Vetenskaperna granskar olika fenomen

Är människor i grund och botten goda eller onda?

Inom sekulär humanism tror man inte att det existerar någon gud. På så sätt är den sekulära humanismen en ateistisk världsåskådning. Utgångspunkten är att människans eget förnuft och vetenskapen kan ge svar på livets stora frågor, till exempel hur världen kommit till och vad meningen med livet är. Till den sekulära humanismen hör också tanken att människan och andra arter har utvecklats till följd av evolutionen. Människan är en del av naturen och ska bemötas med respekt.

Sekulär humanism kritiseras ibland för att ha en alltför stor tilltro till människans förnuft. Lyckas vi faktiskt bemöta varandra med respekt om vi använder bara vårt förnuft? Människan har orsakat till exempel krig, hungersnöd och miljökatastrofer. Förnuftet har inte förhindrat detta från att hända. Ur den sekulära humanismen kommer man fram till svaret att människan inte alltid automatiskt är god inför andra. Man borde i stället koncentrera sig på att tillsammans hitta sätt att göra världen till en bättre plats.

Ickereligiösa sedvänjor och traditioner

Det finns många icke-religiösa sätt att fira viktiga stunder i livet. För nyfödda barn ordnas namngivningsfester där nära familj och vänner tillsammans firar barnet och namnet. Barnet kan också få faddrar. De lovar att ta hand om barnet, ge en etisk uppfostran, och att finnas med i barnets liv. När unga tar steg mot vuxenlivet kan de delta i ett Prometheus-läger. Lägren är religiöst och politiskt obundna och vem som helst kan delta. Lägren markerar framför allt att man blir vuxen. På lägret funderar deltagarna på frågor i sin egen livsåskådning och diskuterar aktuella ämnen. Som avslutning kan man ordna en Prometheus-fest där familj och anhöriga firar att den unga blir vuxen. Nuförtiden ordnas Prometheus-läger också för vuxna.

15årsdagen är en speciellt viktig fest i en del familjer där religion inte spelar någon roll.