Vår 2012
PROFIL . : Peter Kärnström, kommunstyrelsens ordförande om sitt Sandviken
FoU Välfärd . : Kunskaps-
baserad praktik i socialtjänsten; nytta och delaktighet för individen
JUBILAR . : Vi gratulerar Sandviken som firar 150 år hela 2012
Innehåll Främja kvinnors företagande.......................................................................................... 3 Sandviken 150 år............................................................................................................ 4 Nu kör vi......................................................................................................................... 6 FoU- på uppdrag av SKL................................................................................................. 14 Central Sweden.............................................................................................................. 16
.:
En spännande vår
Det är mycket som händer på det regionala området under våren. Just nu lägger experterna pannan i djupa veck och funderar om de stolta Hälsingegårdarna ska få bli Sveriges nästa världsarv. Någon gång under maj månad får vi veta vilka rekommendationer man tänker ge UNESCO – FN-organet som beslutar i de här frågorna. I månadsskiftet juni-juli kommer UNESCOS beslut att bli officiellt. Hälsingegårdar är ju en av de många attraktioner som turistnäringen kan erbjuda besökare i Gävleborg. Region Gävleborgs stora turismsatsning ”Nu kör vi” har fått en nystart. I nära samverkan med länets aktörer vill vi nu ta steget ut på den internationella marknaden. Det investeras i nya bäddar och anläggningar går från säsong- till helårsanläggningar. Den digitala marknadsföringen vässas. Man kan konstatera att kvaliteten och professionaliteten är kraftigt på väg uppåt. Regionstyrelsen har inlett arbetet med den nya regionala utvecklingsstrategin – RUS - som ska börja gälla fr.o.m. 2014. De viktigaste områdena är kompetensförsörjning och infrastruktur. Arbetet med RUS ska ske i nära samverkan med länets aktörer och nyligen har en seminarieserie med över 100 deltagare genomförts. Arbetet med att skapa Regionkommun Gävleborg fortsätter. Regionstyrelsens ordförande Sven-Åke Thoresen beskriver processen på annan plats i Speglingar. På näringslivsområdet har vi ett nytt näringslivsprogram, vi har lagt fast en innovationsstrategi och inom Invest in Gävleborg har vi tecknat avtal med Invest Sweden för att få tillgång till utländska investeringsmöjligheter. Vi arbetar med kompetenshöjning inom länets företag och ett speciellt projekt kring kvinnors företagande har startat. Vårt regionala ALMI-bolag har fr.o.m. 2012 slagits samman med sin motsvarighet i Dalarna. Till sist, grattis till: SAIK svenska mästare i bandy; Brynäs svenska mästare i hockey; damlagen i båda klubbarna i SM-final; Söderhamn som spelar om SM-guld i bordtennis och André Myhrer från Bergsjö som tog hem slalomvärldscupen plus många, många andra som gör Gävleborg till en enastående idrottsregion! En fin vår och försommar önskar Mats Törnquist Regiondirektör
Fler företag ska drivas av kvinnor! . : Satsning på nätverkande, affärsutveckling och attitydförändring Attityder till kvinnors företagande och nya branscher
Region Gävleborg driver sedan årsskiftet projektet Främja kvinnors företagande, till hälften finansierat av Tillväxtverkets nationella satsning. Projektet har tre huvudspår: nätverkande, affärsutveckling och attitydförändring.
Det behövs i vissa sammanhang en attitydförändring till kvinnors företagande och nya branscher hos näringslivsbolag, andra rådgivande organisationer, banker med flera. Detta arbete ska drivas bland annat i samarbete med branschorganisationerna Företagarna och Mellansvenska handelskammaren.
Att stödja nätverk
Nyligen startade Hudiksvalls Affärskvinnor, en företagarförening för kvinnor. En månad senare har föreningen drygt 60 medlemmar. Behovet är stort, men det finns också motkrafter. Region Gävleborgs projektledare Agnetha Påhlin, som initierade föreningen möttes av kritiska kommentarer (från män) som ”Det finns inget behov av en sån förening” eller ”Jag ska starta en företagarförening för skalliga och vänsterhänta”… Tråkiga kommentarer som tyvärr speglar en del av de attityder som kvinnor kan möta i kontakten med befintliga strukturer, både i regionen och i övriga landet.
Behövs denna satsning?
Svaret måste vara JA, så länge som endast 25 % av alla företag drivs av kvinnor och så länge som kvinnor känner att de som företagare inte möts på lika villkor som män. -Min önskan är att synliggöra kvinnor som driver företag, att göra det möjligt för kvinnor att driva företag och att insatserna ska göra nytta för såväl kvinnorna som samhällets utveckling, säger Agnetha Påhlin, projektledare för Främja kvinnors företagande.
Affärsutveckling – kompetenshöjande åtgärder
Projektet har under tre månader mött ca 250 företagarkvinnor. Hundra av dessa har fått svara på en enkät. På frågan ”Vill du växa i ditt företag” svarade 75 % ja. Följdfrågan handlade om vad man önskar få hjälp med från Region Gävleborg. Kvinnorna efterfrågade bland annat utbildning i marknadsföring, försäljning, köpa företag, styrelsearbete och personlig utveckling. Dessa svar låg till grund för den första projektutlysningen inom Främja kvinnors företagande. 16 ansökningar av hög kvalitet lämnades in, som just nu bereds inför beslut.
”
Min önskan är att synliggöra kvinnor som driver företag, att göra det möjligt för kvinnor att driva företag och att insatserna ska göra nytta för såväl kvinnorna som samhällets utveckling” 3
PROFIL : .
