Vår 2013
. : REGIONBILDNINGEN
Region Gävleborg + Landstinget =
SANT
! Låt stå
. : NY PÅ JOBBET
. : PROFIL
Men inte ny på Region Gävleborg - möt Maria Gelin Axelsson.
Ca 30 rekonder och drygt 90 sålda hjälpmedel. Häng med en dag på Hjälpmedel SAM.
Innehåll Främja kvinnors företagande.......................................................................................... 3 En dag på Hjälpmedel SAM............................................................................................. 4 Möt Maria Gelin Axelsson................................................................................................ 7 Mot regionbildning.......................................................................................................... 13 Vi frågar fem................................................................................................................... 18
.:
En spännande tid
Den 25 maj får Sverige officiellt sitt nya världsarv – Hälsingegårdarna. Det är sju gårdar i fyra kommuner som kommer att invigas av bl a kulturministern och regionstyrelsens ordförande. Det här är ett viktigt etappmål för alla som arbetat för en världsarvsförklaring. För turismen finns ytterligare argument att besöka vår vackra region och den resan har bara börjat. En ny RUS (regional utvecklingsstrategi) behandlas på Regionfullmäktige den 24 maj. RUS pekar ut de strategiska vägval som ska leda fram mot ökad tillväxt och positiv utveckling i Gävleborg. RUS ligger också till grund för prioritering av våra regionala utvecklingsmedel. Det är alltså ett viktigt styrdokument som ska tjäna som vägledning fram till 2020. Inriktningen av RUS är att kompetens och infrastruktur är det viktigaste för Gävleborg, men RUS trycker också hårt på att genomförandet ska vara långsiktigt hållbart. Region Gävleborg ansvarar för att en plan för den regionala trafikens utveckling upprättas. I år är det dags för en revidering av planen och som ett första steg har ett analysarbete gjorts. Analysen pekar mot att dubbelspår på Ostkustbanan är den enskilt viktigaste åtgärden för en positiv utveckling. Och som vi beskriver mera ingående i Speglingar – socialdepartementet är positivt till att Gävleborg blir region – d.v.s. att det regionala utvecklingsansvaret förläggs hos landstinget. Landstinget får då kalla sitt fullmäktige regionfullmäktige och dessa viktiga frågor landar hos en direktvald folkförsamling. Mycket utredningsjobb återstår men färdriktningen är klar! Mats Törnquist Regiondirektör
Främja kvinnors företagande . : Fortsatta insatser är nödvändiga Främja kvinnors företagande bidrar till att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv genom att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor. Vårt projekt att främja kvinnors företagande i Gävleborg startade för ett drygt år sedan. Grunden är ett regeringsuppdrag som anpassas efter regionala förutsättningar.
Träffarna resulterade i uppmärksamhet i länets samtliga tidningar såväl som i TV som radio. Bland annat lyftes behovet av att ge rådgivare/finansiärer kunskap om nya näringar och deras villkor. Andra frågor som fick fokus var att lyfta fram förebilder samt att bilda nätverk. Utifrån dessa svar känns det som att vi arbetar med rätt saker i projektet.
Mellan åren 2006-2010 har antalet företag i landet som drivs av kvinnor ökat med 13,2 procent. Företagens nettoomsättning har ökat med 38 procent och antalet sysselsatta har stigit med 22 procent. Lönenivån i företagen har stigit med 44 procent. Det här visar statistik från SCB.
Men för att vi ska nå hållbara långsiktiga resultat bör arbetet med kvinnors företagande kopplas till befintliga strategier så som RUS, näringslivsprogram, innovationsstrategier och regionala handlingsplaner för jämställd tillväxt.
”
- Behövs det då fortsatta insatser? Efter det år jag arbetat med projektet är svaret ett otvetydigt JA. Fortfarande får kvinnor sämre/mindre rådgivning, fortfarande har kvinnor svårt att få tillgång till kapital, fortfarande betraktas kvinnors företagande som mindre viktigt och mindre värt och fortfarande har vi en manlig företagarnorm. Den företagaren ska dessutom ha si så där drygt 250 anställda för det har ju alla. Eller? Sanningen är den att 0,1 % av Sveriges företag har över 250 anställda. Den vanligaste företagsstorleken är 0-9 anställda bland såväl män som kvinnor, säger projektledaren Agnetha Påhlin, Region Gävleborg. Vad händer inom projektet i Gävleborg? Det finns idag 8 affärsnätverk för kvinnor i länet. Vi går i väntans tider på Hofors och Ovanåker. Nätverken har mellan 20 och 65 medlemmar så totalt är ca 380 företagarkvinnor aktiva i något av länets affärsnätverk. Nätverken har träffar där de utbyter erfarenheter, har utbildningar, föreläsningar och naturligtvis - gör affärer.
”Behövs det då fortsatta insatser? Efter det år jag arbetat med projektet är svaret ett otvetydigt JA”. Agnetha Påhlin, Projektledare för
Förutom affärsnätverken deltar ytterligare 85 kvinnor i fyra längre utbildningsinsatser. Då handlar det om att starta företag, att köpa företag och affärsutveckling på olika nivåer. En grupp som projektet haft svårt att nå är unga företagare mellan 20-30 år. Därför har vi kört igång en utbildning enbart för dem och i skrivande stund är ett 25 tal unga kvinnor intresserade. Under hösten genomfördes två så kallade ”Mötesplatser” under rubriken ”Behöver vi fler kvinnor som driver företag i Gästrikland och Hälsingland?”. En träff hölls i Hälsingland och en i Gästrikland. 50 deltagare från det företagsfrämjande systemet och 50 kvinnor som driver företag diskuterade hur fler kvinnor ska kunna starta företag.
