SD-Kuriren nr 109

Nr 109 |Februari 2014

EU-SPECIAL SD-KURIREN MÖTER:

MARTIN KARLSSON

INTERVJUER MED TOPPKANDIDATERNA SÅ BESTÄMMER EU ÖVER SVERIGE EU:S BUDGET INGEN NORGEHISTORIA

PARTIETS NYA ORGANISATÖR

ROTEN UR -NATURARVETS ROLL I KULTUREN HUR HAR DEN SVENSKA NATUREN PÅVERKAT OSS SOM FOLK?

SD KURIREN

Sidan 2 | Ledare

En budkavle är utskickad. Den löper genom dag och natt. Den går, såsom otaliga bud­ kavlar fordom har gått, rättsols från gård till gård, från härad till härad. Det är den löpande elden som genom dag och natt skall kringfö­ ras. Budkavle går! Rid i natt!

Vilhelm Moberg, 1941 SD-Kuriren Box 26 291 21 Kristianstad info@sdkuriren.se www.sdkuriren.se

Ansvarig utgivare Richard Jomshof richard.jomshof@sdkuriren.se Utgivning SD-Kuriren utkommer med tio nummer per år till Sverigedemokraternas medlemmar samt övriga prenumeranter.

Prenumeration, 10 nummer En årsprenumeration kostar 250 kr.

Annonsering Kontakta annons@sdkuriren.se Upplaga 12 000 exemplar SD-Kuriren utges av Sverigedemokraterna och är officiellt partiorgan. De åsikter redaktionen eller externa skribenter uttrycker i tidningen behöver inte nödvändigtvis motsvara partiets ståndpunkter. Redaktionen tar tacksamt emot foton, artiklar, sakuppgifter, tidningsutklipp och teckningar. Insänt material betraktas som tillhörande SD-K:s arkiv. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta, rätta, redigera, illustrera och publicera insänt material. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material.

OKRATISK T IDS DEM GE K RI

KURIREN - SD SV FT E RI

OKRATISK T IDS DEM GE K RI

Valkampanjen har börjat!

KÄRA LÄSARE! Vi har nu hunnit en bit in på det nya året och visst märks det att vi snart går till val. Mycket är på gång, såväl inom partiet som i arbetet utåt. Runtom i landet håller lokalföreningarna sina årsmöten och förening efter förening fastställer sin lokala vallista inför hösten. Valkampanjer planeras, flygblad trycks upp och beställs. Vill ni veta mer om hur partiet på riksnivå jobbar för att lägga upp årets kampanjer hittar ni information om detta redan på nästa uppslag.

På sida sju kan ni läsa om Jimmies (S)verigeturné, en kampanj där Jimmie Åkesson besöker kommuner runt om i landet med socialdemokratiskt styre. Syftet med turnén är att möta upp där Socialdemokraterna sviker och höra vad medborgarna efterfrågar. I artikeln får ni ett kortare referat av turnéns första besök.

Chefredaktör Paula Bieler chefredaktor@sdkuriren.se

KURIREN - SD SV FT E RI

© Sverigedemokraterna. Eftertryck tillåts endast om källan anges.

ISSN 1103 - 4009

Nr 109

Som ni säkert har förstått är temat för detta nummer EU. Valet till Europaparlamentet närmar sig med stormsteg och det är hög tid att mobilisera våra väljare. Vi vet av erfarenhet att vårt parti tenderar att få sämre resultat i EU-val än i de allmänna valen till riksdagen, men detta betyder samtidigt att vi har all chans i världen att skrälla - bara vi får våra sympatisörer att bry sig om även detta val. Jag hoppas att det här numret kan vara ett verktyg i detta arbete. Vi bjuder på intervjuer med toppkandidaterna Kristina Winberg och Peter Lundgren. Vi ger er också en överblick av beslutsprocessen inom EU. Vi pekar på galna och kostsamma prioriteringar i EU:s budget och vi diskuterar vad för slags samarbete vi egentligen vill ha.

Det saknas knappast anledningar att kritisera dagens EU, än mindre att oroas över morgondagens. Jag kan till viss del förstå att det känns meningslöst att rösta i ett val till en organisation man helst vill se avvecklas. Men det går inte att blankrösta bort EU. Det duger inte att visa missnöje genom att inte nyttja sin rösträtt.

Vare sig vi vill det eller inte så är Sverige idag en del av EU. EU-lag väger tyngre än svensk lag. Det som sker i Bryssel och Strasbourg påverkar i allra högsta grad vår vardag. Därför har vi inte råd att lämna walkover till något annat parti. Därför måste vi se till att det nyvalda parlamentet kommer innehålla sverigedemokratiska ledamöter. Utan oss finns ingen som försvarar Sveriges intressen och rätt till självbestämmande när Europaparlamentet överlägger beslut.

PAULA BIELER | CHEFREDAKTÖR

Medarbetare i detta nummer: Biträdande redaktör Henrik Gustafsson Gabriella Hedarv Layout, bild och grafik: Jörgen Fogelklou Joakim Wallerstein Eric Myrin Logistikansvarig: Dag Sundius

Redaktion: Clara Aranda Aron Emilsson Joakim Isheden Julia Kronlid’ Jens Leandersson Oscar Sjöstedt Emma Sandkvist Markus Wiechel Hanna Wigh

Vill du bidra till SD-Kuriren?

Idag är vi två anställda för arbete med tidningen. Övriga medarbetare jobbar på ideell basis vid sidan av andra åtaganden. Men vi vill bli fler! Kan och vill du åta dig att finnas tillgänglig i basen av skribenter så anmäl ditt intresse till chefredaktor@sdkuriren.se

SD KURIREN

Feb 2014

Ledare | Sidan 3

INNEHÅLL

Gemenskap som samhällsgrund OFTA FÅR MAN som politiker frågan vad som är målet med det politiska engagemanget och hur vi når ett bättre samhälle. Vad är det egentligen för samhälle de flesta vill ha och vilka samhällen kan ses som föredömen? Det är givetvis en mycket komplex fråga och den går inte att svara på rakt av. Vad som dock genomsyrar vår socialkonservativa och nationalistiska ideologi är gemenskap. För att nå det trygga och hållbara samhälle vi alla vill åt krävs det att vi skapar en stark sammanhållning.

Varför är då detta en sådan central del av den sverigedemokratiska rörelsen?

De flesta svenskar vill bo i ett tryggt och solidariskt samhälle och i ett sådant samhälle är det viktigt att alla också får en god möjlighet att bli en del av en gemenskap. Kort sagt är det svårt att uppnå detta i ett mångkulturellt land då samhället knappast kan utvecklas i positiv riktning om man tillåter eller uppmuntrar bildandet av mindre, parallella ”samhällen” i samhället. Det bästa receptet för att skapa kulturkrockar är tveklöst just detta.

Vikten av att alla ska kunna vara en del av en stark nationell gemenskap kan inte poängteras tillräckligt. Samtidigt som toppolitiker, samhällsdebattörer och mediarepresentanter ofta visar självförakt eller självförnekelse för att istället hylla något annat, splittras vårt land. De som så livligt hyllar massinvandring och mångkultur bidrar till att öka segregationen i samhället, vilket medför utanförskap, kriminalitet, rasism och en brist på medmänsklighet och tillit till varandra.

I likhet med exempelvis vårt grannland Danmark behöver Sverige anpassas efter en nutid som präglas av en allt mer omfattande globalisering, på gott och ont. Med detta kommer såklart nya utmaningar som vi behöver reda ut.

Sverigedemokraterna vill inte att någon ska glömma sin historia eller sin kultur.

Snarare uppskattar vi olika kulturers särart. Av det skälet bör också de som flyttar till Sverige ta seden dit de kommer precis som det är självklart för oss att inte ställa krav på ett land vi besöker eller bosätter oss i. Vår kultur utvecklas kontinuerligt, och tar till sig inslag från omvärlden. Tidigare har det varit sådant som vi själva har valt istället för att som idag bli påtvingade andra kulturer.

För kommande generationers skull är det viktigt att kämpa för bevarandet av vårt kulturarv och vårt hem. En stark gemenskap är nyckeln till förståelse och samhörighet. För att vi sverigedemokrater ska nå vårt mål, ett samhälle präglat av harmoni och en möjlighet att utvecklas som människa, behöver vi skapa en möjlighet för landets medborgare att känna samhörighet och förståelse för varandra.

Sverigedemokraternas politik är en garant för att Sverige ska kunna fortsätta vara ett välfärdsland och vi är en garant för en stark ekonomi och för trygghet värd namnet.

Låt gemenskap och sammanhållning vara en röd tråd bland alla medlemmar. Låt oss jobba tillsammans emot det mångkulturella splittringssamhället.

MARKUS WIECHEL

Ingen särlagstiftning i vårt Sverige I SAMBAND MED samernas nationaldag aktualiserades frågan om samernas ensamrätt till rennäringen, en ensamrätt som vårt parti vänder sig emot.

Den gängse uppfattningen i Sverige är att samisk kultur och renskötsel är intimt förknippade, och all debatt kring rennäringen blir därmed ett angrepp på samer som grupp. Att det egentligen är en minoritet av samer som sysslar med rennäring, och att det är de som kommer från ett fåtal utvalda samiska familjer, ignoreras ofta helt i diskussionerna.

Denna särrättighet baseras på blodsband.

Renägarna har dessutom fler rättigheter som varken svenskar eller andra samer har Ett exempel är rätten att i skogen ta material till bostadsbygge, något som för andra innebär ett brott mot allemansrätten.

För mig som sverigedemokrat är det en självklarhet att vända sig emot all form av etnisk särlagstiftning. Det är orimligt att man idag kan annektera andras egendom förutsatt att man har en viss etnicitet. Det går inte heller att motivera en begränsning av rennäringen endast till de som anses ha rätt ursprung. Anklagelser om rasism och samehat är absurda.

En liten andel av den samiska befolkningen är renägare. Dessa är inte representativa för hela gruppen samer. De innehar en särställning på grund av sin börd. Att släppa rennäringen fri är att slå ett slag för rättvisa och jämlikhet, att ge alla samer och alla svenskar samma möjligheter, samma rättigheter och samma skyldigheter som medborgare i samma land.

GABRIELLA HEDARV

LEDARE

2

PÅ GÅNG

4

RIKS

6

Henriks analys Partiet laddar för supervalår

Martin Karlsson - partiorganisatör Jimmies Sverigeturné

LOKALT

Bromölla: Ja till folkomröstning Landskrona: Lång erfarenhet av vågmästarrollen

8

SD-KVINNOR

10

SDU

11

TEMA - EU-VALET

12

Kvinnoförbundet som inte fanns Janita - SD Kvinnors valsamordnare

Distriktskonferens Växjö Rustar inför EU-val

Kristina Winberg Peter Lundgren Så Bestämmer EU över Sverige 37,4 miljarder kronor Ingen Norgehistoria

12 14 16 18 19

ÅSIKTSTORGET

20

KULTUR

22

LÄTTSMÄLT

23

JIMMIES BREV

24

Tyck till Insändare Debattskola

Svenska skatter Roten ur- naturarvets roll i kulturen

Barockt

SD KURIREN

Sidan 4 | På gång

Nr 109

HENRIKS ANALYS Sätt agendan Sociala medier – den nya tidens Vare sig man är ledamot av Sveriges spelplan?

Riksdag eller om man är ledamot iDET någon annan parlamentarisk FINNS FLERA olika verktyg att mäta församling, eller om man en ett partis samhällsutvecklingbara med.ärInte politiskt menar jag minst denyfiken otaligamedborgare, mängder opinionsmätatt medias partiets ningar som rapportering varje månadkring publiceras. lagda motioner är direkt missvisande Dessa kan dock i själva verket likställas och Är verkligen kvantitet före med felaktig. en inofficiell kamp mediedrakarna kvalitet den korrekta måttstocken? emellan. Betydelsen av de faktiska reOch är motioner det enda sättet att ta sultaten – eller snarare dess obefintliga ställning i sakfrågor? betydelse – verkar komma sekundärt.

Den primära tyngden läggs på att generSvensk media enligt mig som en era en större kvothar av lösexemplar obesvarad kärlek till antalet motioner lämnar hyllorna. varje parti lägger, och man skapar en obefogad motionsstress där flest Jag föddes 80-talet upp motioner perpå parti vinner.och Ett växte antal som denavgör era hur av tekniksymbios som imitt sin i tur ambitiöst ett visst kommit att ta de. över vårt samhälle. För parti är, menar mig är det en naturlig del i vardagen.

Relativt ofta nås jag av frågeställningÅtta partier representerar Sveriges ar som berör de satsningar vi väljer att väljare i Sveriges Riksdag.

Antalet göra genom Facebook, många tycks motioner som lämnades in under uppfatta partiets engagemang som föregående motionsperiod vardär3547 en märklig prioritering.

De framför att viI stycken, fördelat på 7604 yrkanden. istället borde de mer traditopp hittar vi fokusera (S) med på 1264 motioner, tionella alternativen. följt av (M) med 812, och (SD) 393 stycken. Sist i sammanställningen hittar Det(V)intressanta Facebook är den vi med 124med inlämnade motioner. enorma exponering som – utan Detta säger ingenting.

