Höst 2012
PROFIL . : Lena Roos, vice
ordförande i Regionstyrelsen ”Regionen ska ha ett helikopterperspektiv”
FoU Välfärd . : När samhället
tar över vården av barn så måste de få det bättre
RUS
på remiss
Innehåll Regionkommun Gävleborg.......................................................................................... Porträtt av Lena Roos................................................................................................. FoU- på uppdrag av SKL............................................................................................. Generator ´12.............................................................................................................. Jämresursen II............................................................................................................
3 4 6 14 16
Gävleborg är en spegling av läget i landet
.:
Senhösten 2013 känns som en osäker tid. Förutom årstidens rent naturliga opålitlighet är vår omvärld sällsynt svår att tolka. När du läser det här har USA:s väljare utsett världens mäktigaste man för de nästa fyra åren. Den arabiska våren präglar utvecklingen inom flera av världens viktigaste oljestater. Kinas tidigare garanterade tillväxtrace verkar stanna av en smula och tonen är hög mot den andra stormakten i regionen – Japan. I Sverige fortsätter arbetslösheten att vara hög samtidigt som kompetensförsörjning är en utmaning för växande företag. Eurokrisen kastar skuggor över vårt exportberoende land och osäkerheten är det enda säkra. I Gävleborg är situationen mycket en spegling av landets läge. Vårt stora exportberoende och vår relativt låga utbildningsnivå gör att vissa tendenser förstärks. Region Gävleborgs politiska ledning har pekat ut infrastrukturen som en av de viktigaste utvecklingsfaktorerna. Det var därför med stor spänning som regeringens infrastrukturproposition studerades när den kom i mitten av oktober. Klara svar på frågan om dubbelspår på Ostkustbanan lyste tyvärr med sin frånvaro. Vi får vänta tills Trafikverket kommer med sin planering under 2013 och försöka argumentera för våra synpunkter på ett bra sätt. Däremot fortsätter arbetet med Gävle hamn och dubbelspår Skutskär-Furuvik enligt plan. Hälsingegårdar är nu ett världsarv på UNESCO:s lista. Det känns skönt att det mångåriga arbetet äntligen krönts med framgång. Nu börjar ett spännande arbete att ta vara på tillväxtmöjligheterna i besöksnäringen – samtidigt som vi vårdar de oersättliga kulturvärdena. Arbetet med den regionala utvecklingsstrategin, RUS, fortsätter. Regionstyrelsen har godkänt en remissutgåva och vi ser fram emot synpunkter som kan förbättra strategin. Just nu genomförs turnéer i länet med möten i alla kommuner och vi räknar med att RUS antas av regionfullmäktige våren 2013. Vårt arbete med att skapa ett direktvalt organ för regional utveckling beskrivs på annan plats i Speglingar. Självklart har utgången av detta arbete avgörande betydelse för möjligheterna att genomföra RUS och för att skapa tillväxt och utveckling i Gävleborg. Mats Törnquist Regiondirektör
Bildandet av Regionkommun mer konkret . : Allt går enligt tidplanen Målet ligger fast; att under senvintern 2013 ha ett förslag klart till organisation som därefter kan beslutas i landstingsfullmäktige och i kommunfullmäktigeförsamlingarna under våren.
Arbetet med en framtida Regionkommun har i dagsläget gått in i ett mer konkret arbete. Uppdraget att ta fram ett antal alternativa politiska organisationer finns nu på förslag. Materialet har arbetats fram under flera träffar med en grupp av tjänstemän från fyra kommuner, landstinget och Region Gävleborg.
Sven-Åke Thoresen Regionstyrelsens ordförande
Totalt har fyra olika modeller för organisation redovisats för den parlamentariska kommittén. De fyra modellerna har olika tyngdpunkt vad gäller delaktighet, kommunal påverkan, styrning och ledning. Det kommande arbetet ska fortsättningsvis präglas av följande: - - - -
Nordanstig
Fokus på demokrati och delaktighet Fullmäktiges roll Former för det kommunala inflytandet Hur skapa en hållbar organisation som fungerar under överskådlig tid
Ljusdal Hudiksvall
Det är också viktigt att bedriva en aktiv omvärldsbevakning när det gäller organisationsidéer. Arbetet går nu vidare med ett stort arbetsseminarium i början av november då både regionfullmäktige och landstingsfullmäktige deltar. Där kommer de olika modellerna att diskuteras i grupper liksom de uppgifter som en regionkommun skall ha.
Ovanåker Bollnäs
Söderhamn
Ockelbo
Sandviken
Gävle
Hofors
”
Målet ligger fast; att under senvintern 2013 ha ett förslag klart till organisation som därefter kan beslutas i landstingsfullmäktige och i kommunfullmäktigeförsamlingarna under våren.” 3
PROFIL Lena Roos : .
”Regionen ska ha ett helikopterperspektiv” . : Vi påverkar och påverkas av det andra gör Vem är du?
Jag är 42 år gammal. Har två döttrar på 17 och 9 år. Gift sedan 22 år tillbaka. Bor i Norränge utanför Arbrå i min mans släktgård, men är född och uppvuxen i en finsk skogsarbetarfamilj i Gästrike Hammarby.
