende för att arbetet leder till uppsatta mål. Uppföljning och utvärdering ska värdera de insatser och åtgärder som sker i arbetet att nå de uppsatta målen. Arbetet består av att följa upp resultat och effekter samt kritiskt förhålla sig till dem. Med uppföljning menas här en process som integreras i det dagliga arbetet. Utvärdering kräver däremot en distans till det löpande arbetet, att det finns tid för reflektion och att systematiskt samla information. Utvärdering kräver ofta en större överblick än t ex själva projektet. Bra uppföljningar och utvärderingar som visar på resultat och effekter ger legitimitet och erkännande. Förändring innebär att göra riktiga justeringar inför planeringen av nya insatser och åtgärder utifrån uppföljning och utvärdering.

Måluppfyllelse på strateginivå

Uppföljning och utvärdering av Nya möjligheter kommer att ske utifrån tre nivåer: projekt, program och strateginivå. Dessutom kommer Gävleborgs bidrag till uppfyllelsen av EU2020-målen att följas. På projektnivå följs projekten upp och utvärderas utifrån indikatorer och projektmål med utgångspunkt från riktlinjer för projektverksamhet hos respektive finansiär. Uppföljning och utvärdering av programnivån sker utifrån uppsatta indikatorer och kriterier i respektive program. På strateginivå sker uppföljning och utvärdering av Nya möjligheter utifrån indikatorer som i sin tur genomförs varje år. För utvärdering och analys av indikatorerna behövs längre tidsserier, därför utvärderas strategin i slutet av perioden. En djupare analys görs efter halva programperioden. Indikatorerna är valda för att på bästa sätt mäta de uppsatta målområdena om stärkta individer, smart samverkan och tillgängliga miljöer. Målområdena i sin tur bidrar till uppfyllelse av det övergripande målet. Bilaga 1 visar hur respektive indikator avser att mäta de olika målområdena. Villkor och förutsättningar, möjligheter och rättigheter skiljer sig beroende på kön samt etnisk och social härkomst. Därför är det viktigt att det regionala utvecklingsarbetets mål och effekter mäts så att det är möjligt att avläsa skillnader inom och mellan olika grupper av människor. Det blir därmed nödvändigt att redovisa all individbaserad statistik exempelvis utifrån kön.

Måluppfyllelse på EU-nivå EU 2020-strategin är inriktad på fem överordnade mål för sysselsättning, utbildning, social inkludering, klimat och energi samt forskning. Det utvecklingsarbete som sker i Gävleborg bidrar till uppfyllelse av EU:s mål. Hur Gävleborg bidrar till måluppfyllelsen av EU2020strategin ska följas upp genom indikatorerna. Nedan visas en jämförelse av EU:s mål, Sveriges mål samt hur Gävleborg mäter måluppfyllelsen. 46

Mål för EU

Mål för Sverige

Sysselsättning: 75 % av kvinnor och män i åldrarna 20-64 år ska vara sysselsatta.

Sysselsättning: Väl över 80 % av kvinnor och män i åldrarna 20-64 år ska vara sysselsatta.

Sysselsättning: Andel kvinnor resp. män, 20-64 år, i sysselsättning med en tjänstgöringsgrad om minst 80 %.

Utbildning: Antalet elever som i förtid avbryter sin skolgång ska vara mindre än 10 %. Minst 40 % av 30-34-åringarna ska ha eftergymnasial utbildning.

Utbildning: Andelen 18-24-åringar som inte avslutat gymnasiet i förtid ska vara mindre än 10 %. 40-45 % av 30-34-åringarna ska ha minst tvåårig eftergymnasial utbildning.

Utbildning: Andel flickor resp. pojkar i åldrarna 18-24 år med fullföljd gymnasieutbildning. Andel kvinnor resp. män med eftergymnasial utbildning.

Social inkludering: Antalet människor som lever eller riskerar att leva i fattigdom och social utestängning ska ha minskat med minst 20 miljoner.

Social inkludering: Andelen utanför arbetskraften ska vara väl under 14 %.

Social inkludering: Andel kvinnor resp. män, 20-64 år, i sysselsättning med en tjänstgöringsgrad om minst 80 %.

