SD-Kuriren nr 106

Nr 106 |September 2013

FÖLJ MED TILL ALMEDALEN 2013

HELA SVERIGES

FOLKKYRKA

Stor intervju med Sverigedemokraternas toppkandidater inför kyrkovalet den 15 september

HOPP FÖR BURMA

Landers vars existens präglats av etniska konflikter kan gå en ljusare framtid till mötes

RELIGION OCH EVOLUTION

Har förmågan att tro på högre makter gett oss en fördel i kampen om överlevnad?

GUDAGIVNA SKATTER

SD-kuriren tipsar om två kyrkohistoriska pärlor

SÅ VAR SVERIGEDEMOKRATERNAS DAG Bildreportage från sommarens politiska höjdpunkt - politikerveckan i Visby

SD KURIREN

Sidan 2 | Ledare

En budkavle är utskickad. Den löper genom dag och natt. Den går, såsom otaliga bud­ kavlar fordom har gått, rättsols från gård till gård, från härad till härad. Det är den löpande elden som genom dag och natt skall kringfö­ ras. Budkavle går! Rid i natt!

Vilhelm Moberg, 1941

Ansvarig utgivare Richard Jomshof richard.jomshof@sdkuriren.se Utgivning SD-Kuriren utkommer med tio nummer per år till Sverigedemokraternas medlemmar samt övriga prenumeranter.

Prenumeration, 10 nummer 250 kronor på bg 5280 - 7005.

Annonsering Kontakta annons@sdkuriren.se

Mina vänner, vi närmar oss ett val. När den här tidningen landar i er brevlåda är det bara några dagar kvar tills val­lokalerna stänger. Av den anledningen har temadelen i detta nummer fyllts av reportage och artiklar om religion och dess koppling till de samhällen vi människor lever i. Jag hoppas att ni finner det intressant.

Själv hör jag till de som är medlemmar i kyrkan inte för att jag är troende kristen, utan för att jag ser värdet i att vårt kyrko­historiska arv får fortleva. Jag har många gånger funderat på, ja till och med bestämt mig för, att lämna men i slutändan har jag stannat. Och visst upp­skattar jag att gå på adventsgudstjänst, visst vill jag att våra traditioner ska få leva kvar. Svenska kyrkan har en vital roll i vårt samhälle.

Därför röstar jag i kyrkovalet. Därför bör du också göra det!

Med de orden, kära läsare, hälsar jag dig välkommen till SD-Kuriren nr 106.

Upplaga 10 000 exemplar SD-Kuriren utges av Sverigedemokraterna och är officiellt partiorgan. De åsikter redaktionen eller externa skribenter uttrycker i tidningen behöver inte nödvändigtvis motsvara partiets ståndpunkter. Redaktionen tar tacksamt emot foton, artiklar, sakuppgifter, tidningsutklipp och teckningar. Insänt material betraktas som tillhörande SD-K:s arkiv. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta, rätta, redigera, illustrera och publicera insänt material. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material.

SDKURIREN - S VE

OKRATISK T IDS DEM GE K RI

OKRATISK T IDS DEM GE K RI

KÄRA LÄSARE! Som du märker har SD-Kuriren bytt skepnad. När jag i juni tillträdde posten som chefredaktör var jag inte helt säker på hur slutresultatet skulle bli. Nu, nära tre månader och en försvunnen semester senare, får jag för första gången hälsa er välkomna till ett nummer. Jag ska erkänna att det känns lite overkligt.

Apropå kvinnor så hoppas jag att ingen missade partiets stora nyhet under Almedalen - en tydlig signal till kvinnorna i LO-kollektivet. Vi har lyssnat, vi har agerat. Det är dags att göra vardagen enklare för de som jobbar inom den kvinnodominerade vård- och omsorgs­sektorn. Ni är sanna hjältar och hjältinnor! För övrigt bjuder sidorna 6-7 på en bildkavalkad från just Almedalen, såväl som kortare rapporter från de tre seminarier som Sverigedemokraterna arrangerade.

Chefredaktör Paula Bieler chefredaktor@sdkuriren.se 08-786 63 09

KURIREN - SD SV FT E RI

© Sverigedemokraterna. Eftertryck tillåts endast om källan anges.

ISSN 1103 - 4009

Sommaren går mot sitt slut Jag skriver det här tidigt en måndagsmorgon. Det är avslutet på en fantastisk helg. I lördags var det nämligen dags för Jimmie Åkessons sommartal, ur vilket ni kan läsa ett utdrag på sida 16. Samma dag släppte SIFO en opinionsundersökning där vi landade på fina 9,9 procent. Extra glädjande var att vi gått kraftigt framåt bland kvinnor, en grupp vi tyvärr länge haft problem att nå ut till.

SD-Kuriren Box 26 291 21 Kristianstad info@sdkuriren.se www.sdkuriren.se

FT RI

Nr 106

PAULA BIELER | CHEFREDAKTÖR

Medarbetare i detta nummer: Biträdande redaktör Henrik Gustafsson Layoutansvarig: Jörgen Fogelklou Foto: Jörgen Fogelklou Sven Pernils

Skribenter: Aron Emilsson Joakim Isheden Michael Jacobson Mattias Karlsson Jens Leandersson Mrutyanjai Mishra Cassandra Sundin Markus Wiechel Hanna Wigh

Korrektur: Gabriella Hedarv Oscar Sjöstedt Logistikansvarig: Dag Sundius På omslaget ser vi Lillkyrka kyrka i Örebro stift. Bilden är tagen av Julia Kronlid.

SD KURIREN

Sep 2013

Ledare | Sidan 3

INNEHÅLL EN CHANS ATT VÄNDA UTVECKLINGEN Det händer att jag förlorar mig i djupa funderingar kring hur livet skulle vara om jag inte blivit medveten om vad som händer med det svenska sam­ hället. I dessa funderingar försöker jag övertala mig själv att tro på vad medier och styrande politiker försöker intala oss om mångkulturens förträfflighet.

JAG REPRESENTERAR Sverigedemokrat­ erna i Falköping, där jag bland annat är gruppledare och kommunstyrelseledamot.

Jag sitter även i kommunens integrations­ utskott. Ett av de mest minnesvärda besök vi fått i utskottet var en diakon från Svenska kyrkan. Vi fick information om kyrkans ”interreligiösa arbete”, hur bönemattor köpts in och bönestunder anordnats i kyrkans lokaler för stadens muslimer.

Inom ramen för mina uppdrag får jag ta del av hur vi i vår lilla kommun serverar halalslaktat kött till skolbarnen, att vi infört könssegregerade badtider, samt att vi, för skattepengar, köpt in så kallade burkinis.

Jag får vetskap om en barnmisshandlare som går fri med förklaringen att förövarens kultur gör utredningen av brottet för komplicerad. Jag försöker att distansera mig.

MEN SÅ STÅR JAG DÄR en dag, på min dotters förskola. I väntan på att hon ska äta färdigt sitt mellanmål betraktar jag en vägg full med teckningar och meddelanden.

Min blick fastnar på ett ark som informerar om förskolans värdegrundsarbete. Jag

läser om hur barnen ska lära känna andra religioner och kulturer, hur de ska skolas i mångkulturens ypperlighet.

Omedelbart ser jag allt framför mig igen.

Den lilla flickan på skolavslutningen som bar slöja och osäkert försökte hålla sig undan de andra barnen, de små pojkarna som könsstympats i regionens regi på grund av sina föräldrars religiösa övertygelse. Framför allt minns jag det misshandlade barnet vars baneman går fri. Jag inser att jag aldrig kommer klara av att övertyga mig själv om att Sveriges utveckling i mångkulturens tecken är den rätta.

Just då kommer min dotter. Hon av­ bryter mina funderingar med sitt glada skratt. Hon berättar om förskolans utflykt till kyrkan för adventsfirande. Någon vecka senare läser jag i tidningen om ytterligare en anmälan mot en av våra skolor för att den låtit barnen sjunga psalmer. Jag är själv ingen religiös person, men jag är medlem i Svenska kyrkan och sponsrar deras adventsfirande för barnen, såväl som deras inköp av bönemattor, genom min skattesedel. När min dotter med stora ögon berättade om sitt underbara adventsfirande tackade jag den Gud jag inte själv tror på för att hon fick uppleva det jag själv upplevde när jag var barn.

JAG FÖRSÖKER fokusera på det goda och genomlida det tunga. Jag vägrar ge upp hoppet om en ljusare framtid. En framtid där vi vågar stå upp för våra värderingar, en framtid där vi vågar stå upp för vårt arv.

Den 15 september ges vi tillfälle att yttra oss över kyrkans framtida verksamhet.

Den chansen måste vi ta!

HANNA WIGH

FEMINIST? BÄR MINIKJOL I ROSENGÅRD! NÄR UPPDRAG GRANSKNING påvisade det utbredda kvinnoförtrycket inom moskéer i Sverige, så startades inga uppror och F! vägrade aktivt att komma med några starka fördömanden. När svenska vänster­ feminister nu för första gången tar ställ­ ning i någon fråga som rör förtryck av muslimska kvinnor, så gör man det istället genom att ta på sig slöjor. Ett klädesplagg som signalerar kvinnlig underkastelse inför män och en intolerant gudom.

Att bära slöja är att acceptera islams grundtes om att det är kvinnan som genom sin klädsel bär ansvaret för männens kontroll av sina lustar och drifter. Det är ett tänkesätt som inom den muslim­ ska världen givit upphov till den utbredda föreställningen om att obeslöjade kvinnor och kvinnor som klär sig “utmanande” inte förtjänar respekt och får skylla sig själva om de utsätts för sexuella övergrepp.

Överfallen på beslöjade kvinnor i Sverige är vidriga, förkastliga, omoraliska, o­svenska och omanliga. Det är bra att de uppmärksammas, men detta är helt fel sätt. Värt att samtidigt ha i åtanke är dock att den absoluta merparten av det våld som riktas mot muslimska kvinnor kommer från muslimska män och muslimskt våld mot obeslöjade kvinnor är ett betydligt mer utbrett fenomen än antimuslimskt våld mot beslöjade kvinnor.

I konsekvensens namn förutsätter jag nu att F!, i solidaritet med utsatta jud­innor kommer att börja bära synliga davids­ stjärnor i Rosengård och att de i protest mot det sexuella svenskfientliga våldet, med blonderat hår och minikjol, kommer att bevista muslimska fredagsböner och genomföra nattvandringar i våra förorter...

MATTIAS KARLSSON

LEDARE

2

PÅ GÅNG

4

RIKS

6

Redo för 2015 Nytt utseende på nätet Partisekreteraren har ordet

Sverigedemokraterna i Almedalen

LOKALT

8

Växer så det knakar På andra sidan sundet Utbildningsdag i Fagersta SD Håbo syns i debatten

SD-KVINNOR

10

SDU

11

Carina hälsar Aktiv sommar för SD-kvinnor i syd

SDU på plats i Almedalen 2014 vinner vi skolvalet

TEMA - RELIGION OCH SAMHÄLLE

12

Vad är svenskt med svenska kyrkan?

Religion och evolution En folkkyrka i identitetskris Hopp för Burma Kopternas situation i Egypten Religion som förmedlare av kultur

12 16 17 18 19 19

ÅSIKTSTORGET

20

KULTUR

22

LÄTTSMÄLT

23

JIMMIES BREV

24

Tyck till Insändare Debattskola

Svenska skatter Lars Vilks rondellhundar i Malmö

Barockt

SD KURIREN

Sidan 4 | På gång

Nr 106

HENRIKS ANALYS Sociala medier – den nya tidens spelplan?

DET FINNS FLERA olika verktyg att mäta ett partis partis samhällsutveckling utveckling med, inte med.minst Inte minst de otaliga de otaliga mängder mängder opinionsmätningar opinionsmätningarvarje som som månad varje månad publiceras. publiceras.

Dessa Dessa kan dock kani dock självai själva verketverket likställas likställas med med en inofficiell en inofficiell kamp kamp mediedrakarna mediedrakarna emelemellan. lan.

Betydelsen Betydelsen av deav faktiska de faktiska resultatresultaten en – eller– eller snarare snarare dessdess obefintliga obefintliga bebetydelse tydelse – verkar – verkar komma komma sekundärt. sekundärt.

Den Den primära primära tyngden tyngden läggs läggs på att på uppnå att generen era en kvot större större av kvot lösexemplar av lösexemplar som lämnar som lämnar hyllorna. hyllorna.

Jag föddes på 80-talet och växte upp mitt i den era av tekniksymbios som kommit att ta över vårt samhälle. För mig är det en naturlig del i vardagen.

Relativt ofta nås jag av frågeställningar som berör de satsningar vi väljer att göra genom Facebook, många tycks uppfatta partiets engagemang där som en märklig märklig prioritering. prioritering.De Deframför framförattatt vi istället vi istället borde borde fokusera fokusera på depåmer de tradimer tionella alternativen. tradition­ ella alternativen.

Det intressanta med Facebook är den enorma exponering som erbjuds – utan kostnad – om vi spelar korten rätt.

Idag gillar närmare 59 000 personer Sverigedemokraterna, vilket kan jämföras med Socialdemokraterna som fått drygt 29 29 000 000 gilla-markeringar. gilla-markeringar.Vikt­ Vikten av en av att att nyttja nyttja denna denna spelplan är lika stor som vikten av att se de ytterligare möjligheter vi kan skapa.

