Tänka Göra Reflektera by Region Gavleborg

Tänka Göra Reflektera Röster från ett regionalt utvecklingsprojekt.

Intervjuer av Gunilla Kindstrand.

Ett klimat som är komplext, oförutsägbart. Ett förhållningssätt som är utforskande och experimenterade.

Förord

Hur förhåller man sig till det faktum att de villkor som skapar trygghet i det administrativa systemet inte alltid möter upp människors önskemål, behov och drömmar som är källan till innovation och förädling?

Syftet med den här boken är inte att tala om vad vi gjort

Tänka – Göra – Reflektera blev vår metod.

inom ramarna för KKN-projektet (Kulturella och Kreativa

De svar vi närmar oss är egentligen detsamma som

Näringar) som varit ett samarbete i två år mellan Dalarna, Värmland och Gävleborg.

frågan: Hur ska vi göra? Att prova ställa den frågan i varje ny situation. I varje

Den fråga som leder vidare och som cirkulerat genom

nytt sammanhang. Och hur gör vi det tillsammans i sam-

våra diskussioner och löpt som en röd tråd genom alla

skapande processer? Från storskalig samhällsutveckling

möten med människor vi haft i det här projektet är

till konkreta case på mikronivå.

snarare hur vi ska göra.

Tänka – Göra – Reflektera.

Hur ser en modern projektledarroll ut? Hur skapar man effektivare resultat av de ekonomiska och kunskapsmässiga investeringar som på sikt bygger den mjuka infrastrukturen som behövs för internationell konkurrenskraft?

Hur gjorde vi? Vi bad en av landets främsta kulturjournalister hjälpa oss ställa frågorna utifrån sitt perspektiv. En redaktör, en byråkrat, en designer, en musiker, en regissör. Här är våra reflektioner...

Hur skapar man förutsättningar för samhandling, förnyelse och ”ett göra” bortom ideologisk retorik,

Charlotta Netsman, Anna Beminge Linde, David Lindeby,

detaljerade redovisningskrav och byråkratiska strukturer?

Stefan Jansson, Theresia Holmstedt-Jensen, Maj 2011

Charlotta Netsman

Uppdraget att stärka de kulturella och kreativa näringarna (KKN) sker i gränssnittet mellan kulturpolitik och näringslivspolitik. Det är två politikområden med ytterst olika förutsättningar och mandat. Beskriv med några korta ord din inställning till uppdraget. Det handlar om att utforska något nytt och vara ödmjuk inför lärandet. Vi försöker undvika den fluffiga retoriken, och göra verkstad istället. Vi är en brygga mellan två fält som tidigare inte haft utbyte med varandra. Det är en otroligt spännande process att vara med i. Du har en yrkesbakgrund som bland annat redaktör, kulturbyråkrat och trädgårdsmästare. Hur präglar det ditt sätt att lägga upp arbetet? Trädgårdsmästarens erfarenheter är användbara Charlotta Netsman, projektledare KKN Gävleborg [redaktör, trädgårdsmästare, kulturstrateg]

på ett sätt jag inte anade.

Lars Krantz på Wij trädgårdar i Ockelbo brukar säga att

ställen var det första gången de två cheferna satt tillsam-

”Vi odlar inte växter, vi odlar jorden”. Tankemodellen

mans! De hade alltså aldrig tidigare haft ett gemensamt

går att överföra till KKN. Vi måste skapa en jordmån, en

ärende, trots att cirka sju procent av arbetskraften i länet

sorts ekologiskt system, för de aktörer som vill finnas i

jobbar inom KKN. Det ger en bild av var vi började.

sektorn. Då handlar det inte om tillfälliga insatser, utan

Nu har mer än hälften av kommunerna nappat på

om ett system, en infrastruktur, som fungerar. I dag är de

vårt erbjudande om samfinansiering och genomfört olika

flesta i kultursektorn projekttrötta. De tvingas basera sin

aktiviteter för den här målgruppen i samverkan mellan

försörjning på kortsiktiga bidrag och har svårt att få

kultur- och näringslivsenheterna.

hållbarhet i sitt yrkesliv. Vi måste bort från projektrytmen,

KKN har fallit mellan stolarna på de organisationer

för den lägger fokus på det tillfälliga, istället för på poten-

som har till uppgift att stötta företagarna.. Kultursektorn

tialen hos dem som är själva förutsättningen för verk-

är av tradition inte betraktad som näring. Kulturarbetarna

samheten. Vi ska inte staga upp sektorn med tillfälliga

har inte sökt sig till näringslivets organisationer och säl-

hjälpmedel utan skapa en jordmån så att aktörerna blir

lan blivit uppsökta. För att överbrygga det glappet har

starkare och kan göra sina val utifrån bättre förutsättningar.

