Signerat ung nr 3 2015

FRIHET

Nummer 3 2015

Flyktingkrisen När hälsa blir ohälsa

Musikhjälpen till Linköping

Signerat Ung testar: Prison Island ALLMÄNT • KULTUR • MUSIK • FILM & TV • SPEL & TEKNIK • SEX & SAMLEVNAD • KOST & HÄLSA • MODE • SPORT Signerat Ung 3 ∙ 2015 1

Fri här och nu, inte i juni J

ag har ungefär en och en halv termin kvar av min gymnasietid, sedan är jag fri som många så fint uttrycker det. I skrivande stund är det 234 dagar kvar tills jag med min egentligen ganska fula vita mössa på huvudet springer ut genom skolans dörrar för en sista gång, skriksjungandes till någon av topplistornas alla pepplåtar. Det är 234 dagar kvar tills jag blir fri, men jag vill ändå inte påstå att jag lever i någon form av fångenskap just nu.

Visst, jag kanske inte är tillräckligt fri för att själv kunna välja hur länge jag vill sova en onsdagsmorgon, för att själv välja vilken stad eller vilket land jag spenderar hela månader i eller vad det är som ska ta upp största delen av min tid. Skolan styr mycket av min vardag, det är jag också medveten om, men skolan håller mig inte fången. För när jag på måndagen efter studenten vaknar kommer jag börja söka efter en ny rutin. Ett jobb, en resa eller om jag känner för det, en annan utbildning. Jag kommer söka efter något nytt som liksom gymnasiet kommer innebära en rutin för mina vardagar. Om man ser på gymnasietiden som någon typ av fängelsetid, vad är det då resten av livet innebär?

Normer är ett påhitt vi låter styra oss alldeles Jag tänker att vi alla är fria här och nu. Det för mycket

finns sådant vi inte kan styra över, men det finns också väldigt många fler punkter i vårt liv där vi själva är fria att välja hur vi vill agera och leva. Samhället har normer som vi kan känna oss låsta inom, men normer och ideal är vi fria att styra över. Den elfte oktober var det ”komma ut”-dagen. Jag tror att det är menat för att alla ska våga komma ut och vara öppen med sin sexualitet, men jag tänker också att vi kan uppmuntra de som faktiskt vågar komma ut och bryta mot normerna som råder.

Hej, jag heter Sara och jag är arton år gammal. Jag vägrar byxor med utsvängda ben oavsett hur modernt det är och jag tänker inte bry mig om att massor fika/godis varje dag kan leda till att jag blir större än idealet, smakar det bra så tänker jag äta det. Mår jag dåligt kommer jag heller inte dölja det och jag vägrar att skämmas för den jag är. När man tänker efter kanske inte jag är någon som bryter mot alla normer som finns, men det är inte heller det som är grejen. Jag är fri att leva så som jag vill och fri att vara den jag är, oavsett om jag stämmer in på vissa normer eller inte.

Min frihet börjar inte när jag står på studentflaket, nej min frihet började den dag då jag insåg vilken fri människa jag egentligen är. Normer är ett påhitt vi låter styra oss alldeles för mycket. Gillar du utsvängda byxor och det råkar vara modernt, sätt på dig dem och gå som att du vore på någon catwalk under New York Fashion Week. Gillar du att träna och äta nyttigt är det ditt val att leva så. För lika fri som man är att gilla något inte så många andra gillar, lika fri är man att följa det som anses vara norm. Det jag vill be dig om är att inte låta dig styras av normerna. Det är du som bestämmer över dig själv, inte någon kändis eller högt uppsatt person. Du är fri, och du är fri nu!

Signerat Ung produceras av elever på Klara gymnasiums medieinriktning. Syftet är att ge Linköpings ungdomar en röst ut i samhället, samtidigt som morgondagens mediearbetare i ett tidigt stadie får göra sin egen tidning.

Signerat Ung ges ut i 2 000 - 3 000 exemplar.

