Signerat Ung Nr 1 2019

F

t k ly

Nummer 1 2019 Specialnummer

Skolan

H

e d e

rs

fö

r t r

k c y

Kult

urkr

ock

Psykisk ohälsa Hjälp

Från kriget till “Tryggheten” Fördomar Boenden Sign e r at Un g 1 ∙ 2 0 1 9 1

Migration bör inte resultera i diskriminering!

I

dagens moderna samhälle finns det en hel del oro. Oron har olika ansikten och personer ser på det olika. Men ett av de största världsproblemen idag kan man koppla till oro. Just krig och oroligheter i olika länder runt om i världen. På grund av dessa saker tvingas många människor att fly sina hem och ge sig ut i det okända. Där de istället kan finna sig i mitten av något främmande och okänt. Där de bedöms och behandlas annorlunda bara för att de är nya.

Migrationsinfo.se förklarar att sedan kriget i Syrien bröt ut år 2011 har människor som söker sig till Sverige ökat kraftigt. Invandringen når även nya toppnoteringar varje år efter detta. Under de senaste åren har just migration varit en av de största frågorna i Sveriges politik.

Men det finns en hel del som glöms bort under dessa långa debatter som man har fått höra kring ämnet.

Sverige ska vara ett av de modernaste länderna i världen. Men trots detta finns det otroliga fördomar och diskriminering när det kommer just till detta område. Mycket tror jag personligen kan bero på okunnighet.

Tvingas lämna allt du känner och vet

Tänk dig detta: Att du tvingas att lämna allt du känner och vet, sedan du föddes, bakom dig. Lämna all din trygghet. Helt själv. Du vet inte vart du ska, vilka du ska få träffa eller hur ditt liv kommer att se ut. Hur skulle detta kännas? Jag personligen skulle vara väldigt rädd och orolig över hur det ska gå för mig. Just detta får en hel del människor möta varje dag.

I detta nummer av Signerat Ung har jag fått chansen att titta närmare på hur boenden i just Linköping kommun fungerar. Jag fick intervjua en person som har bott på två olika boenden i denna kommun. I intervjun fick jag bland annat veta hur personen hade delat lägenhet med 6 andra personer. Detta kanske inte låter som mycket, men lägenheten var en trea! De fick utnyttja och sova i alla rummen, köket, vardagsrummet och det enstaka sovrummet. Som tur är så var inte det andra boendet likadant. Då de istället var 2 personer i en lägenhet. Men detta är fortfarande sjukt! I ett fall som detta får man inget eget personligt utrymme, vilket personer kan tycka är väldigt jobbigt.

Det finns ju dock personer i dagens samhälle som anser att detta är rimliga förhållanden.

Just för att dessa förhållandena är miljontals bättre än vad de kan ha varit i hemlandet. Men för mig är detta orimligt. Eftersom att vi i vårt avlånga land har så pass hög levnadsstandard som vi har.

Det jag tycker att vi borde fokusera mer på och bli bättre på som land är att skydda och ta hand om personer som kommer hit. Med detta menar jag att inte slänga in massor av personer i en lägenhet, utan få mer personer in i samhället. Släppa fördomar och stereotypiska tankar.

Signerat Ung produceras av elever på Klara gymnasiums medieinriktning. Syftet är att ge Linköpings ungdomar en röst ut i samhället, samtidigt som morgondagens mediearbetare i ett tidigt stadie får göra sin egen tidning. Signerat Ung ges ut i 2 000 exemplar.

Chefredaktör: Linda Holm Layout innehållssidan: Anna Augustsson, Hanna Björklund och Alice Tirmén

Linda Holm

Ansvarig utgivare & projektledare: Daniel Perlman, medielärare Tryck: Pressgrannar AB Linköping Kommentarer och annons: Signerat Ung Klara Teoretiska Gymnasium St: Larsgatan 3, 582 24 Linköping Tel: 013-14 47 17 signeratung@signeratung.se

Illustration framsidan: Linda Holm, Amelia Söderberg och Elin Engström

signeratung@signeratung.se

2 Si g ne r a t

U n g 1 ∙ 2019

Sign e r at Un g 3 · 2 0 1 0 1

Innehåll s. 6-7 Jag vill försö ka passa in , integrera

s. 8-9

Nyanlända och asylsökande drabbas i större grad för psykisk ohälsa s. 16-17

Att hålla den man älskar gömd är bland det jobbigaste jag har gjort 4-5 6-7

8-9

10 11 12-13

14-15

Skolan i Sverige och Syrien Hur upplevs skillnaden mellan Kulturer?

Psykisk ohälsa ökar bland nyanlända När kriget bröt ut Flerspråkighet Vad är det som stämmer om Sverige?

Delade lägenhet med sex andra personer

16-19 Hedersförtryck 20-21 Vad får nyanlända för hjälp?

22 Flykten till Sverige 23 Traditioner och högtider 24-25 Vad har svenskar för fördomar

om invandrare?

26-31 Avslutande del i tidningen: Upplevelser och tankar från ungdomar som lämnat sitt hemland

Sign e r at Un g 1 ∙ 2 0 1 9 3

SIGNERAT UNG

Att komma till Sverige och lära sig språket kan vara svårt.

Skolan i Sverige & Syrien I många skolor finns det SI, alltså språkintroduktion klasser, som är till för ungdomar som har flytt från sitt land till Sverige. Dessa klasser är till för att de ska lära sig det svenska språket så att de sedan kan börja gymnasiet på riktigt. Men hur upplever de skolorna? Vad är skillnaden från hemlandets skolor? Var det bättre där? Detta och mycket mer kommer Signerat Ung ta upp i denna artikel, då några elever från SI klassen på Klaragymnasium har blivit intervjuade om just detta. Men det kommer även komma en intervju med en elev som gått ur SI klassen och som nu går år tre på Klara gymnasium.

Språkintroduktion är till för ungdomar som nyss har anlänt till Sverige. Enligt Skolverket.se har denna utbildning fokus på det svenska språket för att eleven ska kunna gå vidare till något annat program i gymnasieskolan, eller till annan utbildning. Det har skett ändringar i gymnasieförordningen som innebär att elever på språkintroduktion kan få undervisning i enbart svenska eller svenska som andraspråk under en kort inledande period. I övrigt ska utbildningen baseras på den inledande bedömningen som görs och de ämnen och kurser som eleven behöver för sin

4 Si g ne r a t

U n g 1 ∙ 2019

fortsatta utbildning. Dessa ändringar börjar gälla på utbildning påbörjad efter 30 Juni 2019.

Fayez Hamzat är en 20 årig elev från Klara gymnasium som kommer från Syrien.

Han har bott i Sverige i snart 4 år och går det tredje året på det naturvetenskapliga programmet. Det här är intervjuen med honom:

När kom du till Sverige?

2015. När det var flyktingkris, när det kom 168 000 till Sverige på samma gång.

Hur länge har du gått i skolan här i Sverige?

Från 2015 tills nu, 3- 3,5 år något sånt.

Först började jag med språkintroduktion där dem gör tester och prover och ser om du kan. Hemma gick jag i skolan i 11 eller 12 år, och där tog jag med mig mina betyg ifrån och då var det enda som fattades här i Sverige språket. Kunskapen i matte, fysik och kemi osv fanns redan.

Hade du några fördomar om skolan här i Sverige innan du började?

Det jag tänkte på var att här fokuserar man sig på forskning mest. Också att eleven har mer makt här än i mitt hemland, där lärarna får bestämma allt men här är det inte riktigt så. Båda ska samarbeta, båda ska komma överens.

Och här är det inte lika svårt som där.

Där tillexempel om man har väldigt mycket mer prov, man har väldigt mycket nationella prov, man har prov schema där man måste göra alla ämnen på en vecka tillexempel. Men här är det inte så, här är det väldigt flexibelt. Jag har sett det jag har tänkt.

eleverna och mellan eleven och läraren.

Där tillexempel man säger inte lärarens namn, man säger Mister och Miss.

Hur länge gick du i skolan i ditt hemland?

11, 12 år, det beror på hur man räknar.

Hur var det där?

Där bestämde lärarna väldigt mycket, inte bara att dem bestämde väldigt mycket utan hela upplägget, hela systemet funka på det här sättet: att eleven ska komma till skolan bara för att lära sig och ta order från lärarna. Det är bara så, och där vi har också väldigt mycket disciplin och respekt till lärarna. Det vill säga att man känner att lärarna är inte som kompisar, som dem är i Sverige. Om man ser en lärare på gatan i mitt hemland då blir man blyg och ändrar hela vägen för att slippa gå förbi läraren. Men här är annorlunda, här får man äta tillsammans och göra allt möjligt, kanske roliga aktiviteter, vilket är bra.

Finns det något som var bättre i skolorna i ditt hemland?

Ja att där fanns disciplin och mer respekt på något sätt bland båda, mellan själva

Lärarna försöker fokusera på att utveckla eleverna Hur ser lektionerna ut, skillnader?

Där har man inte så långt schema som här i Sverige. Tillexempel man har sex lektioner, den längsta lektionen är 45- 1 timme inte mer än så. Och man börjar klockan sju på morgonen, det vill säga man måste komma till skolan redan halv 7 fram till 2 typ. Efter 2 har man ingenting, då pluggar man oså. Men här kanske man stannar i skolan fram till halv 4, halv 5 det beror på vilket schema man har.

En annan sak är att där är vi bundna till böcker men här vill dem att du ska tänka

SIGNERAT UNG

Foto: Amanda Larsson

en, likheter & skillnader? nytt och utveckla dina tankar, du behöver inte vara bunden till någonting. Där var vi väldigt bundna till skolböcker, om du inte skriver det som står i boken då blir du inte godkänd.

Vad är bäst med skolorna i Sverige, tycker du?

Det som är bäst är flexibilitet, väldigt flexibelt plus att man fokuserar sig, lärarna försöker fokusera sig på att utveckla eleverna, att säga till dem; varsågod o kör du istället för att vara bunden till böcker, och istället för att följa andras vägar som du inte vill följa.

Hur valde du gymnasielinje?

Man får någonting som heter God man, God man kan förklara allt plus att när man går Språkintroduktion då får man väldigt mycket hjälp av lärarna och mentorerna om vad som helst. Och förklara extra vad det är som gäller efter Språkintroduktion.

Vad tycker du om den linjen?

Jag går Naturvetenskap. Det är väldigt intressant, jag har pluggat naturserien i mitt hemland så det är inte något nytt för mig. Men det som var nytt är att språket och att vi fokuserar oss på saker som är annorlunda här i Sverige. Här tillexempel om vi pratar om matte, i mitt hemland

fokuserar man sig på diskret matte men här på annorlunda saker. Där tillexempel är själva bedömningen helt annorlunda än här. Där har vi poängsystem och poängbedömning. Här har vi olika nivåer E-C-A vilket jag inte gillar på något sätt.

Själva ämnena är inte jämnt likadana, utan tillexempel historia här är 100 poäng, och i mitt hemland är historia 100 poäng och matte 600 poäng. Alla ämnen väger inte lika mycket.

Hur upplever du att eleverna och lärarna är?

medicinteknik det beror på hur bra betyg jag kommer få.

Det finns skillnader mellan skolan i Sverige och i Syrien och detta var hur Fayez har upplevt skolan. En sak som är ganska tydlig är att skolan i Sverige har en mer öppen relation mellan elever och lärare. Det går att diskutera och utveckla sina tankar med lärarna medans i skolan i Syrien ska man lyda lärarna. Det viktigaste är att du kan få den hjälp som du behöver i skolan och att ha ett mål att sträva efter!

Jag tycker vi har bra miljö, jag tror vi har väldigt hjälpsamma lärare, dem flesta iallafall. Och vi har schyssta kompisar.

Skolan är väldigt liten. Svenskar är väldigt individuella på något sätt, du vill inte prata först. Jag har den förmågan att jag börjar att prata och du går vidare.

Vad tycker du är svårast i skolan? Vilket ämne?

Jag valde natur eftersom jag är intresserad av fysik och matte och kemi och sånt. Det som är svårt vet jag inte, jag tror inget är svårt så länge man pluggar.

Vad har du för framtidsplaner?

Efter studenten i juni så kommer jag fortsätta på universitetet. Jag ska antingen bli läkare eller civilingenjör i informationsteknologi eller

Faye z H a m z a t

Foto: Malvina Carlsson

Källor:

• Skolverket.se

Amanda Larsson

• Fayez Hamzat

signeratung@signeratung.se

Hanna Björklund signeratung@signeratung.se

Sign e r at Un g 1 ∙ 2 0 1 9 5

Hur upplevs skillnad Ali och Petra märker stor skillnad mellan tryggheten i deras hemland och Sverige.