Ett ypperligt exempel är kampanjen ”Vård till tillståndslösa”. Vi släppte fyra väl planerade bilder med en kortare text som berörde berörde kampanjens kampanjens kärna. kärna. Bild­ Bildernafick erna fick en en virtuell virtuell räckvidd räckvidd på över 661 000 individer.

För att att spinna spinnavidare: vidare:Jimmie Jimmie Åkesson Åkesson idag har har idag 28 000 28 000 gilla-markeringar gilla-markeringar på på Facebook.

Facebook.

Närmast Närmast efter efter bland är Jonas parti­ Sjöstedtärmed ledarna Jonas sina Sjöstedt 10 000 med fans. sinaVåra 10 möjligheter 000 fans. Våra är enorma. möjligheter att nå ut är enorma.

Sverigedemokraterna äger Sverigedemokraterna den virtuella världen. äger En värld den somvirtuella blir allt världen. viktigare En och värld mer som relevant blir för alltvarviktigdag are vi lämnar och mer dåtiden relevant baför komvar oss. dag vi lämnar dåtiden bakom oss. HENRIK GUSTAFSSON

HENRIK GUSTAFSSON

Tänker långsiktigt

Stefan Jacobsson leder den arbetsgrupp som ska säkerställa att partiorganisationen fungerar som den ska.

REDO FÖR 2015!

Nej, det är inte ett tryckfel. Sedan ett par månader tillbaka arbetar ROVO, riksombudsmännen och val­ organisatörerna, med en långsiktig plan för partiets organisation och verksamhet. Planen sträcker sig ända fram till Almedalsveckan 2015.

EFTER VALET 2010 fick Sverige­ demo­ kraterna helt nya förutsättningar som parti. Plötsligt spelade vi i en högre liga, fler hörde av sig, medlemsantalet steg i höjden och förväntningarna på effektivitet och proffesionalism ökade.

Från att ha varit en organisation där alla gjorde allt har partiet börjat få en ny struktur. Ett led i denna process var tillsättandet av riksombudsmän. Nu har dessa kompletterats med valorganisatörer. Tillsammans arbetar de för att all aktivitet inom partiet ska flyta på med så få hinder som möjligt.

- Man kan säga att vårt mål är att effektivi­sera bort oss själva. Om vi sköter vårt jobb rätt ska vi inte behövas, säger Stefan Jacobsson. Han är den som ansvar­ ar för arbetsgruppen, och den som dragit igång satsningen.

Målet är alltså att skapa en så effektiv och välfungerande organisation att det inte längre ska finnas ett behov av sär­skilda samordnare. Än är det en bra bit dit, och på vägen finns många flaskhalsar kvar.

Men när något i organisationen hackar har medlemmar nu någonstans att vända sig - till ROVO. För närvarande ligger fokus på att säkra tillgången på kandidater till de allmänna valen. Gruppens planering sträcker sig dock förbi valdagen, ända fram till det första sommaruppehållet efter nästa mandat­periods början. Tidigare val har de nyvalda ledamöterna ofta varit oförberedda på vad som förväntas av dem. Det ska inte ske efter valet 2014.

NYTT UTSEENDE PÅ NÄTET SVERIGEDEMOKRATERNAS HEMSIDA har fått sig ett ansiktslyft. Under vår och sommar har arbete pågått med att bygga om den från grunden. Såväl besökare som administratörer möts av ett nytt upplägg.

Syftet med den nya designen är att göra partiets politiska material mer tillgängligt och överskådligt för de intresserade. En viktig del i detta har varit att arbeta mycket med bilder och korta ingresser. Än så länge märks skillnaderna kanske främst på ytan, men framöver kommer även det redaktionella arbetet att ändras.

Den omarbetade hemsidan är ytterligare ett steg i partiets profilarbete och en

förberedelse inför kommande valrörelse.

Det första steget var som bekant att förnya och modernisera blåsippan. Även SDKurirens förändringar och nylanseringen av dess hemsida ingår i processen.

Bakom framtagandet av Sverige­ demo­ kraternas nya profil ligger partiets kommunikations­avdelning. De har ett finger med i det mesta av partiets verksamhet. Just vad gäller hemsidan har arbetet letts av Joakim Wallerstein, som är partiets kommunikationsstrateg.

Sep 2013

SD KURIREN

På gång | Sidan 5

VIKTIGA DATUM

Kära/käre medlem,

15 september Kyrkoval

Semestrarna börjar nu lida mot sina slut och de flesta av oss har kommit tillbaka, utvilade och laddade för att ta oss an den kanske mest arbetsamma tiden i partiets historia.

SJÄLV har jag tillbringat det mesta av sommarveckorna i Sverige, även om jag var en vecka i Turkiet. Här hemma har jag passat på att blanda partiarbete med kortare semestrar tillsammans med familjen och besökt platser som jag inte tidigare hunnit med att besöka. För första gången i mitt liv kunde jag ta del av alla byggnader och djur på Skansen i Stockholm. Under en hel dag promenerade jag runt i solens strålar och insöp delar av vårt fantastiska kulturarv. Jag hann också med att åka ut till Fjäderholmsteatern för att se Selma Lagerlöfs Bortbytingen. När man ser allt detta undrar man hur de som hävdar att vi inte har någon svensk kultur egentligen är funtade? Vi har ett fantastiskt kulturarv, som är värt att slå vakt om.

Jag hoppas att ni alla fått möjlighet att njuta av den svenska sommarvärmen. Det har ju varit en underbar sommar och vi får väl hoppas att värmen och solen kan återvända en runda till innan hösten tar vid.

Det händer mycket nu. Som du ser har SD-Kuriren förändrats och tidningens närvaro på internet är snart igång igen efter några års uppehåll. Vår partihemsida kommer också att förändras och bli ännu fräschare och bättre. I anslutning till detta förändrar vi också SD-butikens hemsida och gör den ännu mer tillgänglig för alla medlemmar och sympati­ sörer. Vi kommer också prioritera vår närvaro på Facebook. Som du kanske sett är vi nu nästan 59.000 medlemmar i vår Facebookgrupp och vi kommer att satsa på olika kampanjer via detta forum. Att partiet stärker sin närvaro på nätet är mycket viktigt när vi nu närmar oss valen.

När nu semestern är slut närmar sig kyrkovalet med stormsteg. Valet den 15 september är ett viktigt val och jag hoppas att så många som möjligt vill bidra till nya framgångar för Sverigedemokraterna. I förra valet ökade vi från fyra till sju mandat i kyrkomötet, som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ, och min förhoppning är att vi fortsätter att vinna inflytande. Svenska kyrkan är en viktig instans att närvara i. Ett bra valresultat i höst stärker också partiet inför det kommande supervalåret, med Europaparlamentsval och allmänna val till riksdag, landsting och kommuner. Vi har nu bättre möjligheter än någonsin att göra fantastiska val. Och det hela börjar med kyrkovalet om mindre än en månad.

I skrivande stund är det bara några dagar kvar till vår partiordförandes traditionella sommar­tal i Sölvesborg. Som ni sett via tidigare nyhetsbrev så kommer Jimmie Åkesson att släppa sin bok, Satis Polito, i anslutning till sommartalet. Boken bygger på Jimmies dagboksanteckningar under valåret 2010, men vi kommer också att kunna följa hans politiska liv från skolåldern fram tills idag. Jag är övertygad om att det blir en intressant bok att läsa. För även om jag själv varit med om mycket av det som boken behandlar är det givetvis alltid intressant att få ta del av hur andra upplevt detsamma.

16 oktober, 09.00 Partiledardebatt, Riksdagen

31 oktober Sista dag att lämna in kandidatur till kommun- och landstingsval

22-24 november Landsdagarna

10 mars 2014 Sista dag att komplettera sin kandidatur

13-15 mars 2014 Valkonferens

10 april 2014 Vallistorna låses

26 april 2014 Jimmie Åkessons vårtal

25 maj 2014 Val till Europaparlamentet

1 juli 2014 Sverigedemokraternas dag i Almedalen

14 september 2014 Riksdagsval samt val till kommun och landsting

Stockholm 2013-08-19

BJÖRN SÖDER Partisekreterare

PARTISEKRETERAREN HAR ORDET

Sidan 6 | Riks

SD KURIREN

Nr 106

SVERIGEDEMOKRATERNA I A Det började i ottan, och fortsatte kvällen ut. Seminarier, intervjuer, debatter och utfrågningar varvades om vartannat när Sverigedemokraterna tog över Almedalen. På kvällen växte publikhavet när folket samlades för att höra Jimmie Åkesson tala.

Försvarspolitiskt panelsamtal

PARTIETS försvarspolitiska råd, med Mikael Jansson i spetsen, bjöd in till ett öppet seminarium. Temat var personalsamt försvarsmaterielförsörjning, men även säkerhetspolitik och försvars­ planering avhandlades.

Intresset för frågor som berör försvar­ et har ökat kraftigt sedan ÖB uttalade de numera bevingade orden om Sveriges ”enveckasförsvar” och många nyfikna åhörare dök upp. Publiken var aktiv och ställde frågor av blandad karaktär. Seminariet, rådets första av många planerade, kommenterades som både intressant och lärorikt.

Att motverka könsbetingat våld

DAGENS andra seminarium behandlade det tunga, men viktiga, ämnet mäns våld mot kvinnor. SD-Kvinnors ordförande, Carina Herrstedt, stod för utfrågningen av partiets kriminalpolitiske talesperson, Richard Jomshof.

Jomshof poängterade att endast två av de 56 åtgärder som lanserats av regeringen syftar till att straffa förövare och avskräcka från framtida brott. En överväldigande majoritet handlar om utredningar och informationsspridning.

Sverigedemokraterna har istället valt att fokusera just på skärpta straff och upprättelse till offren. Fler poliser och ökad användning av kameraövervakning är ytterligare åtgärder som bidrar till en trygg miljö och sänder tydliga signaler.

Sep 2013

SD KURIREN

Riks | Sidan 7

ALMEDALEN Satsning på kvinnor i välfärden DEN STORA NYHETEN på SDs dag var lanseringen av förslag som syftar till att ge offentligt anställda bättre villkor.

Med stimulansanslag till kommuner och landsting ges resurser till fler händer i vården, ökade möjligheter att gå från del- till heltidsanställningar såväl som minskat antal delade turer.

Resonemanget bakom satsningen utvecklades under ett tredje semi­ narium. Mattias Karlsson, talesperson i arbetsmarknadsfrågor, berättade att partiet rannsakat sig självt för att se vad i politiken som kan göras för att ge kvinnor mitt i livet en bättre vardag.

Det konstaterades att många väljer att jobba inom välfärdssektorn - och att där finns mycket att förbättre.

Per Ramhorn, som är ansvarig för socialpolitiska frågor och själv har bakgrund inom äldreomsorgen, bidrog med fördjupade kunskaper om arbetsvillkor inom omsorgsyrken såväl som insyn i branchens förutsättningar och behov för att ge högkvalitativ vård.

Jag själv deltog också, då jag tidigare arbetat vid Karlssons sida och då bland annat fördjupat mig i verksamhets­ planer som syftar till att möjliggöra fler heltidsanställningar. I min roll som förbundssekreterare för SD-Kvinnor har jag också träffat kvinnor landet över och tagit del av deras vardagsupplevelser, funderingar och önskemål som jag nu kunnat föra vidare in i partiets politik.

Text: PAULA BIELER Foto: JÖRGEN FOGLKLOU, SVEN PERNILS

Sidan 8 | Lokalt

SD KURIREN

Nr 106

I KORTHET SD fick rätt - igen!

I NOVEMBER 2012 beslutade Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration i Sundsvall att teckna ett avtal om flyktingmottagande - utan att först behandla frågan i kommun­ fullmäktige. Sverigedemokraterna över­ klaga­ de beslutet, och fick rätt i För­ valtnings­rätten.

- Att frågan hade sådan sprängkraft att man inte ens vågar låta de folkvalda i fullmäktige fatta beslutet, utan att man desperat istället i över 20 års tid valt att bryta mot lagen, måste anses vara riktigt häpnadsväckande, kommenterade Johnny Skalin som är Sverigedemo­ kraternas gruppledare i fullmäktige.

Nu har Förvaltningsrätten gett partiet rätt i ännu en fråga. Denna gången var det kommunstyrelsen i Ånge som fälldes, efter att två gånger om ha vägrat att betala ut Sverigedemokraternas parti­ stöd för mandatperioden 20062010. Förvaltningsrätten slog fast att ett parti bör anses vara representerat i fullmäktige om det efter att ha del­ tagit i valet fått ett eller flera mandat, oberoende av om mandaten tillsatts eller ej. I och med domslutet upphävdes kommun­styrelsens beslut.

Lämnar M efter artikel med SD

NÄR MODERATEN Jerzy Golovkin hörde sin partiledare tala i Almedalen fick han nog. Tillsammans med två SD-politiker från Halmstad, Oleg Datshisin och Georg Cserti, skrev han en debattartikel där Reinfeldt kritiserades för sin ambition att vidare isolera SD och därmed ignorera en stor del av väljarna.

Reaktionerna lät inte vänta på sig.

