Höst 2013
. : REGIONBILDNINGEN
Region Gävleborg + Landstinget =
SANT
! Låt stå
. : PROFIL
. : VÄRLDSARV
Svante Lönnbark om regionbildningen.
7 Världsarvsgårdar invigda och firade.
.:
Höstens fokus- utveckling
Hösten har anlänt men fortfarande i månandsskiftet oktober/november är dagarna ljumma. Ska vi bara njuta eller ska vi ta det som ett tecken på hur mänsklig aktivitet kanske påverkar klimatet? För Region Gävleborg närmar sig det sista verksamhetsåret i nuvarande form. Regeringen har ännu inte fattat ett formellt beslut, men ansvarig minister, Stefan Attefall, har slagit fast att Gävleborg är ett av sex län som får klartecken att bilda regionkommun. Det här innebär att Gävleborgsväljarna kan gå till valurnorna söndagen den 14 september 2014 för att utse de politiker som i framtiden ska verka för en god utveckling i vår region. Det strategiska utvecklingsarbete som pågått och pågår inom regionförbundet kommer att lämnas över till den nya organisationen. Vår nya Regionala Utvecklingsstrategi, RUS, kommer fortfarande vara det styrande dokumentet för utvecklingsarbetet och på sitt möte den 29 november kommer regionfullmäktige att behandla flera nya program med bas i RUS. • Länstransportplanen som ska gälla mellan 2014-2025 utgör en prioritering av de viktigaste objekten i regionens transport infrastruktur. • Kompetensprogrammet 2014-2020 är en vägvisare för hur regionen i samverkan kan säkra att rätt kompetens erbjuds företag och offentlig sektor och att kvinnor och män i Gävleborg kan utvecklas och lära under hela livet. • Innovations- och näringslivsprogrammet ska beskriva hur vi tillsammans förbättrar möjligheterna för ett långsiktigt hållbart näringsliv och hur vi får goda idéer att växa till kommersialiserbara produkter och tjänster. Bra strategier och program är viktiga men det som avgör framgången för Gävleborg är hur vi i de olika samhällssektorerna tillsammans förmår att förverkliga dem.
Mats Törnquist Regiondirektör
Växbo Lin
och butiken varje dag. Under våren genomfördes även en utbildning kring försäljning för alla medarbetare. Det har gett något gemensamt alla kan påminna varandra om; att se varje kund. Alla är mycket positiva till kompetenshöjande insatser. Det kändes mycket positivt att någon utifrån kom, gav dem feedback och tittade på mötet med kunder ur deras perspektiv. När man befinner sig i en expansionsfas som Växbo Lin är ambitionerna höga. Genom projektet gavs hjälp att kompetenshöja sig inom det där lilla extra som annars inte hade prioriterats. Det blev lättare att ge det tid.
. : En del av Hälsinglands historia Hanna Bruce
Turistdelen beskriver Hanna Bruce som spännande och otroligt tacksamt att arbeta med. Det är väldigt uppskattat i en region som Gävleborg menar hon. - Vi gör en exklusiv produkt som måste hålla. Vi kan utvecklas vidare till andra steg med andra typer av produkter och på så sätt stärka varumärket. Ser man på turistdelen kopplat till helheten finns det också andra delar vi kan utveckla i framtiden. Vi kan hantera andra marknader och finnas i butiker med Skandinaviskt inslag i andra länder som exempelvis Japan. På den externa marknaden finns det potential. Det är vår fördel att vi har en unik produkt. Men det är en långsiktig plan. Det är vår försäljning i Sverige som är lönsam, den kan vi jobba mycket mer med i framtiden. Det är en upplevelse att besöka Växbo Lin. Hanna Bruce möter oss vid entrén och tar oss in till de anrika vävstolarna. Det dundrar behagligt bakom glasdörren till fabriksbutiken. Hanna Bruce äger och driver företaget tillsammans med maken Jacob sedan 2006. Det är en mindre industri och som besökare känns hantverkstraditonen och historien kring linets utveckling i luften. De som passerar glasdörrarna kan både vara en köpare eller en säljare. Men det kan även vara en turist med målet att uppleva och ta till sig en del av Hälsinglands historia. Det är det vi kallar upplevelseindustri!
Ledarskapet och affärsutveckling
Ivar Renngård är nod i projektet för företagen i mellersta Gävleborg. I kontakten med dem ser han tydligt att tillväxt måste kopplas till lösningar och hjälp i en process där företagen i regionen själva kan gå vidare. Behoven ser olika ut beroende på var man som företag befinner sig i processen och där finns stora utmaningar. Arbetsmodellen i BraFöre är att lokala noder kopplas till deltagande företag som planerar och företagsanpassar de aktiviteter som sker. Den personliga kännedomen och lokala kontakten är en viktig insats för ett lyckat kompetensarbete. Via BraFöre har Hanna Bruce deltagit i en ledarskapsutbildning samt i ett nätverk för andra chefer. Idag har Växbo Lin tagit in en affärsutvecklare i företaget.
Vävutbildning i Tyskland
Genom projektet ”Bra Före” har all personal gått utbildning kopplade till företagets mål och vision. Ute i maskinparken, vid vävstolarna, möter vi Stefan Hedberg. I maj 2013 deltog han i en utbildning i Lindau, Tyskland som finansierades av projektet. Stefan var en av fem deltagare från Sverige och Norge. Anledning: det finns idag ingen svensk utbildning för de mycket specifika vävmaskinerna. -Tanken att gå en utbildning har inte ens slagit mig tidigare. Nu fick jag möjlighet att gå igenom olika inställningar som var specifika och fokuserade på just våra maskiner. Det är en del av Växbo Lin att vi är så ”udda” så det var första gången fick vi en skräddarsydd utbildning. Det har också bidragit till ett nytt nätverk med de andra deltagarna, berättar Stefan Hedberg som tycker att utbildningen gett honom mycket.