Hur vi äter vår mat, hur vi pratar, hur vi uppfostrar våra barn och bildar relationer. Allt vi gör och hur vi lever våra liv, från åldriga traditioner till konversationer i vardagen påverkas av den kulturen som byggts upp under hundratals år i ett land. Hur är det då att komma som nyanländ till Sverige från en helt annan kultur, samt vilka kulturella skillnader upplevs? Signerat Ung har intervjuat två ungdomar som kom till Sverige för fyra år sen för att se hur de upplever skillnaderna mellan deras hemland och Sverige gällande vardagliga företeelser och tryggheten i samhället.

Under 2015 så sökte 162 877 personer asyl i Sverige, en rekordstor invandring mestadels på grund av de stora oroligheterna i bland annat Syrien och Afghanistan. Då Sverige ligger avlägset från båda dessa länder finns det flera kulturella skillnader gällande mat, kläder, beteende och generella livsstil. Hur har det då gått för de ungdomar som kom till Sverige under den här perioden? Signerat Ung har intervjuat en person från Syrien och en från Afghanistan för att få en inblick i hur de upplevt kulturskillnaderna och tryggheten från deras hemland och Sverige. Ali, 19 år, från Afghanistan kom till Sverige under 2015 och har fått fly från sitt hemland för

6 Si g ne r a t

U n g 1 ∙ 2019

att söka trygghet i Sverige. En av de första skillnaderna som Ali möttes av var att i Sverige äter de flesta med kniv och gaffel till skillnad från hans hemland där maten förtärs med händer alternativt sked.

–Där sitter man på golvet och här sitter man vid bord, berättar Ali. Trots skillnader i hur man äter, hur man klär sig och vilken musik man lyssnar på har Ali inte hamnat i någon konstig situation här i Sverige på grund av kulturella skillnader.

–Jag har inte hamnat i någon konstig situation. Jag vill försöka passa in, integrera.

Ali säger även i intervjun att han inte har haft några stora problem med att utföra sin egen kultur i Sverige.

–Det är ett demokratiskt land så man får göra vad man vill” nämner Ali. Han säger även att det kan bli lite problem ibland men att det oftast funkar bra. När vi frågar om det är något som han gör nu i sitt liv som han inte gjorde förut i Afghanistan påpekar han igen hur han nu äter med kniv och gaffel och att det var svårt att skära i början men att det går bra nu. Även musiksmaken har ändrats nu då han förut mest lyssnade på Afghansk musik men nu lyssnar mer på populär popmusik.

–Ed Sheeran, till exempel, säger Ali.

Syrien till Sverige

Petra kom till Sverige för fyra år sedan från Syrien och är nu 21 år. Hon kom till Sverige under December 2015, började språkintroduktion i Mars

och går nu tredje året på gymnasiet på Naturvetenskapliga programmet. Petra har mycket att säga om kulturskillnaderna mellan Syrien och Sverige och inleder med maten.

–I Sverige så äter man ute ofta, på pizzerior och sånt, men i Syrien äter man bara på restaurang när det är en speciell aktivitet eller firande. Sen här i Sverige är det ju mycket lättare att äta ute då det finns

Jag vill försöka passa in, integrera mycket mer alternativ, speciellt med exotisk mat från massa olika länder, säger Petra.

Hon berättar även att här i Sverige när man lagar mat hemma så hjälps alla åt, medans det bara är kvinnorna som lagar maten i Syrien. Det är större skillnad mellan män och kvinnor i hennes hemland. Kvinnorna tar hand om hushållet och lagar mat medans männen arbetar.

–Min mamma jobbade på en bank i Syrien, men det är inte lika vanligt att kvinnorna arbetar, förklarar hon.

Petra har gått i gymnasiet i Sverige i snart tre år och har märkt en del skillnader från sitt hemlands skolor.

–Skolan är ganska annorlunda här från Syrien, där började man alltid 08.00 eller 08.10 p h slutade klockan 14 berättar Petra.

Hon säger att alla lektioner alltid är 45 minuter långa och alla dagar ser likadana ut. I skolan i Syrien finns det inte heller en speciell lunchrast så man får äta lite snacks på de korta rasterna. Det finns även mycket valmöjlighet när det gäller programinriktning i Sverige tycker Petra.

–I Syrien finns litteraturprogrammet och naturprogrammet som förbereder en för högskola. Jag gick natur, precis som jag gör här i Sverige.

Petra berättar även att hon tycker det är konstigt att många bara har t-shirt under sin jacka nu på vintern när det är så kallt.

–Det är jättekallt i Syrien på vintern och jättevarmt på sommaren så man klär sig lite annorlunda, men det har ju såklart med kulturen generellt att göra.

Hon berättar också om gemenskapen, framför allt mellan grannar.

–Där har man väldigt bra relation med grannarna, man bjuder varandra på mat och ens barn lekar ihop.

Till sist förklarar hon hur det är en ganska stor grej att bli 18 och myndig

en mellan kulturer?

Illustration: Anna Augustsson och Vilma Bengtsson

i här i Sverige, kanske att man börjar jobba, tar mer ansvar och börjar få tankar på att flytta ut.

– Man bor flera generationer i samma boende i Syrien och man flyttar inte ut alls om man inte ska plugga på högskola i en annan stad eller om man gifter sig. Sen flyttar man tillbaka när man har pluggat klart, säger Petra.

Tryggt i Sverige?

Anledningen till varför båda dessa personer reste från sina hemländer var på grund av den otrygghet som befann sig där då krig råder i både Afghanistan och Syrien. Sverige anses dock som ett tryggt land som varit fritt från krig sen början av 1800-talet.

Här lägger vi förtroende på polisen och militären. Svenskar litar på staten och vi känner oss trygga, men detta är inte alltid fallet i alla länder där rädsla och otrygghet kan vara en del av vardagen. Hur upplevs då tryggheten i Sverige efter man flytt från ett oroligt land?

–Jag känner mig oftast trygg här, det beror på situationen. I början när jag kom hit kände jag mig inte trygg för man visste inte ifall man skulle få stanna här eller inte, men nu känner jag mig trygg, berättar Ali. Han menar dessutom att i Sverige blir folk poliser för att de vill det, inte för att de måste. Det är skillnad från Afghanistan där polisen tjänar mindre

samt förekommandet av mutor. Ali berättar om att det är ett farligt yrke med en hög dödssiffra och därför är det ett stort behov efter nya anställda.

–I Afghanistan kunde man inte tro på polisen för de tar fel personer. Jag var vittne till ett bråk men jag vågade inte säga till polisen för jag var rädd och man kunde inte lita på dem.

I Sverige hamnade Ali i en liknande situation. Han vittnade ett bråk men vågade inte säga till, polisen frågade ändå ut Ali och var tydliga med att han inte hade gjort något fel.

–När jag kom till Sverige var jag rädd för polisen här, mina kompisar sa “Varför ska man lita på polisen?” men jag var lite mittemellan. Nu litar jag på svensk polis.

Petra märker skillnad i tryggheten i Sverige jämfört med Syrien.

–Jag lämnade mitt hemland på grund av otrygghet, det var ju krig där.

Jag känner mig trygg här i Sverige. Jag kanske inte direkt går ut själv sent på kvällen här men det är inga problem när jag är med andra. Jag är bekväm helt enkelt, menar Petra.

En positiv handling som Petra har uppmärksammat hos den svenska polisen, med sina 18 050 anställda poliser i Sverige under december 2017, är att de syns ute på gatorna.

–Här syns polisen mer, man kan se dem patrullera på stan, liksom. Det gjorde man aldrig i Syrien, de fanns ju

där om man behövde dem, men när jag här så ser jag polisen ofta och känner mig trygg när jag gör det, förklarar Petra.

Både Ali och Petra är överens om att de vill integrera trots osäkerheten kring om de skulle få stanna i landet eller ej. Det skapar en ovisshet vilket i sin tur gör det svårt att bli motiverad att lära sig om den svenska kulturen och språket, men de båda är positivt inställda inför en framtid i Sverige.

Att Sverige anses som ett tryggt land går inte att ta miste om och det kan hjälpa de människor som är i nöd och behov av en trygg plats att fortsätta sina liv på. Skillnader i hur bland annat polis agerar kan vara en omställning men efter att ha sett hur det fungerar i Sverige blir det uppenbart att det går att lita på statens institutioner i en högre grad än tidigare. Det är även tack vare svenskarnas inbjudande beteende som dessa människor känner att de kan och vill passa in trots sina tidigare erfarenheter.

Ali har valt att inte uppge sitt namn till artikeln och heter egentligen något annat.

Källor: migrationsinfo.se polisen.se

T i p s t i l l nyanlända!

Ha en vilja att lära dig och anpassa dig till den nya miljön. Livet ändras hela tiden och man vet aldrig vad som kan hända i framtiden. Jag trodde ju till exempel aldrig i världen att jag skulle sitta här och prata svenska för några år sedan. Så försök att kämpa för att lära dig mer och anpassa dig till livets vändningar. Då lever man bättre och är mer positiv!

- Petra

Anna Augustsson signeratung@signeratung.se

Vilma Bengtsson signeratung@signeratung.se

Sign e r at Un g 1 ∙ 2 0 1 9 7

SIGNERAT UNG

Psykisk ohälsa - öka Att psykisk ohälsa har ökat i dagens samhälle är inget som undgått någon, det är trots allt en av Sveriges största folksjukdomar.

Men det är fortfarande inte ett ämne som vidrörs lika mycket som det borde, det är fortfarande ett ämne där tabu ligger nära.

Största orsakerna till att människor drabbas av psykisk ohälsa är många olika men de största är kriser av olika slag, separation, ekonomisk stress och kroppslig sjukdom. Detta visar på att det inte är konstigt att personer som utsätts för detta lider större fara för psykisk ohälsa, och inte heller när tortyr, krig och farliga flykt upplevelser kan vara en vardag för många människor. På Grund av detta lider nyanlända och asylsökande stor risk för psykisk ohälsa.

Att behöva fly från ett annat land på grund av diverse anledningar kan både vara stressigt, krävande och traumatiskt. Många människor får fly från sina hemländer och förlorar allt som de en gång såg som sin vardag. Familj, hus, pengar och det viktigaste- trygghet, allt till följd av att ett krig har utbrutit i deras hemland. Personer som flyr krig, konflikt eller katastrof har ofta varit med om hemska upplevelser, som påverkar dem fysiskt både innan, under och efter flykten. Dessa påfrestande upplevelser kan leda till en ökad risk av psykisk ohälsa hos flyktingar, nyanlända och asylsökande.

Det är då viktigt att få den stöd och hjälp man behöver, någonting vi i lag har, men i praktiken inte funkar.

Statistik och mörkertal

Det finns många olika undersökningar som visar att nyanlända och asylsökande

drabbar större risk för att drabbas av psykisk ohälsa, eftersom de utsätt och har utsatts för många av de olika sakerna som kan bedriva en ökad chans. Enligt en rapport från socialstyrelsen under 2015, lider drygt 2030% av de nyanlända till Sverige av någon form av psykisk ohälsa. Samma studie visar även att psykisk ohälsa i form av depression, ångest, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och lågt välbefinnande är mycket vanligare hos asylsökande än hos personer som fått uppehållstillstånd. Men även för dem som klarat asylprocessen och fått uppehållstillståndet kvarstår den psykiska ohälsan. Var tredje nyanländ från Syrien lider av en allvarlig form av depression eller ångest, visar även studien av socialstyrelsen, och även 30 % lider med symtom som indikerar till Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

I forskningsstudien uppgav även nästan alla tillfrågade att de varit utsatta för någon typ av traumatisk händelse i sitt hemland eller under tiden de varit på flykt. Bland nyanlända från Syrien uppgav drygt 30 % att de blivit utsatta för någon form av tortyr.