vi initierat två större satsningar tillsammans med Almi. ”Framtidens företagande” som var en seminarieserie

Gävleborg är en region som fortfarande hämtar

för banker, företagsrådgivare, kommunernas kultur- och

många av sina självbilder och politiska attityder

näringslivschefer mfl. i alla våra tre län. Den genomfördes

från en gammaldags industriepok som vi är på

av Emma Stenström och Tobias Nielsén som också skrev

väg att lämna. Vad ger det för särskilda

en förstudie åt oss ”Gungor och karuseller”. Almi Gävle-

utmaningar för dig i ditt uppdrag?

borg driver också projektet ”Affärsdesign KKN” som vi

Jag började med att åka till alla tio kommunerna för att

varit med och jobbat fram. Exemplet med Almi berättar

möta deras näringslivschefer och kulturchefer. På flera

om hur vi har jobbat här: vi skapar inte nya, överlagrande

strukturer, utan försöker hitta metoder att bättre använda

Initiativet kom från internationellt välkända filmklipparen

de resurser som finns. Vi bygger inget eget ”varumärke”.

Håkan Karlsson som har sin bas i Kilafors. Som det ser ut

Resultatet av vårt jobb syns alltså inte i vår egen organi-

nu kommer Galaxens nätverksbygge att backas upp med

sation utan i andra organisationer.

bidrag på cirka 9 miljoner, bland annat från EU. Här är den

Jag tror att vår region just nu är redo att förändra både

fiberoptiska infrastruktur och kompetens som Gävleborg

identitet och självbilder, att ta steg för steg ut från det du

under åren byggt upp en förutsättning för verksamheten.

kallar den gamla industriepoken. Regionens företagsinku-

Galaxen har en stark förankring i kommunerna, men

bator, Movexum utsåg nyligen ett designföretag till årets

verkar på en internationell marknad. Här ser man en

tillväxtföretag. Det sänder signaler om att något är på väg

tydlig potential, som kan göra stor skillnad i framtidens

att förändras.

Gävleborg.

Ligger det ett dilemma i att ni är hänvisade till lokal,

Värde kan mätas på många vis, inte bara ekonomiskt.

regional nivå, fastän sektorn i sig är intrikat invävd i

Tillväxt handlar inte bara om fler kronor, utan också

europeiska, och globala sammanhang?

om sociala samhällsdimensioner. Får de aspekterna

De allra flesta KKN-verksamheter måste finnas på många

plats i ett KKN-projekt?

nivåer. Det mest omfattande projekt vi engagerat oss i

Ja, det tycker jag. Och här finns en enorm potential vare

är ”Galaxen” där det lokala och det internationella finns

sig man talar hållbar utveckling, attraktionskraft, ledarskap,

närvarande samtidigt. ”Galaxen” är ett projekt och en

delaktighet, arbetsmiljö, hälsa… listan kan göras lång.

nystartad förening som arbetar för att göra Gävleborg

Det var en av de frågor kommunerna ville ha stöd från

till ett centrum för postproduktionen inom film – inte för

regionalt håll med för det är ibland svårt att räkna hem

inspelningarna som så många redan krigar om att få.

och det finns många känsliga punkter. Vi som jobbar med

Det är alltså ett projekt som handlar om en hel bransch.

det här måste vara beredda att ställa de jobbiga frågorna.

Kommer institutionerna och KKN att kunna arbeta ihop

de här frågorna får ofta kritik från traditionalisterna inom

framöver och skapa nya tjänster och verksamheter – eller

kultursektorn. Det finns djupt rotade föreställningar om

riskerar vi i så fall att rasera känsliga infrastrukturer som

att statliga bidrag har högre status än andra pengar. Det

kulturpolitiken byggt upp? Finns det ändå samhällsvinster

kanske inte handlar om att välja antingen eller utan mer

att göra? Hur ska i så fall avtalen se ut?

om ”gungor och karuseller”…

I Gävleborg finns av tradition ett starkt och rikt föreningsliv på kultursidan. Men många föreningar har idag en tynande ekonomi och engagemanget minskar. Kan man

Jag ser det här uppdraget som en mycket konkret, och faktiskt helt okontroversiell fråga. Eftersom jag är helt fångad av det just nu kan jag

koppla föreningsengagemang till kulturellt företagande?

inte låta bli att dra paralleller till iPhone-appen ”Plants

Det visade sig att det fanns lyckade exempel inom

vs Zombies” som är ett av världens populäraste spel.

musiklivet och tillsammans med den aktuella kommunen

Det går ut på att zombier vill komma in din trädgård, för

har vi gett de aktörerna i uppdrag att beskriva sin arbets-

att sedan ta sig in i ditt hem - och försöka äta sig in i din

modell i en förstudie som kommer presenteras i vår.

hjärna. Du kan bara skydda dig mot deras angrepp ge-

Du har haft många uppdrag som projekt- och

zombierna i din trädgård. Det gäller att välja rätt blom-

processledare. Finns det en personlig drivkraft

mor, och samla så mycket solljus att de överlever. Det

just i det här uppdraget?