Varifrån kommer ditt politiska engagemang?
Samhällsintresset startade i årskurs 9 när jag blev vald till elevrådsordförande. Det politiska intresset tog fart efter att vår äldsta dotter drabbats av cancer två gånger (leukemi) och jag efter flera år ”tvingades” gå i pension. År 2004 engagerade jag mig politiskt i moderaterna i länet.
Du sitter både i kommunstyrelsen i Bollnäs och i Regionstyrelsen. Hur skulle du beskriva de uppdragen? Skillnader och likheter?
Skillnaden mellan kommun och region är ganska stor. I regionen handlar det om stora strategiska frågor. Inte så mycket politik egentligen, utan mer vad som är strategiskt viktigt för att på bästa sätt utveckla hela vår region. Stora penseldrag och en helhet. I kommunen kommer jag närmare de beslut som fattas. Där möter vi de människor som i praktiken berörs av våra beslut. Kombinationen region- och kommunalpolitiker är spännande eftersom jag möter liknande frågor men med olika utgångspunkter i de olika församlingarna.
Har du ett politiskt mål?
Mitt politiska mål är att göra samhället bättre för våra medborgare. Jag vet av egen erfarenhet att när du befinner dig i ett läge där du är den lilla utsatta medborgaren så fattar du inte alltid de bästa besluten för dig själv. Jag tror att vi alla, i vissa stunder i livet, är just den lilla utsatta medborgaren. Det är inget som är statiskt, utan något som ändras med din livssituation.
Vad ser du som Regionens främsta uppgift?
Jag ser som regionens största uppgift att vara en sammanhållande länk med förmågan att samordna de behov och de resurser som finns i vårt län. Vår uppgift är att se till att skapa förutsättningar för att hålla hjulen i gång. Vi ska se att vi har rätt växel i, att vi har bränsle till nästa mack och att kommunerna är med på samma bana. Att vi kör åt samma håll!
Du sitter i Internationella utskottet; vilka frågor tar ni upp där?
Internationella utskottet tar upp allt som berör våra kontakter med andra länder. Mycket handlar om EU eftersom en stor del av våra pengar kommer därifrån. Det är ett utskott som berör alla övriga utskott då de internationella frågorna ständigt är närvarande. Det är oerhört viktigt att vi inte glömmer att vi är en del av ett mycket större sammanhang. Vi påverkar och påverkas av det andra gör.
Nämn andra regionala frågor som ligger dig varmt om hjärtat?
Regionala frågor som är extra viktiga är naturligtvis tillväxt i alla former samt kluster och andra samarbeten som får oss som region att växa. Regionen ska ha ett helikopterperspektiv för att se vilka utvecklingsmöjligheter det finns. Men också frågor som bland annat handlar om hur vi kan ta vara på vår historia, våra kompetenser, för att lyfta oss till nya nivåer med utbildningar, innovationer och nya produkter.
Du är uppvuxen i Gästrikland och bor nu i Hälsingland. Många påstår ju att det är stor skillnad på landskapen och att det är svårt att få ihop dem. Hur ser du på det?
Skillnaderna mellan Gästrikland och Hälsingland är stora i vissa delar. I Gästrikland har stora arbetsgivare och bruk satt sin
4
prägel medan stora delar av Hälsingland livnärt sig på jordbruk och mindre företag. Om vi väljer att lägga fokus på våra olikheter och ser det som ett hinder så kan det bli svårt. Men jag ser det som att vi med våra olikheter skapar en bredd och blir kompletta på ett fantastiskt sätt. Om det finns några hinder så sitter de mentalt hos oss politiker och våra medborgare. Min upplevelse är att hälsingarna är öppnare och lättare att komma i kontakt med. Gästrikarna är mera skeptiska och avvaktande. Men när det släpper är de mycket engagerade och trogna.
Hur skulle du beskriva Gävleborg för förstagångsbesökare?
I Gävleborg finns det något för alla. Vi har en underbar och omväxlande natur. Från det platta landskapet i Gästrikland kan man åka norrut och se hur bergen med sina stora skogar tornar upp sig. I dalgångarna slingrar sig våra underbara vattendrag inbäddade i bördiga åkrar. Vi har en lång historia av såväl gamla industrier som jord och skogsbruk och vi har linet som gett Hälsingland dess rikedomar. Kulturen har alltid varit, och är, en viktig ingrediens i vårt samhälle. Folkmusik, stora artister och nu film och filmteknik. Många stora internationella företag har sin vagga i vårt län.
Vilket ställe i Gävleborg är din egen pärla?
Jag har två pärlor! Den första är Bruksparken i Gästrike Hammarby. När jag inte har möjlighet att besöka den kan jag i min fantasi ta mig dit ändå; gå efter strandpromenaden, sätta mig på stenen vid vattnet där festplatsen öppnar sig. Minst en gång varje sommar behöver jag åka dit för att fylla på mitt minne. Den andra pärlan är Fagernäs utanför Arbrå, ett stenkast från där jag bor. Där kan jag se de blånande bergen, åkrarna ner i Ljusnans dalgång och Ljusnans stilla flytande vatten. Men på ett fantastiskt sätt ser jag också bilarna på riksväg 83 och tågen på Norra stambanan. Vattnet jag ser är den damm som hör till Norränge kraftverk. Detta är på något sätt fantastiskt. När utvecklingen möter det som alltid har och alltid kommer att finnas där.