Sandviken – en vital 150-åring . : Med sikte på framtiden
Om han får välja mellan hockey och bandy så är valet självklart för kommunstyrelsens ordförande i Sandviken, Peter Kärnström. Peter är en 45-årig tvåbarnsfar som tycker att Sandviken är en kommun med framtiden för sig. Vi träffas en morgon i Peters arbetsrum högst uppe i Sandvikens stadshus – en imponerande byggnad från 1964. Peter visar stolt på utsikten och pekar ut ångan från Sandvik AB som är tecknet på att stränggjutning är på gång. Men också på byggkranen som påminner om att Sandviken får ett nytt kulturcentrum som ska invigas i slutet av jubileumsåret 2012. Speglingar har ställt ett antal frågor till Peter - här kommer frågor och svar:
Vad är de tre bästa sakerna med Sandviken? - Det är svårt att peka ut tre saker! Det viktigaste i Sandviken är människorna. Det är människor som bygger upp ett samhälle med sina drömmar, synpunkter och sitt arbete. En annan viktig sak är förändringen - Sandviken utvecklas mot ett modernt industrisamhälle med starka kulturella ambitioner. Det är avgörande att våra kommuninvånare bejakar och deltar i den förändringen. Sedan är ju läget en bra sak. Sandviken ligger nära Stockholm, nära Gävle och nära Arlanda. Det är viktigt såväl för människorna som för företagen. Det är nära till naturen också med Storsjön för bad och milsvida skogar att ströva i.
Vad innehåller ungdomens Sandviken? - Delvis är det det som jag svarade på den tidigare frågan men också möjlighet till bra utbildning och en meningsfull fritid. Sandviken satsar på kultur för barn och unga och på högklassiga anläggningar för idrott. Men det viktigaste är framtidstron. Dom unga måste kunna se en framtid här i Sandviken och i hela Gävleborg!
Hur viktigt är Sandvik AB för Sandviken? -Det är klart att Sandvik är viktigt. Staden och företaget har ju utvecklats parallellt. Precis som Sandviken är ett modernt samhälle har Sandvik utvecklats från ett bruk till ett internationellt företag i världsklass. Det som är tydligt är att ansvarsuppdelningen är klarare nu för tiden. Förr i världen stod bruket för mycket av samhällsservicen. Nu är det kommunen som har det ansvaret och kan sköta det med delaktighet och demokrati.
Vad betyder det att huvudkontoret flyttar? -Det är naturligtvis inte positivt, men såväl utveckling som produktion finns kvar och där måste vi jobba för att såväl Sandvik som andra företag bedömer Sandviken och Gävleborg som en gynnsam plats att bedriva verksamhet på.
Vilka är Gävleborgs största utmaningar för framtiden? -Utmaningarna är desamma för Sandviken som för hela regionen. Kompetensförsörjning och infrastruktur. För att lyckas med kompetensförsörjningen måsta matchningen mellan behov och utbildning bli bättre. Det här kräver en samverkan mellan det offentliga, näringslivet och individen. Vi måste skapa en gemensam arena där alla tar ansvar. Det offentliga måste ha bra kvalitet i alla sina utbildningar men företagen måste hjälpa till med företagsförlagd utbildning. Många jobb går inte att lära sig i skolbänken utan kräver praktisk erfarenhet. Till sist måste också individen ta ansvar för att göra sig anställningsbar – här är
4
”
Det viktigaste i Sandviken är människorna. Det är människor som bygger upp ett samhälle med sina drömmar, synpunkter och sitt arbete”
den egna viljan och aktiviteten avgörande. Vad gäller infrastruktur är det inte bara vägar och järnvägar som är viktiga utan även IT-strukturen. Politiken och demokratin är också en sorts infrastruktur och med allt mer utbildade invånare följer att kraven på det offentliga och oss politiker kommer att bli skarpare formulerade.”
Varför började du arbeta politiskt? -Jag började jobba fackligt på Sandvik. Sedan insåg jag att samhällsfrågorna är större än de mellan arbetsgivare och fack – och på den vägen är det. Eftersom jag kommer från ett arbetarhem är det självklart för mig att vara socialdemokrat.
Vad skulle du helst vilja se i Göransson Arena? -Svår fråga, men en uppsättning av Mamma Mia! skulle väl inte vara så dumt. Gärna med en blandning av proffs och amatörer!
Och till sist, hockey eller bandy? -Bandy, självklart, även om hockey är en fin sport! Peter Kärnström
5
. : TILLVÄXT
Nu kör vi! . : En satsning som ger resultat ”Nu kör vi” har haft ett hektiskt första år med många bollar i luften och höga förväntningar utifrån. I januari 2011 gick startskottet för projektet. Det första viktiga steget var en stor kick-off, Turismforum 2011. Samtidigt drog processen med rekryteringar igång på allvar. Under våren testades metoder för kompetens och kvalitet och länet besöktes av holländska researrangörer och av Visit Sweden. I september paketerades produkter för den holländska marknaden i samarbete med Jämtland. Produkter som sedan gick rakt in i researrangörernas kataloger. Arbetet med digital tillgänglighet tog ett kliv framåt och en lösning började sakta ta form. I oktober hade vi stormöte med regionens offentliga aktörer och efter det har vi träffat i stort sett samtliga kommuner. I december förbereddes två mässor inför januari 2012. -När projektets första år summeras kan vi konstatera att mycket hunnits med och att arbetet ger resultat. Direkta effekter är bland andra ett flertal bokningsbara produkter i holländska researrangörers utbud och cirka 700 nya gästnätter, direkt relaterade till satsningen i Holland, säger projektledare Erika Larsson.
Axplock från verksamheten 2012 • • • • • • • •
Vi kör flera olika modeller för workshops och seminarier. Vi har genomfört ett stort antal samverkansmöten och kommunbesök. Vi har skapat en paketbank för den internationella marknaden som kan presenteras för researrangörer och journalister i Europa. Vi har deltagit på den holländska semestermässan Vakantiebeurs tillsammans med Örebro och Värmland. Vi har deltagit på Matka resemässa i Helsingfors tillsammans med Visit Sweden och de alpina destinationerna Hassela, Järvsö och Kungsberget. Vi har genomfört Vildmarksmässan 2012 som ett exempel på bred samverkan och vunnit pris för bästa monter. Vi har hittat en lösning för att knyta ihop information och bokning för hela regionen. Vi har arrangerat Turismforum 2012 i Bollnäs.