3
Främja Kvinnors Företagande
.: PROFIL
Hjälpmedel SAM - det självklara valet En vanlig dag på Hjälpmedel SAM
. : I butiken I Gävleborg råder egensvar gällande hjälpmedel, vilket innebär att hjälpmedel som inte behöver förskrivas, provas ut och tränas in av förskrivare, köper brukaren själv. Det gäller t ex hushålls- och hygienhjälpmedel, rollatorer, stödbandage som inte behöver anpassas, träningsprodukter och mycket annat som vilken människa som helst har användning av. En ovanlig dag i butiken kan det vara rollatordag, årets jippo, då det är kö utanför och det säljs 70 rollatorer på 5 timmar, och repareras ännu fler.
. : På utprovningen Här arbetar hjälpmedelskonsulenter och anpassningstekniker med att figursy hjälpmedel till brukare. Det kan gälla personer med avancerad sittproblematik, som asymmetrier, spasitsitet, smärta eller sår. Det gäller många barn med medfödda skador, cp är den vanligaste, som återkommer år efter år, inte med ett hjälpmedel, utan med kanske 4, 5 hjälpmedel som behöver anpassa eller bytas ut allteftersom barnet växer. Det finns många färdiga tillbehör, men det räcker inte alltid utan teknikerna tillverkar nya produkter, eller anpassar befintliga, gör en specialanpassning, för att resultatet ska bli så bra som möjligt.
. : Vår utställning Utställningen – en hemmiljö som vi byggt upp, möblerad med både vanliga möbler och hjälpmedel, för att både brukare, anhöriga, personal, studenter, politiker, allmänt intresserade ska få en uppfattning om vad man kan få hjälp med vid behov. Vi tar emot studiebesök av olika kategorier, och då är utställningen suverän att visa.
. : Förrådet Här landar beställningar från förskrivarna, det kommer plocklistor två ggr/dag som hanteras av personalen. Vi har ett webbaserat system som förskrivarna har tillgång till, där de kan göra nybeställningar, se vad de tidigare har beställt, beställa tjänst från tekniker eller konsulent osv.
. : Rekonden Rekonditioneringsavdelningen tar hand om alla hjälpmedel som kommit i retur från brukare. Här görs först en bedömning om hjälpmedlet ska återanvändas eller skrotas.
. : Teknisk service På avdelningen arbetar hjälpmedelsteknikerna, med service, anpassningar, förebyggande underhåll. En vanlig dag på Hjälpmedel SAM ser man inte så mycket av teknikerna, eftersom de mestadels är ute hos brukare eller på boenden och arbetar. Utprovningar och anpassningar görs dock till största delen i huset.
4
Vår vision: Att vara det självklara valet vad gäller hjälpmedel i Gävleborgs län.
En vanlig dag levereras hjälpmedel 38 för förflyttning 26 för bostad, ex personlyftar och sängar 03 för kommunikation 11 för personlig vård 13 för personlig medicinsk behandling
91
En vanlig dag säljer butiken artiklar 11 för personlig vård 07 gånghjälpmedel 09 för hushåll 10 för behandling och träning 06 ortoser = stödbandage 24 artiklar för kommunikation,
67
andning, fritid, inkontinens mm
En vanlig dag utförs aktiviteter 34 serviceärenden 29 rekonditioneringar 05 utprovningar och anpassningar
68
5
Kurser och konferenser . : Omfattande utbildningsverksamhet Genom vår utbildningsenhet erbjuds specialriktad kompetensutveckling för dig som är offentligt anställd eller förtroendevald i Gävleborg. I nära dialog med våra medlemmar arrangeras kurser, konferenser, seminarier och temadagar inom en mängd ämnesområden - såväl skräddarsydda punktinsatser i enskilda kommuner som regionövergripande kvalificerade utvecklingsprogram. Under våren har en ytterligare breddning av utbudet skett, bland annat genom ett flertal omfattande samarrangemang inom ämnesområdena social välfärd och vård/omsorg. Exempel på aktuella utbildningar: • • • • • • • • • •
Innemiljö och hälsa Läsplattor, e-diarium, sociala medier och annan e-förvaltning Rekrytering och urval av personal Grundutbildning i Motiverande samtal (MI) - I samverkan med projektet Kunskap till praktik i Gävleborg Att arbeta som personlig assistent Autismspektrumtillstånd - nya diagnoskriterier 2013 Forskare möter praktiker - I samverkan med FoU Välfärd Nyheter i vårpropositionen och SKL:s nya ekonomirapport Utvecklingsprogram för kommunala nämndsekreterare Samordnad Individuell plan (SIP) - I samverkan med Division Primärvård, Landstinget Gävleborg
Den rikliga variationen av utbildningsinsatser möjliggörs genom ett långt utvecklat samarbete med Regionförbundet Uppsala län, Region Dalarna, Kommunförbundet Västernorrland och Region Västerbotten. För detaljerad information om utbildningarna samt webbformulär för direktanmälan, se www.regiongavleborg.se/kurser
Varmt välkommen med dina förfrågningar och önskemål! Telefon: 0651-180 00 E-post: utbildning@regiongavleborg.se
6
Maria Gelin Axelsson, civilekonom med samhällsvetarglasögon . : Varför vill du ha Region Gävleborg som arbetsplats? Regional utveckling har varit den röda tråden i mitt arbetsliv sedan slutet av nittiotalet. Jag har genom anställning i projektverksamhet, på länsstyrelsen och i regionförbundet, skaffat mig erfarenhet av näringslivsutveckling, infrastruktur- och kompetensfrågor, projektmedel, strukturfonder och programskrivningar. Idag finns samordningsansvaret för sådana frågor här och det är anledningen till att Region Gävleborg är den bästa arbetsplats jag idag kan tänka mig. . : Berätta om ditt arbete som administrativ chef på Region Gävleborg? Administrativa enheten innefattar personalfrågor, IT-stöd och strategisk IT-utveckling, reception, vaktmästeri, sammanträdesadministration, kommunikation/information och samordning av strukturfonder. Vi är ett tiotal medarbetare och min roll är att leda arbetet. Det närmaste halvåret rullar verksamheten på som tidigare, men redan efter