Kuriosa: • • • • •
talar flytande finska har en del av mitt hjärta i Gambia har jägarexamen men jagar inte matlagning är en passion har svårt att motstå vackra glas och vackert porslin
”
Vi ska se till att vi har rätt växel i, att vi har bränsle till nästa mack och att kommunerna är med på samma bana. Att vi kör åt samma håll! ” Lena Roos
5
När samhället tar över vården av barn - så måste de få det bättre . : Kompetenshöjning, samarbete och öppen dialog är vägen dit Många barn och unga i familjehem och HVB-hem: hem för vård och boende, får den hjälp de behöver, men inte alla. Samhället tar över när tryggheten och säkerheten i hemmet inte finns och då måste barnet eller den unge erbjudas ett ”bättre föräldraskap” och garanteras en tryggare och säkrare uppväxtmiljö. Projektet ”Placerade barn & unga” är en del av regeringens satsning ”Trygg och säker vård” som samordnas av Sveriges kommuner och landsting, SKL, centralt. Satsningen pågår idag i landets samtliga län. Projektets mål är bl.a. att stödja huvudmän och alternativa utförare i systematisk uppföljning av barn och unga som är placerade i familjehem och HVB-hem. Ett långsiktigt mål för projektet är att få ett ökat samarbete i länet kring rekrytering, utbildning och stöd till familjehem samt förhoppningsvis även en ökad kompetensutveckling för handläggare som arbetar med just de här frågorna. Ett nationellt nätverk har bildats av samtliga utvecklingsledare i landet. Samarbetet sker regelbundet i olika konstellationer omkring varierande frågor, samt i samverkan med Socialstyrelsen via vägledning, handbok samt ett utbildningskoncept till grundutbildning för familjehem. -Att som familjehem få ett vanvårdat och utnyttjat barn in i sin familj är en stor utmaning, säger Hjördis Flodström Enquist utvecklingsledare vid FoU Välfärd. -Dom behöver mycket kärlek, tålamod och uthållighet från de som vårdar dem. Målsättningen är att utveckla metoder för rekrytering och utredning av familjehem och erbjuda en gemensam eller likvärdig grundutbildning för familjehemmen i hela landet. Steg ett har varit att kartlägga kommunernas rekryteringsarbete av familjehem, deras kompetens och möjlighet till utbildning samt stöd. Tillsyn och forskning har visat att barnskyddet behöver stärkas för de placerade barnen. För att kunna göra det behöver de som möter utsatta barn och arbetar i de utredande och placerande processerna ha god kompetens för detta. Det är också viktigt att barnens åsikter blir synliga och respekteras under processen. -Kan man älska ett vanvårdat och utnyttjat barn tillbaka till livet, ett barn som inte är ditt eget och som kan tas ifrån dig? frågar Hjördis Flodström Enquist. -Ja, många klarar det. Familjehemmen är en av våra viktigaste resurser i barn- och ungdomsvården. I projektet sker samarbete regelbundet med kommunernas familjehemshandläggare, placeringsansvariga och länets BBIC-nätverk (Barns behov i Centrum -ett utredningsverktyg). För att skapa kontakter har ett flertal besök gjorts i länet under året. Det har varit viktigt att hålla en öppen och livaktig dialog med handläggare och ansvariga i kommunerna. Projektet pågår i första hand till och med 2013. Socialstyrelsens officiella statistik visar en aktuell bild av Gävleborgs län när det gäller placerade barn och unga under 2011 i åldrarna 0-20 år. Det finns tydliga skillnader mellan kommunerna i länet. Söderhamn, Bollnäs och Gävle ligger högst medan våra mindre kommuner ligger lägst (Ljusdal, Hofors, Ockelbo samt Ovanåker). Jämfört med andra län ligger Gävleborg dock högt med ett placeringstal på 8,4 per 1000 barn och unga i befolkningen. Endast Gotland har fler placeringar. Gävleborgs län ligger även högt när det gäller frivilliga stödinsatser inom öppenvård till barn och unga.
6
”
Kan man älska ett vanvårdat och utnyttjat barn tillbaka till livet, ett barn som inte är ditt eget och som kan tas ifrån dig? Ja, många klarar det”
5 delprojekt inom Kunskapsbaserad praktik 1. Bättre Liv för Sjuka Äldre
4. Placerade Barn och unga – ett utvecklingsarbete av kommunernas
– ett systematiskt förebyggande arbetssätt så att alla ska kunna åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till god vård och omsorg.
rutiner för barnets trygghet, säkerhet och stöd. Kontakt: Hjördis Flodström Enquist, utvecklingsledare
Kontakt: Agneta Morelli, plattformsledare
E-post: hjordis.flodstrom.enquist@regiongavleborg.se
E-post: agneta.morelli@regiongavleborg.se
Tel/Mobil: 026-65 02 69
Tel/Mobil: 026-65 02 67
5. Öppna Jämförelser – för att stimulera landsting och kommuner att
2. eHälsa – en strategi för tillgänglighet och säker information inom vård och omsorg.
analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Med hjälp av ”Öppna Jämförelser” kan olika verksamheters kvalitet och effektivitet jämföras.