Förerbjuds det första är kostnad – dubbelt om vi spelar korten rätt. det mer än så många yrkanden Idagvad gillar 59 000Exempelvis personer än detnärmare är motioner.

Sverigedemokraterna, vilket som kan berör jämkan (S) ha lagt 30 motioner föras med Socialdemokraterna som äldreomsorgen med totalt 30 yrkanden. fått drygt 29 000(V)gilla-markeringar.

VikSamtidigt kan ha lagt en enda ten av attom nyttja denna spelplan är lika motion äldreomsorgen med 30 stor som vikten Skillnaden av att se de ytterligare olika yrkanden. kan således möjligheter kan finns skapa.någon skillnad. vara att detviinte Men rent statistiskt lägger media fram Ett som ypperligt kampanjen det att (V)exempel lagt 29 är färre motioner ”Vård till En tillståndslösa”.

Vi släppte fyra än (S). bild som överhuvudtaget väl planerade med en kortare text inte förmedlarbilder verkligheten.

En annan som berörde kärna.

Bilaspekt är att,kampanjens bortsett från (V) och derna har fick partierna en virtuellinte räckvidd på antal över (KD), samma 661 000 individer. företrädare.

För skiljer att spinna vidare: ÅkesVad en motion frånJimmie en inlämnad son har idagdär 28 man 000 lägger gilla-markeringar reservation fram sitt på Facebook. eget förslag? Närmast efter är Jonas Sjöstedt med sina 10 000 fans. Våra möjligheter är enorma.

Att lägga motioner för sakens skull blir till slut oseriöst och tar värdefull tid från produktivt arbete. Motionsläggandet är Sverigedemokraterna äger den virtuella bra och fyller en viktig del världen. En värld som blir iallt detviktigare politiska och arbetet. mer Utgå från befintliga relevant för var dag vi resurser och lägg upp lämnar dåtiden bakom ert oss.arbete därefter. De enda som blir glada av en hög motioner, GUSTAFSSON som HENRIK i många fall genomgår en bristfällig beredning, är media.

Ingen annan.

HENRIK GUSTAFSSON

PARTIET LADDAR FÖR SUPERVALÅR När Sverigedemokraterna går in i den mest hektiska valrörelsen någonsin görs det med höga ambitioner. Partiets kommunikations­ avdelning arbetar för högtryck med planering, reklambokning och med att ta fram idéer på teman inför valrörelsen. Partiet kommer även inom kort att göra förstärkningar i form av en eller två grafiker samt en pressekreterare.

Partiets organisation är samtidigt under förändring. Partiet har anställt Martin Karlsson som valprojektledare vilket innebär att det är han som kommer att vara spindeln i nätet i partiorganisationen och ansvara för att kontakten mellan alla delar av partiet fungerar.

Det kommer många frågor om hur valrörelsen rent praktiskt ska bedrivas. Alla bitar är inte på plats men partiet har redan nu bokat in de stora utgiftsposterna vad gäller reklam och markandsföring. Precis som i tidigare val kommer postutskicken att vara den största utgiftsposten. Sverigedemokraterna kommer att göra ett riksutskick till samtliga väljare såväl inför Europaparlamentsvalet som inför valen till riksdag, kommun och landsting.

Utöver det har samtliga lokalavdelningar erbjudits mycket förmånliga villkor för att genomföra ett eget utskick.

Precis som 2010 kommer partiet att satsa på tv-reklam. Nytt är att detta kommer att göras betydligt mer kraftfullt. Uppskattningsvis kommer våra reklamfilmer att visas tre gånger så intensivt i TV4:s olika kanaler under valrörelserna. EU-valfilmen kommer att börja visas två veckor före valdagen och valfilmerna inför riksdagsvalet kommer att börja visas fyra veckor innan.

En nyhet vad gäller partiets marknadsföring är en satsning på utomhusreklam. Det handlar bland annat om traditionella reklamytor på gator och torg, videoskärmar på tågstationer och annonser i Stockholms tunnelbana.

Lokal­föreningar kommer att erbjudas möjlig­ het att köpa in sig och visa egen reklam. Mer information kommer att skickas ut till berörda lokalavdelningar.

Till båda valen kommer partiet också att ta fram olika trycksaker. Man kommer dessutom att erbjuda layout för de lokalavdelningar som vill ta fram eget material. Mer information kommer inom kort att skickas ut till distrikt och kommunföreningar. Vill du veta vad just du kan hjälpa till med bör du således vända dig till tin lokala ordförande.

Feb 2014

SD KURIREN

På gång | Sidan 5

VIKTIGA DATUM

Sverigevänner, I SEPTEMBER MÅNADS nyhetsbrev skrev jag om att jag, tillsammans med min ledningsgrupp, initierat ett förändringsarbete med målet att ha en ny organisation på plats efter valet 2014 och att jag under resans gång skulle återkomma med mer information om hur allt utvecklas.

10 mars 2014

Partiet fortsätter att öka medlemsmässigt. Vid årsskiftet slog partiet rekord och hade 11.876 medlemmar, vilket var en ökning på 51 procent jämfört med året innan, och under januari har det fortsatt att öka. Vid januari månads utgång hade partiet 12.179 medlemmar. Det är fantastiskt när vi nu gått in i det mycket viktiga valåret 2014.

13-15 mars 2014

Fantastiskt är också hur vi växer i de sociala medierna på internet. Partiets Facebooksida är den överlägset största bland de politiska partierna i Sverige. Vi har nu närmare 70.000 medlemmar i vår Facebookgrupp, vilket kan jämföras med tvåan Socialdemokraternas drygt 36.000. De sociala medierna kommer att vara viktiga verktyg i de kommande valrörelserna och partiet kommer att avsätta åtskilliga resurser för att på bred front nå ut via dessa kanaler.

Det är viktigt att vi nu mobiliserar partiet för att förmå alla våra väljare att gå och rösta på oss i Europaparlamentsvalet den 25 maj. Det är ett mycket viktigt val. Och det är viktigt att förstå sambanden mellan EP-valet i maj och de allmänna valen i september. Jag hör ofta från våra egna väljare att de inte vill legitimera EU genom att rösta i valet. Det är fel väg att protestera mot EU! Protestera gör man bäst genom att rösta på SD. Går det bra för SD i EP-valet och vi får mandat så har vi stora möjligheter att samverka med andra sunda EU-kritiska partier inom ramen för EU. Vi får dessutom en viktig inblick i EU-systemet, vilket också hjälper oss på hemmaplan i det politiska arbetet. Och framförallt, gör vi ett riktigt bra val i maj så har vi större medvind i valrörelsen inför de allmänna valen i september. På samma sätt gäller om vi gör ett dåligt val i maj. Då får vi en brantare uppförsbacke i nästa valrörelse. Det är viktigt att förstå sambanden. Därför gäller det för oss alla att försöka förmedla detta till väljarna. Vill man att det skall gå bra för SD i riksdagsvalet är det lika viktigt att rösta SD i EP-valet.

Jag är övertygad om att vi kan göra ett riktigt bra val till Europaparlamentet. Även om en färsk undersökning från Novus visar att vi i EP-valet endast når upp till hälften av vårt väljarstöd nationellt, så skall man komma ihåg att väldigt få svarade i undersökningen och att vi idag inte sitter i Europaparlamentet. Det spelar givetvis viss roll.

Vi vet att vi har en EU-politik, som en stor del av väljarkåren sympatiserar med. Vår politik tillsammans med våra jordnära kandidater tror jag är ett vinnande koncept som kommer att gå hem i stugorna runt om i landet. Folk är trötta på proffspolitiker som åker till Bryssel och blir en del av maktstrukturen. Folk vill ha vanliga människor att representera dem. Människor som vet vad verklighetens folk tycker och tänker. Det har vi, till skillnad från övriga partier.

Därför är jag övertygad om att vi tar både ett och två mandat – om vi bara kan förmå folk att lämna soffan och gå och rösta.

Men härnäst på dagordningen – förutom alla årsmöten som äger rum runt om i landet – är partiets valkonferens den 15-16 mars, där valplattformen inför de allmänna valen och riksdagslistan skall antas. Alla ombud och ombudssuppleanter har nu möjlighet att inkomma med skriftliga yrkanden på förslaget till valplattform. Valplattformen kommer att ligga som grund till det valmanifest som partiet kommer gå till val på. Jag hoppas därför att det inkommer många yrkanden så att vi kan få en intressant och givande debatt på valkonferensen.

Sista dag att komplettera sin kandidatur

Valkonferens

10 april 2014 Vallistorna låses

26 april 2014 Jimmie Åkessons vårtal

25 maj 2014 Val till Europaparlamentet

31 mars - 1 april 2014 Organisations- och utvecklingsdagar

1 juli 2014 Sverigedemokraternas dag i Almedalen

14 september 2014 Riksdagsval samt val till kommun och landsting

5 - 7 december 2014 Kommun- och Landstingskonferens

Slutligen vill jag passa på att önska alla er, som anmält er för kandidatur för partiet, lycka till på era årsmöten, som också är valkonferenser för antagande av valsedlar i de lokala valen. Vi har i år dubbelt så många kandidater som vi hade 2010 och det gläder mig oerhört. Sverigedemokraterna växer!

Partikansliet, Kristianstad, 2014-02-12

BJÖRN SÖDER Partisekreterare

PARTISEKRETERAREN HAR ORDET

Sidan 6 | Riks

SD PÅVERKAR SD påverkar det kommunala flyktingmottagandet

SD-Kuriren MÖTER:

Martin Karlsson partiorganisatör

Trots de överenskommelser om flyktingpolitiken som finns över blockgränserna nationellt, så påverkar Sverigedemokraternas vågmästarroll i kommunerna hur avtalen med Migrationsverket ser ut.

Detta hävdar Niklas Bolin, Gustav Lidén och Jon Nyhlén, samtliga statsvetare vid Mitt­universitet. De har studerat omfattningen på de avtal om flyktingmottagande som sluts mellan enskilda kommuner och migrationsverket.

I början på februari publicerades i Dagens Samhälle en artikel som hävdade dels att större kommuner har ett större flyktingmottagande än mindre kom­ muner, dels att S-styrda kommuner tar emot fler flyktingar än kommuner där Moderaterna har makten. Det var i ett svar på denna artikel som statsvetarna presenterade sina slutsatser.

I artikeln riktar de kritik mot att det faktiska mottagandet av flyktingar översätts till generositet hos kommunerna, eftersom detta innefattar mottagande av individer i enlighet med EBO-lagstiftningen. Det totala mottagendet räknar alltså även in invandrare som haft eget boende innan de fått uppehållstillstånd, utöver de som får sitt uppehälle anvisat och bekostat av Migrationsverket. Eftersom dessa själva väljer sin bostadsort framhålls att siffran inte säger något om de enskilda kommunernas inställning.

Trion påpekar också att det visserligen stämmer att kommuner där Socialdemokraterna styr tenderar att sluta avtal om ett större mottagande än kommuner där Moderaterna har makten, men att dessa skillnader försvinner om man utvärderar det parlamentariska läget i sin helhet. Den enda skillnad som är statistiskt säkerställd när kommunernas politiska styre beaktas, är att i kommuner där SD har vågmästarroll är avtalen med Migrationsverket mindre generösa. Slutsatsen som debattörerna drar är att övriga partiers lokala företrädare inte håller den avståndstagande linje mot SD som uppmanas på nationell nivå.

Slutsatsen måste också bli att Sverigedemokraterna påverkar politiken, på alla nivåer. En röst på SD spelar alltså stor roll.

Han har en stor allmänkännedom och är intresserad av vad som händer i hans omgivning både som yrkesman och privat.

Han tar gärna på sig utmaningar och är en utpräglad problemlösare. När vi pratar om viktiga egenskaper som han värderar nämner han lojalitet och heder.

Martin kommer närmast från Vestas Wind Systems A/S, där han tjänstgjort som Facility Manager för Vestas faciliteter i norra och centrala Europa. En arbetsmiljö där professionalitet och effektivitet är ledord.

Partiets organisation kommer att få sig en välbehövlig uppryckning under ledning av Martin Karlsson, operativ chef för Sverigedemokraterna.

Tjänsten är alldeles ny och kom till när partiledningen beslutade att hela partiet skulle få utrymme att växa. Ett steg i denna strävan blev en förändring i tjänstemannaorganisationen.

Martin, som har en lång historia i partiet, kom upp som förslag och partisekreterare Björn Söder kontaktade honom.

Arbetsbeskrivningen som man utformat visade sig matcha Martins kompetens, och det var ett lätt beslut för honom att tacka ja till denna tjänst. Han kände det som att en dröm blivit verklighet, partiet är en väldigt stor del av hans liv och ligger honom varmt om hjärtat. Martins familj, frun Ann-Kristin och sönerna Vincent, 5, och Loke, 1, kommer att få se en del förändringar i familjens vardag, men hustrun var positiv till att Martin skulle acceptera erbjudandet. Han började sitt nya arbete i början av februari och SDKuriren har fått en intervju med Martin.

Vi börjar med att prata lite om hans bakgrund i partiet, där han kom med under tidigt 90-tal. Som alla andra som var aktiva i partiets barndom, så var hans ansvarsområde i partiet väldigt brett. Allt ifrån IT, partistyrelse och SDU, till diverse ordförandeskap och arbete i kommittéer.