Det är många med psykisk ohälsa som tar kontakt med primärvården och ännu färre med specialistvården, detta eftersom inom flera kulturer är det vanligt med stigmatisering, vilket innebär att man diskrimineras av sin egenskap av andra medlemmar i samhället, av personer med psykiska sjukdomar. Detta indikerar till att många nyanlända migranter undviker kontakt med specialistvården och inom primärvården kan det finnas en rädsla för att fråga eller på annat sätt upptäcka psykisk ohälsa. Resultatet i undersökningen visar att det finns ett tydligt behov av att utveckla vården, dess resurser och tillgängligheten för nyanlända och asylsökande. Det är därför viktigt att försöka hjälpa till och prata mer om psykisk ohälsa, då det är ett stort problem och även att öka kunskapen,

Var tredje nyanländ från Syrien lider av en allvarlig form av depression/ångest

Illustrationer: Amelia Söderberg

8 Si g ne r a t

U n g 1 ∙ 2019

Källa:Socialstyrelsen

motverka påfrestande levnadsförhållanden som ensamhet och isolering samt ta åtgärder för att underlätta social samhörighet och delaktighet för att minska psykiska hälsan hos dessa personer. Även fast det finns statistik så finns det även mycket mörkertal. De senaste åren har media rapporterat om fler och fler självmord bland asylsökande, och speciellt bland ensamkommande barn. Hur många som egentligen tagit sitt liv är svårt att avgöra, detta eftersom asylsökande saknar personnummer och därför inte räknas in i statistiken som regelbundet samlas för dödsorsakerna i Sverige. Socialstyrelsen har flertal gånger försökt att få fram siffrorna kring området, men utan framgång då det är svårt eftersom kommuner eller boenden inte har någon skyldighet att rapportera självmordsförsök och självmord bland asylsökande. Det finns alltså inte tillräckligt med forskning eller statistik kring den mentala hälsan hos asylsökande, och det är något som verkligen behövs för att kunna få en klarhet i vilket stort samhällsproblem det är.

Psykisk ohälsa

Det finns egentligen inte någon konkret förklaring till varför så många asylsökande lider av psykisk ohälsa, men forskning har visat klara band mellan stress och annan psykisk ohälsa. Långvarig stress kan alltså leda till psykiska problem såsom koncentrationssvårigheter, depression och även en överkänslighet för ytterligare stress. Några av de största orsakerna till stress är oförutsägbarhet samt en låg grad av upplevd kontroll, något som kan vara en vardag för en asylsökande eller nyanländ.

Det är därför stressystemet i kroppen ofta är aktivt under en längre period för många inom dessa grupper. En annan av orsakerna till utveckling av psykisk ohälsa är extremt stressfulla händelser i form av trauma, med andra ord traumatisk stress. Detta menas med att en person har direkt utsatts, bevittnat eller hört om någon närstående som fått uppleva en traumatisk händelse.

Det kan vara i form av; hot om död eller om allvarlig skada och sexuellt våld. Nyanlända och asylsökande utsätts ofta för stress eller trauma i tre olika faser; de våldsamma trauman som de upplevt i hemlandet på grund av exempelvis krig, flykten från hemlandet samt upplevelserna kring att bosätta sig och söka asyl i Sverige. I vissa fall kan psykiska eller fysiska symtom i samband med stress upplevda från hemlandet, flykten, och processen att bosätta sig i ett nytt land ses som en normal reaktion på annars inte normala omständigheter, och kan därför avta efter ett tag och kroppen övergår till sitt normala tillstånd. Men för vissa så avtar inte stressreaktionen och kan istället utvecklas till allvarligare psykiska problem som exempelvis; utbrändhet eller depression.

Men i de fall personen också utsatts för en traumatisk händelse kan stressen övergå

Nyanlända och asylsökande drabbas i större

till posttraumatisk stress (PTSD). Det kan ses som en förlängd stressreaktion som uppstår efter extrem stress i form av trauma. PTSD förekommer ofta bland nyanlända och asylsökande som varit med om traumatiska händelser. Sjukdomsbilden kännetecknas genom att man bland annat återupplever traumat genom minnesbilder, Flashbacks, mardrömmar, undviker sådant som kan påminna om traumat, upplevelser av negativa känslor såsom skuld, skam eller depression, samt överspändhet, koncentrationssvårigheter, ilske utbrott och sömnsvårigheter. Det är inte ovanligt att många traumatiska händelser läggs på varandra hos nyanlända och asylsökande och kan då tillsammans bli så pass traumatiserande att de utlöser PTSD.

Vilken vård får asylsökande?

Enligt socialstyrelsen ska alla asylsökande erbjudas en frivillig hälsoundersökning när de kommit till Sverige och ansökt om asyl. Asylsökande, flyktingar och papperslösa i Sverige har även rätt till tandvård samt så kallad “vård som inte kan anstå” i form av mödravård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning samt hälsoundersökning. Dock är “vård som inte kan anstå” en tolkningsfråga och det är upp till vårdpersonalen om vilken vård som kan

SIGNERAT UNG

ar bland nyanlända

grad för psykisk ohälsa.

erbjudas. Asylsökande under 18 år har rätt till samma sjukvård som andra barn som bor i Sverige och den är kostnadsfri.

Men även om asylsökande har rätt till vård är det inte alltid säkert att de får eller söker den. En utredning från socialstyrelsen visar att det är svårt för asylsökande att veta vilken vård de har rätt till men även vart de kan och ska vända sig. Det är även speciellt svårt att nå specialistvården vilket innefattar bland annat psykiatrisk vård. Det är därför viktigt att vården utökas och asylsökande underrättas med den vård de har rätt till för att kunna minska antalet nyanlända och asylsökande med psykisk ohälsa.

Ny lag som kan motverka

Möjligheten för att en asylsökandes familj ska få komma och bo i Sverige beror på, enligt migrationsverket, vilket typ av uppehållstillstånd och skyddsstatus du har fått. Det är alltså inte säkert att den asylsökandes familj kan komma och bo i Sverige, även om man fått uppehållstillstånd här. Men rätten till familjeåterförening beror på vilken form av skyddsstatus du har fått och i vissa fall beror det även på när du ansökte om asyl. En ny lag gällande familjeåterförening som kommer börja gälla i sommar kan dock vara en indikation till en minskad psykisk ohälsa hos asylsökande.

Detta eftersom det är viktigt med socialt

Foto: Amelia Söderberg

stöd under tiden från flykten till man fått sitt nya boende. Även separationer kan indikera till psykisk ohälsa, något denna lag kan motverka. Nära anhöriga till 20 000 personer kommer i sommar få rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Det säger de nya reglerna gällande familjeåterförening som är en del av januariavtalet som skapats mellan Centerpartiet, Socialdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartier. Morgan Johansson, den nytillträdde migrationsministern, talar om hur familjeåterförening är en viktigt ur en migrations synpunkt.

Efter flyktingkrisen 2015 stramades den Svenska migrationspolitiken åt och tillfälliga uppehållstillstånd blev huvudregeln och möjligheten till familjeåterförening begränsades. I det nya januariavtalet har dock Centerpartiet och Miljöpartiet fått igenom en av sina frågor gällande familjeåterförening och från och med i sommar får alternativt skyddsbehövande återigen rätten till familjeåterförening.

Detta betyder att dessa personers så kallade kärnfamiljer, alltså äkta makar, registrerad sambo samt minderåriga barn nu får rätten till uppehållstillstånd i Sverige.

Kännetecken för psykisk ohälsa:

Depression: En person med depression har oftast ingen ork eller lust att göra någonting och upplever ofta sin tillvaro som hopplös. Ångest: En person med ångest kan börja undvika vissa saker/situationer och kan också uppleva kroppsliga symtom som att hjärtat slår fortare än vanligt och att andningen är snabb och häftig.

Stress: En person med hög stress ka får problem med sådant som minnet, koncentrationen och sömnen.

PTSD: Sjukdomsbilden karaktäriseras exempelvis genom att återuppleva traumat genom påträngande minnen, Flashbacks och mardrömmar.

Man undviker även det som påminner om den traumatiska händelsen

S ö k a h jä lp : • • •

• • • • •

Vårdguiden/1177 BUP Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade Bris (tel. 116 111) Mind självmordslinjen (tel. 901 01) Hjälplinjens Jourtelefon (tel. 020-22 00 60) Jourhavande präst Kurator/skolsköterska

Källor: • • • • •

expressen.se rödakorset.se socialstyrelsen.se migrationsfokus.se migrationsverket.se

Amelia Söderberg signeratung@signeratung.se

Sign e r at Un g 1 ∙ 2 0 1 9 9

SIGNERAT UNG

Afghanistankriget har pågått sedan 2001.

Illustration: Nathalie Juthe

När kriget bröt ut Det förekommer att konflikter uppstår i länder, ibland större och ibland mindre. När större konflikter uppstår och livet står på spel, är en drastisk utväg att ge sig av. Signerat ung har intervjuat en yngre man vid namn Reza Shah Mirzada, 19. Han är uppvuxen och född i Afghanistan men behövde fly från det han en gång kallade hem för att rädda sig själv.

Reza beskriver till en början var han kommer ifrån och hur livet för honom generellt såg ut.

– Jag kommer ursprungligen från Afghanistan, från staden Baghlan, den ligger i norra delen av landet, berättar Reza.

– Vi levde till en början ett bra liv, allt var bra. Det minns jag från när jag var ungefär 7-8 år. Vi gick till skolan som vanligt och kom hem som vanligt, fortsätter han.

Vad Reza inte förstod dock, var att vardagen han var van vid leva, snart skulle förändras.

Allt började väldigt långsamt, kriget hade ännu inte hunnit börja där han och hans familj befann sig. Det pågick endast vid huvudstadens område. Omkring 2014-2015 förändrades det. Det var då talibanerna hade nått gränsen till staden. Talibaner är anhängare till den politiska och religiösa rörelsen som en gång bildades på 1980-talet.

Enligt NE.se hände detta när alla krigande islamistiska grupper, som hade invaderat Afghanistan, plötsligt började samarbeta.

Under 1990-talet kunde de ta över makten i hela landet, då Sovjetunionen, den tidigare makthavaren, hade begett sig därifrån. Alla invånare blev då tvungna att anpassa sig efter vad talibanerna tyckte. De införde en islamisk lag, vilken innebar att alla behövde leva efter deras tolkning av islam.

– När talibanerna kom till min stad

10 S ig ne r a t

U n g 1 ∙ 2019

började kriget mot folket, berättar Reza, och fortsätter med att han inte kommer ihåg ytterligare om hur händelsen kom att börja.

Det var lag på att tjejer inte skulle gå i skolan innan flykten började, fick Reza uppleva förändringar i sin hemstad. Det var förändringar som talibanerna låg bakom, nya lagar som invånarna skulle anpassa sig efter.

– Det blev lag på att tjejer inte skulle gå i skolan, säger han.

– Och folket skulle kriga mot polisen, för dem. Han berättar att varje familj behövde ha en person som skulle samarbeta med talibanerna. Någon som skulle kriga för dem.

– Jag hade en bror, men på grund av den lagen tog dem honom. säger Reza.

– Han blev dödad i kriget. När Rezas familj fick höra om broderns död, visste de att han stod på tur.

– Min familj sa nej. De sa att de inte ville förlora deras andra son också, förklarar han.

Hans familj berättade för honom att han var tvungen att flytta ifrån Afghanistan, för sin egen säkerhet. Kort därefter begav han sig till Iran.

– Jag bodde i Iran i 3 månader och jag

arbetade som mekaniker. Jag var ofta ledsen under tiden jag var där. Jag tänkte bara på min familj, hur de hade det.

Reza berättade också att innan sin flytt till Iran började, behövde han och hans familj flytta ifrån sin hemstad, eftersom talibanerna hade ockuperat deras hus. Därefter började hans flykt.

– Jag kunde inte bo kvar i Afghanistan.

Jag kunde inte bara flytta till en annan stad eftersom talibanerna fanns i hela landet. Min familj sade att om jag stannade kunde de hitta mig och ifrågasätta varför jag inte ville samarbeta med dem. Jag behövde ge mig av.

Rezas familj var till stor hjälp för att flytten till Iran skulle bli möjlig. De hade kontakt med en man som skulle hjälpa honom.

– Vi hade inte så mycket pengar i min familj, därför fick min mamma ge honom sitt guld som betalning, förklarar Reza.

Ett tag efter flytten till Iran, pratade Reza med mannen som han arbetade för. Han bad då om att få tala med sina föräldrar, men han sa att det inte var möjligt.

– Det fick mig att bli ännu mer orolig, säger Reza och fortsätter. Jag undrade hela tiden vad de gjorde och hur de mådde.

Efter 3 månader spenderade i Iran, bestämde sig Reza för att det var dags att ge sig av. Han berättar om en händelse som ägde rum på arbetsplatsen en kortare tid innan flykten åter började.

– Jag var på jobbet en dag, men jag var väldigt trött. Då hade jag råkat somna och mannen jag arbetade för tyckte inte om det.

Han hade gått fram till mig och använt något vasst för att skada mig i handleden.