Kontakt: Curt Blomqvist, projektledare E-post: curt.blomqvist@hudiksvall.se Tel/Mobil: 0650-192 67
Kontakt: Agneta Morelli, plattformsledare E-post: agneta.morelli@regiongavleborg.se
3. Kunskap till Praktik
Tel/Mobil: 026-65 02 67
– för utveckling av missbruks- och beroendevården. Kontakt: Karin Gisselman, processledare
Läs mer:
E-post: karin.gisselman@regiongavleborg.se
www.regiongavleborg.se/fouvalfard
Tel/Mobil: 026-65 02 43
7
Nya möjligheter för Gävleborg! Region Gävleborg har under det senaste året arbetet fram en ny regional utvecklingsstrategi, Nya möjligheter. Strategin pekar på två viktiga drivkrafter för Gävleborgs utveckling; infrastruktur och rörlighet samt utbildning och kompetens. Näringsliv och offentlig sektor måste vara konkurrenskraftiga och behöver stöd av en väl fungerande infrastruktur. Vår utgångspunkt är att insatser för att stärka de drivkrafterna skapar nya möjligheter för människors självförverkligande och aktivt bidrar till samhällsutvecklingen. Dessutom behövs tillskott av människor med kunskap och kompetens för att kunna utveckla och bidra till en dynamisk region. En höjd utbildningsnivå med fler formella kunskaper stärker vår förmåga till innovation och förnyelse i såväl näringsliv och offentlig sektor som samhällslivet i övrigt. Forsknings- och utbildningsinstitut samt andra miljöer som är gynnsamma för förverkligandet av idéer till tjänster och produkter behöver utvecklas. Det bör göras i enlighet med tankegångarna om smart specialisering och tillväxt. Region Gävleborg har i den egna utvecklingsstrategin lyft fram behovet av att kvalitetssäkra det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet ur ett hållbarhetsperspektiv. Identifikation, problematisering och insatser ur ett socialt hållbarhetsperspektiv är en av nycklarna till framgång och positiv utveckling, såväl lokalt som regionalt. Klimatfrågan är en stor utmaning att möta. För Gävleborg, en region med relativt stora transportavstånd, blir omställningen till ett mer miljövänligt transportsystem en viktig del i strategin för ökad rörlighet. Nya möjligheter är fram till den 10 december ute på remiss. Under remisstiden för Region Gävleborg dialoger med en rad olika aktörer. Tillsammans med de skriftliga remissynpunkterna utgör samtalen ett värdefullt underlag till en väl genomarbetad regional utvecklingsstrategi. Nya möjligheter ska beslutas av Regionfullmäktige i maj 2013.
8
Idrotten tar hjälp av Energikontoret för att spara energi . : Ett nytt spännande område som ger mer över till verksamheten Gävle Dala Energikontor ska hjälpa idrotten i Dalarna och Gävleborg att spara energi. Många idrottsföreningar har höga räkningar för värme, el och vatten vilket ger mindre pengar över till idrotten. Målet är att idrottsföreningar ska spara minst 15 procent energi i sina anläggningar. Avancerade idrottsanläggningar som simhallar och ishallar kan ofta spara mellan 25-35 procent av energianvändningen. Men även mindre klubbstugor inom till exempel fotboll, orientering och golf har potential att spara energi genom enklare åtgärder kring exempelvis belysning, värme, ventilation och varmvatten. -Beteendet hos dem som är på en anläggning har också stor betydelse när man vill spara energi, säger Claes Rosengren, verksamhetschef på Gävle Dala Energikontor. Att använda lokalerna på rätt sätt och stänga av apparater och släcka lampor när man går hem, ger mer än vad man tror. Arbetet i Gävle Dala-området är en del av det nationella projektet Uthållig idrott som de svenska energikontoren nyligen startat tillsammans med Riksidrottsförbundet. I projektet ingår, förutom anläggningar, också de resor som idrotten gör. Föreningarna ska få hjälp med att energieffektivisera sin verksamhet och därmed utgöra goda exempel på hur många av de totalt ca 1600 föreningarna i Gävle-Dala kan göra för att spara sina pengar till bättre användning. Målet är att minska klimatpåverkan från idrottens resor med 5 procent. -Gävle Dala Energikontor har stor erfarenhet av att hjälpa olika sektorer i samhället som industri, hushåll och fastighetsägare med att spara energi, säger projektledare Magnus Olander. Idrotten är ett nytt område för oss som känns väldigt spännande. Målet är att genom långsiktig energieffektivisering få mer pengar till idrottens viktiga verksamhet samtidigt som vi minskar dess klimatpåverkan. Projektet ska pågå fram till hösten 2014 och finansieras till största delen av Energimyndigheten. Följande föreningar ingår i projektet från Gävleborg: IK Huge Gävle Skidkamrater Korpen Gävle bollhall Ockelbo Ryttarförening Hofors Ridsällskap