Chefredaktör: Sara Åblad

Sara Åblad signeratung@signeratung.se

2 Signerat

U n g 3 ∙ 2 015

Layout: Caroline Wärn, Jenna Högmark, Malin Rundström och Amanda Arvidsson

Webbansvarig: Axelina Larsdotter Ansvarig utgivare & projektledare: Daniel Perlman, medielärare Tryck: Pressgrannar AB Linköping Kommentarer och annons: Signerat Ung Klara Gymnasium St: Larsgatan 3, 582 24 Linköping Tel: 013-14 47 17 signeratung@signeratung.se

Foto framsidan: Caroline Wärn

Signerat Ung 3 · 2010 1

Innehåll 8 Riskfyllt att samla livet i mobilen s. 32-33

’’Ja, jag är gay’’ 7 s. 38-39

8 Vad är egentligen en fobi? s. 44

8 4-5 6-7 8-9 10-11 12-13 Kultur 14 14-15 16-17 18-19 20 21

Musik 22 22-23 24 25

Vad är frihet för dig? Överlevde koncentrationslägret Kriget i Syrien Läsa på Folkhögskola Rebecca om vägen tillbaka

Film & TV 26 Krönika 26-27 Emmy Galan 28-29 Superhjältarna tar över bion 30 Miranda Frydman 31 Recensioner

Krönika Elin och Kungens rosor Prison Island Utställningen Internet IRL Händer i Linköping Recensioner

Spel 32-33 33

Risker med mobilen Recensioner

34-35

Novellen

Krönika Musikhjälpen till Linköping Hårdrockens A till Ö Recensioner

Mode 46 46 47 48-49

Krönika Streetstyle Återanvända kläder Vogues historia

Sport 50 50-51 52 53 54-55

Krönika Konstnärliga delen inom fotboll Peking Ultras hjälper flyktingar Sporten utan domare Klotterplanket

Sex & samlevnad 36 Kröinka 36-37 Panelen 38-39 Ja, jag är gay Kost&Hälsa 40 Krönika 40-41 Ortorexi 42-43 Julrecept 44 Fobier

Signerat Ung 3 ∙ 2015 3

Vad innebär frihet

Foto: Lovisa

Enligt ordboken betyder ordet frihet att ha makten att själv bestämma över sina handlingar. En lag som förknippas med frihet är yttrandefrihetsgrundlagen, den innebär att ha rätten att fritt framföra en åsikt och uttrycka den i tal, skrift eller bild. Hur man upplever frihet är individuellt och det kan betyda olika saker för olika människor. Signerat Ung har tagit sig ut på Linköpings gator för att ta reda på vad frihet innebär för ungdomar.

Emma, 15, Folkungaskolan

– För mig är frihet när jag inte jobbar eller går i skolan, speciellt när jag inte har några läxor eller prov. Jag upplever frihet som mest på lov och helger.

– Jag upplever frihet när jag får vara hemma och ledig. Frihet för mig är att inte ha något planerat.

Cornelia, 16, Folkungaskolan

Hugo, 15, Linghemsskolan

– För mig är frihet när ingen bestämmer över mig, och att jag ska få bestämma själv. Frihet är även när jag får vara själv och inte har några måsten.

­ – Jag känner frihet när jag har sommarlov och jullov. Då slipper man oroa sig för läxor och arbete. Jag kan sova och vara uppe hur länge som helst. Man har även tid för att göra saker man inte hinner vanligtvis. Man kan hitta på saker med kompisar, som exempel tälta, grilla och gå på fotbollsmatch.

Foto: Ebba

Foto: Lovisa

Emma, 16, Folkungaskolan

4 Signerat

U n g 3 ∙ 2 015

Foto: Lovisa

Foto: Ebba

för dig?

Andrea, 13, Lagmansskolan

– När jag hör frihet tänker jag på ordet leva. Jag upplever frihet på helgerna.

­ – Frihet för mig är när jag får vara som jag vill och ingen bestämmer över mig. För mig kan frihet vara allt från att jag får yttra mina åsikter var som helst till något så ytligt som Wi-Fi.

Marie, 16, Klara gymnasium

Felicia, 15, Klara gymnasium

– Jag älskar att rida därför förknippar jag frihet med ridning. När jag rider stänger jag ute omvärlden och bara fokuserar på det jag älskar.

Jag upplever också frihet när det är sommarlov.

– För mig betyder ordet frihet att få vara med kompisar. Frihet är även när lektioner är inställda och när jag inte har några prov. Frihet kan likaså vara något så litet som att få gå på toa.