Flykten bort från Iran förde honom till Turkiet, men tiden där blev kortvarig.

– I Turkiet stannade jag i ungefär 20-25 dagar, inte så länge. Där träffade jag även en familj. De var också från Afghanistan, så jag kunde prata med dem.

Med båt som transportmedel, tog sig sedan Reza till Grekland och stannade där i 3 veckor, berättar han. Han berättar även att efter Grekland, flydde han till ett fåtal länder till, men han går inte in närmare på vilka länder, hur han tog sig dit eller hur länge han stannade där.

– Och sedan, med hjälp från unicef tog jag mig hit, till Sverige. Jag kom hit år 2015.

På frågan om hur lång tid hela flykten varade, kommer han fram till att det var det dryga halvåret.

– Från att jag var i Afghanistan till att jag kom hit, det tog ungefär 5-6 månader.

Signerat Ung frågar sedan Reza om han har någon kontakt med sin familj i Afghanistan, varpå han svarar att han inte har det.

– Det finns inget internet i staden jag kommer ifrån, så jag har ingen möjlighet att prata med dem. Han berättar sedan att han inte har vetskapen om var sina föräldrar befinner sig i nuläget, varken om de är kvar på samma ställe eller om de har flyttat någon annanstans.

Sverige är ett land som Reza trivs i. Han jämför med hur de kunde vara i Afghanistan.

– Miljön i Sverige är väldigt lugn, här kan man gå till skolan utan problem. I Afghanistan, där det var krig, var det svårt att fokusera på sitt mål, på vad man vill bli. Man var bara tvungen att kriga.

Han beskriver sedan situationen i nuläget.

– Just nu väntar jag på mina betyg, så att jag sedan kan söka till gymnasiet eller komvux, det är mitt mål.

Nathalie Juthe signeratung@signeratung.se

Pryvit Hola Labas Cześć

SIGNERAT UNG

Hej Hello Szia Hāya Salut

SPRÅK Hallo

Aloha

Hai

Zdravo Bonjour

Flerspråkighet

Hälsningar på olika språk i världen. Hur många språk kan du hälsa på?

Varför är det bra att kunna flera språk egentligen? Kommer du ha nytta av att läsa ditt moderna språk som du ångrar att du valde? Gör det dig mer attraktiv att kunna flera språk? Signerat ung har tittat närmare på detta.

Flerspråkighet är något man gör snarare än något man är/egenskap, vi i Sverige lär oss engelska i skolan plus ett modernt språk som tyska, franska eller spanska och senare på universitet så kan ytterligare språk läsas som till exempel mandarin, japanska eller latin. Det är inte det lättaste att definiera flerspråkighet, det är många skilda åsikter. Vissa tycker att en flerspråkig person är född in i en familj där föräldrarna talar olika språk, till exempel tyska och engelska men de bor i Sverige. Medan andra definierar flerspråkighet som att man helt enkelt bara kan flera språk som man pluggat till själv eller i skolan.

Hur påverkar det individen?

Det visas att man kan bli smartare om man lär sig flera språk, hjärnan jobbar mer effektivt och har lättare att ta in

ny information. Det är, för barn som kan flera språk, lättare att hantera problemlösning och matteproblem.

Det är även lättare att hantera distraktioner och fokusera på olika saker samtidigt. Det är svårare ju äldre man blir att lära sig nya språk, men det är egentligen inte så komplicerat som man tror.

Barn är exceptionellt begåvade när det gäller språkkunnighet, de lär sig oerhört snabbt och kan redan vid 10 års åldern 6 eller 7 språk flytande. När vi tänker på att lära sig ett nytt språk så tänker de flesta på flera års pluggande och många motgångar, men i själva verket är det inte så svårt att lära sig ett nytt språk. Den respekt vi har för språket gör att vi inte vågar göra grammatiska misstag, barn har inte samma respekt för språket vilket gör att de gör fel som de lär sig efter. Det kan vara en av anledningarna till att lärare alltid säger att det är okej att göra fel.

Gör språk dig attraktiv?

Konsten att kunna flera språk ligger i topp tre på listan om vad som söks hos en ideal partner i dejting världen och ger ett större utbud.

Foto: Kajsa Stolt

MR- undersökning, undersökning med magnetkamera. I en studie från Lunds universitet, som under tre månader undersökte hjärnan hos språkstuderande och teknikstuderande.

Studien visade att de språkstuderande hade en stor tillväxt i hjärnans cortex som innehåller vårt intellekt och abstrakta språk men även i hippocampus som styr inlärning av nya saker. Utvecklingen av hjärnan gör personen friskare och piggare senare i livet. Minskar risken för demens. En annan studie jämförde flerspråkiga äldre patienter med Alzheimers sjukdom med enspråkiga patienter med lindrigare hjärnskador än Alzheimers, studien visade. En annan studie jämförde äldre patienter med Alzheimers som kunde flera språk med patienter med lindrigare skador som bara kunde ett språk.

är inget annat EU-land som har.

Undersökningen har mätts mellan åldrarna 25 och 64. Uttrycka sig, bli förstådd; lättare om man kan flera språk, lättare i flera länder.

Källor liu.se skolverket.se semantix.se språktidningen.se

Allmän fakta

I Sverige är det bara 3,4% som inte talar något annat språk än modersmål, 45,9% talar ett främmande språk, 31,7% talar två främmande språk och 19% talar minst tre främmande språk.

Den stora andelen flerspråkighet

Kajsa Stolt signeratung@signeratung.se

Sign e r at Un g 1 ∙ 2 0 1 9 11

Fördomar påverkar hur vi upplever personer och vår omgivning.

Vad är det som stä Fördomar är något som finns överallt. Oftast har vi förutsatta meningar om någon på grund av utseende, religion och etnicitet. Dessa fördomar är något som kan stämma eller vara helt tvärtemot, därför är det viktigt att man bortser från dem och tar bort dem .

Därför har Signerat Ung intervjuat två personer om deras fördomar om Sverige, en kommer från Afghanistan och en är från Albanien.

De flesta fördomarna om Sverige är positiva från andra länder, men det finns såklart negativa. Sverige har ett bra rykte, speciellt när det gäller snygga personer med blont hår och blåa ögon. Det sägs att man kommer ha en bra framtid i Sverige, men det är inte sanningen. När nyanlända kommer till Sverige möter de kalla blickar och inte alls välkomnande ögon. Det är inte något nytt att svenskar gillar sin egna bubbla och är kalla när de möter nya personer, men det märks tyvärr extra tydligt när folk från andra kulturer kommer till Sverige. Självklart finns det en del svenskar som inte alls är som den typiska svensken, finns många som hjälper de nyanlända såklart och folk som inte är inne i sin bubbla som tar kontakt och kan tänka sig prata på bussen. Det finns dock bara inte så många av just dessa personer så man ska vara lyckligt lottat om det händer, för så ovanligt är det här i Sverige.

Svenskar har mer privatliv

En skillnad i Sverige är att till exempel efter man ätit middag tillsammans och är klara så går hela familj till varsitt rum och håller på med mobilen eller liknande, medan i killarnas kulturer så umgås familjen efter maten och pratar. I Sverige är det inte

12 S ig ne r a t

U n g 1 ∙ 2019

lika vanligt att familjen umgås så nära som de gör i andra kulturer, pratar om problem och hjälper varandra om det är någon som tynger en. I Sverige har folk svårare att prata om känslor och öppna upp sig och släppa in folk till sitt privatliv.

Det är också vanligt att i deras hemländer så bor hela familjen tillsammans alltså alla i släktet bor i samma hus vilket det inte är Sverige alls, här har vi ålderdomshem där andra får ta hand om de äldre. De säger då att alla stannar hemma och tar hand om varandra och hjälps åt för att sköta om de äldre.

Inte lätt att få jobb

Det som var diskuterat i andra länder om Sverige är att om man flyttar hit är det lätt att få ett jobb och att Sverige är ett välkomnande land medan det är som sagt tvärtom. I Sverige enligt de två nyanlända vi har intervjuat är det väldigt svårt att få jobb eftersom det tog ungefär tre år för att få ett personnummer. Utan ett personnummer eller legitimation så kan man inte få ett jobb med rätt villkor, utan för det mesta måste man jobba svart. Därför är det väldigt svårt att lyckas i Sverige om man kommer hit som flykting. Det är samt väldigt lång och dyr process att hitta en plats att bo på, de berättar att de flesta på sommaren sover utomhus eftersom det inte finns något annat ställe att bo på. På vintern brukar de sova hos kompisar. De tar med sig de få saker de äger till skolan för att förhoppningsvis hitta en sovplats till kvällen.

En annan sak är att det är väldigt vanligt att svenskar är väldigt snygga enligt utomstående

länder. Att det flesta har blont hår och blåa ögon, vilket stämmer väldigt bra överens med hur det är i Sverige. Samt att Svenskar är långa om man jämför med andra länder, som också är sant.

14:45

100%

Illustrationer: Malvina Carlsson och Kajsa Eriksson

mmer om Sverige?

Att ingen hälsar på varandra och att folk är allmänt otrevliga är en fördom som folk från andra länder anser annorlunda.

Ena killen jämför med hans egna kultur och hemland, där hälsar alla på alla även om man inte känner varandra. Inte bara ett “Hej” utan frågar hur personen mår, vart den bor, hur det är med familjen, lite mer privata frågor istället för det ytliga kallpratet som är vanligt i Sverige.

Alkohol är det som behövs Killarna berättar att i Sverige så får de oftast inte så glada miner riktade mot sig. Det kan vara fåtal gånger en svensk kan vara trevlig och öppen och ett när svenskar har druckit alkohol och är påverkade som de får positiva reaktioner och får ett samtal. En av killarna berättar hur han hade haft en konflikt med sin svenska flickvän, då hade en äldre dam kommit fram och sagt

Din kultur är skit

Som sagt så tror många från andra länder att i Sverige kan man få en bra framtid och ett bra jobb. Som vi har nämnt så är det inte sant. I Sverige är det jättesvårt att hitta jobb, oftast för att få ett bra jobb måste man kunna flytande svenska.

Vissa jobb är under natten, så att gå till skolan blir jobbigt eftersom de ungefär bara får två timmars sömn. Ibland är den enda chansen att få pengar kan vara att jobba svart, alltså utan avtal och skatt, då kan det vara att man måste sälja droger.

Killarna vi intervjuade tyckte det var väldigt viktigt att ta upp att det kan förekomma, då det är många svenskar som har fördomar om att sälja droger, att de väljer inte att hålla på med att jobba svart. Men det är de enda det kan göra för att få in pengar för att överleva och kunna köpa mat.

för att i sin tur kunna skapa en gemenskap som passar bådas kultur. Enligt de så är det viktigt att inte ha förutfattade meningar om varandra.

Fördomar kastas fram och tillbaka. Det är verkligen inget man ska lita på. Öppna dig själv för alla och undvik att följa dessa fördomar. Såklart man vill ha sin egna bubbla ibland men man behöver verkligen inte avstå från människor på grund av utseende, etnicitet eller sina egna fördomar. Alla människor är inte som man tror.

EUROPEISKA UNIONEN SVERIGE PASS

F ö rd o m a r

- Snygga, långa och blonda.

- Sverige anses som ett land där livet kan bli bättre.

- Det är lätt att få personnummer.

- Att svenskar är välkommnande.

- Enkelt att få ett jobb.

Att leva i Sveriges kultur

Det är många fördomar som sätts på invandrare och många svenskar som tror på dessa fördomar. Många tror att invandrare nästan är farliga. Det är mycket om hur deras kultur är och många antar att de är tjuvar och skadar kvinnor.

Det är inte bara invandrarkulturer som skadar kvinnor, det sker i svenska kulturen också. När invandrare kommer till Sverige så vill de respektera vår kultur och leva i den, inte förändra den. Ett exempel är att många svenskar tror att invandrare vill inför sharialagarna, alltså att kvinnor måste ha på sig sjalar och det vill de verkligen inte införa. Därför är det viktigt att man hjälps åt och pratar med varandra

Malvina Carlsson signeratung@signeratung.se

Kajsa Eriksson signeratung@signeratung.se

Sign e r at Un g 1 ∙ 2 0 1 9 13

SIGNERAT UNG

Leanlink har huvudansvaret för de olika boendena i Linöpings kommun.

“Delade lägenhet m Signerat Ung har intervjuat en privatperson, samt Linköpings kommun om boenden för ensamkommande flyktingbarn.

Denna text innehåller bland annat hur många boenden som finns, var de är placerade och hur boendeförhållandena ser ut. Signerat Ung har tagit fram fakta i form av exempelvis statistik, men också personliga erfarenheter från ett boende.