Edsbyns Alpina Klubb Järvsö IK Njutångers IF Söderhamns IK Kanotklubben Ljusnan
För mer information: www.gde-kontor.se
9
Den regionala innovationsstrategin ger oss möjlighet att arbeta mer målmedvetet . : Tillsammans hittar vi modeller för att komplettera varandra Region Gävleborg arbetar med samordning av de offentligstödda systemen för att främja entreprenörskap, företagande och innovation. Systemet är komplext och innehåller många aktörer samt en stor mängd specialiserade verktyg. -För att nämna några samarbetar vi idag med Högskolan i Gävle, forskningsinstitut, andra universitet och högskolor, olika bransch- och intresseorganisationer, klusterbildningar, EU-program samt program från andra nationella myndigheter och stiftelser, privata och offentliga kapitalförsörjningsaktörer, berättar Magnus Ernström utvecklingsstrateg vid Region Gävleborg. Utmaningen är att alla i innovationssystemet bättre skall lyckas sätta entreprenörens, innovatörens och företagets behov i centrum och tillsammans hitta bättre modeller för att komplettera varandra. -Vi måste förbättra förståelsen för deras behov och samtidigt bli bättre på att identifiera, definiera och beskriva behoven. Entreprenören, innovatören eller företaget skall kunna fokusera på att utvecklas och växa, medan innovationssystemets aktörer hittar vägarna att stötta med kapital, kompetens, kunnande och kontakter, fortsätter Magnus Ernström utvecklingsstrateg vid Region Gävleborg. Det individuella behovet kan vara av enkelt slag och därmed löst av en enda aktör. Men det kan också levereras genom en kombination av kommunens näringslivsbolag, ALMI, ett kluster, en inkubator, akademi, en investeringsfond, ett affärsängelnätverk, ett privat riskkapitalbolag eller någon annan aktör. Innovationsstrategiarbetet ger de som arbetar i offentlig sektor möjlighet att arbeta målmedvetet. I september hade Gävleborg äran att som första region i landet redovisa sitt pågående regionala innovationsstrategiarbete på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademins initiativ Innovationskraft Sverige. -Inför ca 250 medverkande, varav hälften företag, presenterade vi vår regionala innovationsstrategi som antogs i maj 2011. Nästa steg i strategiarbetet är att samordna näringslivs- och kompetensförsörjningsinsatserna lokalt i kommunerna samt att samla de regionala resurserna för att bli slagkraftiga och lokalt tillgängliga, avslutar Magnus Ernström.
Läs mer: www.regiongavleborg.se
10
Viktigt med utbildning i förändringens tid
Vi minns Pelle Svensson
. : Så tillgodoser vi våra medlemmars kompetensbehov
2006 blev Pelle Svensson Region Gävleborgs förste ordförande. Ett uppdrag han hade kvar till 2010. Pelle Svensson har en lång politisk karriär bakom sig. I nära 40 år vigde han stora delar av sitt liv åt politiken. Det började vid valet 1976 då han för socialdemokraterna kom in i kommunfullmäktige i Ljusdal genom en ersättarplats.
Region Gävleborgs förre ordförande, Pelle Svensson, har avlidit efter en längre tids sjukdom.
I vårt snabbt föränderliga samhälle behövs ständig kompetensutveckling. Riktade utbildningsinsatser, som direkt svarar mot yrkesgruppens aktuella kompetensbehov, utgör här en viktig del.
Därefter gick den politiska banan stadigt uppåt. Vid nästa val 1979 satt han på ordinarie fullmäktigeplats och som ordförande i sociala centralnämnden. Nio år senare blev Pelle Svensson ordförande i Ljusdals kommunfullmäktige, därefter kommunstyrelsens ordförande och 1998 tog Pelle steget in i riksdagen. När Region Gävleborg bildades var Pelle Svensson, med sin mångåriga politiska erfarenhet, som gjord för att axla det första ordförandeskapet.
Genom vår utbildningsenhet erbjuds kurser, konferenser och seminarier för offentligt anställda och förtroendevalda såväl lokalt som regionalt. Här är några exempel ur höstens utbildningsutbud: • • • • • • •
Kommunallagen Frontdesk English Juridiken runt sociala medier i skolan Att arbeta som personlig assistent Stärkt stöd och skydd för barn och unga Nyheter i höstpropositionen SKL:s nya ekonomirapport
-Det var med ett brett kontaktnät och ett stort kunnande i politiskt arbete som Pelle Svensson formade regionförbundet, säger Sven-Åke Thoresen. Pelle Svensson blev 70 år.
Förutom de många och varierade utbildningsinsatserna inbegriper verksamheten även omvärlds- och nyhetsbevakning samt ett omfattande nätverksbyggande för både politiker och tjänstemän. För detaljerad information om utbildningarna samt webbformulär för direktanmälan, se www.regiongavleborg.se/kurser Varmt välkommen med dina förfrågningar och önskemål!