är vad vardagen i KKN-projektet går ut på: att odla sin

Ja. Konstnärer och kulturarbetare, alltså den yrkeskår

trädgård; att utrusta och samla solljus till det som växer

som skapar utrymme för samhällsförändring, för empati,

och gör livet rikare.

nom att odla blommor med olika förmågor att ta kål på

humanism, demokrati… har sämst löner, usla villkor och förväntas ofta jobba gratis… Det är för mig djupt upprörande. Samtidigt är det svårt. Vi som jobbar med

Anna Beminge Linde

Du är inte bara KKN-ansvarig, utan sitter också på andra strategiska positioner inom regionförvaltningen. Vad gör det för skillnad för KKN-frågorna? Jag tror det har en stor betydelse. KKN-tänkandet letar sig på ett naturligt sätt in i andra diskussioner. Det har betydelse för regionens förståelse för den här sektorn, också på sikt. KKN är något relativt nytt för den regionala nivån och för några år sedan fanns en tydlig skepsis mot det här området, både bland politiker och tjänstemän. Vi har jobbat medvetet för att få bort den - och lyckats, så vitt jag kan bedöma. Idag märks en tydlig glädje över det vi gör. Hållningen Anna Beminge Linde, utvecklingsstrateg, Region Gävleborg, projektledare KKN Gävleborg [samhällsvetare]

är öppen och vi har mandat att forma uppdraget vartefter.

Den nya öppna hållningen finns sannolikt hos många

företagare, utan att skapa förutsättningar för dem som

aktörer också. Somliga av dem som ni jobbar med är

eventuellt vill bli det. Slöjden har en attraktionskraft

nya projektansökare. Hur påverkar det ditt jobb?

för regionerna som vi hittills lyckats frilägga bara till en

Ett vanligt misstag är att projektmedlen ses som bidrag,

liten del. Det här är ett långsamt samtal och en långsam

för den här sektorn har varit starkt bidragsanknuten så

inventering av resurserna där vi måste ha med oss de

länge. Men ett KKN-projekt måste känna till de prioritera-

aktörer som finns.

de områden som region Gävleborg har. Allt vi engagerar oss i på regional nivå måste förhålla sig till den regionala utvecklingsplanen. Där behöver vi vara extra tydliga. Det är också viktigt att betona att riktiga avslut på

Slöjden är fortfarande starkt inskriven i ett annat system, det statliga och landstingsekonomiska, som garanterar slöjdkonsulenternas arbete. …och där finns det mindre och mindre pengar att hämta.

projekten krävs. Vi måste ofta upprepa att den här verksamheten

Vi samarbetar nära länskulturen och slöjdkonsulenterna

syftar till tillväxt, och att det är entreprenörskap, innova-

med KKN-frågorna, det perspektivet har förmåga att bryta

tioner, nya mötesplatser det handlar om, inte finansiering

upp gamla nätverk och skapa nya. Jag tror att slöjdsek-

i allmänhet. Projektet KKN har i sig inga medel att dela ut.

torn måste omdefiniera sig för att kunna utvecklas. Det går inte att koppla sina värden så hårt till det museala

Slöjden är en komplext område som bär på starka

tänkandet längre. Det är viktigt att komma ihåg att tillväxt

identitetsmarkörer och historiskt arv. Genom åren har

kanske inte kan ske i varje bransch, men lätt tar fart i mö-

många försökt göra slöjden lönsam, men misslyckats.

tet mellan branscher. Senast vi samtalade om detta sa en

Finns det större möjligheter nu?

slöjdkonsulent något som satte kunnandet och den långa

Slöjden är väldigt spännande – och har extremt stora

värdekedjan på sin spets: ”Tänk dig den här konferensen

behov. Det handlar förstås inte om att göra slöjdare till

utan textilier.

Tänk dig hur konferensrummet, matsalen, hotellreceptionen skulle se ut! Tänk dig hur vi skulle te oss – nakna, eller kanske insvepta i plastsäckar? Den repliken fick oss att tänka på möjligheterna.