Foto: Ebba

Olle, 17, LBS

Lovisa Nilsson Brinkby

signeratung@signeratung.se

Ebba Siverskog signeratung@signeratung.se

Signerat Ung 3 ∙ 2015 5

SIGNERAT UNG

Hon överlevde konc

När Irena var tolv år blev hon bortförd till ett koncentrationsläger för att tvingas arbeta i fem år. Idag åker hon runt i Sverige för att berätta om det hemska hon har gått igenom.

Signerat Ung besökte Vårdnäs kyrka för att ta del av Irena Forslinds livshistoria.

Hon är en av dem som överlevde koncentrationslägren. Idag åker hon runt till olika skolor för att berätta och sprida kunskap om hur det var att leva på ett koncentrationsläger och överleva det. Just den här dagen befinner hon sig i Vårdnäs kyrka för att berätta för konfirmander och utomstående människor vad det var hon gick igenom.

2 månader in i fjärde klass kom Irena en morgon till skolan och satte sig vid skolbänken. Framför Irena och hennes klasskompisar ställde sig deras lärare och sa; – Kära elever, plocka ihop era tillhörigheter och gå hem. Kriget har utbrutit.

Det här var året 1939, i september.

Irena var 12 år och på bara tre veckor hade Polen blivit överrumplat av tyskarna och ingen var beredd på att det skulle hända så fort, om ens hända över huvud taget.

Under den här tiden så var allt väldigt rörigt. Hennes pappa var tvungen att tjänstgöra i kriget, för att strida för Polen.

Irena och hennes mamma blev därför tvungna att klara sig på egen hand. Det var inte lätt då soldaterna rensade staden på mat och försökte få så några som möjligt att överleva. En dag såg Irena hur hennes grannar blev bortförda från deras hus. Anledningen var för att de var judar.

Det var judarna tyskarna inte ville ha, det var dem som skulle utrotas. Vad Irena inte visste var att hon också skulle bli bortförd, men inte på grund av hennes etnicitet utan för att hennes pappa stred för landet.

Då ansågs Irena och hennes mamma att de var politiskt involverade vilket man inte fick vara enligt tyskarna.

Irena frågade ofta sin mamma vart hennes pappa höll hus men hon fick aldrig några svar. Det var en ständig undran Irena fick gå och bära på.

Överraskning

Irena berättar att efter allt elände som pågick, var det en sak som gjorde henne extra glad. En natt när Irena och hennes mamma satt och bad till Gud att saker och ting skulle bli bättre så hörde de små knackningar på deras dörr. De trodde först att det var soldaterna som skulle komma och ta dem men snart insåg dem att knackandet skulle inte ha fortsatt om det vore en soldat. Irenas mamma gick fram till dörren och öppnade och såg att det var hennes man som var där, Irenas pappa. Den ängslan som Irena tidigare 6 Signerat

U n g 3 ∙ 2 015

hade känt, att hon inte visste var han befann sig eller om han ens levde, släppte nu. Hon visste att hennes pappa var i säkerhet och att de äntligen kunde vara som en familj igen. Men de insåg snart att den pappa som lämnat dem inte var den som kom tillbaka. När de berättade om det hemska som hade hänt dem så brydde han sig inte. Han brydde sig inte om att dem hade blivit överrumplade av soldater och att hans fru hade blivit våldtagen.

Istället blev han arg och ville lämna dem så fort han hörde detta. Men det gjorde han inte då Irena vädjade till honom att stanna.

– Barn påverkar föräldrarna mycket mer än vad man kan tro, berättar Irena.

Hela familjen tillfångatogs

Den natten kom inte bara Irenas pappa, utan även soldaterna. Nu var det deras tur att bli hämtade. Anledningen var att någon hade skvallrat att Irenas pappa hade kommit till dem så nu fick de deras straff. Detta var tre dagar innan julafton.

De kramades en sista gång som en lycklig familj innan de blev separerade till tre olika militärbilar. Irena och hennes mamma blev bortförda till ett fängelse i Lodtz, där de blev fängslade i en mörk källare utan fönster. Där skulle de bli tvungna att säga allt de visste om sitt hemland och politiken och om de inte gjorde det så skulle de bli straffade. Trots att Irena sa det lilla hon visste så blev hon ändå tvungen att klä av sig naken och bli piskad. Hon blev sedan bortförd till den mörka källaren igen. Vistelsen på det här fängelset blev inte långvarig och de skickades iväg efter åtta månader.

