Signerat Ung nr 1 2016

Flygrädsla #Oscarssowhite

Rädslor

Nummer 1 2016

Vintersportspecial

Att leva i familjehem ALLMÄNT • KULTUR • MUSIK • FILM & TV• SPEL & TEKNIK • SEX & SAMLEVNAD • KOST & HÄLSA • MODE • SPORT Signerat Ung 1 ∙ 2016 1

Rädslor som lockar D

et här med rädslor tycker jag är intressant. Alla har vi något vi är rädda för.

Personligen är jag lite halvt mörkrädd och ormar ger mig starka känslor av obehag. Att mitt i natten bli dumpad på ormön utanför São Paulo i Brasilien är min mardröm. Antagligen skulle det också bli min sista dröm eftersom där finns ungefär fem ormar per kvadratmeter och alla arter som lever där har under evolutionens gång utvecklat ett gift som dödar direkt. Hur som haver, det är inte det faktum att vi alla är rädda för något som jag tycker är intressant. Nej det som intresserar mig är att ingen vill leva ett liv då man är rädd, men ändå vill vi bli skrämda lite då och då. Skräckfilmer är det första jag tänker på. Jag är verkligen ingen expert på skräckfilmer och borde kanske inte uttala mig om detta, men jag gör det ändå. Skräckfilmer har sällan en intressant historia att berätta.

De som bygger på verkliga historier är ju intressanta, men annars är det bara skräck i filmerna. Hela konceptet med skräckfilmer bygger på att människor vill bli skrämda. Det är det som är det intressanta med rädslor, hur vi människor resonerar kring detta för i mitt huvud går det inte riktigt ihop.

Strunta i om det är logiskt eller inte, rädslor lockar.

Genom att observera människor i min omgivning har jag märkt att personer som är rädda för något också är väldigt pålästa om ämnet. Oftast är det inte information som dämpar rädslan personen grottar ner sig mest i, utan information om hur farligt ämnet/objektet/vad det nu är, är.

En av mina kompisar har länge varit rädd för hajar. Hon är dock också en expert på hajar. Hon kan rabbla flera typer av hajar, vet vilka som är snabbast, hur snabba de är, hur hårda hajarnas tänder är, hur snabbt en haj kan bita av olika kroppsdelar från en människa och så vidare. Allt som kan få vem som helst att bli rädd för hajar känner hon till. Varför kan man fråga sig, därför är mitt bästa svar. Därför att rädslor intresserar oss, de lockar oss. Vi vill bli rädda, vi vill övervinna rädslor. Strunta i om det är logiskt eller inte, rädslor lockar.

Att bli skrämd, eller kanske att överleva skräcken, ger en kick. Finns det inte någon smart person som sagt att när man blir rädd vet man att man lever. “Det som inte dödar härdar” och allt det där. Jag tror i alla fall att det är så. Annars har jag ingen bra förklaring till varför folk gillar att bli skrämda.

Av egen erfarenhet vet jag att jag nästan blir lite stolt över mig själv när jag klarar av att se filmer på världens längsta orm som attackerar kameran. Precis så som att en person med höjdrädsla blir helt i extas efter att ha åkt Atmosfear på Liseberg, en person som håller på att tillfriskna från en ätstörning känner för att göra en segerdans då den äter mat utan att känna ångest och en person som är rädd för spindlar vill skrika rakt ut “jag klarade det” då den klarar av att hålla i en spindel. Rädslor i sig är något vi vill undvika till största grad, men kicken och känslan av att ha överkommit något då

Signerat Ung produceras av elever på Klara gymnasiums medieinriktning. Syftet är att ge Linköpings ungdomar en röst ut i samhället, samtidigt som morgondagens mediearbetare i ett tidigt stadie får göra sin egen tidning.

Signerat Ung ges ut i 3 000 exemplar.

Chefredaktör: Sara Åblad Layout: Jenna Högmark, Malin Rundström

Sara Sara Åblad Åblad signeratung@signeratung.se signeratung@signeratung.se

2 Signerat

U n g 1 ∙ 2 016

Foto framsidan: Malin Rundström, Jenna Högmark

Ansvarig utgivare & projektledare: Daniel Perlman, medielärare Tryck: Pressgrannar AB Linköping Kommentarer och annons: Signerat Ung Klara Gymnasium St: Larsgatan 3, 582 24 Linköping Tel: 013-21 20 40 signeratung@signeratung.se

Webbansvarig: Axelina Larsdotter

Signerat Ung 3 · 2010 1

Innehåll 8 Nedskräpning i vatten s. 10 -11

Festivalguide 7 s. 18 -19

8 Att känna sig ensam s. 35

4 5 6-7 8-9 10-11 12

Vad händer när du är rädd?

Vanligaste fobierna Flygrädsla Rädslan av att leva i familjehem Nedskräpning i vatten Jag blev toppbloggare

Kultur 14 14-15

Krönika Amanda sätter skräck i sina läsare

Musik 16 16-17 18-19

Krönika Filmmusik är så mycket mer Festivalguide

Film 20 20-21 22-23 24-25 26-27

Krönika Åtta främsta filmstjänorna #Oscarwhite Anime Hollywoodmyter

Spel 28-29

E-Sport i skolan

30-31

Recensioner

Sex och samlevnad 32 Krönika 32-33 Att ha sex för första gången 34 Rädsla för närhet 35 Att känna sig ensam 36-37 Hur romantisk är du? (quiz) Kost 38 38-39 40 41 42-43 44 45 46-47

Mode 48 48-49

Krönika Med på en modevisning

Sport 50 50-51 52-53

Krönika Bli bäst i skidskytte En sport för den som är tokig i snö

54-55

Klotterplanket

Krönika Kosttillskott Bäst före datum Tips och råd vid träning Stress Sömn Får man canser av charkprodukter?

Recept som innehåller choklad

Signerat Ung 1 ∙ 2016 3

SIGNERAT UNG

För folk med mycket ångest kan panikattacker hända dagligen.

Foto av: Alexandra Davidiadis

Vad händer när du är rädd?

Vi har alla någon gång blivit rädda eller skrämda över något. Ibland kan det vara en oskyldig och rolig sak, som att hoppa ut från ett hörn och skrämma sin kompis. Andra gånger är det för att man tittar på en läskig film eller berättar en skräckis. Men det finns också tillfällen då vi inte skrattar och det enda vi känner är ren, genuin rädsla.

Så vad är rädsla?

Rädsla och skräck är kroppens sätt att säga att en situation är hotfull eller farlig. Som om du stöter på ett vildsvin i skogen och du inser att situationen är farlig kickar överlevnadsinstinkterna in, som de borde göra i en sådan situation, och du presenteras med två val: slåss eller fly.

Om man tittar på rädsla genom ett medicinskt perspektiv så börjar hela kedjereaktionen när du ser och registrerar faran och när autonoma nervsystemet (ansvarig för bl.a. hjärtslag och andning) förbereder dig på ”slåss eller fly” beslutet.

Du blir mer alert och känslig för ljud och andra snabba förändringar i din omgivning och du litar mer på din magkänsla.

Adrenalin pumpar ut i blodet och den accelererade koncentrationen är mycket kortvarig, så omedelbara åtgärder till situationen är viktigast. Hjärtat bultar och andningen blir tyngre.

Denna reaktion är given vid varje tillfälle av rädsla, liten eller stor, för skojs skull eller på riktigt. Detta brukar också vara det kallande för skräckfilm/spel fanatiker eller fallskärmshoppare och andra adrenalinjunkies. Adrenalinkicken skapar nästan ett beroende för dessa personer 4 Signerat

U n g 1 ∙ 2 016

och på detta sätt utnyttjas ett av våra mest äldsta och primitiva beteenden.

Hur är ångest relaterad?

Till skillnad från skräck, som är en omedelbar respons till något som sker i nuet, är ångest mer en respons på ett tänkt scenario som kanske eller kanske inte kommer inträffa i framtiden eller ett minne av en obehaglig situation som återkallas. Som ängslan inför ett stort prov eller en presentation, det är ångest. Den naturliga reaktionen är vanligtvis att försöka undvika denna situation och tankar om det där provet kan plåga dig i veckor, så pass att du funderar på att skolka.

Den tanken kan leda till att du börjar tänka på konsekvenserna av skolk. ”Tänk om jag inte får CSN, jag har ju redan för mycket frånvaro” kan ju komma på tanken och skapar mer ångest.

Vad kan skräck leda till?

Konstant utsättning för ångest eller skräck kan leda till mycket långvarig stress och i värsta fall, posttraumatisk stressyndrom, också kallat PTSD (symtom kan vara t.ex. mardrömmar som soldater har när de kommit hem efter krig). För mycket stress kan också döda dig, men det kan endast förekomma i stora, stora doser av stress.

Sömnproblem är ett av de vanligaste symtomen, likaså återkommande förkylningar och matsmältningsproblem som kan leda till magkatarr (halsbränna, magsmärtor och kräkningar). Depression och nedstämdhet är också vanligt. Stor ångest kan leda till ätstörningar så som anorexia och bulimia som kan vara bieffekter av social press i personens omgivning.

Vad är irrationella rädslor?

Irrationella rädslor (fobier) är en stark rädsla för något, ofta oförklarlig men kan

vara resultatet av en traumatisk händelse.

Ett exempel på detta kan vara en person med klaustrofobi som är orsakad av en bilolycka.

Skillnaden mellan fobier och rationell rädsla är att det sistnämnda är, som sagt, en reaktion till en hotfull situation medan fobier är oförklarliga eller svårbotad rädsla för något som kan vara helt ofarligt.

Hur hanterar man rädsla?

Det finns många sätt att förbereda sig för en situation där man måste hålla sig samman under blicken av fara. Många tycker att kunskap är det bästa sättet, men medan kunskap är nödvändigt krävs också medvetenhet, förnuft och lugn. Djupa andetag hjälper ofta för att lugna ner sig då du fokuserar på andetagen och syret sprids i din kropp, vilket skapar en ”klar” effekt. När du har lugnat ner dig kan du använda ditt förnuft och organiserat lösa problemet.

Medvetenhet kan vara måttlig självkritik. Det innebär att man förstår att man inte bara kan stå och chockat titta på medan någon blöder ut, exempelvis, utan man borde istället agera.

Dessa är bara några exempel som vanligt folk kan ge dig. Självklart är det alltid bättre att söka professionell hjälp än att försöka ta hand om det själv, men om man givigt det en chans och inte tycker att det hjälper finns det alltid andra åtgärder. Det kan vara spirituella resor eller meditation, eller ett intresse som lugnar ner dig.

E x t ra i n f o

Forskning har visat att introverta känner igen signaler av känslor och diskreta uttryck bättre än andra och extroverta uttrycker sina känslor bättre.

Detta är trott att vara på grund av introvertas tysta och observerande natur.

Forskning säger oss också att kroppstemperaturen sjunker när man är nedstämd eller deprimerad.

Källor: o.cotot.com www.1177.se www.psykologa.se www.angest-stockholm.se www.bup.se

Alexandra Davidiadis signeratung@signeratung.se

SIGNERAT UNG

Vi på Signerat Ung fick låna en av Fenomenmagasinets ormar som modell.

Foto: Annie Fix

Våra vanligaste fobier Rädsla är något som de allra flesta människor känner någon gång under en livstid.

Vad det egentligen är som framkallar känslan av att vara rädd varierar från person till person. Signerat Ung har undersökt detta och kommit fram till vilka som är de vanligaste rädslorna hos ungdomar.

Att vara rädd och känna rädsla är en funktion som kroppen använder för att varna oss för saker som kan göra oss illa och skada oss. Att vissa människor är mer rädda för saker än andra beror enligt Ångestföreningen Stockholm (ÅSS) på att en del människor har ökat anlag för rädsla medan det för vissa människor är tvärtom. Hur rädda vi är för saker har alltså med våra genetiska arv att göra, och hur känsligt alarmsystem vi föds med. Att leva med en fobi kan upplevas som väldigt jobbigt, men de flesta fobier går faktiskt att bota med lite träning.

Många av de vanligaste fobierna eller rädslorna är för saker som vi egentligen inte borde se som farliga eller skrämmande, till exempel fobi för spindlar eller småkryp.

Enligt en artikel som publicerats på

www.vardagspuls.se är dessa några av de vanligaste fobierna:

Akrofobi den vanligaste fobin bland svenskar.

Araknofobi

Skotofobi

Trots att spindlarna i Sverige är så pass små att de knappt syns eller knappt känns om de kryper på dig och dessutom är helt ofarliga är Araknofobi en av de vanligaste fobierna. Ser en person med Araknofobi en spindel i taket finns det en stor risk att personen lämnar rummet omedelbart och inte kommer tillbaka förens det är hundra procent säkert att spindeln inte finns kvar i rummet.

En läskig men ofarlig spindel

Att vara rädd för mörker är vanligt och förekommer i alla åldrar. För en person med skotofobi blir allt helt plötsligt mycket farligare när det blir mörkt och du inte ser vad som händer, vad finns egentligen under sängen? Var var det som nyss prasslade i skogen? Vad finns egentligen där du inte ser?

Ophidiofobi

Har du Ophidiofobi spelar det ingen roll om du ser en orm framför fötterna på dig eller om du ser en i ett terrarie på en djurpark, du känner obehaget och rädslan i kroppen krypa fram i vilket fall. Enligt www.vardagspuls.se har mer än 5% av Sveriges befolkning fobi för ormar.

Akrofobi

Att vara extremt rädd för höga höjder är inget ovanligt. Det kan vara allt från att du känner obehag av att stå på en stol till att känna obehag när du är högst upp i luften, till exempel i en berg och dalbana. Enligt en undersökning från Institutionen för psykologi på Uppsala universitet är

Bota din fobi?

Signerat Ung besökte Fenomenmagasinet i Gamla Linköping och träffade enhetschefen Jan Engqvist. På fritiden har Jan under flera års tid tagit sig an grupper med personer som har ormfobi.

Jan hjälper dom att stegvis bota sin fobi. Han berättar att rädsla för ormar är ett naturligt beteende hos människor eftersom vi inte är vana vid dom och deras rörelsemönster.

Sara Lundberg signeratung@signeratung.se

Annie Fix Kungspytonormen Kalle

signeratung@signeratung.se

Signerat Ung 1 ∙ 2016 5

SIGNERAT UNG

SAS är ett av de flygbolagen som samarbetar med Linköping City Airport

Foto: William Wengelin

LCA botar flygrädda Flygrädsla är mer vanligt än vad man tror. Cirka 25 procent av befolkningen har en negativ inställning till flygning. På Linköping City Airport har det under några år drivits en kurs för flygrädd som ska hjälpa mot just flygrädsla. Signerat Ung har deltagit i kursen för att se hur man går till väga för att bota rädslan.

Kursen för flygrädd startades hösten 2013 och sen dess har tio kurser ägt rum, Signerat Ung har provat på den elfte. Den drivs av psykologen Olle Wadström, piloten och artisten Magnus Bäcklund och Camilla Lejon, VD för Linköping City Airport. Kursen har enda sen starten varit populärt, På en kurs har det varit som mest 60 deltagare.

Ur en psykologs perspektiv

Kursen startas med fika och sedan inleder Camilla med att berätta om hennes tidigare flygrädsla. När hon började som VD för Linköping City Airport var hennes mål att de skulle få in SAS i spelet och att de skulle bota flygrädsla. Båda sakerna är idag verkliga och den flygrädsla som hon tidigare dragits med finns inte alls, istället känner hon idag en frihet sorts när planet accelererar och lyfter. Hon vill med kursen visa deltagarna att flyga idag är det säkraste transportmedlet och att man begränsar sig väldigt mycket om man inte botar sin flygrädsla och det verkar faktiskt hjälpa eftersom 95% av de som går från kursen flyger idag utan rädsla.

Olle Wadström, legitimerad psykolog, psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och godkänd KBT- handledare informerar deltagarna om vad som händer i kroppen när vi upplever ångest och fobi. De tre sakerna han utgår ifrån vär, hur en fobi uppstår, hur man botar en fobi och hur man motverkar återfall. Wadström förklarar att 6 Signerat

U n g 1 ∙ 2 016

det finns två olika sorters fobier, de som är medfödda och de som vi utvecklar själva. De fobier som är medfödda kallas för autonomt beteende och det kan vi inte kontrollera.

– Det motoriska beteendet kan vi själva styra över., berättar Olle Wadström. När man känner rädsla och ångest uppstår något som kallas för sympaticusreaktionen. Det som sker vid denna reaktion är t.ex. att pulsen ökar, man blir torr i munnen och det kommer för lite blod upp till huvudet vilket gör att vi inte kan tänka klart. Han

Move your ass and your mind will follow fortsätter med att informera om att finns olika ting som triggar sympaticusreaktionen.

Det kan vara tillexempel bara tanken på att flyga, boka en flygbiljett, gå in i ett flygplan eller titta på en orolig flygvärdinna. Något som är mycket vanligt hos oss människor är olusttankar och tröstetankar. Med andra ord kan man förklara de som en obehaglig tanke som vi slår bort genom bortförklaringar till det som sker i stunden.

Det man gör är att försöka trösta och lugna sig själv genom att tänka exempelvis ”det är inte farligt för flygvärdinnorna serverar fortfarande mat”. Enligt Olle ska man låta ångesten och rädslan självdö under tiden man flyger, istället för att ta till tröstetankar. Anledningen till detta

är att flygrädslan bara kommer bli värre och värre ju mer tiden går. Han anser att man ska agera som om man inte vore rädd fast än att man är det. Enligt Wadström, ”Move your ass and your mind will follow”.

starka vindar som går i en viss riktning som planet kan haka på och på så sätt kunna dra ner på motorerna vilket då sparar bränsle.

Säkerhetsbeteenden

Säkerheten på ett flygplan idag är mycket hög och det är det säkraste transportmedlet.

Magnus Bäcklund informerar om de olika checklistor de går igenom inför och under varje flygning. Innan flygningen har piloterna en så kallad Walkaround då de går en sväng i och utanför planet för att kolla att allt ser okej ut ännu en gång. Självklart har ett speciellt säkerhetsteam redan kontrollerat det men piloterna vill vara extra noga med säkerheten.

– Det finns alltid en kapten och en styrman ombord på planet och de har alltid samma utbildning, försäkrar Bäcklund. De har ständigt kontakt med ATC, Air Trafic Controll, ett kontrolltorn som har koll på alla flygplan som lyfter, flyger och landar i deras zon. Flygplan är utrustade för att klara väldigt många smällar, de kan till exempel flyga helt normalt på bara en motor, skulle båda gå sönder kan planet glidflyga och landa på ett säkert sätt. En vanlig oro är att allt det tekniska på flygplanet ska gå sönder. Om detta skulle inträffa finns samma utrustning fast då analog istället för digital. Den analoga utrustningen fungerar precis lika bra som den digitala!

En till punkt psykologen tar upp är säkerhetsbeteenden. Det han menar med det är beteenden som gör att vi känner oss säkrare under själva flygningen. Några exempel på säkerhetsbeteenden är att ta reda på väderförhållanden där man lyfter och landar, ta en sömntablett eller dricka alkohol för att dämpa ångesten. Om du däremot känner dig lugn och sympaticus inte finns i kroppen är det okej att ta en sömntablett. Olle Wadströms bästa tips vid flygrädsla är att lita på att piloten sköter sitt jobb. Något som många oroar sig för är att folk inte stänger av sina mobiler vid starten, den här uppmaningen är endast till för att passagerarnas uppmärksamhet ska vara riktad mot själva starten. Själva mobilen i sig stör inte flygningen och den skulle kunna vara på under hela flygturen även om det inte är något personalen rekommenderar, funktionen flygplansläge finns av en anledning.

Turbulens

Magnus Bäcklund, schlagerstjärna och certifierad pilot pratar efter psykologen om obehagliga situationer som kan förekomma under flygningen.

– Turbulens är något som många känner oro inför, Bäcklund förklarar att det inte är så farligt som man kan tro. Han jämför det med att åka bil på en gropig grusväg. Det vi upplever som luftgropar är samma sak som turbulens och detta inträffar vid vissa väderförhållanden som vind och temperaturförändringar. Vind är inte bara något som orsakar turbulens utan kan faktiskt vara till en hjälp. Det finns

Flygplanets säkerhet

Kursens avslutning

Kursen avslutas med ett besök på ett litet propellerflygplan där deltagarna får gå omkring som de vill och även kika in i cockpit där en annan pilot sitter och svarar på frågor. Deltagarna kommer efter kursen få möjligheten att tillsammans med VD:n Camilla flyga ner till Köpenhamn för att efter några timmar flyga hem igen och på det sättet öva på att ta till de knep de fått ta del av under kursens gång. Detta har enligt kursledarna hjälpt över 95% av deltagarna och de flyger idag utan problem.

SIGNERAT UNG K änner d u oro vid f lygn i n g, p rova d e t t a : Utsätt dig för din flygrädsla.

Att undvika rädslan kommer bara göra att du känner ännu med oro nästa gång du ska flyga, ta tag i problemet direkt och utsätt dig för din rädsla.

Undvik att stressa innan du ska resa.

Stress innan flygning kommer göra att du redan innan flygningen har ett stresspåslag i kroppen, ska du sedan flyga direkt efter kan rädslan komma att förvärras.

Drick ett glas vatten innan flygningen.

Om du dricker att glas vatten innan flygningen kommer du stabilisera vätskebalansen i kropen och det kan vara bra ifall du svettas mycket när du blir nervös, det sänker även kroppstemperaturen om du känner dig obehagligt varm innan flygningen.

Foto: Levicia Karlsson

Väntrummet i Gate 1

Lita på att piloten gör sitt jobb.

Att lita på piloten är nästan det viktigaste av allt, piloter är utbildade för att transportera dig på ett säkert sätt genom hela flygningen.

Uppför dig som om du inte är rädd.

Att låtsas som att du inte är rädd kan i längden komma att hjälpa på flera sätt, du stressar inte upp de andra i din omgivning och du kommer till slut inte att vara flygrädd.

Försök inte att trösta dig själv.

Genom att tänka tröstetankar som exempelvis, flygvädrinnorna går fortfarande omkring, det är lugnt, kommer du till nästa flygning tänka allt fler tröstetankar som i längden kommer att förvärra flygrädslan.

Camilla Lejon och Magnus Bäcklund

Genomlid flygningen och acceptera att det är såhär det känns att flyga.

Sluta tänka tröstetankar och inse att det är på det här viset det känns att flyga, kom ihåg att flyga är det säkraste sättet att transporteraspå.

Så här ser det ut framme i cockpit

Gången där flygvärdinnorna går är ganska trång

Fridas upplevelse av kursen:

Levicias upplevelse av kursen:

– Kursen var mycket intressant enligt mig då jag ibland kan tycka att flyga är obehagligt.

Det roligaste var att gå in i flygplanet och får titta överallt för att få en riktig inblick i hur det ser ut och fungerar i ett flygplan. Till att börja med hölls en föreläsning om vad som sker i kroppen vid flygrädslor över huvud taget, de var intressant och man kan verkligen relatera till det psykologen Olle Wadström berättade. Jag tror att det hjälper en hel del att tänka på det viset han förklarad när flygrädslan väl uppstår, det ska bli roligt att prova nästa gång jag flyger om jag skulle bli rädd. Den resterande delen av kursen bestod av frågestund och lite information med Magnus Bäcklund. Det var intressant att lyssna på alla frågor och svar, det var många frågor som man själv funderat på men aldrig fått svar på. I helhet var kursen mycket välgjord, planerad och framför att mycket uppskattad av oss som deltog. Detta är en kurs jag verkligen tipsar om till er som är flygrädda!

– Jag tyckte att kursen för flygrädsla var väldigt givande. Jag är själv flygrädd vilket gjorde att jag lyssnade och tyckte det var intressant hela tiden. Psykologen Olle Wadström hade en väldigt bra föreläsning om vad som händer i oss vilket gjorde att jag kände mig lugnade inför mina planerade flygresor. Det var även skönt att höra från en pilots perspektiv vilket också gjorde att jag kommer känna mig säkrare och våga lita ännu mer på att piloterna gör sitt jobb. Jag förväntade mig att jag skulle veta efter kursen om jag fortfarande var flygrädd men det återstår att se när jag har flugit.

Jag tyckte att det var en trevlig miljö och många vågade fråga frågor vilket gjorde det ännu mer personligt eftersom deltagarna delade med sig om just sin flygrädsla. Detta var absolut inget krav att göra men många vågade göra det ändå. Jag skulle därför rekommendera kursen för alla flygrädda.

Levicia Karlsson

Frida Ödgård

signeratung@signeratung.se

signeratung@signeratung.se

Signerat Ung 1 ∙ 2016 7

SIGNERAT UNG

Rädslan över att Hur är det egentligen att bo i familjehem? Är det som många tror att man blir slagen, ofrivilligt placerad och utnyttjad eller lever man ett helt normalt liv? Signerat Ung har kontaktat Maja, som bott i flera familjehem, men hennes historia börjar hos hennes biologiska familj.

Fick nog

När Maja gick i sjuan fick hon nog. Hon led konstant av sina föräldrars beteende.

Hon kunde bli kallad för saker som ”hora” och att hon var ”dum i huvudet” av sina föräldrar och när hennes mamma en dag agerade fysiskt aggressivt mot henne, ville hon inte bo kvar längre. Samma kväll som hon hade blivit knuffad av sin mamma gick hon och sin storasyster till socialen.

Hennes storasyster hade tidigare redan bott i familjehem men hade under en tid fått bo hemma igen. När de kom fram till socialen skulle de precis stänga, men de 8 Signerat

U n g 1 ∙ 2 016

Jourfamilj

Det finns skillnader mellan en jourfamilj och ett familjehem. En jourfamilj är en familj som tar emot barn och ungdomar i krissituationer och kan behöva ta emot barnet samma dag som socialen ringer.

Ett barn får max bo i 4 månader hos en jourfamilj. Ett familjehem däremot är till för att bli som en ny familj för barnet och familjen ska vara inställda på att barnet kan stanna under hela sin uppväxt fram tills studenten. Det görs en noggrann utredning för att rätt familj ska matchas med rätt barn.

Maja har blivit utsatt för ett flertal våldtäktsförsök. Det är inte Maja på bilden.

efter skolan, utan de skulle komma hem på direkten.

När hennes syster efter tre månader vägrade gå tillbaka till familjen och valde att ”rymma” tillbaka till deras föräldrar insåg Maja att hon inte heller ville stanna. Eftersom de blivit frivilligt placerade i jourfamiljen fanns det inget familjen kunde göra; barnen hade rätt till att återvända hem. Maja gav familjen ytterligare en vecka innan hon följde efter sin storasyster hem.

- Jag tror de kände på sig att jag också skulle göra det eftersom min syster gjort det.

Tvångsplacerade

Vi ville inte bo hemma Familjen bestod av en mamma, pappa och deras två söner. Mamman var hemmafru och pappan var ofta på sitt arbete. Mamman behandlade Maja och hennes syster som robotar. Hon tvingade i dem massvis med vitaminer och tabletter på morgonen, bestämde precis allt vad de skulle ha på sig, tvingade dem att gå på basket och bowling och lät dem sova i ett slags vindsrum som var kopplat till de båda sönernas rum. De hade samma rutin varenda dag och de fick knappt lämna huset förutom när de skulle till skolan och till aktiviteter. Varken Maja eller hennes storasyster fick heller träffa sina vänner

En månad efter att Maja och hennes syster återvände hem, fick Majas storasyster frågan från socialen om hon ville bo kvar hemma eller om de skulle placera henne i ett ungdomshem. Hon var då 16 år och ansågs vara på gränsen för gammal för att flytta in i ett nytt familjehem. Hon valde att flytta till ett ungdomshem medan Maja och resten av syskonen bodde kvar.

Det dröjde nästan ett halvår innan socialen en dag dök upp utanför deras hus för att hämta upp barnen; de skulle bli tvångsplacerade i familjehem. Socialen hade sett nog. Varken Maja eller någon av hennes syskon gick längre i skolan och föräldrarnas uppfostran och beteende var oacceptabel. Under den tiden barnen bott hemma hade socialen funnit flera olika familjehem som de skulle hamna i. Varken föräldrarna eller barnen hade en aning om att detta skulle ske.

Foto: Sofia Jönsson

När Signerat Ung ringer upp Maja en tisdag eftermiddag är hon i full gång med att handskas med sin nya hundvalp som gör allt för att försöka fånga hennes uppmärksamhet. Maja är idag 23 år gammal, bor tillsammans med sin sambo och utbildar sig på universitetet. Hennes liv låter som vems som helst, men hon har tidigare haft det allt annat än lätt.

Under hela hennes uppväxt har Maja behövt kämpa med att bo i en familj med många brister. Tillsammans med sina fem syskon led hon av sina föräldrars beteende. Hennes mamma betedde sig som en tonåring den största delen av tiden och hade en psykisk sjukdom.

