Vetenskaplig forskning går stegvis framåt

Sekulär humanism och människans förnuft

Icke-religiösa åskådningar utgår inte från en gemensam källa. Människor som inte har en religiös övertygelse söker ofta intryck ur flera olika idéströmningar och källor. Det finns många icke-religiösa filosofier och världsåskådningar som än i dag ger människor idéer och tankar. Sekulär humanism är en av dem.

Den sekulära humanismen är en icke-religiös världsåskådning där man betonar betydelsen av förnuft, vetenskap, forskning, moral och människans tankeförmåga. En grundläggande tanke är att människan har en förmåga att handla moraliskt, det vill säga kan särskilja mellan gott och ont. Centrala värderingar för humanismen är tro på människan, respekt för alla människor, förnuft, bildning, demokrati och vetenskapens utveckling.

Inom den sekulära humanismen tänker man sig att alla människor är värdefulla oavsett var man bor och vilken kultur, religion eller åskådning man har. Humanismen betonar mänskliga rättigheter och att alla människor ska behandla varandra rättvist och med respekt. Alla människor är jämlika och lika värda.

I Europa sträcker sig humanismens rötter till antikens Grekland. Motsvarande tankar finns också i medeltidens islam och ostasiatiska religioner, som konfucianism och buddhism. I alla kulturer finns exempel på idéströmningar som värdesätter människans förnuft och andliga utveckling. En annan viktig tanke är att människan ska leva ett gott och värdigt liv, samtidigt som hen respekterar andra människor och deras rättigheter.

UNESCOs

världsarvsobjekt Akropolis i Aten ses ofta som en symbol för utvecklingen i antikens Grekland. Antikens idéer har påverkat idéströmningarna i Europa på ett omfattande sätt.