Tacksamhet mot projektet
Hanna Bruce ser att ledarskapsutbildningen och nätverket med andra ledare gett mycket. Hon beskriver att processen inneburit att tänka mer på målet och inte bara överleva nya krav och behov. Det är nu de behöver ta till sig de strukturella frågorna menar hon och driva företaget framåt. Nätverket är ett viktigt utbyte med kompetenta, duktiga och erfarna människor. Nyttan ser hon på längre sikt. - Vi har fått möjlighet till den utbildning vi verkligen behöver och vill ha utifrån våra egna behov. De som jobbar med de här frågorna har nyckelroller som förmedlare i detta. Vi har varken kunskapen eller orken att leta reda på projekt där vi kan få utbildningsbidrag och skulle kanske inte satsa på kompetensutveckling om vi inte fick hjälp.
Att se varje kund och göra det där extra
Utbudet på företaget är stort. De väver, syr, säljer, tillverkar och marknadsför sig genom möten med besökare i både fabriken
3
.: PROFIL
Svante Lönnbark .: Ett samtal med landstingsdirektören om regionbildning, kulturer och modelltåg bli stoltare och visa upp våra styrkor. Vi kan och måste också ta större plats på den nationella och internationella arenan.
En tisdageftermiddag i november träffar jag Svante på ledningskontoret för att prata regionbildning och samhällsutveckling. På en stol i hans rum ligger trälådan som funnits med under höstens alla workshops om regionbildningen och den nya tjänstemannaorganisationen. En låda som fyllts med förslag och goda råd från alla som varit med.
Hur ser du på framtiden och vilka utmaningar står vi inför? - Det finns stor utvecklingspotential om vi arbetar tillsammans i hela regionen och tillsammans med andra. Processen kring regionbildningen har visat hur viktigt samarbete över gränserna är. Vi har haft en bra dialog med såväl kommuner som andra län, både på tjänstemanna- och politikernivå. I det kan vi hitta kraft. Nu får vi dessutom större möjlighet att påverka vår egen utveckling. Och den möjligheten måste vi ta.
- Det har varit väldigt givande att få ta del av alla tankar och idéer runt regionbildningen. Grupparbetena och våra samtal har gett mig värdefulla inblickar i hur våra medarbetare tänker. Och jag har läst allt som lämnats i lådan, säger Svante.
- Vårt nuläge med hög arbetslöshet och en generellt lägre utbildningsnivå är naturligtvis utmaningar som det redan pågår insatser kring. Kompetens är en viktig beståndsdel för vår regionala utveckling och tillväxt, särskilt i en verklighet med tuffare konkurrens och större internationalisering. En utvecklad IT-infrastruktur och bra kommunikationer kommer också att stärka vår konkurrenskraft.
Vad finns det för råd i lådan då, undrar jag nyfiket? - Vikten av helhetstänk och uthållighet är några av råden och att vi måste ta tillvara på möjligheten att påverka EU-politiken och driva det internationella arbetet. Många har även gett mig råd om kommunikation, varumärke och namnet på den nya organisationen. En horisontell styrning och samarbete över gränserna har lyfts fram som framgångsfaktorer av många, liksom att vara öppen och ärlig med att det är olika organisationskulturer som ska mötas och samverka. Många pratar om just detta med två organisationer med helt olika kulturer. Hur ser du på det? - Ja, det är en fråga som har lyfts i varje grupp. Hur vi ska kunna foga samman två olika kulturer till en. Men jag vill vända på den frågan. Är det viktigt att vi endast har en kultur? Jag tror att så länge vi delar samma värdegrund så finns det utrymme för olika kulturer. I en stor organisation som landstinget finns redan idag olika kulturer och arbetssätt. Om vi vill arbeta för att Gävleborg som region ska vara öppen och mångkulturell måste vi som organisation också klara det.
”
Vi måste helt enkelt bli stoltare och visa upp våra styrkor.”
Om vi går från organisation till region, vad är det vi i vår region kan påverka? - Vi kan framförallt påverka omvärldens bild av oss och få fler att inse vad vi kan erbjuda i Gävleborg i form av kommunikationer, miljöer, boende med mera. Men också vad Gävleborg kan erbjuda andra regioner. Vi måste helt enkelt
4
Svante med förslagslådan
”
Hela länet måste vara med om vi ska lyckas.”
- Vi har innovationsdrivna, framgångsrika verksamheter här, exempelvis Future Position X, som kan bidra till utveckling av våra olika näringar. Kanske måste vi också fråga oss vad vi är för ena som lever här för att bli ännu tydligare utåt med vad vi är bra på och vad vi kan erbjuda. Vem är då du Svante när du inte tänker på skatteutjämningssystem och samhällsutveckling? Finns det något som du håller lite hemligt? - Frågor om samhällsutveckling har alltid legat mig varmt om hjärtat. Hur får vi det att fungera och hänga ihop? Kanske är det därför jag gillar att bygga och alltid har intresserat mig för teknik, både ny och gammal. Nya programvaror lockar mig men det många nog inte vet är att jag gillar gamla modelltåg, säger Svante och skrattar. Jag har ingen egen modelljärnväg men jag gillar verkligen detaljrikedomen och landskapen som byggs upp.
5
Text: Annika Bellander
Regionbildning för tillväxt och utveckling
Ansvarsutredningen
2003 tillsatte regeringen Ansvarskommittén under ledning av Mats Svegfors. Kommitténs uppgift var att se över ansvarsfördelning mellan lokal, regional och nationell nivå. Ungefär samtidigt beslutade riksdagen att sådana län som bildade regionförbund kunde få överta vissa uppgifter från länsstyrelsen.
. : En historisk exposé
2007 lämnade ansvarskommittén ett slutförslag där man målade upp en bild av ett Sverige indelat i ett mindre antal stora regioner av samma modell som Region Skåne och Region Västra Götaland. I Gävleborg avgav regionstyrelsen ett positivt utlåtande om förslaget och ett arbete med att skapa en större mellansvensk region sattes i gång. Grunden för arbete var de sju län som samverkar om sjukvårdsfrågor men i den ansökan som slutligen lämnades in återstod Dalarna, Uppsala och Gävleborg. Den statliga myndigheten Kammarkollegiet behandlade ansökan 2009 och sa då ett tydligt nej. Genomförandet av Ansvarsutredningens förslag i övrigt har också stannat upp.