David Lindeby

Varför är det viktigt att ett kulturarv blir en kulturell/kreativ näring? Därför att det är en intressant gränsnäring som knyter

Vad är nyckelfrågan för KKN?

ihop funktion och attraktionskraft. Dessutom är det en

Att överbrygga vallgravarna mellan olika aktörer som

rättvisefråga. Även om det är en tung och till vissa delar

är involverade i branschen. Vi som är projektledare i

gammaldags sektor, ska slöjdarna ha samma möjligheter

Värmland, Gävleborg och Dalarna är alla gränsgångare

som andra att bli entreprenörer - om de vill. Att de inte

och kan därför bygga nya relationer mellan regioner,

automatiskt känner sig hänvisade till kultur- och fritids-

företag, högskolor och universitet…

förvaltningen på kommunen när de har ett projekt, utan känner sig lika välkomna till t ex Almi.

Tjocka pappersrapporter är inget för mig. Jag lägger inte störst prioritet på rapporter i textformat då det ofta tar för mycket dyrbar tid att läsa och analysera. Istället

Vad är kvalitet i ett KKN-projekt?

har jag i projektet ofta paketerat mina case och processer

Att det blir långvarigt och så stabilt som möjligt, och

i digitala, pedagogiska och spridbara multimediala presen-

att det genomförs seriöst. Att det inte förekommer

tationer. Jag vill ta tag i tillämpningen och våga utveckla

misshushållning med resurser. Att man gör halt om

nya tankegångar och relationer.

det visar sig vara på väg åt fel håll, och att man då

För en tid sedan träffade jag en av världens genom tiderna bästa ishockeyspelare, Håkan Loob.

förmår göra ett omtag.

Det var på en masterutbildning på Karlstad universitet som vi engagerat oss i. Det framgick omedelbart att idrottens och akademins världar är mycket ovana att mötas på lika villkor. Är det inte märkligt? Håkan Loob är vd i Färjestad BK som omsätter flera hundra miljoner i Värmland, men känner sig inte självklart hemma på regionens universitet. Det säger något om hur effektiva vallgravarna varit. Ni projektledare har alla era egna tolkningar av uppdraget. Är det klokt att era egna kompetenser får styra projektens inriktning? Ja, det är ju på dem vi är rekryterade. Jag har två grundidentiteter; skogsägarens och designerns. Som skogsägare har jag resurshushållning som en självklar grund, för att bruka skog handlar om att förvalta och förädla för nästa generation. Från designervärlden hämtar jag min kunskap om processer och brukarperspektiv. Design visar att innovativa processer aldrig är rätlinjiga utan snarast iterativa, det vill säga man återkopplar och David Lindeby, projektledare KKN Värmland [designer, entreprenör]

bearbetar erfarenheter och kunskap om och om igen.

Sverige anses ha en av Europas sämsta projekt-

processer som sedan öppet ska spridas till andra

kulturer. En stor del av energin och pengarna

kommuner och regioner.

faller så att säga på hälleberget. Varför är det så?

Syftet är att bidra till att forma framtiden i skärnings-

Vi har ett system som lägger stort ansvar på tjänstemän-

punkterna mellan kultur, besöksnäring och näringsliv.

nen, och det har skapat en förtryckande rädslokultur.

Modell A är ett system av referensgrupper, företagsnät-

Jag ser det som ett stort problem att vi i projekten måste

verk, forskning, management, aktiviteter… för att under-

redogöra för exakt vad, varför och hur, samt vad det hela

söka var samverkansvinsterna kan uppstå. Arvika har levt

ska mynna ut i. För mig är det absolut inte vägen till

gott på både sitt industri- och kulturarv sedan 100 år, men

förändring, förnyelse - och ytterst innovation. Hur ska

den stora frågan är vad man ska leva på de nästkommande

man kunna skapa det nya om det redan från början

100 åren? Räcker dagens arv och strukturer? Jag tror inte

krävs en exakt beskrivning på vad man vill ha?

det, något nytt måste börja byggas upp fast med bibehål-

I vissa länder ligger ansvaret för EU-projekten på högre politisk nivå vilket ger djärvare projekt och betydligt

len koppling till historien. Arvika har nu ett läge att kraftsamla för en profil

mer pengar. I Sverige är konsensuskulturen stark på alla

och bygga upp en attraktiv plats för både företag och

nivåer och skapar en extrem tröghet i systemet.

människor. I framtiden kommer det lokala att få betydligt större

Till skillnad från de andra projektledarna,

betydelse. De platser/städer som vet sitt värde och har en

som arbetat med alla kommuner, hela branscher,

profil att kommunicera till valda målgrupper, kommer att

fördjupande statistik etc, har du valt att fokusera

vara goda livsmiljöer och starka varumärken.

på en kommun: Arvika. Varför? Vi har lagt en av våra större satsningar där. Det är en

Många av företagen inom KKN har ett traditionellt för-

kraftsamling för att bygga ny kunskap, nya verktyg och

hållande till kunden, dvs de säljer produkter eller tjänster.