Hennes pappa var inte alltid närvarande på grund av sitt arbete. Maja och hennes syskon fick aldrig lära sig de ”naturliga” och ”självklara” sakerna som ett barn bör lära sig. Hon blev aldrig lärd att man ska duscha regelbundet, att man ska borsta tänderna två gånger per dag, att man ska ha rena kläder, att man måste gå i skolan för att få en utbildning, hur man ska bete sig i sociala sammanhang och att man inte ska röka och inte festa vid ung ålder. De hade inga regler hemma.

Maja blev retad och mobbad i skolan på grund av detta. På grund av att hon inte hade rena kläder och att hennes klasskompisar tyckte att hon var äcklig och att hon och hennes familj inte var normal. Vid tolvårsåldern utsattes Maja till och med för ett flertal våldtäktsförsök.

Hon var i en sådan utsatt situation på grund av hennes föräldrars beteende att killar började se henne som ett objekt.

- Hela mitt liv rasade samman, för jag var så utsatt. Killar tyckte att ingen skulle komma ihåg mig ändå och att jag var ett lätt offer. Jag vet inte riktigt hur de resonerade där, berättar Maja.

båda syskonen vägrade att gå hem.

- Vi sa att vi ville inte bo hemma. Vi fick liksom röka, dricka och vara ute så länge vi ville. Det fanns inga regler, ingenting.

Så jag sa till socialen att jag inte ville gå tillbaka till mamma, säger Maja.

Samma kväll fick Maja och hennes syster flytta till en jourfamilj.

När Maja och hennes syster inte ville bo hemma längre förtydligade Råd & Stöd för socialen att de talade sanning. Råd & Stöd tillhör Linköpings kommun och är till för att stödja personer som har sociala eller personliga problem och erbjuder dem rådgivning och stöd för att förbättra deras livssituation. Genom att de varit inblandade i Majas familj i flera år kunde de därför avgöra att Maja och hennes syster talade sanning. De blev frivilligt placerade i jourhemmet, och detta är även den familj som Maja kallar för ”den dåliga”.

- Jag kände mig som en leksak i den familjen, förklarar Maja.

-Socialen kom och knackade på och sa att alla barn skulle flytta. Så jag blev väckt av att de sa att jag skulle packa. De sa att jag skulle bli tvångsplacerad och att det inte längre funkade för oss att bo på det sättet, förklarar Maja.

Beskedet om att barnen inte fick bo hos deras föräldrar längre kom som en chock för alla, men reaktionerna var olika. För Maja var det en lättnad; en lättnad att socialen äntligen insett att de inte kunde bo hos deras mamma och pappa längre, att de inte levde under bra levnadsförhållanden och att de behövde hjälp. Hennes småsyskon däremot förstod inte alls varför de var tvungna att flytta.

Maja berättar att de alla tre började gråta som bara den. De hade tyckt att allt varit perfekt, att allt som spelat någon roll var att de fick bo hos sina föräldrar; men nu var de tvungna att separeras från dem.

Därefter sattes Maja i en bil, hennes lillebror i en annan och hennes två yngre systrar i en tredje; de två skulle få hamna i samma hem.

Maja fördes till ett familjehem som bestod av en mamma, en pappa och deras två döttrar. Där bodde hon i fem år, och hon trivdes väldigt bra. Hon kände snabbt att hon blev en del av familjen, och till skillnad från jourfamiljen där mamman tvingade i henne tabletter och att gå på aktiviteter, blev hon nu inte tvingad till någonting, men familjen satte ändå krav på henne. Krav som Maja gärna anpassade sig efter.

- Jag rökte ju så det fick jag sluta med.

Eller de sa liksom att det inte var bra att

SIGNERAT UNG

bo i familjehem röka och om de skulle betala mitt körkort, kunde jag tänka mig att sluta röka då.

Så de förbjöd mig inte men de gav mig ett alternativ, så jag slutade ju röka.

Rökningen hade varit som en tröst när jag bodde hemma.

Utvecklades som person

När Maja kom till familjen var hon rädd att de skulle behandla henne likadant som jourfamiljen. Maja var i behov av närhet eftersom hon tidigare inte fått det i sitt hem, vilket gjorde att hon var i stort behov av anknytningspersoner och förebilder. Utöver detta hade hon även ett stort kontrollbehov då hon alltid behövt ta hand om sina yngre syskon som sina egna barn. Hon var därför öppen och berättade att hon tidigare inte haft några regler hemma och att hon inte riktigt visste hur hon skulle bete sig. Familjen var då lika öppen tillbaka och berättade att det skulle bli lite annorlunda hos dem.

De gick igenom hur man skulle bete sig, hur man skulle sköta sin hygien, att man var tvungen att gå till skolan; allt sådant som aldrig tidigare varit en självklarhet för Maja.

- Det var egentligen sådana självklara grejer, men om man inte har den rutinen sen innan så kändes det ju annorlunda.

Och det var ju inte alls mitt fel, det var mina föräldrars, förklarar Maja.

Vidare så höjdes Majas betyg i skolan betydligt. Tidigare hade hon inte brytt sig om skolan alls. Hon hade väldigt många IG och några G. Men när hon gick ut högstadiet så hade hon inte ett enda IG och majoriteten av hennes betyg var MVG och VG. - Jag fick ett bevisdokument av skolan för den bästa utvecklingen. Familjen sa att det hade hänt mycket med mig. De tvingade inte på mig något. Utan jag fick själv vara aktiv om jag ville det, och jag fick köpa de kläderna som jag ville.

Familjehemmen blir tilldelade en viss summa när barnet eller barnen först kommer till deras familj. Majas familjehemsmamma berättade att de hade fått 3000 kronor från socialen som skulle räcka till en ny jacka, nya skor, underkläder, hygienartiklar, kläder med mera. Maja förstod då att jourfamiljen hon först hamnat i hade fått exakt samma summa. Men istället för att dela med sig av denna information till henne och göra henne delaktig i beslutet om vad hon skulle bära för kläder, så bestämde de allt åt henne. Hon trivdes mycket bättre i hennes familjehem än hon någonsin skulle gjort i jourfamiljen.

Familjehemmet såg henne som en i familjen, de behandlade henne på samma sätt som de behandlade sina egna döttrar.

Fick skuld för det som skett

Vid frågan om Maja hellre hade velat bo tillsammans med sina syskon i ett och samma

familjehem, svarade hon både ja och nej.

- Jag tror att för min lillebrors del hade det nog varit bättre om han fick bo hos mig. För föräldrarna i hans familjehem skiljde sig sen och han råkade hamna i kläm. Han orkade liksom inte med att han först skulle behöva separeras från mamma och pappa och sen tre år senare så skilde sig hans familjehem, berättar Maja.

För Majas del däremot, trodde hon att det var den bästa utvägen att hon fick bo själv. Hon fick mycket skuld för att alla barn behövde flytta till familjehem.

Både från föräldrarna och äldre syskon.

Nu i efterhand har de förstått att det var den bästa utvägen för alla, alla utom hennes mamma. Än idag vägrar mamman erkänna att det liv som hennes barn levde inte var normalt. Hon påstår än idag att allt det som skett skulle vara påhittat.

Maja berättar att det är något med hennes mamma som gör att hon glömmer sitt beteende samt att hon sårar omedvetet.

Hennes mamma kan inte förstå varför det tidigare funnits människor i hennes omgivning som inte hör av sig till henne idag.

- Mamma har nog inte menat till att det skulle bli såhär, men det blev ju så ändå.

Hon ville ha ytterligare fler barn sen när vi hade flyttat, men hennes kropp sa ifrån, den klarade inte av det mer. Hon har fortfarande inte förstått varför socialen har tagit alla hennes barn.

Socialen kunde gjort mer

När Maja gick sista året på gymnasiet fick hon reda på att hon inte längre kunde bo kvar i sitt familjehem efter studenten.

Socialen slutade betala sina familjehem efter att deras barn slutat skolan; då var det dags för dem att klara sig själva.

Många familjehem slänger därför ut det eller de barn de tagit hand om på gatan, även om de ännu inte har jobb eller någonstans att ta vägen. Detta kom som en chock för Maja, ingen hade förvarnat henne om detta, och hon gick in i en depression.

- På gymnasiet, sista året, då kom allting ifatt mig. Jag hade haft det så bra i fyra år nu och då kom allt tillbaka, hur mamma hade behandlat mig, och hur pappa hade behandlat mig, förklarar Maja.

Maja började i terapi. Hon träffade ett flertal psykologer och gick tillbaka i hennes uppväxt; detta var hennes sätt att gråta ut. Det var även genom terapin som hon ordentligt insåg vilken dålig uppväxt hon haft och att det nog inte bara var på grund av hygieniska skäl som hon och hennes syskon inte fick bo hemma längre; det var allt som helhet. Hennes föräldrar kunde inte ta hand om sina barn.

Det var även genom Majas psykologer som hon fick stanna längre i sitt familjehem. Hennes psykologer ansåg att Maja var i väldigt dåligt skick för att ens tänka på att behöva flytta. Därför gick

en av hennes psykologer in och pratade med socialen och såg till att hon skulle få stanna i familjehemmet i ytterligare några månader efter studenten; och socialen

Maja har dock alltid funnit mycket stöd hos Råd & Stöd, enda sedan de blev inblandade i hennes familj. Hon fick en särskild relation till några anställda där som visade mycket intresse för Maja och hennes syskons situation samt att de genuint ville hjälpa dem, även utanför deras arbete. Denna kontakt finns ännu idag.

Har lyckats ta sig vidare

Man känner sig verkligen som att man är ett avslutat kapitel i deras liv betalade då för tre månader till.

I augusti efter studenten hade Majas depression försvunnit och hon hade funnit ett jobb; hon var redo att flytta.

Trots att socialen ordnade så att Maja fick stanna längre, tyckte hon att de kunde ha gjort mer.

- Det kändes som att socialen inte alls hjälpte till i den här svackan. Utan jag själv fick fixa psykologer som jag kunde gå och prata med. De hjälpte inte till att skaffa någon. Det tyckte jag var jättedåligt. Om man tvångsplacerar någon så tycker jag ändå att de har ett ansvar för att det går bra för oss, berättar hon.

Råd & Stöd hjälpte

Utöver detta visade socialen lite intresse i Maja och hennes syskon. Det var istället Råd & Stöd som såg till att alla fem syskon kunde träffas, åtminstone fyra gånger om året. Socialen hade ett och annat möte med Maja för att kolla hur hon mådde, men idag har hon ingen kontakt med socialen, och heller ingen av sina handledare.

Under tiden Maja bodde i familjehem bytte hon handledare ett flertal gånger; inte för att hon ville detta, utan för att hennes tidigare handledare antingen bytte jobb eller blev gravida och skulle gå på mammaledighet. I och med detta fick hon bygga upp nya relationer och försöka finna ny tillit till dessa personer om och om igen. En handledare inom socialen ska finnas till som stöd för barnet, exempelvis om Maja hade velat prata med någon skulle hennes handledare ha funnits där för henne och för att hjälpa henne på traven. Hon fick känslan av att hennes nya handledare inte var ordentligt insatta i hennes situation.

- Man känner sig verkligen som att man är ett avslutat kapitel i deras liv.

Idag lever Maja ett helt vanligt liv. Hon har gjort det bästa hon kan för att gå vidare från sin uppväxt. Vissa saker har satt sina spår hos henne, exempelvis mobbningen eller våldtäktsförsöken som skedde mot henne. Men mobbarna har idag bett om ursäkt till Maja; när de fick se förändringen hos henne när hon flyttade till familjehemmet, insåg det att det inte var henne det var fel på utan hennes föräldrar. Idag är det de som får skämmas och inte Maja över sina smutsiga kläder.

Maja har bra kontakt med alla sina syskon samt sitt familjehem. Hennes föräldrar har hon mindre kontakt med.

Det är precis nu nyligen efter några år som hon återupptagit kontakten med dem; inte för sin mammas skull, utan för hennes pappas.

- Pappa har precis blivit 75 år och jag vill inte att han ska gå bort och att jag skulle vara arg. Så jag vill bygga upp en bra relation till honom. Men sen allt strunt som mamma pratar om, det måste jag ju höra på bara för att få vara med pappa, förklarar Maja.

Genom att Maja själv kommit som ett utsatt barn till ett familjehem skulle hon kunna tänka sig att ta emot ett barn i framtiden. Hon förklarar att hon hellre skulle vilja ha ett yngre barn som man kan forma till det bättre, snarare än ungdomar som är svårare att påverka. Hon ser på sitt tidigare familjehem som fortsatt ta emot barn efter att Maja flyttade ut. De har fortsatt att ta emot äldre ungdomar som många inte visat någon respekt för familjen; de har inte haft något intresse i att försöka anpassa sig eller ändra på sitt beteende. Maja å andra sidan, hon ville bli förändrad. Det är mycket tack vare det familjehem hon hamnade i och det faktum att hon inte längre bodde hos sina föräldrar, som format henne idag. Maja vill även hylla Råd & Stöd för att de alltid funnits där för henne. De har varit, och är fortfarande, en hjälpande hand.

Maja heter egentligen något annat.

Sofia Jönsson signeratung@signeratung.se

Signerat Ung 1 ∙ 2016 9

SIGNERAT UNG

Dumpade fiskenät är ett av de allvarligaste problemen när det kommer till marin nedskräpning.

Nedskräpning so För många i Sverige är vatten en självklarhet. Det är så självklart att vissa anser att folk har börjat missbruka det.

Mängden marint skräp ökar för varje år som går och våra vatten håller på att förvandlas till stora soptippar.

Idag är nedskräpning av sjöar och hav, även kallat marin nedskräpning, ett av de största miljöproblemen vi står inför och enligt Havs- och Vatten Myndigheten hamnar årligen 6,4 miljoner ton skräp i våra hav. Av detta skräp slängs en stor del överbord av människor som befinner sig ute till sjöss, exempelvis från lastfartyg, fiskebåtar och fritidsbåtar.

Den allra största delen av det marina avfallet kommer dock från land. Enligt hsr.se har hela 80% av allt skräp färdats från fastlandet via vindar, avlopp och regnvatten ut till haven. Skräpet sprids sedan med hjälp av havsströmmar till alla världens hav för att sedan spolas upp på stränder, sjunka till botten eller samlas i stora virvlar långt ute till havs.

En stiftelse som arbetar för bland annat minskad nedskräpning i vatten är Håll Sverige Rent, som genom olika kampanjer försöker påverka och förändra människors attityd och beteende till nedskräpning. De tror nämligen att ett skräpfritt samhälle är grunden för ett hållbart samhälle.

– Jag tycker att nedskräpning, på land och i havet, är ett av våra onödigaste miljöproblem. Om vi människor inte ens 10 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016

kan låta bli att skräpa ner, hur kan vi då förvänta oss att vi ska kunna skapa ett hållbart samhälle? Säger Eva Blidberg, projektledare på Håll Sverige Rent.

Nedskräpning förr

Mycket av det skräp som finns i haven har funnits där under en längre tid.

En av anledningarna till att marint skräp är ett stort problem anses vara just bristen av kunskap man hade om nedskräpning förr.

I en film om sjövett från 1964, skapad av Sveriges Television, instrueras folk i hur man bör ta hand om sitt skräp ute till sjöss. De uppmanas bland annat att göra hål på sina läskburkar innan de kastas överbord så att de lättare ska sjunka till botten. De tipsas även om att använda sig av stenar för att kunna sänka sina sopor till djupare vatten för att slippa skräp som samlas vid vattenytan.

Plast och mikroskräp

Idag vet vi att även det som inte syns utgör ett stort hot och faktum är att en mycket stor del av det skräp som slängdes på 70-talet faktiskt finns kvar. Plast till exempel, som utgör den största delen av det marina avfallet, finns kvar i naturen för all framtid.

Plasten hamnar i våra vatten i form av olika sorters förpackningar och engångsartiklar, som sedan stannar kvar i naturen under en väldigt lång tid. Enligt Eva Blidberg är detta ett av viktigaste problemen när det kommer

till nedskräpning i våra vatten.

– Vi har många problem i den marina miljön som är viktiga men plast i havet är det snabbast växande problemet där vi dessutom faktiskt inte har kunskap om alla negativa konsekvenser. Men det finns ingen anledning att vänta med att göra något åt problemet för det.

Även det som inte syns utgör ett stort hot Plast är nämligen ett exempel på ett material som är väldigt svårt för naturen att omhänderta och bryta ner.

Istället bryts plasten ner till så små delar att vi människor inte längre kan se den.

Trots detta betyder det inte att plasten försvinner. Den fortsätter istället att flyta runt i haven med andra mikroskopiska skräpbitar.

Dessa utgör en fara eftersom djur så som blåmusslor lätt kan få i sig mikroplasten. Håll Sverige Rent påstår att detta är plast som stannar i deras cirkulationssystem i över 48 dagar.

Spökgarn

Ett annat allvarligt problem när det kommer till marin nedskräpning är spökgarn. Med spökgarn menar man fiskenät som har dumpats eller tappats i våra sjöar och hav. Det vill säga fiskenät som fortsätter att fiska år efter år utan att någon kommer och tar hand om fångsten.

Näten flyter vid vattenytan samtidigt som fisk fortsätter att fastna.

När de så småningom är fulla sjunker näten till botten där fiskarna sakta börjar att brytas ner. Efter en tid när fiskenäten återigen är tomma flyter de upp till ytan, där fler fiskar simmar in och fastnar.

Havs och Vatten myndigheten räknar idag med att det finns minst 100 mil fiskande spökgarn bara i Östersjön. Nät som beräknas fånga minst 200-300 ton torsk varje år. Det är inte heller bara fiskar som påverkas, utan andra marina däggdjur riskerar också att trassla in sig i redskapen och kvävas eller svälta ihjäl.

Idag är fiskeredskapen gjorda av konstfibermaterial vilket naturen har svårt för att bryta ner. Detta gör att problematiken med spökfiske ökar.

Därför arbetar organisationer som Europeiska Fiskerifonden, KIMO

SIGNERAT UNG

1 av 3

havsfåglar äter plast i tron om att det är föda.

633

Foto: Josefine Segerberg

m dödar Baltic Sea och Håll Sverige Rent aktivt med att rensa bottnarna från förlorade fiskenät och andra fiskeredskap.

Konsekvenser

Den marina nedskräpningen påverkar inte bara de havslevande djuren, utan även fåglar påverkas drastiskt. Ett exempel är Stormfågeln. Hsr.se påstår nämligen att Stormfågeln som enbart söker efter mat ute till havs i genomsnitt har 33 plastbitar i magen. När sjöfåglar som stormfågeln äter skräp i hopp om att det är fiskägg eller fiskrester blockeras istället fågelns tarmar, vilket leder till att deras tillväxt hindras eller att de riskerar att svälta ihjäl.

I längden påverkar även det marina avfallet oss människor. Då vi äter exempelvis fisk och kräftor riskerar även vi att få i oss små skräpbitar. På samma sätt kan vår kropp också utsättas för olika gifter som fäster sig vid plasten och följer med in i magen.

Dessutom är nedskräpning väldigt dyrt för samhället. Bara en sådan sak som städning av stränder kostar Sverige stora belopp varje år. De svenska västkustfiskarna beräknas också årligen betala upp emot 10 miljoner kronor för att reparera skador på fartyg och redskap orsakat av marint skräp.

miljöpogram UNEP pris Champion of The Earth, för sin nya teknik som med hjälp av havsströmmar rensar haven från skräp. Hans metod går ut på att använda naturliga strömmar i havet för att samla plast genom att ta hjälp av långa flytande barriärer. Därifrån kan sedan avfallet lätt samlas in för återvinning. Detta är en metod som beräknas kunna rensa halva Stilla havet från skräp redan år 2030.

100 000

däggdjur dör varje år världen över efter att ha fastnat i eller ätit plast.

Vad kan jag göra?

För att problematiken med marin nedskräpning ska minska krävs det dock att privatpersoner hjälper till.

– Den viktigaste åtgärden mot marin nedskräpning är att allmänheten förstår sin egen roll i att havet skräpas ner. Jag tror att det finns en stor okunskap om vad man som enskild person kan göra åt det, säger Eva från Håll Sverige Rent.

Genom att lämna sitt skräp vid återvinningscentraler kan man enkelt göra en stor skillnad. Man kan även tänka på att undvika engångsartiklar och att använda produkter gjorda av papp eller trä eftersom dessa inte utgör ett lika stort hot mot miljön om de skulle försvinna.

Moderna tekniker

Marin nedskräpning är ett stort problem och personer världen över arbetar varje dag med att motverka det.

På senare tid har dessutom nya tekniker utvecklas till arbetet mot marint skräp. År 2014 tog den holländska 22-åringen Boyan Slat emot FN:s

marina arter har påträffats skadade på grund av marint skräp.

48

olika arter av val har påträffats med skräp i magen.

Josefine Segerberg signeratung@signeratung.se

Källor: Hsr.se, Havochvatten.se

Illustration: Josefine Segerberg

S i g n e r a t U n g 1 ∙ 2 0 1 6 11

Idas blogg besöks idag utav cirka 50 000 läsare/veckan och är placerad på plats 1 på topplistan i Östergötland.

Foto av: Pernilla Ristenvik

Jag blev toppbloggare Signerat ung har intervjuat sjuttonåriga toppbloggaren Ida Asperud. I intervjun kan du läsa om Idas bästa bloggtips och hur bloggkarriären påverkat Idas liv.

– Jag skulle säga att jag är helt vanlig

tonårstjej som gillar smink, mode, snacka om killar och borde plugga mer än vad jag gör. Just nu studerar jag på samhällsprogrammet med inriktning beteendevetenskap. Men på min fritid läggs en stor del av tiden ner på bloggen, självklart. Inte bara att jag sitter hemma och skriver. Utan jag får gå på event, har egna event, hämtar ut paket, har möten med olika personer osv. Så bloggen är verkligen en stor del utav mitt liv, men jag gillar det. Annars umgås jag med vänner och min pojkvän.

Varför började du blogga?

– Efter att ha läst andras bloggar

bestämde jag mig helt enkelt för att börja blogga själv igen. Jag har bloggat tidigare men slutade några månader efteråt.

Men den här gången ville jag själv börja inspirera andra såsom de bloggar jag följde hade inspirerat mig. Men självklart började jag också blogga för min egen skull, jag tänkte att min blogg är min egen dagbok som jag kan blicka tillbaka till när jag vill komma ihåg vad

12 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016

jag gjort genom månaderna samtidigt som läsarna får ta del utav min ”dagbok”.

Vad får man läsa om på din blogg?

– Till största del så skriver jag om sa-

ker som jag är intresserad av, det vill säga mode och skönhet. Det blir till mesta del mycket skönhet då många företag jag samarbetar med skickar just skönhetsprodukter. Sedan försöker jag få in min vardag rätt så mycket så att en personlig bild av mig syns. Vill att man ska få en bild över hur jag är som person, därför tycker jag att det är viktigt att dela med mig utav mig själv och min dag. Det gör att läsarna får en inblick i mitt liv och hur jag är som person.

Hur blev din blogg stor, tror du?

– En stor del är ju på grund av att jag bloggar på den portal jag faktiskt bloggar på (NOUW). De kontaktade mig bara två månader efter jag hade startat min blogg, de sa att dem gillade vad de dem såg och ville lyfta fram mig. Jag blev då alltså visad på startsidan under en hel vecka, vilket gjorde att fler människor fick se min blogg, och nu är jag en utav toppbloggarna. Sen gäller det väl bara köra sitt egna race! Just nu snittar jag på 60 000 visade inlägg i veckan.

Men det beror helt på hur mycket jag bloggat under dagen.

Har ditt liv påverkats?

– Ja lite, dock inget stort. Men jag

skulle säga att det som påverkat mest är alla erfarenheter man faktiskt får. Att sitta i olika möten, träffa företag, mejla med folk från hela världen – det är en oerhört bra erfarenhet att ta med sig i livet.

man inte på min blogg och kommer aldrig att göra. Istället vill jag att folk ska må bra i sig själv!

Tips till en bra blogg – Bilder bilder bilder. Massa ljusa och

fina bilder som fångar intresset. Det är ett tips jag alltid säger. Vissa personer fattar ej hur viktigt det är med fina bilder faktiskt.

Men jag fastnar även när man får en personlig bild utav bloggaren och får läsa om händelser i livet.

3 Snabba

Nu är jag en utav toppbloggarna

Bilder/Text Blogga om mode/Blogga om skönhet Blogga/Läsa bloggar Idas blogg - Idaasperud.se

Vad får man inte läsa på din blogg?

– Jag tänker aldrig skriva om olika

ideal eller träningstips för att bli smal etc då jag inte vill få folk må dåligt över sig själva. Tycker verkligen det är så fel att ge ut tips hur man går ner i vikt på en vecka, eller hur man gör för att få en platt mage till sommaren. Sånt finner

Pernilla Ristenvik signeratung@signeratung.se

NU ÄR DET VÅR TUR ATT HÖRAS! www.signeratung.se S i g n e r a t U n g 1 ∙ 2 0 1 6 13

KULTUR

Para finns inte Klasskillnader finns i Sverige, det är fakta. Vissa har fler möjligheter än andra och det kan bero på miljö, psykisk och fysisk hälsa men det beror till största del av hur mycket para du har, alltså pengar. Till exempel kan det vara en självklarhet för en del att äta ute någon gång i månaden medan det för andra är bara en dröm.

Jag har stött på personer i min närhet som inte förstår att det finns klasskillnader, att vissa har mer pengar än andra. Min gymnasieskola ska ha en studentskiva som en grej för att fira att vi treor på skolan snart tar studenten! På skivan kommer tävlingar hållas mellan klasserna, den klass som får bäst resultat får välja vilken tid de vill springa ut. Skivan kommer att kosta 310 kronor, mycket pengar för en del, helt okej pris för andra. Jag tog upp detta och sa att det var för mycket pengar, jag fick då svaret att man får mycket mat och dricka för priset.

Du behöver självklart inte gå på skivan men om du inte går är du inte med och avgör vilken tid du kommer att springa ut. Det blir också en sak du inte kan vara med på som många andra kan, det blir ett utanförskap.

Jag har varit med om fall du personer som inte har råd med olika aktiviteter inte vågat säga det då de är rädda för att bli kallade snåla.

Alla har inte samma förutsättningar som du har

“Det är väll bara att spara, låna av dina föräldrar och dessutom får man mycket för pengarna ” kan man få som svar. Nej alla har inte den möjligheten, alla kan inte låna av sina föräldrar och ibland kanske man inte ens kan spara pengar eftersom att du prioriterar vinterjacka och skor över en studentskiva.

Så att säga att klasskillnader inte finns i Sverige är fel. Det finns större klasskillnader i andra länder än i Sverige där de rika badar i lyx och de fattiga svälter ihjäl. I Sverige behöver ingen svälta ihjäl men klasskilnnaderna finns, överallt. Genom att ha kunkap kring klasskillander vet du hur du bättre ska bemöta dessa skillnader.

Det jag vill säga med denna krönika är att du inte ska ta saker för givet. Alla har inte samma förutsättningar som du har. Ta hänsyn till det, försök hitta alternativ till de som inte har råd. Jag har turen att ha ett jobb och ha tid till det men det är inte alla som har. Även om jag har råd med denna studentskiva är jag inte säker på om jag ska gå, jag sparar till andra saker och detta är för mig mycket pengar för en kväll.

Matilda Johansson signeratung@signeratung.se

14 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016

Amanda Hellbergs böcker innehåller mycket skräck och spänning.

Amanda sät Stephen King, Joe Hill, Kim Newman och Amanda Hellberg. Alla fyra författare har en sak gemensamt med varandra: de skriver böcker inom skräckgenren. Signerat Ung har fått tag på författaren Amanda Hellberg som berättar lite om sitt yrke, hur hon lever och hur hon kom dit hon är nu.

Amanda Hellberg är ursprungligen ifrån Västergötland men bor nu i Oxford, Storbritannien med sin man och sina två barn. Där jobbar hon heltid med att skriva böcker och illustrera bilderböcker och ungdomsböcker. Hon har gett ut flera romaner, bland annat Styggelsen, Tistelblomman och Döden på en blek häst. Böckerna är skrivna på svenska då Hellberg, trots att hon bor i England och pratar riktigt bra engelska, känner sig mer säker i att skriva på sitt modersmål. När det kommer till vilken genre de böckerna tillhör svarar Hellberg att ”skräck-deckare” är något som de har beskrivits som av andra.

Detta då de innehåller kusliga inslag och spänning. Även Hellbergs senaste bok Snögloben säger hon är en mysrysare med liknande inslag av spänning och skräck som de tidigare. Hennes favoritgenre är dessutom psykologiska spänningsromaner, något som liknar de böcker hon själv skriver.

– Min första roman Styggelsen och min första ungdomsbok Jag väntar under mossan är skräck så det bara visslar om det, berättar Hellberg.

Tänkt bli gymnasielärare

Sedan tvåårsåldern har Hellberg varit fascinerad av bibliotek och böcker och hon har alltid haft ett intresse av att skriva. Sedan förklarar hon att hon gjorde egna böcker innan hon hade lärt sig skriva själv. Hennes idéer brukade hennes mormor hjälpa till att skriva ner medan Hellberg själv ritade bilderna och bestämde handlingen.