11
Årets fototävling avgjord . : Infoavdelningens tävling för Region Gävleborgs anställda ger oss vackra bilder av länet Som ett komplement till foton köpta från yrkesfotografer och bildbyråer, utgör bilderna tagna av Region Gävleborgs anställda en skatt av smultronställen och pärlor. Genom den årliga fototävlingen får vi tillgång till Gävleborgs alla skrymslen och vrår. Länet där vi lever och trivs, samlar kraft och energi. Ett Gävleborg som ger inspiration! 1:a pris 2012, ”Vägen” av Lilith Dahlgren
2:a pris 2012, ”Fönstret” av Ulla-Karin Enbom
3:e pris 2012, ”Fikat” av Ulla-Karin Enbom
12
Övriga bidrag: Jan Malm
Ann-Christin Gagge
Kent Bogren
Göran Unger
Jonas Bodin
Sven-Åke Thoresen
Kerstin Oldeén
13
Eva Hultgren
. : Intressanta möten då årets mest spännande konferens gästar Gävleborg Gävleborg arbetar aktivt för att stärka de kulturella och kreativa näringarna. Nu bjuder vi in till Generator Gävle’12 den 26-27 november! Vi är glada över att få vara värd för en viktig och aktuell konferens som lockar deltagare från hela landet och samtidigt erbjuder kunskap, erfarenhet, inspiration och kreativitet till regionens kreatörer, entreprenörer, politiker och tjänstemän på hemmaplan. Vi har bjudit in toppkompetens från hela landet och matchat med några av de främsta från regionen inom området. Koreografen och dansaren Destiny Johannah Bergvall från Söderhamn har komponerat ett dansstycke för fyra dansare till invigningen. Stycket heter Mot väggen och speglar den frilansande kulturarbetarens vardag. Carlo Einarsson, direktör i marknadskommunikation från Iggesund Paperboard AB, berättar varför världens främsta designers fått uppdraget att skapa helt fritt i The Black Box Project® och vad satsningen, som turnerat runt i världens designmetropoler Paris, Milano, London och New York, givit för resultat. Författarkollektivet Bläck medverkar och dessutom serveras en minnesvärd måltidsupplevelse till middagen: ett möte mellan mat och musik - mästerkock och tonsättare. För att förhöja måltidsupplevelsen har ljudkonstnärerna Per Samuelsson och Iréne Sahlin med duon Moneo, från Gävle, komponerat nya musikstycken som framförs live till varje rätt. Själva måltiden tillagas naturligtvis på lokalt producerade råvaror av bästa kvalitet. Malin Söderström, bördig från Gävle och numera delägare i Restaurangen på Moderna Museet i Stockholm och Restaurang Hjerta har komponerat menyn. Axplock ur konferensprogrammet: • Konstnären som destinationsutvecklare Linda Nordfors, Reflection Company. Destinationsdesign, destinationsutveckling och regionutveckling. Storytelling och Placebranding. Kärt barn har många namn. För er som vill bli inspirerade inför ert destinationsutvecklingsarbete och behöver skapa stora resultat med små medel. • Konsten leder ledare i konsten att leda Julia Romanowska beskriver experimentella metoder för ledarskapsutveckling. Hör Julia berätta om ”Schibbolet” och varför hon annonserar utbildningar med orden ”obehag kan uppstå i samband med känslomässiga effekter”. • Kreativa måltidsupplevelser som branding - och som konst! Elisabet Skylare. På vilket sätt kan ni stärka ert varumärke genom att använda mat och måltider i er kommunikation och varför ska ni göra det? Vi kommer att presentera verktyg, koncept, goda cases och inspiration blandat med diskussioner och frågor. Vad är mat som konst och vem är matkreatör? Nordens mest intressanta matkreatörer är på plats för en deltagandeprocess där vi lär oss att producera och uppleva en spännande, kreativ och social måltidsupplevelse. Varmt välkommen att bygga kunskap, knyta kontakter och dela nya upplevelser med oss! Läs mer: www.regiongavleborg.se/kkn
14
Missa inte årets kanske mest spännande och inspirerande konferens. Det blir inslag av både nationellt och internationellt intresse, kryddat med många regionala inslag från hela Gävleborg.
15
Jämresursen utmanar det traditionella synsättet- bildar mediaråd . : Så blir vi ett föregångslän Regionalt mediaråd För att utveckla arbetet med jämställd kommunikation bildar Jämresursen på Region Gävleborg nu ett regionalt mediaråd och blir därmed först i Sverige. Genom erfarenhetsutbyte mellan kommunernas, landstingets och regionens kommunikatörer ska rådet arbeta vidare med jämställdhetsintegrerad information. Checklistor för att säkerställa jämställd kommunikation och en gemensam bildbank ska tas fram. Rutiner för hur man skriver bra beställningsunderlag är också en fråga som mediarådet ska arbeta vidare med.