Hur påverkas branschen av företeelser som”

Hur har du förhållit dig till kärnkulturens aktörer –

Do It Yourself”, eller ”crowdsourcing”, dvs

konstnärer, författare, skådespelare, m fl?

modeller där konsumenten/publiken har en mer

Den delen av kulturen är inte min egentliga

aktiv och påverkande roll?

hemmaplan men det första jag gjorde i projektet

I min värld kallas det ”samskapande” och det finns

var att bjuda in dessa aktörer till en gemensam

viktiga nya kunskaper och teorier om hur innovation kan

dialogkonferens.

åstadkommas genom att kunden blir mer deltagande och

Värmland baserar så stor del av sin identitet och

drivande. I samskapandet är konsumenten med i

historia på kultur: Selma Lagerlöf, Göran Tunström,

produkt- och tjänsteutvecklingen.

Gustaf Fröding, musik, dans… Via hundra nyckelpersoner

Samskapandet är en viktig del av Modell A och jag

gjorde jag en nulägesanalys. Då blev det väldigt tydligt

blev faktiskt förbryllad när det visade sig att man på

att vi inte sett värdet i att mera strategiskt involvera

statliga myndigheter inte hört talas om begreppet och

KKN för att skapa modernare bilder av våra platser och

önskade förtydliganden av oss.

regioner.

Efter lågkonjunkturen på 1990-talet växte det, framför

Kärnkulturen har ett mycket större värde än vad vi

allt i storstäderna, fram kreativa hubbar över yrkesgrän-

vill inse. Kulturen är inte bara en ekonomisk potential,

serna. Arkitekter, IT-företag, mediaföretag och restau-

utan framför allt kärnan för livskvalitet, hälsa, demokrati,

ranger mötte varandra i gemensamma idékoncept och

välbefinnande.

KKN-företag. Nya kopplingar kring t ex festivaler uppstod

Historien lär oss att det är konstnärer som gått före

organiskt. Det har öppnat för en mycket bredare fråge-

och visat vägen när samhället har förändrats. Konsten

ställning om vikten av att befrämja glädjen i att testa och

och kulturen är som en sol, och med hjälp av solens

utveckla ur ett gemensamt och samskapande perspektiv.

strålar kan vi utvinna energi. Det vore oklokt att i den

I den här branschen ska man inte spola banan för väl.

processen ifrågasätta själva källan.

I linje med ditt resonemang borde väl i så fall en del av KKN-branschens pengar gå tillbaka till kärnkulturen - till de verksamma konstnärerna och institutionerna? Näraliggande resonemang förs redan. Häromdagen

Stefan Jansson

talade jag med en regional betydande företagsledare inom handel, som ville utveckla sitt företags relation och varumärkessamarbete gentemot kulturen. Han hade konstaterat att sponsring av idrott inte gav tillräckligt i utbyte längre. Han frågade: Hur fungerar och

Hur skulle du vilja karaktärisera dig själv som projektledare?

ser kulturens värld ut? Hur kan min personal eller mina

Jag vill försöka förstå hur saker och ting fungerar.

kunder ta del av kultur i ett bredare perspektiv. Han var

Kanske har det med min bakgrund att göra.

intresserad på ett gränsöverskridande, långsiktigt vis.

Inom KKN-området är det en tillgång att kunna ställa obekväma frågor. Här finns så många osynliga revir.

Vad är det viktigaste erfarenheten du gjort

Statens KKN-satsning hittills består av en omfördelning

som projektledare inom KKN?

på 73 miljoner i budgeten. Det kan inte kallas annat än

Att rörlighet, flexibilitet och att våga tänka nytt är

småsmulor, men det har väckt upp en våg av diskussio-

ytterst nödvändigt för att kunna fånga upp möjligheter

ner kring kulturella hierarkier och mjuka värderingar.

och bygga relationer.

Jag har varit tydlig med att det är krasst företagseko-

Jag har känt mig lite som en flugfiskare som

nomiska principer jag valt att arbeta utifrån. Uppdraget är

förberett dagarna ytterst noga beroende på väder,

att hjälpa KKN-företagen att växa, och jag jobbar med ett

vind och vatten. Målet har varit rätt bete, rätt

kommersiellt perspektiv. Eftersom vi varit två projektle-

presenterat, på rätt plats.

dare i Dalarna har vi kunnat dela upp fältet.