När hon skulle börja gymnasiet på 90- talet valde hon en gymnasielinje som hette Reklam och Dekoration i Skara, en linje som hon tror är dagens medialinje. Där fick Hellberg möjlighet att arbeta visuellt. Några år senare, efter många års arbete i sportbutik i Lidköping bestämde sig Hellberg för att plugga till en fil mag i svenska och engelsk litteraturvetenskap. Fil mag är en förkortning för filosofie magister och är en titel som tilldelas de som har gått en filosofisk fakultet i Högskola eller universitet. Det gjorde hon på Högskolan i Skövde och Sussex University i England.

– Så då var det mycket ”läsa de gamla klassikerna och analysera dem.” Nyttigt! säger Hellberg som syftar till den kunskap hon fick i skolorna.

Hon berättar att hon från början hade tänkt bli gymnasielärare i svenska och engelska, men att hon aldrig gjorde klart pedagogiken. I stället blev hon kvar i England och började arbeta där.

Efter några år på kontor i England bestämde sig Hellberg för att ta en bra (men ganska dyr) lördagskurs på Brighton University som höll på i ett

KULTUR

Bild: t.v: Privat, t.h: Emmy Edman.

tter skräck i sina läsare och ett halvt år. Där lärde sig Hellberg hur man blir illustratör.

– Jag kunde redan teckna rätt bra, men hade ingen koll på vad som var min styrka, eller hur man ska vara som professionell illustratör, förklarar hon.

Efter kursen blev Hellberg upptäckt av ett engelskt bokförlag som gav henne i uppdrag att illustrera en barnbok.

Ungefär samtidigt skrev hon sin första roman Styggelsen. Hellberg menar att människorna omkring henne var peppande och att hon tack vare kursen fått modet att ta klivet framåt.

Stephen King en förebild

Det Hellberg ser som inspiration till sitt skrivande är att hon vill berätta historier och få andra att rysa, bli fascinerade och underhållna av hennes böcker. Ibland tänker hon att böckerna konkurrerar med TV-serier och filmer.

Med det menar Hellberg att hon vill att läsarna ska vilja läsa den nya boken som hon skrivit istället för att välja Netflix eller gå på bio. Det budskap Hellberg vill förmedla genom sina böcker är att kvinnor inte bara behöver vara offer, sidekicks eller kuttersmycken inom spänningsgenren.

– Man ska tänka själv och ifrågasätta allt. Sen är väl ett till budskap att kärlek och god mat är livets mening, säger Hellberg och skrattar.

De förebilder som Hellberg själv haft när hon var barn var Eva Ibbotson, medan i sina tonårsår älskade Stephen Kings verk. Det hon söker i böcker hon själv läser är svärta, en lite dyster stäm-

ning som främst förekommer i skräckoch spänningsböcker.

Man ska tänka själv och ifrågasätta allt – Numera läser jag gärna Sarah Waters. Ficktjuven är en favorit. Den har en twist som ger mig gåshud bara jag tänker på det.

Som olika hjärnhalvor

Förutom att skriva böcker arbetar Hellberg som illustratör. Det intresset kom ungefär samtidigt som hennes intresse att skriva när hon var liten. Hon berättar att det är likt författaryrket, med skillnaden att en historia berättas genom en bild istället för en text.

Hennes dröm har alltid varit att kunna kombinera skrivandet och tecknandet som en gemensam yrkesroll, något som dröjde till 35- årsåldern. Först då kom

Hellberg ut med sin första bilderbok och sin första roman. En anledning till att det tog så lång tid var att hon inte visste hur hon skulle bära sig åt.

– Det berodde på att jag inte kände någon annan som jobbade med det jag ville ha som yrke. Istället jobbade jag många år i sportaffär i Sverige och sedan på kontor i England.

Arbetsdagarna är rätt så lika för Hellberg. På morgonen lämnar hon sina två barn i skolan för att sedan komma hem runt klockan nio. Då svarar hon på mail och betalar räkningar i kanske en timma. Efter det börjar hon skriva vid köksbordet så mycket hon kan innan hon hämtar barnen vid tretiden. Det kan hända att hon fortsätter skriva lite mer när barnen somnat på kvällen.

På frågan ifall det är roligast att illustrera eller skriva säger Hellberg att det är som att använda olika hjärnhalvor. När hon har skrivit massor är det jättekul att börja teckna igen, och tvärt om. Sen har hon några tips till andra som vill börja skriva eller illustrera.

– Läs och kolla på allt som är i den stilen du vill skriva eller teckna, och ”härma” tills du hittar din egen stil. Gå på museum och gallerier och inspireras av att se något helt annorlunda från din vardag. Ha alltid med dig block och penna, alltid!

Fe m s n a bb a

Vinter eller sommar?

Skräckfilm eller komedi?

Sverige eller Storbritannien?

Kött eller vegetariskt?

Resa eller stanna hemma?

Emmy Edman signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 1 ∙ 2 0 1 6 15

KULTUR

Jag är så sjukt rädd för den där känslan

M

änniskan har alltid blivit känslomässigt påverkad av musik. De flesta har någon låt som alltid väcker starka känslor, vare sig man vill det eller inte. Jag lyssnar alltid på musik, vare sig jag mår bra eller om jag mår riktigt skitdåligt.

För tre år sedan fick jag reda på att min morfar hade cancer och det förändrade faktiskt hela mitt liv. Innan kunde jag inte förstå att något sådant kunde hända min familj, som om de jag kände var odödliga.

Nu, många år senare när jag hör låten Demons av Imagine Dragons, kommer minnen från det förgångna upp till ytan under ett ögonblick. Jag är så fruktansvärt rädd för den känslan. Den liksom sprids i hela kroppen och plötsligt mår jag riktigt sämst. När jag hör Demons har jag inte långt kvar till tårarna. En låt som är kopplad till ett obehagligt ögonblick kan också orsaka reaktioner utan att vi riktigt förstår det. Som till exempel knutna nävar, röda kinder och ökad puls.

Det är inte bara den låten som ger mig den känslan. Alla minnen jag har är ihopkopplade med viss musik och det är väl lite kul på ett sätt. Men när jag hör den där Maroon 5-låten på H&M kommer den där obehagliga känslan krypande och minnen kommer tillbaka från när jag var sådär olyckligt kär i den där tjejen.

Om du har varit med om något jobbigt i ditt liv som har vänt din värld upp och ner så vet du kanske vad jag menar?

När man helt oväntat hör det där soundet eller låten som man under en period lyssnade på, på repeat i timmar. Låten man älskade och kanske delade med någon man var kär i, som man nu avskyr så mycket att man helst skulle vilja eliminera den från jordens yta.

Filmmusik En av de sakerna som påverkar våra känslor och upplevelser mest är musik. Det förklarar varför vi skulle uppleva en film helt annorlunda om de producerades utan soundtracks. Vad vi ofta inte tänker på är att kompositörens arbete är minst lika viktig som skådespelarens och regissörens.

Redan när filmproduktioner först började produceras så var filmmusiken ett faktum. Eftersom att det inte var möjligt att spela in röster från mikrofoner eller liknande så var man tvungen att fylla ut stumfilmer med annat. Musiken var lösningen. Uttrycket i filmen ändrades helt och musiken var det som berättade hur skådespelaren kände. Var den ledsen eller glad, uppspelt eller lugn? Då musiken förmedlar olika känslor så fick filmen mer djup och blev allt mer realistisk. Redan 1986 visades en av de första filmerna som ackompanjerats av en pianist. Till en början var det pianisten själv som fick välja vad som

Alla minnen jag har är kopplade till viss musik och det är ju lite kul på ett sätt

Samtidigt som jag mår dåligt av vissa låtar mår jag bra av andra. Om jag hör What Makes You Beautiful, av One Direction, eller We can’t stop, av Miley Cyrus, tänker jag tillbaka på högstadietiden, då livet gled som på ett bananskal och det enda man tänkte på var kompisar och sleepovers. Jag blir även lite irriterad eftersom den tiden var mycket grymmare och jag skulle göra vad som helst för att vara där en dag till. Jag tycker dock det är kul att man kan återuppleva minnen med hjälp av musik.

Som den där första tryckaren på mellanstadiediscot eller sommarkvällen med alla vännerna jag aldrig kommer glömma.

Det jobbigaste, enligt mig, är när jag förlorar ett bra band eller album. Eftersom jag kopplar ihop musiken med en dålig känsla så vill jag inte lyssna på den, men det är ju samtidigt bra musik som jag inte vill förlora.

Hur mycket jag än lyssnar på den så kopplar jag direkt låten till den känslan. Något jag dock började göra för ett tag sedan är att lyssna på musiken när jag är glad, då kan man få hjärnan att vänja sig vid att må bra av den.

Låtar som Demons kommer jag nog aldrig kunna lära mig att må bra av. De drar med sig för många jobbiga känslor helt enkelt. På grund av musiken kommer jag aldrig kunna glömma mina minnen. Så länge den finns där kommer jag minnas de dåliga och de bra stunderna utan att jag egentligen kan kontrollera det. Det är något jag alltid kommer behöva leva med.

Amanda Arvidsson signeratung@signeratung.se

16 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016

spelades, men senare ändrades detta och de fick noter skickade till sig så de fick utgå ifrån. Filmmusiken har levt kvar och det finns inte en enda film som inte förmedlar känslor genom musik. Att se en skräckfilm och höra musik som passar in till en romantisk komedi skulle ändra tittarens uppfattning om scenen totalt.

skapligt bevisa om hur tolkningen går tillväga är på det fysiska som sker i hjärnan när vi lyssnar på musik. Där ser vi de signaler som skickas mellan öra och hjärncentra. Dock så påverkar musik fler än ett hjärncentrum. Eftersom att tolkningen av musiken sker i den vänstra hjärnhalvan, och språket samt musiken i den högra, så måste de ha kopplingar och samarbete mellan varandra. Det finns vissa toner som vi inte kan höra med örat men uppfatta med hjälp av kroppen. Dessa toner är bastoner som vi endast uppfattar genom vibrationer i magen och bröstet. När det vibrerar på detta vis så släpps adrenalin ut i vår kropp. Anledningen är att det är en instinkt, vibrationer nära oss kan vara tecken på fara och därför förbereder sig kroppen för att fly. Adrenalinet ger oss hjärtklappning, vi blir spända och mer blod pumpas ut genom kroppen. Det är anledningen till varför man ofta använder musik med mycket bas i skräckfilmer eller spännande scener. Vi blir omedvetet påverkade av ljudet som gör oss ännu mer spända inför vad som ska hända.

Utan denna effekt så skulle vi inte bli lika rädda eller skärpta under spännande scener.

Fysiska aktiviteter

Som i exemplet innan så märker vi att vi påverkas även fysiskt av musik. Experiment har utförts där man har mätt de olika hjärtfrekvensnivåerna under en konsert. Där cyklerna anpassar sig utifrån musiken. Precis så kan man förklara hur en vaggvisa kan få oss att somna, hjärtrytmen anpassar sig till toner i musiken. Andning och puls kan hamna i total synkronisering med pulsen musiken . Vilket gör att vår kropp kan bli helt avslappnad eller energisk beroende på tempot i låten. Oavsett om vi gillar låten eller inte så påverkas vi fysisk, dock mer om vi gillar låten, eftersom att det också påverkar det psykiska. Detta utnyttjas mycket i film utan att vi lägger märke till det. När kroppen hamnar i samma tempo som låten så kan vi bli till exempel avslappnade eftersom att hjärtat slår långsammare.

Förstärkta upplevelser

Vad vi inte vet är att kompositören till soundtracken och musikproducenten manipulerar oss med musiken. Det är deras jobb att göra musik som alla reagerar lika på. Sättet som folk uppfattar musik på varierar på grund av olika skäl. Det är där musikproducerarna försöker uppnå en balans där uppfattningen är samma och inte vägt åt något håll. Beroende på kultur och ålder samt förhållandet mellan en individ och musiken gör att alla hör och kopplar låtar annorlunda. Även fast samma känslor uppkommer.

Musiken bidrar till att de ondskefull uppfattas a ondskefullare, landskap vackrare och kärlek starkare. Detta på grund av att musik skapar olika stämningar. Vi lyssnar på en musik när vi är ledsna, en annan när vi känner för att dansa eller träna. På grund av den tidigare erfarenheten av musikgenrer så kopplar hjärnan dem till den sinnesstämningen i liknande situationer, som vi upplevt eller sett i en film. Då film är ett massmedia - produktion så är det många som ser situationer med samma musikgenrer. De följer normer och det är det som gör att alla gemensamt kopplar kärleksballader till en romantisk film eller en middag för två.

Reaktionen av musiken

Introt en viktig start

Skapa samma känslor

Varje individ tolkar musiken annorlunda och många forskare och psykologer har försökt att lägga upp olika teorier om hur det kan fungera. Det enda som vi kan veten-

Som tidigare nämnt så är kompositörens eller producentens uppgift att skapa musiken som alla får samma sinnesstämning till. Musikforskaren Philip Tagg har

KULTUR

är så mycket mer

Circle of life från Lejonkungen är ett bra exempel på filmmusik som skapar känsla.

studerat ämnet musik med kommersiella mål och sett vilka effekter inom musik som manipulerar våra känslor, i film och dylikt, mest. Intromelodin till en TV-serie eller film är mycket viktig. Det ska fånga det första intrycket och fånga intresset för vad som ska hända. Till exempel så har titelmelodin ofta ett hjältetema som i Star Wars, Stålmannen och Game of Thrones. I det sista exemplet så vet vi att det handlar om ett maktspel, vilket presenteras redan i den mäktiga soundtracket i introt.

Mer än stämningsskapare

Musiken har många fler uppgifter än att skaffa stämning, som att få oss att skifta fokus. Ett exempel på det är musik inom skräck och rysargenren. På senare tid har det blivit populärt att använda sig av melodier som avviker tillfället, för att skapa en ny oftast obehaglig koppling mellan situationer och melodier. Ett bra exempel på denna teknik är melodier speldosor för barn. Klingandet kopplar de flesta till barn och gulliga saker. Men efter att allt fler psykologiska skräckfiler har börjat använda sig av dessa melodier, som inte alls har med en läskig händelse att göra, gör att vi kopplar det till ett obehag i kroppen.

En annan uppgift är att karaktärisera och forma vår uppfattning av olika karaktärer. Om vi hör en trallvänlig och glad låt när vi först introduceras till en person så får vi en uppfattning av att personen är snäll och rolig. Om

vi däremot hör mörka toner och mycket stråkar i introduktionslåten av en karaktär så formar vi uppfattningen till att de är onda och inte alls vänliga. Det finns även tillfällen så karaktären själv lyssnar på musik som vi åskådare också får ta del av, det gör att vi får ännu en bild av hur personen är tack vare tidigare kopplingar mellan vissa människor och dess val av musik.

Att vi kopplar musik till situationer gör att vi kan föreställa oss vart vi befinner oss i filmen geografiskt tack vara musiken. Lejonkungen är en av de mest kända Disneyfilmerna och i introlåten Circle of Life, komponerad av Elton John, kan vi redan där, utan att se miljön i filmen, förstå att det utspelar sig i ett Afrikanskt land. Tidsuppfattningar i filmer kan också regleras med musiken genom att spela en låt samtidigt som flera klipp illustrerar hur tiden går. Utan musiken skulle detta moment vara svårt att uppfatta.

Foto: Carolina Lord

Filmmusikens utveckling 1927 kom ljudfilmen The Jazz Singer och det var den första musical filmen som visades på filmduken. Direktör: Alan Crosland Musikproducent: Louis Silvers 1929 kom den förta svenska ljudfilmen Säj det i toner.

Efter denna började det bli lika populärt att musik produceras i film som via radio och på skiva 1955 fick rockmusiken sitt genombrott i filmen Blackboard Jungle med den så kända låten “Rock Around the Clock”. Även Elvis Presley utnyttjade denna möjlighet och medverkade i 31 filmer.

Efter genombrottet med musikaler så filmades en rad väl kända filmer som Grease (1977), Saturday Night Fever (1978) och Fame (1980) Källor: oldwww.cs.umu.se

www.filmmusik.nu

Utan musiken i filmerså hade vi alltså inte uppfattat dem som vi gör. Det hade inte skapat samma stämning, intryck och känsla kring filmen. Att musik påverkar oss är inget nytt, men på den nivån är helt otroligt.

Carolina Lord signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 1 ∙ 2 0 1 6 17

Festivalerna du borde

Sommaren 2016 är fullspäckad med massor med härliga festivaler att besöka och njuta av. I år kommer många stora och intern passar just dig. Både gamla och nya festivaler är på kalendern i år och har en utspridning över hela landet.

Sweden Rock, Sölvesborg 8-11 juni Sweden Rock är en 3-4 dagar lång hårdrocksfestival som äger rum i början av juni i samhället Norje utanför Sölvesborg i Blekinge. Festivalen var Sveriges största festival 2008 och 2013 och området rymmer omkring 40 000 besökare. Festivalen är öppen för alla åldrar, barn, ungdomar, vuxna och även pensionärer. Festivalen var ursprungligen, 1992, förlagd till Olofström under namnet ”Sommarfestivalen”. Året därpå blev festivalen en tvådagarsfestival och förflyttades till Karlshamn där den fick namnet “Karlshamn Rock Festival”. Det namnet behölls till 1998, det första året festivalen hölls i Norje, Sölvesborg och bytte namn till ”Sweden Rock festival”.

Årets artister: Queen + Adam Lambert, Sabaton, Megadeth, Lordi, Skitarg, Foreigner

Summerburst, Göteborg 27-28 maj, Stockholm 1011 juni

Brian May från Queen och Adam Lambert.

Foto: Wikipedia.org

Summerburst är festivalen för dig som är 18+ och gillar house eller elektronisk musik. Festivalen är i både Stockholm och Göteborg och varar under två dagar. Evenemanget startade år 2011 men då var det endast i Stockholm under en heldag. Biljetterna sålde slut, vilket innebar att ca 13 000 personer besökte området. De artister som uppträdde då var bl.a. David Guetta, Avicii och Eric Prydz. År 2012 utvidgades festivalen till Göteborg och blev även ett två-dagars arrangemang. Stockholm Stadion blev en av festivalens områden och Valhalla IP i Göteborg blev det andra området. Båda städernas festivaler sålde slut och totalt sett hade festivalerna över 65 000 besökare.

Årets artister: Göteborg: Alesso, Axwell & ingrosso, Dada life, Icona Pop, Kygo, Nervo, W&W Stockholm: Alesso, David Guetta, Kygo, Nervo, Icona Pop, Steve Angelo

Bråvallafestivalen, Norrköping 30 juni - 2 juli Bråvalla festivalen är en tre dagar lång musikfestival som hålls i utkanten av Norrköping. Festivalen startade år 2013 och från början hade man inte förutsatt att det skulle bli så stort och endast ha runt 40 000 besökare. Men antalet besökare och artister ökade vilket istället ledde det till att festivalen blev Sveriges dittills mest besökta festival. 2014 såldes 56 071 biljetter vilket slog rekordet på den då nystartade festivalen Sthlm Fields med deras 51 863 besökare. Under åren har många artister besökt scenen på Bråvalla såsom Iron Maiden, Kanye West, Muse, Calvin Harris, Lana del Ray och många fler. Den 23 juni stod det klar att Norrköpings kommun förlänger sitt avtal med FKP Scorpio med ytterligare 10 år som vi kan glädjas åt.

Årets huvudakter: Rammstein, Mumford and sons, Volbeat Andra noterbara artister: Macklemore & Ryan Lewis, Nightwish, Afrojack, Bastille, Bullet for my valentine, Icona Pop, Melissa Horn, Wiz Khalifa

Summer on, Båstad 7-8 Juli Festivalen äger rum under tre dagar varav en dag är för alla åldrar och de övriga två är för 18+. Summer on är en stjärnspäckad konsert på stranden i Båstad och är en ny festival som startade redan förra året.

Akterna som var 2015 var bland annat Timbuktu & Damn!. Grundarna till festivalen är Måns Zelmerlöw, Fredrik Strebel och Fredrik ”Fegge” Olofson. Det är fri entré för barn under 7 år och festival området är öppet mellan 16-23 varje dag.

Årets artister: Otto knows, Hoffmaestro, Måns Zelmerlöv, Norlie kkv, Silvana Imam, Ison & Fille, Panda da Panda

18 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016

Wiz Kalifa kommer till Bråvalla i sommar.

Foto: Wikipedia.org

e ha koll på i sommar

nationella stjärnor som ska uppträda och här listas alla festivaler där du förhoppningsvis kan hitta det musikarrangemang som

Peace & love, Borlänge 7-9 juli Peace and love är en musik- och kultur festival som under åren 2009-2012 var utsedd till Sveriges största festival då man som mest sålde runt 50 000 biljetter år 2011. Man har haft stora artister som Bob Dylan, Jay-Z, Rihanna och Alice Cooper. Trots detta hamnade festivalarrangörerna i ekonomiska problem vilket ledde till att man fick ställa in festivalen som skulle ske den 28 maj 2013. Orsaken var att att man inte lyckades sälja tillräckligt med biljetter och bolaget hamnade i konkurs. Redan under hösten 2013 började man försöka återuppbygga bolaget igen. Inför 2015 satsade man på att genomföra en mer ambitiös festival under tre dagar. Det blev en succé och man kunde räkna in över 24 000 besökare under de tre festivaldagarna.

Årets artister: Lars Winnerbäck, Melissa Horn, Miriam Bryant, Ison & Fille, Anna Ternheim, Jerry Williams, Mustasch, Elliphant

Weekend Festival, Stockholm 5-6 augusti Weekend festval är från början en finsk festival som för första gången i sommar kommer hållas i Stockholm. Festivalen startade 2012 i Helsinki i Finland men har ändrat sitt läge av festivalen till olika ställen under åren. Musiken är mestadel inom kategorin EDM (electronic dance music) och har bland annat haft artister som David Guetta, Skrillex, Calvin Harris, Cazzette med flera. I år kommer festivalen vara på Östermalm IP och man kommer sälja biljetter som är Standard, Premium och Vip beroende på hur gammal man är. Standardbiljetten är för det som är 15+, Premium för 18+ och vip för 20+.

Rebecca och Fiona uppträder på Weekendfestivalen.

Foto: commons.wikimedia.org

Årets artister: Tiesto, Rebecca och Fiona, Martin Garrix, Deorro, Lost Frequencies, Jack Perry

Way out west, Göteborg 11-13 augusti Way Out West är en musikfestival som sedan 2007 årligen arrangeras i Göteborg av Luger. Festivalen kombinerar uppträdanden på tre större scener i Slottsskogen med konserter på scener runtom i Göteborg.

Tillsammans med festivalen har det även varit fokus på film, graffiti, poesi och konst. Festivalen har lyfts fram av The Times och prisats av MTV som mest innovativa festival i Music Awards 2011. Den första festivlen ägde rum den 10–11 augusti 2007 och 18 000 biljetter såldes. Första året kom artister som The Hives, Regina Spektor, The Hellacopters och Kanye West.

Årets artister: Sia, Seinabo Sey, Stormzy, Daughter, Jamie xx

Festivalkit - Bra att ha med sig • • • • • • • • • •

Solkräm Vattenflaska Våtservetter Plåster Huvudvärkstabletter Vätskeersättning Ficklampa Svala och praktiska kläder Mobilficka Regnkläder

Ellinor Röjne signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 1 ∙ 2 0 1 6 19

KULTUR

Någonting måste ändras

N

yligen var jag nyfiken på hur mycket jag gått på bio. Förra året var det nästan två filmer i månaden. Två filmer i månaden på ett år. Det är väldigt mycket. Särskilt när man även vet att nästan alla filmer var nya. Särskilt när man vet att det är 20-30% av mitt studiebidrag. Så inte nog med att det är mycket bio, det är mycket pengar.

De åtta främs

Signerat Ung har intervjuat flera som de anser är de största profi

För när man lever i ett land som är världens tredje dyraste att gå på bio i (Schweiz är det dyraste med 117 kronor för att gå på bio, sedan följt av Norge) och samtidigt lever på 1,050 kronor i månaden känns det av i plånboken när man går på bio. Och jag gör ju det ofta.

Någonting måste ändras. När jag såg på Star Wars The Force Awakens fick jag betala 150 kronor. För att se en film. Hur rimligt är det? Visst, filmen var nästan tre timmar lång och det var utan 3D, men är det verkligen rimligt? Som studerande får man ett studentkort, någonting som är till för att underlätta oss med rabatter och andra trevliga erbjudanden. Ett av de ställen där man kan få rabatt är just SF Bio. Med Studentkortet skulle man alltså kunna få rabatt på vissa biofilmer vid vissa tider och tillfällen. Men det är just det. Vissa filmer. Vissa tider. Vissa tillfällen. Ett medel till för att underlätta oss studenter, funkar inte ens hela tiden. Alltså är det faktumet att Studentkortet ska underlätta oss studenter med att gå på bio, eller rent generellt kunna ha en hobby eller ett billigare fritidsliv, ren skitsnack.

När jag såg Star Wars The Force Awakens fick jag betala 150 kronor. För en film.

Jag förstår att det har ändrats med tiden. När 3D blev ett vanligt sätt att visa filmer på biografer höjdes priserna.

Men bara på 3D-filmer. När kamerorna och ljudsystemet utvecklades höjdes priserna på filmerna. Men det var bara på de filmerna där man använde dessa nya utrustningar. När Sverige förra året beslutade sig för att installera IMAX på en biograf i Stockholm höjdes biljetterna på filmer som skulle visas där. Men vem är det som höjer priserna? Det är biografägarna. De höjer utifrån hur mycket vi som besökare är villiga att betala för att se på en film.

Antingen måste SF ändra sin prissättning på filmer så de är rimliga till speltiden och så att fler är villiga att gå. Om Star Wars The Force Awakens hade kostat 110 kronor som alla andra filmer gjorde skulle flera se den och biograferna runt om i landet skulle tjäna mer pengar på att gå och se den. Eller så måste Studentkortet ändra sin beskrivning på när man får rabatt på bio. På det sättet behöver de inte göra en blunder eller riskera att färre studerande aktiverar sina kort, något de och alla företag som samarbetar med dem förlorar på. Eller så måste jag ändra min hobby. Jag måste då ändra på någonting som jag älskar att göra. Någonting måste ändras, frågan är bara vad.

Michelle Lundman Gudomlund signeratung@signeratung.se

20 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016

Någonting måste ändras. Jag har sagt det en del nu, men det måste det göra.

Leonardo Wilhelm DiCaprio. Född 11 november 1974 i Hollywood. Medverkat i filmer som Titanic, Inception, The Great Gatsby, The Wolf of Wall Street.

Robert John Downey Jr. Född 4 april 1965 i New York. Medverkat i filmer som The Avengers, Sherlock Holmes, Iron Man. Även den mest betalda skådespelaren i världen.

John Christhoper Depp “Johnny Depp”. Född 9 juni 1963 i Owensboro, Kentucky. Medverkat i filmer, Pirates of the Caribbean, The Lone Ranger, Alice in the wonderland, black mass.

KULTUR

ta filmstjärnorna just nu

a ungdomar runt om i Linköping om vilka skådespelare filerna just nu. Här nedan redovisas de åtta främsta.

Sandra Bullock. Född den 26 juli 1964 i Arlington, Virginia. Har medverkat i filmer som The Heat, The Blind Side, Gravity, The Proposal.

Scarlett Ingrid Johansson. Född den 22 november 1984 i New York. Har medverkat i filmer som The Avengers, The Avenger Age Of Ultron, Captain America, Iron Man 2.

Jennifer Shrader Lawrence. Född den 15 augusti 1990 i Kentucky, Louisville. Medverkat i filmer som Hunger Games trilogierna, X-Men: Days of Future Past, X-Men: First Class, Serena, American Hustle.

Jennifer Joanna Aniston. Född den 11 februari 1969 i Sherman Oaks, Kalifornien. Medverkat i Filmer som Min låtsasfru, We´re The Millers. Även varit med i den klassiska serien Vänner.

Will Christopher Smith “Will Smith”. Född den 25 september 1968 i Philadelphia, Pennysylvania. Medverkat i filmer som Bad Boys, Men in Black, Hancock, Focus. Även medverkat i kända serier som Fresh Prince of Bel Air.

Olle Ekström Källa: IMDB

signeratung@signeratung.se

Rasmus Wall Nilsson

signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 1 ∙ 2 0 1 6 21

KULTUR

Ligger rasism bakom Det är 35 stycken Oscars som har delats ut till afroamerikaner under de 88 år som priset utdelas. Varför blir inte fler färgade skådespelare nominerade till priset? Varför är #OscarsSoWhite?