Länsindelningen i Sverige har långa historiska anor. Den som på allvar systematiserade rikets regionala styrning var Axel Oxenstierna på 1600-talet (1634 års regeringsform). Västerbottens län bildades 1638 och de andra norrländska länen tillkom under 1700- och början av 1800-talet. Gävleborgs län kom till 1762. Från 1810 - efter förlusten av Finland - och fram till slutet av 1990-talet var den regionala organisationen i Sverige stabil. Från början utgjorde länen och dess landshövdingar en del av den statliga kontrolloch maktapparaten men under tidens lopp utvecklades länsstyrelsens roll till att också vara en företrädare för länet.
En egen region
Efter valet 2010 togs åter diskussionerna upp med Dalarna och Uppsala – någon överenskommelse om en gemensam ansökan kunde dock inte nås. Efter analyser och diskussioner beslutade regionstyrelsen och landstingsstyrelsen att arbeta för att bilda en direktvald regionkommun i Gävleborg.
Genom 1862 års kommunalförordningar tillkom landstingen, som var de första direktvalda regionala organen. De moderna landstingens huvudsakliga uppgifter är kopplade till hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och kultur- och utbildningsfrågor. 1997 förändrades detta mer än 100-åriga tillstånd då de båda skånska länen slogs samman till Skåne län och landstinget i Skåne - under namnet ”Region Skåne” – fick överta de flesta av länsstyrelsens uppgifter på tillväxt- och utvecklingsområdet. Året efter bildades på liknande sätt ”Region Västra Götaland.
Regeringen och riksdagen har ännu inte fattat sitt officiella beslut, det sker troligen i höst, men socialdepartementet har i en skrivelse rekommenderat att landstinget Gävleborg ska få ta över det regionala utvecklingsansvaret och arbetet går vidare under den förutsättningen.
2011
2012
Dec 2011 Parlamentariska gruppen
Stödbeslut i kommunfullmäktige i länets 10 kommuner.
Förankring i kommunerna. Beslut i regionfullmäktige.
6
April 2012 2012/2013 Beslut om ansökan i Struktur för den fortsatta Landstingssfullmäktige processen tas fram
a
Det regionala utvecklingsansvaret innebär bl a att fastställa en regional utvecklingsstrategi, RUS, besluta om länsplan för infrastruktur samt att fördela regionala utvecklingsmedel – anslaget 1:1. För närvarande är det Region Gävleborg som har det här ansvaret. När det gäller 1:1-anslaget delar Region Gävleborg detta med länsstyrelsen i förhållandet 60-40.
VAD GÖR DET NYA GÄVLEBORG? • • • • • • • • •
Landstingsfullmäktige blir regionfullmäktige
Fr.o.m. 2015 ska det regionala utvecklingsansvaret föras över till landstinget som då också får rätten att kalla landstingsfullmäktige för regionfullmäktige! Det är uppgifter från såväl Region Gävleborg som länsstyrelsen som ska föras över. I samband med arbetet av tjänstemannaorganisationen har presidierna för regionstyrelsen och landstingsstyrelsen enats om hur uppdraget att leda denna förändring skall se ut. Landstingsdirektören har i uppdrag att leda arbetet med omorganisationen och regiondirektören stödjer Landstingsdirektören i detta arbete. Till sin hjälp har de personer i landstingets och Region Gävleborgs ledningar, men också ett antal kommundirektörer. I december 2013 ska ett förslag till tjänstemannaorganisation vara färdigt för beslut i landstingsstyrelsen.
Hälso- och sjukvård Tandvård Näringsliv Kultur och utbildning Kollektivtrafik Transporter, infrastruktur och samhällsplanering Miljö och klimat Folkhälsa Samverkan med kommuner och andra regioner och aktörer i Sverige och världen
VARFÖR BILDA REGION? • • • • • • • •
Mer demokratisk och funktionell organisation för den regionala utvecklingen
Demokrati, öppenhet och helhet Ökad konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning Fler växande företag och fler jobb Stärkt tillväxtpolitik Effektivare att nyttja gemensamma resurser Attrahera människor och företag Ökad internationell konkurrenskraft Företrädare väljs genom direkta val
Den övergripande politiska organisationen fastställdes i juni 2013. Det här är viktigt för att de politiska partierna ska kunna nominera kandidater till valet. Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2013 att förutom regionstyrelse inrätta tre verksamhetsnämnder under regionfullmäktige: • • •
hälso- och sjukvårdsnämnd kultur- och kompetensnämnd hållbarhetsnämnd
I samma beslut fastställdes att fullmäktige ska bestå av 75 ledamöter, antalet ledamöter i styrelse och nämnder är ännu ej beslutade. Så snart har vi en mer demokratisk och mer funktionell organisation för den regionala utvecklingen.
2013 Hösten 2013 Beslut av regeringen
2014
Sept 2014 Val till Regionfullmäktige
Aug 2014 Tänkbar start för implementering av ny organisation 7
2015 1 jan 2015 Regionkommun bildas
Kurser och konferenser . : Kontinuerlig kompetensutveckling stärker dagens föränderliga yrkesroller Genom Region Gävleborgs utbildningsverksamhet matchas våra medlemmars aktuella kompetensutvecklingsbehov med specialriktade utbildningsinsatser. I nära dialog med beställare och samarbetspartners arrangeras kurser, konferenser, seminarier och temadagar inom en mängd ämnesområden. Exempel på aktuella utbildningar: • • • • • • • • • •
Arkiv- och dokumenthantering i skolan Nyheter i Höstpropositionen och SKL:s nya ekonomirapport Förstärkning av den kommunala demokratin! Aktuell arbetsrätt Social rekrytering och omvärldsbevakning Barns säkerhet och stöd i förskolan Att åldras med utvecklingsstörning LSS och personlig assistans God man eller förvaltare - vad är det? Samordnad Individuell plan (SIP) - I samverkan med Division Primärvård, Landstinget Gävleborg
Det omfattande och mångsidiga utbildningsutbudet möjliggörs genom ett välutvecklat samarbete med Regionförbundet Uppsala län, Region Dalarna, Kommunförbundet Västernorrland och Region Västerbotten. För detaljerad information om utbildningarna samt webbformulär för direktanmälan, se www.regiongavleborg.se/kurser Välkommen med förfrågningar och önskemål!