Theresia Holmstedt Jensen har tagit hand om det som haft mer institutionell och offentlig kulturanknytning. Jag har i detta uppdrag ej tagit ställning i diskussioner om konstens egenvärde, om kulturella värdekedjor, etc, eftersom ingen kan se eller ta på dem, det är svårt att i ett företagsekonomiskt perspektiv analysera eller kvalitetsbedöma dem. Har det fungerat att i projektledarrollen stänga kulturens ”mjuka värden” ute? Jag är medveten om att det i vissa fall är mera gynnsamt för kulturföretagen att åberopa de mjuka värdena när de vill utvecklas. Det blir då en annan process där utgångspunkterna är att värdera olika former av ”Goodwillvärden” och på så vis möjliggöra finansieringsformer. Jag menar att det blir ett annat sätt att arbeta och har i KKN-projektet avgränsat arbetet för att åstadkomma nya insikter i traditionellt företagarperspektiv. Jag har jobbat med tydliga företagsekonomiska utgångspunkter för att hålla rågångarna tydliga. Därför har jag inte behövt komma i konflikt med det andra sättet att Stefan Jansson, projektledare KKN Dalarna [historiker, entreprenör, musiker]

se på kultur och kreativitet.

Det finns givetvis inget som hindrar ett KKN-företag

KKN hade stor medvind där fram tills för två år sedan, då

från att ta både rena ekonomiska initiativ och samtidigt

metallpriserna gick upp igen. Nu ska gruvorna öppnas

manövrera utifrån mjuka värden. Men man måste kunna

och stålnäringen vill satsa. Det kan leda till ett minskat

artikulera vad man lutar sig på. Idag havvlar många före-

intresse för KKN, som ännu inte lyckats tydliggöra för

tag mellan bägge och det fungerar sällan framgångsrikt.

politikerna att det är en bransch att lita på.

Finns det fördelar med att ni projektledare i Dalarna,

KKN-världen har relativt snabbt utvecklat ett sorts

Värmland, Gävleborg har så olika bakgrunder?

”internspråk” av förkortningar och trendord. Språk-

Ja, vi har så diametralt olika infallsvinklar att det har lett

frågan är extra intressant när det gäller KKN, efter-

till väldigt skarpa diskussioner. Mina frågor sätter deras

som det är en bransch som till stor del är beroende

perspektiv på spel, och tvärtom. Det har verkligen gynnat

av berättelser - om en produkt, en ort, ett varumärke

det samlade projektet och jag har stor respekt för mina

…det är auraproduktionen som i förlängningen ska

projektledarkollegors gedigna kompetens.

skapa attraktivitet. Fast storytelling finns i de flesta branscher i dag. Leve-

Vad karaktäriserar förutsättningarna för kulturella och

ranssäkerhet, kvalitet, prisgaranti och liknande räknas nu-

kreativa näringar i Dalarna?

mera som självklara hygienfaktorer. Men för att sälja allt

Det finns en viss lyhördhet för KKN här, eftersom det

detta behöver du omge varan med en attraktiv historia.

är så täta kopplingar till besöksnäringen. Precis som på

Storytelling är egentligen inte utmärkande för KKN.

många andra ställen i världen måste vi hitta nya sätt att försörja oss, när industrierna läggs ner. Jag har bland an-

Vilket område har du prioriterat?

nat varit i Newcastle, Mannheim och Polen och studerat

Musiken, eftersom den har så stark förankring i regionen.

det lyft de gjort via KKN där. Men ekonomin är komplex.

Många aktörer har kort kommersiell närvaro, i form av

festivaler, specialevenemang etc… Med hjälp av bland annat

Ett av de stora problemen är att projekten ofta blir för

digitala medier kan man förlänga sin exponering flera veckor,

löst riggade i början. De drivs inte av tydligt ställda frågor.

genom förberedande och uppföljande aktiviteter inte minst.