Den 88­-åriga amerikanska galan som riktar in sig på filmbranschen, är ett stort evenemang som delar ut ärorika priser till betydelsefulla, begåvade och berömda personer. Sedan 1929 har Oscar blivit allt mer populär och har lyckats knipa titeln som det mest prestigefyllda filmpriset i världen. Galan presenteras av Academy of Motion Picture Arts and Sciences (AMPAS) och ägde i år rum den 28 februari i Dolby Theatre i Hollywood, Kalifornien.

Priset delas ut i 24 kategorier, däribland Bästa Manliga Huvudroll, Bästa Kvinnliga Huvudroll, Bästa Regi, Bästa Film och Bästa Sång. Skådespelaren Chris Rock kommer att bli galans värd för andra gången, senast han var värd var på den 77:e ceremonin som tog plats år 2005. Om man lyckas vinna en Oscar väntas berömmelse, ett karriärslyft och en guldpläterad statyett värd $400.

Början på ett mönster

April Reign är den som först skapade #OscarsSoWhite i början på år 2015, hon skapade ursprungligen hashtaggen för att

håna den bristfällande variationen av nominerade på galan. Inom några dagar fick #OscarsSoWhite liv av sig själv. Det översvämmade nyhetsflöden, spred ut sig på sociala medier, hashtaggen stal rubriker och skapade nyheter i veckor. “One time is a fluke and two times is the beginning of a pattern.” (En gång är en tillfällighet och två gånger är början på ett mönster.) sa April för att förklara ökningen av uppmärksamheten som hashtaggen fått under detta år jämfört med förra året. Enligt April är det är inte bara medlemmarna i Oscarsakademin som är ansvariga för bristen på färgade skådespelare, utan även Hollywood i sig självt. I den administrativa faktorn arbetar mest vita män vilket har lett till ett misslyckande med att få in en balans mellan representationerna av vita såväl som svarta i deras filmer. I och med bristen på afroamerikaner i filmerna finns det inte tillräckligt med färgade skådespelare som kan bli nominerade till en Oscar.

Rasistiska tankar

Årets värd som fick äran att presentera de nominerade och dela ut priserna var Chris Rock. Han öppnade galan med en lång och minnesvärd monolog som var baserad på hashtaggen OscarsSoWhite. Han inledde talet med att påpeka det faktum

att om även värden blev nominerad skulle inte han ha fått den rollen på grund av sin hudfärg. Han gick också så långt som att säga att om svarta vill ha en chans att bli nominerade behövdes det nya kategorier som riktade sig endast till svarta. När han höll sitt tal lyckades han hålla en skämtsam ton även fast ämnena han berörde var seriösa. Chris blev utvald till årets värd innan det tillkännagavs att även detta års nominerade endast bestod av vita skådespelare. Efter tillkännagivandet skrev Chris om sitt tal så att han tog upp ämnet och på ett skämtsamt sätt dömde ut Hollywood för att vara rasistiskt. Under sitt tal ställer han frågan om Hollywood verkligen är rasistiskt och senare besvarade med; ”That’s right: Is Hollywood racist?

You’re damn right Hollywood’s racist.”

(Det är rätt: Är Hollywood rasistiskt?

Det är fan rätt, Hollywood är rasistiskt.)

Akademin lovar förbättring När man reflekterar över betydelsen av #OscarsSoWhite kan man komma fram till att det i grunden är Hollywood som är rasistiskt och att Oscarsnomineringar bara blir en följd av det. Det finns egentligen inga bevis om att Oscars skulle ha rasistiska åsikter bakom sina nomineringar, genom tiderna har det funnits färgade som blivit nominerade och även

vunnit priser. Akademins ordförande Cheryl Boone Isaacs är själv afroamerikan och har uppmärksammat problemet med nomineringarna. Tillsammans med resten av akademins medlemmar har man lovat en förbättring och ska se till att bjuda in nya och yngre medlemmar i juryn för att skapa en större bredd och få ett mer varierat synsätt på vilka som borde bli nominerade. Av de ny inbjudna ska många också vara färgade för att på ett mer effektivt sätt motverka eventuella rasistiska värderingar eller åsikter som skulle kunna finnas i akademin. Bland de nyinbjudna hittar vi bland annat David Oyleowo (“Selma”), Gugu Mbatha-Raw (“Beyond the lights”) och Emma Stone (“Birdman”).

I akademin sitter skådespelare, regissörer, låtskrivare, etc. Röstningen fungerar på så sätt att exempelvis skådespelare röstar till skådespelar kategorierna medan regissörerna röstar till regikategorin.

Detta resulterar i att kompisar ofta röstar på varandra, och om då majoriteten av medlemmarna i akademin är vita är chansen stor att den omedvetna rasismen visar sig och att det resulterar i många vita nomineringar. Då kan man ifrågasätta sig själv om samhället verkligen har gått tillbaka i tiden till den mer rasistiska perioden vi en gång var i.

Hattie McDaniel var den första afroamerikanen som vann en Oscar år 1940. Hon var nominerad till den Bästa Kvinnliga Birollen för sin roll som hushållerskan Mammy i filmen Gone with the Wind (Borta med vinden) 1939.

1940

1963

Sidney Poitier blev 1963 den första mörkhyade manliga skådespelaren som vann Bästa Manliga Skådespelare för rollen som Horner Smith i klassikern Lilies of the Field (Liljorna på marken) 1963.

22 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016

1972 Den första svarta vinnaren för Bästa Original Sång år 1972, var Isaac Hayes.

Han vann med sin sång Shaft som var signaturmelodin till filmen Shaft (Mitt namn är Shaft). Han var också den första svarta vinnaren som vann ett pris i något annat än skådespelarkategorin.

1989

KULTUR

Afroamerikaner har alltid blivit nedvärderade under historiens gång och detta kan återspeglas även i nutid genom exempelvis Oscarsgalan, eftersom att galan är så berömd får man en tydligare syn på hur omedveten rasism fortfarande finns i dagens samhälle.

Chris Rock påpekar själv att allt inte handlar om rasism genom att dra exemplet om varför bara kvinnor tillfrågas om vad de har på sig under galans gång. Han säger att det inte handlar om sexism utan endast om att det är kvinnor som visar på variation när det kommer till kläder. Så precis som detta inte handlar om sexism, handlar det inte alltid om rasism.

S n a bb f a k t a o m O s c a r s ga l a n 2016 • Alicia Vikander blev den första kvinnan att vinna en Oscar efter In-

grid Bergmans vinst 1975. Alicia vann Bästa kvinnliga biroll för sin roll som frun Gerda Wegener i filmen The Danish Girl.

• Filmen The Revenant fick 12 nomineringar, vilket gör den till filmen

med flest nomineringar under galan 2016. Det är bara 2 nomineringar färre än vad rekordet för antal nomineringar ligger på. All about Eve (1959) och Titanic (1997) har båda fått 14 nomineringar var.

• Det här året så blev den svenska filmen Hundraåringen som klev ut

genom fönstret och försvann nominerade i kategorin för Bästa smink.

• Leonardo DiCaprio lyckades tillslut knipa åt sig en Oscar efter att ha varit nominerad fem gånger. Han vann i kategorin Bästa manliga skådespelare.

Denzel Washington är den första afroamerikanen som har vunnit två stycken Oscars inom skådespelarkategorin.

Hans första vinst fick han för Bästa Manliga Birollen i filmen Glory (Ärans män)1989.

Hans andra vinst fick han år 2002 för sin roll som den korrupta detektiven Alonzo Harris i polisdramat Training Day.

2002

Morgan Freeman vann den Bästa Manliga Birollen för boxningsfilmen Million Dollar Baby år 2005 där han spelade rollen som Eddie “Scrap­-Iron” Dupris, en gym assistent och gammal boxare. Freeman är den äldsta afroamerikanska skådespelaren som har vunnit en Oscar hittills, då han var 67 år när han vann.

Dem senaste afroamerikanerna som vann en Oscar var Common och John Legend. De vann i genren Bästa Sång med låten Glory år 2015 från den biografiska filmen om Dr. Martin Luther King Jr., Selma.

2005

2015

Ilayda Soyal signeratung@signeratung.se

Emla Bunnfors signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 1 ∙ 2 0 1 6 23

http://www.publicdomainpictures.net/view-image.php?image=59476&picture=gold-background-for-christmas&large=1

#OscarsSoWhite?

KULTUR

R A EST

T

Att Se På Anim V i l k a ä r d e t s o m ge n o m f ö r t e s t e t ?

Namn: Michelle Lundman Gudomlund Ålder: “Snarton” (Snart 18) Varför gör du det här testet? Som

person är jag en väldigt stor filmoch serienörd. Sammanlagt har jag kollat på över 20 serier och går regelbundet på bio. Jag gör detta test för jag har mycket kunskap inom film och tv, men vikten hos produktionen av serier.

Varför ska vi kolla på animes? För att

se skillnad mellan västerländsk produktion av serier och österländsk, då främst japansk!

T re vanliga f r ågor om anime Vad är anime?

Anime är en japansk handritad animation eller dataanimation. Ordet är det förkortade uttalet av “animation” på japanska, där denna term hänvisar till all animering utan hänsyn till ursprunget nationellt sett. Däremot hänvisar anime utanför Japan specifikt till animation från Japan eller japanskt inspirerad animationsstil som ofta karaktäriseras med färgglad grafik, livfulla karaktärer och originella berättelser. För enkelhetens skull, ser många västerlänningar strikt anime som en animeringsprodukt från Japan.

Vad finns det för olika genrer inom anime?

Precis som i västerländsk filmindustri och animation finns det genrer som action, äventyr och fantasy, men det finns några som utmärker sig lite mer med tanke på att västerländska animationsindustrien inte har en lika bred målgrupp som anime.

Action – Detta är den mest vanliga

genren och namnet förklarar det mesta.

Demoner – En relativt vanlig genre som behandlar onda andar, demoner, häxor och som oftast kombineras med actioneller äventyrsgenren.

Drama – Stämningsfull, chockerande och

full med känsla, dramagenren är en av de mest uppskattade genrerna inom anime.

Karaktärerna och handlingen är oftast välutvecklade och paras väl ihop med romansgenren men även äventyr.

Ecchi – Detta är den mer mognare sidan

av anime, även om vissa skulle köra den så att animen skulle bli klassad som barnförbjuden. Ecchigenren visar inte samlag eller könsorgan, utan lämnar det

24 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016

mesta till tittarens fantasi.

Fantasy – Mytologi och folklore är oftast

grunden som serierna baseras på, men ofta målas karaktärernas bakgrund upp relativt dåligt. Paras vanligtvis ihop med äventyr och romansgenren.

Skräck – Trots namnet är skräckanime

inte läskigt, utan det innebär mer blodsspill och stympning. Ofta används det med drama, demon eller psykologiska genrer.

Ronja Rövardotter

Genre: Fantasy Visas: 30 januari 2016- visas fortfarande Antal avsnitt: 5 vid testgenomförandet Handling: Efter att Goro Miyazaki läste

boken Ronja Rövardotter ville han ska skapa en animerad tv-serie om hennes liv i och utanför Mattisborgen. Serien baseras på Tage Danielssons långfilm om Ronja.

Romans – Det här är en relativt populär

genre som hanterar detaljerad skapelse och progression i ett romantiskt förhållande mellan två karaktärer.

Äventyr – även detta är en populär

animegenre, där det förutsätts att det handlar om karaktärer som flyttar runt och utforskar nya platser. Dessa animes brukar vara väldigt utdragna och långa, men har välutvecklade karaktärer.

Finns det några begrepp att hålla koll på?

Guro – En typ av anime som innehåller våld,

tortyr och ibland även en karaktärs död.

Josei – Bokstavligt talat betyder detta kvinna

och betyder anime och manga som riktar sig till vuxna kvinnor. Hanterar realistiska relationer men även mörka ämnen som våldtäkt.

Kawaii – Japanskt adjektiv som betyder söt.

Kodomo/Kodomomuke – anime och manga för barn av båda könen Seinen – anime och manga inriktat till vuxna

män och är mer våldsamt än shonen.

Shojo – anime och manga riktat till

tonårstjejer. Fokuserar oftast på romans och har nästan alltid en kvinnlig huvudroll.

Shonen – anime och manga riktat till

tonårskillar. Betyder bokstavligt talat ”få år” vilket syftar på unga killar under 15 års ålder.

Första Intryck?

Oskar: Snygg animering, tycker att de gjorde den riktiga Ronja Rövardotter

Namn: Oskar Fust Ålder: 17 år gammal Varför gör du det här testet? Till

skillnad från Michelle gör jag det här för att jag inte är en filmfantast. Jag är med för vi ska få en mer nyanserad bild.

Hur kommer det gå till? Vi kommer

att kolla på pilotavsnittet hos flera kända animes. Därefter ska vi diskutera avsnitten utifrån första intryck och om vi skulle kunna tänka oss att fortsätta kolla på den specifika animen!

rättvisa. Fanns några småmissar, men det är acceptabelt, Den verkar även vara mer riktad mot barn vilket alltid är något positivt.

Michelle: Jag som aldrig riktigt växte upp med Astrid Lindgrens berättelser känner rent spontant att de fick med en hel del.

Animationerna är fruktansvärt snygga och de gör verkligen den svenska skogen rättvisa.

Oskar: Den har nästan allt, det enda minuset är kanske bara att det inte var till för vår målgrupp, men det är helt klart värt att kolla på då man får nostalgikänslor.

Michelle: Det är en väldigt bra uppbyggnad som ett pilotavsnitt att enbart ha med en kort sekvens av originalfilmen som första avsnitt.

Death Note

Genre: Psykologisk Thriller Visades: 3 oktober 2006, 26 juni 2007 Antal avsnitt: 37 Handling: Light Yagami upptäcker en

övernaturlig anteckningsbok. Death Note-häftet tillåter användaren att döda de personer vars namn och ansikten han eller hon känner till genom att skriva namnet i boken medan de visualiserar personens ansikte.

Första Intryck?

Oskar: Jag skulle inte må bra av att matas av sådana här mörka scener är mitt första intryck. Mår folk bra och vem har skapat detta? Mår de bra?

Michelle: Det är skitcoolt koncept!

Verkligen, men det var väldigt sega 20 minuter. Konceptet med att om man skriver folks namn + dödsorsak och så dör de på det sättet är ascoolt och där hade man som animatör kunnat utveckla själva serien och visa några snygga sekvenser

med folk som dör på riktigt brutala sätt.

Skulle ni fortsätta kolla på den?

Oskar: Det var coola animationer med en väldigt mörk story, men ändå någonting intressant att kolla på. Tror dock inte att jag skulle fortsätta kolla på det, det verkar inte bra för mig.

Michelle: Det var ett bra pilotavsnitt där en originell story presenterades och drog in mig som tittare väldigt tidigt. Dock kunde den inte riktigt hålla mig fokuserad hela tiden då det blev lite segt men jag skulle helt klart kunna tänka mig att fortsätta kolla på det!

Bildkälla: Alla bilder från de olika animes som testades är tagna från Tumblr.com/ search Fotografiska bilder: Michelle Lundman Gudomlund och Oskar Fust.

KULTUR

e För Första Gången Naruto

Genre: Action, Drama, Fantasy, Shōnen,

Komedi

Visades: 3 oktober 2002 - 8 februari

2007

Antal avsnitt: 220 Handling: Denna serie handlar om

Umuzaki Naruto, en ninja som en dag vill bli en av de bästa i byn. Under seriens gång får man följa Umuzaki på en resa genom många prövningar och fiender för att få sin eftertraktade titel.

Första Intrycket?

Oskar: Lite charmigt. Precis som alla

serier blir man lite fast i det. Dock så var det ganska tråkigt pilotavsnittö Michelle: Det är ju ett pilotavsnitt vilket gör att förväntningarna är inte så höga, men det var ett charmigt litet avsnitt med ganska mörka teman. Det kändes ganska billigt när man fick känslan av att “här har vi en actionsekvens som vi inte visar, utan

Dragonball

Genre: Äventy, komedi, fantasy Visades: 26 februari 1986- 12 april 1989 Antal avsnitt: 153 Handling: Dragon Ball handlar om en

pojke vid namn Son Goku. Son Goku är ovanligt stark och har en svans som får honom att förvandlas till en jättelik apa vid fullmåne. En dag träffar Son Goku en flicka vid namn Bulma, hon letar efter drakkulor och får genom sin drakkuleradar reda på att Goku har en.

du får nöja dig med en stillbild och lite dialog alternativt slag i bakgrunden”.

Skulle ni fortsätta kolla på den?

Oskar: Jag tror inte att jag skulle fortsätta kolla på detta i framtiden, dels för att animationerna verkade lite billiga och orealistiska och serien verkade barnslig.

Michelle: Ett pilotavsnitt ska dra in tittarna direkt och ge en bra presentation av karaktärerna och introducera storyn på ett sätt som är tillräckligt mycket för att man ska fortsätta kolla. Det är något som Naruto saknar, därför skulle jag inte fortsätta kolla på den efter att enbart ha sett pilotavsnittet.

saker med hjälp av att fresta honom med sin kropp.

Michelle: Jag håller med. Det är ett mycket bättre pilotavsnitt då man får ett tydligare grepp om historien och vad det handlar om. Jag kan även hålla med om att det känns lite annorlunda att se en ung kvinna som lätt ser ut att vara runt 17-18 försöka få ett barn som är kanske 8-10 att följa med honom på ett uppdrag genom att visa honom delar av sin kropp.

Pokémon

Genre: Action, Äventyr, Shōnen Visades: 1 april 1997- 14 november 2002 Antal avsnitt: 276 Handling: Ash Ketchum har en dröm om

att bli Pokémonmästare och fånga alla Pokémon. Serien bygger på vänskapen mellan Ash och hans Pokémon Pikachu samt hans andra Pokémon och de andra tränarna han möter på sin väg.

berättelse, absolut, men om man jämför med andra animes som vi sett är inte Pokémon på samma nivå.

Oskar: Jag kan ju säga att jag inte kollade på Pokémon och det är inte en lika rolig berättelse att följa. Det är inte lika kul att följa något som inte existerar med superkrafter. Pokémon hade jag inte en aning om vad det är så man kastas in i en berättelse utan någon som helst kontext.

Första Intryck?

Michelle: Som många barn växte jag

upp med att kolla på Pokémon på Lattjo Lajban utan att egentligen veta att det var en anime. Men om jag inte haft de här minnena av programmet hade jag nog inte tyckt att det var så bra. Det är en originell

Attack On Titan

Genre: Action, Fantasy, Tragedi Visades: 6 april 2013- visas fortfarande Antal avsnitt: 25 än så länge Handling: Hundra år innan handlingens

början har människoätandevarelser som kallas titaner dykt upp och nästan utrotat mänskligheten. De människor som överlever attacken från titanerna bosätter sig i ett land som omges av höga murar.

Där lever de i fred till en 60 meter lång titan slår hål på muren och titanterna invarderar byn.

Första Intryck?

Oskar: Svincool! Det var bra animeringar,

bra story, bra introduktion av

karaktärerna. Den hade allt.

Michelle: Håller helt klart med. Det

är såhär ett pilotavsnitt ska vara!

Animeringarna var bra, utmärkta faktiskt.

Dock kan det återigen kännas lite billigt med användningen av stillbilder mitt i en story, men med hjälp av mindre animationer runt omkring och ett mer övertygande röstskådespeleri var jag hooked.

Sista reflektioner / Sammanfattning av dagen

Första Intrycket?

Oskar: När man kollar på det får man lite Scooby Doo-vibbar av animationen. Man blir betydligt mer indragen och skulle hellre följa det här. Dock stör jag mig på hur Bulma utnyttjar Goku till att göra

Sailor Moon

Genre: Äventyr, Shojo, Glädje, Romantik Visades: 1 mars 1992- 8 februari 1997 Antal avsnitt: 200 Handling: Världen hotas av ondskans

makter och demoner och den enda som kan stoppa dem är Sailor Moon och hennes vänner.

Första Intryck?

Michelle: Mitt första intryck var att avsnittet var lite otydligt med vart det ville komma. Man fick reda på lite vad handlingen kommer att vara samt lite introduktion till karaktärerna, men resten kändes lite ihopslängt. Dock var det väldigt skönt med att avsnittet hade lite action mot slutet och inte bara klumpig dialog och hysteriskt roliga övergångar som liknade LSD-trippar.

Oskar: Fortfarande känslan av gammalt,

fast med en krånglig story att följa. Det känns ändå intressant och något som man skulle kunna fortsätta att följa.

Michelle: Om vi hade kollat lite längre in i serien hade vi kunnat se Serena och hennes vänner bilda en form av liga där de bokstavligt talat dödar folk och bara äger. Min första tanke efter jag såg det här avsnittet var varför jag inte kollade på det här när jag var liten.

-­ Jag har ju en hel del vänner som kollar på anime och de var väl på något sätt inspirationen till varför jag valde att genomföra detta test. Nu på efterhand kan jag helt klart förstå varför de kollar på anime!

Jag hade helt klart gjort om det, fast kanske inte under de här formerna.

Mitt tips till dig som ska kolla på anime för första gången är att kolla på det med någon som redan har sett dem. Det blir lite enklare så!

Michelle Lundman Gudomlund signeratung@signeratung.se

- Min bild av anime innan jag gjorde det här testet var att jag såg enbart Naruto och Dragonball som anime, men efter att ha kollat på lite nyare serier fick jag en bättre bild av det.

Jag tyckte att det var trevligt. Det kanske är taskigt att säga att jag inte skulle vilja göra om det, men så är det.

Mitt tips till dig som funderar på att kolla på anime är att kolla på lite nyare animes, de är mycket bättre gjorda enligt mig.

Oskar Fust signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 1 ∙ 2 0 1 6 25

KULTUR

Hollywoodmyter- h Charlie

Chaplin förlorade en tävling där man skulle se ut som Charlie Chaplin

Amerikansk polis behöver inte läsa dina rättigheter

Charlie Chaplin som kanske är den mest kända filmstjärnan genom tiderna, främst då för sin luffarkaraktär, dök upp som deltagare i en Chaplin look-alike tävling i San Francisco.

Dessa typer av tävlingar blev väldigt populära i USA efter att Chaplin blev känd, där tävlande försökte göra sina bästa imitationer av luffaren.

Ni har sett det här förut. Polisen hittar skurken och arresterar hen.

Men till allas förvåning och irritation får personen gå fri eftersom polisen som arresterade hen inte hade läst hens rättigheter. Skurken går fri och polisen är tillbaka på ruta ett. Med rättigheter menas självfallet Mirandarättigheterna ”Ni har rätt att tiga. Det ni säger kan och kommer att användas mot er vid en rättegång.

Ni har rätt till juridiskt ombud och att ha detta närvarande vid förhör...” Och så vidare.

Charlie Chaplin tyckte att det skulle vara hysteriskt roligt om han själv deltog i tävlingen, men enligt de åskådare som närvarade tog han sig inte ens till final.

Sylvester Stallone

I verkligheten behöver inte polisen läsa rättigheterna så fort du blir arresterad, utan kan ta sin goda tid och vänta tills du sitter i häktet.

Detta gäller enbart i USA då andra länder har andra regler.

började sin karriär som porrstjärna Försök att se The Expandables efter det här! Innan Sylvester Stallone blev känd för sina insatser i filmer som Rocky och First Blood drömde han om att bli skådespelare. År 1970 var Stallone endast 24 år gammal, hemlös och accepterade alla filmroller han kunde komma över. ”Alla filmroller” inkluderade vuxenfilmen Party at Kitty & Stud´s där allas vår egen actionhjälte spelade huvudrollen. Som ett tack för besväret fick han 200 dollar.

Dinosaurier kan bli klonade med hjälp av DNA ”Men det hände ju i Jurassic Park! Då borde det gå.” Tyvärr. Som tanke skulle det kunna funka. Dinosauriers DNA är på ett sätt bevarat, av myggor som är fast i is och med hjälp av dem skulle vi kunna få tillbaka alla de stora, skräckinjagande bestarna.

Men tyvärr skulle det inte funka, för DNA håller inte så länge. Det äldsta verifierade DNA-provet var mindre än en miljon år gammal. DNA från dinosaurier borde vara, minst 65 miljoner år.

26 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016

Krigsveteraner med PTSD kommer bli aggressiva Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är ett bekymmer som påverkar många soldater som återvänt efter krig. De har med största sannolikhet problem med att återställa sig till ett liv hemma. Däremot är det att sträcka lite långt med att jämföra dessa soldater med tickande bomber.

Den behandlingen kan lika gärna förvärra känslan av att vara utanför sin säkerhetszon.

Enligt Hollywood kan plötsliga rörelser eller höga ljud vara nog för att få någon med PTSD att ha en flashback från tidigare strider och gå bärsärkagång.

Det är sant att folk med PTSD kan uppleva tillbakablickar och ilskna utbrott. Det är även sant att vissa soldater kan ha blivit våldsamma efter att ha kommit hem efter krig. Dock är de en väldigt liten minoritet. Några av de mer vanliga symptomen för PTSD inkluderar sömnproblem, depression och en känsla av skuld, vilket är väldigt rimliga reaktioner från någon som upplevt någonting traumatiskt, men rimlighet är väldigt sällan tydligt i Hollywood.

KULTUR

ur sanna är de?

Biff Tannen´s

Det tar tid att spåra

Home Run

ett telefonsamtal

I filmen Tillbaka Till Framtiden II från 1989, förutser karaktären Biff Tannen att ett lag från Florida ska vinna USAs största basebollturnering år 1997.

Det året vann Miami Marlins, ett lag från Florida basebollturneringen, trots att laget inte ens existerade när filmen gjordes.

Den här myten används mer än gärna i actionfilmer för det skapar en bra, dramatisk scen med mycket spänning. Hjälten svarar i telefonen och det är ”the bad guy”. För att polisen ska kunna spåra samtalet och hitta skurkens position måste hjälten prata ett visst antal sekunder.

Men precis när polisen är på rätt spår… lägger skurken på och spåret blir kallt.

Faktum är att polisen vet vart du är så fort samtalet startar och det gäller inte bara hemtelefoner. Det funkar även för mobiltelefoner eftersom man endast behöver internetuppkoppling för att kunna spåra en telefons plats. Enda gången där scenariot kan funka är när telefonen är stulen, men då tar det inte ens en minut.

Det kan verka otroligt att en film lyckades förutspå vinsten för ett lag i the Major League, och det är det också. I hela filmtrilogin finns det ingen annan referens till ett lag i Florida vilket gör detta till ren flax.

Stanley Kubrick regisserade månlandningen Efter att The Shining (1980) kom ut på VHS har det uppkommit många konspirationsteorier gällande den egentliga meningen bakom Stanley Kubrick´s skräckfilm. Den mest intressanta är att Kubrick fejkade Apollo 11s månlandning år 1969 och att The Shining är hans bekännande.

Myten menar att USAs regering sökte upp regissören efter premiären av 2001: A Space Odessy från 1968. Kubrick´s realistiska förhållningssätt kring rymdutforskande imponerade på regeringstjänstemän, vilket gav de känslan att Stanley Kubrick var rätt man för jobbet att fejka månlandningen.

Sanningen? NASA fick upp två astronauter på månen den 20 juli 1969, de lämnade även reflektorer där uppe och Stanley Kubrick hade ingenting att göra med uppdraget.

Jamie Lee Curtis är hermafrodit

Snövit var på riktigt Efter att Walt Disneys banbrytande mästerverk Snövit visades på biograferna, hindrade han röstskådespelaren till Snövit, Adriana Caselotti, från att jobba i Hollywood och medverka i intervjuer för att bevara illusionen om att karaktären var på riktigt. Andra sätt för att behålla illusionen om att karaktären Snövit faktiskt fanns var att alla roller Caselotti medverkade i var icke krediterade, alltså att hon inte fick erkännande för sin medverkan i en film.

Caselotti medgav senare att Disney inte kunde jobba med henne efter Snövit eftersom hennes röst enbart associerades till den filmen, men att det inte stoppade henne från att jobba med andra produktioner som Trollkarlen från Oz, dock fortfarande icke krediterad.

Myten säger att den mångfalt belönade skådespelaren Jamie Lee Curtis föddes med två könsorgan och att det är därför hon har det androgyna namnet och två adopterade barn. Tydligen började detta rykte med att professorer på flera universitet i USA använde Curtis som ett exempel på intersexualitet, den tekniska termen för hermafroditer.

Myten har aldrig blivit motbevisad och konspirationsteoretiker fortsätter att läsa mellan raderna på Curtis tystnad kring ämnet. Sedan har säkert Freaky Friday-skådespelaren annat för sig än att försvara sig från sådana rykten.

Michelle Lundman Gudomlund signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 1 ∙ 2 0 1 6 27

Bilder på folk som utövar e-sport.

E-sport i skolan, d

En dröm att kunna hålla på med sitt intresse på skoltid är nog en dröm som många ungdomar runt om i Sverige delar. Att komma till skolan och ha vanliga lektioner men samtidigt ha lektioner när du utövar det du älskar. Ebersteinska gymnasiet i Norrköping har tagit an utmaningen att skapa en E-sport profil för ungdomar med passion för spelande. Signerat ung tog beslutet att åka till Norrköping och intervjua Henrik Åberg som är ansvarig för projektet.