8
Vad händer på Hjälpmedel SAM? . : Kognitiva utmaningar i fokus
Vi har fokus på hjälpmedel och anpassningar för personer med nedsatt aktivitetsförmåga. Utvecklingen går framåt och det område som vi vill lyfta fram är hjälpmedel och stöd för personer med kognitiva problem. Att ha svårigheter med tid och problem med struktur i sitt liv är inget ovanligt. Svårigheter att sova och komma till ro kan också ställa till problem i vardagen. När vi pratar om kognitiva hjälpmedel kan det vara både högteknologiska och lågteknologiska lösningar. Från exempelvis bra appar i telefon till en almanacka anpassad med bilder att ha på väggen i hemmet eller arbetet. Personens behov styr vilken lösning som är bäst. På Hjälpmedel SAM har vi en utställning dit alla är välkomna att komma och titta på hjälpmedel och smarta lösningar som kan vara till nytta i vardagen. Vill du ha guidning kan du ringa och boka tid med oss innan du kommer på tel. 026-150357 eller 026- 153521. För att få tillgång till hjälpmedel vänder man sig till en arbetsterapeut på den hälsocentral man är listad.
Samverkan med designprogrammet . : Befintliga hjälpmedel förbättras med nya ideér från studenter på Högskolan i Gävle Samarbete för alltid med sig goda och innovativa resultat. Sedan en tid tillbaka pågår ett samarbete mellan Hjälpmedel SAM och Högskolan i Gävle efter ett initiativ från Högskolan. Hjälpmedel SAM har många fantastiska och annorlunda produkter till hjälp för många människor ute i samhället. Ändå krävs då och då en produktutveckling. När Högskolan i Gävle kom med frågan om det fanns intresse för ett samarbete med designprogrammet med fokus på produktförbättringar tackade Hjälpmedel SAM ja och började därefter fundera på vad som fattas eller inte riktigt känns optimalt bland de artiklar och produkter som finns idag; t.ex en enkel bra badkarspall att ha i badkar för att sitta på samtidigt som man kommer ner så pass långt att man kan ta ett skönt bad. Kanske inte tänkt för personer med stora svårigheter men många äldre med stelhet har kanske svårt att hantera badsituationen. Tre högskoleelever från designprogrammet i Gävle jobbar nu utifrån tre olika idéer: Malin Öberg nappade på idén med badkarspallen och är nu i full gång med att tillverka en prototyp. Hon har kontakt med hjälpmedelskonsulent Anne Stentoft och arbetsterapeut Jenny Lundgren som arbetar i butiken som kan bistå med tips på hur pallen kan vara utformad. Carolina Engström har kontakt med en av våra tekniker Pär Jidåker för att utveckla ett stänkskydd när man kissar. Skyddet skall passa både män och kvinnor och vara lätt att hantera. Carolina utgår från ett skydd som finns men som anses i behov av förbättring och utveckling. Sara Olsson samarbetar också med en tekniker, Anders Högberg. Uppgiften är att göra en anpassning för en manöverpanel på elrullstol, dvs att kunna dölja funktioner som inte skall användas på panelen vid elrullstolskörning. Allt för att skapa en ren och lättförståelig panel utifrån varje persons behov. Projekten avslutas med en slutredovisning i november. 9
Hälsingegårdar . : Världsarv i Gävleborg
25 maj 2013 invigdes världsarvet Hälsingegårdar. Invigningen skedde på alla 7 världsarvsgårdar, med avslutande världsarvsfest på Stenegård i Järvsö. De 7 gårdarna som blivit världsarv är: Bortom Åa i Fågelsjö Jon-Lars i Långhed Pallars i Långhed Erik-Anders i Asta Bommars i Letsbo Gästgivars Vallsta Kristofers i Stene Festligheterna under dagen präglades av öppenhet, stolthet och glädje.
www.halsingegardar.se
10
11
Nu kör vi!
marknadsföra oss tillsammans. En gemensam digital plattform är förutsättningen för att få ut hela vårt turistutbud på marknaden. Allt vi har att erbjuda våra gäster ska finnas tillgängligt och bokningsbart på samma ställe och i samma digitala system. Det handlar förstås om boenden, besöksmål, arrangemang, restauranger och sevärdheter men också de kommunikationer som finns att välja på för att ta sig dit.
. : In på sista projektåret År 2009 tog politiker i Gävleborgs samtliga tio kommuner ett gemensamt beslut. Vi behöver en långsiktig plan för turismen, Sveriges snabbast växande näring. Vår plan ska vara ekonomiskt hållbar och lokalt förankrad. Samarbetet över geografiska gränser ska främjas - för tillsammans blir vi starkare. Resultatet blev en regional besöksnäringsstrategi. Utifrån strategin togs Projektet ”Nu kör vi” fram.
Det skall också innehålla det som inte går att boka som t ex handeln, badstränderna, de djupa skogarna och naturen. Redan idag finns ett antal bokningsbara webbplatser runtom i länet. Alla dessa kommer förstås att finnas kvar. Projektet ska varken byta ut eller ta bort något av det arbete som redan är gjort. Vårt uppdrag handlar istället om att länka samman befintlig information och utbud i länet. Inom projektet har bokningsbara webbar lanserats, däribland visitgavle.se, visitsandviken.se. Fler är på gång.
Projektets fokusområden är tre:
Destinationsutveckling
I Gävleborgs län finns många, många aktörer som var och en lockar besökare. I undersökningar får vi goda betyg för vårt värdskap, vi är helt enkelt duktiga på att ta hand om våra gäster. Men trots detta blir de inte kvar hos oss så länge. En relativt stor del av våra besökare anger släkt och vänner som sin främsta reseanledning. Alltför många stannar dessutom bara till, på väg någon annanstans. Blir vi bättre på att samarbeta har vi större chans till mer försäljning – vi kan locka våra gäster att stanna några dagar till och därmed spendera mer pengar i länet. Detta är destinationsutveckling.
Projektet arbetar även med att ta fram och uppdatera två internationella sajter; mid-sweden.com och wintersweden.com samt jungfrukusten.se som är en temasajt.