Nya jämställdhetsstrateger på gång I Gävleborg arbetar snart 35 personer som alla gått jämställdhetsstrategutbildningen. Jämställdhetsstrategerna är ett värdefullt stöd för att kommunerna och landstinget ska kunna jobba vidare med ett hållbart jämställdhetsarbete. Under hösten blir 12 nya strateger klara från Ljusdal, Ockelbo, Ovanåker, Hofors, Nordanstig och Gävle. Jämresursen anordnar regelbundet nätverksträffar för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan länets jämställdhetsstrateger. Här får också strategerna vidareutbildning kring metoder och verktyg för jämställdhetsintegrering. Jämresursen har bland annat utbildat i MakEquality, som är ett verktyg i systematiskt förbättringsarbete framtaget av SKL (Sveriges kommuner och landsting), för den som vill redovisa, följa upp och förbättra jämställdhetsarbetet i sin verksamhet. Det gäller på alla nivåer från beslut till genomförande. I dag finns en modul för kommunal verksamhet generellt och en specifikt framtagen för skolan. I flera kommuner introduceras nu verktyget på olika nivåer. I Ljusdals kommun kommer MakEquality att testas på Stenhamreskolan som har 500 All min erfarenhet säger elever. mig att du är i vecka 38
Kan en bild vara jämställd? Under våren deltog ca 35 informatörer och kommunikatörer från kommunerna, landstinget och regionen i en utbildning kring jämställd kommunikation. Deltagarna fick sina genusglasögon slipade för att syna vilka traditionella föreställningar kring kön som bild och text ofta förmedlar på ett omedvetet sätt. I Ovanåkers kommun har en grupp arbetat vidare med att granska sin presentationsfilm ”Ovanåker på 4 minuter”. Filmen är till för att attrahera företag och personer att flytta till Ovanåker. Filmen visade vacker natur och fina omgivningar men också kvinnor och män i traditionella könsroller: kvinnor som bakar, är i stallet och är intresserade av kultur. Män som arbetar inom industrin, som spelar golf, fiskar, åker skoter och spelar bandy. Gruppen diskuterade om bilden av Ovanåker fortfarande ser ut så. Många frågor väcktes; Varför finns filmen? Vem vänder den sig till? Hur vet man vilka personerna är som ska lockas av filmen? På vilket sätt spelar det roll om de skulle välja en mer nyanserad bild av kommunen genom att t ex visa kvinnor med makt inom politiken, inom arbetslivet, fler sportiga flickor och kvinnor eller pojkar som rider och intresserar sig för kultur? Vad skulle det betyda om man byter ut bandyn till fotboll som är mer jämt fördelat mellan flickor och pojkar?
16
Jämresursen II Jämresursen II är ett samarbetsprojekt mellan SKL Region Gävleborg, Landstinget Gävleborg och Länsstyrelsen Gävleborg. Jämresursen arbetar för en jämställd medborgarservice. ”Jämställdhetsintegrering innebär (om-) organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande på alla nivåer och i alla steg av processen av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.” Definitionen är formulerad av Europarådet och används även inom EU. Läs mer: www.regiongavleborg.se
”
Deltagarna fick sina genusglasögon slipade för att kunna syna de traditionella föreställningar kring kön som bild och text ofta förmedlar på ett omedvetet sätt”
17
Ett år senare är det fortsatt BraFöre . : Nu tar vi nästa steg Ett år har gått sedan projektet Bra Före startade och målsättningen är att utbilda minst 3200 personer i de deltagande företagen. BraFöre finansieras av Europeiska Sociala Fonden (ESF). Projektet har en budget på 29,5 Mkr. Under året som gått har kompetensinventeringar genomförts i de deltagande företagen som mynnat ut i kompetensplaner för 142 företag! 31 av företagen kommer från norra Gävleborg, 23 från mellersta Gävleborg, 48 från sydvästra Gävleborg och 40 från sydöstra Gävleborg samt Älvkarleby kommun. Utvärderingarna har visat att deltagarna varit både nöjda och mycket nöjda med insatsen. Nästa steg är nu att genomföra de utbildningar som finns i planerna. Nästan 3 500 personer deltar i projektet. Andelen kvinnor är 23 % och män 77 %. I skrivande stund är 299 utbildningsplatser beställda till 13 olika företag. Utbildningarna kommer att genomföras under 2012 och 2013. Kartläggningen av de deltagande företagen visar ett utbildningsbehov på över 10 000 utbildningsplatser. Tyvärr kan projektet endast tillgodose en liten del av behovet. Något som är särskilt värt att nämna är det goda samarbetet mellan projektet och utbildningsföretagen. För att öka de anställdas möjlighet att delta i utbildningar anpassar utbildningsanordnarna tiderna efter deras behov och önskemål. Regional projektledare är Åsa Axelson och projektekonom Ida Forsgren.