sommaren är det dags att planera arbetet för nästa år och kommande ihopslagning med landstinget. Administrativa enheten kommer också att fungera som stöd i personalfrågor till övriga organisationen och i gemensamma informationsarbetet kring regionbildningen. Min ambition är att vara målinriktad, lyssna in utvecklingsbehov och aktivt delta i planering och prioritering av verksamheten. Förhoppningsvis kan jag bidra med kloka förslag som gör att vi på enheten trivs och utvecklas i våra roller och står rustade för den organisationsutveckling som nalkas. . : Din resa genom Region Gävleborg? Var du började? När? Vad har du gjort? Jag började 2007 som projektmedelshandläggare, men har sedan 2009 haft rollen som huvudsekreterare i strukturfondspartnerskapet i Norra Mellansverige. Jobbet innebär bland annat att ta fram underlag till beslutande för de projekt som uppfyller kriterier att söka strukturfonder. Det underlaget ska spegla regionala utvecklingsstrategier i Gävleborg, Dalarna och Värmland. Det har varit en spännande resa genom många hundra projekt inom skilda utvecklingsområden i de tre länen. Just nu fungerar jag under ett år också som samordnare vid framtagande av nya strukturfonder i Norra Mellansverige vilket är både kul och utvecklande, men nog så intensiv. . : Berätta något vi inte vet om dig? I början av åttiotalet vann jag 5-dagars i orientering i min tävlingsklass. Då var det stort att stå som segrare på pallen tillsammans med Jörgen Mårtensson och Annichen Kringstad - och hundra vinnare till. Vi bodde på en tillfällig camping på Moheds flygfält och sprang i skogarna runt Söderhamn, Hudiksvall och Alfta. Jag fick en näverlur i pris. Namn: Maria Gelin Axelsson Ålder: Snart 50 Familj: Ja Aktuell som: Tillträdde 15 april som administrativ chef på Region Gävleborg Fritiden: Familjen, fixa saker (måla, borra, sy, gräva, skapa…), ute i naturen, skidåkning, resor
Vad är det konstigaste du gjort som regionmedarbetare?
- Det kan jag inte nämna utan att avslöja politiska hemligheter. Ha-ha, nu går fantasin igång förstår jag… 7
Miljöföretagens plattform . : Så arbetar Region Gävleborg med regeringens miljöteknikstrategi Regeringen har antagit en ny miljöteknikstrategi för att stödja och utveckla förutsättningarna för svensk miljöteknik. Strategin omfattar 400 miljoner kronor i stöd under åren 2011-2014. Stöd till framväxt och utveckling av länets miljöteknikföretag bidrar till en bättre miljö och fler jobb, säger Mikael Lif, Region Gävleborgs utvecklingsstrateg för Miljö. Strategin har tre huvudmål: • att åstadkomma goda förutsättningar för framväxt och utveckling av miljöteknikföretag i Sverige • att främja export av svensk miljöteknik och därmed bidra till hållbar ekonomisk tillväxt i Sverige och globalt • att främja forskning och innovation inom miljöteknik och underlätta för innovationer att kommersialiseras Region Gävleborg har i detta arbetet valt att satsa på flera stora projekt. Tre av dessa är:
1. GREEN BUSINESS REGION Green Business Region som är en samverkans- och innovationsarena för miljöteknikföretag i Gävleborg och Dalarna. Målet med Green Business Region är att Dalarna och Gävleborg år 2015 ses som en ledande region inom miljöteknik – en region där många företag vågar växa genom att utveckla hållbara och miljöanpassande lösningar som skapar nya jobb. I vår region Gävleborg och Dalarna är vi redan idag starka inom flera områden; • energieffektivisering inom byggsektorn • rening av gruvavfall • solteknik • vindkraft • fordon och alternativa drivmedel (el och biogas) En viktig framgångsfaktor för Green Business Region har varit samarbetsformerna mellan företag och andra befintliga aktörer i regionen. I den processen kommer bl. a Högskolan i Gävle, Högskolan Dalarna och våra kommunala energibolag att spela en viktig roll. Läs mer på: www.greenbusinessregion.se
2. BILOF - Bioenergi och logistiknätverk i ekonomisk förening Bilof är Bioenergi och logistiknätverk i ekonomisk förening. Bilof är ett trettiotal företag i Ljusdal med omnejd som startade för ett par år sedan. En av de viktigaste frågorna föreningen arbetar med är att försöka skapa ett logistikcentrum för biobränslen och skogsprodukter. Idén är att försöka samordna de stora aktörerna i regionen och få så många transporter som möjligt att gå på järnväg. En projektidé har redovisats för Region Gävleborg/Ljusdals kommun och hösten 2012 erhölls medel för ett projekt – en förstudie för ett logistikcentrum i Ljusdal. En första presentation för finansiärerna, de stora skogsbolagen och för Bilofs medlemmar har gjorts. Förstudien visar på hur man kan: • stärka, utveckla företag och näringsliv med koppling till skogen • tillvarata förnybara resurser och utnyttja den potential som läget och tillgångarna på råvara ger • effektivisera logistiken för att möjliggöra marknads- och affärsutveckling • förbättra miljön Studien visar hur man gjort i andra delar i landet och hur man löst frågor kring samverkan/samarbete och finansiering. Mer information: www.bilof.se
8
3. CPC - Clean Production Centre Clean Production Centre finns i Hofors och arbetar tillsammans med organisationer, högskolor/universitet och företag. Syftet är att bygga upp och utveckla ett kraftfullt regionalt företagskluster som ska tillverka och sälja lösningar för en minskad resursbelastning vid tillverkning av främst stål och papper. Energilösningar för minskad energiåtgång, spillvärmeåtervinning och hantering av restprodukter är verksamheter som CPC arbetar med. Mer information www.cleanproductioncenter.se
Stöd till framväxt och utveckling av länets miljöteknikföretag bidrar till en bättre miljö och fler jobb.