Nystart för projektet – nu full fart framåt
Projektet hade en trög start och rapporten från följeforskarna satte fingret på några kritiska faktorer och nu har vi byggt om projektet men de övergripande målen för en stärkt besöksnäring och en stärkt struktur för besöksnäringen i regionen är kvar. Det vi har ändrat på är metoderna för arbetet. Vi har nu en tydlig vision för hur ett funktionellt turistiskt system skulle kunna se ut i Gävleborg. Vi kallar den ”exitbilden”. Visionen utgår från företagen och vad som händer när företag bildar nätverk och så småningom går ihop och bildar gemensamma destinationsorganisationer, för att göra affärer tillsammans. Destinationsorganisationerna samverkar i sin tur i övergripande sälj- och marknadsföringsorganisationer – ofta regionövergripande – för att kunna sälja på långväga marknader.
”
Direkta effekter är bland andra ett flertal bokningsbara produkter i holländska researrangörers utbud och cirka 700 nya gästnätter, direkt relaterade till satsningen i Holland”
6
I exitbilden blir rollerna tydliga för både företagen och de offentliga organisationerna. Destinationerna ansvarar för affärerna medan de offentliga organisationerna har en stödjande roll för affärsutveckling. Region Gävleborg ansvarar för strategiska frågor som statistik, omvärldsbevakning och projektmedelshantering medan kommunerna ansvarar för affärsutvecklingsstöd i olika former. Affärerna och marknadsföringen görs i första hand av företagen själva i de organisationer och samverkansformer där de väljer att verka. För att nå målen i projektet har arbetssättet förändrats och kommunikationsvägarna kortats. För ”Nu kör vi” innebär detta att arbetet i projektet kommer betydligt närmare företagen. Projektets ursprungligen fyra verksamhetsben har brutits upp. Två ben, Samverkan och mötesplatser samt Kompetens och kvalitet, har blivit arbetsmetoder och arbetsområdet Destinationsutveckling har tillkommit. Kvar finns Digital tillgänglighet och Internationell marknad/export. Arbetet med företagen och produkter i centrum ska naturligt leda till destinationsbildande, digital tillgänglighet och exportmogna företag. Detta skapar sedan behov av att samverka kring försäljning på långväga marknader.
Förankring i näring och kommuner
Turismrådet är den referensgrupp som representerar kommunernas turismverksamhet. Branschrådet kommer att bildas med näringsföreträdare, för tydligare näringslivsförankring. Marknadsrådet har en operativ rådgivande funktion för internationella marknadsinsatser. Råd för digital tillgänglighet ska bildas. Projektet har en ny styrgrupp bestående av kommunala företrädare, näringslivsföreträdare och tjänstemän från Region Gävleborg. Utskottet för tillväxt, näringsliv och infrastruktur är projektets förlängda arm in till Regionstyrelsen/projektbeställaren. För att nå framgång behöver kommunerna backa upp projektet genom att samverka och delta mer operativt i arbetet. Hälsingland Turism knyts tydligare till projektets verksamhet. Vi vill även se en tydligare rollfördelning mellan aktörerna. Vi arbetar för att få till stånd avsiktsförklaringar mellan inblandade parter för att säkerställa att alla är överens om arbetets inriktning. Mer information: http://nu-kor-vi.se. Twitter: https://twitter.com/nukorvi
7
Barn och unga i Gävleborg . : Uppmärksammad satsning på barn och unga fortsätter! Förra året inledde Region Gävleborg en unik satsning som fick uppmärksamhet såväl regionalt som nationellt. Myndigheten Ungdomsstyrelsen pekar ut Gävleborg som en av de regioner som tydligast tar ansvar för ungdomspolitiken, och flera forskare följer processen med intresse. Efter flera år av stora satsningar på entreprenörskap i skolan, förstudier för hur regionen kan arbeta med ungas möjligheter till inflytande, Ung Företagsamhet och andra insatser för att förbättra för barn och unga i vår region, valde Region Gävleborg förra året att erbjuda kommunerna en regional sektorsövergripande processutbildning. Projektets första år föll mycket väl ut och fortsätter nu till 2014. Syftet är att bygga strukturer i kommunerna för en sektorsövergripande barnoch ungdomspolitik, utifrån ökad kunskap om vad som påverkar barn och ungas förutsättningar. Lokala team för barn- och ungdomspolitik – med ansvariga politiker och tjänstemän – formas i de nio deltagande kommunerna. Dessa ska arbeta fram idéer, mål och uppföljningsmetoder för insatser samt öka kunskapen om frågorna lokalt. De ska även inventera det lokala arbete som görs och utveckla en lokal plattform för hur man går vidare. Detta sker utifrån diskussioner om hur det ska vara att vara barn och ungdom i våra kommuner. – Behov som kommit upp hittills handlar om att kommunerna behöver stöd i att jobba med ett helhetsgrepp för barn- och ungdomsfrågorna. Alla som jobbar med barn och unga eller skapar deras vardag, behöver jobba med sitt förhållningssätt till hur viktig den här målgruppen är för kommunernas överlevnad på sikt. Det handlar om att få till ett positivt förhållningssätt som blir allas ansvar, säger Therese Metz, Region Gävleborg. Region Gävleborg vill också se att arbetet lever vidare efter projekttiden i form av ett forum för de barn- och ungdomspolitiska frågorna. Där kan behov och insatser som behövs på regional nivå identifieras. – Vi vill att arbetsgrupperna från kommunerna känner ägarskap i processen och på sikt även kan bli ingångar till våra andra regionala barn- och ungdomsprojekt, säger Carolin Sundberg, projektledare för processutbildningen. Under 2011 gjorde forskare Peter Waara en analys av ungas flyttmönster inom och ut från Gävleborg. Där kunde han konstatera att mindre än 30 % av de unga som flyttar från Gävleborg faktiskt flyttar tillbaka till regionen någon gång under livet. Detta tillsammans med Lotta Svenssons forskning om attityder till unga på landsbygden (Vinna eller Försvinna, 2006, Vem bygger landet, 2011) är en del av utgångspunkterna i processutbildningen. Det handlar om att bygga strukturer som ger barn och unga alla de förutsättningar de behöver för att utvecklas och se breda möjligheter i vår region, både nu och i framtiden.