Destinationsutvecklingen innefattar två delar; Kompetens och kvalitet samt Tematiska utvecklingsområden. För att kunna nå ut på marknaden måste vi ha kunskap och veta hur de målgrupper vi vill locka till oss fungerar och vad som förväntas och efterfrågas. Vi arbetar med de turistiska verksamheterna i regionen för att få fram så många exportmogna verksamheter som möjligt, som sedan kan lanseras på den internationella marknaden. För att nå dit har bland annat ett 60-tal workshops och seminarier innehållande pris och paketering, storytelling, exportmognad arrangerats runt om i länet där drygt 200 företag deltagit.
Internationell marknadsföring
Fler utländska turister är bra för Sverige. Vi får in nya pengar i landet och tillväxt skapas. Enligt den nationella turismstrategin ska besöksnäringen fördubblas till år 2020. De marknader som främst är aktuella för projektperioden är Holland och Finland. Det är två av de marknader som är prioriterade i länets marknads- och utbudsstrategi. Holländare föredrar trygga utomhusaktiviteter där familjen kan umgås med varandra. Man söker upplevelser vi svenskar kanske tar för givet, som fiske, cykling eller vandring i skog och natur. I Finland finns många alpinentusiaster som gärna tillbringar sin vinterledighet med att åka skidor utför. Kungsberget, Hassela Ski resort och Järvsöbacken, ligger för många finländare på närmare avstånd än de inhemska backarna.
Destinationsorganisering ger projektet möjligheter att testa olika metoder för att finna strukturer för samverkan. Det kan vara tematiska och/eller lokala nätverk och/ eller destinationsorganisationer (DMO) i de kommuner där företagen så önskar. Vilken struktur/process som blir avgörs av företagen och inte av projektet. Som exempel har projektet bistått med processledare för att hitta lokala processer i flera kommuner.
Inom projektet har en rad marknadsaktiviteter genomförts i form av mässdeltagande, onlinekampanjer, visningsresor för media, säljmöten med och visningsresor för researrangörer och framtagande av marknadsmaterial.
Digital tillgänglighet
När våra destinationer (resmål) växer och blir bättre har vi också större möjlighet att
12
Bockinvigning
”
Samarbetet över geografiska gränser ska främjas - tillsammans blir vi starkare.”
Jon-L
ars i L
ånghe
d
Järvsöbacken
sta och
stör ärldens v r ä n e g
e näring
växand nabbast
s
ärin
Besöksn
Omsättningen i Gävleborgs län är 6, 4 miljarder fördelat på: • • • •
Varuhandel Boende & restaurang Resor & transport Kultur & tjänster
3 089 miljoner 1 541 miljoner 1 324 miljoner 421 miljoner
Besöksnäringen i siffror
Gästrikland 2012
Antal kommersiella gästnätter Icke kommersiella gästnätter Antal dagsbesök Total omsättning TURISM Totalt antal Årsverken
Hälsingland 2012 Länet 2012
437 465
453 556
4.6 miljoner 1.9 miljoner 3.3 miljard
4.3 miljoner 1.3 miljoner 3.1 miljard
8.9 miljoner 3.7 miljoner 6.4 miljard
3 017
2 817
5 834
13
891 839
Förstärkt föräldrastöd . : Även missbrukande föräldrar vill sina barns bästa. Vi vet att oavsett förälderns problematik är barnets relation med föräldern en viktig skyddsfaktor för barnet, även om föräldern missbrukar eller inte bor med barnet.
Med utgångspunkt från detta sker det nu en nationell satsning på att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården, där ambitionen är att anställda inom missbruk- och beroendevården ska bli bättre på att möta föräldrarnas behov av stöd i föräldraskapet, samt att se och stödja dessa barn så tidigt som möjligt. Roger Larsson, processledare vid FoU Välfärd, har till uppgift att informera om och sprida den nationella fördjupningen ”Att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården” i länet. Som en del i detta kommer han att utbilda kursledare i länet, som i sin tur kommer att erbjuda utbildningen till sina kringverksamheter i Gävleborgs län. - Att utbilda lokala kursledare kommer underlätta implementeringen av det förstärka barn- och föräldraperspektivet” säger Roger.
Kunskap till praktik
”Kunskap till praktik” är ett nationellt utvecklingsarbete som syftar till att förbättra den svenska beroendevården. Arbetet stöds av Sveriges kommuner och Landsting med syftet att ta tillvara lokal och regional kompetens för att skapa ett långsiktigt hållbart arbetssätt. Roger Larsson, processledare även för Kunskap till praktiksatsningen i länet, har till uppgift att stödja utvecklingen av missbruks- och beroendevården i länet samt vara länken
mellan länets olika missbruks- och beroendeverksamheter och SKL. I detta ingår att stödja utvecklingen av länets sex integrerade mottagningar för personer med missbruk- och beroendeproblematik. Syftet är att länet ska kunna erbjuda ett likvärdigt mottagande för brukarna. I Rogers uppdrag ingår att hålla sig uppdaterad om aktuella utvecklingsarbeten i landet samt om forskning inom området. - Ett spännande arbete för mig, en gammal utredare från Socialtjänsten, att få möjlighet att påverka missbruks- och beroendevården på detta sätt” säger Roger. Han kartlägger utbildningsbehovet i verksamheter som arbetar med målgruppen, för att sedan kunna erbjuda personalen riktade utbildningssatsningar i området ”missbruk och beroende”, samt olika samtal och metodutbildningar, som t.ex.
• Alkohol och drogscreening-verktygen AUDIT/ DUDIT • Motiverande samtal (MI) • Hasch avvänjningsprogrammet (HAP) • Återfallsprevention (ÅP) • Addiction Severity Index (ASI)
14
I oktober 2013 hölls även en Cannabiskonferens i Gävle, som anordnades av Region Gävleborg tillsammans med Länsstyrelsen och Cannabisnätverket. Detta arbete sker i ett nära samarbete med Regionens utbildningsenhet. Information om aktuella kurser finns på Region Gävleborgs hemsida. Under 2014 kommer mycket fokus ligga på brukarmedverkan inom missbruk och beroendevården. - Äntligen får brukarna en röst” säger Roger. Detta innebär att informera om brukarorganisationernas arbete, erbjuda dem möjlighet att delta i utbildningar och konferenser samt se till att det finns tillgänglig information om allas rättigheter i vården. Ambitionen är nu att informera kommunerna och landstinget omoch erbjuda brukarstyrda brukarrevisioner, vilket innebär att verksamheter som kommer i kontakt med målgruppen får en möjlighet att bli utvärderade ur ett brukarperspektiv, vilket i sin tur ger möjlighet till en positiv utveckling av missbruks- och beroendevården.