Klimat och energi: Utsläpp av växthusgaser ska minska med 20 % i förhållande till 1990 års nivåer. 20 % av energin ska komma från förnybara energikällor. Energieffektiviteten ska ha ökat med 20 %.

Klimat och energi: Utsläpp av växthusgaser ska minska med 17 % i förhållande till 2005 års nivåer. Utsläppen bör vara 40 % lägre än 1990. 50 % av energin ska komma från förnybara energikällor. Energiintensiteten ska ha minskat med 20 % jämfört med 2008.

Klimat och energi: Andel kollektivtrafikresor av den totala resandevolymen.

Forskning: Investeringarna inom forskning ska uppgå till 3 % av EU:s BNP.

Forskning: Investeringarna inom forskning ska uppgå till 4 % av BNP.

Gävleborg mäter

•

Regionala miljömål:

Utsläppen av växthusga ser i Gävleborg ska år 2020 vara 20 % läg re än medelvärdet för 2007/2008. • Energianvändninge n i Gävleborg ska år 2020 vara 25 % effektiva re än år 2008 • Produk tionen av för nybar energi i länet ska öka med minst 5 000 GW h från år 2008 till år 2020. • Andelen för nybar ene rgi ska vara minst 85 % av den totala energi använd ningen år 2020 • Andelen för nybar ene rgi i transportsek tor n ska år 2020 vara minst 20 %

Victors Victory Wobblers Victor Pege, 18 år från Ljusdal, hade en dag förra sommaren köpt nya fiskedrag. Igen. Har man fiske som sitt stora intresse blir det många sådana inköp. Bokstavligt talat stod han därför där och kastade pengar i sjön. - Jag kom på att jag skulle vilja bli självförsörjande på drag istället för att köpa nya hela tiden, berättar han och beskriver hur han började smida planer: - Jag visste ju hur en wobbler är uppbyggd och bestämde mig för att tillverka egna. Jag tänkte att jag skulle göra mina i trä, för att det skulle bli annorlunda än de jag köper. Han går naturvetenskapligt program på Slottegymnasiet och insåg att hans tankar kunde bli det projektarbete varje elev ska göra. Sagt och gjort. I slutet av september registrerade han sitt företag, Victory Wobbler, och sedan dess har det gått fort. - I början gällde det att få dem att fungera, hitta en form som var min egen och så förstås göra själva målningen. Första wobblern tog tre timmar att göra. Nu är jag nere på en timme och kan göra flera i taget. Farfar hade en gammal snickeriverkstad i Färila så i den har jag hyrt in mig i ett hörn. Ryktet gick, som så ofta i fiskekretsar, och kunder sugna på gädda och gös dök upp. Han fick pris för bästa UF-företag i Ljusdal och vid Ung Företagsamhets länsmässa i Bollnäs blev det storslam med fem priser – bland annat för bästa vara och en biljett till SM på Älvsjömässan. - Det känns som att Ljusdal är en företagarkommun. Det är fullt fokus på det i skolan. Bara i min klass har mer än hälften eget företag och flera andra tog också hem priser i Bollnäs, säger han och förklarar som en sann entreprenör: - Alla mina tankar kretsar kring företaget nu. Vad jag kan göra bättre? Nästa steg? Hur man ska marknadsföra? Och i snitt tillverkar jag nog ungefär två timmar per dag. Han siktar på en civilingenjörsutbildning inom industriell ekonomi och konstaterar: - Efter det här känner jag att företagande är det jag vill hålla på med. 48

Namn: Victor Pege Ålder: 18 Bor: Ljusdal Familj: Flickvän Julia, mamma, pappa, syster och bror. Gör: Går ut gymnasiet och driver företaget Victory Wobbler 49

Bilaga 1: Indikatorer Bilaga 1: Indikatorer Nya möjligheter för människors självförverkligande och aktiva bidrag till samhällsutvecklingen

Stärkta individer

Smart samverkan

Tillgängliga miljöer

Stärkta individer handlar om att kvinnor, män, flickor och pojkar har förmåga, vilja och möjlighet att omsätta kunskap till handling och därmed vara aktiva medskapare av Gävleborg.

Smart samverkan handlar om hur vi tillsammans bygger broar mellan samhällets aktörer inom offentlighet, näringsliv, forskning, utbildning och civilsamhälle.