Nordanstig
Projektet består av fyra noder som har var sin projektledare: Norra Gävleborg: Gunilla Hjalmarsson Mellersta Gävleborg: Ivar Renngård Sydöstra Gävleborg: Peter Westby Sydvästra Gävleborg: Johnny Sandgren
Ljusdal Hudiksvall
Ovanåker
Läs mer:
Bollnäs
www.regiongavleborg.se
Söderhamn
Ockelbo
Sandviken
Hofors
18
Gävle
Forskning visar att barn som får stöd och hjälp tidigt klarar sig bättre senare i livet . : Vilket stöd vill föräldrar med missbruk ha till sina barn? En god relation mellan föräldrar och barn är den viktigaste skyddsfaktorn för barnen, även om föräldern har ett missbruk eller beroende. Tyvärr är den aspekten inte tillräckligt uppmärksammad inom missbruks- och beroendevården. Genom ökad kunskap angående föräldrarnas perspektiv kan vi utveckla och anpassa missbruksoch beroendevården så att hela familjen tidigt kan få den vård och det stöd de behöver. Därför genomfördes den sista veckan i september en undersökning i hela Sverige där alla föräldrar som besöker missbruks- eller beroendevården erbjöds att fylla i en enkät. Frågorna handlade bland annat om: - hur föräldrarna uppfattar det stöd de får i föräldraskapet och vilket stöd de anser sig behöva - föräldrarnas uppfattning om barnets situation samt oro för barnet - om barnet får stöd och hur föräldern upplever stödet till barnet Barn i familjer med missbruk eller beroende löper risk för utsatthet och eget missbruk senare i livet. Samtidigt visar forskning att barn som får stöd och hjälp tidigt mår bättre och klarar sig bättre senare i livet. Att tidigt uppmärksamma barnens behov, ge barnen stöd och hjälp samt att stödja föräldraskapet är därför ytterst angeläget. Resultatet kommer bland annat att redovisas på Kunskap till praktiks webbplats. Enkäten är en del i Kunskap till praktiks satsning på att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården. Kartläggningen riktar sig till föräldrar som får någon insats vid verksamhet som bedriver missbruks- och beroendevård inom hälso- och sjukvården samt socialtjänst, såväl öppen- som slutenvård (inkl HVB) för personer 18 år eller äldre. Den behandling som genomförs ska ha ett tydligt fokus på missbruket. Kartläggningen samordnas av processledare för föräldrastöd i respektive län. Läs mer: www.regiongavleborg.se/fouvalfard
19
. : SLIM till final i Regio Stars För andra gången i rad har SLIM-projektet gått till final vid Open Days i Bryssel tillsammans med fem andra europeiska projekt under kategorin ”Smart Growth” i tävlingen Regio Star Awards. Med svensk effektivitet lyckades hela sex representanter från Norra Mellansverige med konststycket att på sammanlagt åtta minuter berätta sitt budskap utan att dra över tiden. Nu håller vi tummarna tills vinnaren presenteras i februari 2013. SLIM vann kategorin ”Anticipating Growth” i samma tävling 2011 genom att visa hur man kan arbeta med effektmätning av kluster.
Deltagarna: Catarina Segersten Larsson - Region Värmland, Håkan Spjuth - Karlstads universitet, Lotta Magnusson - Destination Dalarna, Johan P Bång - Future Position X, Maria Hollander -The Paper Province och Sven-Erik Lindestam - Region Gävleborg.
. : Cannabissituationen i Gävleborg Andelen ungdomar i länet som provat cannabis ligger något under riket men kan variera från kommun till kommun. Gemensamt för länet är att ungdomarnas inställning till cannabis har blivit mer liberal. Detta är en oroväckande utveckling och bottnar i okunskap och yttre påverkan. Under 2011- 2014 har Statens folkhälsoinstitut uppdraget att genomföra en satsning mot användningen av cannabis. Enligt regeringens direktiv skall insatserna vända sig primärt till ungdomar 16-18 år som inte brukar cannabis eller någon enstaka gång brukat drogen. Sekundärt ska insatserna vända sig till föräldrar. Mot den bakgrunden inbjöd ANTD-samordnare vid Länsstyrelsen, Kunskap till praktik på Region Gävleborg, Landstinget och IOGT/NTO till en diskussion om hur man ska hantera cannabisfrågan i länet. Diskussionen utmynnade i ett förslag om tillgänglighetsbegränsande insatser i kombination med kunskapshöjande informationsåtgärder med syfte att: • höja kunskapen om cannabis hos personal som i sitt arbete kommer i kontakt med ungdomar 16-18 år. • utveckla strukturerade tillgänglighetsbegränsande insatser. • ha tillgänglig vård och behandling med god kvalitet som inkluderar yngre åldrar. Den 4 oktober 2012 genomfördes en konferens om cannabis i Gävle i en fullsatt lokal för 170 personer. Konferensen bevakades av TV och media.
© Region Gävleborg 2012, tel 026-65 02 00, www.regiongavleborg.se Redaktion och layout: Region Gävleborgs Informationsavdelning Foto framsida: Vägen, Lilith Dahlgren. Foto: Britt Mattsson s 2, Michaela Brauns s 5, Istockphoto s 6,7,9 och 17, Albin Bogren s 11, Konserthuset s 14-15, Matton Images s 19, Olle Wängsäter s 20 Illustrationer: Åsa Jägergård Ansvarig utgivare: Mats Törnquist Tryck: Backman Info AB