Efterhand som partiet växte så valde han att avveckla sitt engagemang till förmån för en karriär utanför partiet.

Hans senaste uppdrag i partiet var i kommunstyrelsen i Eslövs kommun, vilket han lämnade 2009.

Jag ber Martin att beskriva sig själv, och han säger att han är ambitiös och resultatinriktad. Trivs bland människor, är social och har lätt att bli omtyckt.

Hur kommer en arbetsvecka att se ut för dig, tror du? Kommer du att vara mycket i Stockholm, eller resa runt en del?

Till en början kommer min vardag att innefatta mycket resande. Den närmsta tiden avser jag att fördela min arbetstid mellan Kristianstad och Stockholm. Efter sommaren kommer vi att börja planera för flytt upp till Stockholm. Då kommer min huvudsakliga arbetsplats att vara där.

Vad ser du som den största utmaningen med din tjänst?

Jag tror att alla som arbetar inom partiet förstår att vi växt ur vår kostym och en annan uppstyrning av tjänstemanna­ organisationen är önskvärt. En av utmaningarna är hur beröringspunkterna mellan den politiska organisationen och tjänstemannaorganisationen ska fungera i framtiden. Detta är något vi tillsammans måste titta på.

Vad känns roligast nu inför starten?

Partiet har en otroligt hög arbetsmoral. Att få träffa våra tjänstemän som alla brinner för partiet är väldigt upplyftande.

Vad ägnar du fritiden åt?

Självklart min familj. Utöver det så är jag vad man allmänt kallar för ”pryl-tokig”. Jag gillar Hi-fi och hemmabio, och trots att jag är 40 fyllda så gillar jag att koppla av framför ett bra online-spel. Just nu är det det svenskutvecklade BF4 på Playstation4 som gäller.

Kommer du själv att kandidera i valet?

Nej, jag tror att partiet är bäst betjänt av att jag fokuserar på mitt uppdrag i första hand.

Vilken är din bästa, respektive sämsta egenskap?

Vi har alla bra och dåliga egenskaper. Det viktiga är att man gör sig medveten och arbetar med dem. .

GABRIELLA HEDARV

Riks | Sidan 7

MÅNADENS MOTIONER I riksdagen behandlas smått som stort.

Att vissa motioner berör mer än andra är inte så konstigt. Här lyfter vi fram några av de motioner som sällan får utrymme.

Nordiskt pantsystem

UNDER VÅREN GENOMFÖR Jimmie Åkesson en bred turné över landet.

Fram till och med april månad är planen att besöka mer än 60 arbetsplatser i 20 kommuner. Besöken kommer att koncentreras till socialdemokratiskt styra kommuner, varför resan också fått namnet ”Jimmies (S)verigeturné”. Bland annat kommer Jimmies team att besöka för orten viktiga arbets­ givare såsom industriföretag, brand­ stationer, vård­ inrättningar, polis­stationer samt skolor.

förutsättningar, önskemål och behov.

Bland annat framkom att de upplever ett matchningsproblem mellan behovet av arbetskraft och arbetssökande med rätt kompetens. Det uttrycktes en oro över konkurrensen med fabriker utomlands.

Dagen i Eskilstuna fortsatte med besök på ett äldreboende, presskonferens och boksignering på torget och avslutningsvis middag med kommunstyrelsen samt ett möte för partiets medlemmar.

Jimmie själv kommenterar turnén så här: - Det är dags för Stefan Löfven och Socialdemokraterna att sluta ducka i debatten. Under dessa veckor kommer vi att besöka orter där Socialdemokraterna idag regerar. Även om Social­ demo­ kraterna är i opposition i riksdagen och gärna skyller alla problem på andra styr man idag över närmare hälften av landets kommuner och man har haft regeringsmakten under så lång tid att man har ansvar för samhällsutvecklingen på alla områden.

Turnén startade den 18 februari med ett besök i Eskilstuna. Dagen började med ett besök på Volvo CE där Jimmie dels fick en rundtur i fabriken, men också tillfälle till samtal med företagsledningen som delade med sig av sina tankar kring industrins

I denna motion konstateras att Sverige håller världsklass i fråga om att återvinna aluminiumburkar och PET-flaskor.

Idag återvinns omkring 91 procent av aluminiumburkarna och 85 procent av PET-flaskorna som säljs. Många som är ute och promenerar eller går runt i city för att handla bär med sig burkar och/eller flaskor med något drickbart.

När man druckit upp letar man efter den närmaste papperskorgen eller soptunnan för att slänga flaskan/burken.

I flera kommuner finns det idag flera behållare uppsatta i närheten av soptunnorna som är ämnade för pantbara flaskor och burkar.

Med tanke på att vi reser allt mer, inte minst till våra nordiska grannländer, finns det dock mycket som inte går att panta och därför slängs i vanliga soptunnor. Med anledning av detta föreslås att regeringen ska arbeta för att införa ett gemensamt pantsystem i hela Norden.

Slopande av licenskrav på mynnings­l addare tillverkade efter 189­0

Mynningsladdade vapen laddas med lösa ingredienser som alla förs in från mynningen. De är ofta dyra och spelar en omistlig roll i återskapandet av historien eller som en del i privatpersoners hobby eller för offentliga uppvisningar. Unikt för dessa vapen är att de inte omfattas av vapenlagens krav på licens, så länge de tillverkats senast 1890.

Bland de kommuner som planerats in hittills finns Göteborg, Malmö, Sundsvall, Umeå, Nyköping, Örebro, Helsingborg och Norrköping. Fler orter kommer att tillkomma under resans gång.

Det finns idag exakta kopior av sådana vapen. Kopiorna är inte lika känsliga för nötning eller skador som sina historiska förlagor, men skiljer sig överhuvudtaget inte från dem vad gäller tekniskt utförande och utseende. De skulle med andra ord utgöra ett fullgott komplement till ovan nämnda verksamheter utan att historiska föremål riskerar slitage. Men då de omfattas av vapenlagens krav på licens blir de såväl svåra som onödigt dyra och tidskrävande att införskaffa.

Det argument som anförts för att belägga moderna kopior med licenskrav är att dessa vapen har en fungerande skjutmekanism och ska användas för tävlingsskytte. Detta är dock fallet även med de historiska förlagorna, varför motionen föreslår ett slopande av kravet.

Sidan 8 | Lokalt

I KORTHET

DET BLEV ETT JA TILL FOLKOMRÖSTNING

Uppmärksammat besök i norr

Bromölla kommunfullmäktige fattade förra året beslut om att folkomrösta gällande en arrangemangshall. Detta tack vare röster från SD.

I samband med den årliga vinter­ marknaden i Jokkmokk i början av februari gjorde Jimmie Åkesson ett tvådagarsbesök hos SD Norrbotten. Det arrangerades en medlemsutbildning med Jimmie som inbjuden föreläsare, och trots att strömmen gick under pågående utbildning blev det en lyckad tillställning.

Under den andra dagen besökte Jimmie Jokkmokks marknad där många medborgare tog tillfället i akt att diskutera med honom och de övriga Sverigedemokratiska företrädarna. Den fråga som fick mest uppmärksamhet var frågan om rennäring. Sverigedemokraternas vilja att öppna upp denna näring även för icke-renskötande samer och icke-samer har den senaste tiden fått stor uppmärksamhet, även i riksmedia.

Frågan engagerar många norrbottningar och den diskuterades ingående.

Efter en bedömning av säkerhetsläget tvingades Jimmie Åkesson avvika från marknaden men övriga närvarande fortsatte kampanja.

Utbildningshelg i Borlänge

Inför det stundande valåret anordnade distrikt Dalarna-Västmanland en kandidat­ utbildning som en fristående upp­ följning på den utbildning som distriktet anordnade i höstas. De när­ varande kandidaterna, som var ett 40tal till antalet, fick bland annat träna på sin retoriska förmåga genom att presentera sig själva för varandra.

Under dagen diskuterades också arbets­ gången i kommunala och regionala församlingar likväl som det stundande valåret. Distrikt Syds ordförande Mikael Eskilandersson var på plats för att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter från tidigare val. Närvarade gjorde även SDU:s förbundsordförande Gustav Kasselstrand som höll en kort föreläsning om ungdomsförbundets verksamhet.

Genombrott i Nyköping

Det är alltid en stor upplevelse att få igenom en motion i kommunfullmäktige. Extra stort är det antagligen första gången så sker. För SD Nyköping var detta fallet under novembersammanträdet förra året, då partiets motion om en gemen­sam webbportal med studie­ material för varje ämne i gymnasie­ skolorna och vuxenskolan.

SD-Kuriren gratulerar och önskar fortsatt framgång i lokalpolitiken!

ga alliansen mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Men när Sverigedemo­ kraternas gruppledare Magnus Persson begärde ordet var det tydligt i vilken riktning beslutet skulle gå.

- Min åsikt om arrangemangshallen är oviktig i detta läget. Det är inte relevant. Relevant för mig är att medborgarna ska få sina rättigheter tillgodo­ sedda, sade Persson och yrkade bifall till folkomröstningen.

En grupp medborgare i kommunen hade lyckats få ihop tillräckligt med namnunderskrifter för att väcka frågan i fullmäktige om byggandet av en arrangemangshall. Åsikterna gick isär och debatten blev lång.

Socialdemokraterna och Moderaterna sade blankt nej, men övriga alliansen var splittrad.

För de som hade suttit och räknat på möjliga scenarier stod det redan klart att Sverigedemokraternas röster skulle väga tungt. I arbetsutskottet samt kommunstyrelsen mörkade partiet sin ståndpunkt enbart för att sätta press på den oheli-

Detta är ett exempel på frågor som SD avgjort i Bromölla kommun, idag är partiet med sina 16,5% och 7 mandat av 41 en avgörande faktor för många beslut i kommunen. SD är också en del av den politiska vardagen då man är representerade i alla arbetsutskott, bolagsstyrelser, nämnder och beredningar.

- Vi påverkar folks vardag med våra beslut och med det följer också ett stort ansvar för de beslut man tar. Vi sätter alltid den socialkonservativa tanken och värdekonservatismen som grund för de beslut vi fattar. Det, och en öppen och ärlig politik mot väljarna, tror vi är grunden till framgång, säger Magnus Persson.

LÅNG ERFARENHET AV VÅGMÄSTARROLLEN I Landskrona har Sverigedemokraterna varit vågmästare sedan 2006 och denna roll har utnyttjats ofta. Det är inte alltid som inflytandet synts utåt, flera gånger påverkar partiet innan förslagen ens kommer upp för beslut. De styrande har naturligtvis förstått att SD är en viktigt part de gånger de inte kan komma överens med övriga oppositionen. Om de då inte får stöd är det inte ens lönt att lägga fram förslag, och samma sak gäller den samlade oppositionen. Det finns många exempel på förslag som inte ens lagts fram för att de har saknat sverigedemokratiskt stöd. Det är ingen slump att SD Landskrona får igenom så många yrkanden och förslag i budgetprocessen, allt handlar om att ge och ta. Som vågmästare är situationen extra bekväm, för inget parti eller allians vill styra med en budget som de inte själva har lagt.

När Landskrona stad skulle fastställa ett program för familjefrid hade Sverigedemkraterna och Vänsterpartiet så mycket synpunkter i fullmäktige att de på sittande möte valde att författa ett gemensamt förslag till återremiss. Då det nya utkastet presenterades var SD nästintill lika missnöjda och opponerade sig än en gång.

De erbjöds därefter att sitta ner med tjänstemännen och framföra sina synpunkter.

Sverigedemokraterna fick gehör för alla sina synpunkter sånär som på ett förslag där det istället gjordes en kompromiss som båda parter är nöjda med. Nu skall programmet skrivas om igen och innan det presenteras skall gruppen ha ett nytt möte med tjänstemännen.

Detta stärker bara tesen: SD följer inte utvecklingen, partiet leder den. Antagligen kan alla sverigedemokrater som sitter i vågmästarställning instämma i att politik är mycket roligare när framgångarna och inflytandet ökar. Det handlar om att ta ansvar för den breda kommunpolitiken, liten som stor fråga men det handlar också om att ha tålamod och att ge övriga politiker och tjänstemän en annan bild av sverigedemokrater än den som media målar upp.

En glädjande sak som fullmäktigegruppen vill dela med sig av är att Landskrona stad har minskat kostnaderna för utbetalningen av försörjningsstöd med 4,3 miljoner - tack vare SD:s förslag om anställningsprogram för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden.

Det är riktigt kul att vara politiker när inflytandet också ger resultat.

Lokalt | Sidan 9

ANSVARIG FÖR KOMMUNENS PROGRAM

RUBRIK

SD NORRKÖPING HAR varit flitiga i kommunfullmäktige och i likhet med många andra SD-föreningar lyckats påverka lokalt i vissa frågor. Detta har inneburit att politiska motståndares påståenden om SD:s ledamöter som passiva fallit platt till marken. Till motståndarnas besvikelse är detta bara början, kommunföreningen har nämligen valt att ta nästa stora steg under ledning av en veteran inom kommunpolitiken – Olle Felten, som redan hunnit föredra projektet under Sverigedemokraternas OUdagar i Lund.