Tillgängliga miljöer handlar om strukturer som svarar upp mot våra behov av tillgänglighet och som kan stärka flöden av personer, varor, idéer och tjänster på ett hållbart sätt.

Mäts genom (indikatorer):

Andel av befolkningen i sysselsättning 20-64 år - Kvinnor respektive män

Andel som fullföljer gymnasieskolan - Flickor respektive pojkar

Antal startade företag - Kvinnor respektive män

Andel kollektivtrafikresor av den totala resandevolymen -Kvinnor respektive män

Andel med eftergymnasial utbildning - Kvinnor respektive män Disponibel inkomst -Kvinnor respektive män Andel unga med intresse för samhällsfrågor. - Flickor respektive pojkar

Överlevnadsgrad av startade företag efter tre år/sex år - Kvinnor respektive män Andel unga som tror att de har stor möjlighet att föra fram åsikter till de som bestämmer i kommunen - Unga kvinnor respektive unga män

Arbetspendling över kommungräns - Kvinnor respektive män Andel av befolkningen med tillgång till 100 Mbit bredband - Kvinnor respektive män

Indikatorer som används för att mäta strategins målområden och övergripande mål. 50

Bilaga 2: Analys Som bakgrundsmaterial till det regionala utvecklingsprogrammet 2009-2013 Möjligheter nära dig finns beskrivningar av den demografiska utvecklingen liksom en rad andra samhällstendenser i Gävleborg. Detta material är fortfarande aktuellt. Därför innehåller den regionala utvecklingsstrategin, Nya möjligheter, inte någon omfattande nulägesbeskrivning. Nya möjligheter ska ses som en vidareutveckling av Möjligheter nära dig.

Omvärld och miljö Gävleborgs utveckling påverkas av de globala förändringar som sker. De utmaningar som världen står inför får konsekvenser även för oss. Arbetskraft, kapital och företag är mer rörliga och effekterna av förändringar kan vara stora. Gävleborg behöver stärka sin anpassningsförmåga för att möta omvärldens krav på vad en attraktiv region är och därigenom få fler företag att välja att vara kvar, locka nya företag att etablera sig samt få den efterfrågade arbetskraften att se Gävleborg som en bra plats att utvecklas och leva i. Hela världen påverkas idag av klimatförändringar, mark- och vattenföroreningar samt utarmning av biologisk mångfald. Användningen av jordens naturresurser har nu nått

utanför de gränser som kan anses säkra ur ett globalt perspektiv. Vi är på väg mot en värld med kraftigt stigande temperaturer och där förutsättningarna för mänskligt liv avsevärt försämras genom att våra naturmiljöer utarmas. Vi står inför en omställning från ett samhälle som bygger på fossila bränslen, till ett som bygger på det förnybara. Världen, Sverige och Gävleborg står inför stora behov av anpassningar till följd av dessa globala utmaningar. I Gävleborg förbrukas dubbelt så mycket energi per invånare som landet i helhet. Det beror på ett energiintensivt näringsliv. Vår tillgång till skogsråvara bidrar till att andelen förnybar energi är hög, vilket i sin tur bidrar till att våra växthusgasutsläpp dock ligger på rikssnittet. Uttaget av skogsråvara måste ändå ske på ett sätt så att skogarnas biologiska mångfald inte utarmas. Genom att utveckla ett sådant skogsbruk skulle länet kunna bli ledande i Sverige och världen. Stora investeringar i sänkt energiförbrukning, nya energisystem och logistikkedjor kommer att krävas av industritäta regioner som Gävleborg. Offentliga eller privata krav kommer att styra en del av denna process. Men sannolikt är stigande energipriser och risk för försämrad konkurrenskraft de två viktigaste faktorerna som kommer att tvinga fram en omställning. Vinnare blir de industrier och regioner som startar processen tidigt. Särskilt de som 51

samverkar mellan olika samhällsaktörer för att dela på kostnader, kunskap och utvecklingsmöjligheter. Denna utveckling måste ske utan att förutsättningarna för att nå andra miljömål försämras. Klimatutmaningen ställer krav på utsläppsminskningar inom framförallt transporter och logistik men även krav på minskad energianvändning och en hållbar konsumtion. Det ställer också krav på hur vi planerar, bygger och renoverar våra städer. Miljön i Gävleborg är bättre än i många andra regioner, men vi kommer endast att klara några enstaka av de 16 miljömålen fram till år 2020. Gävleborg har utmärkta möjligheter att öka uttaget av biomassa, goda vindförhållanden och goda möjligheter att öka produktionen av solenergi. Vi har ett bra grundvatten och goda förutsättningar att förbättra våra naturmiljöer så att länet blir en attraktiv plats att bo på där den långsiktiga utvecklingen är hållbar.