Det är på sätt och vis förståeligt att det blir så, för så fort

På så vis skapar man fler och längre inkomstperioder. Jag

EU-pengar är inblandade måste projekten skrivas så öppet

ordnade workshops och vi gjorde behovsanalyser och ska-

som möjligt eftersom EU:s redovisningssystem är extremt

pade systemverktyg för att diskutera värdekedjor etc. Sedan

detaljerat och varje avvikelse från ursprungsplanen kan

bildades en ideell förening som ser till att nätverket hålls le-

leda till ekonomiska kallduschar. Eftersom projekten inte

vande. Här finns många synergieffekter att hämta. Jag menar

kan – och får – ingå i projektägarens ordinarie verksamhet

att det här området egentligen inte är i behov av så mycket

är det svårt att på ett djupare plan ta tillvara resultaten

pengar, utan att det finns en kvardröjande introvert hållning

– t ex på längre sikt organisera de nätverk som uppstår,

som hindrar utvecklingen. Många i branschen är vana att

förvalta kunskapsinsikter eller tydligast tillvarata och driva

först titta på kassan och sedan på vad de kan göra, och inte

utvecklingsmöjligheter.

tvärtom. De är ovana att beskriva sig ur ett perspektiv som är kompatibelt med bankernas, Almis, kundernas… alltså dem

Hur ska det kunna avhjälpas?

som ska finansiera verksamheten. Det är viktigt att förstå att

Vi måste bli bättre beställare och lära andra att bli bättre

finansiären alltid, alltid kommer att fråga ”What´s in it for me?”

beställare. Vi måste bygga ett system som kan ta tillvara, förvalta och vidareutveckla kunskaper mera effektivt.

Är den regionala nivån den mest lämpade för KKN-satsningen?

Är det här specifikt för KKN?

Både ja och nej. Det finns en självklarhet att vara på regional

Nej, det finns i hela projektvärlden, men i KKN ställs det på

nivå, men regionförbundsvärlden kräver en enorm uthållighet.

sin spets. Det innebär att vi inom KKN är hänvisade till att

Regionerna är så hårt politiskt styrda att idéerna lätt går under.

plocka bara de lägst hängande frukterna, vilket är synd.

Theresia Holmstedt-Jensen

Du är en av dem som vet mest om KKN-sektorns framväxt i Sverige. Du har varit med och skapat både viktiga statistiska underlag och sektorns begreppsvärld. Vad kommer att ske i framtiden i sektorn? KKN kommer att få allt större plats i politiken och i våra liv. Kulturen och kreativiteten bär på det unika, och det unika blir mer och mer värt för oss. Vi lägger redan idag allt större del av våra inkomster på upplevelser som är kopplade till kultur och kreativitet. Människor blir mer och mer intresserade av sin inre utveckling och det kommer de att vara beredda att betala för. Via skattsedeln – eller via jobbskatteavdrag och privat konsumtion?

Theresia Holmstedt-Jensen, projektkoordinator, projektledare KKN Dalarna [regissör, producent, affärsrådgivare]

I framtiden kommer allt mer kultur att betalas

med ”riktiga pengar”, alltså dem som vi har i våra

Bilden av ”den långa svansen” har förändrat många

plånböcker. Sedan tror och hoppas jag att det

företagsekonomiska kalkyler. Via internet ökar mark-

kommer att finnas en sektor av offentligt understödd

naden för smala produkter som tidigare sålde dåligt.

kultur som har samma status som forskningen.

Det sammanlagda värdet av alla småsäljande företag

Den ska inte ha avkastningskrav på sig, och ingen

kan vara lika stort som värdet på en megaindustri.

ska kräva att den måste dra stor publik, men den

Hur kan det här resonemanget tillämpas på KKN?

kommer att vara ytterst viktig för oss.

För KKN är effekten av ”den långa svansen” extra viktig,

Du har ägnat mycket tid åt att ta fram statistik och andra underlag kring de kreativa och kulturella näringarna. Har det varit rätt strategi?

för också ett litet kulturföretag kan göra väsentlig skillnad i en kommun eftersom det kan påverka så många andra verksamheter. Till skillnad från traditionell basindustri, kräver kulturföretagen sällan stora infrastrukturella

Ja, för det är många som fortfarande underskattar

investeringar, och därför kan också små kommuner vara

den här branschen, och därför är det viktigt att ha

attraktiva platser att verka på.

hårda basfakta. Det var först när man inom EU visade sektorns

När jag läser broschyrer och rapporter om KKN

omfång som KKN fick ett genombrott i politiken.

spårar jag ibland en gammaldags, romantisk syn på

Då, 2003, kunde man räkna fram att kulturen

kulturföretagaren, som en hängiven, men impulsiv

omsatte 654 miljarder Euro per år i Europa.

och oorganiserad varelse. Det kan till och med anty-

Det jämfördes med biltillverkningsindustrin, som

das att kreativiteten och strukturen inte går ihop. Min

gick väldigt, väldigt bra på den tiden, men som ändå

erfarenhet är den motsatta: Är det någonstans man

bara kom upp till 271 miljarder. (The economy of

hittar strukturerade kreativa processer och avancerad

culture in Europé IP/06/1564)

arbetsledning så är det just inom kultursektorn.