Vad är E-sport?

E-sport eller Elektroniskt sport är ett

samlingbegrepp för olika evenemang och tävlingar som utförs på datorer samt olika former av konsoler till exempel Xbox, där de tävlande spelar olika sorters datorspel mot varandra. Sverige har genom åren haft flera stora namn inom sporten samt att Sverige har ett av dem största företagen som är involverade i E-sport,Dreamhack.

E-sport är en koncept som utvecklas kraftigt runt om i världen. Runt om i världen pågår tävlingar och världsmästerskap i olika spel. Världsscenen inom detta massiva intresse har utvecklats så mycket genom åren att man nästan kan jämföra

28 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016

det med andra sporter som till exempel fotboll eller hockey.

Ebersteinska Gymnasium

Signerat ung träffade Henrik Åberg som är lärare på Ebersteinska gymnasiet i

Skolan ska spegla samhället, och esport är en del av samhället Norrköping. Gymnasiet har utvecklat en profil för just E-sport där ungdomar ska få kombinera skolan med sitt kanske största intresse. Ebersteinska har haft

samarbete med Arlanda gymnasiet som ligger i Märsta i Sigtuna kommun. Utifrån studiebesök på Arlanda har Ebersteinska fått inspiration för hur dom ska bygga upp sin profil utifrån Arlandas upplägg.

Signerat ung åkte till Ebersteinska för att träffa den ansvarige för profilen Henrik Åberg för att ställa lite frågor angående profilen. Eleverna som kommer gå denna profil kommer läsa ett vanligt gymnasieprogram, vilket som helst, och sedan ha sin profil utöver sitt val av program.

Skolan kommer låsa individuella valet för elever samt att de kommer utöka elevernas utbildning, så E-sport eleverna kommer läsa lite mer än vad andra elever skulle göra.

Vad hanlar profilen om?

Pågrund av att dom kombinerar skola med elevernas största intresse så hoppades Henrik att det skulle motivera eleverna mer i skolan, både på deras Esport lektioner med också på alla andra kurser dom läser under dessa 3 år som dom kommer gå på Ebersteinska.

– Ska öka motivation för eleverna i skolan, vilket leder till mer motiverade elever, säger Henrik.

Profilen kommer handla mycket om kost och hälsa, hur man lever ett sunt liv. Detta gör dom för att ungdomar

som har intresse för att spela oftast sitter framför datorn under längre perioder och kanske inte kommer ut så mycket. Henrik pratade om att det inte kommer vara någon form av slö profil, att man kommer till skolan och lirar dator. Utan tvärt om, E-sport elevernas skoldagar kommer vara långa och innehålla väldigt mycket. En dag för dessa elever kan var mellan 8-17 och det är ganska långa dagar.

Undervisningen

Eleverna kommer ha en speciell tränare som kommer hålla i lektionerna som just handlar om till exempel lagarbete eller spelstrategi. Den här tränaren kommer följa elevernas utveckling under deras tid på skolan. Det kommer byggas en speciell byggnad som är avsedd för elever som går profilen. Dom kommer ha en egen ingång så dom kan vara där på kvällarna. Henrik gemförde E-sport profilen med Hockey profilen, att eleverna kommer ha träningar på kvällstid där dom kommer ha tillgång till deras tränare som är där för att hjälpa dem. Eleverna kommer har väldigt många föreläsare som kommer till dom utifrån för att prata om olika saker som rör deras profil. Dom kurser som är kopplade till profilen är

Foto: Dreamhacks Flickr

et är helt otroligt Träningslära 1 och Idrottspecialisering 1 och 2, dom kurserna är några av dom som är speciella för just denna profil.

ungdomar ska komma utifrån Norrköping för att vilja gå på Ebersteinska.

Ansökningsprocessen

I allmänhet ser Henrik att det här kommer bli jättestort, han hoppas att andra aktörer kommer vilja bli involverade i profilen med till exempel sponsring av utrustning med mera .Han tycker att skolan ska spegla samhället och att E-sport är en del av samhället så måste det vara det del av skolan också. Henrik har själv en gång i tiden varit intresserad av spel, under sin tid på universitetetet så spelade han spelet Quake 2 och var med och tävlade i

När man ansöker till profilen så får du gå igenom lite fler steg än vad en vanlig elev skulle få göra. Först kollar skolan på dina betyg och ser så du kommer kunna klara den utbildningen du har sökt. Dom anser att det är väldigt viktigt att du klarar den utbildning du läser utöver profilen. Så till exempel om en elev inte skulle klara kurser som engelska och matte så skulle skolan ta bort honom/henne från profilen.

Eleven förlorar sin möjlighet att gå profilen om dom inte klarar av sina studier, då blir dom bortplockade från profilen och får bara läsa sitt valda program.

Sedan kollar skolan på tidiga meriter och tar in eleverna på intervju för att få en bild av vem dom är. Utvärderingar sker sedan av deras talang inom spel, det är inga speciella spel som skolan har fokuserat på utan det är öppet för att olika talanger inom spel.

Ebersteinska hoppas att dom kommer få in många tjejer till profilen pågrund av att spel och E-sport är väldigt mansdominerat samt att den kommer bli riksintag, att

Samanfattning

ett SM. Hans tidigare intresse av spel fick honom att vilja bli involverad inom detta projektet.

Denna form av profil börjar dyka upp på flera olika ställen i Sverige och är ett stort steg för både skolan och för E-sporten i allmänhet. Genom detta kommer E-sporten komma ut i samhället och mer folk kommer inse hur stor världsscenen inom har blivit under väldigt kort tid.

Visste du att...

•Ebersteinska grundades år 1857.

• E-sport är en av de mest populära sporterna i världen sett till antalet utövare.

• Det finns flera framgångsrika svenska spelare inom e-sport • Att satsa pengar på e-sport är ett fenomen som växer i allt isnabbare takt.

• Det finns flera framgångsrika svenska spelare inom e-sport.

Spelförståelse och strategi, fokus i profilen

Anton Eskilsson signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 1 ∙ 2 0 1 6 29

Katherine-Teorin (2015) John Green Romantik, komedi Bonnier Carlsen

UUUUU Colin Singeltons, ett underbarn med språk och anagram som sin specialitet.

Han är smart, lite nördig och väldigt upptagen med sig själv vilket gör honom socialt inkompetent och ganska blind för personerna i sin närhet. När det kommer till förhållanden söker sig alla till en viss sort. Colin sort heter Katherine. När vi först träffar Colin har han precis blivit dumpad av den nittonde tjejen med det namnet. Han är väldigt nere så Hassan, Colins enda vän, lyckas övertala honom att de ska ge sig ut på en roadtrip.

John Greens tidigare böcker Pappersstäder och Förr eller senare exploderar jag har toppat New York Times lista på bästsäljande böcker. Det kommer med all sannolikhet Katherine – teorin också göra.

Om jag får bestämma så är det är en fin berättelse om vänskap, kärlek och att vara lite vilse i livet. Allt berättas med värme och en gnutta humor och jag sveps med och mår bra. Att karaktärerna ibland är ganska tragiska och självupptagna figurer gör ingenting för John Green lyckas ändå förvandla berättelsen till en succé.

Katherine-teorin är en ljus och lättsam berättelse som kanske inte gör så mycket avtryck i ens liv när man läst klart den

men det är en underhållande och mysig bok med intressanta karaktärer som lyckas undvika att falla i fällan att bli stereotypiska. Det känns som riktiga personer och jag är glad att jag fick träffa dem!

Det är en lika gripande som humoristisk bok enligt mig, man vill aldrig sluta läsa utan man är alltid nyfiken på vad som kommer näst!

John Green levererar en humoristisk roman med ett fullmatat smart persongalleri som ytterst handlar om att längst (den bokstavliga såväl som den metaforiska) resans gång återuppfinna sig själv, och om hjärtesorg, familj och matematik. Absolut en läsvärd bok!

The Theory of Everything (2014) Eddie Redmayne & Felicity Jones Biografi, drama, romantik

J.J Abrams Action, Äventyr. Fantasy Daisey Ridley, John Boyega, Oscar Isaac och Adam Driver

UUUUU

UUUUU

30 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016

SERAR

Emelie Fahlander

Star Wars Episode VII: The Force Awakens (2015)

När kritisk information placeras i maskineriet hos en droid börjar både det ondskefulla hotet i form av den Första Ordern och Motståndsrörelsen leta efter det. Sedan händer det som ingen planerat: Rey (Daisey Ridley), en skräpletare från planeten Jakku hittar droiden och behåller den som sin egen. Finn ( John Boyega), en före detta stormtrooper som hoppas kunna lägga det förflutna bakom sig, korsar vägar med henne och meddelar nyheten om betydelsen för droiden. Utan förvarning är de på flykt undan den Första Orden för att kunna undanhålla droiden från dem. Efter flera hinder överlämnar de droiden till Motståndsrörelsens bas där den hemliga informationen hos droiden sakta men säkert arbetar sig ut…

Denna film utspelar sig 30 år efter att Return Of The Jedi (1983) kom ut och The Force Awakens är början på den sista trilogin i George Lucas maffiga mästerverk. Och vilket mästerverk det är!

Som tittare och Star Wars fantast känns det härligt att se på en film och känna att filmtekniken har hunnit ifatt med specialeffekterna. Någonting som inte tar över filmen för mycket är alla de påskägg

RECEN

vi möts av i form av återkomsten av klassiska karaktärer som Leia, Han Solo och Chewbacca. Med dessa karaktärers återkomst skulle det nästan vara omöjligt att leverera fler älskvärda karaktärer men där har Abrams träffat helt rätt.

Rey är en karaktär att bli kär i och det känns väldigt fräscht med en ung och självständig kvinna i huvudrollen. Den bästa skådespelarinsatsen gör dock Adam Driver som Kylo Ren. Äntligen en skurk som ger ett nyanserat perspektiv med paradoxala tendenser! Musiken är extremt bra och väldigt passande till handlingen.

När vi ändå pratar om handlingen är den inte helt olik A New Hope (1977), faktiskt är den precis likadan. Däremot kan man som tittare förstå regissören JJ Abrams resonemang med att man måste ta inspiration från det förflutna för att gå framåt. Jag säger bara, må Kraften vara med dig som ska göra nästa film – det är stora skor att fylla.

Michelle Lundman Gudomlund

The Theory of Everything bygger på Jane Hawkings självbiografi Travelling to infinity: My life with Stephen. På universitetet Cambridge i England studerar både Stephen Hawking, spelad av Eddie Redmayne, och Jane Wilde, spelad av Felicity Jones. På en fest tar Stephen mot till sig att gå fram till Jane. De diskuterar vetenskap, ställer de vanliga “lära känna”fraserna och börjar därmed deras relation.

Stephen Hawking är idag en av världens mest kända och framstående forskare inom astrofysik. När han går genom universitetsområdet, där han forskar om universums uppkomst, snubblar han på sina fötter och slår i huvudet. Läkarna förklarar att han har motorneuronsjukdom vilket kommer leda till att hans fysiska förmågor så som tal- och rörelseförmågorna, helt försvinner, hans tankar kommer dock vara de samma. Sjukdomen upptäcks tidigt i Jane och Stephens relation. Stephen drar sig undan men Jane vill inte ge upp och de två stannar tillsammans. I filmen skildras Jane och Stephens liv tillsammans och hur de båda jobbar för att få relationen samt livet att fungera med sjukdomen och Stephens vetenskapliga framgångar.

The Theory of Everything är en väldigt

ärlig film. Få kan se denna film och lämnas oberörda. Det är känslor, problem, lösningar, övriga relationer, omgivningens tvivel, hopp, hopplöshet och mycket mer som filmen behandlar. Allt centrerat kring Jane och Stephens relation och liv.

Eddie Redmayne och Felicity Jones blev båda nominerade till bästa skådespelare/ skådespelerska, och jag ifrågasätter inte de nomineringarna. Det är två personers verkliga historia som ligger till grund för filmen, men ibland känns det som att filmen inte är återberättad utan filmad direkt ur verkliga livet. Så bra är Eddie och Felicity på vad de gör.

The Theory of Everything kan ses om flera gånger, både för att fascineras av historien och för att imponeras av filmteamets skicklighet. Musiken, kameravinklarna, skådespelarna, allting i samråd med regissören James Marsh stämmer perfekt.

Det här är inte bara en film du ser, det här är en film du blir berörd av.

Sara Åblad

BÖCKER MUSIK Kolla upp oss på:

FILM & TV

: signeratung

SPEL Va d b e t y d e r

R

: Signerat Ung

U:na?

UUUUU

URKASS

UUUUU

FUNKAR

UUUUU

BRA

UUUUU

SUPERBRA

UUUUU

MÄSTERVERK

www.signeratung.se

25 (2015)

iii (2016)

Adele Pop, soul XL Recordings

Miike Snow Indiepop, electropop, noise pop, house Downtown, Atlantic

UUUUU

UUUUU iii är Miike Snows tredje och senaste album. Bandet bildades 2007. Barndsomsvännerna Christian Karlsson och Pontus Winnberg har tidigare spelat i band tillsammans samt producerat musik under namnet Bloodshy & Avant. De har exempelvis skrivit och producerat Britney Spears låt Toxic som vann en grammy för “Best Dance Recording”. Under arbetet med Britneys album träffade duon bandets sista medlem, songwritern Andrew Wyatt. Miike Snows största hit är Animals som spelats i flera tv-serier, exempelvis Gossip Girl, samt som en remix använts som sit com-serien “Friday Night Dinner”s ledmotiv. iii är en blandning av flera genrer.

Detta innebär inte att alla låtar är influerade av alla genrer, vissa låtar går mer åt electropop medan andra åt noise pop.

Blandningen gör att albumet är varierat, till viss del. Miike Snow har hittat sin stil och behåller den genom hela skivan, men varierar stilen. De använder olika röstförvrängningar, har med både remixen och originalet av Heart is full samt bjuder med Charli XCX att sjunga på låten For U. Uppbyggdnaden på låtarna är dock likadan. Så som en låt börjar kan man förvänta sig att den slutar. Låtarna börjar inte

svagt för att sedan växa och höja tonart likt en powerballad i Melodifestivalen, utan de är ganska konstanta. Detta gör inte låtarna tråkiga men albumet blir ett perfekt bakgrundsalbum för pluggande, samtalshäng eller när helst du vill ha ljud i bakgrunden. Dock finns undantag. Jag rekommenderar dig inte att plugga matte och samtidigt lyssna på For U, välj då hellre Genghis Khan eller Lonely life.

Låtarna My trigger, Back of the car och flera från iii ligger på min spellista och kommer stanna där. Dock finns det också låtar jag gärna hoppar över. Som redan skrivet är iii perfekt som bakgrundsmusik, vilket jag ofta är i behov av. Men ibland är jag också i behov av att det händer något i det jag lyssnar på, vilket inte iii erbjuder. Överlag är iii bra, men inte mer än så.

Mina favoriter går in i kategorin “superbra”, men vissa låtar “duger” som bäst.

Därför får iii tre U. Sara Åblad

Adele har gjort det igen. Efter fyra års väntan har hon släppt sin tredje och sista skiva i albumtriologin efter hennes ålder.

Först kom 19, sedan 21 och nu 25. Adele är en brittisk artist som har flera stora hits sedan tidigare, bland annat Someone Like You, Set Fire To The Rain och Rolling In The Deep. Det var under 2011 som hon fick sitt stora genombrott i samband med att hon släppte albumet 21.

Hello är den första singeln som kom ut förra hösten och den blev snabbt populär.

En månad senare släptes hela albumet, innehållandes 11 låtar. Eftersom väntan inför detta album har varit lång har även förväntningarna höjts. Jag tror detta blev till Adeles nackdel tyvärr.

Låtarna på albumet är varierande, några fina pianoballader men också några mer upp-tempo låtar som man verkligen rycks med i. Faktumet att låtarna inte liknar varandra tycker jag gynnar albumet. En röd tråd och variation kan hittas genom hela albumet. Adele har själv varit med och skrivit samtliga låtar. Överlag är jag lite besviken på albumet.

Det finns låtar som är bra, och dem är riktigt bra. Men sen finns det låtar som är mindre bra, vilket är tråkigt. Några av mina personliga favoriter är All I Ask, Water Under The Bridge och Remedy.

Eftersom det var länge sedan något nytt med Adele kom ut var det kul när detta album släpptes. Några av låtarna på albumet förtjänar mer uppmärksamhet än vad de fått, medan vissa knappt håller måttet att vara med på skivan. Om Adele har jobbat på detta album i fyra år borde man kunna förvänta sig bättre. Jag ger 25 tre U, för att det känns som ett genomarbetat album. Helheten är bra, men anledningen till att albumet inte når ända upp är att låtkvalitén varierar.

Det jag gillar mest med Adele är att hon gör personliga låtar. Hon bjuder in lyssnaren på en resa som började redan när hon var 19 år. Vi får följa henne från ensamhet och uppbrott till att hon nu mår bättre. Hon säger själv att hon skriver från ett mycket lyckligare stadium än tidigare. Adele ger sina låtar ett djup som är svårt att hitta i dagens musikindustri.

Nu är förväntan stor på vad som kommer komma härnäst från Adele.

Gabriella Bjurhamn S i g n e r a t U n g 1 ∙ 2 0 1 6 31

SEX OCH SAMLEVNAD

I hopp om att nå ut J

ag är heterosexuell. Enligt synonymer.se betyder det att man dras till det motsatta könet. Så det är jag. Detta gör att jag aldrig har blivit retad för min sexuella läggning. Trots detta blir jag lika irriterad varje gång någon väljer att trycka ner en annan person på grund av att hen är homosexuell, bisexuell eller något annat. Jag skriver den här krönikan i hopp om att hjälpa, i hopp om att nå ut till åtminstone en liten person. I hopp om att sprida lite medmänsklighet, vilket för övrigt är ett ord som verkar bli mindre och mindre betydelsefullt för var dag som går.

Respekt är ett centralt ord här. Jag har redan från barnsben lärt mig att respektera andra människor för den de är. Så att nedvärdera eller diskriminera en annan person för sin läggning är för mig helt oförståeligt. Hur skulle en människa kunna vara sämre än en annan bara för att hen exempelvis råkar vara attraherad av en person av samma kön? Det finns många olika svar på den frågan. Svaren kan exempelvis variera utifrån vilken religion man har eller vilken uppväxt man haft.

Dock är min uppfattning att det blir allt mer accepterat att ”komma ut” i dagens samhälle. I skrivande stund kom artisten Oscar Zia ut som homosexuell officiellt förra veckan, lagom till att Melodifestivalen 2016 drog igång. Jag uppfattar det som att han har fått väldigt positiva reaktioner vilket självklart är något helt fantastiskt. Men samtidigt tycker jag att det är fel på att man ens ska behöva acceptera sådant. För mig är det en självklarhet, att alla ska vara som man är.

Jag är rädd för vad man kommer höra

Min rädsla är att vi ska glömma bort det tidigare nämnda ordet medmänsklighet ännu mer, att sex, kärlek och samlevnad inte kommer ha lika stor plats i det framtida samhället. Det gör mig rädd att tänka på alla stackars flyktingar från Syrien, alla homosexuella som lever i Ryssland där man inte har samma sexuella frihet och alla andra som lever under förtryck i världen. Det gör mig rädd att titta på Nyheterna varje kväll eftersom jag är rädd för vad man kommer höra.

Men för att hålla mig till ämnet… Som jag nämnde tidigare skriver jag den här artikeln i hopp om att nå ut. Har jag lyckats? Har jag fått dig att tänka på andra personer om så bara för en halv minut? Om det inte skulle vara fallet så är jag ledsen, ledsen över att jag kanske har slösat din tid eller ledsen över att jag kanske skrivit en dålig krönika.

Men don’t judge me, det här är min första. Ja, jag är krönika-oskuld fram tills nu.

Som avslutande ord; tänk på dina medmänniskor, tänk dig in i andra personers liv och tänk på att bemöta andra personer på samma sätt som du själv vill bli bemött.

Linda Karlsson signeratung@signeratung.se

32 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016

Att ha sex f Att ha sex för första gången är något som kan vara läskigt och stressfullt. I den här artikeln kommer du kunna läsa om saker som kan vara bra att veta och du kommer även kunna läsa personers egna historier om deras första gång. Artikeln finns till för att hjälpa dig som är orolig inför detta eller för dig som bara är lite nyfiken.

Det absolut första som bör nämnas är att tänka på att använda skydd. Att skydda sig mot könssjukdomar och oönskade graviditeter är viktigt.

På umo.se står det att det även är bra och veta att det antagligen inte kommer vara bra första gången. Som mycket annat behövs det träning innan det kan bli riktigt bra.

Kommunikation är också något som kan vara hjälpfullt. Prata med varandra under tiden om vad som känns bra och inte. Att ha sex är något som ska vara skönt och inte något som ska göra ont.

Kille 17 år

Att man är spänd är något som kan vara orsaken till att det för tjejen kan göra ont första gången man har sex, därför är det väldigt viktigt med förspel.

På rfsu:s hemsida förklaras förspel som det som sker innan själva samlaget. Det kan bestå av kyssar, smek, hångel, ja vad som egentligen som man själv tycker känns bra. Förspel hjälper nämligen till med att ge upphetsning och att bli våt, vilket är något som kommer underlätta själva sexet.

Fortsättningsvis kan du läsa berättelser från olika personer som delat med sig av sina egna historier om när de hade sex för första gången.

Källor: http://www.tjejjouren.se http://www.umo.se

Innan jag förlorade oskulden tror jag att jag var som 99% av alla killar, det liksom bara måste ske. Jag vet inte om det är grupptryck eller om det är något som killar bygger upp själva inom sig. En sak som är säker är i alla fall att det spelar ingen roll vem, var eller hur det går till.

Har du gjort det är du lite coolare än alla andra och vet inte dina kompisar om att du gjort det så har det inte hänt. Även om jag faktiskt var som alla andra killar och nog i stort sett kunnat ligga med vem som helst så förlorade jag oskulden när jag var 17 med min dåvarande flickvän. Det var bådas första gång och det blev väl inte många minuters faktiskt sex, det var svårt att hitta rätt oavsett position och oavsett vem som försökte styra in.

Men grejen var att jag hade nog i stort sätt inga förväntningar alls, och jag förstod väl typ att det kommer bli bättre så jag var väl ändå ganska nöjd. Idag ser jag på det som att jag är glad över hur och var det hände, och att det hände med just min flickvän, även om det idag inte spelar någon större roll vem det var, utan just mer att det var någon jag var bekväm och säker med. Med tanke på hur dåligt sex vi hade vet jag inte hur jag eller den andre hade reagerat och tänkt om det hade varit någon som man precis träffat. Om jag skulle ge något tips till någon som inte förlorat oskulden så är väl egentligen det enda att inte stressa och inte känna att man måste göra det bara för att alla andra gjort det. Och så länge man gör det för att man själv vill tror jag inte det spelar någon större roll om det är med någon speciell eller någon man aldrig kommer se igen.

SEX OCH SAMLEVNAD

för första gången Tjej, 18 år

Fram tills bara några månader innan jag blev av med oskulden såg jag det som en jättestor grej och nästan som något heligt.

Men så ändrade jag uppfattning, det var inte längre en stor grej. Trots detta var mina förväntningar stora. Jag vet inte vad jag hade förväntningar, jag trodde i alla fall att det skulle vara bättre än vad det var min första gång. När jag blev av med min oskuld var jag 18 år och det var på fyllan. Jag hängde med på en efterfest och jag och min kompis sov kvar. Det ena ledde till det andra och jag hamnade i samma säng som en kille jag kände sedan innan. Det var inte alls bra och inte speciellt skönt heller. Det blev en flopp. Jag ångrar inte att jag gjorde det, men jag skulle väl egentligen vilja att det hände på något annat sätt, kanske med någon som man faktisk tycker om och i nyktert tillstånd och utan med sin bästakompis i rummet bredvid. Om jag skulle ge några tips skulle jag nog säga att gör det när du vill och när du är redo, bry dig inte om vad andra säger. Om du vill göra det med en främling, bara för att få det gjort så gör det. Om du vill göra det med den du älskar så gör det. Det är din kropp och du som bestämmer.

Tjej 16 år

Innan jag hade sex första gången var jag otroligt nervös.

Jag har hela livet varit osäker på min kropp, hur jag ser ut och hur andra ser på mig. Då kanske ni förstår att just ligga med någon fick mitt hjärta att hoppa över ett par slag. Men precis som mycket annat här i livet så hade jag överanalyserat det hela och verkligen tänkt ut det värsta tänkbara scenariot.

Jag var sexton år och hade varit tillsammans med min kille i tio månader när vi låg med varandra för första gången. Det var hos honom och jag var typ beredd på det, vi hade ju ändå varit ett par rätt länge. En vän hade sagt till mig att det skulle göra JÄTTEONT, blöda massor och bara vara fruktansvärt första gången. Det hjälpte med nervositeten kan jag säga! Men det gick bra. Han tog det väldigt lugnt och lyssnade på när jag sa att det gjorde ont. Själva sexet var inte 10/10 direkt, men som min vän sa häromdagen: du kan inte spela din favoritlåt på ett instrument utan att öva- samma sak med sex! I vår har jag och min pojkvän varit tillsammans i tre år, så jag kan inte säga att jag ångrar den där natten hos honom, trots att jag inte hade de finaste trosorna... Och till er som inte har haft sex än: ta det lugnt med tankarna på hur det kommer vara. Om du vill ligga med någon, kör på! Det funkar till och med om du har fula underkläder.

Tjej 14 år

Jag var 14 år och skulle snart fylla 15 när jag förlorade min oskuld. Jag tänkte inte så mycket innan på hur det skulle vara osv. Jag hade inte tänkt så mycket på sex alls om jag ska vara ärlig. Jag och min dåvarande pojkvän hade varit tillsammans i 6 månader och båda var redo, det kändes som ett naturligt steg i vårt förhållande att ha sex.

Vi hade pratat lite innan om det men så hände det helt oplanerat en dag hemma hos mig i min säng. Det gjorde mycket ondare än jag trodde och efter det var jag inte så pepp på sex i början men det blev såklart mycket bättre med tiden.

Jag ångrar inte hur jag förlorade min oskuld även fast många kan tycka att jag var ung när det hände. Jag gjorde det med någon jag tyckte om och det kändes rätt. Mitt tips är att kör när du är redo. Det behöver inte vara med någon du är kär i eller har känt superlänge, så länge det känns rätt. Jag kan tänka mig att jag inte hade ångrat att förlora min oskuld till någon på en fest, jag tycker det är överskattat att “förlora oskulden med den rätta”. Ba kör, sex är nice oavsett med vem.

Kille 16 år

Innan jag hade sex för första gången såg jag det som en skam. Men det var som jag förvänta mig i princip när det hände. Jag var 16 år och jag förde in penis i vagina. Jag hade sex för första gången med min flickvän hemma på mitt rum, (jag var nykter) det var tvunget att gå fort för jag skulle träna senare. Sexet var bra. Det här är inte något som jag ångrar.

Mitt tips är att det inte är bråttom att förlora den, gör det med någon du tycker om!

Linda Karlsson signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 1 ∙ 2 0 1 6 33

SEX OCH SAMLEVNAD

Kom inte nära mig!

Det går inte alltid att märka om en person är rädd för närhet.

Rädsla för närhet är vanligt bland många människor i dagens samhälle, hos fler än vad de flesta tror. Både rädsla för känslomässig och fysisk närhet förekommer hos många. Det kan tära på relationer men även skapa svåra hinder för människor att närma sig andra. Varför känner vi rädsla för att låta någon annan komma nära oss och vad ligger bakom den ständiga skräcken?

Det är olika hur människor med rädsla för närhet väljer att uttrycka sig i olika situationer. Det beror främst på vilken typ av närhet man anser som obehaglig. Det finns både känslomässig och fysisk närhet.

Många väljer att stänga ute andra helt och undviker situationer där de kan komma fysiskt nära andra medans det finns de som undviker att komma nära andra känslomässigt. Det kan upplevas som kallt och opersonligt men vad de flesta inte vet är att det kan ligga många orsaker bakom till varför en person väljer att uttrycka sig som den gör. Rädslan är individuell och den kan uttrycka sig olika fån person till person.

Orsaker

Det finns olika orsaker som kan ligga bakom till varför en person undviker att närma sig andra och även dessa är individuella. I vissa fall kan en frånvarande förälder vara en bakåtliggande orsak till varför vissa människor väljer att inte bli känslomässigt inblandade med andra. Man är van vid att bli lämnad och har en ständig rädsla för att bli övergiven igen. Om man är van vid att bli övergiven undviker man situationer där man riskerar att bli det. De flesta människor tar efter sina föräldrar. Vi ser upp till de som uppfostrat oss och tar efter. Om man inte är van vid att sina föräldrar har fysisk kontakt med varandra eller med en själv avstår man ofta ifrån det i senare delar av sitt liv men rädslan för fysisk kontakt uppstår oftast om man varit med om traumatiska upplevelser. Personer som blivit utsatta 34 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016

för övergrepp i tidigare delar av sitt liv finner ofta ett obehag i att vara fysiskt nära andra. Hur vi uppfostras skapar framtida mönster för hur vi kommer agera inför andra människor och mönster kan vara svåra att bryta. Tidigare erfarenheter i livet som otrohet och svek kan leda till att rädsla uppstår men något annat som kan bidra är hur vi är som personer, våra egenskaper och drag. En inåtvänd person har oftast svårare att nå ut och våga närma sig andra än en utåtvänd person. Det kan också bidra till rädsla. Tecken på rädsla för närhet hos en person kan vara att personen undviker situationer där man kan behöva öppna upp sig eller vara i fysisk kontakt med andra.