”
Mikael Lif, Utvecklingsstrateg Miljö Region Gävleborg
9
Unga Gävleborgare . : Så tänker de om att bo kvar, påverka sitt liv, starta företag och plugga vidare! Tillsammans med länets kommuner frågar Region Gävleborg unga hur dom ser på sin kommun, sin hälsa, sin framtid och sina möjligheter. Hösten 2013 genomför vi LUPP, lokal uppföljning av ungdomspolitiken, som ger oss en samlad bild av ungas situation i Gävleborg. Att samla in kunskap om unga är avgörande för att kunna driva såväl kunskapsbaserad lokal som regional ungdomspolitik. I enlighet med RUP, regionalt utvecklingsprogram, genomfördes år 2010 LUPP i samtliga kommuner i Gävleborgs län, med ambitionen att senare genomföra enkäten vart tredje år för att kunna bedöma effekterna av de insatser som genomförts. Frågorna i enkäten ger en bred kunskap om unga som gör det möjligt för beslutsfattare att utveckla en ungdomspolitik som gör skillnad för ungas situation, där vi i höst genomför enkäten i årskurs 8, årskurs 2 på gymnasiet samt i gruppen unga vuxna (19-25 år).
Styrkan i samarbete Samarbetet ger samordningsvinster under planering- och genomförandefasen och vi får möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte kommuner emellan under processens gång. Genom det gemensamma LUPP-projektet tar Region Gävleborg ett totalansvar för målgruppen unga vuxna (19-25 år) i länet. En grupp som är oerhört viktigt, men ett arbete som också kräver mycket tid i anspråk. Många unga pendlar redan i gymnasieåldern mellan våra kommuner för såväl studier som fritidsaktiviteter, och många unga vuxna flyttar mellan våra kommuner i länet. Tack vare den gemensamma satsningen som görs kan vi få en sann helhetsbild av ungas livsvillkor i länet, där vi får möjligheter att lära av varandras utmaningar och insatser och få en samlad kunskapsbas i länet.
Efter genomförandet av LUPP - vad gör vi med resultatet? Genom enkäten får vi kunskap om och en helhetsbild av unga i våra kommuner. Resultatet kommer att presenteras av Region Gävleborg och upphandlad analyskonsult i samtliga kommuner samt genom den spridningskonferens som anordnas våren 2014. Genom projektet ”Processutbildning för sektorsövergripande barn- och ungdomspolitik”, där 9 av länets 10 kommuner deltar, Ökad delaktighet och inflytande finns stora möjligheter att arbeta med resultatet som kommer ur 2014: Fortsatt arbete inom processutbildningens arbetsgrupper för enkäterna och planera för insatser framtagande av utvecklingsinsatser efter respektive kommuns behov. som kan förbättra resultatet. De lokala arbetsgrupper som kommunerna utsett har genom projektet tillgång till såväl konsulter som följeforskare för att förstå och hantera hur resultatet i respektive kommun kan förbättras.
2013: Genomförande av LUPP – resultatet grunden för nästa steg inom arbetsgrupperna (info till KS/KF). 2011: Kommunerna formar sektorsövergripande arbetsgrupper och arbetar med gemensamma målbilder.
2012: Inventering av kommunernas pågående barn- och ungdomspolitiska arbete.
2013: Kommunerna väljer ut och påbörjar arbetet med utvecklingsinsatser inom egna fokusområden.
2010: Genomförande av LUPP – Rapporter till KS/KF i varje kommun.
10
Hälsingegårdar . : Världsarv i Gävleborg
Åren 2008-2010 genomfördes projektet Hälsingegårdar,
världsarv och utveckling, med det huvudsakliga syftet att förbereda Hälsingland på ett förestående världsarv.
1 juli 2012 blev Hälsingegårdarna upptagna på UNESCO:s världsarvslista vid världsarvskommitténs möte i St Petersburg.