Moderater över hela landet krävde Golovkins avgång - och fick som de ville.

Några dagar efter att debattartikeln publicerats stod det klart att han lämnar Nya Moderaterna och tar en paus från politiken.

Kommunförening i Skövde

DET TOG TRE ÅR, men till slut har samtliga sverigedemokratiska riksdags­ ledamöter en kommunförening att tillhöra. Den 19 augusti valdes Josef Fransson in som ledamot i nybildade SD Skövdes styrelse. Ordförande blev Pia Sjödin.

- Styrelsen kommer att arbeta nära våra lokala fullmäktigerepresentanter och se till att vi når en högre aktivitets­ nivå i fullmäktige och tydligt för fram våra visioner för hur Skövde ska ut­ vecklas, sa hon till Skövde Nyheter.

Augustifesten är ett årligt återkommande evenemang i Norrköping. Bland annat anordnas löptävlingen Stadsloppet. I år syntes SD Östergötland såväl bland löparna som vid en egen vätskekontroll.

VÄXER SÅ DET KNAKAR I SAMBAND MED HÖSTENS INTÅG har aktiva Sverigedemokrater i Östergötland all anledning att känna sig nöjda. Aktivitets­ nivån har under sommaren varit mycket hög, trots semestertider. Omkring 40 000 flygblad och tidningar har för hand delats ut i brevlådor, på torg och utanför varuhus.

Utöver dessa utdelningar har medlemmar deltagit i öppna evenemang för att visa allmänheten att SD är en del av var­ dagen. SD-tält med representanter har vid ett flertal tillfällen funnits uppe i samband med kampanjer, samt vid arrangemang såsom Skänninge Marken, Vätternrundan och Augustifesten.

Satsar på medlemmar

SD Östergötland har nyligen påbörjat en intensiv värvningskampanj som kommer att fortsätta fram till oktober. Till denna har distriktet bland annat tagit fram flygblad som riktats särskilt mot olika områden i länet. Dessa kommer att spridas tillsammans med rekryteringsflygblad

som tryckts upp efter SD Syds förlaga.

Målet är att maximera antalet övertygade Sverigedemokrater som blir medlemmar.

Distriktet satsar också på att få upp aktiv­ iteten och engagemanget bland befintliga medlemmar. Under sommaren har ett antal större medlemsträffar anordnats.

Till dessa har gästtalare från andra delar av partiorganisationen bjudits in och medlemmarna har fått chansen att ställa frågor om arbetet i partiet eller i riksdagen.

Arbetet med medlemsaktivering kommer under hösten att intensifieras. Som ett led i detta, samt för att öka tillgängligheten till de lokala företrädarna kommer SD Östergötland att hålla regelbundna öppna hus. Dit bjuds såväl medlemmar som sympati­sörer för att prata av sig eller bara ta det lugnt. Vid vissa tillfällen kommer det planeras temadagar i kansliet och de som vill får då en chans att vara delaktiga i distriktets arbete.

PÅ ANDRA SIDAN SUNDET Rapport från Dansk Folkepartis presskonferens DANSK FOLKEPARTI avslutade sitt sommar­ gruppmöte den 7 augusti med att bjuda in till presskonferens i sommar­ solen. Journalist­ er, medlemmar och ny­ fikna trängdes vid skonaren ”Halmö” för att höra Kristian Thulesen Dahl och Peter Skaarup kommentera dansk inrikespolitik.

När presskonferensen avslutats seglade folketingsgruppen vidare till ytterligare 16 hamnar runt om i Danmark. Kristian Thulesen Dahl har under sitt år som parti­ ledare lyft Dansk Folkeparti till Danmarks näst största parti med stöd av var femte väljare. Väljartappet som expert­ kommentator­ erna hoppades på när Pia Kjaersgaard lämnade över ordförande­ skapet har istället blivit till att Dansk Folkeparti numera har större stöd än Socialdemokraterna. Genom att fortsätta tala om frågor som sjukvård, utbildning och invandringens problem i samhället på ett sätt som människor känner igen sig i, har de fått väljarstödet att fortsätta öka.

Sep 2013

SD KURIREN

Lokalt | Sidan 9

HALLÅ DÄR

UTBILDNINGSDAG I FAGERSTA

Tre frågor till tre partivänner:

Lördagen den 17 augusti bjöd SD Norra Västmanland i samarbete med SD Sala in till en heldag med utbildning och föreläsningar i Fagersta. Inbjudna talare delade med sig av sina kunskaper och möjlighet gavs att ställa frågor.

1. Är det här första gången du närvarar vid Jimmies sommartal?

2. Vad tyckte du om talet?

3. Om det var du som talade, vad skulle du ta upp då?

DAGENS ÄMNEN täckte ett stort spektrum. Partiets ekonomiskpolitiske talesperson Sven-Olof Sällström föreläste tillsammans med sin politiska sekreterare Oscar Sjöstedt om invandringens kostnader och hur SD vill minska dessa. SD-kvinnors ordförande Carina Herrstedt gav information om kvinnoförbundet och dess verksamhet. Stefan Olsson, ordförande för SD Landskrona, talade om kommunpolitik och Josef Fransson, ledamot i riksdagens miljö- och jordbruksutskott, gav information om energipolitik. Anna Hagwall, även hon riksdagsledamot, talade om invandrarnas roll i politiken.

Förutom oerhört intressanta föreläsningar och trevligt mingel, bjöd dagen på god mat och en eldslukarshow.

SD HÅBO

Tobias Andersson, Skövde 1. Ja, det är första gången.

2. Det var ett bra tal som tog sig hela tiden. Jag uppskattade det tydliga fokus som riktades på kyrkovalet.

3. En hjärtefråga är kriminalpolitiken, men jag hade nog inte tagit upp det i detta läge. Jag tycker talet hamnade precis rätt.

SYNS I DEBATTEN

HÅBO KOMMUN består av de två orterna Bålsta och Skokloster, Den är Upplands sydligaste kommun och gränsar till Stockholm. En av årets största lokala händelser är Håbodagen. Denna dag kallas också för “den stora hemvändardagen” då många utflyttade Håbobor återvänder för att delta i festligheterna.

Förra året deltog SD Håbo för första gång­ en, och i år var de tillbaka. Totalt hjälptes ett tiotal SD- och SDU-medlemmar från Håbo och Uppsala kommunföreningar åt i det blågula tältet. De fokuserade på kampanjen ”Tandvård 50:-” såväl som det kommande kyrkovalet. Liksom förra året var responsen från de förbipasserande mycket god. Dessutom blev Christian Hirt från SD Uppsalas styrelse intervjuad i den kurdiska tv-kanalen KNN Channel om partiets syn på konflikten i Syrien.

Tar plats trots tom stol

Kommunföreningen i Håbo bildades så sent som i april förra året och den då nyinflyttade Michael Rubbestad valdes till ordförande. Föreningen har inte låtit någon tid gå till spillo och har på ett effektivt sätt blivit en del av den politiska vardagen, trots

att det mandat som erövrades i valet 2010 resulterat i en tom stol. Faktum är att den tomma stolen gett Rubbestad en möjlighet att profilera sig eftersom han då kunnat kliva upp under allmänhetens frågestund och lägga medborgarförslag. Han har på så sätt fått tid i talarstolen vid de tillfällen då Håboborna deltar, något som hade varit omöjligt för honom att göra om partiet varit representerat av en ledamot i fullmäktige.

Tack vare valresultatet och den for­mella rätten till ett mandat har partiet också berättigats till plaster i olika nämnder och tre personer finns idag representerade det kommunala arbetet. Som en av få kommuner i landet bekostar Håbo kommun dessutom valstugor åt partierna vilket ger en stor fördel i den kommande valrörelsen.

Ingela Andersson, Näsum 1. Nej, det är mitt tredje år i publiken.

2. Talet var fantastiskt, bättre än förra året. Och det är härligt med så mycket folk här.

3. Jag hade nog pratat om hur vi ska få mer ordning och reda i landet. Det är mycket som hanteras för slappt.

Robert Quiding, Göteborg 1. Nej, jag är här för tredje gången.

2. Jag tycker att talet var underbart. Jag gillade betoningen på kristna värden, och då är jag ändå ateist. Men jag är ju också traditionalist.

3. Jag hade talat om ideologi och politiska idéer. Om hur man utformar samhället och vad som är skillnaden mellan blocken, den skillnad som idag håller på att suddas ut. Ser vi på människan som ett kollektiv eller som individer?

SD KURIREN

Sidan 10 | SD-Kvinnor

Nr 106

CARINA HÄLSAR DET LIGGER NÅGOT I LUFTEN som är svårt att förklara, något som allt tydlig­ are kryper sig på. Det märks på ett eller annat sätt, vart man än kommer.

Enklast kan det väl beskrivas med två ord: valrörelse och optimism. Trots ett på många sätt turbulent år så sprider sig en känsla av att vi är starkare än någonsin. Inga infiltratörer, ingen media och inga skandaler verkar kunna rubba oss utan alla ser vi med tillförlit fram emot supervalåret 2014.

Vi har inte mindre än tre val framför oss. Kyrkovalet i september följs av val till Europaparlament i mars och de allmänna valen nästa höst. Även om Svenska Kyrkan och EU ibland känns avlägsna från vårt vardagliga liv är valen till deras beslutande församlingar viktiga språngbrädor och styrkemätare, inte minst inför riksdagsvalet.

Som ordförande för SD-Kvinnor ser jag såklart hur alla valen är intressanta även ur ett annat perspektiv. Kommer fler kvinnor att rösta på SD? Vi har redan en kvinnovänlig politik men för att lyckas med att vinna kvinnornas röster behöver vi också fler goda kvinnliga förebilder. Vi behöver synliggöra de kvinnor vi har än mer.

Ett lysande exempel på detta är alla de kommunföreningar som anammat kvinno­ förbundets erbjudande om att närvara vid medlemsträffar, marknader och liknande arrangemang. Runt om i landet har det funnits allt fler kvinnor på plats. Om det är kvinnliga sverigedemokrater eller aktiva SDkvinnor spelar ingen roll, bara vi syns.

Ju fler kvinnliga representanter vi har desto fler lockar vi till oss och ju fler vi är desto mer kan vi internt också påverka den politik vi vill föra fram.

Kvinnor och män är olika, tänker, tycker och agerar många gånger olika. Därför är det viktigt att vi också hjälps åt att utforma en politik som tilltalar så många som möjligt. Kvinna, man, gammal som ung måste kunna känna igen sig i den politik vi står för.

Tillsammans och endast tillsammans kan vi lyckas!

CARINA HERRSTEDT Ordförande SD-Kvinnor

AKTIV SOMMAR FÖR SD‑KVINNORNA I SYD KVINNOFÖRBUNDETS SÖDRA REGION har under sommaren varit ute på en rad olika evenemang för att berätta och informera om vår politik och verksamhet. Kungsbacka marknad, Kungälv Vikingamarknad, Lövmarknaden i Karlskrona, Killebom­ festivalen, Unnaryds marknad, Sjönevads marknad, Kiviks marknad och Landskrona­ karnevalen är några av de arrangemang som förbundet har besökt under sommaren.

Ett genomgående mycket diskuterat ämne har varit situationen för Sveriges

äldre. Fokus har legat på våra pension­ ärers förutsättningar i samhället, men också trygghet och livskvalitet för brukare inom äldreomsorgen. Intresset har även varit stort för frågor kring barnomsorg, genus och mycket annat.

Ett mycket gott bemötande, intressanta och givande diskussioner, samt ett stort intresse för partiets politik får avslutningsvis sammanfatta region syds aktiviteter under denna sommar.

SD-KVINNAN, AUGUSTI 2013 Mona Andersson är medlem i SDKvinnor och bosatt i Landskrona tillsammans med katten Sissi.

Hon är nybliven pensionär men har tidigare arbetat som bland annat kanslist, taltidningsläsare och på bibliotek. Som sina intressen anger Mona släktforskning, att läsa historiska romaner och att skriva.

Hon är även aktiv inom Djurskyddet i Landskrona.

Förutom att vara medlem i SDKvinnor sitter hon som ledamot i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen samt Omsorgsnämnden i Landskrona.

Mona Andersson

Sep 2013

SD KURIREN

SDU | Sidan 11

KOLUMNEN

SDU PÅ PLATS I ALMEDALEN Till årets Almedalsvecka hade SDU som enda ungdomsförbund valt att bjuda in internationella gäster.

De kom från SDU:s närmaste samarbetspartners ute i Europa: franska Front National de la Jeunesse (FNJ), österrikiska Ring Freiheitlicher Jugend (RFJ) och flamländska Vlaams Belang Jongeren (VBJ).

DE FYRA ORGANISATIONERNA anordnade tillsammans ett seminarium på temat Ungdomen och nationen i 2010-talets Europa. Seminariet visade sig bli mycket välbesökt och tilldrog sig stort intresse från sverigedemokrater, ungsvenskar, riksmedia och andra. Flera stora tidningar skrev om seminariet, såväl före som efteråt.

En lång rad teman avhandlades under seminariet. Av naturliga skäl hamnade frågor som invandring, Europapolitik och förhållningssätt till media i centrum, då

våra fyra förbund har mycket likartad syn på dessa frågor. Trots att det rör sig om fyra olika organisationer som verkar inom fyra olika nationella sammanhang lyser de gemensamma erfarenheterna igenom.