Befolkning och boende Antalet invånare i Gävleborg har sjunkit under 2000-talet. De senaste åren har det dock skett en viss befolkningstillväxt tack vare ett visst flyttningsöverskott. Den främsta anledningen till befolkningsökningen är att kommunerna under ett antal år tagit emot ett stort antal flyktingar och invandrare. En annan anledning till den försiktigt positiva befolkningstillväxten i Gävleborg, totalt sett, är att Gävle kommun ständigt

växer befolkningsmässigt. Ett visst flyttningsöverskott finns även i flera av regionens övriga kommuner. Tendensen är att flyttningsöverskottet i små kommuner utgörs av personer i övre medelålder samt yngre äldre medan inflyttningen till större kommuner i större utsträckning utgörs av yngre och medelålders. I flertalet av kommunerna är fördelningen mellan kvinnor och män ungefär lika inom de områden som kategoriseras som glesbygd. I det som kallas tätortsnära landsbygd bor fler män än kvinnor i länets samtliga kommuner. I städer och tätorter bor det generellt fler kvinnor än män. Gävleborgs bostadsmarknad har förändrats det senaste årtiondet. Från att i början av 2000-talet ha ett överskott på bostadsmarknaden så finns idag, trots minskat invånarantal i flertalet av kommunerna, brist på bostäder. Efterfrågan på moderna bostäder i centralt belägna lägen är i dag stor både i större och mindre kommuner. Det finns dock olika behov hos olika kategorier av innevånare. När unga kvinnor och män graderar vad som påverkar dem mest i valet mellan att flytta eller stanna är jobb, följt av ”att prova på något nytt”, de viktigaste faktorerna. Studier kommer i tredje hand tätt följt av sambo/ livskamrats boendeort. Tre av tio unga Gävleborgare flyttar varje år från vår region men endast en av dessa tre kommer någon gång under livet att flytta tillbaka. Närhet till släkt och vänner, jobb och ”bättre miljö för mina

barn att växa upp i” är skäl som unga anger för att de skulle kunna tänka sig att flytta tillbaka i framtiden. Den demografiska utvecklingen går mot att andelen äldre invånare ökar i förhållande till andelen yngre i arbetsför ålder. Detta påverkar i viss mån behovet av generationsväxling på arbetsmarknaden vilket skapar både möjligheter och utmaningar. Ett utträde från arbetsmarknaden behöver inte nödvändigtvis betyda att det skapas behov av en ersättare med samma kompetens. Generationsväxlingen kan därmed skapa utrymme för både effektivisering och/eller utveckling av verksamheter. Dock kan generationsväxling även innebära utmaningar i form av att hitta rätt kompetens. När antalet pensionsavgångar överstiger antalet nytillträdda på arbetsmarknaden försvåras möjligheterna till kompetensförsörjning. Den demografiska strukturen påverkar även hälsan hos befolkningen. Medellivslängden i Gävleborg är något lägre än riket som helhet, för kvinnor 82 år, (riket 83 år) för män 78 år, (riket 78,9 år). Kvinnors medellivslängd har sjunkit något medan männens stigit. Skillnader i hälsoläget mellan olika befolkningsgrupper har ökat de senaste 25 åren såväl i hela landet som i Gävleborg. Den demografiska strukturen hänger även ihop med andra faktorer såsom utbildningsnivå. Den eftergymnasialt utbildade 52

arbetskraften finns i högre grad i de befolkningsmässigt stora regionerna. Även befolkningskoncentration och sysselsättningstillväxt har ett starkt samband med varandra.