En dag skulle alla på fängelset samlas och marschera bort till tåget som stod och väntade på dem för att senare forslas iväg.

Ingen visste vart de skulle men de vuxna på tåget viskade om att tåget skulle till havet och där skulle alla bli nedsläppta i vattnet för att dö. Men riktigt så blev det inte.

När tåget stannade var det första de såg var skylten “arbeit macht frei” vilket betyder arbete ger frihet. Irena berättar att hon tänkte att om hon arbetar hårt så kommer hon att bli fri. Men det visade sig senare att skylten inte alls stämde.

Platsen de kom till var ett stort läger med höga elektriska taggtrådsstängsel runt omkring. När de kom innanför stängslet såg de redan döda kroppar hängandes längs med taggtråden. Dessa hade dött på grund av att de inte lytt överstens order.

Efter denna resa, utan varken mat eller vatten på flera dagar så var alla väldigt svaga. När de var på väg till området de skulle till och vakterna såg att man hjälpte varandra genom att ta stöd mot varandra för att klara av att gå, så sprang de emellan, särade på dem och sa; – Inget vilohem här inte.

Väl på plats var alla nyanlända tvungna att ta av sig alla kläder så att tyskarna

kunde se hur illa däran de var. De magra och sjuka blev skickade till ena sidan varav de sedan blev dödade på en gång och de friska och unga blev skickade till den andra och blev tilldelade arbete.

På lägret fick alla fångar en brödbit om dagen som skulle räcka till både frukost och kvällsmat, vilket det inte alls gjorde.

De fick också bara gå på toaletten en gång om dagen. Anledningen till varför Irena hade blivit skickad till detta läger, som bara var för kvinnor, var för att hon var en politisk fånge pga att hennes pappa stred för landet.

Hemska nyheter

Barackerna fångarna bodde i var dåligt byggda, då de var byggda av fångarna själva. Det var 130.000 kvinnor i lägret och de var från 40 olika nationer som till exempel Finland och Danmark men även andra unioner i Europa.

Under tiden på detta läger fick Irena veta att hennes pappa hade blivit misshandlad på grund av hans inställning till att kriga för landet och inte mot det.

Han blev sedan skickad till gaskammaren för att dö. Hennes mamma hade skickats till Auschwitz och där hade hon blivit våldtagen nästan varje dag, att hon tillslut hade blivit gravid och fött en dotter.

Barnet blev skickat som försökskanin till ett laboratorium och blev bara ett år gammalt.

När Irena berättar det här så ser man på henne hur mycket det påminner henne och hur ont det gör hos henne när hon berättar om det. Hon berättar också att det fanns en tant på lägret som kallades för tant Sofia. Hon var en gammal lärare som var till stor hjälp för alla barn. Tant Sofia skulle komma till stor hjälp för Irena och även rädda hennes liv.

Irena Forslind överlevde koncentrationlägret

Jag tänkte att om jag arbetar hårt så kommer jag bli fri Räddningen i mörkret

Dagarna gick och gick och Irena fick bara mindre och mindre krafter. Vid 14 års ålder var Irena förtvivlad och hon kände att hon inte längre orkade leva för hon hade inget att leva för. Hon

bestämde sig att efter nästa apella, som var samlingsplatsen för att räkna ihop alla fångar, som var på morgonen efter så skulle hon springa allt vad hon hade till elstängslet, sätta båda händerna på det och äntligen få slippa leva. Senare samma kväll träffade hon tant Sofia och hon såg att Irena hade onda tankar. Hon frågade henne varför hon hade det, och Irena svarade bara att “varför ska jag leva när jag inte har någonting att leva för?”

Tant Sofia berättade då att de som tar livet av sig, begår en väldigt stor synd. Det enda Irena ville var att få ett stopp på allt det onda och sluta smärtas. Tant Sofia bad Irena att hon måste leva vidare för att kunna berätta för andra vad hon har fått uppleva, för tant Sofia visste att hon själv inte hade många dagar kvar. Och mycket riktigt, dagen efter vid apellan, så såg vakterna att hon var svag och slog ihjäl henne mitt på plats, mitt framför ögonen på Irena.

Det var tant Sofia som räddade hennes liv. Men trots att Irena nu var säker på att

SIGNERAT UNG

centrationslägret

Foto: Matilda Engholm Flärd

hon skulle leva vidare för tant Sofias skull, så blev hon skickad till barack 1, som var hållplatsen innan gaskammaren. Där bad hon till gud att hon inte skulle bli inskickad utan att bödlarna själva kunde dö istället, för det var dem som hade gjort massa onda saker, inte Irena.