Olle har lång erfarenhet av kommunpolitik, på olika sätt, då han sedan barnsben varit politiskt intresserad och aktiv i Moderaterna. Ända fram till att han gick med i Sverigedemokraterna har han varit engagerad i lokala frågor med extra fokus på sådant som rör stadsplanering och stadsutveckling men även kvalitetsarbete och organisation. Han har hunnit med att vara nämndsordförande för barn- och utbildningsnämnden i Vadstena, ledamot i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, ordförande för en villaägarförening och har sedan länge drivit ett eget företag.

Nu leder han SD Norrköpings stora projekt med att ta fram ett komplett kommunpolitiskt program och sitter som andre vice ordförande i SD Norrköpings kommunföreningsstyrelse samt är lokal- och personalansvarig i SD Östergötland. SD-Kuriren lyckades få tag i Olle Felten för att få svar på några frågor Vad är målet med det kommunpolitiska programmet och hur fick du idén?

Innan jag blev medlem i Sverigedemokraterna sökte jag efter partiets lokala politik.

Efter att ha läst partiets centrala åsiktsdokument och de lokala motioner och interpellationer som lagts i kommunfullmäktige, tyckte jag ändå att det saknades en helhetsbild för kommunpolitiken.

Jag tror att det skulle vara bra, både för oss som är aktiva och för de som börjar bli nyfikna på vår politik, att kunna läsa sig till vad vi egentligen står för. Det är ju inte alltid som media relaterar vårt budskap på ett sätt som vi tycker gör oss rättvisa.

Hur har arbetet med det kommunpolitiska programmet fortgått?

Det viktigaste är att vi har fått igång arbetsgrupper som gör att vi kan sprida ut arbetet på ganska många medlemmar.

Grundidén, som jag hade från början, var att försöka bygga upp en organisation som i princip följer kommunens nämndstruktur.

Det har vi lyckats med till viss del, dock med kompromissen att varje arbetsgrupp hanterar två eller tre politikområden. Vi har också en ledningsgrupp som skall samordna arbetet.

Totalt är vi drygt 10 personer som är involverade i arbetet och det tycker jag är ett bra resultat, med tanke på utgångsläget.

Vi ligger något efter den ursprungliga tidplanen, men vi kommer absolut att vara klara i god tid innan årsmötet, när valmanifestet skall spikas.

HALLÅ DÄR Tre frågor till tre medlemmar:

1. Avgav du något nyårslöfte för i år?

2. Har du bestämt dig för att resa något i år?

3. Vad ser du mest fram emot under det kommande året?

Joakim Wallerstein 1. Nej. 2. Ja. Till Tyskland i vår.

3. Supervalårets valrörelser.

Varför valde ni att arbeta så här?

Ett problem i alla politiska partier är, enligt min mening, att det är för få som är med och formar politiken. Jag tycker att det är ett viktigt demokratiskt mål att vidga den kretsen, både för att bygga kunskap och för att bredda vår rekryteringsbas för framtida förtroendeposter.

Vi utgår självklart från Sverigedemokraternas principprogram och den ideologiska basen, i vårt arbete. Det arbetssätt vi valt har gjort att vi, samtidigt som vi bygger vårt lokala program, också sätter oss in mer i principprogrammets detaljer. Genom att etablera flera grupper med olika intresseinriktning, skapar vi dessutom mötesplatser och diskussionsforum som kan bidra till att locka med fler medlemmar i arbetet med att utforma vår politik.

Vad tycker du själv är den viktigaste uppgiften för ett kommunpolitisk program?

Som jag ser det är det tveklöst att kunna visa att Sverigedemokraterna har en bra lösning för hela samhället. Mediabilden av oss är en annan och med det program vi nu tar fram, kommer vi att kunna visa att vi kan ta ansvar för Norrköping. Det gör oss valbara i kommunen, helt enkelt.

Dessutom är det en viktig interndemokratisk fråga. Såväl Sverigedemokratiska väljare som partiaktiva får genom utvecklingsprocessen en möjlighet att se, men även att vara med och forma, vår lokala politik. Det ger dessutom alla en möjlighet att engagera sig utan att vara förtroendevald eller sitta i någon styrelse. Ingen kan allt, men alla kan något.

Anna Haglund 1. Nej det var länge sen.

2. Nej. 3. Att jag kommer få ett spännande jobb.

Jonas Grahn 1. Nej. Första året på länge som jag inte gjort det.

2. Inte på semester, vi väntar barn i augusti.

3. EU-valet.

Sidan 10 | SD-Kvinnor

CARINA HÄLSAR DEN SENASTE TIDENS mediedrev kring SD-Kvinnor har förmodligen inte undgått någon. Stora krigsrubriker, falska anklagelser och rent förtal.

Inte för en sekund har jag tvivlat på att vi gjort rätt, jag har ju vetat sanningen om vad som hänt sedan jag tillträdde som ordförande för kvinnoförbundet, jag har vetat att alla pengar oavkortat gått till oss och att vi har en fungerande verksamhet som vi lyckats bygga upp tack vare det bidrag vi sökte och fick. Bidragets syfte är just precis detta, så vad är problemet? Jo, problemet är att SD växer bland kvinnor, SD har gått fram som en tornado i vad många kallar de mjuka frågorna. SD har satsat på budgetåtgärder och förslag som gynnar kvinnor och familj och inte minst presenterar vi dessutom en kvinna som förstanamn till Europaparlamentsvalet. Problemet stavas RÄDSLA och inget annat.

Trots att jag som sagt hela tiden vetat sanningen så har jag såklart förstått att andra inte har vetat. Känslan av att andra går och tror osanna saker om mig är inte rolig. Det är först då man på riktigt uppskattar det där lilla sms:et med bara ett litet hjärta, ett vänligt ”hur mår du” i en chatt, ”vi tänker på dig” eller bara ett mail där det står kram.

Det är än en gång den där viktiga SD-andan jag brukar skriva om, som trots allt gör att man orkar, trots att många faktiskt bara förutsätter att man är van och man helt enkelt förväntas att palla trycket.

Nu har vi fått upprättelse och så småningom försvinner säkert även den olustiga känslan som infinner sig när man på falska grunder hängs ut nationellt i media. Det finns två saker jag faktiskt bär med mig från detta. Dels hur viktigt det är att vi finns där för varandra, det som för någon är en bagatell kan för någon annan vara totalt kaos. Men framförallt så slår det mig vilken otroligt stark partiledare vi har som jämt och ständigt reser sig och står mer rakryggad och starkare för varje gång media försöker ge Sverige en felaktig bild av oss som parti och Jimmie som person.

Så mina vänner nu går vi ut i supervalåret och ger Sverige den verkliga bilden av partiet.

För varje felaktig bild media förmedlar så stöttar vi varandra, samlar oss och kommer igen ännu starkare

CARINA HERRSTEDT Ordförande SD-Kvinnor

KVINNOFÖRBUNDET SOM INTE FANNS? I slutet av januari startade Aftonbladet ett drev mot SD-Kvinnor. Med stort pådrag hävdades att SD-Kvinnor bildats endast för att få ut bidrag, och att det dessutom inte hade gått rätt till. Det hävdades att pengar sökts för ett förbund som inte fanns. Det kan därför finnas anledning att reda ut vad som hänt.

SOM BEKANT valdes Sverigedemokraterna in i Sveriges riksdag hösten 2010. Detta medförde, bland mycket annat, rätt till stöd för partiets kvinnoverksamhet - om en sådan fanns. Detta var också fallet. Redan 2007 togs de första stegen mot vad som idag kommit att utvecklas till ett fristående förbund. Under ledning av Anna Hagwall organiserades Sverigedemokraternas Kvinnonätverk, SD-Kvinnors nätverk. Fram till våren 2010 presenterades politiska reflektioner från aktiva kvinnor på en egen hemsida. Ambitionen var att stärka och bredda partiets politik, ur ett kvinnligt perspektiv.

Det bidrag som söktes hösten 2010 var just för detta nätverk. Samtidigt beslutades att tiden var mogen för ett formellt, eget förbund, inte minst då bidraget skulle innebära en ansenlig budget att ansvara för. När bidraget betalades ut till partiet låg det fryst på ett konto till dess kvinnoförbundet var formellt bildat och fick ta över pengarna. Detta bedömdes vara det bästa sättet att leva upp till bidragets syfte - att stärka kvinnors roll i samhället. Något som förbundet har jobbat med sen dag ett.

JANITA BLIR SD-KVINNORS VALSAMORDNARE att erbjuda olika föreläsare i intressanta och relevanta ämnen. Bland annat så kommer Sverigedemokraternas kvinnliga kandidat till Europaparlamentet, Kristina Winberg, att presentera sig lite närmre. Vi kommer likaså att ha parallella utbildningar i relation till vad vi behöver bli bättre på inför och efter valrörelsen.

JANITA KIRCHBERG ÄR 45 år och bor tillsammans med sin livspartner Martin och deras gemensamma son i Torsås. Familjens ögonsten är en katt vid namn Remy, som är en Helig Birma. Janita pysslar gärna med huset både ute och inne. Hon intresserar sig även för historia och samhällsfrågor på sin fritid.

Vad innebär din nya roll som valsamordnare?

- Jag ordnar diverse aktiviteter på olika nivåer, hanterar säkerhetsfrågor med hjälp av riksorganisationens säkerhetsavdelning och är SD-Kvinnors representant i olika projekt i bland annat valrörelsen.

På vilket sätt kan du, i din roll som valsamordnare, vara ett stöd för aktiva SD-Kvinnor runt om i landet?

- Jag vill uppmuntra och visa att det visst finns ett stort antal kvinnor i partiet som vågar, kan och vill vara med och representera vårt parti. Jag kommer att hjälpa till med att hålla arrangemang, möten och utbildningar för våra kvinnor i landet.

SD-Kvinnor kommer att hålla en utbildning under mars månad, vad blir det för tema?

- Temat för utbildningen är trygghet. Vi vill bygga upp den politiska kunskapen genom

Varför har Sverigedemokraterna ett kvinnoförbund och vad är dess syfte?

- Kvinnoförbundet har inget självändamål utan är ett komplement till SD. Vi finns för att driva frågor som kanske kan vara mer intressanta för kvinnliga väljare men som sällan tas upp i debatten. Vi har också som mål att utveckla och utbilda kvinnorna i förbundet. Det har visat sig vara mycket uppskattat.

Varför ska man bli medlem i kvinnoförbundet, tycker du?

- Varför skulle man inte vara med? Vi har Sveriges bästa kvinnoförbund. Vi bryr oss om varandra och stöttar i stort som i smått.

Både när det gäller inom politiken och privat. En av mina större tillfredsställelser brukar vara efter vi har haft våra träffar och jag ser damerna åka iväg peppade, glada och med en massa nya kunskaper samt nya vänner.

Beskriv en typisk SD-Kvinna - Jag tror inte att det finns någon typisk SD-Kvinna. I vårt förbund har vi kvinnor i alla åldrar, med olika bakgrunder och med vitt skilda erfarenheter. Den gemensamma nämnaren som vi har är vår vilja att bevara våra traditioner, vår kultur och tron på att vi kan förändra Sverige till det bättre.

SDU | Sidan 11

KOLUMNEN

SDU SAMLADES FÖR DISTRIKTSKONFERENS I VÄXJÖ En fin SDU-tradition är att kickstarta året med att hålla distriktskonferens. I år gick konferensen av stapeln i Växjö och samlade över 50 ungsvenskar från Norrbotten till Skåne. Konferensen syftar till att vidareutveckla distriktens verksamhet och kompetenser samt till att stärka banden inom förbundet.

liksom 2014 års Almedalsvecka och nationaldagsfirande. Andra grupper fokuserade på distriktsutveckling och analys av kommunikationen mellan distrikten och förbundsstyrelsen. Ett av workshoppassen tillägnades i år valrörelsen. Under detta pass framkom många intressanta idéer inför supervalåret.

DISTRIKTSKONFERENSEN ÄR ETT av de tillfällen då det verkligen blir tydligt att förbundet växer och utvecklas. Såväl antalet deltagare som antalet deltagande distrikt ökar för varje år. Det är också glädjande att kompetensen bland förbundets företrädare tycks öka kontinuerligt över tid.

SDU har en tendens att knyta till sig mycket kompetenta och välartade företrädare.

Förbundets vice ordförande William Hahne var som brukligt konferencier och i konferenspresidiet återfanns också förbundsordförande Gustav Kasselstrand, andre vice ordförande Jonas Andersson och förbundssekreterare Joakim Isheden. De tre sistnämnda höll även varsin föredragning. Gustav Kasselstrand presenterade sin analys av den kommande valrörelsen, Jonas Andersson berättade om sina erfarenheter av skolbesök samt hur distrikten kan utveckla sin skolbesöksverksamhet och Joakim Isheden talade dels om förbundets ekonomi och dels om den kommande årsmötesperioden.

En viktig del av distriktskonferensen är våra workshops: mindre diskussionsgrupper med olika fokusområden. Den kommande förbundskongressen diskuterades,

Ett årligen återkommande inslag är att alla distriktsordföranden får presentera sitt distrikts verksamhet från talarstolen och sedan svara på frågor från andra distrikt och förbundsstyrelsen. Detta fungerar som en sporre inför resten av året. Alla vill vara den som kan stoltsera med sitt distrikts framgångar under året! Alla distrikt fick också möjlighet att ställa frågor till förbundsstyrelsen och valberedningen enligt samma modell.