Personen är sluten och känner ett obehag när andra uttrycker personliga tankar och känslor. Allt intimt och personligt är skrämmande faktorer för människor med närhetsrädsla.

Hjälp

Det finns sätt att komma över sin rädsla, redskap som kan underlätta vardagen och hjälpa en på vägen. Det finns ställen att vända sig till som ungdomsmottagningen och ungdomspsykiatrin, där man kan få professionell hjälp av psykologer och kuratorer. En annan faktor som kan minska rädslan för fysisk närhet är regelbunden massage. Man kan börja med den mängd man känner sig bekväm med och sedan öka gradvis. Då tränar man på att bli berörd av en annan människa. Man kan även gå i kognitiv beteendeterapi för att få redskap och hjälp till hur du kan förändra dina tankar kring berörning eller känslomässig närhet. En förkortning av kognitiv beteendeterapi är KBT och i den sortens terapi lägger man stor vikt i samspelet mellan individen och individens omgivning. Något som kan sätta stopp för rädslan är ett ökat gott självförtroende. Om man värderar sig själv högre och tänker bra tankar om sig själv blir det enklare att bemöta andra. För att få kontroll över sin närhetsrädsla måste man börja med sig själv och sina egna tankar. På hemsidan Psykologguiden skriver

Foto: Alice Löfholm

en kvinna om hur hon lever ett ensamt liv.

Att hon aldrig låter någon komma henne nära. Hon reflekterar över sin existens och undrar varför hon är rädd. Psykologen Philip Weiss svarar att det kan bero på att hon i hennes självbild i mötet med andra tänker negativa tankar om sig själv och sitt utseende. Det i sin tur leder till att hon börjar fundera över vad andra tänker om henne och tillslut skapar hon en rädsla för att bemöta andra. Man inbillar sig att an-

stark relation och som kan minska rädsla för intimitet. De tre faktorerna är äkthet, ärlighet och kommunikation. Att våga visa sig sårbar och vara tydliga mot varandra kan skapa en stark relation. Om man vågar utsätta sig för sin rädsla är man på god väg att komma över den. Känner du ett obehag när du kommer fysiskt nära andra eller har du svårt att komma nära andra känslomässigt? Det du kan börja med är att prata med någon, en familjemedlem, släkting, kompis. Om du inte vill prata med någon du känner kan en kurator vara till god hjälp. De finns både på skolor och ungdomsmottagningar.

Kontakt & Käl lor

Äkthet, ärlighet och kommunikation dra tänker dåligt om en själv och undviker därför andra och de dömande tankar man tror att de har. Vill man inte gå till en psykolog eller rådgivare utan hellre vill försöka komma över rädslan själv på egen hand kan böcker vara till god hjälp. Barnmorskan och sexualrådgivaren Suzanne Lindström tipsar i ett svar på hemsidan Netdoktor om boken Hemligheten av Dan Josefsson och Egil Linge. Boken hänvisas till människor både i och utanför förhållanden. Den beskriver vad som händer i oss när vi närmar oss en kärleksrelation och ger tips för hur man kan närma sig en annan människa. En annan bok som beskriver närhetsrädslan är Wolfgang Shmidbauers bok Rädsla för närhet. För att inte falla tillbaka i rädslan när man väl kommit in i en relation krävs det att man bygger upp en stark relation tillsammans med sin partner. På bloggen Realtionsmissbruk finns en översatt artikel som beskriver tre faktorer som skapar en

Ungdomsmottagningen Linköping 010-105 96 85 Barn och ungdomspsykiatriska kliniken US, Linköping 010-105 96 75 Nationella hjälplinjen 020-22 00 60 rfsu.se netdoktor.se 1.6miljonerklubben. com relationsmissbruk.blogspot.se

Alice Löfholm signeratung@signeratung.se

SEX OCH SAMLEVNAD

Det är farligt att känna sig ensam under längre perioder.

Foto: Matilda Engholm Flärd

Att k ä n n a s i g ensam

Att känna sig ensam och vara ensam under kortare perioder är vanligt och inget farligt.

Däremot blir det farligt för hälsan om man är det konstant och under längre perioder.

Det är inte ovanligt att vi alla någon gång har känt oss ensamma. Att känna sig ensam går oftast i perioder och vad det beror på är olika för oss alla. I vilket fall som helst känner sig nog många ensamma när dåliga saker händer.

Vad många inte vet är att det finns människor som känner en ständig ensamhet.

Ofrivillig ensamhet

Även om människan i grund och botten är en social varelse så händer det att vi känner oss ensamma. När man gör det är det lätt att bli nedstämd och slutar göra de saker man brukade göra. Att känna ångest på grund av ensamhet är väldigt vanligt. Anledningen till känslan av ångest har med det biologiska att göra. Det är en varningssignal som säger att människan ska dra sig tillbaka till sin flock, då vi i grund och botten är flockdjur.

Detta kan liknas med hur smärta fungerar.

När vi känner smärta, som när man till exempel sätter handen på en varm platta, så drar vi automatiskt bort handen för att undvika mer smärta. Samma sak gäller när människan upplever ensamhet. Ångest är en försvarsmekanism mot just ensamhet och när man upplever det ska man gå tillbaka till det som är säkert, till sin flock.

Enligt Peter Strang, professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska institutet innebär långvarig ofrivillig ensamhet en kronisk, lågintensiv stress där det biologiska varningssystemet om att man ska söka upp sin flock är

ständigt aktiverat. Det långvariga påslaget av stresshormoner är början av ett förlopp som kan ge högt blodtryck och inflammation i kroppen, vilket i sin tur ökar risken för framtida sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och demens. Utöver detta innebär ensamhet en högre risk för depression.

Anledningen till varför vi människor känner oss ensamma är för att vi är sociala varelser och är gjorda för att ingå i en flock och när vi inte gör det, då uppstår känslan av ensamhet menar Peter Strang. Att vi känner oss ensamma när vi inte har tryggheten som finns i en flock är just för att vi är sociala varelser. Denna biologiska egenskap har inneburit att vi har kunnat överleva som art då vi för flera hundra år sedan utvecklat starka mekanismer för att söka gemenskap och att undvika ensamhet.

komma ihåg att det finns så många fler än du själv som också känner sig ensamma på dessa dagar och oftast är det ingen stor grej att vara ledsen över. Om man känner sig ledsen och ensam för att man inte har en partner kan det underlätta att hitta på något med kompisar för att göra det bättre. Att gå på bio eller bowla på alla hjärtans dag med kompisar är minst lika härligt som det är med en partner.

Olika typer av ensam

Det är mer en fråga om kvalitet än kvantitet

Det är skillnad på att vara ensam och känna sig ensam och dessa två ord är viktiga att skilja på. För att förstå dessa ord lite bättre är det lättare att använda de engelska orden “alone” och “lonely”. Att vara ensam innebär att vara helt själv. Det är någonting man är fysiskt och det är ingen annan människa omkring dig. Att känna sig ensam däremot är att känna sig helt själv trots att det finns folk omkring än. Det är mer en känsla man har och det är psykiskt. En känsla av att det inte finns någon att gå till för att prata eller umgås med. Att känna sig ensam är oftast ingenting man väljer, till skillnad från att vara ensam då det är mer utav ett val. Att känna sig ensam på till exempel alla hjärtans dag och nyår är ganska vanligt. Det är okej att känna sig ensam ibland, över sådana saker som alla hjärtans dag exempelvis men det är också viktigt att inte fastna där. Det är viktigt att

Rädslan för att bli utesluten

Numera är ungdomar rädda för att bli uteslutna, till skillnad från förr då rädslan var större att blir lämnad ensam. I dagens samhälle är det svårare att bli isolerad eftersom det är lätt att hamna på Internet och börja chatta med kompisar där till exempel.

Idag är det vanligare att man blir utesluten, blir bortvald från aktiviteter till exempel och det är den ensamheten många unga kan uppleva idag och rädslan för att bli utesluten.

Trots att vi är väldigt sociala i dag så innebär

inte det att man inte kan känna sig ensam.

Bara för att man har många följare på till exempel Instagram så betyder inte det att man har många vänner.

– Det är mer en fråga om kvalitet än kvantitet, säger Peter Strang.

Vad kan man göra själv?

Om man känner sig ensam är det viktigt att inte dra sig tillbaka och inte sluta göra det man brukar göra. Om det redan har hänt, att man kanske har låst in sig på sitt rum och slutat gå till skolan så är det fortfarande viktigt att försöka komma ut och få andra intryck än vad man får när man sitter hemma. Det är viktigt att försöka att leva ett så normalt liv som möjligt där man går i skolan och träffar kompisar och har en normal dygnsrytm. Det kan också hjälpa att återuppta ett gammalt intresse eller hitta en hobby då det är ett bra sätt att träffa nya vänner på och komma ur sin ensamhet.

Om man behöver stöd och hjälp med att bryta sin ensamhet kan man ta kontakt med skolsköterskan på skolan eller gå till närmaste ungdomsmottagning. Om det känns svårt eller jobbigt att ta kontakt med någon i verkligheten eller via telefon kan ett första steg vara att chatta anonymt med någon på hemsidor som exempelvis tjejzonen.se, killfragor.se eller bris.se.

Matilda Engholm Flärd signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 1 ∙ 2 0 1 6 35

SEX OCH SAMLEVNAD

Test: Hur romantisk är du?

Har du någon gång funderat över hur romantisk du egentligen är? Testa dig själv i Signerat Ungs egna Kärlekstest! Ringa in ditt svar och titta sedan på Klotterplanket längst bak i tidningen för att se hur romantisk du är!

1.Hur ser din första dejt ut?

A: Middag och bio på stan B: Ligga hemma och se på film C: Spela sällskapsspel med familjen

2.Om allt går bra på första dejten, hur avslutar du?

A: Kysser hen godnatt B: Kram C: En klapp på ryggen

8.Vart brukar du flirta?

A: Vart som helst, när som helst!

B: Jag kan bara flirta online C: Vad är flirta?

9.Hur är du som partner?

A: Romantisk och kärleksfull B: Klängig och avundsjuk C: Kaxig och dryg

3.Din partner fyller år, vad ger du i present?

10.Gillar du att göra din partner svartsjuk?

A: Fyller rummet med rosor och paket B: Bjuder min partner på middag C: Present? En kram räcker väl?

A: Nej, det är elakt!

B: Hehehe...

C: Vet inte, har inte varit i ett förhållande

4.Vilken film kollar du helst på?

11.Vilken smiley skriver du till ditt crush?

A: Dear John B: Grown Ups C: Star Wars

A: Hjärta/pussmun B: Glad/skrattande C: Djävulen/arg

5.Vad tycker du är mest romantiskt?

12.Vad vill du höra från din partner?

A: Gå barfota på en strand hand i hand B: Titta på film och äta godis C: Berätta spökhistorier i mörkret

A: Jag älskar dig och kan ej leva utan dig!

B: Du har en bra personlighet C: Din vän är het!

6.Hur romantisk borde din partner vara?

13.Är du rädd för att bjuda ut någon?

A: Väldigt romantisk B: Lite romantisk skulle inte skada C: Romantisk? Skulle inte tro det!

A: Nej, verkligen inte!

B: Vet inte, beror på C: Ja, skitskrajj!

7.Vad är kärlek vid första ögonkastet?

14.I spelet Sanning och Konsekvens, vad väljer du?

A: Sant B: Något som finns i sagor C: Inte sant

36 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016

A: Konsekvens såklart!

B: Väljer sanning för att vara på den säkra sidan C: Har inte spelat det spelet

SEX OCH SAMLEVNAD 15.Vad vill du helst ha i present av din partner?

A: En upplevelse tillsammans B: Blommor och choklad C: En kram räcker

16.Du och din partner är ensamma på jorden, vad gör ni?

A: Håller om varandra!

B: Gör barn så vår art överlever!

C: Gråter..!! Vi är ensamma!!!

17.Vad gör du när du har en crush?

A: Flirtar så det ryker B: Ler och väntar på rätt tillfälle att säga hej C: Stirrar och försöker att inte bli upptäckt

18.Hur har dina tidigare förhållande varit?

A: Fantastiskt och mysigt!

B: Vi bråkade mest C: Jag har inte haft något förhållande

19.Vad söker du efter i ett förhållande?

A: Mycket kärlek och närhet B: Netflix and chill C: Vet inte

V i l l d u s k r iv a n? e l l e v o N

ng Hör av dig till Signerat U din med ditt namn, mail och novell.

-1700 Novellen bör vara 1600 ord lång.

Maila till : g.se Signeratung@singeratun

20. Vilken låt lyssnar på helst på?

A: Thinking out loud - Ed Sheeran B: Hello - Adele C: Stan - Eminem

21.Om du ska dumpa din partner, hur dumpar du?

A: Träffas och pratar om det B: Smsar C: Är otrogen så att hen gör slut

Facit hittar du på klotterplanket längst bak i tidningen!

Emelie Fahlander signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 1 ∙ 2 0 1bild: 6 37 Kerys, flickr

KOST OCH HÄLSA

Sluta vara rädd för att älska dig själv

A

tt gå runt och tänka på hur man ser ut, vad man har på sig, vad man säger är våran vardag. Omedvetet analyserar vi bilder vi ser i affärerna på dessa modeller ”om vi bara såg ut sådär”, tänker vi. Varför har det blivit svårt att acceptera sig själv, varför jämför vi oss med alla vi ser?

Jag själv tänker mycket på hur jag ser ut, ser jag en spegel i en butik så stannar jag, kollar upp och dömer mig själv. Jag kan vara nöjd, jag kan kolla på mig själv med ett leende och faktiskt bli glad över att jag ser ut som jag gör, däremot skulle jag aldrig visa det.

Jag är rädd för att säga till min kompis att mina jeans får mina ben att se bra ut eller att min tröja får mig att se smal ut eller att mitt smink blev så sjukt snyggt idag så det sista jag vill är att dölja det. Det jag inte är rädd för att klaga, säga att mina ben är för stora, att min mage ser svullen ut eller att mitt smink ser hemskt ut idag, och jag vet att mina vänner kommer bemöta detta med ett ”så känner jag också!!”, så står vi där och klagar på oss själva tillsammans.

Jag är den personen som antingen gillar eller ogillar mig själv

Det är inte bara kroppar vi är rädda för att hylla, det är så mycket mer i våran vardag som vi håller tillbaka för vi vill inte visa hur nöjda vi är och vi vågar nästan inte skryta om saker för att det har blivit en sån skam att ibland vara bättre än andra. Det är väll en självklarhet att den som kämpar för ett betyg ska få visa hur nöjd den är med sina resultat eller den som ansträngt sig för att få ett jobb ska få visa för hela världen hur stolt den är.

Jag är den personen som antingen gillar eller ogillar mig själv, som känner mig snygg eller ful, tråkig eller rolig. Jag har mina bra dagar och mina dåliga dagar.

Men jag tror verkligen om jag bara vågade dela med mig av mina bra dagar med de runt omkring mig så kanske jag själv skulle uppskatta dessa mer, för det är inte kul att glädjas åt något och inte få dela med sig av det och det tror jag alla kan hålla med om.

Jag ser upp till de som står emot rädslan jag har, de som alltid vågar älska sig själva och visa det, de som visar upp att det är okej att inte vara som de på reklambilderna. Jag ser att reklamfilmer börjar dyka upp där formerna på kvinnorna skiljer sig åt, där hudfärgen skiljer sig åt, där alla ser lyckliga och välmående ut trots att de inte har liknande utseende. För det vi påverkas av är just det vi ser på tvn, skyltarna vi går förbi på stan och tidningarna vi får hem i brevlådan, tänk om fler företag kunde visa upp människans alla sidor.

För visst är det en löjlig sak att vara rädd över? Rädd för att tycka om sig själv, rädd för att visa hur stolt man är över sig och rädd för att ge sig själv en komplimang då och då. Om vi bara kunde vända på det här beteendet, visa att inget kan trycka ner oss, inte ens vi själva. Så kanske vi en dag kan stå där framför spegeln och inse hur bra vi är.

Caroline Wärn signeratung@signeratung.se

38 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016

Proteinbutiken i Linköping.

Kosttillskott- B För de allra flesta räcker det

med vanlig mat för att få i sig det kroppen behöver. Ibland behövs ett kosttillskott av ett vitamin eller mineral för att komplettera kosten. Signerat Ung kollade närmare på vad ett kosttillskott innebär.

Enligt livsmedelsverket är kosttillskott vitaminer, mineraler, proteiner och kolhydrater i en koncentrerad form och de är tänkta att komplettera den vanliga maten. Det är oftast i en pulveriserad form och säljs i kosttillskotts butiker men också vanliga livsmedelsbutiker. Aminosyror, essentiella fettsyror, fibrer, olika örter och växtextrakt som är i koncentrerad form kan också säljas som kosttillskott.

När signerat ung frågar kosttillskotts experterna Tobias och Daniel som driver proteinbutiken i Linköping vilka tillskott som säljs mest svarar de.

– Kreatin som ökar explosivitet och styrka, aminosyror som förhindrar muskelnedbrytning och proteinpulver för att öka det dagliga proteinintaget. Det är de som ger mest bevisad effekt. Kreatin finns i till exempel i nötkött och man kan få det naturligt men i väldigt små mångder. Därför kan du behöva kreatin för att få i dig större mängder som ökar styrkan i dina muskler.

Vilka tillskott är bluffar?

– Enligt proteinbutiken så finns det företag som överdriver effekten av vissa

kosttillskott och låter det för bra föra att vara sant så är det förmodligen för bra för att vara sant. De säger att det tillexempel finns vissa företag som säger att man på kort tid ska öka 5 kilo i muskler och minska 5 kilo i fett. De som säger att det skulle funka överdriver förmodligen effekten. De vet inte om det finns riktiga bluffar som inte funkar alls men alla typer människor behöver kosttillskott som passar för dem. Om man inte är säker på vad man ska ta så är det bättre att gå till en kostbutik och fråga istället för att beställa hem saker på nätet som man egentligen inte vet vad det innehåller.

Varför tvivlar folk på kosttillskott?

– Det grundar sig i ren okunskap och det är ofta media som hittar på att kosttillskott skulle vara helt onödigt.

Om man läser på om tillskott så finns det många som fungerar bra. De som åker fast för doping skyller väldigt ofta på kosttillskott och när mindre pålästa

Det grundar sig på ren okunskap

KOST OCH HÄLSA Top 5 säljande produkter i Sverige.

Plats 5

På femte plats kommer BPI Sports med Best BCAA och den är vetenskapligt framkallad för en maximal effekt av dina aminosyror

Plats 4

På fjärdeplats kommer en Pre workout från Cellucor, Produkten heter Cellucor C4 som ska ge en explosiv energi och unika smaker som till exempel Icy Blue Razz.

Plats 3

På tredje plats kommer också en preworkout som innehåller främst koffein och de essentiella aminosyrorna och har 8 goda smaker.

Namnet på denna heter Amino Energy och kommer från Optimum nutrition.

Plats 2

På andra plats kommer ett proteinpulver JYM och den heter Pro Jym och det är ett Kasein protein som är ett långsamt protein man till exempel kan ta på kvällen för att återhämta musklerna.

Plats 1

Foto: Olle Ström

På första plats kommer ett protein från Optimum Nutrition och den heter Gold Standard 100% Whey. Den produkten är Sveriges mest sålda och den har vunnit priser för att vara bästa protein.

Källa: Bodybuilding.com

Bluff eller inte? människor läser om det i sociala medier tror de att allt kosttillskott är farligt och dåligt. Om man inte vet något om tillskott ska man inte lyssna på människor som egentligen inte vet något om det utan fråga folk som är insatta i ämnet.

Finns det skillnader mellan kosttillskott för killar och tjejer?

– Till viss del, vi har ju olika behov av vitaminer och mineraler som är framtagna för hårt tränande män och kvinnor. Sen finns det ju även testosteronbooster som är för män och absolut inte för kvinnor.

Boostern innehåller örten tribulus terristris och sägs öka testosteron nivåerna.

Vad är skillnaden mellan vanlig mat och kosttillskott?

– Ett kosttillskott är något du adderar till din vanliga kost. Det är ofta i pulveriserad form. Det är en biproduktion av en vara, t.ex att vassleprotein är en biprodukt av från ost.

Men egentligen borde ju då mjöl också vara ett kosttillskott eftersom det är processad vete.

i Sverige. Bieffekter av produkten kan ge sömnproblem och aptitlöshet och det är likt amfetamin bieffekter.

Vem ska ta kosttillskott?

Proteintillskott är fördelaktigt för idrottare tillexempel styrkelyftare för att de behöver protein snabbt efter ett pass. Vassleprotein är ett protein som snabbt tas upp av kroppen. Det betyder att du snabbt kan öka aminosyrekoncentrationen i blodet efter träningen.

-En tant på 60 år som går på pensionärsgympa två gånger i veckan, hon kommer inte att behöva kosttillskott.

Men en hockeyspelare som tränar minst 10 gånger i veckan behöver förmodligen något kostillskott, säger Tobbe.

Åldersgräns

Det flesta produkter har en rekommenderad åldersgräns på 16-18 år, om man har någon sjukdom eller är gravid ska man alltid kontakta läkare först.

Mål inom träning

Här nedanför finns det en tabell för hur en människa som vill bygga muskler och en som vill träna för att må bra, hur intaget av protein och vitaminer ser ut. Man behöver inte kosttillskott egentiligen men det är ett smart sätt att få i sig ptrotein.

Tillskott

x

signeratung@signeratung.se

Allmän träning x

Gainer

x

Multivitamin

x

x

Omega 3

x

x

Kreatin

x

Aminosyror

x

Koffein Pwo

Ludvig Meyrold

Bygga Muskler

Protein

x x

Beta-Alanin Kolhydrater ZMA

x

Vitamin D

x

Kasein

x

x

Risker

Kosttillskott innehålla otillåtliga ämnen. 2012 tog ett kottillskott företag emot ett pris för bästa tillskottet detta var en prestationshöjande produkt vid namn Craze. Efter undersökningar av SVT så hittade man spår av amfetamin liknande substanser. Produkten har sålts

Olle Ström signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 1 ∙ 2 0 1 6 39

KOST OCH HÄLSA

Olika varor håller olika länge.

Foto: Ebba Siverskog

Rädsla för bäst före-datum Många är rädda för att äta mat då datumet har gått ut. Det är vanligt att tro att bäst föredatum och sista förbrukningsdag är samma sak. Detta gör att det slängs tonvis med mat varje vecka. Hur farligt är det egentligen om maten har passerat bäst före-datumet?

Datummärkning är ett angivet datum på olika förbrukningsvaror. Datumet talar om hur länge produktens normala kvalitet förväntas vara bibehållen. Det är många som tror att bäst före-datum och sista förbrukningsdag är samma sak. Båda är hållbarhetsmärkningar på livsmedel.

Det är mycket mat som slängs i onödan då många är osäkra och slänger maten för säkerhetens skull.

Förvara maten rätt

Bäst före-dag är en rekommendation från tillverkaren. Det går oftast att äta livsmedlet flera dagar efter, om det har förvarats rätt. Ett undantag är känsliga livsmedel som vakuumförpackad lax. Sista förbrukningsdag betyder att livsmedlet kan vara oanvändbart när datumet passerat. Märkningen används på känsliga produkter och färskvaror som snabbt kan försämras, till exempel köttfärs, rå fågel, fisk och frukt. Det används på livsmedel som tillverkaren bedömer kan försämras snabbt och bli en hälsorisk.

Livsmedelsverket säger att maten inte blir farlig efter bäst före-datum om den har förvarats rätt. Matvaror som till exempel makaroner eller en påse chips blir inte direkt oätbara och dåliga den dagen bara för att det är bäst före-datum. Man kan först titta, lukta och smaka på maten för att se om den är ätbar. Om maten verkar okej går det bra att äta. Datumet är en 40 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016

väl tilltagen rekommendation då maten håller sin normala kvalitet. Kvaliteten blir så småningom sämre efter bäst före-datumet, men maten kan fortfarande vara fullt ätbar. Det är alltså en myt att all mat som har gått ut bör kastas. Bäst före-dagen garanterar enbart att varans smak är på topp. Den går egentligen att äta i flera dagar till och ytterst få produkter är farliga att äta gamla.

Olika hållbarhet

Olika varor håller olika länge. Torrvaror som till exempel pasta kan hålla sig bra efter att datumet har passerat. Andra varor som till exempel mejeriprodukter eller andra känsliga produkter som kött och fisk har sämre hållbarhet. Dessa produkter är mer känsliga och kan ha sämre hållbarhet. Varor märkta med sista förbrukningsdag kräver ofta kyla. För att kunna säkerställa kvaliteten på dessa varor ända hem till konsumenten så krävs en så kallad ”obruten kylkedja.” Om produkten inte är kyld under en tid så försämras produktens kvalitet. Andra produkter kan man använda utan att det är någon fara efter att datumet har gått ut. På de flesta varor kan man känna om de är ätbara genom att se och lukta på dem.

Vi konsumenter stirrar oss blinda på datummärkningen och det gör att det slängs tonvis med mat varje vecka. Det finns personer som bara köper mat som just har passerat bäst före-datumet och tar tillvara på varorna. Butikerna säljer de varor som har ett kort bäst före-datum till ett bättre pris och på så sätt kan vi konsumenter spara pengar. Mat med kort bäst före-datum kan ha samma kvalitet som en vanlig vara. Det finns också hemsidor som jobbar för att minska svinnet, det vill säga den mat vi slänger men ändå är ätbar.

Exempelvis matsmart.se som köper in

överlager, alltså de varor som har kort eller nyligen passerat bäst före-datumet, utgående sortiment, utgående förpackningar och liknande. De erbjuder sedan alla att köpa deras varor till ett bra pris.

Enligt Livsmedelsverket är det tillåtet att sälja livsmedel där bäst före-dag har passerat eftersom livsmedlet oftast är ätbart. Det är säljaren som ansvarar och bedömer om livsmedlet kan säljas. Säljaren får aldrig sälja eller ge bort obrukbara livsmedel. De livsmedel då sista förbrukningsdag har passerat är förbjudet att säljas då det anses vara den dagen då livsmedel kan ätas och drickas utan fara för hälsan.

Enligt matsmart.se slängs 56 kg fullt ätbar mat per person varje år och en tredjedel av all mat som produceras i världen slängs. Detta är inte bra och vi behöver minska på svinnet då detta bidrar till negativa miljöeffekter. Livsmedelsverket manar till att “man måste våga lukta och smaka på maten och lita på sina sinnen”.

Förläng hållbarheten

Signerat Ung har några tips på hur du kan förvara maten rätt så att den håller längre och du inte behöver kasta så mycket mat.

Ju kallare maten förvaras, desto längre håller den. En bra temperatur i kylskåpet är 4-5 grader varmt, medan 18 grader kallt är lagom i frysen. Det brukar också finnas vägledning på förpackningen av de livsmedel du vill förvara.

Mejeriprodukter som till exempel mjölk, fil och créme fraiche ska förvaras i kylskåp. Ju kallare de förvaras, desto längre håller de. Mjölk som stått framme i flera timmar i rumstemperatur kan bli dålig före bäst före-datumet medan mjölk som har förvarats kall håller betydligt längre än bäst före-datumet. Lämna därför inte mjölken framme utan ställ in den

i kylskåpet så fort du ätit klart.

Frukt och grönsaker är de livsmedel som slängs mest. Försök därför att bara köpa så mycket som du kommer att äta upp. Du kan också äta mer av grönsaker som tål att lagras, som till exempel morötter, vitkål och blomkål och köpa mindre av ömtåliga grönsaker, som lätt blir gamla, till exempel sallad och tomat. Om frukt och grönsaker förpackas i plast förlänger det hållbarheten. Det är därför bäst att låta dem ligga kvar i förpackningen eller påsen. De flesta grönsaker och en del frukt mår bäst i kyla. Det är därför bra att förvara dem i kylskåpet. Den frukt som ska ätas snart kan du däremot lägga på ett fruktfat, men då gäller det att den äts upp i tid. Vissa frukter och grönsaker ska dock inte förvaras i kylskåp eftersom de kan få köldskador, men ändå ganska svalt är bäst om det är möjligt. Det gäller bland annat banan, aubergine och ananas.