Det är dessa som ligger till grund för sam­ arbetet.

Vi har haft kontakter med våra vän­ organisationer tidigare, men det är först nu som samarbetet fördjupas och form­ aliseras ytterligare. De fyra förbunds­ ordförandena lanserade under seminariet nyheten att de bildar ett nationalistiskt ung­domsförbund på europeisk nivå. Målet är att tillsammans bygga en ny Europavänlig men invandrings- och EU-kritisk ungdomsrörelse.

Något som lyftes fram av SDU:s förbunds­ ordförande Gustav Kasselstrand var att samarbetet trots allt inte är strikt professionellt, utan även ett utbyte på det personliga planet. Undertecknad, som själv haft nöjet att träffa de andra förbund­ ens representanter, kan gå i god för detta.

Framtiden för våra organisationer ser mycket intressant ut. Förbunden växer och moderpartierna får ökat inflytande på den politiska arenan. Samtidigt får fler och fler människor i alla åldrar, men kanske särskilt ungdomar, upp ögonen för vårt budskap. Förhoppningsvis är SDU:s europeiska samarbete ytterligare ett sätt att föra förbundet framåt.

Många hade samlats i ruinen där SDU:s seminarium anordnades.

2014 VINNER VI SKOLVALET! DET ÄR SNART bara ett år kvar till riksdagsvalet 2014. Dessförinnan ska vi också hinna med valet till Europa­ parlamentet i maj. Det är inte för intet som 2014 har kommit att utmålas som ett super­valår. I SDU rustar vi just nu inför den stundande maratonvalrörelsen. Vi bygger upp organisation­en, tar fram nytt kampanj­ material och förbereder oss på alla andra upptänkliga vis.

Vår målsättning är klar: Vi ska vinna skolvalet! Vi ska se till att Sverigedemo­ kraterna skulle bli största parti om Sveriges högstadie- och gymnasieungdomar fick

välja. Siktet är högt inställt men det är långt ifrån orealistiskt. I skolvalet 2010 fick Sverigedemokraterna 13 procent. Nästa år kommer vi att besöka ännu fler skolor och samtala med ännu fler ungdomar.

Med en mandatperiod i backspegeln kommer partiet dessutom att vara mer känt bland ungdomar än det var 2010.

Sverigedemokraterna kommer att vara det som det talas om ute på landets skolor inför valet.

I SKRIVANDE STUND, en regnig och trist augustikväll, börjar det kännas att hösten nalkas. Det är således dags att summera en mycket händelserik SDU-sommar.

En av av sommarens sommarensabsoluta absolutahöjd­ höjdpunkpunkter ter förbundets var var förbundets årligaårliga nationaldagsfirande nationaldagsfirande på Vargön på Vargön i Vänersborgs i Vänersborgs kommun. kom-I mun. år hade I årturen hade kommit turen kommit till distrikt till distrikt SDU SDU att Väst Väst få att anordna få anordna firandet. firandet.

Det gjorde Det gjorde de meddeära med och densamtliga äran och inbland­ samtliga ade inblandade ansåg att tillställningen ansåg att tillställningen var synner­ligen var synnerligen lyckad.

Femkamp lyckad. iFemkamp nord­ iska i nordisgrenar, ka grenar, kulturhistorisk kulturhistorisk rundvandring, rundvandring, grillning grillning av en helstekt av enspädgris helstektoch spädgris allsång och var allsångavvar några de några aktiviteter av desom aktiviteter dagen hade som dagen att bjuda hade på.att bjuda på. Årets topphändelse för många av oss som är intresserade av politik och samhälle är varPolitikerveckan Politikerveckani iVisby Visbyunder den vecka veckan första 27. Liksom i juli. tidigare Liksom tidigare år arrangår erade förbundet arrangerade förbundet egna egna aktiviteter aktiviteter för det det för stora stora antal antal av av förbundets förbundetsmedlemedmmar som lemmar somsökt söktsig sig till till Gotland.

Gotland. SDU anordnade seminarium, torgmöten, grillkvällar och mycket mer. Det största seminariet, dit vi erbjudit likasinnade ungdomsförbund från andra länder att vara medarrangörer, kan ni läsa om här bredvid.

Härnäst på schemat står SDU:s årliga sommargille, som är förlagt till Sölvesborg i samband med Jimmie Åkessons sommartal. Dit kommer ungsvenskar från hela landet för tal, utbildningar och samkväm. Därefter är det dags för den stora förbundskongressen.

Jag hoppas att alla haft en vilsam sommar och känner sig redo att ta sig an vinterhalvåret fulla av energi. Vi ungsvenskar i SDU kommer inte att slå av på takten utan räknar med ännu ett livligt och aktivt verksamhetsår.

JOAKIM ISHEDEN Förbundssekreterare SDU SAMTLIGA TEXTER AV JOAKIM ISHEDEN Förbundssekreterare SDU

Sidan 12 | Tema: Religion och samhälle

En veteran, en eldsjäl i sitt stift och en nykomling i kyrkopolitik.

SD-Kuriren har träffat toppnamnen inför valet för ett samtal om visioner för Sveriges folkkyrka.

SD KURIREN

Nr 106

Sep 2013

SD KURIREN EN MÅNAD INNAN KYRKOVALET möts vi ute i Gamla Uppsala. Det är en i samman­ hanget symbolisk plats - när Uppsala 1164 blev Sveriges första ärkestift var detta sätet för dess domkyrka. Men vi är inte här för att tala om historia utan för att vända blickarna framåt - mot valet och mot visionerna för Svenska Kyrkan.

Suttit sedan 2005

Margareta Larsson har varit ledamot i kyrko­mötet på sverigedemokraternas mandat sedan 2005.

- Det var väldigt nervöst i början, kan jag säga, men nu tycker jag att det känns väldigt bra, berättar hon.

- Stämningen är god och jag tycker att vi har fått väldigt bra respekt på sista tiden också. Det är lätt att bygga relationer, det märks att personer är väldigt nyfikna på oss och många nomineringsgrupper brukar komma fram och beklaga att det är så odemokratiskt i kyrkan. Är du nöjd med Sverigedemokraternas prestationer hittills?

- Ja, det är jag faktiskt. Ser man till vår storlek så har vi varit väldigt aktiva i kyrko­ mötet, vi har lagt många motioner och utifrån dessa har människor fått en bild av vad det är för frågor som vi vill driva. Efter varje debatt kommer många fram och vill fortsätta diskutera olika teologiska frågor.

Det blir mycket möten, människomöten. Är det något du vill ändra på eller ser fram emot?

- Det första jag tänker på är att få platser i utskotten. Det är ju så att i kyrkomötet behövs inte ett visst antal mandat för att släppas in, traditionellt har alla grupper alltid representerats. Jag hoppas att kyrkan står upp för att vara en öppen folkkyrka och återgår till det normala.

Kandiderar för första gången

Vid Margaretas sida sitter Julia Kronlid och Aron Emilsson. I år kandiderar de för första gången till kyrkomötet, men de är inte nykomlingar i kyrkan.

Tema: Religion och samhälle | Sidan 13 - Jag har suttit i både Strängnäs stift och Glanshammars församling tidigare, men vissa intressanta frågor behandlas bara i den stora samlingen, kyrkomötet. Jag hade exempelvis gärna tagit del av diskussionerna kring samkönade äktenskap. Det är ju på den här högsta nivån som ram­ verket för Svenska Kyrkans arbete sätts och övergripande regler formuleras, säger Julia.

- För min del är det ju första gången jag kandiderar i ett kyrkoval över huvud taget.

Att jag satsar direkt på kyrkomötet följer av ett långvarigt engagemang och intresse för kyrkofrågor, sedan konfirmationstiden har jag varit kyrkvärd och anställd inom Svenska Kyrkan, berättar Aron.

- Nu ser jag fram emot att engagera mig i kyrkopolitiken och få driva mina hjärtefrågor. En sådan är att kyrkan ska vara en kyrka i tiden, men inte av tidsandan, om man så säger. Jag vill se en kyrka som stärker sin mission och hittar nya kom­ munikations- och arbetsformer men utan att göra avkall på sina traditioner, sin li­ turgi och sin lära. Är det något du märkt av inom ramen för ditt arbete som du vill förändra?

- Det jag märkt och det som det talas mycket om är att det saknas en respekt inom Svenska Kyrkan som organisation.

En respekt för olika fromhetsinriktningar, en respekt mellan mer liberalt sinnade och mer konservativt sinnade. Vi måste hitta en bättre försoning där.

Bevarad kärna

Jag frågar efter deras visioner för Svenska Kyrkan. Julia är den första att ta till orda: - Precis som Aron säger måste kyrkan kunna modernisera sig och samtidigt bevara den kristna kärnan. Jag oroas när det uppfattas provocerande eller fel att prata om att Svenska Kyrkan är kristen. Det borde vara en absolut självklarhet. En annan sak, som Sverigedemokraterna tar upp i vårt kyrkopolitiska manifest, är förföljda kristna i andra länder. Där tycker jag att kyrkan borde hjälpa och stötta mycket mer. Jag tycker det har fått alldeles för lite fokus i det internationella arbetet.

- Man kan sammanfatta det med att Svenska Kyrkan går igenom ett slags identitetskris. Den måste visa sitt samhällsnyttiga värde mer. Det sociala arbete som utförs, den funktion man har som något slags trygg fyr på ett stomande hav att stödja och hjälpa

TRE RÖSTER OM KYRKANS FRAMTID

Sidan 14 | Tema: Religion och samhälle människor i livskriser. Situationer där samhället räknar med kyrkans tjänst, säger Aron.

En kyrka som finns på hemmaplan

Margareta är tydlig med vad hon upplever som felaktigt fokus idag.

- Det krävs ett väldigt stort nytänkande inom Svenska kyrkan. Allting handlar om internationell hjälpverksamhet, och jag har ingenting emot att kyrkan håller på med det, men jag oroar mig över proportionerna. Man vill gärna vara den här rösten utifrån och missionera i andra länder, men när det gäller mission i Sverige vill man inte ens ta i ordet. Samtidigt har de lokala församlingarna ett enormt tryck på sig vad gäller fattigdom i Sverige. Inte enbart materiell utan också en andlig torftighet som finns generellt i samhället.

Sekulariseringen av samhället har gått väldigt fort och kyrkan har följt efter. Det är alldeles för mycket klimat, jämställdhet och asylfrågor. Vad medlemmarna vill ha och behöver är ett trossamfund som tar in den andliga biten, så man får en fristad från den politiska styrningen.

Mission i Sverige? Vill Sverigedemokraterna att alla som bor i landet ska vara kristna?

- När de hör ordet mission tänker nog många på svartrockarna som gjorde husförhör förr i tiden, men det är inte så jag menar.

Tyvärr är vi i Sverige är ofta dåliga på att ta kontakt, vi gömmer oss bakom utskick av foldrar och broschyrer. Jag saknar en uppsökande verksamhet där församlingen välkomnar nyinflyttade och arbetar med personliga möten. Kyrkan måste jobba mycket mer utåtriktat och visa att man tror själv, ge folk en anledning att vända sig till Svenska Kyrkan.

Balans mellan tro och politik

I Sverigedemokraternas principprogram slås fast att det är ett icke-konfessionellt parti. Samtidigt deltar man i kyrkovalet.

Hur det går ihop? Varför blandar man tro och politik?

- I det här sammanhanget finns inget behov av att särskilja de två. Vi som kan-

SD KURIREN diderar gör det för att vi är kristna och vill engagera oss i kyrkans arbete. Sen tycker jag inte att det är en angelägenhet endast för troende. Svenska kyrkan har en viktig uppgift i att stå upp för våra kristna traditioner, vår kristna värdegrund och vårt kristna kulturarv. Det har nog betydelse för

Nr 106 - I min församling därhemma märks att vid större aktiviteter, konserter och lik­ nande, är kyrkan fullsatt. Det går alltså att göra kyrkan intressant och attraktiv. Sen är den sociala biten väldigt viktig också. Jag är uppväxt inom den frikyrkliga rörelsen och även om jag inte vill att Svenska kyr-

“Svenska kyrkan ska vara en kyrka i tiden, inte av tidsandan.” många svenskar och i synnerhet för oss sverigedemokrater, förklarar Julia innan Aron tar över: - Jag tänker på det att Svenska Kyrkan inte är vilken organisation som helst, man har myndighetsansvar i olika frågor och politiker har satt tydliga mål om att den ska vara en allmän folkkyrka. Den ska finnas över hela landet och erbjuda vissa samhällsnyttiga funktioner, såsom jour­havande präst. Att politiker anser kyrkan vara relevant märks också på att staten årligen betalar ut en halv miljard i kyrkoantikvarisk ersättning för att vårda och restaurera våra kyrkobyggnader runt om i landet. Det allmänpolitiska väsendet fång­ar alltså in många som är kyrkopolitiskt intresserade.

Om man då hittar och kandiderar tillsammans med liktänkande inom ett parti eller om det är inom en fri nominerings­ grupp behöver inte vara avgörande.