”
Vi vill att arbetsgrupperna från kommunerna känner ägarskap i processen och på sikt även kan bli ingångar till våra andra regionala barn- och ungdomsprojekt”
8
Hållbart Resande avslutas . : Flera lyckade insatser har gett resultat Hållbart resande har under två år haft en bred ansats med syfte att skapa förutsättningar för, och medverka till, mer miljöanpassade och hållbara resor och transporter inom Gävleborg. Projektet har framgångsrikt försökt påverka attityder och beteenden genom att arbeta med mobility management, d v s att påverka resan eller transporten innan den börjat och att effektivisera användandet av transporter och infrastruktur. Arbetet har varit både strategiskt, utifrån utpekade områden i Länstransportplanen och operativt för att höja den allmänna medvetenheten och uppmärksamma det hållbara resandet. En viktig del har varit att samverka med kommunerna och andra aktörer i regionen. Projektet har varit en kunskapsbank för kommunerna genom att lyfta fram goda exempel. Genom att föreslå olika metoder och aktiviteter har projektet kunnat visa på fördelarna med att arbeta med mobility management i den kommunala planeringen. Förutom attitydpåverkan och beteendeförändring har faktorer som miljö, trafiksäkerhet, hälsa och ekonomi varit viktiga delar i projektet. Här följer några exempel på lyckade insatser som genomförts inom Hållbart resande.
Skolvägsplanen, material för säkrare skolvägar, är en vägledning till att arbeta fram en skolvägsplan för att öka trafiksäkerheten kring skolorna. – Skolor som fullföljer skolvägsplanen har förutsättningar till en positiv utveckling när det gäller trafik och miljö kring skolan. På köpet blir barnen både piggare och mer trafikmogna, säger Pia Grönvall, Gävle kommun.
Fler bussturer längs Bönavägen, har blivit ett resultat av samarbetet mellan Hållbart resande, Gävle kommun och Trafikverket. Länsväg 563 löper genom Norrlandet i Gävle, ett område som idag främst består av fritidshus, men en ökad utbyggnad planeras. – Det goda samarbetet visar hur flera aktörer i planeringens tidiga skeden kan arbeta tillsammans. Det har hittills lett till en positiv kollektivtrafikutveckling, både utökad turtäthet och ett ökat resande, säger Christoffer von Bothmer, Trafikverket.
Cykelkampanjen Vintercyklisten, har genomförts i Gävleborg under två vintrar. Totalt har kampanjen motiverat 120 personer att regelbundet cykla till och från arbetet. Deltagarna har tillsammans sparat 11,6 ton koldioxid genom att ersätta bilresor med cykel. – Det har varit ett mycket lyckat projekt med tanke på den positiva respons vi fått från våra deltagare och av hur många cyklade kilometer de rapporterat in! Vi planerar att Vintercyklisten blir något som återkommer varje år, säger Bodil Dürebrandt, Gävle kommun.
Ett diskussionsmaterial om tjänsteresor för arbetsplatsträffar ska skapa dialog och förändring av resvanor i tjänsten. Materialet togs fram i samarbete med Trafikverket Region Mitt och projektet Tid för tåg. – Jag och min enhet diskuterade och funderade hur vi kunde öka miljömedvetenheten bland medarbetarna på landstinget. När jag fick se diskussionsmaterialet kände jag direkt att detta var en av lösningarna, säger Cecilia Carlqvist, miljöcontroller på Landstinget Gävleborg.
ECOMM 2013, en internationell konferens för hållbart resande hålls i Gävle. – Konferensen ger ökade möjligheter för alla som arbetar med hållbart resande i regionen och i Sverige att visa upp sitt arbete och sitt engagemang, säger Christine Sisell, projektledare för projektet Hållbart resande.
9
Stipendiater . : Vi gratulerar två goda representanter för ungdomsidrotten i Gävleborg Region Gävleborg utlyser i samverkan med Gästriklands och Hälsinglands Idrottsförbund ett ungdomsstipendium för Fair play och gott kamratskap inom idrotten och i linje med svensk idrotts satsning ”Värdefullt”.
Ostkustbanan . : Person- och godstrafik får inte ställas mot varandra
Stipendiet är 5 000 kronor vardera och utdelas till en kvinna och en man i åldern 15-19 år som utvecklats positivt och visat fair play och gott kamratskap i sitt idrottande/idrottsledarskap.
Region Gävleborgs ståndpunkt är att regional persontrafik inte får trängas bort från järnvägen till förmån för råvaru- och godstrafik. Detta skulle innebära en avstannande näringslivs- och samhällsutveckling. Bilåkandet skulle samtidigt öka, vilket motverkar regeringens mål om ökad kollektivtrafik. Både gods- och persontrafik måste ges lika möjligheter att fortsätta utvecklas via järnvägstransporter.
Årets stipendiater är:
Joel Hansson
Joel är en mycket skötsam, ambitiös och målmedveten ung man som valt att bli ishockeydomare efter sin tid som spelare som han avslutade som 16-åring.
Region Gävleborg framhåller att om Trafikverket tvingas prioritera tågtrafik, så måste detta ske som en tidsbegränsad lösning, i nära dialog med regionens företrädare.
Domarkarriären började i Skutskärs SK och har sedan gått via utbildning i såväl Sverige som USA. Joel har dömt bland annat TV-pucken och är i dag ansvarig för Borgarskolans linje med inriktning på ishockeydomare. Han är ledamot i Gästriklands Ishockeyförbunds funktionärskommitté och deltar i Svenska Ishockeyförbundets projekt Unga ledare.
Detta är huvudbudskapet i ett remissyttrande över Trafikverkets kapacitetsutredning som nyligen överlämnats. Region Gävleborg menar vidare att kapacitetsutredningen tydligt visar att det råder svår kapacitetsbrist på järnväg genom Gävleborgs län. Utredningens förslag är dock otillräckliga och medför oundvikligen att transporterna på väg kommer att öka kraftigt, med negativa effekter som följd för både samhällsutveckling, tillväxt och miljö.