Enligt Sveriges Kommuner och Landstings hemsida så erbjuds ett tillfälligt boende till ensamkommande flyktingbarn när de kommer till Sverige, i den kommunen som de ger sig tillkänna. Denna kommun kallas för ankomstkommun. Efter att barnet har sökt asyl anvisar sedan Migrationsverket en kommun att ta över det långsiktiga ansvaret för barnets boende och omsorg. Denna kommun kallas då för anvisningskommun.

Det är vanligt att kommuner ordnar platser på så kallade HVB-hem. Men det finns även andra slags boenden. Ett annat är familjehem. Ibland så kan ett familjehem vara hos en släkting eller närstående. Det är kommunen som tar ställning om boendet är lämpligt för barnet.

Hur många boenden finns det?

I statistik från slutet av 2018 fanns det 485 stycken stödboenden och 584

14 S ig ne r a t

U n g 1 ∙ 2019

HVB-hem runt om i vårt avlånga land.

I Linköpings kommun finns det enligt kommunen själva tre stycken boenden för ensamkommande flyktingbarn. Dessa är ett HVB-hem, ett stödboende och ett behandlingshem. Det finns även 40-50 stycken ungdomar som delar lägenheter med varandra. Utöver detta finns det även ett 70-tal ensamkommande ungdomar som bor hos kompisar och ideella krafter, då de tidigare har fått har fått avslag eller fyllt arton innan de har fått besked gällande asyl. Allt detta sade kommunen i en skriftlig intervju med Signerat Ung.

Linköping Kommun

Kommunen svarade även på andra frågor som handlade om boenden.

Vem/Vilka har ansvaret för boenden?

– Den kommunala utföraren Leanlink Råd och stöd har ansvar för de tre boendena samt för boendestöd i lägenheterna Var är boenden placerade rent geografiskt? I innerstan/förort/ landsbygden?

– De tre boendena är lokaliserade i förorten (Garnisonen, Vidingsjö och Lambohov).

Lagar och regler

Den sista frågan som Kommunen svarade på handlade om hur lagarna och reglerna ser ut gällande boenden. Då svarade dem att det finns en hel den som reglerar verksamheten i HVB, stödboende och behandlingshem.

För att läsa om rent konkreta regler, se till faktaruta här brevid.

Utföraren förbinder sig att bedriva verksamhet i enlighet med intentioner och bestämmelser i Socialtjänstlagen (SoL) samt annan inom området relevant lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd.

Insatsen att bli placerad i ett boende föregås av ett biståndsbeslut från socialförvaltningen i Linköping för dem som är under 18 år och för dem över 18 år med fortsatt vårdbehov.

Vårdplan kommuniceras av socialförvaltningen vilka även ansvarar för att tillsammans med boendet och ungdomen/god man/ särskilt förordnad vårdnadshavare upp-rätta en genomförandeplan.

I övrigt ska boenden ha rutiner för ärendehantering följa socialstyrelsens riktlinjer avseende BBIC (Barns behov i centrum).

Målsättningen är att personalen har minst en 2-årig eftergymnasial utbildning inom socialt arbete eller motsvarande i enlighet med IVOs (myndigheten Inspektion för vård och omsorg) krav eller att utföraren aktivt arbetar för ovanstående målsättning.

Därutöver gäller Socialstyrelsens författningssamling och allmänna råd.

Källa: Intervju med Linköpings kommun

O lika B o e n d e n HVB-hem = Ensamkommande barn är kommunens ansvar att ta hand om. Detta hem är en verksamhet som bedriver behandling eller är inriktad på omvårdnad, stöd eller uppfostran.

Familjehem = Är ett enskilt hem som på uppdrag av myndigheter tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt.

Stödboenden = Är en placeringsform inom socialtjänsten där barn och unga i åldern 16-20 år kan tas emot i ett eget boende med individanpassat stöd. Stödboende är ett mer självständigt boende än HVB där barnet eller ungdomen bor i en lägenhet, studentkorridor eller liknande.

Källor: skl.se, linkoping.se, jpinfonet.se och wikipedia.org

SIGNERAT UNG

Foto: Linda Holm

med 6 andra personer” Förutom att ha en skriftlig intervju med kommunen så hade även Signerat Ung en intervju med en person som har bott på två boenden i Linköping. Den intervjuade heter Reza Mousavi och är 20 år gammal. Reza kom till Sverige den 8 oktober år 2015. I dagsläget bor inte Reza på ett boende, utan med en Svensk familj. Han har bott med familjen i lite över ett år nu.

Att komma i kontakt

Reza berättade om hur han kom i kontakt med det första av dessa boenden.

Så här sade han: – När jag kom till Sverige kom vi till staden Malmö och där var vi många i en skola. En ganska stor skola. Och där blev skolan en plats att kunna bo för en kort period, kanske en eller två veckor. Därefter delade dem på oss, på olika städer i Sverige. Och jag och några kompisar fick åka till Linköping. När vi åkte till Linköping, och kom fram till tågstationen, så hämtades vi av en person och den tog oss till boendet. De olika boendena kontaktade varandra innan, och sa att det kom några killar från malmö till stationen i Linköping och där kan ni träffa och ta dem till boendet.

Boendesituation

Det var alltså någon från boendet som tog emot Reza och hans kompisar som han hade fått i Malmö. Det första boendet som han bodde på heter Vision Omsorg och det andra heter Olivlunden.

Upplevelsen som han fick av boendena var att de båda två var boenden för ensamkommande flyktingbarn i åldrarna

15-17 år ungefär.

Han berättar även om hur det såg ut i de boenden han hade bott. I det första boendet förklarar han att han delade lägenhet med 6 andra personer och att de bodde i en 3:a. Det fanns ett kök, ett vardagsrum och ett sovrum. Även så talade han om att dessa tre rum fick bli deras sovrum också. Han sade: – I ett rum så fick tre sova i, och sen i ett annat rum som var lite mindre fick två sova i och sen den som var minst där fick en bo eller sova i.

Personalen köpte mat. Vi skrev vissa grejer som vi behövde. Vi tänkte att vi tyckte att “vi ska laga det här och det här” så fick vi dem att köpa de. Vi tog maten hem från affären och sedan lagade vi den själva. På andra boendet fick vi pengar in på vårt bankkort. Där fick vi varje månad en viss peng och där kunde vi själva köpa mat och sen laga den själva också.

Men det var någon gång som det var någon högtid eller något sådant och då kunde personalen laga mat också. Fast detta var inte så många gånger utan kanske bara en gång per tre månader.

Vad tyckte du var bäst? Att personalen köpte maten eller att ni fick pengar själva?

– Att vi fick pengar själva. Eftersom jag tyckte att man kan bättre bestämma vad man ska köpa och hur mycket.

I ett rum fick tre sova i ­ När det sedan kom till nästa boende beskrev han en annorlunda boendesituation.

Detta då i nästa boende var de 2 personer i en lägenhet. Han ansåg då att det fanns mer plats för att sova och bo. Han ansåg att detta var bättre villkor.

Maten

Sedan kom intervjun in på mat och hur det fungerade på de olika boendena. Då förklarade han så här: – På första boendet lagade vi maten själva.

Kände du att det var bra att ni fick laga maten själva på boendet på båda sätten eller tycker du att det hade varit bättre om personalen alltid hade lagat maten?

– Jag tänker att det var bra att vi lagade maten själva. Det var också bra att vi fick lite hjälp ibland med hur man kunde laga vissa maträtter. Ibland fick vi hjälp av personalen.

Upplevelsen

När vi började närma oss slutet av intervjun, ställdes frågan: Har du haft en bra upplevelse när det kommer till boenden?

– Ehh, båda hade bra och dåliga sidor.

Vissa dagar har det hänt grejer som kändes ganska tråkigt och vissa dagar kändes det som

det verkade som en högtid, det var högtid och sånt. Vi firade och så. Det var bra, det kändes bra. Men totalt kan man säga att det har känns både tråkigt och bra. Svarade Reza på den frågan.

Den sista frågan i intervjun var om det fanns något mer som han skulle vilja berätta om boendena, som inte hade frågats om.

Hans svar löd: – Ehh, aa. Det känns som nu efter tre år eller lite mer som jag bott i Sverige kändes det som att vid vissa tider i boendet så var jag inte med. Jag hängde inte med på vad personer säger och vad de menar. Eftersom det är lite olika sätt att tänka. Det kändes ganska svårt att förstå, ungdomen med personalen eller tvärtom till och med. Personalen kunde inte förstå ungdomen. Och vid sådana tillfällen kändes det ganska jobbigt, och till och med pinsamt kan man säga.

Bör det vara såhär?

I Linköping kommun finns 3 stycken boenden. Men bör det finnas mer? Efter intervjun med Reza fick Signerat Ung veta att han vid ett boende fick dela en lägenhet med 6 personer. Som endast var en tre-rums lägenhet. Bör det tillsättas mer resurser till de tre boendena som ändå finns i vår kommun, eller är det bra som det är just nu?

Linda Holm signeratung@signeratung.se

Sign e r at Un g 1 ∙ 2 0 1 9 15

SIGNERAT UNG

Hedersförtryck och Hedersförtryck är extremt vanligt bland ungdomar runt om i världen. Främst unga kvinnor drabbas av detta och de olika fallen kan se helt annorlunda ut runt om i världen. Den hederskulturen som man ofta talar om är den som grundar sig i mellanöstern men det som är betydligt mindre omtalat och som ofta inte tas lika seriöst är den västerländska hederskulturen. I denna artikel kommer vi presentera olika typer av hederskultur och hur den kan se ut i olika delar av världen. Vi på Signerat ung har även intervjuat en tonåring som själv har drabbats av hedersförtryck. Den här personen kommer att vara anonym i denna artikel men för enkelhetens skull kommer vi att kalla henne för Emma.

Att hålla den man älskar gömd är bland det jobbigaste jag har gjort Inom de flesta kulturerna är familjen den främsta prioriteringen, och i många länder så är familjemedlemmarna rangordnade utifrån olika faktorer som avgör vilken roll man har och hur mycket makt man har. Enligt institutetmothedersförtrycks senaste undersökning (2017) är kön och ålder de främsta faktorerna. I denna undersökning står de även att männen och de äldre är oftast överordnade från kvinnorna och de yngre i familjen.

Familjens status är baserad på dess heder. I dessa samhällen så bedöms ofta männen i familjens status på hur resterande familjemedlemmar sköter sig enligt kulturens normer. Något som är vädigt avgörande är kvinnans sexuallitet. Gränsen mellan heder och skam kan lätt passeras och om kvinnorna i familjen passerar denna gräns så drabbas familjens heter utav det. Man kan alltså säga att det är kvinnorna som oftast avgör familjens

16 S ig ne r a t

U n g 1 ∙ 2019

heder. Kvinnor och flickor har alltid varit drabbade av hederskultur men dessa förtryck påverkar även pojkar och män. Hederskultur handlar om allt från regler, kränkningar och begränsningar till våld.

Enligt Gapfs senaste statistik om hedersvåld skan man läsa att hedersrelaterat våld definieras ofta som våld som utförs mot en kvinna från hennes man eller en manlig släkting.

Detta är den vanligaste formen av våld inom hederskulturen men det uppkommer även våld mot pojkar ifrån männen i släkten. Våldet som uppkommer handlar i de flesta fall om att familjemedlemmen som drabbas har utfört handlingar som bidrar med skam till familjen. Det förtrycket som hederskultur kan bidra till handlar om allt från att personen inte får klä sig hur den vill till fysisk våld som i värsta fall kan leda till döden. Fn uppskattar att det sker omkring 5000 hedersmord per år rund om i världen men ett flertal hedersmord dokumenteras inte och kan därför inte räknas med. Homo-, bioch transexuella personer drabbas ofta utav hedersförtryck och hedersvåld och de är särskilt utsatta i vissa länder.

Det är på grund av att det är förbjudet i vissa samhällen att ha en relation som inte består utav en kvinna och en man. Förtrycken mot Hbtq personer baseras på lagar i vissa länder och anses då inte vara lika allvarliga trots att våldet ofta kan vara extremt grovt.

Något som ofta kopplas till hedersvåld är äktenskap mot en persons vilja. Vid vissa fall där en person, ofta en dotter eller son, inte vill genomföra ett giftermål så uppkommer våld. Familjen har då planerat ut ett giftemål då deras barn inte får bestämma själva vem de vill gifta sig med vilket kan leda till att barnen blir upprörda och protesterar.