Länk mellan generationer

Sjuttio procent av Sveriges medborgare är också medlemmar i Svenska Kyrkan. Men valdeltagandet är mycket lågt, i det senaste valet var det drygt en av tio medlemmar som röstade. Jag frågar vad som kan göras för att få fler att rösta.

- Kyrkan behöver arbeta offensivt med att visa sitt samhällsnyttiga värde. Visa att den är en länk mellan generationer, en institution som har betydelse från dopet till begravningen. Kyrkan måste också vara tydlig i sin roll som huvudman för många av de tjänster som svenska folket tar för givna, säger Aron.

kan ska bli som frikyrkorna kan jag sakna samvaron. Jag minns det som en viktig del för många, berättar Julia. Margareta instämmer: - Jag tror också att vi har mycket att lära av frikyrkorna, just vad det gäller det sociala. Som det är nu finns väldigt lite personlig kontakt. Efter en gudstjänst säger prästen tack, sen är det inte mer.

Det lämnar en tom känsla när man går hem. Sen inspireras jag också av Herman Lindkvists sätt att göra Sveriges historia relevant genom anekdoter och levande personporträtt. Där borde kyrkan ta efter och berätta sin historia, lyfta viktiga karaktärer och konflikter genom tiderna.

Måla upp en bild av hur det har varit. Vet man ingenting om historien - hur ska man då kunna förstå och knyta an till traditioner och ritualer idag?

Ett val för de unga

Kyrkovalet är speciellt eftersom gränsen för att få rösta går redan vid 16 år. Hur görs valet relevant för svenska ungdomar?

- Jag tror att många unga idag känner sig vilsna, det är vanligt med psykisk ohälsa och det är ett ganska osäkert och flyktigt samhälle vi lever i. Även våra ungdomar kan behöva en institution som är en fast punkt, där olika strömningar i samhället kommer och går men kyrkan i sina värderingar och i sin verksamhet är densamma. Det finns också ett behov av att kunna komma till ett ställe där man kan få andlig påfyllning och stöd. Den trygghet kyrkan ger behövs när allt annat i livet är så föränderligt, svarar

SD:S TOPPKANDIDATER Margareta Larsson

Julia Kronlid

Aron Emilsson

Riksdagspolitiker och kandidat till kyrkovalet från Sölvesborg. 49 år, gift tvåbarnsmamma.

Utbildad alkohol- och drogbehandlare.

Riksdagspolitiker och kandidat till kyrkovalet från Örebro. 33 år, gift tvåbarnsmamma.

Utbildad socialpedagog.

Kommun- och landstingspolitiker och kandidat till kyrkovalet från Göteborg.

23 år. Fil kand. i Kulturarvsstudier med huvudområde historia.

Sep 2013

Julia, och fortsätter: - På många håll, särskilt i mindre samhällen, är det dessutom kyrkan som svarar för en stor del av aktivitetsutbudet, ungdomsverksamhet och så. Det tror jag inte att det kommunala alltid kan ersätta.

Ungdomar vill bli vägledda

- Jag har märkt en väldig osäkerhet bland många inom kyrkan vad gäller just att locka ungdomar. Det är vanligt att man vänder sig direkt till dem och frågar: ”Vad vill ni göra?” men jag tror inte att det är rätt väg.

En ung människa saknar livserfarenhet, hon är inte redo att bestämma allt själv. Jag tror snarare att ungdomar vill bli vägledda.

Precis som Julia säger, det behövs mer av det andliga, inte bara skoj och lek. Kyrkan försöker bli en kompis, men ungdomar behöver vuxna, utvecklar Margareta. Aron kommer med ett tillägg: - Många unga bryr sig mycket om rättvisefrågor och kyrkan är som sagt en viktig aktör i socialt hjälparbete, ofta i sam­ verkan med offentlig sektor. Synliggörs arbetet med exempelvis hemlösa eller fattiga så tror jag att fler ungdomar kan förstå betydelsen av Svenska Kyrkan. Sen tror jag att kyrkan själv måste bestämma sig och bli mer tydlig i vad den står för, sluta upp med växlingarna mellan liberal och konservativ. Som sagt, det behövs en trygg punkt i en föränderlig värld.

Våga vara kristen

I samhället idag diskuteras ofta hur stor plats kristendomen får ta. Jag undrar var man drar gränsen och hur en folkkyrka kan skapas och finna sin plats i ett seku­ lariserat samhälle.

- Sverigedemokraterna bejakar tradition

SD KURIREN

och kontinuitet, vi har ju en konservativ grundideologi. Jag tror att Svenska Kyrkan måste bygga på detsamma. Det efter­ frågas ofta av de troende i församlingarna börjar Aron. Julia tar upp tråden: - Den som går på en adventsgudstjänst eller har sin skolavslutning i kyrkan lär förvänta sig att få höra om det kristna, oavsett om hon själv är troende eller inte.

Kristendomen i sig är ju en kärleksfull tro som bygger på frivillighet, det finns inget tvång i budskapet utan det är en gåva som erbjuds till individer att ta del av om de vill. Om kyrkan börjar förneka att den är kristen för att någon som inte är troende ska kunna komma på besök så tror jag att man gör både sig själv och besökarna en björntjänst. Det är samma sak som med vårt lands traditioner och vanor i stort - jag

“Vi ska välkomna in i gemenskapen”

tror inte att vi gör dem som kommer hit en tjänst genom att förneka hur vi lever här. Vi ska snarare vara stolta och välkomna in i gemenskapen.

Hur undviks ett medlemstapp bland icketroende när kyrkan tydliggör sin kristna tro?

- Det man borde framföra är att fort­ sätter medlemstappet så står vi snart utan kyrkohistoria. Ekonomin blir allt sämre och det finns en risk att kyrkan inte längre har råd att restaurera och bevara vårt kulturarv. En stor del av vår historia försvinner.

Det är också därför det är så viktigt att lansera vår historia på ett intressant sätt, göra reklam för den och väcka intresset för dess bevarande, säger Margareta, och knyter med det an till vad hon tidigare sagt.

Tema: Religion och samhälle | Sidan 15

- Jag tror att även den som inte känner sig personligt och aktivt troende bör fråga sig själv: Vill jag ha en präst som griper in när en kris drabbar, vill jag ha en för­ samling att vända mig till när anhöriga dör och ska begravas? Vill jag ha en kyrka att gifta mig i, vill jag ha någonstans att döpa mina barn? Vill jag att de kristna traditionerna i vårt samhälle ska utarmas eller vill jag att de ska bevaras? Ett land behöver ofta ett sammanhållande kitt och Svenska Kyrkan är en del i det för Sverige.

Det är utifrån det man bör bestämma sig när man funderar på om man vill fortsätta vara medlem eller inte, poängterar Julia.

Aron, i sin tur, vänder på min fråga: - Utträdena är ett jätteproblem, men min erfarenhet är att många lämnar för att de inte längre känner igen sig i kyrkan.

De saknar den trygga och traditionella in­ stitution som kyrkan var. Det finns exempel på troende kristna som lämnat kyrkan för att det tillsatts präster och andra an­ ställda som förändrat liturgin så drastiskt.

Som svar på detta väljer Svenska Kyrkan ofta att hälla bensin på elden genom att liberal­isera sig ännu mer och gå ännu mer i en politiskt korrekt riktning som egentligen inte hör kyrkans tro och liv till. Då fort­ sätter utträdena, det skapas en ond spiral och vi får ett växande problem.

- Det här är kopplat till det jag sa tidig­ are om hur lokalt arbete prioriteras bort till förmån för internationella satsningar, säger Margareta. Hon avslutar: - Dessa satsningar vet vi knappt vad de går ut på. Samtidigt faller hjälpsökande här hemma mellan stolarna. Ska Svenska Kyrkan få respekt måste den finnas här och nu, mitt ibland oss.

Text: PAULA BIELER Foto: SVEN PERNILS

Sidan 16 | Tema: Religion och samhälle

SD KURIREN

Nr 106

Vad är svenskt med svenska kyrkan?

ATT SVERIGE VARIT ett kristet land i 1000 år har givetvis påverkat vårt samhälle. Men gäller det omvända? Finns det något som särskiljer Svenska kyrkan från andra kyrkor, något som gör den till just svensk? Nedan följer ett utdrag ur Jimmie Åkessons sommartal som visar varför vår folkkyrka är unik för Sverige.

“Svenska kyrkan är svensk för att den under så lång tid betytt så oerhört mycket för tidig­ are generationer svenskar. För att släktled efter släktled av svenskar idag vilar i den jord som förvaltas av kyrkan.

Svenska kyrkan är svensk därför att den som enda kyrka i världen förkunnar det kristna budskapet primärt på vårt svenska språk.

Svenska kyrkan är svensk därför att dess ritual­ er och lära på många sätt är unika.

Tack vare att den svenska reformationen var relativt mild, har den svenska kyrkan kommit att omfatta en närmast unik blandning av katolskt och protestantiskt, gammalt och nytt. Det märks bland annat på kyrkornas utsmyckning, på prästernas klädedräkter, på våra namnsdagsseder med mera.

Svenska kyrkan är svensk därför att den under större delen av sin existens har predikat kärlek och respekt för vårt land och för vår kultur. Det går en röd tråd, från biskop Thomas patriotiska Frihets­ visa från 1400-talet, till den tidigare nämnda nationalistiska psalmen ”Fädernas kyrka” från 1900-talets början.

Svenska kyrkan är svensk därför att dess kyrkobyggnader, klockstaplar, begravnings­ platser, dopfuntar, väggmålningar med mera i de flesta fall är tillverkade av inhemska material och utformade eller ut­ smyckade på ett sätt som är unikt för vårt land – eller åtminstone unikt för vår del av Europa.

Svenska kyrkan är svensk därför att dess psalmer i många fall är baserade på gamla svenska folkmelodier med texter som skildrar svenska förhållanden och svensk mentalitet.

Ofta den svenska kärleken till naturen, vårt speciella förhållande till sommaren och till ljuset. Några av våra mest folkkära psalmer som ”Den blomstertid nu kommer” och ”En vänlig grönskas rika dräkt” är talande exempel på just det.

Svenska kyrkan är svensk därför att den inkorporerat och anpassat sig till äldre svenska traditioner och folktro. Ingen annan­ stans i världen har kyrkan deltagit i firandet av traditioner som Valborg, Midsommar, Lucia, Staffansritt och liknande på samma sätt som här i Sverige.”

Jimmie Åkesson, Sölvesborg den 24 augusti 2013

RELIGION OCH EVOLUTION - GER TRON PÅ HÖGRE MAKTER EN FÖRDEL I KAMPEN OM ÖVERLEVNAD? Många är de forskare som fascin­ erats av religionens kraft över in­ divider. Varför är människor villiga att genom­ gå minst sagt underliga, ibland rentav smärtsamma ritualer?

Det sägs att självaste Darwin fun­ derade över detta. Men det dröjde till tidigt 2000-tal innan forskningen på allvar började studera kopplingen mellan människans evolution och hennes tro på högre makter.

EN AV PIONJÄRERNA inom forsknings­ området evolutionära religionsstudier är Richard Sosis. 2004 släppte han rapporten ”The Adaptive Value of Religious Ritual”. I denna beskrivs hur en stark reli­ giös tro kan ge förbättrade förutsättningar för ett samhälles överlevnad. Den tes som förs fram är att en gemensam över­tygelse gör att individer visar en större benägenhet att sätta samhällets bästa framför sitt eget. Dessutom menar Sosis att just de religiösa ritualerna spelar en avgörande roll. Genom att delta i ansträngande eller smärtsamma riter visar en individ sin lojal­ itet till samhället, och den ömsesidiga till­ liten kan byggas upp. Det sociala kapitalet ökar.

Som stöd för denna tes ges två under­ sökningar. Den första rör samhällens varaktighet kopplad till deras nivå av reli­ giösa krav på medlemmarna. Studien behandlar 83 kommuner i 1800-talets USA. Dessa kommunala samhällen har delats upp dels i reli­ giösa och sekulariserade, dels efter antalet reli­giösa krav som ställts på medlemmarna. Studien visar på ett tydligt samband mellan de religiösa samhällenas överlevnad och antalet krav de ställt på sina medlemmar.

I de sekulariserade kommunerna syntes inget sådant samband, och över lag varade dessa samhällen kortare än de religiösa.

Den andra undersökningen har Sosis själv genomfört. Ett spelteoretiskt di­ lemma presenterades för medlemmar ur olika kibbutz, judiska kommuner, och deras agerande analyserades. Det framkom att ju oftare judiska män gick i synagogan desto mindre visade de själviskhet. För

kvinnorna fanns inget sådant samband, vilket förklaras med att de uttrycker sin reli­giositet inom familjen medan männen tar ett större ansvar inom kibbutzen. Männen har alltså fått en annan träning i att lita på sina medansvariga än kvinnorna.

Sosis tar i sin artikel också upp invändningen att människor kan forma starka samhällen även kring politiska ideologier, och att smärtsamma traditioner används för att visa tillhörighet även inom andra organisationer, exempelvis militära.

Sosis refererar här till Rod Rappaport som ska ha förklarat religioners styrka med det faktum att religiösa övertygelser inte kan ifrågasättas eller undersökas då de rör det övernaturliga. Att vara övertygad om något utan bevis och med endast sin tro som grund skapar enligt honom starkare band än banden till övertygelser om något som kan mätas, diskuteras, undersökas och omformas, såsom ideologier.