Josefin Andersson
Josefin är en glad och positiv medlem i Söderhamnsortens Ryttarförenings ungdomssektion där hon bidrar till flertalet aktiviteter för de yngre medlemmarna i föreningen. Med såväl spökaftnar, pizzakvällar, julklappshoppningar och påskäggs-hoppning som teorikurser för nybörjarna där hon lär barnen allt om hästar är hon en populär och omtyckt ledare.
Region Gävleborg anser att dubbelspår på Ostkustbanan Gävle-Sundsvall är den viktigaste åtgärden för att komma tillrätta med grundläggande kapacitetsproblem i hela norra Sverige. Detta kopplat till att redan beslutade planer på dubbelspår på sträckorna Skutskär-Furuvik och norra infarten Uppsala genomförs i sin helhet.
Josefin är en god förebild för de yngre medlemmarna i föreningen och är alltid hjälpsam och en god kamrat för alla medlemmar i verksamheten.
Det behövs även bättre kapacitet på Bergslagsbanan, Kilafors-Holmsveden samt tillfarten till Gävle hamn. Dessutom är länken Söderhamn-Kilafors viktig för ökad samordning mellan Ostkustbanan och Norra stambanan.
10
Kurser och konferenser . : Uppdraget är att tillgodose våra medlemmars regionala och lokala kompetensbehov Vid vår utbildningsenhet bedrivs en omfattande kurs- och konferensverksamhet inom en mängd ämnesområden. Utöver planering, genomförande och utvärdering av de olika utbildningsaktiviteterna innefattar verksamheten även omvärlds- och nyhetsbevakning samt nätverksbyggande för förtroendevalda och tjänstemän. Sedan några år tillbaka sker verksamheten i samarbete med Regionförbundet Uppsala län, Region Dalarna, Kommunförbundet Västernorrland och Region Västerbotten, vilket möjliggjort en ytterligare breddning av utbildningsutbudet. Under våren erbjuds bland annat ett flertal riktade utbildningar inom kommunalrätt, elevhälsa, vårpropositionen, LSS, det nya strandskyddet, digitala sociala medier och rekrytering. Den årligen återkommande heldagskonferensen Forskare möter praktiker går i år av stapeln den 31 maj på Bollnäs Folkhögskola. Konferensen belyser kunskapsutvecklingen inom socialt arbete, vård och omsorg och arrangeras tillsammans med FoU Välfärd. För detaljerad information om utbildningarna samt webbformulär för direktanmälan, se www.regiongavleborg.se/kurser Varmt välkommen med dina förfrågningar och önskemål!
. : Vildmarksmässan 2012 - Gävleborg vann bästa monter för andra året i rad Ett lyckat samarbete mellan företagare i Hälsingland och Gästrikland lockar besökare! -Detta är företagarnas pris. En arbetsgrupp med olika företagare från Gästrikland och Hälsingland har återigen arbetat fram montern, hemsidan och paketen. Det är Äventyrssevice i Sandviken, Wild Nordic i Kungsberget, Lin & Lo Turistutveckling och Hälsingland Turism. Detta arbete görs inom ramen för Region Gävleborgs projekt ”Nu kör vi”, berättar projektledare Cecilia Hed Malmkvist. Motiveringen lyder: ”Inbjudande monter som genom att spela på alla fem sinnen skapar nyfikenhet. Direkt förflyttas besökaren till vildmarken. Genom detaljrikedom och fantasi, samt aktiv och lättsam personal får man god insyn och lust att åka dit för att upptäcka mer”
11
En Regional utvecklingsstrategi växer fram! . : Uppföljaren till RUP prioriterar kompetens och infrastruktur Region Gävleborg arbetar just nu med att ta fram en Regional utvecklingsstrategi, RUS. RUS kommer att ersätta det regionala utvecklingsprogrammet i Gävleborg 2009-2013, Möjligheter nära dig. Den nya strategin kommer att gälla från 2013 och blickar ut mot år 2020. Arbetet med RUS sker med det lokala perspektivet som utgångspunkt där delaktighet från lokala och regionala aktörer är centralt. Därför har en rad aktörer bjudits in att delta i arbetet, bland annat genom deltagande i dialogseminarium. Under mars har över hundra deltagare som representanter för offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle träffats och diskuterat Gävleborgs utveckling. Processen har hittills pekat ut två prioriterade insatsområden, kompetens och infrastruktur. Regionstyrelsen tog den 13 april ställning till om den vision som antogs av Regionfullmäktige 2008 fortfarande är aktuell. Beslutet var enhälligt och Vision 2020 ligger fast även i arbetet med RUS. Arbetet med RUS pågår hela året, ett förslag till Regional utvecklingsstrategi kommer att skickas på remiss under hösten. Beslut väntas ske av Regionfullmäktige i februari 2013. Följ arbetet på vår hemsida: www.regiongavleborg.se/RUS
Vision 2020: Gävleborg – möjligheter nära dig – Människor ser möjligheter – Nytänkande ger möjligheter – Ledarskap och samverkan skapar möjligheter I Gävleborg har människor möjligheter att leva och bo på sina egna och naturens villkor. Här kan vi lära och växa, kunskapen finns runt hörnet. Kultur, mångfald och öppenhet vidgar våra vyer. I Gävleborg finns innovativa miljöer, där uppfinningsrikedom och entreprenörskap kan frodas. Det ger oss försprång i både företag och offentlig sektor. Miljöteknik, IT, upplevelsenäring tillsammans med fortsatt världsledande industri, skapar nya möjligheter att ligga i framkant. I Gävleborg gör vi det möjligt. Vi hittar kreativa lösningar och löser problem i samverkan. Ett resultatinriktat och prestigelöst ledarskap förenar Gävleborg och formar ett hållbart samhälle.
