AMBULANS 2022 – Detta hände då!

Den som väntar på nått gott väntar inte för länge.. trots att kongressen först fick ställas in och sen flyttas fram p.g.a. covid blev den i oktober 2022 äntligen av! Med många olika utställare, föreläsare, workshops och besökare från hela landet kunde vi samlas och ta del av årets tema – Framtidens ambulanssjukvård.

Att kliva in på självaste mässan kändes som dagen innan julafton för en ambulansare – att få känna och klämma, testa och hoppas på alla paket under granen.. eller i detta fall all utrustning och material som utställarna hade med sig och som vi kanske får se i våra ambulanser framöver. Det fanns smarta väskor till att förvara utrustning, ny övervakningsteknik, verklighetstrogna övningsdockor man trodde skulle vakna till liv vilken sekund som helst, man kunde köra larm i en körsimulator, förlösa barn, testa ultraljud och se hur Ferno Norden, huvudsponsorn för kongressen demonstrerade ”Heavy Duty-Patienthantering” och hur man ergonomiskt kan lyfta upp den bariatriska patienten med hjälp av deras utrustning. Att promenera runt på mässan och prata med flera engagerade utställare och kollegor från hela landet för att utbyta erfarenheter och kunskaper gör en väldigt inspirerad. Förutom framtidens häftiga prylar fanns bl.a. vårdförbundet och Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor (RAS) på plats för att sprida information, kunskap och bli några medlemmar rikare vilket också är ett viktigt och bra sätt om man vill vara med och påverka framtiden i sin yrkesroll.

Föreläsare

Samtidigt som mässan i stora hallen kunde man i ”ballroom” och på läktaren lyssna på olika föreläsare som berörde ämnet. Första dagen började med att Jerry Lidberg, konferensgeneral, Fredde Palmgren, ordförande RAS och Magnus Andersson Hagiwara, PreHospen hälsade välkomna innan de lämnade över till invigningstalaren Bruno Ziegler, medicinskt sakkunnig, Socialstyrelsen. Därefter handlade det om larmsjukvården och dess betydande roll för den prehospitala kedjan. KMC pratade om ambulanssjukvården i komplexa miljöer och en av sponsorerna – EuroLans visade upp framtidens fordonsflotta. ”The future is now! Om innovation och ny teknik i ambulanssjukvård” var nästa rubrik efter lunchen och leddes av Hanna Maurin Söderholm, programansvarig för PICTA Prehospital innovationsarena vid Lindholmen Science Park. Föreläsningen avslutades med ett simulerat scenario där projektet med ny teknik såsom ”strokehjälmen” visades upp och vad det hade betytt för den prehospitala strokekedjan. Samtidigt på läktaren presenterades olika abstract och man hade en session för personcentrerad mobil röntgen. Som avslutning på första dagen berördes ämnet stress, hur det kan skärpa våra sinnen men också försämra våra förmågor och påverka vår hälsa.

Etiska dilemman inom ambulanssjukvården tillsammans med Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköpings universitet blev första rubriken för dag två. Föreläsningen följdes av olika scenarier som spelades upp på scen där besökarna senare fick vara delaktiga genom att rösta på alternativa lösningar och frågor genom mentometerknappar vilket ledde till intressanta diskussioner.

I en spännande dialog ledd av Paulina Neuding, journalist och jurist, fick vi ta del av erfarenheterna från en rad aktiva sociala medieprofiler inom blåljusområdet - Nadim Ghazale, författare och kommunpolis i Borås och Ferhat Robin, anestesisjuksköterska och Magnus Fondin, ambulanschef sjukhusen i väster. Vilka erfarenheter har dom av att vara aktiva inom sociala medier i sitt yrke – för- och nackdelar samt hur arbetsgivaren ser på detta. Ett aktuellt och ibland känsligt ämne men intressant att höra om deras syn på det och den resa de gjort från start och fram till idag.