GENOM ÅREN HAR FLERA teorier presenterats i syfte att förklara varför religioner uppstått. En sådan är att människor helt enkelt miss­tagit drömmar för verkliga händelser och besök av andliga väsen. En annan är att det mänskliga medvetandet ligger bak­om - förmågan att filosofera väcker frågor som endast kan besvaras med tron på gudar.

Ingen av dessa teorier förklarar dock förekomsten av de kostsamma riter och levnadssätt som följt i religionens fotspår, endast varför religioner i sig existerar. Å andra sidan baserades Sosis teori på endast två studier, varav den ena byggts på overifierbara data från 1800-talet. Detta är knapp­ast en tillräcklig grund.

Den som vill undersöka saken vidare lär inse att den stora spridningen av sekularism, agnosticism och ateism givetvis minskar underlaget. Möjligheten finns dessutom att religioner tidigare har gett en evolutionistisk fördel men att denna nu har spelat ut sin roll.

Kanske är den säkraste metoden att få svar på frågan helt enkelt att vänta och se om religionen kommer tillbaka i sekulariserade samhällen, eller om religiösa samhällen sekulariseras.

PAULA BIELER

Sep 2013

SD KURIREN

Tema: Religion och samhälle | Sidan 17

SVENSKA KYRKAN Består av ca 1 800 församlingar runtom i landet, indelade i 13 stift Statistik från 2012: Antal medlemmar: ca 6,5 milj.

Gudstjänstbesök: 16 369 090 Döpta: 57 673 Konfirmerade: 30 959 Vigda par: 19 271 Begravda: 72 413 Inträden: 7 571 Utträden: 54 491 Körer: 5 385 Körsångare: 100 007

SVENSKA KYRKAN

Källa: www.svenskakyrkan.se

- EN FOLKKYRKA I IDENTITETSKRIS

Den 15 september går sverige till kyrkoval. Åtminstone har cirka sextio procent av landets befolkning möjlighet att göra så, men ytterst få tar chansen. Detta har gett upphov till begreppet det ”bortglömda valet”. Hur står det då till med Svenska kyrkan idag? Vilken uppgift fyller den i dagens sekulariserade samhälle? För att förstå Svenska kyrkans roll som folkkyrka och kanske väcka intresse för att bege sig till valurnan den 15 september, kan det vara värt att titta närmare på kyrkans verksamhet och historia. Då växer en bild fram av en institution med stor betydelse för såväl våra förfäder som oss nu levande.

SVENSKA KYRKAN ÄR SVERIGES största kristna samfund, med över sex miljoner medlemmar, i närmare tvåtusen församlingar landet runt. Den är en av de stora världskyrkorna och en organisation med särställning i Sverige. Med rötter i Sveriges kristnande under 1000-talet har den varit en sammanbindande länk mellan generationer, som officiell statskyrka mellan åren 1527-2000 och därefter med uppdrag att vara en demokratiskt styrd folkkyrka med verksamhet från det mångkulturella Malmö till den nordligaste kyrkbyn i Karesuando.

Som historisk aktör har Svenska kyrkan gått hand i hand med den svenska statens bildande och utveckling, varit en nyhetsförmedlare och en institution för undervisning, mission och socialt hjälparbete. En aktör med närvaro från dopet till den sista vilan, och en bärare av traditioner från såväl det tidiga kristnandet, som en relativt mild reformation under den lutherska reformationstiden. En jordägare och samhällsbärare, älskad och hatad, från tionde och husförhör till söndagsskola och konfirmationsläsning. Kort sagt en aktör som funnits jämte människor livet igenom.

HUR SER DET DÅ UT IDAG? Vilken är Svenska kyrkans upp­ gift i ett alltmer sekulariserat samhälle med allt glesare skaror i många kyrkbänkar? Vilken verksamhet bedriver

man idag, 2013? Så som Svenska kyrkan själva beskriver det är de viktigaste uppgifterna att fira gudstjänst, bedriva mission och diakonalt arbete samt att vara en viktig aktör i internationellt hjälparbete. En stor del av verksamheten är förstås också de kyrkliga förrättningarna i form av begravnings-, dop- och vigselgudstjänster. Till det kommer en utbredd musikverksamhet och en omfattande barn- och ungdomsverksamhet, exempelvis genom öppen förskola och konfirmationsundervisning. Mycket av den tradition­ ella verksamheten kvarstår alltså, men samtidigt upplever många en kyrka i snabb förändring, en kyrka de inte känner igen sig i.

Två frågor som vållat stora strider inom Svenska kyrkan är dels införandet av möjligheten för kvinnor att präst­ vigas 1958, dels möjligheten för samkönade par att ingå äktenskap, vilket möjliggjordes genom en förändring i kyrkoordningen 2009. Idag är det inte någon större skara som motsätter sig kvinnliga präster, men frågan om samkönade äktenskap splittrar kyrkan djupt genom dess teologiskt stora betydelse. Under senare år har Svenska kyrkan från centralt håll liberaliserats och moderniserats i en allt högre och snabbare takt, mycket på grund av den vänsterliberala majoritet som dominerar i kyrkan på främst nationell nivå. Nya fenomen som så kallad ”gudsroasting”, där Gudsbilden utmanas, Queermässor och deltagande vid Prideparaden, jämte interreligiös samverkan med andra trosinriktningar har i grunden styrt kyrkans skepp från den värdekonservativa bärare av kristen etik och moral man tidigare var, till en i mångt och mycket allmänetisk och politiskt korrekt samhällsaktör med ett allt suddigare teologiskt budskap. Utträdena är många och kyrkan i gungning, men utvecklingen är i mångt och mycket ett storstadsfenomen och än finns möjlighet till förändrad färdriktning. Den 15 september avgörs vilka som får förtroende att leda Svenska kyrkan de kommande fem åren, skillnaderna är stora och valet betydelsefullt. Glöm inte bort att göra din röst hörd.

ARON EMILSSON

FOTO | Peter Zurek

SD KURIREN

Nr 106

HOPP FÖR BURMA

Medan västvärldens medier fokuserar på konflikter i mellanöstern sker en positiv utveckling i stora delar av Asien. Ett gott exempel är Burma. Länge har landet präglats av etniska krig och konflikter. Nu kanske en ljusare framtid nalkas.

MEDIA HAR EN TENDENS att negligera de länder i Asien som upplever en fredlig övergångsperiod. De skapar inga huvud­ rubriker. Samtidigt har just dessa för­ ändringar gynnat miljontals människor som lyfts ur fattigdom och okunskap. Kanske är det därför Barack Obama har gjort Asien till högsta prioritet. Han har tillbringat mer tid i Asien än i Europa eller Mellanöstern, och förra året besökte han, som första sittande president någonsin, Burma.

Varför är då Burma, ett land i Sydost­ asien så viktigt? En aspekt är dess geopolitiska läge. Det gränsar till två gigant­ iska växande ekonomier i världen, Kina och Indien. Det har också fått mycket uppmärksamhet på grund av dess demokratiska och ekonomiska reformer. Landet har gjort en långsam men definitiv övergång från militärdiktatur till en viss sorts demo­krati.

Förhoppningen är att utvecklingen inte bara leder till stabilitet och fred utan också kan inge hopp om att förändringar till det bättre är möjliga.

FOTO | Suebsak Chieocharnyont

I samband med de politiska reformerna har också västvärlden lyft på tidigare sanktioner mot Burma. Landet har snabbt blivit en viktig destination för investerare från väst som tävlar om telekommarknaden samt investerar i internet och olja -och gasbolag. Därmed spelar Burma en viktig roll även i världsekonomin.

Etniska krig och konflikter

Valåret 2015 kommer att visa om ex­ periment­ et Burma klarar sig. Fredspris­ tagaren Aung San Suu Kyi leder det största oppositionspartiet, National League for Democracy. Om hon lyckas vinna valet har hon ett ansvar att införliva olika grupper i en gemenskap i landet. Detta är nämligen en av landets största utmaningar, att hantera spänningar mellan dess etniska minoriteter. Det är ett av världens mest etniskt blandade länder och ända sedan dess självständighet 1948, har landet upplevt många etniska krig och konflikter.

Burma har ca 60 miljoner invånare, vilket gör det till ett land i Frankrikes storlek. 70 procent av befolkningen i landet är bamarer, som är anhängare av Theravada­ buddismen. Men det finns också cirka 135 olika etniska grupper i landet. Många av dessa minoriteter lever i områden som är rika på naturresurser som olja och gas.

Men de har knappast fått ta del av landets förmögenhet. I stället har de marginaliserats under lång tid.

En minoritetsgrupp som upplevt den hår­ da sidan av militären är baptist­ iska Kachin. På senare år har våld­ et mot muslimska Rohingya trappats upp. Mest känt är kanske karenfolket, som är den näst största etniska gruppen, bestående av kristna och buddister. Karenerna har under år av förföljelse vägrat att ge upp

sitt språk, sin kultur och sina religiösa traditioner. De har, liksom andra etniska grupper, under decennier kämpat för ökad autonomi inom den burmesiska statens ramar.

Framtidens Burma

Burmas ledare har brutit det kinesiska investeringsmonopolet och öppnat upp för väst att komma in i landet. Det möjliggör för Sverige att spela en viktig roll. Regering­en bör intensifiera sina ansträngningar i syfte att stödja karenfolkets strävanden efter ökad autonomi och mänskliga rättigheter.

Svenska Kyrkan kan och bör hjälpa till med samhällsupp­byggnad. Bägge bör verka för att fästa världssamfundets uppmärksamhet på minoriteternas utsatta situation.

Det faktum att en stor del av Burmas naturresurser finns i områden bebodda av etniska minoriteter kan bidra till freds­ processen genom att rikedom på så sätt kan fördelas lokalt. Men hanteringen av den etniska mångfalden i Burma är inte en lätt uppgift. Om sönderfall ska und­ vikas krävs konstitutionella reformer som alla minoriteter i landet kan acceptera.

Landets ledning måste i så fall ge de olika folk­ grupperna ökad autonomi och samtidigt verka för att skapa en nationell gemenskap som innefattar alla invånare. I annat fall bör man verka för en fredlig upp­ delning i fria nationer.

Om ledningen verkligen vågar demo­krat­ isera Burma ger landets rika naturtill­gångar goda möjligheter att förbättra villkoren för samtliga medborgare. Marginaliseringen av minoritetsfolk måste upphöra. Först då kanske Burma kan bli en region där folkgrupper sida vid sida och med ömsesidig respekt växer in i framtiden.

Text: MRUTYUANJAI MISHRA

tockbyte

Sidan 18 | Tema: Religion och samhälle

Sep 2013

SD KURIREN

Tema: Religion och samhälle | Sidan 19

KOPTERNAS SITUATION I EGYPTEN POPULÄRA BADORTER längs Egyptens stränder står tomma och allt färre semester­ sugna svenskar väljer att besöka landet.

Sedan 10:e augusti avråder svenska UD från att åka till Egypten utan akuta skäl.

Resebyråerna har ställt in sina flygningar till Egypten de närmaste veckorna. Det är ingen nyhet att våldet i Egypten trappats upp och att oroligheterna fortsätter, men att förstå vad som verkligen händer är inte helt enkelt.

Efter den så kallade arabiska våren valde många svenska medier tillsammans med flertalet debattörer och politiker att hylla revolutionärerna i norra Afrika och Mellanöstern. I Egypten, som till stor del skonades från ett regelrätt inbördeskrig, hölls det tillslut demokratiska val och det tidigare förbjudna Muslimska Brödraskapet tog med ytterst liten marginal makten i landet. Brödraskapets vinst skulle komma att innebära stora förändringar för Egyptens folk. Till slut fick folket nog och Brödraskapets ledare Mohammed Mursi tvingades likt sin företrädare bort från presidentposten.

ungefär tio procent av befolkningen, har länge utsatts för förtryck och attacker. Efter att de utryckt sitt stöd till militären som avsatte islamistregimen har situationen trappats upp. Kopterna har utsatts för våld och till och med mord. Deras kyrkor och affärer har attackerats, plundrats och satts i brand.

Berättelser om Mursi-anhängare som med knivar och påkar stormar kyrkor eller massflykten av kopter till andra länder vittnar om att allvaret i situationen

inte nog kan poängteras. Samtidigt som Brödraskapets företrädare skyller attackerna mot kopter på regimen och polisen, snarare än sina anhängare, är det inte konstigt om många kopter idag är oroliga. Med tanke på vad som hänt den judiska minoriteten i landet är detta fullt förståeligt. För ungefär hundra år sedan fanns det över 55 000 judar i Egypten.

Idag kan man räkna antalet på sina fingrar.

Dags för demokrati

Militären i Egypten står traditionellt alltid på folkets sida och brukar inte delta i inbördeskrig. Att de nu tagit makten är därmed ett tydligt tecken på att egyptierna har tröttnat på en islamistregim. Diktatorn Hosni Mubarak var hänsynslös och på intet sätt en bra ledare, men valet av Muslimska Brödraskapet och Mohammed Mursi var inte heller en seger för några mänskliga rättigheter. Det var knappast en vinst för demokratin heller, för den delen.