Hjälpmedel SAM . : Det självklara valet i hjälpmedelsfrågor En av våra enheter på Region Gävleborg arbetar med hjälpmedel för funktionshindrade. Med vår unika och breda kompetens är vi med från att behovet uppstår, tills hjälpmedlet är redo att tas i bruk av brukaren. Då har de flesta i personalen bidragit med arbetsinsatser i form av konsultation och eventuell specialanpassning, inköp, uppackning och kontroll, lagring, orderplock och utleverans till brukare, boenden och buffertförråd. Våra tekniker i Bollnäs, Hudiksvall och Gävle utför reparation av trasiga hjälpmedel samt förebyggande underhåll, besiktning av hjälpmedel, personlig teknisk support. Rekonditionering av inkomna hjälpmedel sköts av våra hjälpmedelstekniker. I Butiken vänder vi oss till den privata marknaden och till de som genom landstingets egenvårdsbeslut själva får köpa t ex rollatorn. I Butiken kan alla hitta bra och smarta produkter. Man behöver inte ha remiss för att få handla. Alla är välkomna!
12
Gävleborg regionkommun? . : Steg på vägen mot större regionbildning Den 25 april behandlar landstingsfullmäktige frågan om Gävleborg ska ansöka hos regeringen om att få bilda Regionkommun inom sina egna gränser. De partier som står bakom förslaget ser bildandet av Regionkommun Gävleborg som ett steg på vägen mot en större regionbildning. Alla kommuner har behandlat frågan i sina fullmäktige och i samtliga kommuner finns en majoritet för att stödja förslaget. Hur går frågan sedan vidare? Det finns ingen regelbok – men efter kontakter med ansvarig minister - tror vi att regeringen kommer att vänta in ansökningar från andra län; Jönköping har redan lämnat in sin och det finns planer i Norrbotten, Östergötland, Örebro och kanske på flera ställen. Regeringen kommer sedan att bedöma förutsättningarna i respektive län och fatta beslut kring årsskiftet 2012/13. Det här är vad vi tror om tidtabellen. Vi tror också att regeringen kommer att göra en sammanvägd bedömning av det resultat som utredaren Mats Sjöstrand kommer fram till rörande länsstyrelsernas uppgifter och geografi.
Sven-Åke Thoresen Ordförande Regionstyrelsen
Om alla beslut har samma inriktning kommer valet till Gävleborgs nya regionfullmäktige att ske i september 2014.
Satsa på jämställd information! . : Jämresursen II jobbar nu med två nya utbildningssatsningar En av utbildningarna riktar sig till kommunikatörer i länets kommuner, landstinget och övriga intresserade. Utbildningen omfattar två dagar, där dag 1 handlar om att tolka och göra bildval ur ett genusperspektiv. Dag 2 handlar om formulering och bearbetning av text. Syftet med utbildningen är att bidra till målet om att allt informationsmaterial som presenteras av offentliga aktörer i länet ska vara genusanalyserat och ”jämställdhetssäkrat”. I första omgången av Jämresursen utbildades drygt 20 jämställdhetsstrateger från länets kommuner och landstinget. Nu utbildas ytterligare ett tjugotal strateger. Strategerna har fått uppdrag av sina respektive organisationer att sätta igång ett praktiskt jämställdhetsarbete på hemmaplan och får under hela 2012 utbildning och träning i att jämställdhetsintegrera i sina egna eller andras verksamheter. Meningen är att de nya strategerna så småningom ska jobba tillsammans med dem som gick utbildning i första omgången.
13
Kunskapsbaserad praktik i socialtjänsten . : Bästa möjliga insats för individen! Nytta och delaktighet för individen är målet för satsningen på en kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten. Regeringen och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har tagit initiativ till satsningen, då det visat sig att det finns ett stort behov av kunskapsutveckling inom svensk socialtjänst. Satsningen innebär bland annat: • att kommunerna, genom regionala stödstrukturer, får praktiskt verksamhetsstöd som till exempel stöd för implementering, utvärdering, praktiknära forskning, utbildning och metodstöd; • att äldreomsorgen är pilotområde och på sikt genom stödstrukturerna skapar förutsättningar för en kunskapsbaserad praktik inom hela socialtjänsten; • att kompetensutvecklingen ses som en framgångsfaktor för kvalitet för brukaren/patienten. ”Kunskap om sociala insatsers resultat om vad som ger god kvalitet och avsedd effekt är på många sätt en förutsättning för en välfungerande socialtjänst ” SOU 2008:8
Kunskapsbaserat arbete handlar både om: • ett förhållningssätt – som bygger på bästa tillgängliga vetenskapliga resultat, och • en process – för att systematiskt och kontinuerligt gå igenom och granska den forskning som finns. Agneta Morelli på FoU Välfärd, Region Gävleborg, är plattformsledare och ansvarig för hela uppdraget, som för närvarande är uppdelat i fem SKL-finansierade delprojekt i Gävleborgs län:
1. Bättre Liv för Sjuka Äldre – ett systematiskt förebyggande arbetssätt så att alla ska kunna åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till god vård och omsorg. Kontakt: Agneta Morelli, plattformsledare E-post: agneta.morelli@regiongavleborg.se Tel/Mobil 026-65 02 67
2. eHälsa – en strategi för tillgänglighet och säker information inom vård och omsorg. Kontakt: Curt Blomqvist, projektledare E-post: curt.blomkvist@hudiksvall.se Tel/Mobil 0650-192 67
3. Kunskap till Praktik
4. Placerade Barn och unga – ett utvecklingsarbete av, bland annat kommunernas rutiner för barnets trygghet, säkerhet och stöd. Kontakt: Hjördis Flodström Enquist, utvecklingsledare E-post: hjordis.flodstrom.enquist@regiongavleborg.se Tel/Mobil 026-65 02 69
5. Öppna Jämförelser – för att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Med hjälp av ”Öppna Jämförelser” kan olika verksamheters kvalitet och effektivitet jämföras. Kontakt: Agneta Morelli, plattformsledare E-post: agneta.morelli@regiongavleborg.se Tel/Mobil 026-65 02 67
– för utveckling av missbruks- och beroendevården. Kontakt: Karin Gisselman, processledare E-post: karin.gisselman@regiongavleborg.se Tel/Mobil 026-65 02 43
Vill du veta mer om kunskapsbaserad praktik besök vår hemsida: www.regiongavleborg.se/fou-valfard 14
Man måste lära sig krypa innan man kan lära sig gå Det här med att systematiskt arbeta kunskapsbaserat är ganska nytt i socialtjänsten om man jämför med inom hälso- och sjukvården. Vetenskapliga kunskaper om sociala insatsers effekter är fortfarande begränsad och det är bara en liten del av verksamheterna som ännu är undersökta.