”
Äntligen får brukarna en röst.”
Sveriges kommuner och Landsting (SKL) genomförde en kartläggning 2012, där 3999 föräldrar inom missbruksoch beroendevården intervjuades.
• Av dessa hade 2446 föräldrar barn under 18 år. • Totalt berördes 3851 barn i denna enkät. • 82 % av föräldrarna hade vårdnad, eller delad vårdnad om minst ett barn. • Av dessa föräldrar ville 56 % prata om sitt föräldraskap och 53 % behövde prata om sina barns behov samt var oroliga för sina barn på något sätt.
15
32 %
. : Aktuella projekt
Gävle Dala Energikontor leder en hel del projekt, utöver vår samordnade roll att, på uppdrag av Energimyndigheten, stödja och utveckla de kommunala energi- och klimatrådgivarna. Här följer en presentation av några aktuella projekt!
EnergizAIR
EU-projektet EnergizAIR är nu inne på omgång två och då med svenskt deltagande genom Gävle Dala Energikontor. Den första omgången belönades med första pris av EU-kommissionen i klassen kommunikation. Totalt deltar nu tio länder, Belgien, Frankrike, Italien, Portugal och Slovenien, England, Tyskland, Ungern, Spanien och Sverige, varav de fem första var med i omgång ett. Belgien var och är fortfarande internationell projektkoordinator. Projektets primära mål är att via TV, Radio, tidningar och online-media förmedla den vi i Sverige kallar ”Energiväderrapporten”. I projektet kallas den generellt för ”Renewable Energy Weather Forecast”. Energiväderrapporten ska presenteras i samband med våra mediers väderprognoser. ”Energiväderrapporten” är en rapport och ingen prognos. Den ska visa hur mycket energi vi är omgivna av, tack vare solen och vinden. Den visar hur mycket av energibehovet hos ett svenskt genomsnittshushåll som skulle kunna täckas av sol-el, solvärme och vindkraft. I en väderprognos berättar man bland annat om temperaturer, nederbörd, solsken och hur blåsigt det är. Energiväderrapporten redovisar den förnybara energin istället.
Uthållig Idrott
Gävle Dala Energikontor är ett av flera energikontor som har en aktiv roll i projektet ”Uthållig idrott”, som pågår till hösten 2014. Tio föreningar i Gävleborg och tio i Dalarna är utvalda av de regionala idrottsförbunden att få kunskapsstöd för att effektivisera energianvändningen i idrotts- och sportanläggningar. Resultaten av dessa vidtagna åtgärder ska sedan användas för att sprida till övriga ca 1500 föreningar i Gävle Dala-området. Projektet finansieras av Energimyndigheten och Riksidrottsförbundet, Rf, som kan medfinansiera 50% av investeringar i energieffektiv utrustning.
Electric Car Region
Gävleborg ska stärka den samlade kompetensen i sin fortsatta infrastruktursatsning för att möjliggöra en övergång från fossildrivmedelsdrivna bilar till el- och biodrivna bilar. Det övergripande målet för projektet är att 1000 elbilar ska finnas och användas i Gävleborgs län 2016. Det ska finnas en lokal infrastruktur som hanterar den framtida elfordonsflottan samt en plan för hur kommunerna arbetar metodiskt med utvecklingen. Vidare ska det regionalt finnas en utbyggd snabbladdningsinfrastruktur efter de större vägnäten. Mål för projektet: 1. Alla kommuner i Gävleborg ska testa och utvärdera en elbil som används i den egna verksamheten under en vecka. 2. Lokala elbilssalonger ska genomföras på minst tre platser i Gävleborg; vi samlar några elbilar och deras återförsäljare, bjuder på information, mingelmat och provkörning. 3. En regional strategi för laddningsinfrastruktur och utveckling inom elbilsanvändning ska arbetas fram för att förankras i regionen.
Cykelvänlig arbetsplats
Cykelvänlig arbetsplats Gävleborg är en utmärkelse till arbetsplatser i Gävleborg som gör det lätt för anställda att välja cykeln, både till och från arbetet och i tjänsten. Utmärkelsen ger arbetsplatsen stärkt image samt friskare och sundare medarbetare. Beroende på hur många kriterier arbetsplatsen uppfyller, finns det tre nivåer (från en till tre stjärnor). Vill du att din arbetsplats ska få utmärkelsen, läs mer här: www.cyklaigavleborg.se
16
Kultur och näringsliv . : Och allt däremellan På många olika sätt arbetar vi på Region Gävleborg med att stärka näringslivet. Ett starkt näringsliv skapar förutsättningar för människor att kunna försörja sig, att företagen kan växa och delta i samhällsutvecklingen och därmed betala den skatt som ger möjlighet att utveckla välfärden. Det innebär bland annat att det är viktigt att företagen kan rekrytera rätt kompetens, kompetens som kan finnas här eller som kanske finns utanför Gävleborg, i ett annat land. Vi arbetar för att de människor som bor här ska fortsätta att vilja bo kvar och att det är så pass attraktivt så människor kan tänka sig flytta hit. Det är också viktigt att företagen vill stanna kvar, att nya företag väljer att flytta hit och att man vill investera i vår region. Ju större bredd vi har på näringslivet desto mindre sårbart blir det när företag lägger ner eller säger upp personal. Ett breddat näringsliv kan också stärka mindre orter och bidra till att samhällsservicen kan fungera. Det är många aspekter som är viktiga för att vi ska vilja bo på ett ställe. Kulturen och kulturutbudet är mycket viktigt. Både de kulturella aktiviteter man kan uppleva eller utföra och insikten om att det finns ett utbud är attraktivt för oss. Kulturen kan vara en inspirationskälla till mitt arbete eller dagliga liv, det kan också hjälpa mig att förstå samhället jag lever i och människorna jag lever bland. Många människor är verksamma inom kulturen och många driver företag i kulturnäringarna.