Tillgänglighet och geografi En region kan betraktas som en konkret eller abstrakt plats. Den konkreta platsen finns i ett geografiskt sammanhang. Den abstrakta platsen syftar hur den uppfattas. Denna bild ändras över tiden och är beroende av vad som händer. En plats präglas av de som bor och verkar där. Tillsammans bär och återskapar de platsens kultur. Det finns en grundton i samtal och handlingar på en plats som är stabil över tiden och den tonen anger vilka villkor som gäller. Det finns alltså ett stort värde i platsspecifik kunskap i den lokala kultur som utvecklats i små steg under många år. Samtidigt är det just denna kulturs gränser som kan hindra nya tankar och förändring. Nya möjligheter får vi bara om vi är öppna och beredda på förändring. Den geografiska tillgängligheten har betydelse för näringslivets konkurrenskraft. Täta befolkningskoncentrationer har fördelar i form av möjlighet till utbyte av kompetens, gemensam efterfrågan av varor och tjänster. Att finnas i ett större sammanhang med många företag och arbetstagare i olika branscher har också fördelar i form av att matchningen på arbetsmarknaden underlättas samt de sociala och kulturella strukturerna. Gävleborgs glesa strukturer kan

ses som en nackdel men med hjälp av en utvecklad infrastruktur kan befolkningskoncentrationerna knytas samman både inom regionen samt med andra städer i andra närliggande regioner. Genom förbättrade vägar och järnvägar kan transportkostnader och transporttider sänkas. Närheten till Arlanda och Mälardalsregionen är en konkurrensfördel som ökar möjligheterna till en bredare arbetsmarknad och internationellt utbyte. Den avgörande faktorn för att knyta ihop funktionella regioner med varandra är restiden. Människors vilja att börja dagpendla till arbete ökar avsevärt när restiderna sjunker under 45 minuter. Villkoren för pendling ser generellt olika ut för kvinnor respektive män bl.a. beroende på att strukturerna inom arbetslivet skiljer sig åt mellan könen. Kvinnor pendlar i lägre utsträckning än män och reser över kortare avstånd. Detta kan förklaras av strukturella faktorer. Valet av pendling är generellt en effekt av de traditionella könsstrukturer då familjer i stor utsträckning fördelar arbetet i hemmet traditionellt. Kvinnor anpassar i högre utsträckning valet av arbetsplats och arbetstid så att det fungerar med familjens behov. Närhet till barnomsorg, skola och annan omsorg styr valet av arbetsplats. Kvinnor har generellt lägre lön än män och det ger därmed lägre incitament att pendla till jobb på annan ort om pendlingen inte innebär en löneökning. Därmed drar

män i större utsträckning än kvinnor nytta av regionförstoringens effekter både i form av högre lön och ökad sysselsättning. Både person- och godstrafiken har ökat stadigt de senaste decennierna. Trafikökningarna sker på både väg och järnväg vilket har skapat problem med kapacitet och framkomlighet i landets transportsystem. Särskilt tydligt är detta för järnvägssystemet där kapacitetstaket för antal tåg redan är nådd på många sträckor. Detta gäller inte minst för järnvägen i Gävleborg där vi idag ser effekter som längre restider och allt svårare för transportörer att få möjlighet att köra på järnväg. När transportmöjligheterna blir en begränsande faktor leder det till dämpad tillväxt. Infrastrukturförbättringar, i bemärkelsen kortare restider och lägre transportkostnader, bidrar till ekonomiskt tillväxt och dynamik genom större utbyten av personer, varor och tjänster. Ju fler och större städer och tätorter infrastrukturen bidrar till att knyta ihop, desto större blir möjligheterna till kompetensutbyte, matchning och lärande. Tillgången till bredband och internet är idag en självklar del av ett tillgängligt samhälle. I takt med att nya tjänster utvecklas och användningsområden tilltar så ökar även kraven på nätens kapacitet och tillgänglighet. De kopparnät som finns idag motsvarar inte dessa krav. De mål som regeringen 53