25 maj 2013 invigs världsarvet Hälsingegårdar. Invigning sker vid alla 7 världsarvsgårdar, med avslutande världsarvsfest på Stenegård i Järvsö. Festligheterna under dagen präglas av öppenhet, stolthet och glädje. www.halsingegardar.se
11
2012 års Ungdomsidrottsstipendium . : Vi gratulerar två goda representanter för idrotten i Gävleborg Region Gävleborg utlyser i samverkan med Gästriklands och Hälsinglands Idrottsförbund ett ungdomsstipendium för Fair play och gott kamratskap inom idrotten och i linje med svensk idrotts satsning ”Värdefullt”. Stipendiet är 5 000 kronor vardera och utdelas till en kvinna och en man i åldern 15-19 år som utvecklats positivt och visat fair play och gott kamratskap i sitt idrottande/idrottsledarskap. Årets stipendiater är:
Hanna Thelberg, Valbo AIF Hanna är 19 år och har deltagit i föreningens verksamhet sedan 3 års ålder. Hon har prövat olika idrotter men längdskidor är den idrott som varit och är det stora intresset. Vid 15 års ålder avslutade hon sin aktiva karriär för att bli ledare/tränare. I dag är hon en av de drivande ledarna i föreningen som barn- och ungdomstränare, ansvarig för föreningens klädförsäljning och är huvudansvarig för sommarläger för 110 barn. Hanna är en inspirationskälla och sprider glädje i allt hon gör. Utan Hanna hade något saknats inom klubbens barn- och ungdomsverksamhet, hon är helt enkelt oumbärlig för klubben och värd att uppmärksammas! Hon är en god representant för idrotten i Gävleborg.
Fredrik Bergqvist, Hudiksvalls Gymnastikförening Fredrik är 19 år och Svensk mästare 2012 i truppgymnastik för mixade lag. Fredrik har varit verksam under många år i föreningens trupp verksamhet. Han är en av få killar i verksamheten men ett föredöme som på ett utomordentligt sätt visat att trupp-gymnastik är en idrott för både tjejer och killar. Han är verksam i Norrlandslaget Trupp och som ledare i HudikGympan för en killtrupp. Fredrik har på ett utmärkt sätt bidragit till att föreningen de senaste åren fått ett bra tillskott av killar i truppverksamheten. Han är en god representant för idrotten i Gävleborg.
12
Val till regionfullmäktige september 2014! . : Steg på vägen mot större regionbildning För nästan exakt ett år sedan – i april 2012 - beslutade landstingsfullmäktige att begära hos regeringen att få ta över ansvaret för den regionala utvecklingen. Ja, det är just det det handlar om. Alla ord som vi använder, regionkommun, regionstyrelse osv är en signal om att ansvaret för den regionala utvecklingen ska föras över till en direktvald församling. Regeringen och riksdagen har ännu inte fattat sitt officiella beslut, det sker troligen i höst, men socialdepartementet har i en skrivelse rekommenderat att landstinget Gävleborg ska få ta över det regionala utvecklingsansvaret och arbetet går vidare under den förutsättningen. Det regionala utvecklingsansvaret innebär bl a att fastställa en regional utvecklingsstrategi, RUS, besluta om länsplan för infrastruktur samt att fördela regionala utvecklingsmedel – anslaget 1:1. För närvarande är det Region Gävleborg som har det här ansvaret. När det gäller 1:1-anslaget delar Region Gävleborg detta med länsstyrelsen i förhållandet 60-40. Fr o m 2015 ska alltså detta ansvar föras över till landstinget som då också får rätten att kalla landstingsfullmäktige för regionfullmäktige! Det är uppgifter från såväl Region Gävleborg som länsstyrelsen som ska föras över. Exakt hur det här kommer att gå till håller landstingsdirektör Svante Lönnbark och regiondirektör Mats Törnquist på att utreda. Till sin hjälp har de personer i landstingets och Region Gävleborgs ledningar, men också ett antal kommundirektörer. I slutet av 2013 ska ett förslag till tjänstemannaorganisation vara färdigt för beslut. Den övergripande politiska organisationen ska fastställas redan i juni i år. Det här är viktigt för att de politiska partierna ska kunna nominera kandidater till valet. I skrivande stund ser det ut som om det skulle bli en styrelse och tre verksamhetsnämnder: hälso- och sjukvårdsnämnd, kultur- och kompetensnämnd samt en hållbarhetsnämnd under regionfullmäktige. Hur många ledamöter som ska finnas i fullmäktige, styrelse och nämnder är ännu inte fastslaget men en parlamentarisk kommitté med representation från alla politiska partier arbetar med den frågan. Så snart har vi en mer demokratisk och mer funktionell organisation för den regionala utvecklingen. Men det här är bara första steget – en storregion tillsammans med några av våra grannar är fortfarande slutmålet.
13
Offensivt utvecklingsarbete i Bollnäs kommun . : Missbruket av de farliga drogerna GBL och GHB måste minska Sedan början av 2000-talet har en har ett missbruk av de farliga drogerna GHB (gammahydroxybuturat) och GBL (gammabutyrolakton) uppmärksammats i Bollnäs kommun. Problematiken har engagerat socialtjänst, polis, sjukvård samt andra verksamheter på orten och fått stor uppmärksamhet i media. Inte minst med anledning av ett dödsfall, och en kontinuerlig ström av personer som inkommit till akutmottagningen vid Bollnäs sjukhus efter överdoser. GHB och de liknande drogerna GBL och butandiol har sedan de introducerades i Sverige i början av nittiotalet framförallt haft sitt fäste i Göteborg och Västsverige, de har även periodvis förekommit i Västernorrland. GHB narkotikaklassades 2000, vilket ökade bruket av GBL och butandiol som har samma berusningseffekter men ännu inte narkotikaklassats. Drogerna är svåra att dosera och risken för förgiftningar som leder till medvetslöshet och livshotande tillstånd, är alltid överhängande. ”Mot bakgrund av GHB-drogernas mycket lokala spridningsmönster, är det intressant och lite märkligt att de fått fäste just i Bollnäs kommun. Det verkar också som om missbruket av de aktuella drogerna är en relativt isolerad drogkultur i Bollnäs, som inte spridits till andra kommuner i Gävleborgs län” säger Kaj Gustafsson, utredare vid FoU Välfärd på Region Gävleborg.