Precis som alla andra större SDU-evenemang var distriktskonferensen ett ypperligt tillfälle att knyta kontakter i förbundet och lära känna sina förbundsvänner ännu bättre. Vi hade bokat ett helt vandrarhem så att alla kunde bo på samma ställe och gemenskapen som uppstod var fantastisk.

Förhoppningsvis var det många som åkte hem med flera nya vänner och viktiga erfarenheter och lärdomar i bagaget. Hela konferensen genomsyrades av framåtanda, engagemang och vinnarmentalitet.

Förbundsstyrelsen vill be att få tacka alla konferensdeltagare för en mycket lyckad konferens.

I SKRIVANDE STUND, en regnig och trist augustikväll, börjar det kännas att Nu rustar vi för hösten nalkas.

DetEU-val! är således dags att summera en mycket händelserik I maj är det dags att gå till valurnorna SDU-sommar. igen. Valet till Europaparlamentet är i åravlite extra speciellt, tanke En sommarens absolutamed höjdpunkpå var att förbundets höstens allmänna val följer ter årliga nationaldagsså nära partiet komsom firande på inpå.

Vargön Såväl i Vänersborgs ungdomsförbundet kommer under mun. I år hade turen kommit till distrikt året Väst att att genomföra största SDU få anordna sina firandet.

Det valrörelser någonsin. gjorde de med den äran och samtliga

inblandade ansåg att tillställningen var SDU:s främsta uppgift är att se till att synnerligen lyckad.

Femkamp i nordispartiet harkulturhistorisk starkt stöd rundvandring, hos de yngre ka grenar, väljarna.avTraditionellt vi starka grillning en helstekt ärspädgris och i denna grupp och av vi de arbetar hela som tiden allsång var några aktiviteter för att hade det så förbli. dagen attska bjuda på. Inför valet till Europaparlamentet kommer SDU att besöka skolor, prata ungdomar Årets topphändelse för med många av oss och på alla sätt bistå moderpartiet som är intresserade av politik och sam- i valrörelsen. hälle är Politikerveckan i Visby under vecka 27. Liksom tidigare år arrangEU påverkar Sverige och för det erade förbundet egna aktiviteter svenska på förbundets många olika sätt. det stora folket antal av medleNaturligtvis är effekterna övervägande mmar som sökt sig till Gotland.

SDU negativa. Dit hör aspekter som anordnade seminarium, torgmöten, maktförskjutning tillmer.

Bryssel, vår grillkvällar och mycket Det största EU-avgift och det nedmonterade seminariet, dit vi erbjudit likasinnade gränsskyddet. Dessa frågorländer är mycket ungdomsförbund från andra att viktiga delar av SDU:s vara medarrangörer, kan niEuropapolitik, läsa om här men inget av dessa bör fronta bredvid. valrörelsen. EU-politiken är sannolikt inte det på område somstår ungdomar finner Härnäst schemat SDU:s årliga mest spännande. gäller det att sommargille, som ärDär förlagt till Sölvesläggai samband vår politiska på borg medkommunikation Jimmie Åkessons en nivå somDit är möjlig attungsvenskar relatera till. sommartal. kommer De flesta saknar djupare kännedom från hela landet för tal, utbildningar och om EU och därför kan det vara samkväm. Därefter är det dags för svårt den att kommunicera ut enskilda förslag. stora förbundskongressen.

SDU hoppas är sverigedemokratisk politik Jag att alla haft en vilsam för och av ungdomar och sommar och känner sig redo attdetta ta återspeglas i allt vi gör.

Förbundet sig an vinterhalvåret fulla av energi.

Vi har en nischad EU-politik ungsvenskar i SDU kommer inte som att slåvi kommer att utan drivaräknar i valrörelsen. av på takten med ännu Vårt ett tydligaste förslag är att vi vill arbeta livligt och aktivt verksamhetsår. för att Sverige lämnar EU. Rent kommunikativt är detta vår största JOAKIM ISHEDEN tillgång i EU-valrörelsen i och med SDU att det är lätt att Förbundssekreterare komma ihåg samt profilerar vårt förbund. Dessutom är ett EU-utträde den bästa lösningen för vårt land.

JOAKIM ISHEDEN Förbundssekreterare SDU

Sidan 12 | TEMA EU-Valet

KRISTINA WINBERG ”Lillan” kallas hon av mamma Anita, även i kommunfullmäktige i Jönköping, där hon är ordinarie ledamot och mamma är ersättare. Kristina Winberg, Sverigedemokraternas förstanamn i EU-valet, är visserligen ingen stor kvinna, men hennes mod och energi både räcker och blir över.

HON ÄR GIFT och har tre vuxna barn, håller på att omskola sig från säljare till undersköterska, samt är f r i t i d s p o l i t i ke r som blev politiskt aktiv 2009.

Kristina valdes in som ledamot i kommunfullmäktige i Jönköping valet 2010 och hon sitter även med i parlamentariska kommittén, socialnämnden och som nämndeman i Jönköpings tingsrätt. Hon har jobbat som annonssäljare i åtta år på lokaltidningen Jönköpingsposten, femton år som resesäljare och nu det senaste inom demensvården.

Säljtakterna sitter i och hon berättar om en kombinationsresa New York och Florida som avslutas med en kryssning i Karibien. Det är en resa som Kristina berättar att hon själv åkt 5-6 gånger. Resan låter helt sagolik men den resa som berört Kristina mest är när hon reste till Moçambique.

Varför reste du till Moçambique?

- Jag åkte ner för att besöka och hjälpa min kusin som arbetade för SIDA. När jag satt på planet ned till Moçambique blev det uppror och vi fick landa i Zimbabwes huvudstad Harare istället och därifrån smugglas in i Moçambique. Besöket i Moçambique blev en stark upplevelse och jag grät när jag såg lidandet, alla

HIV-smittade, hur internerna levde i sina fängelseceller och där vissa aldrig ens fått en rättegång. Sådant sätter märken för livet i en. Eller när vi skulle besöka en by och träffa 50 föräldralösa barn och vi hade köpt med oss godis, nallar och leksaker. Vi möttes av 500 föräldralösa barn. Vi fick ha vakter som släppte in barnen ett och ett i kyrkan där vi delade ut varsin karamell för att det skulle räcka till alla. Tiden i Moçambique gav perspektiv och varje hjälpinsats betydde så mycket för de som hjälptes, avslutar Kristina.

Berätta om din utbildning inom vården, varför väljer du att bli undersköterska?

- Jag vill ha förändring i mitt liv, känna mig behövd och göra skillnad. Jag har inte bestämt inriktning som jag vill arbeta med men det lutar åt psykiatri. Många människor, framförallt ungdomar, mår psykiskt dåligt. Yngre tjejer mår allt sämre psykiskt och allt fler skadar sig själva. Min syster arbetar dessutom inom psykiatrin vilket säkert influerat mig.

“vill se att vi får mer självbestämmanderätt” Kristina säger med ett stort skratt att hon trott att hon skulle sitta i riksdagen om fem år, men nu ser det ju snarare ut som att hon kommer att sitta i EU-parlamentet då. Vi pratar lite om EU-valet som går av stapeln i maj.

Hur kändes det att bli tillfrågad om du ville toppa EU-listan?

- Jag kände mig hedrad och glad, och kände att det kommer bli en spännande och intressant tid framöver.

Vilka politiska frågor ligger dig varmt om hjärtat?

- Jag kan se att mer och mer makt flyttas över till EU och utvecklingen mot mer federalism fortsätter, detta vill jag förhindra och vill se att vi får mer självbestämmanderätt. Jag tycker också att vår medlemsavgift på 37,3 miljarder 2013 med ett återflöde till Sverige på 11,6 miljarder, vilket ger en kostnad på 25,6 miljarder, är alldeles orimlig.

Hur ser du på möjligheterna att påverka i EU-parlamentet?

- Förhoppningsvis får vi plats i utskott där vi kan få talartid och ifrågasätta de frågor vi tycker är viktiga.

TEMA EU-Valet | Sidan 13

Att prata med Kristina är en källa till glädje och skratt. Hon är snabb i tanken och skämtar mycket, men hon tar politiken och ansvaret inför väljarna på stort allvar. Vi frågar henne om hennes andra intressen.

- Politiken är mitt allra största intresse, och det är nog det som gör att jag känner mig driven och blir lustfylld när jag kan vara med att påverka det som händer och sker omkring oss.

Förutom det trivs jag med att omges av min familj och vänner.

Finns det tid över går jag gärna ut för att fylla mina förråd med bär och svamp.

“Jag hade varit en häst” Jens ställer de sista frågorna till Kristina, med glimten i ögat.

Om du hade hamnat på en öde ö och fått ta med dig en partiledare, vem hade du tagit med dig och varför?

-Åsa Romson, vi står nog ganska långt ifrån varandra politiskt.

Hon är ju miljöpartist och borde veta hur man överlever på en öde ö, svarar Kristina och skrattar högt.

Om du hade varit ett djur, vilket hade du varit och varför?

-Jag hade varit en häst. Jag älskar att springa fort, känna friheten när man galopperar. Det kan tillläggas att jag varit hästtjej när jag var ung.

När skratten klingat ut tackar vi Kristina för att hon ställt upp, och önskar henne ett varmt lycka till i valrörelsen och i parlamentet. Vi är nämligen helt övertygade om att hon tar sig dit, denna härliga, jordnära kvinna från Smålands skogar.

GABRIELLA HEDARV & JENS LEANDERSSON

Sidan 14 | TEMA EU-Valet

Sverigedemokraternas andranamn till EU-valet, Peter Lundgren, har en hjärtefråga: Åkerinäringen.

Jag ber honom beskriva sin bakgrund som lastbilschaufför, och det är med stor känsla som Peter berättar.

-Våren 1984 tog jag mitt hett efterlängtade körkort för lastbil och släp efter att under några år haft olika former av industriarbetarjobb. Det jag hela tiden saknat där var känslan av äventyr och frihet under ansvar. Jag missade aldrig en chans som barn att få åka med en lastbil när tillfälle gavs, och som tur var hade min far en vän som var chaufför, och han lät mig åka med ibland. Jag kände redan som barn att detta var yrket för mig. Ni kan säkert tänka er känslan inombords när jag våren -84 stod där efter uppkörningen med det efterlängtade körkortet i handen.

Redan veckan efter detta hade jag mitt första jobb som chaufför, och vad jag älskade det redan från början.

”Känslan att rulla ut på vägarna var fantastisk och jag kände direkt att jag hamnat rätt” Känslan att rulla ut på vägarna var fantastisk och jag kände direkt att jag hamnat rätt.

Det som gör att jag än idag, 30 år senare, älskar att kliva upp i hytten en tidig måndag är att man aldrig riktigt vet hur dagen kommer att gestalta sig, det dyker upp problem under dagens gång i samband med lastningar och lossningar som man får lösa efterhand, man träffar mycket intressanta människor, dagen kanske slutar 50 mil hemifrån med en övernattning i lastbilshytten. Varje dag är kort sagt fylld med upplevelser, man upplever årstidernas växlingar på ett nära sätt och varje årstid har sin tjusning. Baksidan är väl att man tillbringar mycket tid hemifrån som fjärrbilschaufför och familjelivet blir ibland lidande, men det positiva överväger med marginal. Det finns inte mycket som slår en kall vinternatt när snön yr runt ekipaget, radion är på som sällskap och den stora dieselmotorn mullrar tryggt under hytten.

“Ger du mig din röst i valet lovar jag att bli din röst i EU-parlamentet för att rädda den svenska transportbranschen”

Peter berättar vidare om problemen i branschen, och vilka lösningar han ser.

TEMA EU-Valet | Sidan 15

PETER LUNDGREN Jag ser idag hur mina kollegor är nervösa för sina jobb när deras åkerier utsätts för konkurrensen från utländska bilar. Dessa har bemannats med förare som lever under eländiga förhållanden och knappt har mat för dagen, vi ser dem ofta sitta på en parkering och koka mat på gasolkök då de inte har råd att gå in och äta en middag på en svensk vägkrog.

De transporterna utförs ofta till mindre än halva kostnaden av vad ett svenskt åkeri behöver ha för att driva verksamheten på ett lagligt sätt. Den prisskillnaden får man eftersom de utländska förarna har en usel betalning och livssituation.

”I vår bransch kallas de ofta för asfaltsslavar”

Gränsskyddet måste återupprättas så att man har möjlighet att kontrollera fordonets skick innan det släpps ut från hamnen på de svenska vägarna, har man exempelvis för dåliga däck för att klara vår svenska vinter ska man stoppas från utfart från hamnen tills man åtgärdat problemen.

Bötesbeloppen anser jag bör inrättas i 3 steg, ett mindre belopp till föraren, ett väsentligt högre till åkeriet och det absolut största beloppet ska gå till speditörerna som är de som tjänar de grova pengarna på denna trafik. När det svider tillräckligt i plånboken kommer speditörerna att bli betydligt mer noga med att anlita åkerier som uppfyller kraven. Svenska åkerier har inga problem med att finns konkurrens att möta men det måste ske på lika villkor för de inblandade aktörerna och inte genom lönedumpning.