så många olika branscher men vi kan se att det finns spännande särdrag. De här företagen är ofta små och många drivs av viljan att uttrycka sin kreativitet i första hand och viljan att driva företag i andra hand. Många har inte sett att det finns stöd i samhället för att man ska kunna utveckla sitt företag eller sina produkter och kunna bli mer självständig. Samtidigt har de stöd som finns inte alltid varit så anpassade för dessa företagare. Rådgivning och lån har baserats på erfarenheter och insatser man har för andra näringar. Vi har valt att stötta stödstrukturerna att hitta sina sätt att bemöta kulturföretagarna professionellt och på så sätt bidra till tillväxten. Ju fler som kan försörja sig själva desto större tillfredsställelse. I de kulturella och kreativa näringarna finns också kompetenser som stärker det övriga näringslivet till exempel design, media och film. Att arbeta med att stärka dessa företagare, mitt i mellan kultur och näringsliv, är att stärka regionen. Det skapar förutsättningar för fler att försörja sig, att företagarna och kreatörerna själva kan bo där de vill, att stödsystemen bättre passar olika slags företagande och att många näringar stärker sig genom varandras kompetenser. Idag är 5 800 sysselsatta i dessa näringar, det är 4,6 % av alla sysselsatta. De omsätter 5 miljarder kronor om året.
[”Kartläggning av de kulturella och kreativa näringarna i Dalarna och Gävleborg”, Oxford Research, 2013]
”
Sedan några år har vi valt att satsa på de kulturella och kreativa näringarna. Vi har försökt förstå vilka drivkrafter och förutsättningar som skiljer dessa näringar från andra näringar. Man kan inte generalisera eftersom det omfattar
Ju fler som kan försörja sig själva desto större tillfredsställelse.”
17
Projekt för alla?
Vi frågar fem
. : Vi inför genusperspektivet i projektbedömningar
. : När du får besök, vilket smultronställe i länet visar du helst? Scanna qrkoden så får du se ett smultronställe.
I den regionala utvecklingsstrategin (RUS) står att de tre hållbarhetsdimensionerna: social-, miljömässig-, och ekonomisk hållbarhet alltid ska genomsyra inriktning, planering, prioriteringar och beslut. Men vad innebär det i praktiken?
Maria Lavonius, Projektedare besöksnäring
Under hösten har ett utvecklingsarbete startat som har till uppgift att utforma metoder och kriterier för att kvalitetssäkra projektmedelsbedömningen. Alla strateger på Region Gävleborg har deltagit i arbetet med början att titta på genus- och jämställdhetsperspektivet. En kartläggning har gjorts på avslutade projekt för att se vad utvecklingsprojekten haft för fokus. Här analyserades projekten utifrån en mängd frågor:
- Oj, det finns så väldigt mycket att visa! Att åka Längs Ljusnan och de fantastiska vyerna där är ett bra tips, kanske upp till Järvzoo och Stenegård. På lite närmare håll Bönan, en fika på bryggan där med utsikt mot havet är aldrig fel. Och såklart familjens eget smultronställe på en fäbodvall vid sjön Ekarn.
• Hur är kvinnor och män representerade i projektets projektledning samt styr- och referensgrupper? • Hur utformas aktivitetsplanen för projektet? • Hur går rekrytering till projektets målgrupper till?
Linus Norgren, praktikant
• Har aktiviteterna som genomförts i projektet kommit kvinnor och män tillgodo på ett likvärdigt sätt?
- Skybar Fullriggaren! Gävles bästa utsikt och fantastisk service.
• Hur många och vilken typ av arbetstillfällen/företag/ utbildningsmöjligheter har skapats? Inom vilka yrkesgrupper/näringar och branscher/utbildningar?
Camilla Wengelin, Kommunikatör
• Medverkar projektet till att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden?
-Jag gillar verkligen Stortorget i Gävle, att sitta i dom härliga möblerna och spana på läckra gävlebor. Med rötterna i Hälsingland så bultar mitt hjärta extra för Orbaden och Vallsta.
Det visade sig att en betydande del av projektmedlen går till projekt som gynnar män och till projekt som bidrar till arbetsmarknaden förblir könsuppdelad.
Niklas Cronsell, Projektchef
Av de regionala utvecklingsmedlen som Region Gävleborg fördelade till projekt 2011 och 2012 har 48% gått till normativa projekt, dvs projekten har uteslutande kommit män tillgodo. 46% av fördelningen har gått till projekt som kommit både män och kvinnor tillgodo på olika sätt. 6% av projektmedlen har gått till projekt som uteslutande kommit kvinnor till godo. Under nästa år fortsätter arbetet med övriga horisontella kriterier tex miljö, ålder (barn, unga och äldre), integration och folkhälsa. Målet är att de som bedömer och beslutar kring de olika projektidéerna ska få redskap att inkludera med större mångfald av människor i Gävleborg.
-Wij Trädgårdar. Det för med sig det positiva att jag per automatik får se parken och miljön i dess olika skepnader över säsongen. Inspiration och kontemplation brukar bli recensionen. Åk dit, öppna dina sinnen och ta en kaffe eller en Jädraöl.
Annette Lundin, Personalsekreterare - Eftersom jag bor i Gävle så visar jag gärna vår fina stadspark Boulognerskogen och tar en tur på havet till Limön. Givetvis ett besök i Hälsingland längs Ljusnans dalgång där jag har mina rötter.
18
Främja kvinnors företagande . : Att nätverka ger både professionella och personliga framsteg En majoritet av Gävleborgs företagarkvinnor känner sig inte hemma i de befintliga affärsnätverk som ofta har manliga övertoner. Enligt Rambölls förstudie (se Region Gävleborgs hemsida) saknar de ofta tillgång till nätverk.
Det är därför det är så viktigt att stödja de affärsnätverk som startats och kommer att startas av kvinnor. Tillväxtverket efterfrågar projekt som kommer att överleva projekttiden och förhoppningen är att dessa affärsnätverk kommer att göra det. Det kan bland annat synliggöras med Söderhamns Kvinnliga Företagarförening som i år fyller 26 år.
En anmärkningsvärd iaktagelse. Vid starten av projektet Främja Kvinnors Företagande inventerades länets tio kommuner på affärsnätverk för kvinnor. Endast i Söderhamn, Gävle och Bollnäs fanns företagarföreningar för kvinnor. För att ta reda på intresset i de övriga kommunerna bjöds ca tio företagarkvinnor per kommun in på en första träff för att dessutom få draghjälp vid uppstarten. Responsen var överväldigande och idag finns även affärsnätverk för kvinnor i Nordanstig, Hudiksvall, Ockelbo, Ljusdal och Sandviken.