Fakta om drogerna i GHB-familjen GHB och GBL är en färglös vätska medan Butandiol kan vara ljust röd eller blå. Drogerna förvaras ofta i petflaskor och intas korkvis. Ca 1–2 korkar är en normal dos. Ruset ger upplevelser som kan variera från avslappning, ökat självförtroende, större sexuell lust och upprymdhet, till sömn, muskelspasmer och medvetslöshet. Drogerna framkallar ett starkt fysiskt beroende efter en tids användning. Vid intoxikationer inträder andnings-, hjärtproblem och andra tillstånd som kan vara livshotande. Antalet dödsfall vid överdoser av GHB är lika högt som av opiater i Västsverige.
14
Under våren 2012 genomförde Kaj Gustafsson en studie av problematiken med GBL och GHB i Bollnäs med utgångspunkt i intervjuer av professionella inom socialtjänst, beroendemottagning, sjukvård, polis och drogförebyggande verksamhet (Se FoU rapporten: GBL och GHB-problematiken i Bollnäs kommun – en inventering av kunskaper, samverkansformer och behov av utvecklingsarbete). Utifrån uppgifter från professionella inom berörda verksamheter, kunde det uppskattas att ca 20–40 personer i åldern 18–35, de flesta mellan 20 och 25 år, missbrukar de aktuella drogerna i Bollnäs kommun. Studiens resultat visade att det fanns behov av ett förstärkt utvecklingsarbete inom några centrala områden, exempelvis samarbetet mellan akutmottagningen på sjukhuset och socialtjänsten, polisens narkotikainriktade arbete och utveckling av arbetsformer och metoder för motivationsarbete, behandling samt drogförebyggande arbetet. I januari 2013 startades ett utvecklingsprojekt i nära samarbete mellan Bollnäs kommun, FoU Välfärd och Länsstyrelsen i Gävleborgs län. I projektet deltar också Aleris, Landstinget Gävleborg och polisen i Gävleborg. Inriktningen är att organisera och starta ett långsiktigt hållbart utvecklingsarbete med bred samverkan utifrån de förbättringsområden som identifierades i den tidigare studien. ”Det är mycket bra att alla berörda verksamheter sluter upp så bra i projektet. Både tjänstemän och politiker är beredda på ett långsiktigt samarbete över verksamhets- och huvudmannagränserna”, säger Kaj Gustafsson. Kaj Gustafsson har två roller i utvecklinsprojektet. Dels att stödja och utvärdera utvecklingsarbetet kontinuerligt som följeforskare, dels att genomföra en studie där personer på orten som själva har erfarenhet av att missbruka GBL/GHB, och deras närstående kommer att intervjuas. ”Det är viktigt att intervjua de som själva har erfarenhet av att missbruka de här drogerna, samt deras närstående. Det kan fördjupa kunskapen om missbruks- och spridningsmönster, samt inte minst hur samhällets resurser för vård och behandling upplevs. Det kan bidra mycket till utvecklingsarbetet för att komma tillrätta med missbruket av GHB-preparaten i kommunen och förebygga spridning till andra orter ”, menar Kaj Gustafsson. Under utvecklingsarbetet har det etablerats ett nära erfarenhetsutbyte med professionella från socialtjänst, behandlingsverksamheter, sjukvård och forskare i Göteborgsområdet, som har stor erfarenhet av GHB-relaterad missbruksproblematik.
”
Det är viktigt att intervjua de som själva har erfarenhet av att missbruka de här drogerna, samt deras närstående. ” 15
Jämställdhet är nyckeln till framgång . : Att ifrågasätta normerna I februari presenterade Region Gävleborg sin handlingsplan för jämställd regional tillväxt. Planen visar att Gävleborg har hunnit en god bit på väg i jämställdhetsarbetet, men att det fortfarande finns viktigt arbete kvar att göra. Jämställdhet ses som en nyckel till framgång för en positiv utveckling i Gävleborg. För att åstadkomma jämställdhet krävs insatser för ökade kunskaper om genus och jämställdhet. Handlingsplanen för jämställd regional tillväxt i Gävleborg tas fram på uppdrag av regeringen som en del i den nationella handlingsplanen för jämställd tillväxt i Sverige för åren 2012-2014. Gävleborgs handlingsplan är framtagen tillsammans med bland andra Länsstyrelsen, HiG och Resurscentra för kvinnor i Gävleborg. Handlingsplanen innehåller analys av och åtgärder inom viktiga regionala tillväxt- och utvecklingsområden för länet. Områdena är utbildning och kompetens, infrastruktur och företagande. Analysen visar exempelvis att de offentliga stödsystemen för företagsfrämjande inte alltid möter kvinnor och män efter deras olika behov och förutsättningar. - Jag har i mitt arbete mött mängder av företagssamma kvinnor runt om i Gävleborg som upplever att de inte fått det stöd man kan förvänta sig av det offentliga systemet. Det behövs en mer nyanserad bild av företagare och entreprenörer eftersom den traditionella bilden bygger på manliga normer, menar Agnetha Påhlin, projektledare för Främja kvinnors företagande. Planen innehåller också aktiviteter som ska genomföras för att politiker och tjänstemän inom kommunerna och landstinget i Gävleborg ska bli bättre på att se till att kvinnor och män i Gävleborg får rättvis del av regionala tillväxt- och utvecklingsmedel. - De politiska besluten måste bygga på kunskapen om hur villkoren för kvinnor och män skiljer sig åt. Vi behöver kunskaper om de normer och värderingar kring kvinnor och män som styr de politiska beslut vi fattar när det gäller insatser som påverkar oss i vardagen, säger Lena Aune, projektledare för Jämresursen, Region Gävleborgs satsning för att stödja jämställdhetsintegrering hos kommuner och landsting.