I vissa fall luras barn till att åka utomlands där de blir tvingade att gifta sig. När en person blir tvingad till att gifta sig genom hot, påtryckningar och våld utsätts personen för oacceptabla för tryckningar som är förbjudna i Sverige. Detta bidrar positivt till antalet ungdomar som tvingas att gifta sig mot sin vilja i Sverige men vissa föräldrar väljer att utföra giftermålet i andra länder för att få sin vilja igenom.

Hederskultur mellanöstern På hemsidan hederskultur .se kan man läsa om hur religioner påverkar samhällslivet och familjelivet på alla plan. Religion har för det mesta en väldigt stor roll i mellanöstern.

Religioner är såklart inte avgörande för hedersförtryck men religioner används ofta för att rättfärdiga hedersförtryck. Oavsett religion så kan hedersförtrycket dyka upp. Just i mellanöstern är hedersmord en

farlig och allvarlig konsekvens av det hedersförtryck som kvinnor utsätts för. På gapfs hemsida kan man se att i Jordanien har barn blivit av med sina mammor som blivit mördade av deras makar eller familj. Om kvinnor har gjort någonting för att vanhedra sin heder dödar maken eller pappan till exempel kvinnan för att bevara hennes heder. Inom denna kultur är det så pass vanligt och hela familjer är ofta uppfödda med dessa tankar att barn och annan släkt inte reagerar mer än att de tycker att deras pappa gjort rätt sak. En kvinna som är syster till en man som mördat sin fru säger i en intervju att hon drar liknelsen med ett finger på en hand.

Om ett finger förmultnar är det bäst att skära av fingret så att det inte drabbar de andra fingrarna eller hela handen. 13% av morden i Jordanien är hedersmord mot kvinnor enligt institutet mot hedersförtryck. Om en man i Jordanien mördar en kvinna och har heder som en anledning kan han få sitta i fängelse i endast 6 månader om han ens blir dömd. Medan om han mördar någon av en annan anledning kan han minst få 15 år i fängelse. Det händer också att om en kvinna blir våldtagen blir hon satt i fängelse för sin egen “säkerhet” medans mannen är ute och strosar. Det är också vanligt med tvångsäktenskap, det finns i olika grader men en av de är att en pappa håller sin/sina döttrar hemma tills han funnit en passande make. Maken är inte alltid lika gammal som dottern utan är ofta mycket äldre då det ofta är pappans vän eller någon med mycket rikedomar. Hederskulturen är ofta maskerad i “den omtänksamma pappan”. Det cirkulerar bilder och texter på internet som syftar på att skämta om hur pappan kommer såra pojken som sårar deras lilla försvarslösa dotter. Men faktum är att det inte alltid stannar vid just skämt. Synen detta bottnar i är alltså var pappans heder ligger. Det är inte i sonens sexualitet som gärna får uttryckas ofta och med många olika, utan i dotterns sexualitet som skall hållas bakom lås och bom.

Västerländsk hederskultur

Enligt hederskultur.se är hederskultur i mellanöstern extremt omtalat i västvärlden. . Denna hederskultur baserar sig på kvinnans sexuallitet främst. Synen på kvinnornas sexuallitet som framställs är att den ska skyddas och i de flesta fallen så är det pappan som tar på sig det ansvaret. Många pappor målar upp bilden av att pojkar är opålitliga varelser som drivna av deras lust och att flickorna är oskyldiga och ska skyddas. Pojkars sexualitet får gärna uttryckas och i de flesta

fallen så har sonens pappa inget att säga till om men så fort situationen är omvänd och det handlar om en flicka så är det helt plötsligt helt orimligt för henne att uttrycka sig sexuellt.

Denna typen av hederskultur är något som ofta skämtas bort. Män skämtar om det problematiska beteendet som till utspelar sig när deras dotter skaffar en pojkvän eller skrattar år de stränga reglerna som deras döttrar tvingas leva efter för att bli accepterad i hemmet. Samtidigt som detta sker så är barnet med manligt kön helt obegränsat när det gäller den sexuella fronten. I detta exempel är det endast pappan som är inblandad men även i västvärlden så är hela familjen inblandad i vissa fall. Ofta är detta i fall när ett par har flera än ett barn.

I familjer bestående av barn med både manligt och kvinnligt kön så är hederskultur i denna form extremt vanligt. Pojkarna i familjen blir upplärda under deras uppväxt att de ska skydda flickorna eller kvinnorna.

Vanligtvis gäller detta storebröder som blir tillsagda av föräldrarna att de ska se över flickan/flickorna just för deras kön. Även om åldern är i ombytta roller gäller det alltid samma sak. Kvinnorna ska skyddas av männen för att de framställs vara så värdefulla medans männen kan bete sig precis hur de vill. Precis som majoriteten av hederskultur så riktar sig även denna form av begränsning till kvinnorna och dess sexuelitet. Flickans bröder skyddar henne mot pojkar och ser till så att hon är oskyldig och, viktigast av allt, ser till så att hon inte uttrycker sig sexuellt i någon form.

Hedersförtryck kan alltså utspela sig på helt olika sätt men likheterna finns alltid där. När familjens heder påvärkas kan det uppstå problematiska situationer med våld, hot och psykisk misshandel. Trots olikheterna mellan öst- och västvärlden när det handlar om livsstil och kultur så är hadersförtrycken baserade på samma saker, sexualitet, skam och makt.

Källor hederskultur.se institutetmothedersförtryck.se ne.se gapf.se

SIGNERAT UNG

förbjuden kärlek

Hedersförtryck kan få en att känna att man fråntas rätten att yttra sig.

Intervju

Emma är 18 år gammal och är bosatt i Linköping med sin familj. Hon är uppväxt i en familj med ganska starka åsikter kring kultur och religion. Hon har under perioder av sin uppväxt känt sig missnöjd med de omständigheterna som hon lever under och kämpar dagligen med anpassa sig för att vara accepterad i hemmet.

Vilken form utav hedersförtryck har du upplevt?

– Jag har upplevt förtryck i form av verbalt förtryck. Jag har fått höra hot om konsekvenserna om jag väljer att göra något. Till exempel ‘Gör du det här kommer det här att hända’. Det är olika hot och det handlar om psykiskt förtryck inte fysiskt.

Hur är det att hålla någon man älskar gömd?

– Att hålla man jag älskar gömd är bland det jobbigaste jag har gjort. Ens partner är ens bästa vän, pojkvän och den du gör allting med. För mig är min pojkvän som familj och det känns jobbigt att inte kunna ha en bra relation med både min famij och min pojkvän. Det är som att jag inte känner mina föräldrar i alla lägen eftersom att jag knappt kan berätta någonting om mitt liv eftersom att mycket involverar min pojkvän och jag är rädd för att försäga sig. Om jag är

lycklig kan jag inte berätta varför och om något negativt händer i förhållandet kan jag inte prata med mina föräldrar. Jag känner mig falsk eftersom att jag ljuger för mina föräldrar och det känns som att jag ljuger för mig själv. Jag mår psykiskt dåligt eftersom att jag håller alla känslor inombords

Har du ljugit för vänner/familj av va du har befunnit dig någon gång? Hur kändes det?

– Jag ljuger i princip alltid för mina föräldrar om vart jag är eftersom att jag inte ens kan nämna min pojkväns namn för mina föräldrar. Varje dag måste jag ljuga om vem jag är med eller pratar med för att det ska vara accepterat i min familj.

Jag va till och med tvungen att byta bakgrundsbild på mobilen under julen på grund av rädslan att någon i släkten skulle råka se. Det är mycket som är jobbigt med denna situation som jag är i. Till exempel är det ett talesätt att den som får mandeln i gröten kommer gifta sig. När jag fick det så sa min syster ‘du får hitta en kille snabbt då’ och då känns det jobbigt att jag har haft pojkvän i ett och ett halvt år utan att någon har vetat. Jag kan inte heller visa upp mitt förhållande offentligt.

Om någon skulle se mig skulle jag vara tvungen att ljuga.

Hur påverkas du av hederskultur?

– Jag påverkas väldigt mycket av att leva med hederskultur. Ingen av mina

Foto: Alice Tirmén och Lisa Carlheim

vänner upplever något liknande och därför känner jag att jag inte har någon att vända mig till. Jag känner mig ensam i detta men jag kan ändå inte göra något eftersom att familj är familj. Min största önskan är att ha kvar min familj men att ändra deras tankesätt när det handlar om vår kultur. Att leva med hederskultur är svårt och jag känner mig ensam i det men samtidigt det gör det mig stark, dock önskar jag ofta att jag kunde leva som mina vänner utan dessa problem.

Har dessa hedersförtryck påverkat vilka personer du umgås med?

– Det har påverkat vilka jag umgås med väldigt mycket på grund av religion.

Jag får till exempel inte umgås med personer med islamisk tro eftersom att det är stor skillnad mellan min familjs kultur och deras. Detta gäller främst med killar. Trots att jag inte är religiös så får jag bara umgås med killar med samm religiösa tro som min familj. Min pojkvän är muslim och då anser min familj att det blir kulturkrock och att det är respektlöst mot min familj och vår kultur att gifta sig med någon av en annan religion. Det är skillnad med tjejkompisar eftersom att de endast oroar sig för en kärleksrelation.

funnits i min släkt. Alla mina syskon har blivit behandlade likadant och behövt följa samma regler. Alla i familjen har följt dessa regler, förutom jag. Däremot har en av mina kusiner varit kär i en muslim och var med honom i flera år. Detta gav henne konsekvenser och hon förbjöds att träffa killen. Hon var även tvungen att få hjälp för att komma över honom. Mina släktingar anser att det inte finns på kartan att man skulle bli kär i någon av en annan religion.

Det blir också enklare att tänka så eftersom att de inte har vänner utanför vår religion.

Statistik om hedersförtryck hittar ni på nästa uppslag

Lisa Carlheim signeratung@signeratung.se

Hur långt bak i din generation har hederskultur varit väsentligt? Har fler i din släkt blivit påverkade av samma sak?

– Denna syn och hederskultur har alltid

Alice Tirmén signeratung@signeratung.se

Sign e r at Un g 1 ∙ 2 0 1 9 17

SIGNERAT UNG

Statistik hedersförtryck

För att göra det mer tydligt vad som egentligen sker i Sverige och världen har Signerat ung samlat statistik från länsstyrelsen i Östergötland och regeringens webbplats GAPF om mänskliga rättigheter.

2%

11%

1

87%

2

10%

17%

20%

50%

3

72%

4 Illustrationer: Lisa Carlheim

( 1) 8 7 % u tsatta är f lickor, 11% ä r p ojka r, 2% ä r ok ä n t . ( 2) Mi nst 50% av de utsat t a ä r u nd e r 18. ( 3) 7 2 % u tsätts av sin för ä ld e r, 20% av s y s kon , 17% av s i n p a r t n e r. ( 4) 1 0 % av alla utsatta är rä d d a a t t bli d ö d a d e.

18 S ig ne r a t

U n g 1 ∙ 2019

SIGNERAT UNG

U p p s k a t t n i n g s v i s s ke r 5 h e d e rsm o rd i S ve r ige p e r år. 5 0 0 0 i v ärl d en .

Av 107 mord 2 0 1 6 var 1 0 h e d e r sm o rd.

70 000 u n g d o m ar m e l l an 1 6-25 å r i S ve r ige l eve r i b e g r än s n i nga r i va le t av p ar tn e r. Av d e s s a ä r 8 500 i r is k zo n e n ti l l att bl i b o r tgifta .

Alice Tirmén

Lisa Carlheim

signeratung@signeratung.se

signeratung@signeratung.se Sign e r at Un g 1 ∙ 2 0 1 9 19

SIGNERAT UNG

Vad får nyanlända Som nyanländ flykting i Sverige är det vanligt att söka om asyl. Det innebär att en person söker skydd i ett annat land än sitt hemland. Processen ser olika ut för vuxna och barn då rättigheterna skiljer sig. Nedan går Signerat Ung främst igenom vad som gäller för asylsökande barn under 18 år enligt Migrationsverket.

M igratio nsverket . . .

• utreder och fattar beslut om nyanlända har rätt till asyl eller inte.

• ger ekonomiskt stöd om egna pengar inte finns.

• utser ett offentligt biträde som är kunnig när det gäller svenska lagar och kan hjälpa till med ansökan om asyl.

• ger stöd under perioden då den nyanlända inte vet om den får stanna i Sverige eller inte.

• hjälper till att komma i kontakt med föräldrar om det är möjligt.

• försöker se till att kommunen ordnar ett boende.