Jag frågar Peter hur han ser på konsekvenserna om man inte börjar med dessa lösningar nu.

I vår bransch kallas de ofta för asfaltsslavar eftersom de utnyttjas på ett mycket cyniskt sätt och lever ett mycket isolerat liv i sina lastbilar utan möjlighet att kunna åka hem till sina familjer speciellt ofta. Deras bästa vän blir ofta han med den långa halsen – flaskan - tyvärr.

Det är de stora speditörerna i landet som är så profithungriga att man inte bryr sig om de människoöden detta vedervärdiga utnyttjande av människor skapar. Jag blir ledsen när jag tänker på de unga killar och tjejer som, precis som jag en gång i tiden, har en dröm om att få bli chaufförer och uppleva detta yrke. Då allt fler svenska bilar ersätts med utländska lågpristransporter minskar för varje dag också deras möjligheter att få ett jobb i denna bransch.

”Det måste omgående tas till kraftag för att lösa problemen” Det måste omgående tas till krafttag för att lösa problemen inom transportbranschen innan det är för sent, det duger inte med utredningar, det måste till skarpa lösningar och det måste ske mycket snabbt. Tunga gruppen inom polisen måste få mycket större

Sverigedemokraternas lista i sin helhet med kandidater i valet till Europaparlamentet

resurser än man har idag för att kunna utföra fler kontroller längs vägarna, man måste få resurser för att kunna stoppa och behålla bilar på plats tills böterna är betalda eller brister på fordonet åtgärdats. Det måste bli lag på att frakthandlingar finns i bilen för att kunna avgöra om det är en laglig cabotagetransport eller en olaglig inrikeskörning bilen bedriver.

”I ett längre perspektiv är det ett förödande scenario” På kort sikt kommer nuvarande situation leda till att allt fler svenska åkerier kommer att dö sotdöden med en allt mer accelererande arbetslöshet som följd. I ett längre perspektiv är det ett förödande scenario som dyker upp om inget görs, de chaufförer som då utför transporterna betalar inte skatt i Sverige, köper ingen mat här och tankar för det mesta inte vår dyra miljödiesel här heller. Polisen kan inte kontrollera om bilarna är försäkrade eller besiktigade och har i praktiken ingen möjlighet att bötfälla dessa bilar då böteslappen åker ut från sidorutan så fort bilen lämnar kontrollplatsen. Klockan tickar och vi är i elfte timmen.

Peter Lundgren vill avsluta med ett löfte till Sverigedemokraternas väljare: Ger du mig din röst i valet lovar jag att bli din röst i EU-parlamentet för att rädda den svenska transportbranschen.

1.Kristina Winberg, 48 år, Jönköping 2.Peter Lundgren, 50 år, Gnosjö 3.Johnny Skalin, 35 år, Sundsvall 4.Julia Kronlid, 33 år, örebro 5.Roger Richthoff, 65 år, Mariefred 6.Paula Bieler, 25 år, Uppsala 7.Pavel Gamov, 24 år, Uppsala 8.Markus Wiechel, 25 år, Norrköping 9.Anna Hagvall, 61 år, Rättvik 10.Mikael Jansson, 48 år, Göteborg

GABRIELLA HEDARV

11.Margareta Larsson, 50 år, Tyresö 12.Josef Fransson, 35 år, Skövde 13.Angelika Bengtsson, 23 år, Malmö 14.Mattias Bäckström Johansson, 28 år, Oskarshamn 15.Christina Thuring, 45 år, Söderhamn 16.Helen Spaak, 47 år, Botkyrka 17.Cassandra Sundin, 22 år, Sundsvall 18.Mikael Eskilandersson, 36 år, örkeljunga 19.Nina Kain, 40 år, Malmö 20.Christoffer Dulny, 30 år, Stockholm

Sidan 16 | TEMA EU-Valet

Lagförslag!

Beslut!

Ja!

Kla pp!

Klapp!

EU-kommisionen föreslår nya lagar

Klapp!

Klapp!

Klapp!

Klapp!

Klapp!

Regeringen och riksdagen tar ställning

Europaparlamentet beslutar

Så bestämmer EU över Sverige Att den Europeiska Unionen har utvecklats till ett byråkratiskt, överstatligt organ med enorm makt över de enskilda medlemsstaterna blir allt mer uppenbart. Med rätta ifrågasätts varför svenska kommuner inte kan få ställa krav på näroodlade livsmedel vid upphandlingar, varför politiker i Bryssel ska avgöra om Sverige ska få fortsätta sälja snus eller varför EU ska ha en enorm budget som används till de mest märkliga stödinköp och bidrag. Men framför allt ifrågasätts det demokratiska underskottet - beslut fattas utan att förankras hos medborgarna genom en process med minimal transparens och möjlighet att påverka. SD-Kuriren beskriver här denna process lite närmare.

När EU stiftar lagar sker detta i de allra flesta fall genom den process som illustreras ovan. Tre av unionens totalt sju institutioner involveras: Europaparlamentet, EU-kommissionen och Ministerrådet. Det är därför lämligt att börja med en beskrivning av dessa.

Europaparlamentet

Av samtliga organ är det endast Europaparlamentets ledamöter som väljs direkt av unionens medborgare. Detta sker en gång vart femte år, och 2014 är som bekant ett sådant år. Totalt kommer de 28 medlemsstaterna välja 751 ledamöter. 20 av dessa kommer från Sverige. Inom parlamentet organiserar sig ledamöterna i olika partigrupper, vilka bildas genom att minst 25 ledamöter från sju olika länder finner en gemensam grund runt vilken de går samman. Partigrupperna fördelar sedan uppdrag såsom platser i de olika utskotten eller huvudansvar för skrivandet av ett betänkande.

Utöver sin roll i lagstiftningsprocessen har Europaparlamentet ett antal andra, viktiga uppgifter. Till exempel är det parlamentet som väljer EU-kommissionens ordförande, efter förslag från Europeiska rådet. Parlamentet godkänner också den slutliga utformningen av hela EU-kommissionen, och ansvarar för att kontrollera dess arbete. Skulle parlamentet anse att kommissionen missköter sitt arbete kan dess avgång krävas genom en omröstning.

EU-kommissionen

EU-kommissionen kan enkelt uttryckt jämföras med EU:s regering.

Den består av totalt 28 kommissionärer, en från varje medlemsstat i unionen. Dessa har dock inte till uppgift att representera sina respektive hemländer utan ska alltid verka i unionens syfte.

Varje ledamot i kommissionen har ett eget ansvarsområde, men kommissionen är gemensamt ansvarig för samtliga beslut. Oftast fattas också besluten enhälligt, men även när så inte är fallet förväntas alltså varje kommissionär stå för beslutet.

Kommissionen har två huvudsakliga uppdrag: att föreslå nya lagar och att säkerställa att lagar och regler följs av varje medlemsstat.

Men kommissionen är också den institution som representerar EU som helhet vid internationella förhandlingar såväl med olika organisationer som med enstaka länder.

Ministerrådet

I Europeiska unionens råd, eller Ministerrådet som det vanligtvis kallas, samlas ministrar för varje medlemsstat. Rådets sammanträden är den arena där de olika ländernas ståndpunkter förs fram i direkta förhandlingar. Till varje möte kallas de mi­nistrar som hanterar aktuellt politiskt område inom respektive land. En stor del av rådets arbete sker dock före mötena, då tjänstemän bereder ärenden. Även tjänstemännen kommer från de olika medlemsstaterna och ska i beredningen föra sina länders talan.

Lag!

TEMA EU-Valet | Sidan 17

Lag!

Beslut!

Ministerrådet beslutar

Från EU-förslag till svensk lag Den formella kedjan genom vilken en EU-lag skapas och blir till faktisk lagstiftning som implementerats ute i medlemsstaterna kan i korthet beskrivas som fem steg, enligt illustrationen ovan.

Det finns variationer och mycket arbete sker i bakgrunden.

1. Förslaget tas fram

Det första steget i att anta en ny EU-lag är givetvis att ett förslag till lagstiftning färdigställs och presenteras för de beslutande församlingarna. Arbetet med att ta fram lagförslaget sker inom EU-kommissionens verksamhet. Initiativet till lagförslagen kan komma från olika håll, oftast är det upp till kommissionen själv att ta till sig av idéer och önskemål som presenteras inför den. Men ibland kan den också agera på uppdrag av Europaparlamentet.

För att så ska ske behövs ett majoritetsbeslut från parlamentet om en politisk idé som ska omvandlas till lag.

Under arbetsprocessen med framtagande av lagförslagen ska såväl intressegrupper som unionens medlemsstater få tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. Det sker genom offentliga samråd. När ett förslag är utarbetat skickas det till Europa­ parlamentet och Ministerrådet. Medlemsländerna får också ta del av förslaget så som det presenteras för beslut.

2. Nationella ställningstaganden

När kommissionens förslag till lagstiftning lagts fram är nästa steg att unionens olika medlemsstater slår fast sina respektive ställningstaganden gentemot förslaget. I Sverige sker detta via en tvåstegsprocess. Först tar regeringen ställning, därefter kontrolleras att det finns stöd för ställningstagandet även hos riksdagsledamöterna, främst genom samråd i EU-nämnden. Det riksdagen har att ta ställning till är dels förslagen i sig och vilken linje Sverige bör förespråka vid Ministerådets förhandlingar, dels om förslaget över huvud taget lämpar sig för beslut på EU-nivå.

3. Beslut i Europaparlamentet

För att en EU-lag ska bli verklighet måste Europaparlamentet besluta om att så ska vara fallet. Det första steget är att förslaget skickas till ett visst utskott. Därefter diskuteras frågan först i utskottet som formulerar sina slutsatser i ett betänkande. Slutligen fattas beslut genom traditionell omröstning i kammaren.

EU-länderna genomför lagen

4. Beslut i Ministerrådet

Även Ministerrådet måste ställa sig bakom en ny EU-lag innan den antas. Efter att tjänstemän i olika arbetsgrupper berett förslaget och kontrollerat tekniska detaljer sker förhandlingar mellan de olika medlemsstaternas EU-ambassadörer. Slutligen tas beslut i frågan vid ett möte mellan ländernas ministrar.

5. Den nya lagen blir verklighet i medlemsstaterna

Beroende på hur lagen utformats krävs olika åtgärder från de enskilda medlemsstaterna för att efterleva den. Om en förordning har antagits gäller denna direkt som lag i hela EU. Är det istället ett direktiv som har beslutats om är det upp till varje medlemsstat att snarast ändra sin nationella lagstiftning för att uppfylla direktivets mål. Vanligtvis ges en tidsfrist på två år inom vilka nödvändiga lagändringar ska ha skett.

EU-lag går alltid först Även om den svenska lagstiftningen inte hunnit anpassas efter en EU-lag är det EU-lagen som gäller. För att undvika prövning i EU-domstolen krävs att EU formellt beviljar undantag från lagar och regler. I annat fall har har alltså EU-kommissionen rätt att väcka talan i EU-domstolen som i sin tur kan döma medlemsstaterna till att betala höga böter.

Bestämmer EU allt?

Idag finns begränsningar gällande vilka politiska områden som Sverige överhuvudtaget får besluta om. Avseende exempelvis handels- och konkurrenspolitik har EU ensam beslutanderätt. Vad gäller till exempel transporter och miljjö får Sverige lagstifta förutsatt att EU inte tidigare belutat i den aktuella frågan. Kulturfrågor är fria för Sverige att lagstifta om, men EU kan styra utvecklingen genom bidrag.

Det finns faktiskt fortfarande vissa områden där EU inte får lägga sig i den nationella lagstiftningen. Exempel på fredade områden är bostadspolitik, skolpolitik och energipolitik.

PAULA BIELER Vill du veta mer om hur arbetet inom EU fungerar och vilka regler som gäller rekommenderas ett beök på www.eu-upplysningen.se.

Sidan 18 | TEMA EU-Valet

37,3 miljarder kronor Att det svenska EU-medlemskapet är en dyr affär är för den politiskt engagerade medborgaren ingen nyhet.

FÖR 2013 UPPGICK den svenska EUavgiften till 37,3 miljarder kronor, varav 11,6 miljarder på ett eller annat sätt kom tillbaka till Sverige i olika bidrag och stöd, resulterandes i ett negativt nettoflöde på 25,6 miljarder kronor. Totalt sett har de svenska skattebetalarna betalat 261 miljarder kronor netto sedan 1995, alltså justerat för det vi trots allt fått tillbaka. Vad händer egentligen med alla dessa pengar?

EU-avgiften från de olika EU-länderna är den enskilt största bidragaren till EU:s budget, och omkring tre fjärdedelar av budgeten finansieras härifrån. Resterande del härleds från bland annat tullavgifter som uppstår när varor fraktas in till den inre marknaden.

”Det rör sig alltså om direkta transfereringar från rika till mindre rika EU-länder.”