Fler abstractpresentationer och en sista föreläsning med intressanta diskussioner i ämnet ”Samverkan i kris” tillsammans med bl.a. Ola Fredriksson, nationella avdelningen (NOA), som arbetar med att utveckla polisens ledningssystem vid särskilda händelser, Petra Helgegren, regional beredskapssamordnare i Region Jönköping som berättande om PDV-händelsen i Vetlanda mars 2021 och Erik Carlström, professor i vårdvetenskap med inriktning mot ledarskap och organisation.

Båda dagarna bestod av flera intressanta föreläsningar med diskussioner tillsammans med besökarna där det utbyttes erfarenheter, kunskaper och tankar. Det blir tydligt att vi har olika utmaningar och förutsättningar runt om i landet men att vi i slutändan arbetar mot samma mål.

Workshops

Besökarna kunde även föranmäla sig till workshops. De var anordnade enligt ett koncept med tre olika stationer som gav möjlighet till fördjupad kunskap inom olika ämnen – både genom teoretisk genomgång och praktisk övning under ledning av experter inom ämnet. I de mindre grupperna skapades intressanta samtal och det delades erfarenheter, kunskaper och tankar. Den första av de tre stationerna bestod av ”Den svåra luftvägen” som leddes av Denise Bäckström, överläkare i anestesi- och intensivvård, specialiserad inom Critical Emergency Medicine. Denise arbetar som medicinsk ledningsläkare och traumaansvarig för ambulans och akut i Region Gävleborg, som läkare på akutläkarbilen i Stockholm. Nästa workshop arrangerades av katastrofmedicinskt centrum (KMC) och kallades ”Stoppa blödningen”. Deltagarna fick testa på att hantera olika typer av katastrofala blödningar. Den tredje workshopen ”Hantering av blödning vid prehospital förlossning” leddes av Ove Karlsson, läkare med mångårig erfarenhet av forskning och med kunskap om stora blödningar inom obstetrisk anestesi.

Ambulans-SM

I Ambulans-SM som arrangeras av Laerdal tävlade tre lag – Premedic Skåne distrikt 2, Falck Ambulans Stockholm och Region Gävleborg. Tävlingen, som bestod av två deltävlingar och en final, är både ett sätt att utvecklas i teamet med feedback från domarna men det kan också var intressant för åskådarna att se hur vi möjligtvis arbetar på olika sätt. Första fallet gällde en man som fallit ihop och fått ett hjärtstopp, andra fallet var en kvinna med misstänkt aortadissektion och som final där Premedic Skåne distrikt 2 gjorde upp med Region Gävleborg skulle deltagarna agera efter ett bråk med flera misshandlade personer – det var mörkt i lokalen, det var högljutt från de andra statisterna och flera skadade som behövde vård. Lagen bedömdes utifrån olika kriterier, både deras medicinska kunskap, undersökningsmetodik, följsamhet av riktlinjer och samarbete. Högst på pallen stod till slut Premedic Skåne distrikt 2! Stort Grattis till Simon, Andrew och Charles! …Visste ni att det är tredje året i rad som ett lag från Skåne tar hem vinsten!?

”Det är ingen slump. Vi är skarpa och jobbar strukturerat här nere” säger Charles, en av lagmedlemmarna i Premedic Skåne distrikt 2.

Som avslutning på första dagen avnjöt vi en fantastisk tre-rätters under konferensmiddagen med vår konferencier och underhållare Henrik Widegren. Henrik

Widegren är ÖNH-läkare på Skånes universitetssjukhus i Lund, artist samt känd från TV-programmet ”Fråga Lund”. Senare på kvällen kunde man dansa loss till Partypatrullen!

Avslutningsvis en lyckad kongress med en inblick i framtiden! Tack till alla föreläsare, utställare och besökare som tillsammans delade erfarenheter och kunskaper från hela landet. Speciellt tack till kongressledningen – RAS, riksföreningen för ambulanssjuksköterskor, Prehospen från Högskolan i Borås och Umeå kongress som ligger bakom succén och Scandic infracity som tog väl hand om oss alla!