Kommunen. . .

• fattar beslut om insatser och placering i ett lämpligt boende.

• ser till att barn och ungdomar får gå i skolan.

• ger möjlighet att få en god man.

• ansvarar för socialtjänsten och deras arbete.

Vad händer om du f yl l t 1 8 å r?

• Du måste själv sköta kontakterna med Migrationsverket.

• Du får en dagsersättning, men tar hand om din egen ekonomi.

• Socialtjänsten har inte ansvar för ditt boende längre. Migrationsverket kan dock hjälpa dig genom att låta dig bo i ett av deras hyrda boenden.

• Din gode man slutar hjälpa dig.

• Alla asylsökanden har inte rätt till ett offentligt biträde.

• Du får endast akut sjuk- eller tandvård som inte kan vänta.

20 S ig ne r a t

U n g 1 ∙ 2019

SIGNERAT UNG

ungdomar för hjälp?

Hur går asy l processen ti l l ?

1. Ansökan: det första steget är att ansöka och fylla i blanketter med frågor om t.ex. ditt namn, medborgarskap och familj. Du kommer också behöva göra fingeravtryck, fotograferas och lämna in pass eller andra identitetshandlingar.

2. Förberedelse för utredning: en handledare går därefter igenom alla dina handlingar, vad du har berättat och vad sökningarna på dina fingeravtryck har visat.

3. Väntan på utredning: det är långa köer hos Migrationsverket och du kan få vänta länge innan du kommer till en asylutredning.

4. Kallelse till asylutredning: du får en kallelse på posten där det står var och när du ska få träffa en handledare.

5. Asylutredning: ett samtal sker mellan dig och en utredare. Om du är under 18 år har du rätt att ha med dig en vuxen som t.ex. kan vara en förälder, vårdnadshavare, god man eller ett offentligt biträde.

6. Beslut: din berättelse, dina asylskäl och Migrationsverkets kännedom om situationen i ditt hemland grundar sig bl.a. det slutgiltiga beslutet på. Du kommer få komma till Migrationsverket där en handledare berättar om du har fått ett ja eller nej på din ansökan och vad som händer sedan. Skälet till beslutet har du också rätt att få veta.

?

Elin Engström signeratung@signeratung.se

Sign e r at Un g 1 ∙ 2 0 1 9 21

SIGNERAT UNG

Flykten till Sverige

Saker man kan ha gått igenom under en flykt.

Vi på Signerat Ung har intervjuat en person som blev tvingad att fly från sitt hemland och efter många år och olika vägar tagit sig till Sverige.

Personen vi intervjuade har valt att vara anonym så istället kallar vi honom Kim. Han kommer ursprungligen från Afghanistan, han minns allt därifrån, allt från sitt hem till sin familj och sina kompisar.

Kim har haft en svår uppväxt och resa och det har varit ganska mycket död runt omkring honom. Hans mamma tog livet av sig när han fortfarande var en bebis så han har inget minne av henne. Senare i livet såg han när maffian mördade hans farbror.

Som tidigare nämnts så dog hans mamma när han var väldigt liten och som att det inte var illa nog så lämnade hans pappa honom några år senare för att han var sjuk. När hans pappa lämnade så fick han flytta till ett par släktingar där mannen i huset misshandlade honom nästan dagligen, vilket gjorde att han inte ville vara kvar där. Även om han hade det jobbigt där så var det inte enda anledningen till att han lämnade, han flydde även för att det inte gick att överleva där på grund av krig.

Enligt hemsidan Globalis som styrs av Svenska FN-förbundet hade det varit

22 S ig ne r a t

U n g 1 ∙ 2019

oroligt i Afghanistan länge men runt 2012 så blev det värre. Levnadsvillkoren blev sämre och Talibanerna hade nyligen visat tydligt att de inte ville ha fred.

Konflikten tog inte slut då och delar av konflikten håller på än idag, oron har inte lämnat de som bor där. Kim lämnade Afghanistan när han var 12 år och det första stället han kom till var Iran. Han stannade där i ungefär ett år, under tiden han var där blev han behandlad väldigt dåligt. Han fick dagligen elaka kommentarer och påhopp som

Jag blev kallad jävla Afghanistanare Kim åkte ifrån Iran och kom till Turkiet där han bodde hos sin farbror. Farbrorn

var kriminell och arbetade med maffian, eftersom Kim var med honom och bodde hos honom så hamnade även han lite i det hela med kriminalitet. Som det stod tidigare i texten så blev hans farbror mördad av maffian när Kim var med.

Kim och hans farbror gick till farbrons restaurang, när de gick där mitt på gatan blev de överfallna och Kim såg när Maffian mördar hans farbror. När polisen kom till platsen så blev Kim arresterad och inlåst i runt ett år. Kim stannade i Turkiet i några år och han hade velat stanna längre om han kunde för att han hade kommit in i samhället, lärt sig turkiska och fått nya vänner och kände sig som hemma.

Efter Turkiet så kom han till många ställen där han inte stannade så länge. Direkt efter Turkiet kom han till Grekland där han stannade i några månader sedan åkte han vidare till ett nytt land. Kim var efter Grekland i Frankrike, Tyskland och Danmark. I Danmark var han bara några timmar sedan blev han tillbakaflyttad till Tyskland igen. Han har alltså varit i vissa länder mer än en gång och sedan har han försökt komma till andra länder men blivit nekad.

Precis innan han kom till Sverige var han i Tyskland där han fick hjälp av en förening att köpa en biljett till en båt som skulle ta honom till Helsingborg i

Sverige. När Kim kom till Helsingborg så tog polisen honom och de andra på båten.

De blev förda till ett inneboende där de fick stanna i 3-4 dagar men under dessa dagarna så behövde han också åka till Migrationsverket för att ta fingeravtryck.

Eftersom att han var under 18 så blev han flyttad till ett boende i Söderköping där han fick bo tills han blev 18år, då fick han inte bo kvar där och hamnade på gatan.

Nu något år efter att han blev 18 bor han fortfarande på gatan, han sover hos sina kompisar eller där han får en sovplats helt enkelt. Han går på gymnasiet i en språkintroduktionsklass och lär sig svenska och annat som man läser i grundskolan. Kim kan ganska bra svenska, han blir förstådd även om böjningen på orden inte alltid blir rätt.

Kim började sin flykt 2012 då han lämnade Afghanistan och slutade den 2016 då han kom till Sverige. Vilket betyder att han flydde 4 år, det kanske inte låter jätte mycket men om man istället säger att han började fly när han var 12 år och kom fram när han var 16 år, då låter det kanske som mer.

Sofie Willim signeratung@signeratung.se

SIGNERAT UNG

Traditioner och Högtider Högtider skiljer sig åt runt om i världen beroende på varifrån man kommer. I denna artikel lyfter Signerat Ung dessa skillnader och hur det går att ta med sig sina högtider och traditioner till ett främmande land.

Hur mycket skiljer sig högtiderna åt och är det alltid möjligt att fira dem när man kommer som nyanländ till Sverige?

Bagher

Bagher är nyanländ svensk som tidigare har bott både i Afghanistan och Iran, i denna intervju talar han främst om sina erfarenheter från Afghanistan. Han talar om allt från vilka högtider han firar och hur det går att fira de i en annorlunda kultur och samhälle.

Robles

Robles från Somalia berättar om sina möjligheter att fira högtider i det svenska samhället. Han berättar om hur det går till när vissa högtider kräver ledighet och hur han ser till att hans traditioner går ihop med skoldagarna.

Yousef

Yousef kommer tidigare från Syrien och pratar i denna intervju om vilka traditioner han har tagit med sig till Sverige som är viktiga för honom. Han berättar också hur han försöker anpassa sig till de högtider som är vanliga i Sverige och vad han gör under dem högtider han inte firar.

Som nyanländ i ett land är det mycket man behöver anpassa och vänja sig till, speciellt om man hamnar i en miljö och ett samhälle som verkligen skiljer sig åt det samhället man kommer från tidigare. Det handlar oftast om språk men även traditioner och högtider. I denna artikel har Signerat Ung tagit kontakt med tre elever från språkintroduktionsklassen på Klara Gymnasium, Bagher från Afghanistan, Yousef från Syrien och Robles från Somalia, för att få en bättre inblick på hur det är att ta med sig sina traditioner och högtider från ett annat land till Sverige.

Vilka högtider firar ni i ditt hemland?

– I både Afghanistan och Iran firar man framför allt Nowruz men också Eid efter Ramadan. Vilka högtider man firar beror främst på religionen i landet och i Afghanistan är det islam. En annan viktig högtid som man firar i Iran är Yalda natten. Det är den längsta mörka natten på året som majoriteten av folket i Iran firar.

Hur viktiga är dessa högtider för dig och folket i Afghanistan och Iran?

– Personligen firar jag alltid Nowruz som är bland det största högtiderna i landet. För muslimer är Ramadan väldigt viktigt och Eid är den största högtiden.

Känner du att det alltid går bra att fira era högtider här i Sverige?

– Jag tror nog att det är möjligt att fira sina högtider här, däremot firar jag inte längre Ramadan här i Sverige eftersom jag inte längre är muslim. Men Nowruz firar jag fortfarande och det går bra. Då brukar alla samlas någonstans och fira tillsammans. Vi brukar sjunga och dansa, sedan äter vi alla tillsammans. Det viktigaste handlar om att alla nära och kära är samlade.

När inträffar Nowruz?

– Nowruz firar man den första dagen på våren.

Firar du några typiska svenska högtider?

– Ja det gör jag, jag firar påsk och jul. Jag firar också midsommar. Under julen går jag iväg till kyrkan där vi sjunger lite tillsammans och på nyår dansar vi tillsammans. På påsken besöker vi också kyrkan och läser bibeln, sedan sjunger vi också lite.

Vilka högtider firar du som är vanliga i Somalia?

– Jag firar Eid efter Ramadan. Är det lätt eller svårt att fira Ramadan i Sverige?

– Ja det tycker jag. I mitt fall har jag alltid fått ta ledigt under min fasta på Ramadan i några dagar vilket gör det lättare.

Firar du några typiskt svenska högtider?

– Jag känner att jag skulle kunna göra det om jag ville men jag tycker inte det är så viktigt. Jag har alltså inte firat till exempel jul här i Sverige.

Vad gör du när de flesta i landet firar Jul? – Jag gör egentligen inget speciellt utan kan vara hemma. Om jag vill träffar jag några kompisar och hittar på något speciellt med dem. Det är egentligen likt vilken vanlig dag som helst för mig. Är de högtider som du firar viktiga för dig?

– Ja det är dem. Jag firar alltid Eid och har aldrig missat fastan under ramadan. Är det stor skillnad i Sverige under Ramadan jämfört med Somalia?

– Ja det är det absolut. Här i Sverige fastar jag nästan i 20 timmar medans jag i Somalia fastade ungefär 12 timmar. Man börjar nämligen fasta när solen går upp på morgonen tills när solen går ner på kvällen och solen är uppe under en längre period på dagen här i Sverige än i Somalia. Det kan bli lite jobbigare att stå ut men det är inga riktiga problem tycker jag.

Hur firar man Eid? – Vi ber Salat och samlas med familj och kompisar och umgås. Det blir nästan som en stor fest där vi alla äter mycket tillsammans och umgås med varandra och har kul.

Vilka högtider firar man i Syrien?

– I Syrien är Eid en viktig högtid som vi alltid firar, varje år eftersom en stor del av befolkningen är muslimer.

Hur viktiga är era högtider för dig?

– För mig är Ramadan den absolut viktigaste högtiden. Jag fastar alltid under Ramadan och firar sedan alltid Eid som är en fest där man samlas med familj och vänner och äter. Är det möjligt för dig att fira dessa högtider i Sverige?

– Det är inte alls lika lätt att fasta under Ramadan här som det är i Syrien eftersom längden på dagen skiljer mycket. Det blir svårare att fasta under en längre period eftersom dagarna är längre i Sverige än vad de är i Syrien. Men det går att göra det, det blir bara lite tuffare att stå ut med fastan.

Firar du några svenska högtider?

Jag firar inga svenska högtider, varken jul eller påsk. Däremot brukar jag fira nyår här i Sverige. Jag brukar åka iväg någonstan med kompisar, ibland på någon fest.

Vad gör du under de högtider du inte firar, när de flesta firar exempelvis jul?

Det är som en vanlig dag för mig. Jag gör inget speciellt, det kan vara en vanlig dag hemma.