Att kopterna tvingas fly från sitt eget land är minst sagt skamligt. Förhoppningsvis är det snart dags för sann demokrati med en hög dos tolerans för mänskliga rättigheter och inte minst respekt för ursprungsbefolkningen.

Förföljd ursprungsbefolkning

Få är dock medvetna om vad som hänt den kristna ursprungsbefolkningen under tiden. Kopterna, som idag endast utgör

MARKUS WIECHEL

RELIGON SOM FÖRMEDLARE AV YTTRE KULTURIMPULSER EN MÄNNISKA är inte bara ett jag, utan ingår i flera större gruppidentiteter som kallas för vi. Dessa gruppidentiteter är i sin tur olika stora, rangordnade och situations­ betingade. Det kan röra sig om en vänskapskrets, tillhörighet till ett fotbolls­ lag eller att vi kommer från samma ort. Gemenskaperna har tydliga gräns­dragningar och aktiveras i vårt sinne vanligtvis när en icke-medlem av gemenskapen framträder.

Ju större gemenskapen blir, desto mer abstrakt blir den.

De mest abstrakta fungerande formerna av gemenskap är nationell tillhörighet och religon, men de är samtidigt de viktigaste för skapandet av den moderna världen.

Förutsättningarna för ett mer avancerat samhälle som omfattar miljoner män­niskor kan bara skapas genom att samhällets individer inges en känsla av samhörighet med människor de aldrig kommer att träffa. Parallellt behövs även en större trans-

nationell gemenskap som fungerar som arena för utbyte av ideer. Den historiskt viktigaste formen av transnationell gemen­ skap har varit en gemensam religion som har givit upphov till kultursfärer. Exempel på ideer som förmedlas i dessa kultur­ sfärer är tankar kring moral, styrelseskick, kulturyttringar och vetenskap. Även om världen på många sätt är mer sekulär än någonsin så har de av religionen skapta kultursfärerna visat sig bestående.

Sverige, kristendomen och Väst

För Sveriges del ledde kristnandet på 1000-talet till att vi blev en del av västvärlden. Reformatioen ändrade inte på det. Delvis tack vare Sveriges religiösa historia har vi på ett naturligt sätt tagit del av den kulturella utveckling som lett till att ideal om demokrati, rättstat och marknads­ekonomi nu är helt dominerande i den västerländska kultursfären.

Religionens roll som kulturförmedlare kan vi se än idag. Spridandet av kristendom genom missionsarbete från västvärldens kyrkor innebär även spridandet av vår kultur och våra värderingar Religionen ger en länk till västvärlden. Även en ateist bör därför se med gillande på denna utveckling i länder som Kina och Mongoliet, eftersom kristendomen förmedlar nutida västerländska ideal.

På samma sätt finns det skäl att oroas över spridningen av islam med kopplingar till länder som Saudiarabien och Iran.

Dessa präglas av hederskulturer där teokrati är överordnat demokrati, och de värderingar som sprids genom exempelvis saudisk wahhabism går ofta stick i stäv med vår västerländska kultur. Att låta religiösa riktningar av detta slag få fäste riskerar att förändra vårt samhälle i grunden.

MICHAEL JACOBSON

SD KURIREN

Sidan 20 | Åsiktstorget

TYCK TILL!

Nr 106

GÖR DIN RÖST HÖRD!

Har du funderingar kring partiets politiska ställningstaganden?

Vill du lyfta en fråga internt? Kontakta: debatt@sdkuriren.se

Vilka är muslimerna?

Stor, liten eller bibehållen vargstam?

Hur Sveriges vargstam ska hanteras är en fråga som engagerar många och rör upp mycket känslor. Idag består den svenska vargstammen av cirka 400 individer. Vargkommittén som tillsattes i syfte att utreda Sveriges framtida förhållningssätt till vargarna har nyligen gett regeringen ett förslag att ta ställ­ ning till. Peter Egardt, ordföranden för vargkomittén, berättar för Sveriges radio att det är en kompromiss som tagit hänsyn till samtliga åsikter. Utredningen föreslår att en lägsta och högsta nivå för vagstammen fastslås. Understiger antalet vargar dessa nivåer får endast skyddsjakt förekomma och de genetiskt mest värdefulla djuren ska bevaras. Hur många vargar komittén anser vara lagom framgår inte med tydlighet utan lämnas åt forskarna på området att fastslå.

Nu frågar vi SD-Kurirens läsare: Ska Sveriges individer...

vargstam

på

400

...Minskas? ...Bibehållas? ...Utökas?

Gå in på vår hemsida och rösta. Lämna gärna en kommentar där du motiverar ditt val. Ett urval av inkomna åsikter publiceras tillsammans med röst­ resultatet i nästa nummer.

DAGEN STÖRSTA PROBLEM är sannolikt den nuvarande massinvandringen av låg­ utbildade personer från från kulturellt avlägsna länder, i praktiken nästan enbart muslimska länder. Många av dessa person­ er för med sig opassande värde­ ringar, som kan vara religiöst och/eller kulturellt betingande. Vi är nog alla överens om detta. Men jag känner inte igen den bild av “muslimer” som ofta förekommer i debatten.

Jag bor sedan 10 år i ett segregerat svenskområde så de enda personer från muslimska länder jag umgås med är hög­ utbildade sekulariserade intellektuella. Då jag körde taxi i Stockholm, på 1980- och 90-talet, var Rinkeby en förort med skamkultur, machokultur och utanförskap. Men på den tiden fanns inga islamister, inga kvinnor med slöja, inga män med tradition­ ella dräkter och skägg. Islamism och fundamentalism har kommit senare. Situationen har blivit värre.

För att underlätta diskussionen bör vi definiera vad vi menar med muslim. Strikt definition är en troende som helt bekänner sig till islam. Men sen har vi ju en gråzon med sekulariserade personer som råkar vara födda i muslimska länder, varav dess­ utom Turkiet, Iran och Irak en gång varit offi­ciellt sekulariserade stater, om än under diktatorer. Dessa personer kan vara ickereligiösa men kalla sig muslimer på grund av sin kulturtillhörighet, på samma sätt som svenskar ibland kallar sig kristna utan att vara troende. På ett SD-möte

i Sthlm mötte jag en ny SD-medlem från Iran. Jag antog att han var sekulariserad muslim men jag frågade inte.

De personer jag lärt känna har bott länge i Sverige och jag har uppfattat dem som helt vanliga människor. Det föll mig aldrig in att fråga om de är troende muslimer, eller om de betraktar sig som muslimer av kulturskäl men inte är troende. Jag har dejt­ at tjejer från Iran och Kurdistan, som varit garanterat fria från skamkultur och religiositet. Jag har och har haft kompisar och kollegor från Turkiet, Iran, Irak, Egypten. En vän från Iran blev läkare. En kurdisk kompis är ateist och kvinnorättskämpe. Hon är inte mer “muslim” än jag är “kristen”.

Det finns lika många olika slags “muslimer” som det finns olika slags “kristna” eftersom det beror på var och i vilken familj föds, innan vi utvecklas individuellt. Det är nog omöjligt att finna en definition som delas av alla och vi från SD kan bara förlora på att generellt varna för “muslimer”. Säkrast är att i diskussioner utåt vara restriktiv med att använda begreppet. I­­stället bör vi varna för islamister, fundament­alister, politisk islam och så kallade skamkulturer. Då fokuserar vi på problemet och vanliga sekulariserade “Svensson-muslimer” känner sig inte utpekade. Istället känner de att SD står på deras sida och SD vinner många nya röster.

P.Å.

Varför vill SD ha ett femte jobbskatteavdrag?

Det är inte många partier som skulle gå till val under parollen ’sänkta löner’, det är inget man skulle vinna många röster på.

Trots det så har varenda regering sedan 70-talet sänkt svenska löntagares löner.

Varje år får vi lite mer i plånboken. I alla fall om man räknar kronor och ören men värdet på pengarna har minskat. Det har minskat så pass mycket att det egentligen är mindre än vad vi fick i plånboken året innan. Så har det hållit på i över 40 år.

Bolagens vinster sett till lönenivåerna för arbetare ökar hela tiden. När bolagen, istället för att satsa på Sverige och den svenska marknaden, går över till t.ex. aktieutdelningar minskar den positiva utvecklingen på det svenska näringslivet avsevärt. När vi då kommer till jobb­ skatteavdragen så är det en rökridå.

Det man gör är att ta pengar ifrån

välfärden och ger pengarna till löntagarna för att de inte ska inse att de faktiskt kommer förlora pengar under en viss tid vid framtida löneförhandlingar. Summan blir att man får glada löntagare och en rikare överklass.

Vad många inte vet är att Sverige är rikare just nu än vad det någonsin varit.

Det finns stora utrymmen för höjda löner.

Skulle man påstå det skulle man få höra floskler som att ”höjer vi lönerna kommer företagen fly landet”. Vilket inte är sant.

Har man en befolkning med större resurs­er kommer det konsumeras på den svenska marknaden istället för att resurs­ erna spenderas i bolagsvinster och in­ vesteringar utomlands. Varför vill SD hjälpa M att montera ned välfärden?

Thomas Krook

SD KURIREN

Sep 2013

DEBATTSKOLAN

ETT HBT-VÄNLIGT SD SVERIGEDEMOKRATERNA SES tyvärr i mångas ögon som ett homofobiskt parti. Ändå söker sig många HBT personer till partiet. Varför då kan man undra?

Redan 2010 skrev Jimmie Åkesson en debattartikel om att ”SD är det mest HBT-vänliga partiet”. Nu tre år senare är artikeln lika aktuell. SD är det enda parti­ et som inte ser HBT-personer som offer utan ser alla som individer av lika värde.

Utan tvekan finns det diskriminering som många får utstå, vilket inte är okej. SD står för lika värde och lika behandling oavsett sexuell läggning där varje individ ska ha samma rättigheter och skyldigheter som resterande svenska medborgare.

Den pågående islamiseringen av Sverige medför att HBT-gruppen utsätts för än mer hot och våld då många ”nysvenskar” bär med sig att homosexualitet är en dödssynd. Många homosexuella torteras och hängs för sin läggning i Mellanöstern.

I Norge misshandlades ett homosexuellt

par på grund av sin läggning då de mötte sju män med en helt annan syn på etik och moral. Detta synsätt är för många muslimer omöjligt att arbeta bort då det är in­präntat i deras religion. I Sverige ligger vi långt fram i HBT frågor. Låt oss inte gå tillbaka till medeltiden som islamiseringen ofrivilligt tar oss till i dessa frågor.

När det gäller hatbrott så är straffen mini­ mala och Fredrik Reinfeldt klappar gärnings­ männen på axeln. Detta van­ sinniga hyckleri måste få ett stopp omgående! Att leva i ett demokratiskt land innebär frihet och rätten att leva fullt ut som man vill utan att någon lägger sig i ens privatliv. Medan sjuklövern blundar för konsekvenserna av sitt handlande i både invandringsfrågan och brottsfrågor står SD för alla människors lika värde oavsett sexuell läggning. Vi skulle varmt välkomna en intresseförening i Sverigedemokraterna för HBT.

Tobias Thunell, Christian Södergren

Vill du vara den som står bakom Sverigedemokraternas vallåt som kommer att följa partiets valkampanj och även spelas på partiets valvaka? Nu har du chansen att bli upphovsmannen till soundtracket för valsegern 2014!

En jury bestående av representanter från partiet, SDU och SD-Kvinnor kommer tillsammans med musiker att utse bästa bidrag. För att delta i tävlingen skickar du ditt bidrag till: SD, Box 20085, 100 14 Stockholm eller musiktavling@sverigedemokraterna.se (Genom att skicka in ditt bidrag överlåtes samtidigt alla rättigheter till SD.) Skicka in ditt bidrag senast 2013-10-31.

Svar: Jobbskatteavdraget är konstruerat på ett smart sätt då det utgår från botten av skatteskalan och ger som störst effekt till de med lägst inkomster. Det är givetvis väl avvägt ur ett strikt fördelningspolitiskt perspektiv, men gör dessutom stor nytta för Sveriges ekonomi. Det ökar incitamenten att arbeta likväl som det ökar hushållens disponibla inkomster och därmed driver på den inhemska konsumtionen. När reformen utvärderats har det också visat sig att dessa effekter är förhållandevis starka.

Vårt att poängtera är att Sverigedemo­ kraterna finansierar jobbskatteavdraget genom att ersätta regeringens in­ effektiva sysselsättningssatsningar - såsom den halverade restaurangmomsen. Samtidigt kan vi, tack vare unika besparingar inom exempelvis invandring och integration, stärka a-kassan, sänka pensionärsskatten och stärka garantipensionerna, utöver mycket annat. Jobbskatteavdraget ska

Åsiktstorget | Sidan 21

alltså inte ställas i motsatsförhållande till välfärd – Sverigedemokraterna har råd med både och.

Rent hypotetiskt skulle vi självklart kunna lägga ett budgetförslag med uteslutande fokus på välfärdsfrågorna. I förlängningen vore det dock inte förtroendeingivande, eftersom sysselsättningen är grunden för all välfärd; utan folk som arbetar och betalar skatt kan vi glömma allt vad heter skola, vård och omsorg. Utmaningen ligger således i att hitta en vettig balans mellan å ena sidan frågor som rör välfärd och trygghet, å andra sidan frågor som rör sysselsättning och tillväxt. Jobbskatteavdraget är en viktig pusselbit i detta.