”
De politiska besluten måste bygga på kunskapen om hur villkoren för kvinnor och män skiljer sig åt”.
. : Stödfunktion för jämställdhetsintegrering och utbildningsinsatser En permanent stödfunktion för jämställdhetsintegrering ska inrättas. Stödfunktionen ska vara placerad vid Region Gävleborg och utgöra stöd till aktörer i regionen för att jämställdhetsintegrera det regionala utvecklingsarbetet. Verktyg för stödfunktionen är bland annat nätverk för jämställdhetsstrateger, utbildningsinsatser och metodstöd. Som stöd för handläggningen av projektmedlen ska kriterier för bedömning, uppföljning och utvärdering utifrån ett jämställdhetsperspektiv utarbetas. Med dessa som utgångspunkt ska genusbedömningar genomföras av alla projektansökningar. För mer information: www.regiongavleborg.se
16
Kultur & fritid Gävle satsar på jämställdhetsintegrerad kommunikation . : Granskar sitt eget informationsmaterial med genusglasögon
Kultur & fritids informationsenhet i Gävle kommun har tagit initiativ och arbetat praktiskt med jämställdhetsintegrerad kommunikation. Det innebär att de arbetat med en metod i att analysera text och bild vid kommunikation med stöd av Jämresursen. - Vi ska nå alla medborgare och ge likvärdig service från kultur & fritid. Hur vi kommunicerar via hemsidor, annonser, sociala medier och andra sätt har betydelse för om Gävleborna känner sig inkluderade eller inte. Dessutom är det roligt att utveckla sig som kommunikatör i detta område eftersom det inte finns utbildningar, säger Marie-Louise Andersen, informationschef vid Kultur & fritid Gävle. De valde att titta närmare på kommunens hemsida gavle.se och delen uppleva/göra som de ansvarar för. Kommunikatörerna upptäckte flera normbildande ord och tillvägagångssätt som de ville ändra på. Exempelvis ordet familj inkluderar inte alla. Däremot ersattes ordet familj till besökare, vilket inkluderar alla. Och fler andra ord och begrepp gjordes tydligare. - Vi har också bytt ut 15 % av Kultur & fritids bilder på hemsidan. Vi såg att många bilder var på män i ca 30-årsåldern. Oavsett om det handlade om musik, bidrag eller företagsinfo. Och få med utländsk bakgrund och äldre fanns på bild, säger Marie-Louise Andersen. Kultur & fritid valde även att gå vidare i ämnet i den interna kommunikationen kring mål. I materialet som togs fram lyfte de jämställdhet i både text och bild, under perspektivet medarbetare, på ett kreativt sätt. Att hitta bra bilder som illustrerar normkritiskt tänkande är svårt. De bildbanker som finns följer oftast väldigt inrutade normer. På Kultur och Fritid löste kommunikatörerna det genom att en medarbetare som är intresserad av normkritiska frågor ställde upp på bilden nedan. Dessutom har informationschefen deltagit i framtagande av förvaltningens jämställdhets- och likabehandlingsplan för flera år för att få in kommunikationsaspekten på lång sikt.
17
Projektbanken
Vi frågar fem
. : Region Gävleborg har 62 miljoner kronor att fördela till tillväxtfrämjande projekt 2013.
. : När du får besök, vilket smultronställe i länet visar du helst? Scanna qrkoden så får du se ett smultronställe.
Nu finns det en ny möjlighet att hitta information och få inspiration av de projekt som Region Gävleborg har beviljat medel genom åren. Webbplatsen innehåller en förteckning över samtliga projekt och fördjupad information om respektive projekt.
Andreas Hagman, Hudiksvall
Du kan välja att bläddra bland samtliga projekt, eller filtrera utifrån vissa kriterier. Ange ett eller flera sökord, exempelvis ”turism” och få en lista med projekt som motsvarar sökningen.
- Halvön Hornslandet öster om Hudiksvall, där jag och familjen vandrar runt och upplever den betagande naturen.
Anna Beminge Linde, Gävle
Vad är Projektbanken? I projektbanken hittar du information om alla beviljade projekt. - Vad projektet heter - Vad projektet handlar om - Vem som är projektägare - Vilken organisation som har beslutat om projektet - Hur mycket medel som har beviljats - Hur medfinansieringen ser ut - När projektet startar - När projektet slutar - Vilket/a län som berörs av projektet - Vilken/a kommuner som berörs av projektet - Projektets diarienummer
- Jag tycker att det är mysigt att visa upp Gävle, en toppenfin stad med sköna promenadstråk från Söder, via Gamla stan till Alderholmen. I Asta strax utanför Söderhamn ligger Erik-Andersgården som är ett perfekt besöksmål, med kultur, natur, butik, kafé och lagom ström av besökare.