EU-budgeten är en tung koloss och uppgår för innevarande år till över 140 miljarder euro, motsvarande ungefär 1 325 miljarder kronor, vilket vida överstiger hela den svenska statens budget för samma år. Här ingår, i storleksordning, fem huvudsakliga block: A) hållbar tillväxt, B) förvaltning av naturresurser, C) medborgarskap och säkerhet, D) EU som global partner samt E) administration. Rent pengamässigt är det egentligen block A och B som är relevanta, emedan de omsluter totalt omkring 90 procent av budgeten. Vad finns då i dessa block mer konkret?

I block A finns satsningar inom forskning, innovation, utbildning, energinätverk, transporter och telekom, sociala frågor och entreprenörsutveckling. Här finns

dock även strukturfonder vars explicita syfte är att hjälpa de mindre utvecklade medlemsländerna att ”komma ikapp”. Det rör sig alltså om direkta transfereringar från rika till mindre rika EU-länder. Allt detta kan man givetvis tycka vad man vill om, men det är knappast frågor som EU behöver ägna sig åt för att kunna fungera som ett genuint frihandelsområde, vilket ju är Sverigedemokraternas vision.

I block B finns om möjligt ännu mer kontroversiella moment. Där ryms den ökända gemensamma jordbrukspolitiken Common Agricultural Policy (CAP) men även gemensam fiskepolitik, landsbygdsutveckling samt en del miljöfrågor. Vad avser CAPen så utgör denna enskilda post nästan 40 procent av hela EU:s budget, varav en femtedel går till Frankrike. Här ser vi alltså en direkt transferering, inte från Sverige till ett fattigt u-land, utan från Sverige till ett rikt i-land. CAPen samlas alltså in via medlemsstaternas EU-avgifter, och distribueras sedan ut till medlemsstaterna igen, men med det, i min mening, inte helt motiverade inslaget att just Frankrike får en oproportionerligt stor del. För svenskt vidkommande skulle man således kunna bibehålla det så kallade gårdsstödet fast i statlig regi istället för på EU-nivå,

minska EU-avgiften genom att slopa hela CAPen och fortfarande spara pengar åt de svenska skattebetalarna.

”Däremot kan det klart konstateras att EU:s budget till åtminstone 90 procent är dedikerad till sådant som överhuvudtaget inte har med ett frihandelsområde att göra.”

Sverigedemokraterna säger inte nej till absolut allting som EU ägnar sig åt.

Det kan vara motiverat att ha ett yttre gränsskydd inom ett frihandelsområde, och att ett frihandelsområde samarbetar inom tullfrågor säger sig självt. Däremot kan det klart konstateras att EU:s budget till åtminstone 90 procent är dedikerad till sådant som överhuvudtaget inte har med ett frihandelsområde att göra.

Sverigedemokraterna kommer att arbeta för att kraftigt minska EU:s budget, och i förlängningen också själva medlemsavgiften.

Det kan låta drastiskt, men det hela är egentligen inte konstigare än att frågan om en parkbänks placering bäst avgörs av den kommunala parkförvaltningen, och inte av Rosenbad.

OSCAR SJÖSTEDT

TEMA EU-Valet | Sidan 19

“...för att i över 60 år ha bidragit till fred, försoning, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa.”

NÄR DEN NORSKA Nobelkommittén presenterade 2012 års vinnare av Nobels Fredspris var det många som höjde på ögon­ brynen. Menade man allvar? Skulle EU verkligen ta emot ett av världens mest prestigefyllda pris?

Det var ingen norgehistoria. EU är numera fredspristagare. Det har också tillkommit röster som hyllar unionen just för dess påstått fredsbevarande effekt. När Carl Bildt läste upp årets utrikespolitiska deklaration slog han fast att samarbetet inom EU så som det är idag, och med den utveckling som sker idag, är en viktig del i “arbetet för frihet, fred och demokrati”.

Ett Europa utan krig

Vari bottnar denna syn på ett överstatligt samarbete som ensamt ansvarig faktor för ett fredligt Europa? Det stämmer att ett uttalat syfte med samarbetet ända från start, då i form av Europeiska Kol- och stålgemenskapen, har varit att ena kon­ tinenten. Erfarenheterna från den första halvan av 1900-talet byggde givetvis upp en berättigad oro.

Mycket hinner dock ändras på ett halvt sekel. De europeiska nationerna har förändrats och utvecklats fram till dags dato, oavsett om de har varit medlemmar i unionen eller inte. Den främsta faktorn för den bevarade freden är troligen de demokratiseringsprocesser som skett i respektive stater, inte det överstatliga samarbetet.

Framför allt finns heller inget som talar för att ytterligare maktför­skjutande skulle förstärka eventuella freds­skapande effekter som unionsmedlemsskap har medfört.

Om det enda sättet att bygga fred och samarbete med andra länder är genom överstatliga unioner såsom EU är det märkligt att Norge och Schweiz klarar sig. Det borde i så fall också förvåna att Sverige klarar av att ha goda samarbeten med länder utanför Europa och EU.

“Ger du mig din röst i valet lovar jag att bli din röst i EU-parlamentet för att rädda den svenska transportbranschen”

Samarbete - inte tvång

Sverigedemokraterna inser givetvis att samarbete med andra länder är något positivt och nödvändigt.

Vi vet att det inte är framgångsrikt för ett land att isolera sig från omvärlden. Vissa stora gränsöverskridande problem som exempelvis rör vår miljö eller organiserad brottslighet behöver dessutom internationella lösningar. Bra handelsrelationer med andra länder är också nödvändigt för ekonomiskt välstånd. Därför är vi givetvis för ett mellanstatligt samarbete och frihandel i Europa. Vi ställer oss också mycket positiva till et utökat och fördjupat samarbete med våra Nordiska grannländer.

Däremot ser vi inte samarbete med andra länder som synonymt med en överstatlig union.

Demokratiskt underskott

Sveriges grundlag slår fast att all offentlig makt ska utgå från folket. Vi delar den uppfattningen. Men riktigt så förhåller det sig inte idag. I riksdagen bottnar ungefär en tredjedel av alla beslutsärenden i uppmaningar från EU. På regional nivå rör det sig om cirka hälften av alla beslut och på kommunal nivå stiger andelen till så mycket som mellan 60 och 70 procent. Våra folkvalda representanter i landet är således skarpt begränsade i sin maktutövning.

Till att börja med har alltså makten över besluten centraliserats till en överstatlig organisation och därmed flyttats längre bort från de som i slutändan påverkas av besluten. Till detta kommer att unionen i sig ger väldigt lite utrymme för den enskilde EU-medborgaren att påverka. Av tre institutioner involverade i beslutsfattande är det endast en - Europaparlamentet - som utgörs av folkvalda representanter. Den bristande folkförankringen blir knappast bättre av att valdeltagandet i EP-val tenderar att vara mycket lågt.

20 år av maktförskjutning

När Sverige tog ställning till ett medlemskap i unionen var villkoren helt andra än de avtal som gäller idag. Folkomröstningen, som ja-sidan vann med mycket knapp marginal, gällde explicit ett medlemsskap enligt de då gällande avtalen. Sveriges befolkning har därefter inte fått säga sitt när fördrag och avtal har skrivits om så att mer makt flyttats från svenska folkvalda till EU. Till denna formella maktförflyttning tillkommer en praxis som innebär att så snart ett politiskt område väl öppnats upp för att i någon form behandlas av unionen exempelvis genom att ministerrådet antar rådsslutsatser - etableras området som något EU har rätt att besluta över. Således sker en kontinuerlig maktförskjutning då allt fler frågor hamnar under unionen.

Vilken framtid vill vi ha?

Idag ser vi ett EU som mer och mer liknar en regelrätt federation. Allt fler politiska frågor ligger idag utom räckhåll för de nationella församlingarna att påverka.

Unionen närmar sig en egen utrikestjänst och det militära samarbetet fördjupas. Det är tydligt att inriktningen är ett gemensamt försvar. Den fria rörligheten inom EU och Schengen har öppnat upp för smuggling av vapen, droger och illegal invandring. De nationella gränsskydden har monterats ned.

Sverigedemokraterna vill vända denna utveckling. Vi vill omförhandla dagens avtal med unionen och därefter låta det svenska folket få tycka till om medlemskapet i en folkomröstning. Fram tills dess vill vi få väljarnas förtroende att i Europaparlamentet göra allt vi kan för att begränsa EU:s inflytande på områden som bättre sköts på nationell nivå, motarbeta överstatlighet, hålla Sverige utanför EMU och arbeta för svenska intressen i en EU-apparat som knappast tar hänsyn till vad som är bäst

PAULA BIELER & JULIA KRONLID

Sidan 20 | Åsiktstorget

TYCK TYCK TILL! TILL!

SD KURIREN

Nr 109

GÖR DIN RÖST HÖRD!

Har du funderingar kring partiets politiska ställningstaganden?

Vill du lyfta en fråga internt? Kontakta: debatt@sdkuriren.se

Biogas som energikälla

I en tid med ständigt närvarande hot om att fossila bränslen ska ta slut och miljöpåverkan nå katastrofala nivåer samtidigt som stora mängder mat slängs varje år är det en lockande tanke att råda bot på samtliga dessa problem genom att samla in avfall för att omvandla till miljövänligt drivmedel i form av biogas.

Samtidigt ifrågasätts hållbarheten i att samla in matavfall och frakta tiotals mil från själva rötningsanläggningen? Kritik riktas också mot att enskilda kommuner satsar på osäkra investeringar.

NÄR SAMVETET TAR ÖVERHANDEN TÄNK DIG ATT det finaste du vet här i välden är när små, små barn kommer till jorden. Tänk dig att du drömmer om att ägna hela ditt yrkesliv åt att ta hand om mammor och spädbarn den allra första tiden, trots att många långt mer välbetalda och prestigefulla karriärval finns.

Nu frågar vi SD-kurirens läsare: Bör svenska kommuner satsa på biogasproduktion?

• •

Ja Nej

Gå in på vår hemsida och rösta. Lämna gärna en kommentar där du motiverar ditt val. Ett urval av inkomna åsikter publiceras tillsammans med röst­ resultatet i nästa nummer. __________________________________

Så tyckte ni om SINK: “25% är på tok för mycket som utomlandsboende. Han nyttjar ju inte Sverige.”

“Jag tycker ma mycket väl kan utöka och differentiera reglerna för de som ändå får något för sin skatt och de som endast betalar en avgift för att behålla sitt medborgarskap.”

“Om man inte utnyttjar Sveriges välfärd så är det väl rimligt med lägre skatt, men att man fortfarande betalar en del skatt.”

I det förra numret frågade vi efter era synpunkter på den särskilda inkomst­ skatten för utlandsboende. Resultatet ser ni nedan.

Tänk dig sedan att du får ägna dig åt att sitta och se på medan vad som håller på att bli en fullfjädrad människa kvävs till döds i svåra plågor under rent barbariska omständigheter. Någon trappa upp jobbar dina kollegor med att rädda andra små knyten som är lika gamla som den du har framför dig. Men du får inte. Det har sju­ klövern och RFSU bestämt. I den åldern har man inga mänskliga rättigheter, enligt gällande svensk lag.

I Tenhult ville en sjuksköterska slippa delta i en abort när hon fått sommarjobb som barnmorska i Jönköpings län. Då blev hon av med både jobb och studielön. I ett land

där man gärna ger någon som dedikerat sitt liv åt ”vithetstudier” toppjobb som regeringens expert på rasism ses det som verklighetsfrånvänt att en barnmorska inte vill delta i en process där man släcker liv.

I media utpekas hon som en kvinnofientlig religiös extremist. Samvete är nämligen någonting som har med religion att göra – deklarerar RFSU. Så ser den svenska situationen ut. Men i vår omvärld tänker man annorlunda. I oktober 2011 antog Europarådet en resolution som skyddar vårdpersonalens rätt till samvetsfrihet. Den innebär att ingen ska tvingas eller diskrimineras för att man på grund av samvetsbetänkligheter inte vill utföra eller medverka till abort eller dödshjälp. Sverige har skrivit på denna resolution, men är tillsammans med Finland det enda landet av Europarådets 47 medlemsstater som inte ger vårdpersonal rätt till samvetsfrihet. Sverige är också ett av få länder i Europa som tillåter fria aborter efter den tolfte graviditetsveckan. Detta är en sällsynt olycklig kombination, för den innebär att som anställd inom vården får man lämna sitt hjärta och sina värderingar vid dörren. Och det är inte konstigt att många väljer bort det yrket, även i en tid när det skulle behövas många fler händer inom vården. För vad är det egentligen för slags människor som vill jobba med att sitta och se på medan en annan människa ligger och dör i smärtsamma plågor – utan rätt att hjälpa, fast möjligheten finns där?

Zeth Arkö Gogman

Feb 2014

SD KURIREN

Åsiktstorget | Sidan 21

DEBATTSKOLAN Mästarna i provokation

EN SKOLA MED FLERA UPPDRAG

EN SKOLA MED FLERA UPPDRAG

PISA-undersökningen har närmast skapat panik i skolsverige. Vi är dåliga. Sämre än de flesta andra. Vi har alltid varit ärliga i det här landet. Så är även fallet här. Det finns länder som inte låter de svag­presterande delta i undersökningen. En faktor som inte nämns är den omfattande migrationen och den okontrollerade arbetskrafts­ invandringen som gör att den svenska skolan får problem med begränsade resurser och uttröttade, underbetalda lärare.