Vad gäller lönesättning har vi i Sverige ett system där detta är en fråga mellan arbets­givare och arbetstagare. Hur stor del av lönen som tas ut i skatt bör behandlas separat.

Oscar Sjöstedt, budgetchef SD

Ordens psykologi

Att kommunicera för att ändra någon annans ståndpunkt i en sakfråga, sägs vara lika gammalt som talet själv.

Språket, och kunskap om hur det kan nyttjas, är i sig en stor maktfaktor. En god kommunikationsförmåga gör det möjligt att nå människor, både medvetet som undermedvetet. Grundläggande förståelse för psykologi och människors beteendemönster är här av stor vikt.

I arbetet med att förbereda sig själv och sitt budskap finns ett antal saker att tänka på. En konsekvensanalys bör alltid genomföras, oavsett om det är en debattartikel, debatt i kommun­ fullmäktige eller en lokal kampanj som planeras. Detta innebär att flera olika följdscenarion analyseras - vilka möjliga effekter kan utspelet ge? Låt säga att en ny kampanj för kommunföreningen ska tas fram. Ett budskap fastställs.

Och sen då? Det räcker oftast inte med en idé. Flera idéer, flera olika formuler­ ingar behövs. Målgruppen måste tydlig­ göras - vem eller vilka ska ta emot budskapet? Det är med denna grupp i åtanke som den slutgiltiga formuler­ ingen tas fram, och det är inte alltid den formulering som egentligen känns bäst. Detsamma gäller för övrigt vid val av tidpunkt, ton och forum för utspelet.

Mottagarens mottaglighet måste stå i centrum.

För att ta ett, kanske banalt, exempel.

När vi pratar om en minskad in­vandring, reglerad invandring, ansvarsfull in­ vandrings­ politik och en invandrings­ politik i nivåer med våra nordiska grannländer åsyftar vi hela tiden samma sak.

Men de olika formuleringarna ger olika associationer och tilltalar olika grupper.

Att tala om ansvar väcker sympatier hos den som ser hela samhället som en enhet, emedan en reglerad in­vandring lockar den som föredrar log­ iska resonemang och struktur i tillvaron.

Om fyra representanter från partiet går ut på stan för att övertyga människor och de alla håller fast vid var sin version av formuleringarna ovan kommer de få väldigt varierande resultat, och ofta framstå som något osympatiska eller dumma. Om de däremot lär sig läsa av personen de talar med och väljer lämplig formulering en bit in i samtalet kommer de alla att lyckas nå ut till fler. Detta alltså trots att innehållet i budskapet hela tiden är detsamma.

Ordval spelar roll.

HENRIK GUSTAFSSON

Sidan 22 | Kultur

SD KURIREN

Nr 106

SVENSKA SKATTER Vårt Sverige är fullt av historiska sevärdheter. SD-Kuriren guidar dig till några av dessa skatter.

I detta nummer besöker vi två kyrko­ historiska pärlor. Sveriges kristnande och unik kulturhistorisk interiör samman­ fattar dessa sevärda kyrkor i ett av Sveriges äldsta landskap.

LARS VILKS RONDELLHUNDAR PÅ VERNISSAGE I MALMÖ Husaby kyrka och källa

På Kinnekulles sydostsluttning i Västergötland ligger denna medeltida stenkyrka och bara ett stenkast därifrån Sankt Sigfrids källa. Här ska Sveriges förste kristna konung, Olof Skötkonung, enligt legenden ha döpts av den eng­ elske missionären Sigfrid omkring år 1000, vilket i mångt och mycket anses ha lagt grunden för Sveriges kristnande. Den precisa platsen för dopet är om­tvistat bland historiker, men hursomhelst är detta en historisk miljö och Sveriges första biskopskyrka som sträcker sina tre tornspiror mot himlen är väl värd ett besök.

Habo kyrka

I en annan del av Västergötland tron­ar denna pampiga träbasilika vars arkitekt­ ur minner om en katedral. Den ovanligt stora träkyrkan vittnar om gamla tider med välbevarad interiör där logerna för herrskapsfolk, bänkarna för bönder och läktare för torpare, drängar och pigor finns kvar. Fascinerande och unika tak- och väggmålningar i ”bondbarock” med motiv ur Luthers katekes klär träkatedralen vid Vättern från golv till tak, något som påstås ha varit ett pedagogiskt grepp av den samtida kyrkoherden.

Lördagen den 6 juli bjuder galleri Rönnquist & Rönnquist i centrala Malmö in till vernissage. Konstnären heter Lars Vilks, och på plats finns hans omtalade rondellhund. Själv kallar han det för en världssensation då ingen tidigare vågat ställa ut hans verk på grund av rädsla för islamister.

Utställningen består av 27 oljemålningar och samtliga baseras på kända konst­ historiska verk av bland andra Carl Larsson, Anders Zorn, Gustaf Cederström och Kandinsky. I alla tavlor figurerar den om­ talade rondellhunden.

- Först efter ett tag märker man att bilden är förgiftad, säger Lars Vilks.

Extra polisbevakning

Eftersom utställningen är kontroversiell i dagens Sverige, där extrema religiösa grupper allt mer flyttar fram sina positioner på bekostnad av yttrandefriheten har polisen satt in extra bevakning i form av piketer och polisbilar. Gatorna runt galleri­ et är avspärrade, inpasserande bilar och människor kontrolleras av polis. Men det blir lyckligtvis en lugn vernissage ur det perspektivet.

När dörrarna till galleriet öppnas strömmar folk till och lokalen fylls snabbt till bristningsgränsen. Utanför hålls en stödmanifestation till Vilks som fördömer de dödshot han är utsatt för.

Sverigedemokraternas partisekreterare, Björn Söder, är en av dem som besöker vernissagen.

- Jag tycker att Lars Vilks konst är intressant men jag vill också visa mitt fulla stöd för yttrandefriheten och hans rätt att uttrycka sig genom konsten, säger Björn Söder.

Ville visa i riksdagen

Björn Söder, som också är partiets grupp­ledare i riksdagen, begärde i slutet av 2011 att talmannen skulle erbjuda Lars Vilks möjligheten att hänga upp sin konst i Riksdagens lokaler. Tanken med detta var att visa sitt ovillkorliga stöd för yttrandefriheten. I begäran drogs paralleller till att riksdagen i mars 1999 lät Elisabeth Ohlson Wallin visa sina verk i Riksdagshuset. Då var alla partier, förutom Kristdemokraterna, överens om att utställningen Ecce Homo, som bland annat innehöll bilder av Jesus i sexuella och homoerotiska situationer och miljöer, skulle få ställas ut i yttrandefrihetens namn eftersom den tidigare hade blivit attackerad och Ohlson Wallin hade hotats.

Men när det gällde Lars Vilks rondellhund var uppenbarligen inte yttrandefriheten värd att försvara.

- Det där är kvalificerat trams från deras sida. De borde ägna sig åt politik, istället för att söka varenda liten möjlighet de har att provocera och skända Sveriges muslimer. Inte nog med att det här är en provo­ kation mot den muslimska befolkningen i Sverige, det skulle få stora diplomati­ska konsekvenser i hela arabvärlden, sade Centerpartiets gruppledare Anders W Jonsson till Svenska Dagbladet.

- Jag uppfattar det här som ett i raden av deras medieutspel för att skapa klyftor mellan människor i Sverige och demon­ isera muslimer, sade Vänsterpartiets grupp­ledare Hans Linde.

Lars Vilks utställning på galleri Rönnquist & Rönnquist pågick fram till och med 28 juli.

Sep 2013

SD KURIREN

Lättsmält | Sidan 23

BAROCKT Jens Leandersson kommenterar uttalanden

“Jag vill spotta dig i ansiktet” Så skrev en professor (Erik Svensson, professor i evolutionär ekologi i Lund) på twitter till en meningsmotståndare (Ingrid Carlqvist, chefredaktör tidningen Dispatch International) som han även beskrev som ”en plåga” och ”i sanning en avskyvärd och liten människa” Skånska dagbladet 2 augusti Näthatet fick ett akademiskt ansikte genom Erik Svensson.

Föga förvånande tillhör han den yttersta vänstern som har svårt med andra åsikter än de som finns i den egna sfären. Uttrycket ‘som du ser på andra säger mycket om dig själv’ är i det här fallet slående.

“Nu går det inte längre” Per Swärd, kostchef i Flen, säger upp sig efter elva år på jobbet. SVT Sörmland 16 augusti

”Att vi har fem skolor i Malmö där ingen elev har svenska som modersmål är egentligen inget Malmöproblem.

Det är en utmaning för hela regionen, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh” Sydsvenskan 17 augusti

Katrin Stjernfeldt Jammeh besvarar kritiken från Pia Kinhult (M) som anklagar Malmöpolitikerna för Skånes ekonomiska utveckling genom att hänvisa till svaga skolresultat. I Malmö saknar mer än var fjärde niondeklassare behörighet till gymnasiet. Socialdemokraterna vill lösa ”utmaningen” med att låta befolkningen bli “mer blandad i hela Skåne”. Alla ser att kejsaren är naken men politikerna försöker prata runt det.

”De tyska miljöpartisterna, de gröna, vill äntligen lägga kontroversen om tidigare krav på legalisering av pedofili, bakom sig.”

SR Ekot 18 augusti

Flens kommun har beslutat att en portion mat till skolbarn och gamla får kosta högst 8 kronor vilket har medfört att barn och gamla inte ens kan äta sig mätta. Heder åt Per Swärd som vägrar ta ansvar för matkvaliteten och säger upp sig. Var är ropen på anständighet och mänskliga rättigheter i det här fallet? Tänk om…

Kampen mot samhällets normer har inom Miljöpartiet alltid tagit sig obehagliga former. Frågan är om inte de tyska miljöpartisterna slår allt. I Sverige diskuteras inte Miljöpartiets galenskaper utan här har de en given plats i TV-sofforna och bland medarbetarna på SVT och TV4. Obehagligt det med, fast på en helt annan nivå.

”Många personer kommer som flyktingar till Sverige, i stor utsträckning på grund av krigen i Syrien och Somalia. […] Därför beslutar Femklövern nu om att en utredning som prövar förutsättningarna för att bilda ett kompetenscentrum för mångkulturella frågor inom hälso- och sjukvården.”

”Rekryteringen av personer i Sverige till radikala grupper i inbördeskrigets Syrien fortsätter. I våras uppgav Säkerhetspolisen Säpo att ett 30-tal personer åkt för att strida i Syrien.”

Pressmeddelande från Femklövern i Skåne (M,FP,C,KD,MP) 19 augusti

Socialstyrelsen konstaterar att personer dött på grund av platsbrist, gravida nekas plats att föda på BB, personalnedskärningar och ekonomiskt underskott är vardagsmat i Region Skåne. Då satsas det pengar på att utreda bildandet av ett center med anställda enbart för invandrare och flyktingar.

Politik handlar verkligen om prioriteringar av skattemedel…

SR International på svenska 17 augusti

Problemet är inte att jihadister reser till krigshärdar utan att Sverige misslyckats både med prövningar av asylärenden och att kontrollera de personer som återvänder till Sverige efter besök i länder de flytt från. Rimligtvis borde det kriminaliseras att resa iväg och kriga med återkallat medborgarskap som påföljd.

“Den socialdemokratiska politikern i Karlskrona, Nusreta Kurtanovic Nilsson, hoppar av politiken i protest mot att en anhörig till partikollegan, Chatarina Holmberg sympatiserar med Sverigedemokraterna.

- Om en S-politiker i ledningen inte kan leda sin familj i rätt riktning, hur ska den då kunna leda kommunen” SR Blekinge 20 augusti

Nu är det faktiskt så att i Sverige har vi åsiktsfrihet och demokrati. Människor som uttrycker sig som ovan förkastar demokratins principer och har inget inom politiken att göra.

POSTTIDNING

B

Avs: SD-Kuriren Box 26 291 21 Kristianstad

EN ÅRSLÅNG SLUTSPURT! Partivänner! Än hänger värmen kvar i luften och jag hoppas att ni tar de långa dagarna till vara, även om semestern är slut för den här gången. Jag vet inte hur ni känner det, men för egen del slås jag alltid av hur snabbt sommaren passerar. I år tycks det ha gått extra snabbt då mycket tid ägnades åt arbetet med min bok, som släpptes häromveckan i samband med mitt sommartal. Där kunde jag också delge den goda nyheten att vi nu är över 10 000 sverigevänner i vårt parti!

I takt med att vardagen återvänder är det lätt att fastna i ett slags rutinbunden dvala. Men låt er inte falla in i en alltför lugn takt. Det stundande kyrkovalet markerar nämligen starten på ett i allra högsta grad intensivt år, kanske det tuffaste i partiets historia. Vi har alltid fått kämpa i motvind, men något säger mig att våra framgångar får motståndarna att blåsa allt starkare. Tursamt nog tycks de också medföra att vi blir allt starkare inte bara i opinionen, utan även som parti.

Mycket hinner hända på ett år, och vi har mycket att göra. Så använd sommarens sista strålar till att ladda inför ett supervalår. Vi börjar med succé i kyrkovalet, och avslutar med vinst 2014!