Jag håller verkligen med dig. Jag arbetade länge som

Är det särskilt påtagligt inom de kulturella

regissör, bl a i en egen teater. Sedan gick jag över till

och kreativa näringarna?

offentlig anställning på en näringslivsenhet – och fick

Ja, och framför allt inom det som jag kallar ”konst-

en chock när jag insåg hur svag resultatinriktningen var.

branschen” inom KKN. Ända fram till 2007 hade vi en

Kultur jobbar nästan alltid med tajta deadlines, och man

kulturpolitik från 1974, där ett av målen var att kultur-

håller dem för det mesta.

politiken skulle ”motverka kommersialismens negativa

Men det passar inte alla att vara företagare. Somliga

verkningar”. Jag tror faktiskt att många tolkade det som

vill ägna sig åt det de är bra på och slippa allt ”sälj”.

att kulturpolitiken i sig själv var till för att motverka själva

Jag tycker att berättelsen om dalahästen säger något

kommersialismen.

väsentligt om KKN-världens villkor. I boken ”Dalahästen

Var man en erkänd kulturarbetare ville man inte

från Nusnäs” av Ivar Johansson berättas att de första

förknippas med säljande och marknad. De allra flesta kul-

dalahästarna var ”onyttiga” leksaker som gjordes på

turarbetare har på så sätt, ofrivilligt, subventionerat hela

fritiden, av spillbitar från möbeltillverkningen.

området genom att ta ut alldeles för låga löner.

Men så på 1920-talet är det en skicklig trätäljare som frågar sin granne, handlarn, om han tror att det går

Vad fick den gamla kulturpolitiken

att få avsättning för det som då kallades ”smålands-

för effekt på kulturens status?

hästarna”. ”Snickra du hästar så nog ska jag sälja dom

Det är intressant att konstatera att den faktiskt inte

åt dig!” svarar handlarn. Och där föddes en än idag

ledde till ökad respekt för kultursektorn. Tvärtom.

viktig KKN-industri. En satsade helhjärtat på att tälja,

Om du jämför med USA, ser du att konstnärerna där

och den andre åtog sig att sälja. Mellanhänder, agenter,

har betydligt högre respekt från gemene man. Är du

kulturmäklare är något som verkligen behövs för att

företagsledare i USA ser du till att ha bra konst på

lyfta KKN området.

väggarna. Så är det inte i Sverige. Än.

Vad möter du för fördomar mot KKN?

sarkofagen och den kom att väga 15 ton. Den skulle

Många tror att de strukturella problemen är individuella.

fraktas från Älvdalen till Gävle för att därifrån skeppas till

De ser t ex inte att det finns ett regelverk som gör

Stockholm. Det gick inte att använda hästar för risken

kulturföretagandet extra besvärligt i Sverige. Kulturen

för sättningar i den gigantiska stenen var för stor. Så 180

har till exempel inte mindre än fyra olika momssatser.

dalkarlar drog, i februari 1856, sarkofagen över snön, de

En konstnärs tavellager värderas efter färgens och

30 milen till Gävle. Det var förstås en ofattbar arbetsinsats.

dukens värde, inte efter konstens. Köper du en tavla är

För att männen skulle orka denna nästan omänskliga upp-

den inte avdragsgill i ditt företag, men det är däremot en

gift, för att underlätta deras marsch satt en spelman högst

matta. Osv, osv…. Det finns en låg kännedom om vad

uppe på kistan och såg till att det fanns musik hela vägen.

det här betyder, också bland dom som lär ut företagseko-

Det säger något om kulturens värde.

nomi på högskolorna. Jag jobbar för att kulturnäringarna ska ha samma möjligheter, samma rättigheter, och samma skyldigheter som andra företag. Hur tänker du om kreativitetens och kulturens plats i människolivet? I Älvdalen finns en vacker sten som heter porfyr. I slutet av 1700-talet kom ett kungligt påbud om att stenen skulle brytas i större skala för att skapa mer pengar in i det fattiga Älvdalen. När Karl XIV Johan dog gjordes hans sarkofag i älvdalsporfyr. Det tog åtta år att hugga

KKN (Kulturella & Kreativa Näringar) är ett tvåårigt samarbete mellan regionförbunden i Gävleborg, Dalarna och Värmland, samt landstingen i Gävleborg och Dalarna, med Region Dalarna som projektägare. KKN finansieras av regionförbunden och landstingen, samt EU:s regionala fond. Period: 090801-110731

Design: Clara. Illustrationer: Sara Persson. Tryck: Knappen

Projekt KKN