”RAS tillsammans med Prehospen är mycket nöjda och vi tycker att vi fick ihop ett mycket spännande, intressant och roligt program väl i linje med vår intention för att skapa en minnesvärd kongress som dessutom var populär och välbesökt. Vår ambition till nästa kongress är att växa och få en större arena för samverkan, erfarenhetsutbyte och gemenskap bland blåljusorganisationer.” – Fredde Palmgren, ordförande RAS ■

Tack!

Vi vill understryka att Ambulans2022 inte kunnat genomföras utan ett fantastiskt arbete från vår medarrangör Prehospen.

Deras kunskap och engagemang och den tid man lade ner för att skapa vårt programinnehåll var ovärdeligt.

Fler barn kan slippa sjukhus när videostöd i ambulans blir verklighet

Att fler barn kan stanna hemma samtidigt som risken att missa barn som behöver träffa läkare på barnakuten kan minimeras är förhoppningen när man nu startar projektet Videostöd för prehospital bedömning av barn i Västra Götalandsregionen. Det är medel från Innovationsplattformen VGR som finansierar detta projekt där Sahlgrenska ambulanssjukvården, Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus (DSBUS) och PICTA Prehospital Innovationsarena ingår.

Förhoppningen är att genom att addera videokommunikation mellan ambulansen och barnakuten vid DSBUS öka precisionen i den prehospitala bedömningen av barn upp till 16 år. Med hjälp av video vill man kunna utnyttja specialistkompetenser vid barnsjukhuset i högre grad, vilket skulle kunna minska den höga beläggningen på barnakuten genom att fler barn kan behandlas i hemmet alternativt hänvisas till en lägre vårdnivå. Idag används telefonsamtal utan video med specialister inne på sjukhuset som stöd för ambulanssjuksköterskor som ska göra bedömningar av de barn som inte anses vara i akut behov av sjukhusvård och att göra säkra prehospitala bedömningar över telefon är en sedan länge känd utmaning.

— Eftersom barn mer sällan har behov av ambulanssjukvård än vuxna får vi ambulanssjuksköterskor mindre erfarenhet av att göra bedömningar av den här patientgruppen, säger Jonatan Green, ambulanssjuksköterska på Sahlgrenska ambulansen och projektledare på PICTA. projektledare på PICTA.

Det är också en diversifierad patientgrupp, vilket påverkar både bedömning och behandling. En stor andel barn övertriageras, det vill säga att de bedöms ha ett större vårdbehov än vad man senare kommer fram till. De transporteras till akutmottagning för bedömningar som vi ser i stället skulle kunna utföras i hemmet. Motsatt problematik uppstår vid undertriagering då man hänvisar barn till egenvård eller vårdcentral för att sedan behöva uppsöka barnakuten eller kalla på ambulans igen.

Projektet bygger bland annat på en avhandling från 2021 av Carl Magnusson där man jämförde prioritering och bedömning mellan ambulanssjukvården SU mot den prioritering och bedömning som följer på DSBUS. Studien visar att både underoch övertriagering är vanligt. Av de 390 patienter som ingick i studien sändes 64 % hem från barnakuten efter bedömning eller behandling av sjuksköterska eller läkare, medan 42 % inte behövde behandling på akutmottagningen. Det innebär att 27 % av alla patienter som kom in till barnakuten med ambulans sannolikt inte behövde behandling överhuvudtaget.

— Här tror vi att ett videostöd skulle kunna hjälpa specialisterna att i högre grad än nu bekräfta beskrivna tillstånd, bedöma patienters beteende och förmåga bättre samt enklare upptäcka avvikande kliniska fynd, säger Elin Maxstad, projektledare på PICTA. Vi ser en stor potential i att kunna utnyttja ambulanssjukvårdens och barnakutens resurser bättre, men dessutom kan sjukhusmiljön och ambulanstransporten vara en traumatisk upplevelse för barn. I synnerhet för barn med särskilda behov är det viktigt att undvika de onödiga transporterna.

Projektet, som redan har startat, kommer att pågå under 2023 och vi hoppas få återkomma för att dela med oss av resultaten ■