Men en dag öppnades dörren in till baracken och det var inte tyskarna som kom in, utan det var människor med munskydd och uniform med ett rött kors på, som öppnade. Det var det svenska röda korset som kom för att rädda judarna. Men när de såg alla i baracken så beslutade de sig för att nationaliteten inte spelade någon roll, att alla som var i baracken skulle överleva. Denna räddning gjordes tre veckor innan kriget tog slut, i april 1945.

Kommer ihåg i detalj

Tolv år efter att Irena och hennes mamma hade skiljts åt så fick dem äntligen återförenas igen. Men personen som stod framför henne var inte längre

hennes mamma. Hon, precis som Irena, hade förändrats så mycket på grund av alla de traumatiska händelserna hon hade behövt uppleva men trots det så var Irena glad.

Efter att 63 år har gått så kommer Irena fortfarande ihåg i detalj hur det var på lägret. Hon har aldrig kunnat släppa det. Hon berättar med gråten i halsen att man inte kan komma ifrån något så hemskt utan att påverkas psykiskt. Hon har fortfarande mardrömmar om tyskarna på lägret som misshandlade henne och alla andra och hon är än idag mörkrädd, men inte för mörker utan för människor. För människor, hur de kan vara så argsinta och kalla. Hon blir mörkrädd över vad som händer i världen, hur man som människa kan kriga och döda andra människor utan att själva må dåligt. Men det som gör henne mest varm i hela kroppen är att se alla människor som engagerar sig i andras liv och hjälper till, och när hon ser att

tonåringarna hon håller föredrag för, faktiskt tar åt sig av det hon berättar.

För hon vet att världens framtid ligger i ungdomarnas händer.

Man kan inte komma ifrån något så hemskt utan att påverkas psykiskt

Matilda Engholm Flärd signeratung@signeratung.se

Signerat Ung 3 ∙ 2015 7

SIGNERAT UNG

Kriget i Syrien och flykting På sociala medier och i tidningar kan man varje dag läsa om flyktingarna som kommer till Europa och kriget som pågår i Syrien. Signerat Ung kommer här förklara varför så många kommer till Europa nu och varför de tvingas fly från första början.

Syrier, afghaner och somalier som flyr från inbördeskrig och eritreer som flyr förtryck är de som i första hand kommer till Sverige för att söka skydd och trygghet. Syrien har de senaste åren blivit världens största källa till människor på flykt. Totalt har drygt 12 miljoner personer flytt från sina hem i landet som ligger i Mellanöstern och som sedan 1970 styrts av al-Assad familjen. Det har under det styret varit en halv-diktatur där folket inte har haft något att säga till om.

Starten på kriget

I Tunisien år 2011 gjorde folket uppror och det blev starten på Arabiska våren.

Via sociala medier spreds information om demonstrationerna och våren spreds till Egypten och Syrien. Människor kunde med sociala medier enkelt och smidigt organisera och engagera sig. I många av länderna där det var uppror gjordes ett maktskifte för att försöka släcka invånarnas ilska. Detta hände dock inte i Syrien där al-Assad vägrade ge sig. Istället startade de ett inbördeskrig mot sin egen befolkning och som idag har pågått i snart 5 år.

Vilka strider i landet?

Samtidigt som al-Assad krigade mot folket bildades olika etniska och religiösa grupper som kämpade mot varandra i varierande allianser. IS, Fria Syriska armén och PKK-gerillan är några av de grupperna. Fler strider, men vi har valt att endast fokusera på dessa grupper eftersom att de spelar störst roll i konflikten.

Religiös konflikt

Konflikten i Syrien är i grund och botten en konflikt mellan olika religiösa åskådningar och etniska grupper. De två inriktningarna inom Islam, shia och sunni, uppkom när profeten Muhammed dog år 632 och frågan om vem som skulle bli nästa ledare uppstod. Idag tillhör alla ledare i Mellanöstern antingen sunni eller shia och religionen präglar vilka länder som allierar sig med varandra. Det innebär att shia-styrda Syrien allierar sig med Iran och Irak som också är shia-styrda. IS däremot är sunnimuslimer med visionen att bygga en stor och stark sunniislamistisk stat byggd på sharia, precis som förr i tiden. IS:s mål är sedan att vidare sprida religionen till resten av världen.