har ställt upp är att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. I Gävleborg har 41 procent av hushållen och 30,5 procent av företagen tillgång till 100 Mbit/s. Det råder stora skillnader mellan olika kommuner liksom mellan tätbebyggda och glesbebyggda områden inom respektive kommun. I de glesbebyggda områdena i Gävleborg har 4,3 procent av befolkningen tillgång till 100 Mbit/s. Arbetsliv och strukturomvandling Arbetsmarknaden i Gävleborg har historiskt dominerats av en stark basindustri inom stål- massa- och pappersindustri samt offentlig sektor. Dessa verksamheter har haft, och har fortfarande, stor betydelse för arbetsmarknaden i regionen genom kompetens och resurser som främjar utvecklingen såväl inom storföretagen som i andra företag. Män har i stor utsträckning arbetat inom industrin medan kvinnor jobbat inom offentlig sektor, vård och omsorg eller kontor och handel. Det som varit gemensamt är att få av dessa arbeten ställt krav på eftergymnasial utbildning. Det kan vara en förklaring till att Gävleborg inte har starka traditioner av högre utbildning. I takt med att förutsättningar och behov förändrats inom såväl industri som offentlig sektor ökar behoven av mer kvalificerad arbetskraft, vilket utmanar Gävleborgs förmåga att mobilisera kompetens. Basnäringarnas framgång i Gävleborg är och har varit viktiga för

Strukturomvandling är förändring i fördelningen av arbetskraft mellan olika branscher. Strukturomvandlingen i Sverige har alltsedan 1950-talet inneburit en växande tjänstesektor och ett minskat antal verksamma inom jord- och skogsbruk. Den senaste trettioårsperioden har industrins andel av anställda drastiskt sjunkit samtidigt som tjänstesektorn har fortsatt att öka. De senaste årens utveckling förstärker denna trend, samtidigt som kraven på hög kompetens i de växande näringarna ökar.

Samtidigt som det råder arbetskraftsbrist inom flera områden har Gävleborg en hög arbetslöshet. Det är ett uttryck för att arbetskraftens kompetens inte matchar arbetsmarknadens behov. Den största delen av de arbetssökande består av tre huvudgrupper, vilka utgör en allt större del av det totala arbetskraftsutbudet. Dessa tre grupper är unga med låg eller avbruten utbildning, äldre (55-64) med låg utbildningsnivå samt människor med utländsk härkomst. Bland människor med utländsk härkomst finns stora skillnader i utbildningsnivå. Andelen med eftergymnasial utbildning är högre i städerna medan andelen med enbart förgymnasial nivå finns i de mindre kommunerna på landsbygden. Kvinnors förvärvsfrekvens i Gävleborg är lägre än männens, långt fler kvinnor än män arbetar deltid och har därmed sämre möjligheter att själva försörja sig på sitt arbete vilket innebär att man i större omfattning än män blir beroende av en partner eller av någon form av bidrag. Detta följer med hela livet ut då det även påverkar den framtida pensionen.

Strukturomvandlingar brukar på kort sikt kännetecknas av problem som hög arbetslöshet och höga kostnader för utbildning. Detta är utmaningar som arbetslivsstrukturen i Gävleborg står inför idag. Gävleborgs smala branschutbud gör att utmaningarna blir än större. På lång sikt kan detta dock ge möjligheter i form av högre kompetens, sysselsättning och befolkningstillväxt.

Drygt dubbelt så många män som kvinnor i länet är egna företagare och den sammanräknade genomsnittliga förvärvsinkomsten för kvinnor är betydligt lägre än männens. Bland de yngre är dock skillnaden när det gäller viljan att starta företag väldigt liten mellan könen. 64 procent av de unga männen och 60 procent av de unga kvinnorna kan tänka sig att starta

utvecklingen av små och medelstora företag. Samtidigt finns det även risk för större sårbarhet i samhällen där en stor arbetsgivare dominerar arbetsmarknaden. Om ett sådant företag flyttar eller lägger ned drabbar det både enskilda arbetstagare och mindre företag som fungerat som underleverantörer och byggt sina verksamheter på det stora företagets existens. Samhällen som vuxit med utgångspunkt från ett bredare näringsliv löper mindre risker om ett företag försvinner.

företag i framtiden. Unga på landsbygd vill i högre grad än unga i städer och tätorter starta företag. Här är det viktigt att lyfta fram de företag som ofta ägs och drivs av personer med utländsk härkomst. Dessa och företag som oftast drivs av kvinnor har svårt att etablera sig och ta del av de fördelar som finns genom att inkluderas i begreppet ”riktiga företag”. Effekterna av den tunga dominansen av basindustrin kan ha medverkat till en relativt stereotyp syn på företagande. För att möjliggöra en förändring på strukturell nivå är det nödvändigt att fördjupa sig i de faktorer som påverkar arbetslivet. Komplexa samband medverkar till att vi reproducerar och förstärker befintliga strukturer som vi egentligen vill förändra. Exempel på det är en starkt könssegregerad utbildnings- och arbetsmarknad. Något som starkt hänger samman med människors identitetsskapande, sociala livsmönster och därmed utvecklingsmöjligheter. Att bryta en könssegregerad arbetsmarknad är omöjligt utan att bryta även privata sociala mönster och vice versa. Traditionella livsmönster skapar begränsade möjligheter för nytänkande.