Om du tror att du vet allt är du dåligt underrättad Begrepp som evidens och kunskapsbaserad praktik är komplexa. Det är viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt till sina egna antaganden om en god praktik. De regionala stödstrukturerna ska fungera som ett verksamhetsnära stöd och vara en kanal för samverkan mellan socialtjänst och närliggande områden inom hälso- och sjukvård.
Nyttan för individen • Mindre risk att skada uppstår • Mer jämlik behandling, vård och omsorg • Färre beslut baserade på ”tro och tyckande” • Effektivare användning av resurser • Ökad insyn vilket öppnar för offentlig debatt och diskussion
Framgångsfaktorer inom socialtjänsten • Kontinuerlig och systematisk dokumentation, uppföljning och utvärdering • Systematisk kunskapsinhämtning • Omvärldsbevakning och framförhållning • Engagerade medarbetare och chefer • Tilltro till andra människors kompetens • Enighet om vinst och nytta • Lättillgänglig information • Samverkan på alla nivåer
”
Kunskap om sociala insatsers resultat om vad som ger god kvalitet och avsedd effekt är på många sätt en förutsättning för en välfungerande socialtjänst ”
15
Smart och hållbar tillväxt för alla . : Aktuellt om EU.s sammanhållningspolitik Sammanhållningspolitiken är EU:s politik för regional tillväxt. Syftet är att minska skillnaderna mellan de europeiska regionernas utvecklingsnivåer, enligt den grundläggande solidaritetsprincipen i EU. I EU-kommissionens förslag för budget år 2014-2020 utgör sammanhållningspolitiken en tredjedel. Den är ett viktigt medel för att uppnå målen i Europa 2020-strategin, om en ”Smart och hållbar tillväxt för alla”. Den är ett av viktigaste instrumenten för regional utveckling. -Regionerna är basen för tillväxten, sa näringsminister Annie Lööf vid Europaforum Norra Sverige den 29 mars. Målet att göra sammanhållningspolitiken effektivare kommuniceras av EU-kommissionen i följande förslag: -
Fokus på resultat (indikatorer och utvärdering) Prestationsmått – mätbara milstolpar och mål En reserv på 5 % för att belöna prestationer Villkor gällande effektiv administration för att kunna få del av fonder Makroekonomiska villkor – för effektiv användning
16
”
”
Regionerna är basen för tillväxten”
Sammanhållningspolitiken översätts bland annat i strukturfonderna. För dessa föreslås ett gemensamt strategiskt ramverk kopplat till partnerskapskontrakt med länderna, vilka sedan översätts i operationella program. Det finns en meny med elva tematiska prioriteringar att välja bland. För de rikare regionerna som de svenska är det dock när det gäller regionalfonden begränsade till innovationer, konkurrenskraft och SME-företag och minskade koldioxidutsläpp. I dagsläget är det viktigt att regional och lokal nivå är med och utformar kommande EU-program på ett effektivt sätt. I år pågår förhandlingar inom och med EU angående EU-budget och sammanhållningspolitik. Gävleborg har till exempel möjlighet att påverka strukturfonderna genom Sveriges Kommuner och Landsting, Tillväxtverket och Näringsdepartementet, vilka alla bjuder in till konsultationer. Genom vår representation i Bryssel, Central Sweden, är Gävleborg också med och påverkar. Gävleborg lämnade i början av året ett yttrande. Under april och maj håller Näringsdepartementet en sida öppen för synpunkter på strukturfonderna: www.strukturfonder.ning.com är öppen april-maj för inspel. Använd den, just nu när det händer! Frågor som nu avhandlas är till exempel hur förvaltningsorganisationen ska byggas upp. Exempel på frågor: - En regional förvaltningsmyndighet för alla strukturfonder, landsbygds- och fiskefonder? - Vad ska strukturfondspartnerskapet ha för roll? - Stadens betydelse i förhållande till landsbygdens? - Förenkling i tillämpningen i projekt? - Finansiering av investeringar även i rikare regioner? - Kvalitetsmått? - Finansiella instrument? Trots att det funnits starka krafter för att sammanhållningspolitiken inte behöver omfatta ”mer utvecklade regioner” som de svenska innebär EU-kommissionens nuvarande förslag inte så stora förändringar i kommande budgetperiod. De fyra nordligaste länen behåller till exempel enligt förslaget sin gleshetsbonus. Nu är det viktigt att vi bidrar med våra regionala erfarenheter för att förbättra sammanhållningspolitiken 2014-2020!
17
Kompetensforum Gävleborg
Projektmedel . : Region Gävleborg har 66 Mkr att fördela till tillväxtfrämjande projekt 2012. Här är tre exempel på projekt som beviljats medel:
Högskolan i Gävle samt yrkeshögskolorna i länet har en viktig roll att fylla för att utveckla arbetslivet i regionen. Förutom att tillgodose företag med kompetent personal, vidareutbildar de redan yrkesverksamma.
UNGOVATION Projektägare: Ung företagsamhet Gävleborg Det finns ett stort glapp mellan framtagning av idéer och att få tidiga kravställare och kunder för innovativa idéer. Detta gäller i synnerhet unga innovatörer. Projektet ska hitta metoder och arbetsmodeller för att möjliggöra för unga innovatörer att kommersialisera sina innovationer.
Därför har Kompetensforum Gävleborg tagit fram två foldrar där både Högskolan i Gävles och regionens yrkeshögskolors utbildningsutbud för Stål- och verkstadsindustrin samt Skogsoch träindustrin presenteras. Ytterligare foldrar kommer att tas fram, i första hand Stål- och verkstadsindustrin för kompetensområdena upplevelsenäringen, miljöteknik och IKT (informations och kommunkationsteknologi). Det är områden som lyfts Skogs- och träindustrin fram i RUP.