Bröd mår bäst av att förvaras i rumstemperartur. Om du inte är en storkonsument av bröd kan du skriva och lägga in i frysen så att de inte blir dåliga och möglar.

Kött och fisk ska vara i kylskåpet så snabbt som möjligt och ju kallare det förvaras, desto längre håller de.

Det är alltså inte farligt att äta mat där bäst före-datumet har passerat. Man ska däremot undvika att äta mat då sista förbrukningsdagen har varit. Det finns flera saker du kan göra för att förvara maten rätt och undvika att slänga mat.

Ebba Siverskog signeratung@signeratung.se

KOST OCH HÄLSA

Tips och råd vid träning Att röra på sig och hålla igång är något som är bra för både kropp och själ. Undersökningar visar att träning ger färre sjukdomar, mindre skador i vardagen och längre liv. De uppstår väldigt ofta olika skador inom idrotten men det kan du förebygga på flera olika sätt.

Börja träna

De finns många fördelar med att träna.

Du får mycket bättre kondition och det gör att du orkar mer. Det gör även att du får bättre uthållighet då du tränar både kondition och styrka. Din kropp blir mer flexibel och den blir bättre på att koordinera. Du ger också bättre balans och du blir smidigare.

Det kan vara svårt att börja träna och få in träning i din vardagsrutin men det finns saker man kan tänka på för att det ska bli enklare. I fall man vill börja träna kan man börja på någon sport eller träna på ett gym. Det är bra om man väljer något som känns roligt att träna och som kan passa in i dina vardagsrutiner. Ett tips är att träna tillsammans med andra, det brukar oftast bli lite roligare.

Uppvärmning

I fall man inte brukar träna så ofta ska man ta det försiktigt i början. Man kan börja med att gå promenader eller cykla, det kräver ingen uppvärmning och risken att man skadar sig är liten.

Om man ska börja träna lite hårdare ska man ta det lugnt i början så att kroppen hinner vänja sig. Om man startar med att hårdträna för tidigt finns risken att muskler och senor blir överlastade. Uppvärmning och stretching innan ett träningspass är bra för att förminska risken för skador. Du ska värma upp kroppen och sträcka ut musklerna med stretching. Man motverkar inte bara skador när man värmer upp utan man blir även smidigare. Man presterar dessutom bättre. När man värmer upp får man igång blodcirkulationen och musklerna blir syresatta och redo att prestera. När man stretchar kan man tänka på att stretcha långsamt och inte belasta lederna snett. Man kan även tänka på att inte gunga muskeln man stretchar.

Träningsvärk

Alla har nog haft träningsvärk någon gång i sitt liv. Träningsvärk får man när musklerna anstränger sig på ett sätt som kroppen inte är van vid. Man kan få det när man tränar ovana övningar och rörelser. Enligt källan styrkeprogrammet.se minskar stretching inte träningsvärk som nog många tror utan riktigt hård stretching kan faktiskt ge träningsvärk. Stretching är däremot positivt för att öka rörligheten och bi-

Det räcker oftast med den aktivitet du får i vardagen, som promenader eller att cykla.

behålla den. Stretching minskar också risken för skador. Om man stretchar alldeles för hårt kan det faktiskt ge träningsvärk. Vid träningsvärk brukar man bli stel och öm i musklerna en eller två dagar efter träningspasset. Efter några dagar brukar träningsvärken försvinna av sig själv.

Sjuk

Något man ska undvika är att träna när man är sjuk eller känner sig svag och utmattad. Man ska alltså undvika att träna när man t.ex. är förkyld eller har feber. Varför man inte ska träna när man är sjuk är för att infektionen man har i kroppen kan förvärras om man anstränger sig för hårt. En annan orsak är att man kan få hjärtmuskelinflammation om man anstränger sig allt för hårt när man är sjuk.

Om man däremot bara är lite snuvig kan man träna lite försiktigt. Det är viktigt att man återhämtar sig ordentligt från en infektion innan man börjar träna igen.

Benhinnor och hälsenor

När man börjar träna ska man vara rädd om sina benhinnor och hälsenor. Något som är vanligt att få om man börjar springa eller gå mer än vanligt är benhinneinflammation. För att minska risken att få det är detw viktigt att man återhämtar sig mellan träningspassen. Det brukar göra ont på framsidan av smalbenet när man har benhinneinflammation. Man kan även få ont i hälsenorna och den

största orsaken till att man får det är om man börjar jogga, och inte är van.

Ont i hälsenan kan leda till att man får en hälseneinflammation. Om man drabbas av någon av dessa inflammationer ska man vila sig från träning tills man inte har ont längre. Istället för att springa kan till exempel man cykla eller simma. Inflammationen läker oftast av sig själv.

Knäskada

Att få en knäskada från träning är väldigt vanligt, knäskada är faktiskt den vanligaste typen av idrottsskada.

Varför knät är så vanligt att skada är för att den utsätts för mycket tyngd, upprepande stötar och snabba vändningar. Den vanligaste knäskadan är ledbandsstukningar, men att korsbandet går sönder är också vanligt. Man kan även få en knäskada av förslitning och överbelastning. För att minska risken till knäskada kan man tänka på att värma upp ordentligt och att inte överbelasta knä under träning.

Foto: Pexels

Det är viktigt att du värmer upp, stretchar, dricker, inte överbelasta och inte träna när man är sjuk.

Källor •http://www.smartfri.se/ undvik-skador-nar-dutranar •http://www.1177.se/ Skane/Tema/Halsa/Motionoch-rorelse/Motion-ochtraning/Motion/

Vätska

När man tränar är det bra att ha med sig en vattenflaska till varje pass. Chansen till att man skadar sig ökar faktiskt om man är torr. När man dricker under ett pass tillför man snabbt syre till musklerna. Det är bra om man dricker vätska före, under och efter träning.

Man ska helst undvika att träna när det är väldigt varmt eller fuktigt.

För att undvika skador när du tränar finns det flera saker du kan tänka på.

Wilma Gustafsson signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 1 ∙ 2 0 1 6 41

KOST OCH HÄLSA

Många olika stressor

Vi känner alla stress i våra liv, men det är viktigt att hålla det på en lagom nivå.

Signerat Ung har gjort en undersökning samt intervjuat Sara Jarledal Elvin, kurator på Ungdomsmottagningen.

Detta för att ta reda på hur ungdomar i Linköping upplever och hanterar stress.

Signerat Ung har tillfrågat 70 ungdomar mellan 16-19 år på tre gymnasieskolor i Linköping och alla gick teoretiska linjer. Undersökningen var till för att se hur stress hanteras i Linköping. Det vi såg av undersökningen var att den största stressfaktorn är skolan, vissa över mycket läxor och inlämningar medans andra stressades av att kombinera skolan med livet.

Tecken på stress

Tecken på stress kan vara att du har svårt att koncentrera dig och koppla av, du blir också lättare irriterad. Det

kan också finnas fysiska symptom som huvudvärk och magont samt spänningar i nacke och axlar. Kroppen reagerar i samspel med känslor och det finns olika reaktioner, till exempel kamp- flyktreaktionen Om du, enligt 1177.se, känner dig rädd, irriterad eller arg så kan det vara ett tecken på kamp-flyktreaktionen och den sortens stress gör av med mycket onödig energi. Det är för att kroppen gör sig redo för att kämpa eller fly och skickar då ut socker och stresshormoner i blodet. På hemsidan beskrevs även en spela död-reaktion som sker när kroppen inte klarar av stressen. Tecken på det kan vara svimningskänsla, trötthet, yrsel och svaghet. Vid extrema fall kan det leda till depression och isolering från social kontakt. Känslan av ett större behov av socker och fet mat kan uppstå men energiförbrukningen i kroppen ökar inte och det kan leda till övervikt.

Stress är inte bara negativt, utan kan driva en att prestera bättre. Ett exempel

Träning

Framtid

Id e a l Illustration: Cajsa Liedberg

42 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016

på det kan vara när bussen snart åker och du måste springa för att hinna med den.

Stress uppstår då och kroppen skickar ut adrenalin och hjärtat slår snabbare. I det sammanhanget hjälpte stressen till så att du kunde prestera bättre och i såndana lägen anses det som positiv stress.

Stressorer

En stressor, alltså en faktor som bidrar till stress, kan vara att vi har svårt att säga nej och åtar oss för mycket saker att göra. Att gå i skolan, ha någon sport kanske flera kvällar i veckan, jobba, träffa kompisar och hinna vila någon gång kan ge stressymptomer. Som vi nämnde tidigare så är träning väldigt bra för att minska stress, men vid ett redan fullt schema kan träning bara göra det värre. Därför är det viktigt att kolla på hela situationen och fundera över om det kommer hjälpa, eller bara förvärra stressen. Stress är individuellt och upplevs olika från person till person.

Om det är krav från dig själv omgivningen som stressar dig så är det

viktigt att först tänka på dig själv. Om du inte är nöjd med dig själv kan ingen annan vara nöjd med en heller. Därför är det viktigt att börja med dig själv och sina egna krav innan du fokuserar på andras krav.

– Självkänsla kan vara en stressor, Säger Jarledal.

Enligt henne kan stress uppstå om vi känner en press att passa in och vara på ett speciellt sätt för att till exempel vara med några specifika personer. Då kan det uppstå en känsla av att man inte är sig själv och isåfall rekommenderar Jarledal att tänka på hur du är med personer som du känner dig allra bekvämast med. Så som du beter dig med dem är hur du ska vara i alla situationer, för då kommer du känna dig mest som dig själv.

Efter gymnasietiden kan det finnas mycket press på att välja sin framtid.

Vissa vet inte vad de vill göra och det kan skapa stress, speciellt om många runt omkring har planer och lyckas.

Då är det viktigt att fokusera på vad

Kompisar

KOST OCH HÄLSA

er påverkar livet du själv vill göra och inte påverkas av andra runt omkring dig. Det kan dock vara svårt eftersom vi matas med olika ideal hela tiden. Vi får ständigt nya intryck om hur vi ska vara i samhället när vi till exempel går bland affären, ser på TV eller är inne på sociala medier.

Vilka upplever mest stress?

Generellt sätt upplever killar och tjejer ungefär lika mycket stress. Ändå så blev resultatet av vår undersökning att fler tjejer än killar upplever stress och Jarledals erfarenhet är att fler tjejer söker hjälp. Det kan bero på, enligt henne, att killar inte känner samma behov av att få hjälp eller att de inte är vana vid att prata om sina problem.

Enligt 1177.se så upplever rökare dubbelt så hög stress som de som inte röker. Jarledal berättar att anledningen till det är att nikotinet i cigaretter ökar ens puls och när det försvinner ur kroppen så vill den ha mer. Till slut så blir kroppen stressad utan nikotinet och det blir en ond spiral. Samma sak är det med alkohol.

– Allting vi fyller våra kroppar med såsom nikotin och alkohol påverkar oss, säger Jarledal.

Hälsan är viktig

En regelbunden och bra kost är viktigt för hälsan och spelar även stor roll vid stress. Jarledal berättar att kombinationen av ojämn kost och stress kan förvärra situationen eftersom att stress tar mycket energi.

Därför menar hon att det är viktigt hålla koll på vad du äter för att orka mer och inte känna lika mycket stress.

Förutom kosten är det viktigt att kroppen får röra på sig. Vid träning frigörs endorfiner som är ett hormon och ger flera positiva effekter som till exempel smärtlindring. Enligt 1177.se ökar nivåerna av hormonerna kortisol

Det är viktigt att ta hand om själen och bara vara med sig själv en stund och adrenalin vid stress, vilket ökar stressen i kroppen. På samma sätt frigörs endorfiner och hemorfiner vid träning, som är motverkar stress.

Därför kan träning vara bra för att förhindra stress.

Sömn är väldigt viktigt för oss och

dålig sömn kan vara en stressor om det redan finns mycket stress i ens liv. Det är viktigt att alla dessa faktorer funkar tillsammans, annars förvärras stressen.

Åtgärder

Hur stress ska hanteras beror på vad det är som stressar just dig. Om det är skolan som gör situationen stressig är det viktigt att strukturera upp allt du behöver göra. Att skriva listor, prioritera det viktigaste och planera in när allt ska göras är bra sätt att minska skolstressen. Det är viktigt att göra det du planerar in, alltså ha disciplin för att få allt att fungera. Att prata med sina föräldrar eller lärare kan hjälpa för att då kan ni lättare planera och strukturera upp dina studier. I högstadiet kan eleverna få hjälp av lärare/mentor med att planera skolan på ett bra sätt, men i gymnasiet är det mer självständig planering, vilket kan vara svårt och leder till stress.

När vi gjorde vår undersökning var det många som sa att det stressade över att de var stressade och det kan till slut leda till panik. Det kan skapas en ond spiral som bara förvärrar situationen.

Vid sådana fall tycker Jarledal att det är viktigt att få in regelbundna avslappningar, vilket i längden kommer leda till mindre stress.

Ett starkt tips som Jarledal ger till folk som är stressade är att ta tid för någon form av avslappning. Istället för att lägga dig i soffan och kolla på TV när du kommer hem, som ett sätt att koppla av, så är det bättre att

göra avslappningsövningar. Det är viktigt att hitta den form som passar en själv. TV ger ännu mer intryck vilket kroppen inte behöver vid stress, avslappningsprogram gör istället att du kan rensa huvudet för att sedan fokusera på det du måste göra. Att vi aldrig tar det lugnt nu när vi ständigt måste vara nåbara är ett ganska stort problem och en faktor till den stora stressen många känner idag.

På Ungdomsmottagningens hemsida samt YouTube finns många bra avslappningsövningar som Jarledal rekommenderar.

– Det är viktigt att ta hand om själen och bara vara med sig själv en stund, säger Jarledal.

Hon rekommenderar att koppla bort allt som kan skapa stress, till exempel mobil och TV. Det du kan göra är att göra yoga, träna, gå promenader, vara bland djur eller göra avslappningsövningar.

Hit kan du vända dig •Ungdomsmotagningen •Unga Vuxna

Skolan

•Mini-Maria • Familjeteam

Annat Skolan För mycket att göra

Re

ne latio

r

Det som de flesta blev stressade över

Annat Stressar ännu mer

Social a medier

Planerar och gör listor

Undviker problemet

Cajsa Liedberg signeratung@signeratung.se

Maria Sundelin

Det som de flesta gör när de är stressade.

signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 1 ∙ 2 0 1 6 43

KOST OCH HÄLSA

Sömnen är livsviktig I dagens samhälle är sömnen ett problem. Var tredje person har sömnsvårigheter tidvis och ungefär var tionde person har svårare besvär. Signerat Ung har tagit reda på vad sömn är, vad det innebär för vår hälsa, samt hur du undviker sömnproblem.

Något du kanske inte visste är att sömn är som en slags medvetslöshet, men en som man kan väckas ur. Under sömntimmarna är det mycket som händer med kroppen, men det handlar inte om att kroppen och hjärnan stängs av. När vi sover återhämtar sig kroppen och hjärnans aktivitet minskar samtidigt som minnen, ny kunskap och intryck bearbetas. Det räcker inte bara att sova utan mängden spelar ocskså stor roll, man måste hitta en balans så att man inte sover för mycket och inte för lite.

Under sömntimmarna är alla vakna korta stunder, med det är inte något man minns om man var vaken kortare än två minuter. För att man ska uppleva att nattsömnen har varit dålig räcker det med några enstaka längre uppvakningar, men trots detta kan sömnen vara tillräcklig. Man ska tänka på att aldrig bedöma sin nattsömn direkt på morgonen utan längre fram på dagen då trötthet på morgonen kan bero på att man vaknar upp ur djupsömn och kan ha svårare att vakna till.

Sömnens olika stadier

Vår sömn delas in i fyra faser och dessa återkommer flera gånger under natten i något som kallas cykler. Var och en av cyklerna upprepas i ett repeterande mönster under natten. En cykel återkommer mellan fyra till sex gånger per natt och de är 90 till 120 minuter. De första timmarna av sömnen är de som ger mest återhämtning och i slutet blir kvaliteten på sömnen sämre.

I stadium 1 växlar man mellan vakenhet och sömn, här sker ingen större återhämtning. Musklerna slappnar av, ögonen rullar långsamt runt och man brukar oftast tro att man är vaken i denna fas. En del av stadium 1 är drömsömnen eller REMsömnen som den även kallas och i detta stadium är man relativt vaken när man drömmer samtidigt som andningsfrekvensen, blodtrycket och andningen ökar något. Detta sker vanligen när man sovit i ungefär 90 minuter men varar ofta bara några minuter per gång.

Ungefär hälften av nattens sömn befinner man sig i stadium 2, som även kallas för bassömnen. Här får man inte någon större återhämtning och det som händer med kroppen är att hjärnvågorna är lite långsammare. Musklerna är nästan totalt avslappnade och ögonen är stilla. Varje enskild fas varar mellan 10 och 15 minuter.

I stadium 3 börjar återhämtningen samtidigt som de långsamma hjärnvågorna 44 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016

avbryts av snabba hjärnvågor. Denna fas befinner vi oss i ungefär en fjärdedel av vår sömn och under denna reagerar man inte på omgivningen och man är svår att väcka. Under den sista fasen, stadium 4 är hjärnvågorna mycket långsamma och den största delen av hjärnan vilar för att återhämtas, därför brukar man vara svårväckt.

Trots det att musklerna är avslappnade rör man sig ändå, ungefär var 20:e minut.

Vad är en dröm?

Drömmar är något som förekommer under sömnen och det har fascinerat människor i alla tider. Vi drömmer i stort sätt bara under den så kallade REM-sömnen och genomsnittspersonen drömmer runt 100 000 drömmar under en livstid. Under en natt kommer man upp i ett par dussin drömmar men vi minns oftast väldigt lite av dem. Vissa kommer ihåg flera drömmar medan vissa inte minns någon, vad det beror på vet man inte då det inte är vetenskapligt ställt men något som man vet är att hjärnan lägger mindre energi på att registrera tankar när man sover.

Drömmar innehåller ofta personer som är bekanta, omgivningen är platser vi känner till och det finns inga fysiska begränsningar. Det vanligaste att drömma om är något intryck som man fått under dagen och ungefär hälften av drömmarna har ett samband med förgående dag. En intressant lärdom om våra drömmar är att 80% av dem handlar om negativa saker som besvär, otur och aggressivitet. Det har man tagit reda på via studier där man väcker personer och ber dem tala om vad de drömmer om.

Därför är sömmen viktig

Det är självklart att sömnen på ett eller ett annat sätt är livsviktig och avgörande för en god hälsa, annars hade vi inte spenderat en tredjedel av vårt liv sovande. Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila, återhämta sig och bearbeta intryck. Du får även enklare med inlärnings- och koncentrationsförmågan och kan enklare hantera stress och annan påfrestning under dagen.

Som tonåring behöver man sova mellan 9 och 10 timmar varje natt, men detta sömnbehov ändras med åldern och

Sömnen gör oss glada, utvilade och pigga.

varierar från person till person. Ungdomar får sällan den mängd sömn som de behöver och det beror ofta på skolarbete, kompisar, jobb och träning.

Det är viktigt att lära sig prioritera och planera för att man ska få tillräckligt med sömn samtidigt som man ska hinna med andra saker.

Rädslan för sömn

Det finns dem som lider av en fobi eller en överdriven rädsla för att sova, så kallad hypnofobi. Denna fobi förekommer främst i perioder i barnaåren när barn har tankar om döden och döendet.

De lever med rädslan att inte vakna upp igen, eller för att de ska dö under sömnen. Det kan även vara rädslan för mardrömmar som ligger i grund till fruktan att somna. De människor som lider av hypnofobi kan få hjälp och fobin går att lindra så att personen upplever mindre obehag och kan leva ett normalt liv.

Det finns helt enkelt många olika tankar och känslor kring sömnen.

Vissa älskar att sova medan andra ser det som ett påfrestande moment. Sömnen är livsviktig så du som lider av sömnproblem, ta tag i dem. Det finns hjälp att få och du kan prova tipsen i rutan, något kanske fungerar för just dig.

Tips f ö r b ä t t re s ö m n •Gå och lägg dig samma tid varje dag och försök att få det som en rutin.

•Undvik att sova på dagen, det kan påverka nattsömnen.

•Rör dig under dagen och var ute i dagsljus minst 30 minuter per dag.

•Drick inte koffein innan läggdags, rekomenerat är 4-8 timmar innan man ska sova.

•Dämpa belysningen, stäng av tv, dator och mobil minst en timme innan läggdags. Ljuset lurar hjärnan att tro att det är dag.

Foto: Lovisa Nilsson Brinkby

Källor •http://www.umo.se/Kroppen/Somn/ •http://sömn.se/fakta-omsomn/ •http://www.1177. se/Skane/Faktaoch-rad/Sjukdomar/ Somnsvarigheter/?ar=True •http://unglivsstil.se/ ungdomar/somn/ somnstadier/?lashela=true •http://illvet.se/manniskan/hjarnan/vi-sover-fyraslags-somn •http://www.mabra. com/8-saker-du-inte-visste-om-dina-drommar/

Lovisa Nilsson Brinkby signeratung@signeratung.se

KOST OCH HÄLSA

Hur många gram kött äter du per vecka?

Foto: Cornelia Candevi

Är charkprodukter cancerframkallande?

Vi har nog alla sett mediahysterin om att bacon och charkprodukter ska vara farliga och vara cancerframkallande.

Vi på Signerat ung har grävt vidare i detta för att se om det verkligen stämmer. Ska vi minska vårt köttintag eller inte?

I oktober 2015 gick WHO, som står för ”World Health Organization” ut med att rött processat kött som korv och bacon kommer klassas som cancerframkallande. Det är 22 forskare från WHO’s International Agency for Research on Cancer som tillsammans kommit fram till att charkprodukter och kött påverkar risken för att få cancer. Dessa forskare har gått igenom över 800 studier om hur charkprodukter och kött påverkar risken för cancer.

man ökar risken att få när man äter rött processat kött.

Grupp nummer 1

Klas Kärre som är professor i molekylär immunologi vid Karolinska institutet har uttalat sig om att bara för att en produkt har placerats under grupp nummer 1 på listan under ämnen som kan framkalla cancer visar det bara att det är cancerframkallande men det säger inte i vilken grad det är det. Man kan alltså bara uttala sig om att det finns en risk men inte hur stor den risken är för att få just cancer. I

ken för cancer som vi då kommit fram till att kött faktiskt kan göra. Du ökar då chansen att få cancer i matstrupen, magsäcken, tjock- och ändtarmen.

Unikt

500g rött kött per vecka

Det är dock unikt att just ett livsmedel är cancerframkallande. Innan har det endast varit produkter som till exempel cigaretter och arsenik som varit det.

Men nu har även livsmedel hamnat på listan och det är därför detta ämne blivit så stort som det nu blivit. Dock vet man inte vad i köttet som framkallar cancer utan bara att det finns ett samband med att äta rött kött och att få tjocktarmscancer och ändtarmscancer. Det tros ligga i de järn, fetter, heterocykliska aminer, kolesteroler, salt och proteiner som finns i alla dessa livsmedel.

World Cancer Research Fund har gått ut med att de rekommenderar oss människor att inte äta mer rött kött än 500g per vecka för att hålla nere risken för cancer.

I en studie som Lunds högskola har gjort visas det att varje människa äter i snitt 70 kilo kött och charkprodukter per år. Något som då i detta fall är för mycket. Signerat ung tycker att även om man inte vill ta detta ”larm” på allvar, kan man ändå tänka på att minska på köttintaget och äta mer grönt då det både är bra för kroppen och för miljön.

Innehåller nitrit

Väldigt liten procent

Ordförande för cancerfondens forskningsnämnd berättar att det är väldigt lite procent det ökar med cancer av att äta rött processat kött. Om du t.ex. inte röker eller äter kött har du 1,5 procents chans att få tjocktarmscancer medan om du t.ex. börjar röka ökar risken med 20 % att få lungcancer. Dock ligger både dessa i grupp nummer 1 för risk att få cancer även fast det är så stor skillnad. Det är alltså tarmcancer som

grupp nummer 1 ingår alla ämnen som är just cancerframkallande. Det kvittar i vilken grad den är det, utan bara att den faktiskt är det.

Det kvittar i vilken grad den är det i utan bara att den faktiskt är det

På KRAVs hemsida lyfts det att charkprodukter innehåller nitrit som är en tillsatts som livsmedelsindustrin använder för att konservera kött och charkprodukter. Detta används för att minska tillväxten av bakterien Clostridium botulinum som orsakar en allvarlig förgiftning i oss människor. Den används även för att öka hållbarheten och för att färga köttet rosa. Nitrit är i viss mån farligt, det kan omvandlas till nitrosaminer i magen vilket ökar ris-

Cornelia Candevi signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 1 ∙ 2 0 1 6 45

Fem enkla recept som Vem tycker inte om choklad? Signerat Ung visar här fem olika recept som alla innehåller choklad. Det vetenskapliga ordet för choklad är Thebroma Cacao, vilket betyder gudarnas föda. Detta kallades choklad för av Aztekerna och mayaindianerna ursprungligen.

RAW CHOKLADBOLLAR, 20 min Ca 12 st

Ingredienser 12 st färska dadlar 2 dl blandade nötter 1 msk kokosfett 2 msk kakao Kokosflingor 2 msk vatten Gör såhät: Mixa nötterna till ett fint mjöl. Lägg i dadlarna, kokosfettet, kakaon och kaffet. Mixa tills att har gått ihop. Ta upp och forma 12 st. bollar och rulla i kokos. Kyl bollarna minst 1 timma. Håller upp till 1 vecka i kylen.

Källa: Mitt kök, Expressen. Recept, Raw- Chokladbollar.

BANANBRÖD, 45 min Ingredienser 100 gram smör, rumsvarmt 2,5 dl strösocker 4dl vetemjöl 1 msk bakpulver 0,5 tsk salt 5 dl banan- 5 st mosade bananer 2 st ägg 2,5 dl chocolate chips Gör såhär: Värm ugnen till 175°. Smöra och bröa en avlång 1,5 litersform. Blanda socker och smör i en skål. Blanda mjöl, bakpulver och salt i en annan skål och rör ner det i smörblandningen. Tillsätt mosad banan, ägg och nötter. Häll smeten i formen och grädda i nedre delen av ugnen i ca 1 timme. Täck över formen med aluminiumfolie om den får för mycket färg. Ta ut formen och lossa brödet från kanterna med en kniv medan det fortfarande är varmt. Låt svalna i formen med en handduk över.

Källa: Tasteline.com, Recept. Bananbröd.

BANAN OCH NUTELLASMOOTHIE, 10 min 1 glas

Ingredienser 1 ¾ dl mjölk 1 ¾ grekisk yoghurt 1 banan 4 jordgubbar 4 msk nutella Kokosflingor Gör såhär: Bland alla ingredienserna i en mixer och mixa tills du får en slät smet.

Toppa med kokos. Servera!

Källa: Allrecipes.com. Strawberry, Banan and Nutella Smoothie.

46 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016

m innehåller choklad CHOKLAD OCH KOKOSRUTOR, 1,5 timme Ca 24 bitar

Ingredienser 175 g mjukt smör 3 dl strösocker 1 ½ dl kakao av god kvalitet ½ dl ljus sirap 1 nypa salt 3 ekologiska ägg 1 ½ dl vetemjöl Toscasmet 75 g smör 1 ½ dl ljus sirap ¾ dl matlagningsgrädde 3 dl strösocker 200 g kokosflingor Gör såhär: Sätt ugnen på 175 grader. Vispa smör och strösocker vitt och krämigt. Rör ner kakao, sirap och salt. Rör i ett ägg i taget och vänd sist ner vetemjölet i smeten. Lägg ett bakplåtspapper i botten av en ugnsplåt med kant och fyll den med smeten. Grädda kakan i mitten av ugnen i 30–35 minuter. Prova med en sticka, stickan ska vara lite kladdig. Låt kakan svalna.

Toscasmet Smält smör, sirap, matlagningsgrädde och strösocker till i en kastrull och koka samman 5 minuter. Tillsätt kokosflingor och låt koka upp. Häll toscan över kakan och grädda ytterligare 10 minuter.

Källa: Leila Lindholm, Recept- Bakverk. Choklad och kokosrutor.

CHOKLADMUFFINS MED MÖRK CHOKLAD OCH HALLON, 1 timme Ca 15 min Ingredienser 150 g smör 2 dl strösocker 100 g mörk choklad 2 st ägg 1.5 tsk vaniljsocker 1 msk bakpulver 5 msk kakao 3.5 dl vetemjöl 2 dl mjölk ev. 2-3 dl frysta hallon Sätt ugnen på 175°C. Skär upp smöret och lägg i en bunke (så hinner det bli lite varmare än kylskåpskallt). Häll på strösockret. Smörj en muffinspanna som rymmer 12 stora muffins eller ta fram stora muffinsformar. Hacka chokladen i bitar. Vispa smör och socker till en jämn smet, använd elvisp (som du kan använda genom hela receptet där det står vispa). Tillsätt äggen, ett i taget och vispa snabbt ihop till en fin smet. Vispa ner vaniljsocker och bakpulver. Vispa ner kakao. Vispa sist ner vetemjöl och mjölk samtidigt. Vispa till en jämn smet. Fördela smeten i muffinsformarna. Lägg sedan med en sked ner chokladbitarna och de frusna hallonen i muffinsarna. Grädda mitt i ugnen i 175°C i ca 30 minuter.