Sultan Turaev

Johannes Erlandsson

signeratung@signeratung.se

signeratung@signeratung.se

Sign e r at Un g 1 ∙ 2 0 1 9 23

SIGNERAT UNG

Med så många människor i världen är det svårt att inte generalisera.

Vad har svenskar för förd Fördomar, stereotyper och rasism är för det mesta baserat på okunskap och rädsla, därför är det viktigt att besvara dessa saker med både hjärta och hjärna, Den här artikeln tar upp några konkreta fördomar/myter och besvarar mysteriet kring vad fördomar är och hur de uppstår.

Vi svenskar är ganska bra på att gömma våra fördomar, och är väldigt positiva till ett mångkulturellt samhälle men de fördomar som är lite viktigare kan vi inte dölja på samma sätt och vi svenskar som ofta är väldigt tillbakadragna(fördom) är kanske inte så tydliga med vad vi tycker och tänker och detta öppnar lätt upp till tysta fördomar och är de lite viktiga så spelar dom gärna ut sig i praktiken, Därför tänkte jag med den här artikeln ge lite mer fakta kring fördomar och motbevisa ett antal fördomar som inte stämmer.

Varför har vi fördomar?

Innan man kan rikta sig in på att diskutera varför vi har fördomar så måste vi först förstå vad fördomar är och hur dom

24 S ig ne r a t

U n g 1 ∙ 2019

uppstår. Att ha en fördom betyder att man har en negativ inställning till en grupp eller individ enbart baserat på deras tillhörelse till en viss grupp eller avsaknad av tillhörelse. Rasism är en mer specifik typ av fördom då den innehåller en fördomsgrundad handling mot en person eller grupp baserat på deras etniska grupp. En stereotyp är en förkroppsligad förutsättning byggd på en samling fördomar.

Men hur uppstår fördomar då? Man brukar säga att en fördom uppstår på grund av okunskap och det är till stor del sant, känner man bara en person med utländsk bakgrund ser man ofta den som en representant för alla människor med utländsk bakgrund och hör man om någon i nyheterna som är Kanadensare så ser man han som en representant för alla Kanadensare, problemet är att hjärnan gärna förenklar information för att få en komplett bild, det krävs att man får en djupare bild för att kunna se till individen och har man inte tillgång till det så uppstår ofta fördomar, stereotyper och generaliseringar.

Tre vanliga fördomar/myter

Eftersom fördomar uppstår på grund av okunskap så tänkte jag ge lite mer

En fördom uppstår på grund av okunskap kunskap kring tre vanliga fördomar, jag har valt ut dessa fördomar eftersom de ofta tas upp och inte är särskilt komplicerade att svara på.

“Invandrare tar alla jobb” Högre konkurrens på arbetsmarknaden är ofta väldigt positivt eftersom att det tvingar folk att bli mera kompetenta

för att kunna få ett jobb sen är det inte helt sant att invandringen leder till ökad arbetslöshet eftersom många nyanlända startar upp sina egna affärer och bidrar till ökad utrikeshandel, det är vanligare att en utrikesfödd startar ett eget företag än en att svensk gör det. en rapport från migrationsverket visar att vart fjärde företag som startas, startas av en person med utländsk bakgrund. Skillnaden mellan företag som startas av svenskar gentemot människor med utländsk bakgrund är speciellt stor i de yngre åldrarna men även i runt 25-44 så är skillnaden markant. Visserligen är många av dessa företag för det mesta småföretag som inte kan anställa så många men om man låter företagen växa så kommer de kunna vara till en stor fördel för sverige.

“De är bidragsberoende”

Det är inte så att utlänningar har större risk att hamna i bidragsberoende än någon som är inrikes född och de flesta som kommer till sverige har som mål att börja arbeta och studera men det kan vara svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Den som har ett arbete som man kan försörja sig på har också större chans att få uppehållstillstånd vilket gör att det inte

SIGNERAT UNG

Foto: Pexels.com

domar om invandrare? lönar sig att leva på bidrag om man kommer hit som nyanländ, det är också så att bidragen inte är i närheten så höga som den lön man kan få om man skaffar jobb, tanken med bidragen är att se till att man har råd att leva även om man inte hunnit skaffa sig ett yrke.

“Kriminaliteten högre bland utrikesfödda”

Det är fler utrikesfödda som bidrar till kriminalitet än inrikes födda men detta beror på att många lever i en mer utsatt situation, inte för att de har en mer våldsam kultur eller födda med låg moral, ett högt antal invandrare har flytt från krig eller andra traumatiska situationer som lätt kan rättfärdiga ett kriminellt beteende, många kommer också till Sverige utan tillgångar och har ingenstans att ta vägen, självklart är detta också en fördom på sitt sätt, alla invandrare är ju inte krigsflyktingar men många invandrare lever i en mer utsatt situation än inrikes födda vilket lätt leder till ett kriminellt beteende om de inte integreras i samhället.

Hälften så många asylsökande 2017 som under 2015

Under 2017 sökte drygt 650 000 människor asyl i EU. Siffran är betydlig lägre än under rekordåren 2015 och 2016, då cirka 1,3 respektive 1,2 miljoner sökte asyl. Rekordåret innan dess var 1992 då 672 000 människor sökte asyl i EU. Källa: Eurostat First time Asylum Applicants in the EU28 2015, 2016, 2017

Vanligaste födelseländerna bland personer som invandrade 2018 - Invandring till

Sverige 2018 efter de 3 vanligaste födelseländerna, både män och kvinnor Källa: SCB 2019-02-21

I mars beviljades 8,903 uppehållstillstånd

Källa: Migrationsverket 2019-04-02

Sveriges befolkning var i januari 10,238,627

Befolkningen har växt med 1.1% sedan förra året Källa: SCB 2019-01

Afghanistan 8 093

Sverige 12 805

Syrien 14 387

Invandringen slog rekord 2016 163,005 invandrande

Ett stort antal asylsökande ett år leder ofta till att invandringen ökar året därpå. Det beror på att asylsökande räknas som invandrade först när de har fått uppehållstillstånd och folkbokfört sig i Sverige.

Under 2015 hade Sverige det högsta antalet asylsökande någonsin, vilket ledde till att invandringen slog rekord 2016. 2018 var invandringen 132 602 Källa: SCB 2019-02-21

Emil Brandt signeratung@signeratung.se

Sign e r at Un g 1 ∙ 2 0 1 9 25

”Jag har fått en ny ska jag ta vara på” Här följer upplevelser och tankar från nå sitt hemland för att hitta en ny framtid i

26 S ig ne r a t

U n g 1 ∙ 2019

chans och den ” gra ungdomar som lämnat Sverige.

Sign e r at Un g 1 ∙ 2 0 1 9 27

Mitt syfte var inte bara att komma till Sverige och prata svenska. Mitt mål var också att få mer kunskap om livet och att få en bra framtid med min familj.

Att förlåta någon betyder inte att man bara ber om ursäkt, det betyder inte att vad den andra personen har gjort är okej.

Förlåtelse innebär att du verkligen kan acceptera det som har hänt.

Det handlar om att du erkänner för dig själv hur du känner, att du äger dina känslor och sedan släpper dem och går vidare. Att förlåta någon som gjorde dig illa kan vara bland det svåraste som finns, men när du väl gör det finns det inget skönare. Om vi förlåter varandra skulle vi alla kunna leva i frid och gemenskap.

28 S ig ne r a t

U n g 1 ∙ 2019

Min resa till Sverige tog två och en halv månad.

Jag hade en svår situation under resan och det var någon gång som det fanns ett stegs avstånd mellan mig och min död då jag trodde att allt var slut. Att jag inte kommer träffa min familj igen och att jag kommer dö snart!

När jag kom till Sverige var det sommar och vädret var väldigt varmt och dagarna var långa. Det var inte så fint väder för mig eftersom det var jättevarmt och jag gillar inte varmt väder.

Sverige har jättefin natur, många sjöar och skogar som doftar gott och luften är frisk och ren. Under de första dagarna observerade jag olika saker i samhället.

Många människor promenerade på vägarna med hundar. I Sverige fanns många djur men de var husdjur och man såg dem inte ensamma på vägen.

Sign e r at Un g 1 ∙ 2 0 1 9 29

Al l t som ti de n ge r d i g

När vi är barn, så siktar vi alltid högt, vi vill bli fotbollsspelare, astronauter, skådespelare och alla dessa stora drömjobben. Vi siktar så högt och desto äldre vi blir ju mer tappar vi självförtroendet. Vi slutar tro på oss själva, vi börjar tänka “realistiskt”. Vi börjar tänka på alla dessa negativa saker som kan hända.

När jag var yngre så ville jag alltid bli äldre, jag ville känna att jag kunde göra allt själv eller att jag kunde lösa mina problem själv. Jag ville ha allt det som brukar komma med tiden. Idag förstår jag inte varför jag längtade så mycket.

Kanske var det för att slippa bli kallad omogen? Eller var det för att alla har sagt till mig att du kommer att förstår när du bli äldre. Jag hörde den här meningen så ofta. Jag vet faktiskt inte varför var jag sån. Jag vill tillbaka till mitt liv innan jag blev 5 eller 6 år för då livet var lätt. Jag saknar att vara liten, när jag började gråta för ett skadat knä eller massor av andra minnen som får mig att skratta från hjärtat. När jag var barn tänkte jag att alla människor är snälla och ärliga mot varandra. Om jag gjorde någonting fel var det jag inte ansvarig för att jag var ett lite oskyldigt barn. Nu har tiden har passerat och folk har förändrats. Jag har börjat känna mig ansvarig för mina handlingar.

Jag kan inte göra alla grejer som jag gjorde när jag var barn för nu är jag myndig och måste fokusera på framtiden.

Jag måste välja vad jag ska bli eller vilken utbildning som jag tror att jag kan klara av. Nu brukar jag bli stressad många gånger bland annat för mina betyg. Jag försöker vara mer seriös för det avgör min framtid.

Jag tror att varje person gör fel i sitt liv men det betyder inte att livet tar slut för det. Det är viktigt att fortsätta framåt och att försöka se det som en lektion för att lära sig mer om livet. Det kommer göra att det blir bättre och bättre men vi kommer alltid ha vissa problem, då jag menar “Små barn, små problem, stora barn, stora problem”.

En dag hörde jag min mamma säga den meningen, då började jag verkligen förstå livet. Efter att jag hörde det har jag lärt mig mycket om livet. Det är sant att när man är ett barn så är deras problem små, det största problemet för ett barn kan vara att vara hungrig eller ha ett litet skrapsår och så vidare. Om man är vuxen eller en myndig så kan deras problem vara stora. Ett problem för en myndig person är att tänka på ett prov och efter det här provet att bestämma vilket program man ska gå och som jag sa så är mindre problem det som banar vägen i livet.

För två år sedan kom jag till Sverige. Jag har lärt mig mycket om livet och alla människor som jag kan lita på för att jag visste att man kan lära sig av sina misstag. Jag har träffat olika personer från olika länder och därför känner jag att jag har lärt mig mycket och fått många nya intryck. Jag har mycket information om varje land och jag har sparat all information som kan hjälpa mig att leva på ett bättre sätt.

Jag vet att jag inte är så gammal men ändå sedan jag blev en myndig person måste jag fatta mina egen beslut om nästan allt. Nu känner jag att livet är svårt mellan 18-25 årsåldern och man behöver mycket uppmuntran för att fortsätta leva, nå sina mål, kämpa och ge inte upp.

30 S ig ne r a t

U n g 1 ∙ 2019

Jag kom till Sverige med min bror men vi saknade familjen mycket som var kvar i hemlandet. Min bror lämnade Sverige sex månader senare.

Han hade bestämt sig för att åka tillbaka hem och han ångrade sig att vi kommit hit. Han som var mest intresserad av att åka hit och därefter åka tillbaka. Jag som inte var lika mycket intresserad av att komma till Sverige ville vara kvar. Det är något som ibland gör mig ganska förvirrad och jag brukar fråga mig varför det blev så.

Det är lätt att man förändras när man är långt bort från sin familj. Att jag nu inte längre är den person som jag var från början eller framförallt, från den tiden som man minns.

Avslutningsvis vill jag säga, krig förstör våra liv, vi hamnar mitt i konflikter och på grund av det förlorar vi våra drömmar. Men jag har fått ett hopp efter jag kom till Sverige och jag ska aldrig sluta kämpa. Jag har fått en ny chans och den ska jag ta vara på.

Sign e r at Un g 1 ∙ 2 0 1 9 31

Kolla upp oss på:

: signeratung : Signerat Ung

www.signeratung.se

32 S ig ne r a t

U n g 1 ∙ 2019