CLIP Projektägare: Högskolan i Gävle CLIP ska bidra med ökad effektivisering och innovationsförmåga till regionens företag och organisationer genom att erbjuda tillgång till kompetens inom logistik och innovativ produktion. Projektet ska möjliggöra en större rekryteringsbas inom kompetensområdet samt utgöra en mötesplats och ett nätverk inom kompetensområdet.
Kompetensutveckling för
Eftergymnasiala kurser och utbildningar i Gävleborgs län
MELLANSVERIGES LOGISTIKNAV Projektägare: Mellansvenska Handelskammaren Projektet ska stärka och marknadsföra regionens logistiska fördelar, både inom och utanför regionen. Därmed läggs grunden för företagen att utvecklas och nya företag ser fördelarna med etablering i regionen. Projektet ska underlätta expansion av befintliga företag, nyetableringar och tillkomst av nya företag.
Kompetensutveckling för
Eftergymnasiala kurser och utbildningar i Gävleborgs län
Kompetensforum Gävleborg arbetar med ett regeringsuppdrag som handlar om att säkerställa kompetensförsörjningen i regionen genom att:
En lista över samtliga beviljade projekt finns på: www.regiongavleborg.se
HUR GICK DET SEDAN? Se vår publikation ”Uppföljning av projekt avslutade 2011” på vår webbplats, eller beställ den på info@regiongavleborg.se
• Skapa mötesplatser för arbetsliv och utbildningsanordnare från gymnasieskola till HiG • I samarbete med aktörerna ta fram kunskapsunderlag om hur kompetensbehoven ser ut och utvecklas i framtiden • Utveckla strategier för utveckling av kompetenshöjning inom specifika branscher/ områden • Kommunicera utbildningar och karriärmöjlig- heter
Uppföljning av projekt avslutade 2011
1
18
Vi samlar in 100 metoder för att involvera unga!
Det statliga uppdraget Rapporten beskriver det regionala tillväxt- och utvecklingsarbete som genomförts under 2011. Den ska ge en inblick i det arbete som gjorts under året och i de resultat som kommit av satsade resurser.
Region Gävleborg blir ofta kontaktad av kommuner och andra aktörer som berättar om sina sätt att engagera och involvera unga på olika sätt. Bra metoder ska spridas. Därför samlar vi nu in 100 exempel på hur organisationer kan involvera unga för att ge dem en plats i samhällsutvecklingen. Det handlar om konkreta metoder som ska leda till att ge ett ungdomsperspektiv på en verksamhet eller ett beslut. Insamlingen pågår till mitten av april och sammanställs sedan i en broschyr och på vår hemsida.
Som samordningsorgan har Region Gävleborg tagit över statens regionala tillväxt- och utvecklingsuppdrag från länsstyrelsen. Det innebär bland annat att vi dels årligen fördelar ca 60 miljoner kronor i statliga projektmedel, dels formulerar det regionala utvecklingsprogrammet. Arbetet styrs av Regionfullmäktige och Regionstyrelsen och avrapporteras årligen till Näringsdepartementet. Vi ansvarar för en stor del av genomförandet av det regionala utvecklingsprogrammet. Det gör vi genom att medfinansiera projekt och genom vårt långsiktiga och strategiska arbete. Vi driver och samordnar strategisk utveckling inom områden som infrastruktur, kompetensförsörjning och näringslivsutveckling. Vi arbetar för en hållbar regional utveckling genom satsningar på arbete för ökad jämställdhet, folkhälsa, integration, miljö, internationalisering samt ett kraftfullt barn- och ungdomsarbete.
aget r d p p u a g Det staåtl lioch villkor 2011 -M
1
19
Gävle Dala Drivmedelskonvent . : En fossiloberoende transportsektor 2030 var temat Hur kan vi effektivisera transporterna? Vilka bilar och drivmedel kommer vi att ha i framtiden och hur vi kan minska vårt beroende av fossila bränslen? Gävle Dala Drivmedelkonvent 2012 samlade på torsdagen politiker, tjänstemän, organisationer och företag i regionen till en inspirerande dag om miljödrivmedel och miljöbilar. Gävle Dala Drivmedelskonvent arrangerades för andra året i följd, den här gången med Rickard Olsson som konferencier. Temat i år var ”En fossiloberoende transportsektor 2030!” En av dagens talare, Maria Wetterstrand, tyckte att en fossiloberoende transportsektor är för mesigt. Hon tycker att en fossilfri är en mer rimlig ambition med tanke på vad världen behöver.
Miljöbilsutställning
Utställningen med miljöbilar visade bland annat VW Golf som elbil - för första gången i Sverige. Gävleborg och Dalarnas respektive regionordförande pratade om regionala planer för omställningen. Maria Wetterstrand och Mattias Goldmann tog oss med utanför regionens gränser och berättade om hur vi kan halvera klimatpåverkan från vårt bilåkande och samtidigt spara pengar. Sven von Holst kom åkande i sin elbil för att berätta om hur arrangörerna tänker kring hållbart resande inför Skid-VM 2015 i Falun. Från Falun kom också Karolina Roos som använder elbil inom hemtjänsten och från Gävle kom Sofia och Martin Lord som berättar om hur det är att köra gasbil i vardagen. Mattias Gustafsson och Ulla-Karin Enbom berättade om regionala el- och biogasprojekt och Hampus Mörner om hur Sveriges största energikälla, biobränsle, bidrar till minskade koldioxidutsläpp.
Maria Wetterstrand, grön samhällsdebattör och skribent, var en av dagens talare.
© Region Gävleborg 2012, tel 026-65 02 00, www.regiongavleborg.se Redaktion och layout: Michaela Brauns, Mats Törnquist, Ann Christin Gagge och Mats Fransson Foto framsida: Sandvikens firande, Mikael Nordgren Foto: Britt Mattsson s 2, Mats Åstrand s 19, Stéfan Estassy s 4-5, Cecilia Hed Malmström s 11, iStockphoto.com s 3 & 16, Sara Wennerquist s 6-7, Jan Malm och Claes Rosengren, s 20 Illustrationer: Åsa Jägergård Ansvarig utgivare: Mats Törnquist Tryck: Backman Info AB