Under perioden med den målinriktade arbets­kraftsinvandringen löste det sig på ett naturligt sätt. Nu när det kommer folk hit som aldrig varit innanför en skoldörr, ofta med flera barn, så blir det problem.

Språkundervisningen för vuxna invandrare håller idag låg kvalité. Det är fråga om korv­ stoppning och man ställer inga krav. När hemmen är fridlysta från svenska språket och svenskt samhällsliv blir det problem för skolan. Man kan inte kommuni­ cera med hemmen. Visst är det trevligt att man enkelt kan titta på hemlandets TV, men att inte veta vad som händer utanför fönstret eller kunna kommunicera med sina grannar är förödande. Det skapar ett ghetto­ samhälle.

förutsättningar som grupp ett, men hänger i och suger i sig allt. Man tar all hjälp man kan få och har stöd av föräldrarna. Grupp tre är närmast problemfri. Föräldrarna har minst gymnasieutbildning, kanske redan ett arbete. Man behärskar ofta engelska.

Det är helt klart att kämpande lärare behöver bättre betalt!

När det gäller lärarutbildningen har man såsat till den på senare år. Utbildningen är för lång och skapar bara studieskulder.

Man måste förstå, att en lärare är stadd i livslångt lärande. Vi måste få tillbaka lärarhögskolorna som enbart sysslar med lärarutbildning och pedagogisk utveckling.

Lärarna för åk 1-6 borde gå tre år inklusive praktiktermin. Då måste det ställas krav på förkunskaper. Högstadie och gymnasielärarna tar examen i sina ämnen på universitet och går sen ett pedagogiskt år på Lärarhögskolan. Sedan kan man bli adjunkt eller lektor beroende på akademisk vidareutbildning. Förstelärare och andra, närmast barnsliga, begrepp bör kasseras.

I skolan finns det inskolningsklasser. Lärarna har det inte lätt. Inte ens Migrationsverket vet hur många språk som finns representerade i Sverige. Hemspråkslärararna fyller en viktig funktion, om man nu får tag på några. Det är svårt att säga om dessas pedagogiska kunskaper håller måttet.

Problemen är störst i våra större städer.

Människor ute i världen har en övertro på storstädernas roll som lyckorike. Grovt sett kan man indela invandrareleverna i tre grupper: Grupp ett har kontakt med språket i skolan, men den är inte tillräcklig. Föräldrarna ligger på om att eleven ska upp i en normalklass. Där förstår man inte mycket och får genomgående dåliga resultat. Man tappar taget och blir i värsta fall ett orosmoment. Grupp två har samma

Förr kunde lata och ohyfsade ungdomar komma på andra tankar under värnplikten.

Den möjligheten finns inte nu!

Skolan har en lång väg att vandra. Det är dags att sluta med alla plågsamma ändringsförsök. Man gör nu som de gamla romarna. Om vi inte vet bättre så omorganiserar vi, oftast till det sämre.

Per-Arne Almgren

I debatter med sverigedemokrater har meningsmotståndare sällan speciellt långt till användningen av hårda, osakliga argument och personliga påhopp.

I många fall är det en brysk ton som tillåts sätta agendan av den enkla anledning att den ena debattören är sverigedemokrat. Retoriska fulknep är, tyvärr, vanligt förekommande i debatter och diskussioner utanför riksdagens väggar. Faktum är dock att även jag ibland förvånas av de angrepp som skickas från riksdagens talarstol.

Dessvärre är det inte heller ovanligt att när den polariserade tonen väl är satt, att representanter från andra partier låter sig delta i den osakliga argumentationen. Oavsett om en representant från ett annat parti deltar i de allmänna påhoppen eller inte, kan man vara säker på att det kommer att komma en tydlig pik riktad mot en.

I ett debattklimat värt namnet innebär en icke respektabel retorik att den part som mottar glåpord och påhopp att man per automatik har vunnit, sett ur betraktarens ögon. Förutsatt att man bibehåller en statsmannamässig framtoning och inte låter känslorna ta en bort från ens målmedvetna syfte och mål. ”Problemet” för väldigt många människor är att de reagerar ur ett känslomässigt perspektiv. Känslomänniskor som i pressade situationer släpper det utgångsläge man gick in med. Förstå mig rätt. Oavsett personlighetstyp är det inget problem per se. Problemet kan dock te sig olika beroende på situation.

Självinsikt, självrannsakan och självkritik är ledorden jag söker.

Lyssna alltid på din intuition. I debatter och diskussioner där ohederliga argument haglar över en är det extremt viktigt att tänka på hur man i situationen hade agerat om man inte känt sig upprörd. Följ din intuition, ignorera affektkänslan. I debatter, i diskussioner eller i sociala medier. Allt annat är sekundärt.

Utfall i affekt kommer att slå tillbaka, var så säker. Företräder man Sverigedemokraterna finns det dessutom exakt noll utrymme för något som kan vinklas som osakligt.

Trägen vinner. Alltid.

HENRIK GUSTAFSSON

Sidan 22 | Kultur

SVENSKA SKATTER Vårt Sverige är fullt av kulturhistoriska skatter. SD-Kuriren guidar dig till några av dessa.

I det här numret går färden till två platser som präglas av å ena sidan storslagen vildmark, och å andra sidan mänsklig hävd på naturens villkor. Utflyktsmål som bjuder skönhet, stillhet och ro i nuet, samtidigt som de förmedlar en bild av ett svunnet Sverige.

Tresticklans nationalpark I nordvästra Dalsland, längs gränsen mot Norge breder Tresticklans nationalpark ut sig. Ett sprickdalslandskap av ödemarkskaraktär och låg kulturpåverkan. Stora naturskogar, stilla sjöar och ett angränsande vargrevir gör området storslaget, men så är det också ett av de största opåverkade skogsområdena utanför fjällregionen och Norrbotten.

Stensjö by Tar vi oss till andra sidan Sverige och närmare bestämt Döderhults socken i Oskarshamns kommun hittar vi Stensjö by. En liten oskiftad by som brukats i närmare tusen år, varit nära att växa igen, men idag brukas och förvaltas av Kungliga vitterhetsakademien. Byn präglas av ett ålderdomligt kulturlandskap och markerna hävdas av svenska lantraser. Flera scener ur Barnen i Bullerbyn är hämtade här.

Roten ur – naturarvets roll i kulturen Vad är kultur? I en grovkornig definition kan de flesta enas om att det rör sig om mänsklig odling.

En del stannar vid att det kan gälla all mänsklig aktivitet, medan andra kräver en snävare definition. Kanske att det bör innehålla någon form av andlig odling och färdighet i något av de konstnärliga uttrycken. Andra kommer att tänka på kultur som socialt överförda levnadsmönster, en definition som utöver ovanstående också rymmer beteendemönster, seder och normer för lagar och moraliska system.

Tillsammans bildar dessa två definitioner ramar och identitet för civilisationer och folk, i Sverige till stor del genom skog och jord; naturarvet.

Vad styr kulturens utformning? Vad formar de värden flertalet av oss kan sympatisera med, normerna flertalet av oss kan tänka oss att följa, och ting och konst flertalet av oss känner samhörighet med? Ett svar är förstås att vi som folk formas utifrån vår omgivning givet klimat, natur och geografi. Utifrån omgivande faktorer odlar vi fram en kultur som lägger grunden för vår identitet. Därmed är det inte särskilt märkligt att världens kulturer skiljer sig åt. Vår omgivande natur, djur- och växtlivet och dess skilda användningsområden lägger grunden för vår mänskliga odling och kulturella mångfald.

Frågan är vad som händer när vi genom samhällsutveckling och urbana rörelsemönster decennier efter decennier fjärmar oss från det ursprung som lade grunden för värdena vi slöt upp kring, normerna vi byggde lag och moral på och hantverket, tingen och estetiken vi känslomässigt kunde relatera till och känna trygghet i som folk? Vad händer när

majoriteten inte har sin in- och utkomst, vardag och fest, liv och leverne i det som skapade den kollektiva identiteten? Frågan kan appliceras på flera dagspolitiska utmaningar, inte minst synen på och brukandet av svenska naturresurser, och dess relation med vår kultur.

Sverige är ett skogsrike. Skogen har varit boplats, arbetsplats, betesmark och skafferi under årtusenden. Skog och jord har format händer och sinne och sakta men säkert lagt grunden för vår kulturella identitet. Seder och bruk. Sagor och sägner. Folktro och skrock. Konst och komposition. Ordspråk och talesätt baserat på växt- och djurlivet som omgav oss. Skogen fyller ännu en viktig funktion, för landet och sysselsättningen, men något har hänt.

Bondesamhället har avvecklats för industri- och sedermera tjänstesamhället.

Allt färre lever med skog och jord i sin vardag och allt fler har en glesare relation till det land som lagt grunden för svensk kultur, som odlats och vårdats. Steg för steg har jord och skog blivit till sommarnöje och rekreation. Idag hörs kritik om att natur- och kulturlandskapet förvandlats till rena råvaruzoner där ekonomi går före ekologi och vinst före vård. Där obalans råder mellan miljö- och produktionsmål.

Bakgrunden kan i så fall vara just det, att majoriteten saknar en daglig relation till naturen och dess roll som kulturbärare.

Berör det oss inte, bryr vi oss inte.

Resultatet blir en stympning av våra kulturella rötter, där vi avverkar den sista gammelskogen, raserar habitat för växtoch djurliv som format vår kulturhistoria, och i framtiden blir förvånade över att vi inte kan förklara hur Sverige en gång såg ut. Ännu mindre peka på hur det format oss som nation. Naturvård är kulturvård, och vice versa. Det gäller att se helheten och vårda naturarvet som vi vill vårda kulturarvet, i vårt land hör det ihop. .

ARON EMILSSON

Feb 2014

SD KURIREN

BAROCKT

Lättsmält | Sidan 23

“SD menar att renskötseln är en näring vilken som helst och ska då kunna utövas av vem som helst. Detta är ett eko från den tidigare mörkare rasbiologiska eran.”

Ol-Johán Sikku, Vice ordf. Sametinget på Aftonbladet debatt 2014-02-06

Så det är alltså bara samer av vissa familjer som kan utöva renskötsel? På grund av sitt etniska urspung? Som rasbiologer menar, ungefär?

“Men vi ska akta oss för hur vi beskriver verkligheten...”

Integrationsminister Erik Ullenhag (fp) i Uppdrag granskning 2014-01-21

Brända bilar och skottlossning i Biskopsgården ska alltså inte beskrivas som ett problem, utan som en utmaning.

“En falsk gemenskap, instiftad uppifrån. Men även jag har så mycket av nationalism i mig att den ibland måste släppas ut – när det går bra för landslagen.”

Göran Greider, författare, poet, debattör och kolumnist i Metro 2014-02-11

“Jag har aldrig träffat någon vuxen man som upplevt omskärelsen som ett övergrepp. Ingreppet är inte särskilt omfattande och föräldrar har rätt att uppfostra sina barn enligt den tro och tradition som de tillhör. Om vi förbjuder det måste vi också ta upp frågan om det kristna barndopet.”

Integrationsminister Erik Ullenhag (fp) i SvD 2014-01-25

Ullenhag jämför ett kirurgiskt ingrepp på könsorganet på ett friskt spädbarn, med en strykning med vatten över hjässan på ett spädbarn. Komplikationerna är inte riktigt jämförbara.

Under parollen ”Nationalism för mig” berättar Greider att nation­alism är instiftat uppifrån, när det egentligen är tvärtom – nationen är folket, inte staten. Och den falska gemenskapen kan han ändå inte frigöra sig ifrån när det kommer till sport.

Mental istid och intellektuell fattigdom, stackars Göran.

“Deras olika erfarenheter och upplevelser får varken förnekas eller försummas.”

Alexandra Pascalidou, författare och journalist i Metro 2014-02-06

Det är alltså därför det har varit så viktigt att påpeka att det inte är rasism när en sverigedemokrat med utländskt påbrå kallas blodsförrädare, eller att en vit och vacker kvinna inte blir förminskad då hon bedöms utifrån dessa attribut?

POSTTIDNING

B

Avs: SD-Kuriren Box 26 291 21 Kristianstad

EU UT UR SVERIGE! Partivänner!

Supervalåret är här. Om ungefär tre månader går Sverige, och stora delar av Europa, till val. EU-parlamentet ska få nya ledamöter.

I år är det tjugo år sedan folkomröstningen om det svenska medlemskapet i EU, den omröstning som först väckte mitt politiska engagemang. Mycket har hunnit hända och fastän vi var många som redan då protesterade vet jag inte om vi var beredda på den utveckling som skett.

Den union som det svenska folket valde att gå med i 1994 var något helt annat än det överstatliga komplex vi har idag.

Gång efter annan har mer makt flyttats över till unionen, bort från de enskilda medlemsstaterna, bort från medborgarna.

Omkring hälften av dagens lagändringar bottnar i EU-beslut.

Sverigedemokraterna satsar givetvis starkt inför vårens val och med största sannolikhet får vi våra första representanter i Bryssel. Jag ser fram emot att höra deras verklighetsförankrade röster protestera varje gång EU försöker styra över vad som borde vara Sveriges interna angelägenheter. Det är dags att visa att makten över den svenska vardagen hör hemma i Sverige!