Källa: Recepten.se, Recept. Chokladmuffins med hallon.

Isabell Skott signeratung@signeratung.se

Emma Karlsson Tvete signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 1 ∙ 2 0 1 6 47

”De viskade modekris till varandra”

Behind the sc

N

är jag gick i högstadiet fanns det två personer i min klass som på rasterna alltid satt i skolans cafeteria och kritiserade andras kläder. De viskade ”modekris” till varandra när de såg någon som stack ut från mängden, eller något som de tyckte var fult. Jag trodde inte att jag hade blivit påverkad av att höra deras diskussioner om vad som var rätt och fel, men jag har börjat märka nu hur fel jag har haft. Jag har märkt att jag är rädd för mode.

Jag tror att jag egentligen alltid har oroat mig över mina klädval, men jag tror aldrig att jag har tänkt på det så mycket som jag gör nu i gymnasiet. Jag vet att min klass är väldigt accepterande och det har fått mig att känna mig mer avslappnad kring mina klädval, jag vet att ingen kommer sitta och prata om mina kläder när jag går förbi. Trots detta tänker jag fortfarande på alla de ”regler” som jag känner mig tvingad att följa.

För några veckor sedan köpte jag min första keps och jag var livrädd. En keps kändes som ett statement, det känns som att den inte finns med på listan över vad som är tillåtet att ha på sig. Jag blev otroligt nojig och började fundera över vilka dagar som jag skulle kunna använda den. Måndagar skulle kunna fungera. Tisdagar och onsdagar kom inte ens på tal, då visste jag att vi skulle ha lektioner med andra klasser, det skulle vara långa raster och en hel del risker för att andra skulle se mig. Efter ett tag kom jag fram till att torsdagar skulle passa bäst. På torsdagar skulle jag bara vara med min klass, vi skulle inte ha lektioner med andra klasser och vi skulle i stort sätt vara i samma sal hela dagen, vilket innebar mindre spring mellan lektioner och risken att andra skulle se mig var inte lika stor.

Modellerna taggar till inför visningen.

Trots detta tänker jag fortfarande på Efter en stund av funderingar fick jag alla de regler nog. Jag orkade inte längre gå runt och oroa mig för vad andra skulle tycka. Så som jag känner när jag vaknade upp nästa morgon, på en tisdag, bestämde jag mig för att ta på mig tvingad att mig kepsen och gå till skolan och vet ni vad? Jag tror aldrig jag har fått så många följa komplimanger för ett klädesplagg förut.

Alla i min klass lyfte upp mig och jag insåg än en gång att det är mer sådant här vi behöver höra. Det är svårt att våga göra det vi vill göra när vi lever i ett samhälle som hela tiden berättar för oss hur vi ska se ut och hur vi ska bete oss, då är det lätt hänt att man stannar kvar i sin comfort zone.

Tar det lugnt innan showtime.

Oftast handlar rädslor om mycket större ämnen än kläder och kepsar, men vad det än handlar om måste vi försöka bli bättre på att uppmuntra varandra till att våga mer och sprida mer positiv energi. Ingen ska behöva vara rädd för andras fördomar. Ingen ska behöva vara rädd för att bli kallad “modekris”.

Ebba Grellsgård signeratung@signeratung.se

48 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016

Sminkning på gång.

enes på en modevisning

Sminkning på gång i rum nummer två.

Provgår på scenen.

Kläder som ska visas.

Signerat Ung har frågat projektledaren för denna modevisning, Clara Tinghed Annell, om vad hon tycker om att ha en modevisning som gymnasiearbete.

– Jag tycker att en modevisning är ett bra sätt för att visa sina kunskaper, vilket är ett mål för betyget i gymnasiearbetet på handelslinjen. Helt klart ett perfekt sätt att utforma sitt gymansiearbete som handelselev.

Hon tycker även att det är ett perfekt koncept för handelselever som vill arrangera ett event och även för de som klarar av att jobba i grupp under en längre tid.

Signerat Ung frågade även om hon tyckte att de lyckades bra med modevisningen och om den blev som de hade tänkt sig.

– Modevisningen blev väldigt lyckad tycker vi som arrangerade den.

Vi har fått mycket fin respons från besökare och lärare på vår skola. Vi fick till och med en dagens ros i Corren!

Hon säger också att de är nöjda från början till start men att det funnits konflikter på vägen.

– Det gäller att hitta de lösningar som finns på de konflikter som uppstår och alltid ligga steget före.

Hon tycker att modevisningen är ett perfekt koncept som gymnasiearbete då man lär sig väldigt mycket på vägen som är lärorikt inför arbetslivet.

Foto: Matilda Engholm Flärd Foto: Matilda Engholm Flärd

Signerat Ung har varit bakom kulisserna på modevisningen Fashion Friday. Bakom kulisserna sågs den stress och nervositet som uppstår precis innan visning och hur mycket precision och fokus det läggs på att modellerna ska gå rätt. Även hur mycket fokus det läggs på smink då alla modeller måste vara sminkade.

Denna modevisning är ett pågående projekt som anordnas av treor på handelsprogrammet på Klara gymnasium och de gör detta som deras gymnasiearbete.

Matilda Engholm Flärd Showtime.

signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 1 ∙ 2 0 1 6 49

SPORT

Är priset värt ”Min dröm är at att betala?

H

ur mycket är en medalj värd? Den här omfattande frågan var utgångspunkten i SVT:s Dokument Inifrån och deras dokumentär Medaljens pris från 2013. De intervjuade flera svenska idrottsstjärnor om deras karriärer, deras skador och om dessa två möjligtvis hängde ihop; många av svaren är slående och närmast chockerande. I en undersökning som Ispos gjorde i samband med dokumentären tillfrågades 209 personer om flera övergripande frågor och jämförde dessa senare med deras slutgiltiga resultat. Nio av tio ansåg att just deras träningsmetod för att nå framgång var antingen den bästa eller i närheten av det – men att tillvägagångssättet medförde i ett antal skador tillbakavisade många. Däremot visar samma studie att hälften skadas allvarligt, nio av tio drabbas av belastningsskador och 30 % tvingas till operation. Men att skador hejdar idrottare från att träna, eller för den delen tävla, är en myt som fullständigt krossas av studieresultaten: Nio av tio har tränat eller tävlat skadade under sina karriärer. Att alla lyckas och når sina slutmål är också fel. Endast tre av tio gör det. De andra gör det motsatta: misslyckas.

Hälften var villiga att dö om de lovas garanterad succé och vinner medalj

Idag, tre år senare, pågår en diskussion kring prestationshöjande medel och om det är vanligt eller inte. Också frågan hur man ska dra den skarpa linjen på skalan om vad som är doping eller inte debatteras flitigt. Svaret är klurigt, eller som Jonas Karlsson och Johan Esk, båda som är två av Sveriges mest kända idrottskrönikörer beskriver det: en enda stor grå sörja.

För att förstå varför en del dopar sig till framgång måste man rikta uppmärksamheten till idrottarna. Dokumentären Medaljens pris undrar om elitidrotten är särskilt glamorös som den framstås att vara. Att få se Carolina Klüft träna maxlöpning i en uppförsbacke när det snöar och vara så nära sin bristningsgräns men samtidigt ha sådan motivation är på många sätt beundransvärt; det tycker även jag när jag tittar. Men jag kan inte frångå tanken att andra inte gör det, och fuskar med prestationshöjande medel för att göra sin träningssträcka till medaljen något kortare.

Jonas Karlsson gjorde en kort personlig analys i Sportnytt 8/3 och använde sig av två studier: en amerikansk och en svensk. Den ena visade att hälften av de tillfrågade var villiga att dö inom fem år – om de lovas en garanterad succé och vinner medalj. I den svenska studien ger samma frågeställning till svenska ungdomar ett resultat på 10 %, men då var förutsättningen att de skulle dö inom 30 år.

Vägen till framgång är lång, tuff och hård. Men frågan flera borde ställa sig lyder: Är priset för en medalj värt att betala? Flera av de tillfrågade i Medaljens pris svarade ja utan att tveka. Andra utöver dokumentären ger ett grått svar. Att förstå varför idrottare dopar sig är kanske inte så svårt om man kollar på ren fakta. Vill man verkligen bekämpa fusket på riktigt måste man börja i rätt ände. Kanske är att göra den osunda elitidrotten mer sund en av dem. En annan, att göra användandet av läkemedel till engångsföreteelse snarare än en vana. På så sätt blir nog priset mer passande att betala, både för elitidrottare och för svensk idrott som helhet.

William Wengelin signeratung@signeratung.se

50 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016

Hampus Bexelius är en av Sveriges bästa skidskyttar i sin åldersgrupp. Bara under förra säsongen tog han ett guld i en landskamp i Finland, ett brons och ett silver i BalticCup och ett SM-guld. Han har nyligen blivit uttagen till en ny landskamp mellan Sverige och Finland och han har dessutom en färsk seger i Swe-Cup.

Hampus är 17 år och uppvuxen i Malung och Sälen i Dalarna, men flyttade hemifrån för lite mer än ett halvår sedan då han bestämde sig för att på riktigt satsa på skidskyttet och börja gymnasiet i Torsby. Han läser det naturvetenskapliga programmet med inriktning skidskytte och där kombinerar han träningen med skolan.

Det är en hel del träning och faktum är att Hampus förlorar ungefär 1,5 skoldagar per vecka.

– Eftersom vi förlorar så pass mycket tid kommer vi gå ett extra år i gymnasiet. Många andra gymnasieelever går tre år, men vi går istället fyra år.

Sista året kommer dock vara ganska lugnt, så det känns inte jobbigt på något sätt. På tisdagskvällar har vi det enda träningspasset som inte är schemalagt på skoltid, men det är skönt att ha det så eftersom jag kan fokusera på läxor och annat när jag kommer hem. Allt sådant var jobbigare att hitta tid till när jag gick på högstadiet i Malung, säger han.

Hampus tävlar för klubben Lima SKG som ligger ungefär 3,5 mil norr om Malung i byn Lima. Han berättar om hur hans mormor, morfar och gammelmoster har hjälpt till en hel del med skjuts till träningar och tävlingar och även sponsring till utrustning.

Förutom bilturerna upp till Lima är de flesta tävlingarna långt upp i landet och den person som ständigt finns vid Hampus sida är hans mamma Ulrika.

– Hon skjutsade mig alltid till tävlingar och träningar och även om jag idag oftast åker med skolan på tävlingarna, är hon alltid med. Hon har också hjälpt till mycket ekonomiskt

genom att betala för all dyr utrustning som krävs då det kostar mycket att köpa skidor, gevär, skott, valla och annat

Började vid tidig ålder

Intresset för skidskytte startade när Hampus var 8 år. Han, likt många andra i Malung, började med längdskidåkning när han var ännu yngre, men han fick senare upp ögonen för luftgevärsskytte.

Hans mamma ville dock att han skulle röra på sig mer då luftgevärsskytte är en väldigt stillastående sport. Hampus och hans storebror Lukas började då med skidskytte. Lukas tappade dock intresset och slutade efter ett tag, men Hampus fortsatte.

– Från första början tyckte vi båda att det var kul, men efter ett tag tröttnade egentligen bägge två och därför slutade Lukas. Jag vågade inte sluta eftersom alla runt omkring oss tyckte att det var så roligt att vi åkte.

När det är som jobbigast brukar jag tänka på att jag gör det för att vara på topp Det tog dock inte lång tid innan det blev roligare igen och han valde till och med att sluta med fotboll och hockey, som han samtidigt höll på med, för att fokusera mer på skidskyttet.

– Ju äldre jag blev, desto hårdare konkurrens blev det i fotbollen och hockeyn. Det blev svårt att hitta tid för alla sporter och därför valde jag att bara fokusera på skidskyttet. Det kändes dumt att sluta med något som jag faktiskt var så pass bra på.

Mer fokus blev det och under en lugn vecka tränar Hampus ungefär sju timmar i veckan, men under en tuffare vecka kan han träna uppåt 16 timmar i veckan.

– Oftast är det bara roligt men under de träningar när det är som jobbigast brukar jag tänka på att jag gör det för att vara på topp och jag vet hur kul det är när jag vinner och blir uttagen till olika tävlingar.

Föreningens framgångar Hampus och tre andra från Lima SKG har precis blivit uttagna till

SPORT

t bli en av de bästa i världen”

Hampus Bexelius är 17 år och har redan nått stora framgångar. Bilden till höger föreställer inte Hampus.

ungdomslandskampen som håller rum i Östersund i mars 2016. I en artikel i SVT Dalarna, ”Limas skidskyttar dominerar i landslaget” från 23:e februari 2016, skriver de om hur fyra av de sex ungdomar som är uttagna till ungdomslandskampen representerar Lima SKG. Mikael Jansson, som är ungdomsansvarig i klubben, berättar i artikeln att han tror att en av anledningarna till framgångarna är att hela bygden ställer upp och att det aldrig är några problem att hitta funktionärer till tävlingarna. Han säger även att föräldrastödet är stort i klubben.

Hampus berättar att han och hans kompisar från Lima SKG nästan alltid är i topp fem på tävlingarna och han tror att framgångarna beror på hur de alla tävlar mot varandra.

– Våra träningar som vi hade med varandra innan vi började på olika gymnasium var egentligen mer som tävlingar, där vi tävlade om vem som tränade mest och vem som var starkast.

Tävlingssäsongen brukar börja i mitten av december och slutar ungefär en vecka efter påsk. Under säsongen är det tävlingar nästan varje helg och här samlar varje skidskytt poäng i något som kallas Swe-Cup. De åtta bästa tävlingarna de har gjort sammanfattas och den skidskytten om samlat ihop flest poäng vinner. Förra säsongen kom Hampus trea i cupen men den här säsongen har det gått ännu bättre.

Hampus tävlade i Östersund för bara ett par veckor sedan och där blev det klart att han tagit hem segern. I år har han varit i topp tre på nästan alla tävlingar, men han hade en del svårigheter för ett tag sedan under en tävling i Lima.

– Jag hade framför allt problem med det liggande skyttet och jag började direkt med fem bom. Efter det fick jag

ytterligare två bom och då kände jag nästan att det var kört, berättar han

Olika tävlingsformer

Inom skidskytte finns det fem olika tävlingsformer. I en PDF, “Vad är skidskytte” från Svenska Skidskytteförbundet går de igenom varje tävlingsform.

Jag är en ganska dålig förlorare och blir lätt sur och besviken på mig själv Den första är distans, den är 12,5 km lång för killar mellan 17-19 år. De tävlande skjuter fyra gånger (liggande skytte, stående skytte, liggande skytte, stående skytte) och ett missat skott innebär en straffminut.

Sedan finns sprintloppet och det är 7,5 km långt och de skjuter två gånger (liggande, stående). Om deltagarna missar ett skott i sprintloppet, innebär det en straffrunda som är 100 meter lång för killar mellan 17-19 år och det brukar ta runt 20-25 sekunder att ta sig runt den.

Efter det har vi jaktstarten, den är 10 km lång och här startar man med

Foto t.v: Privat

samma ordning och tidsskillnad som slutresultatet i en annan tävling, oftast ett sprintlopp. De tävlande skjuter fyra gånger (liggande, liggande, stående, stående) och ett skott innebär en straffrunda.

Sedan finns även masstarten och här startar alla samtidigt och loppet är 10 km långt. De skjuter fyra gånger (liggande, liggande, stående, stående) och ett missat skott innebär en straffminut.

Till sist har vi stafetten, ett stafettlag består av tre tävlande där varje tävlande skjuter två gånger (liggande, stående). Alla lag startar samtidigt på första sträckan och vid växlingarna måste deltagarna röra varandra för att växlingen ska vara godkänd. Här får även deltagarna använda tre extraskott per skjutning. Ett missat skott utöver de tre reservskotten innebär en straffrunda.

Viktigt med andra intressen Förutom skidskytte har Hampus även andra intressen.

– Jag jagar och fiskar mycket. Sedan gillar jag också att umgås med kompisar och åka skoter. Jag tror att det är en stor fördel och jag tror framför allt att det är viktigt att ha andra intressen, annars är det nog lätt att tröttna på det man håller på med, förklarar Hampus.

Vad är det bästa och sämsta med skidskytte?

– Det bästa är med skidskytte när man skjuter väldigt bra, känner att man åker väldigt bra och man är nöjd med sitt lopp. Det sämsta är motsatsen, när man skjuter dåligt, inte orkar åka bra och kommer sist, jag är en ganska dålig förlorare och blir lätt sur och besviken på mig själv. Jag är däremot inte sur så länge, som många andra idrottare som man hör talas om.

Foto t.h: Johanna Lundberg, bildbyran.se

I skrivande stund är inte säsongen över ännu och hur det går under den tid som är kvar och kanske framför allt i den kommande landskampen i Finland återstår att se. Hampus har dock redan nu börjat blicka framåt och inte bara inför nästa säsong, hans drömmar och mål räcker sig längre än så.

– Målet just nu är att bli uttagen till J-VM nästa år. Jag skulle så klart tycka att det vore jättekul att åka för landslaget och min dröm är att bli en av de bästa i världen.

Fe m s n a bb a Jakt/ Fiske Hockey/ Fotboll Styrketräning/ Kondition Naturkunskap/ Matte Stående skytte/ Liggande skytte

Ebba Grellsgård signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 1 ∙ 2 0 1 6 51

En sport för den som På Big Air tävlingen Nineknights är hoppen utformade som en borg.

Inspirerad av snowboard utvecklades under 90-talet en ny vintersport kallad Freeskiing.

Trots att sporten är ung och inte har etablerade klubbar har Emma Dahlström, landslagsåkerska, samlat på sig en lång meritlista inom sporten. Hon reser jorden runt för att utvecklas och för att hitta den bästa snön.

Extremsporten innefattar de fyra grenarna Big Air, Slopestyle, Halfpipe och Big Mountain men även skidfilmsklipp är ett sätt att ranka de bästa åkarna. I Sverige är de två förstnämnda grenarna samt skidfilmklipp störst och det är de som Emma är verksam inom.

–Det är en sport där man har väldigt mycket frihet att uttrycka sig genom skidorna, berättar Emma Dahlström över telefon. Hon har åkt skidor sedan hon var två och ett halvt år gammal och som barn tillbringade Emma så mycket tid som möjligt i den lokala skidbacken i Torsby, Värmland. När det sedan blev dags att välja gymnasium började Emma på Freeride gymnasiet i Malung på en linje som var specifik för park-åkning. Där fick eleverna möjligheten att åka skidor upp till tre av fem skoldagar och med helgen kunde de vara ute i backen fem dagar i veckan.

– Det var fantastiskt för studiemotivationen och utvecklingen av vår åkning. Jag har det mesta att tacka min 52 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016

Foto: Freeskiing Sweden

Emm a Dahl s t r ö m

Foto: Emma Dahlström

på hur eleverna kunde göra åken snyggare och hur de skulle gå vidare mot högre nivåer.

Just att åka snyggt är viktigt i Freeskiing eftersom det ger högre poäng på tävling då målet är att sätta svåra teknikkrävande tricks på hopp och rails men ändå få det att se enkelt ut. Även kreativitet är någonting som bedöms högt på tävlingar. Maxpoäng är 100 och de olika hoppen eller tricksen har inget bestämt värde. Istället bedöms varje åk utifrån svårighetsgraden och hur väl åket genomförs. Kan åkaren hålla kvar graben hela hoppet, går åkaren in bakifrån eller framifrån, hur utnyttjar han eller hon parken på ett nytt och kreativt sätt?

Tävlingarna Född 19 juli 1992 Hemort: Torsby Värmland Instagram: @emmadahlstrom_ Några meriter: 2015 overall FIS stopestyle champion 1:a plats X-games, USA, 2015 Favorittrick: Cork 720 tail eller Backflips

skola, säger hon. När Emmas klass åkte under skoltid hade de tre lärare med sig ut i backen som tittade på åken och gav feedback

– Min allra första tävling anmälde jag mig till på semester, jag tror det var i Trysil. Jag vann och fick en startplats i en internationell tävling i Schweiz. Där slutade hon på en femte plats och i samband med tävlingen fick hon sin första sponsor samt en inbjudan till en amerikansk tävling. Efter det har det flutit på med nya sponsorkontrakt och fler inbjudningar till stora tävlingar.

–Det har aldrig varit ett beslut att bli skidåkerska men det var ganska naturligt för att jag är helt tokig i snö. Dessutom fanns det inte så många tjejer i sporten och jag ville veta hur bra jag var jämfört med andra tjejer i världen, förklarar Emma som visade sig vara en av de bästa tjejerna i sporten.

För två år sedan fick hon möjligheten att delta i de olympiska vinterspelen i Sotji.

Tävlade gjorde hon i grenen Slopestyle som var ny OS-gren det året.

– Jag fick reda på att jag fick vara med två veckor innan det började. Jag hade precis kommit tillbaks från en skada men presterade bra och SOK valde att låta mig delta, säger Emma. Det står för Sveriges Olympiska Kommitté och det är de som bestämmer vilka idrottsmän som får delta i tävlingarna baserat på om de tror atleten har chans till medalj. Emmas nästa stora mål är att delta i vinter-OS 2018 som arrangeras i PyeongChang, Sydkorea.

– Kvalet till OS börjar denna säsongen, för att komma med behöver man vara topp 25 i världen. Det är genom världscupen man kvalar och det brukar vara tävlingar tre till fem gånger om året, förklarar Emma.

Kommentatorer påpekar gång på gång under tävlingar att Freeski-åkarna har en så härlig stämning sinsemellan och Emma bekräftar det.

– Hela sporten är en stor familj, de jag tävlar med är de jag shreddar med i parken efter tävlingen, tycker hon.

Freeskiing är en extremsport vilket är ett samlingsnamn på de sporter och annan fysisk aktivitet som är riskfylld och ger kroppen en adrenalinkick. Flera extremsporter är surfing, skateboard, wakeboard, snowboard och snöskoter.

– Det är många som håller på med skidåkning som också surfar och åker skateboard men inte lika många som håller på med skoter eftersom det är väldigt

Emma reser jorden runt för att hitta de bästa parkerna

Foto: Patric Nyberg

är tokig i snö Slopestyle handlar om att åka så kreativt som möjligt

dyrt och olikt de vi håller på med, säger Emma. X-Games, där flera av de stora extremsporterna tävlar samtidigt, är därför nästa det enda evenemang som för samman de olika sporterna. Evenemanget kallas ibland för extremsportens OS och det arrangeras ett par gångerper år. Att vinna en medalj där visar på stor talang och målmedvetenhet hos en idrottsman.

I slutet av januari arrangerades X-games för första gången i Oslo. De bjöd på ett spektakulärt evenemang och Emma kom hem med en bronsmedalj i grenen Big Air.

Skidåkning som jobb

Resorna är en nyckelroll i Freeskining. tävlingar kan gå på olika sidor av världen med ett par dagars mellanrum men den största orsaken till att Emma reser är för att jaga snön och för att hitta de bästa parkerna.

– Det är väldigt olika, men jag reser mellan nio till tio månader om året. Jag är väldigt tacksam för att jag fått chansen att se så mycket runt om i världen, och jag tar mycket bilder för att kunna minnas platserna jag har varit på, berättar hon.

Det som Emma tycker är det svåraste med att leva på skidåkningen är att hela tiden ha datum att passa och tävlingar att vara i form för. Hon förklarar också att det är genom sponsorer som hon tjänar pengar på sporten och det är genom det som hon har möjlighet att resa så mycket som hon gör.

– Dels finns det lite prispengar

Foto: Johan Carlsson

och jag driver också mitt egen företag genom skidåkningen. Man skriver kontrakt med företag och marknadsför dem, förklarar hon. Åkarna marknadsför också ofta sina sponsorer på sociala medier. Dessa plattformar har därför fått en stor betydelse för sportens spridning och utveckling. Filmklipp som sprids på Facebook, Instagram och Youtube är ett sätt att dela med sig av nya tricks och visa vad man går för i backen.

– Först och främst är det sjukt kul och det är en stor del utav skidåkningen. Sen är det ett sätt att utveckla sin åkstil men jag gör det också för mina sponsorer, berättar Emma.

Teknikträning på trampolin

förhållandena inte är rätt.

– På sommarhalvåret tränar vi mycket på gym och tränar styrka och kondition, sen gäller det att underhålla det under hela säsongen för att orka med att åka i parken och de stora hoppen, berättar hon. Ren teknikträning av volter och nya tricks sker oftast på trampolin.

Under vintern kan väderförhållandena strula till det och det är inte ovanligt att tävlingar blir framskjutna på grund av stark vind eller kraftiga snöfall. Snöförhållandena påverkar också hur svåra tricks som är

Vem kan åka?

Många av de bästa Freeski åkarna har en bakgrund i alpin åkning eftersom det finns ganska få Freeski klubbar att träna i som barn, men att ha tränat slalom eller puckelpist är inget krav för att bli duktig.

Däremot är det viktigt att ha god kroppskontroll, bra kontroll på skidorna och att vara våghalsig för att våga utföra trixen.

– Det är klart man blir rädd men man börjar inte från noll till hundra på en gång. Mitt första hopp var kanske en meter och nu hoppar jag som längst 25 till 30 meter, förklarar Emma. Inom sporten är risken för skador på ledband, knän och rygg stora och som Emma berättar gäller det att ta utvecklingen i små steg och inte testa för svåra grejer när

Hela sporten är en stor familj möjliga att göra då det krävs en viss fart för att ha tillräckligt med lufttid och höjd för att komma runt i volter och skruvar.

Då gäller det att ta till vara på de dagar allt klickar och att inte tveka när man har bestämt sig för att åka.

–Sporten är i ständig utveckling och

Foto: Anton Dahlström

det går ut på att komma på nya trix och hopp. För att komma på det krävs det att man utmanar sig själv och gör saker som är lite läskigt. Det får gärna vara lite läskigt för det ger mer tillbaks, tycker Emma.

Avslutningsvis berättar Emma att det är väldigt lätt att hålla på med Freeskiing, speciellt slopestyle, eftersom hon anser att det inte är någon materialsport. Ändå är det helt nödvändigt att ha ett par pjäxor och ett par twintip skidor för att kunna utöva sporten.

– De behöver inte vara i bra skick eftersom vi bara leker och testar. På ett par slitna lagg kommer man ganska långt, förklarar hon om sin åsikt.

Emma bjuder också in fler tjejer att komma in i sporten och hon tror att om de bara vågade testa skulle många tjejer gilla den.

– Nästan varje skidanläggning har en park. Börja i din lokala backe eller på semester och börja smått. Låt glädjen styra! uppmuntrar Emma.

Klara Holmgren signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 1 ∙ 2 0 1 6 53

KLOTTERPLANKET Hur tänkte du runt temat rädsla?

Det finns många saker som man inte vågar göra för att man inte vet hur slutresultatet kommer bli eller för att man inte vågar ta risker. Jag tror att rädslan för att misslyckas är en väldigt central rädsla för de flesta inom vår målgrupp, därför vill vi uppmana folk till att ta risker och utmana sina rädslor. Oftast tror vi att saker är värre än vad de faktiskt är!

William Wengelin, 17 år Redaktör för : Sport

Kan rädslor försvinna?

Nej. Jag tror att när vi övervinner en rädsla så tillkommer en annan. Hur den ser ut vet jag inte men alting tror jag grundar sig i specifika händelser som man inte tror påverkar en.

Missa inte det senaste från våra sociala medier: s i g n e ra t u n g @instagram

54 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016

Signerat Ung@f acebook

Signe ra t U n g @ t w i t t e r

Resultat till quizet på sidan 36-37 - Hur romantisk är du?

Fick du flest

RESULTAT

C

Hoppsan, du kanske borde plugga lite!

B

Du har kommit långt inom romantiken!

A

Wow! Du är en riktig romantiker!

1

1 4

8

6 1

7 1

9 4 6

4

3 1 6

1 3 4 2 5 6 7 2 5 2 3 9

3 9 2 6 3 4 6 1

2 9

Pssst... denna gång är det lite svårare, lycka till!

Facit Signerat ung nr.4 2015 1

8 3 4 2 7 5 6 9 1

6 7 1 9 3 8 5 2 4

5 9 2 1 4 6 7 3 8

2 5 7 8 6 9 4 1 3

4 6 3 7 2 1 8 5 9

1 8 9 4 5 3 2 7 6

7 2 8 3 9 4 1 6 5

9 1 6 5 8 7 3 4 2

3 4 5 6 1 2 9 8 7

S i g n e r a t U n g 1 ∙ 2 0 1 6 55

Kolla upp oss på:

: signeratung : Signerat Ung

www.signeratung.se

56 S i g n e r a t

U n g 1 ∙ 2016