En annan del av projektet är de utbildningsinsatser som pågår runt om i länet. Det finns utbildningar på alla nivåer från rådgivningar i starta eget frågor, köp av företag, affärsutveckling samt specifika frågor till sälj och marknadsföring. Nämnas kan utbildningarna Mind Making Network för kvinnor mellan 20-30 år samt Nüwa International med hälften svenska kvinnor och hälften utomnordiskt födda kvinnor.
Totalt har drygt 500 kvinnor anslutit sig till nätverken. Under projektet har regelbundna aktiviteter ordnats med föreläsningar, kurser, studiebesök till mingelträffar etc. Under träffarna får företagaren möjlighet att förkovra sig, träffa andra företagare, skapa nya värdefulla kontakter, vilket i vissa fall lett till nya företag och, framförallt, nya affärer.
Så, det sjuder av aktivitet i länet och idag är drygt 500 kvinnor på något sätt involverade i projektet Främja Kvinnors Företagande. Som ”kronan på verket” kommer en jättemanifestation över kvinnors företagande i länet att genomföras i april 2014. Då tar vi med oss så många företagarkvinnor som möjligt på en kompetenskryssning. Projektets ”urmoder” Maud Olofsson kommer, Alexandra Pascalidou blir vår moderator under resan där flera av våra bästa föreläsare delar med sig av sin kunskap.
Att vara en del av ett nätverk är att ha tillgång till all den samlade kunskap och erfarenhet som finns - att få kunskap och att ge av sin kunskap till andra. Utbytet stärker både individen och därigenom även företaget. Ingången i arbetet med att främja kvinnors företagande har varit att organisera kvinnor i företagarföreningar/nätverkskluster. På så sätt synliggörs kvinnorna, vi stärker dem i deras roll som företagare men viktigast är att de blir en maktfaktor. Kvinnors företagande är en del av tillväxten i vårt län.
Är du intresserad av att följa med på denna kryssning, anmäl dig på regiongavleborg.se/fkf
nde
irera
pe
insp tens-
om och k Kraft
19
g för
nin kryss
e tagar
kvin
före nliga
Den attraktiva regionen (DAR) . : Nytt regionalt projekt Mindre kommuner spelar en mycket viktig roll i attraktiva regioner och har speciella villkor för utveckling. Satsningar på förbättrad tillgänglighet och fungerande service kan vara förutsättningar för att det goda livet i små orter blir verklighet. Region Gävleborg har tillsammans med fem andra regioner valts ut att medverka i ”Den Attraktiva Regionen (DAR)” som det nationella projektet har som arbetsnamn. Det är Trafikverket, tillsammans med KTH, Sveriges Kommuner och Landsting samt Boverket m.fl. som tagit initiativ till projektet och utsett pilotregionerna. Sedan några år har Region Gävleborg och Trafikverket tillsammans arbetat i projektform med samordnad planering för utbyggnad av dubbelspår på Ostkustbanan. Projektet är unikt i Sverige och har bidragit till att Gävleborg nu uppmärksammas på nationell nivå. DAR kan ses som en fortsättning på detta projekt. Projektet ”Den attraktiva regionen” kommer förutom Region Gävleborg att engagera länsstyrelsen i Västernorrland, Kollektivtrafikmyndigheten och kommunerna längs kusten mellan Gävle och Sundsvall med särskilt fokus på Hudiksvalls FA-område. Även inlandskommunerna kommer att kunna vara med senare.
Region infrastruktur för flera . : Fokus på gång, cykel och kollektivtrafik Länstransportplanen för transportinfrastruktur omfattar åren 2014-2025. Den är ett politiskt dokument som visar både vilka brister som finns men också behov av åtgärder inom infrastrukturen i länet. Planen visar också hur de 940 miljoner Region Gävleborg blivit tilldelade av staten för dessa 12 år ska fördelas. Den inriktning som valts för förslaget till länstransportplan är en större tyngd på gång, cykel och kollektivtrafik jämfört med tidigare år. Pengar har avsatts för ett realtidssystem i kollektivtrafiken som ska underlätta för dig som resenär att veta när nästa buss eller tåg kommer eller går utan att behöva hålla koll på tidtabeller. Genom att välja den här typen av inriktning är ambitionen att förbättra möjligheterna till arbetspendling och studiependling det vill säga arbetsmarknadens kompetensförsörjning även för de som inte har tillgång till bil. Det handlar om att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att resa oavsett ålder, socioekonomisk tillhörighet, ekonomi, funktionsnedsättning med mera. I förlängningen så betyder det att vi anpassar transportsystemet för att minska riskerna för arbetslöshet, underlätta för studier och därmed kunna höja utbildningsnivån i länet. Vi minskar risken för utanförskap för fler grupper i samhället som annars kanske behöver flytta eller avstå från arbete, utbildning eller fritidsaktiviteter för att de inte kan ta sig dit eller hem. Några konkreta förslag är en ny tågstation vid Gävle Västra (Sjukhuset/Teknikparken/Högskolan etc), utveckla pendlarparkeringar samt möjlighet till snabbussar mellan exempelvis Ljusdal och Hudiksvall, förbättra gång- och cykelvägar för att öka trygghet och säkerhet för de som väljer att resa kollektivt. 16 december ska Regeringen ha Gävleborgs förslag till länstransportplan, efter att Region Gävleborgs politiker enats om hur förslaget ska se ut.
© Region Gävleborg 2013, tel 026-65 02 00, www.regiongavleborg.se Redaktion och layout: Region Gävleborgs informationsavdelning Foto framsida: Anders Nordlén Foto: Olle Wängsäter s 2, Gunilla Svensson s 3, Anders Friberg s 4, Lilith Dahlgren s 9, Anders Nordlén, Britt Mattsson och Andreas Hagman s 10-11, Karl Albin s 13, Järvsöbacken s 13, Lars Lööv s 13 Illustrationer: Åsa Jägergård Ansvarig utgivare: Mats Törnquist