Utbildning och kompetens För att skapa tillväxt i regionen krävs att både nya och etablerade företag hittar rätt kompetens för att kunna utvecklas och växa. Tillgång till högutbildad arbetskraft ökar förutsättningar för ett näringsliv och

arbetsliv som är mer kunskapsintensivt. Det finns ett positivt samband mellan en regions tillgång till högutbildad arbetskraft och ett breddat näringsliv. En regions förmåga till kompetensförsörjning påverkas av många faktorer t ex demografiska förändringar, pendlingsmönster, in- och utflyttning, yrkesstrukturer, näringslivets utveckling, ungas utbildningsval och hur man tar tillvara kompetens hos de som står utanför arbetsmarknaden. Kulturella och sociala strukturer såsom Gävleborgs svaga utbildningstradition påverkar också. Gävleborg har relativt låg tillgång till formellt högutbildad arbetskraft. Detta ligger i linje med de nationella mönster som visar att den eftergymnasialt utbildade arbetskraften främst finns i de befolkningsmässigt stora regionerna. I landet som helhet har andelen med eftergymnasial utbildning nästan fördubblats de senaste tjugo åren. I Gävleborg har inte utvecklingen varit lika stark. Här har endast 29 procent av befolkningen eftergymnasial utbildning jämfört med landets 39 procent. Kvinnorna har i högre grad än männen eftergymnasial utbildning, 36 procent, att jämföra med männens 23 procent. Som vi tidigare beskrivit har arbetsmarknaden i Gävleborg traditionellt dominerats av en stark basindustri och en omfattande offentlig sektor. Behovet av arbetskraft kunde tidigare tillgodoses bland de som hade grundskola och tvåårigt gymnasium

eller någon annan form av kortare yrkesutbildning. Då arbetsmarknaden i Gävleborg varit relativt ”smal” och utbildningskraven låga, kan man dra slutsatsen att det varit faktorer som bidragit till låg tradition av högre utbildning. I övergången från ett industri- till ett tjänstesamhälle har även villkor och behov på arbetsmarknaden förändrats. Det kan vara så att förändringen skett i långsammare takt i Gävleborg beroende på att basindustrins dominans levt kvar längre och att den arbetskraft som funnits utbildats efterhand. När industrins behov förändrats kräver de nya verksamheterna en generellt högre utbildad och mer kvalificerad arbetskraft. Den mentala omställningen och förhållningssättet till att studera kan ta längre tid än utvecklingen på arbetsmarknaden. Att kvinnor i Gävleborg i högre grad än män har eftergymnasial utbildning skulle delvis kunna förklaras med att vissa av de områden på arbetsmarknaden där kvinnor dominerar tidigare ställt högre krav på formell utbildning för att få arbete. Dessutom har förändringen av arbetsutbud inom kvinnodominerade verksamhetsområden pågått mycket längre och behovet av omställning har därför varit större. Inom gruppen med utländsk härkomst är skillnaderna stora vad gäller inträde på arbetsmarknaden. Kvinnor tar del av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och påbörjar SFI-undervisning betydligt senare än män. En 55