Curt Blomkvist, Hudiksvall - Avholmsberget en vacker sommardag är naturligtvis svårslaget. Annars tar jag, vid vilken årstid som helst, gärna en tur längst ut på Hornslandet där man kan ta en kopp kaffe vänd mot havshorisonten i något av vindskydden.
www.projektbank.tillvaxtverket.se
Uppföljning av projekt avsluta de
Maria Laurell, Gävle
2012
-Hur gick det ?
- Mitt smultronställe är byn Segersta, en vacker plats i Hälsingland. Där mynnar älven Ljusnan ut i sjön Bergviken. Bergen skiftar i blått, naturen är sagolik ooh det mytomspunna Hårgaberget finns i närheten.
Maria Gelin Axelsson, Uppsala - Högbo utanför Sandviken, där jag bott i närmare 20 år. Där finns allt en friluftsfamilj kan önska: grillplatser, bärskog, badplats, lekplats, fårhage, löparspår, skidspår, pulkabacke, golfbana och en massa äventyrsaktiviteter. Hotellet är modernt och restaurangens efterrättsbuffé går inte missa!
1
SE ÄVEN: ”Uppföljning av projekt avslutade 2012”, läs den på: www.regiongavleborg.se, eller beställ på info@regiongavleborg.se
18
Ny logotype och ny hemsida . : Gävle Dala Energikontor förnyar sig Gävle Dala Energikontor har funnits i 15 år och firar med att byta ut logotypen och ta sig an en ny, modern och lättarbetad hemsida. Den nya logotypen innehåller ett stiliserat litet e och det går att se kraften i vågen, som drivs av vinden men också bladet och stjälken, dvs bioenergi. Solen syns inte men är motorn. Färgerna kan uttrycka bl a skogar, åkrar, vatten och vind.
gde-kontor.se Helena, Victor & Ola . : En del av den regionala utvecklingsstrategin ”Vi sökte någon slags frihet och plattform för kreativitet och flytten gav oss möjlighet att förverkliga våra idéer och vår livsdröm. Dessutom kunde vi bo mycket större och bättre än i Stockholm”.
”
Helena Brusell, Mellanfjärden, projektledare för Trolska Skogen
Du möter Helena, Victor, Ola och ytterligare profiler i den regionala utvecklingsstrategin. Den pekar ut de strategiska vägval som ska leda fram till ökad tillväxt och positiv utveckling i länet. Inom ramen för hållbar utveckling skapar vi tillsammans nya möjligheter. Infrastruktur och kompetens är drivkrafter, motorer i utvecklingen.
19
Behovet av dubbelspår på Ostkustbanan . : Varför driver Region Gävleborg frågan att få till stånd ett dubbelspår på Ostkustbanan? Kapaciteten på transportnätet, framförallt Ostkustbanan är nära kollaps. Det är inte rättvist att transittrafiken med gods hotar att tränga ut persontrafiken på järnväg. Detta i ett läge när persontrafiken mellan Stockholm – Umeå introduceras och den nya trafiken på Botniabanan och Ådalsbanan kommer igång. Den regionala persontrafiken utvecklas mycket positivt både vad gäller arbetsmarknads- och studieresor. Från år 2000 har antalet tåg på Ostkustbanan ökat med 80 %. Om 10 år bedöms den ha ökat 50 % ytterligare. Idag går ca 70 tåg/dygn på banan mellan Sundsvall och Gävle och på sträckan Gävle – Stockholm går ca 120 tåg/dygn (varav 104 persontåg). Som jämförelse kan vi ta sträckan Mjölby – Hallsberg, där planeras dubbelspårsutbyggnad. Den 10 mil långa sträckan trafikeras av 45 tåg/dygn. Att jämföras med Ostkustbanan Gävle – Sundsvall. Den 21 mil långa sträckan trafikeras av 70 tåg/dygn. Antalet tåg på Ostkustbanan skulle kunna öka till 200 -300/dygn med dubbelspår. Då skulle det stora tryck som de miljöbelastande långtradarna medför kunna reduceras kraftfullt. Ett tåg kan ta laster som motsvarar 30 långtradare. Nu blir utvecklingen istället tvärtom. Antalet långtradare ökar stadigt! Med dubbelspår skulle den flaskhals som Ostkustbanan utgör i ett Europaperspektiv istället förvandlas till tillväxtmotor. Transittrafiken skulle gå smidigt från/till Ryssland över Finland – Sverige och mot kontinenten. Ska ”dragarna” GävleSandviken och Sundsvall kunna vara motorer för en utveckling av övriga delar av länen måste arbetsmarknaderna samverka och växa. Då måste de regionala resorna underlättas. Det gör de enbart om tågtrafiken fungerar. © Region Gävleborg 2013, tel 026-65 02 00, www.regiongavleborg.se Redaktion och layout: Region Gävleborgs informationsavdelning Foto framsida: Britt Mattsson Foto: Pia Öström s 3, Hjälpmedel SAM s 4-5, Region Gävleborg s 6-7, iStockphoto.com s 8, Mats Åstrand s 10, halsingegardar.se s 11, Johan Bonde s 13, iStockphoto.com s 14, Marie-Louise Andersen/Daniel Starnberg s 17, Region Gävleborg s 18, Britt Mattsson s 19 Illustrationer: Åsa Jägergård Tryck: Backman Info AB Ansvarig utgivare: Mats Törnquist