annan kategori som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden är funktionsnedsatta. Ett hinder är att det för vissa grupper inom denna kategori saknas utbildningsmöjligheter på eftergymnasial nivå. Det finns skillnader inom gruppen flickor och pojkar i fråga om måluppfyllelse, kunskap samt behörighet till gymnasium och till eftergymnasiala studier. Svårast att etablera sig på arbetsmarknaden har de som inte har en gymnasieutbildning. Nationellt har flickors skolresultat blivit bättre i fler ämnen medan pojkars legat på samma nivå de senaste tio åren. Flickorna har kommit i fatt och gått om pojkarna i skolresultaten. Detta mönster ser vi också i Gävleborg. Flickor har genomgående högre betyg i grundskolan än pojkar. Flickor är också i större utsträckning behöriga till gymnasiet. Andelen unga kvinnor som planerar att söka, och söker, eftergymnasial utbildning är högre än andelen unga män. Kvinnor börjar också i högre omfattning än män eftergymnasiala studier inom en treårsperiod efter gymnasiet. Detta mönster är särskilt tydligt inom gruppen unga med utländsk härkomst. I sammanhanget spelar det stor roll hur lång tid vistelsen i Sverige varit, samt vilken utbildningsnivå föräldrarna har. En särskilt låg andel behöriga till gymnasieskolan finns bland de som är födda utanför Sverige och som flyttat hit efter årskurs 1. En större andel

elever med utländsk bakgrund börjar studera på eftergymnasial nivå direkt efter gymnasiet än elever med svensk bakgrund. Av unga vuxna i regionen uppger 64 procent att de planerar att studera vidare på eftergymnasial nivå. Den faktiska övergången till högre studier är dock inte lika hög. Av de som avslutade sina gymnasiestudier 2007/2008 hade 40 procent påbörjat en högre utbildning inom tre år. Unga kvinnor i Gävleborg har i högre grad än de unga männen påbörjat högskolestudier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Detta gäller för samtliga kommuner. Dock är skillnaden mellan de unga männen stor, där de från mindre kommuner går vidare till högskolestudier i lägre grad. För kvinnorna är olikheterna mellan kommunerna inte lika tydliga. Det finns också tydliga kopplingar till föräldrars utbildningsnivå och behörighet till gymnasieskola. Andelen behöriga är betydligt högre bland elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. Det gäller hela gruppen elever. Högutbildade inom undervisning och vård finns i högre utsträckning kvar eller återvänder till Gävleborg efter examen. Detta gäller särskilt för kvinnor. Män flyttar från regionen i högre utsträckning än kvinnor efter högskoleexamen. Det gäller både män som flyttat till Gävleborg för studier och de som bodde i regionen innan utbildningen påbörjades. Bland de nya

civilingenjörerna har även de flesta kvinnorna lämnat regionen. Av de unga vuxna i Gävleborg uppfattar 89 procent att de inte har möjlighet att påverka. De vet inte heller om de överhuvudtaget kan påverka i frågor som berör dem. Detta har negativa konsekvenser för såväl samhället som för de unga då samhället missar viktiga perspektiv och erfarenheter som rör denna grupp. Det påverkar även unga negativt i form av minskade möjligheter till egenmakt, hur de ser på sina möjligheter att bidra till samhällsutvecklingen, men framförallt ger det dem en negativ syn av sin hemort. Det finns ett samband mellan hur unga i regionen uppfattar sin framtid och föräldrarnas utbildningsbakgrund. Av de unga, där föräldrarna endast hade grundskola, uppgav endast 52 procent att de hade en positiv framtidssyn, medan hela 75 procent av de unga med högskoleutbildade föräldrar såg positivt på framtiden. Individens känsla av att kunna påverka sin omgivning hänger samman med omgivningens förmåga att se, höra och bekräfta individen. Förmågan till egen drivkraft, initiativ, reflektion, kunskapssökande, innovation och engagemang är avgörande för såväl unga som vuxnas vilja och möjlighet att ta till sig formell utbildning och omsätta kunskap till handling.

Mina anteckningar

.............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. .............................................................................................................................................. 58

Formgivning: Region Gävleborgs informationsavdelning Tryck: Backman Info AB Illustrationer: Åsa Jägergård, sid 1, 2, 31, 45 Baringo: s 12, 43, 44. 20, 16 Text personporträtt: Ola Liljedahl Bilder: Istockphoto, s 7, 29 Britt Mattsson, s 8, 14, 27, 32, 38, 49 Lilith Dahlgren, s 18, 37 Mats Åstrand, s 23, 36, 41 Stefan Estassy, s 25 Albin Bogren, s 35 Ulla-Karin Enbom, s 46

Ruddammsgatan 30 Box 834, 801 30 Gävle 026-65 02 00 info@regiongavleborg.se www.regiongavleborg.se