Vilka är ISIS?

Från början var IS en del av al-Qaida men 2013 bröt de sig loss och gick då under namnet ISIS (Islamiska Staten i Irak och Syrien). 2014 bytte de namn till IS eftersom att de då raderat gränsen mellan Irak och Syrien. IS finansierar sig främst genom smuggling av olja. IS vill skapa en

egen stat tidigt och inte bara ett kalifat som många andra terrororganisationer endast har som mål. I juni 2014 utropade de dock ett kalifat i Syrien och Irak med mål att sprida det vidare. IS är ingen grupp som slår till vid enstaka tillfällen utan de har byggt upp en armé som är konstant.

IS använder sig mycket av propaganda som når unga muslimer i väst som åker till Syrien för att kriga på IS:s sida.

i områdena de befinner sig, för hårda påfrestningar i form av brist på mat, mediciner och andra förnödenheter.

Eftersom att de olika grupperna krigar från olika håll i Syrien stänger de in den syriska befolkningen samtidigt som de hindrar hjälp utifrån från att komma fram. 212 000 människor är fast i krigszoner de inte kan fly ifrån.

Varför är PKK (kurderna) med i konflikten?

I media rapporteras det mycket om att flyktingarna kommer till EU. Det kommer många hit men ungefär två tredjedelar av de syriska flyktingarna stannar innanför Syriens gränser. Mer än fyra miljoner syrier har flytt från landet och ungefär 95% av dessa befinner sig nu i flyktingläger i grannländerna. I exempelvis i Libanon är idag var fjärde invånare flykting. Dock är det inte alla närliggande länder som tar emot människorna som flyr. Arabländerna vid persiska golfen har inte tagit emot några alls och Amnesty International kallar detta för skamligt.

Kurderna är den största etniska gruppen i världen som saknar eget land. Idag bor kurderna främst i Turkiet, men det finns också många i Irak och Syrien. Kurderna har länge levt under förtryck som etniska minoriteter i olika länder. 1980 bildades PKK och kurderna gjorde då militäriska uppror mot de turkiska ledarna. 2004 gick PKK med i striderna mot Iraks förra ledare Saddam Hussein med målet att störta honom. 2011 anslöt kurderna sig i demonstrationerna mot al-Assad i Syrien och nu strider PKK mot syriska regimen och mot IS. Kurderna är med i dessa konflikter för att kämpa mot förtrycket de så länge levt under.

Konflikten just nu

Just nu är konflikten inne i ett stillestånd mellan IS, Assadregimen och Fria Syriska armén. Ingen av de stridande grupperna erövrar ny mark utan håller sig på sina kanter. Dock skapar de ett spänt läge i Syrien samt bombar och utsätter de civila

Flyr till grannländerna

Överfyllda flyktingläger

Största anledningen till att syrierna kommer till Europa är för att UNHCR och FN inte kan ta emot fler flyktingar i sina flyktingläger. Ingen var beredd på att drygt 12 miljoner människor skulle tvingas fly från sina hem och därför var inte heller flyktinglägrena tillräckligt utrustade för att ta emot hela strömmen av människor. Människorna som bor i lägrena tvingas utstå kyla, hunger och sjuk-

Under sommaren 2015 beräknas nästan 3 000 människor ha drunknat påväg över Medelhavet till Europa.

8 Signerat

U n g 3 ∙ 2 015

Foto: U.S Navy, wikipedia

SIGNERAT UNG

garna - från början till idag domar. Därför har många syrier nu istället sökt sig vidare till Europa med drömmen om att få asyl. Även Europa var dåligt förbereda på flyktingströmmen eftersom att de senaste åren har mycket tid och pengar investerats i att installera säkerhetsteknik och införande av gränskontroller.

Dublinförordningen

Dublinförordningen är en lag bestämd av EU som enligt migrationsverket går ut på att det första säkra landet inom EU som en asylsökande kommer till är där ansökan om skydd kommer behandlas.

Undantag gäller om den som flyr har familj i ett annat “Dublinland”, då kan man få söka asyl även där.

Högt tryck

Enligt migrationsverket är det på grund av Dublinförordningen som det har blivit ett väldigt stort tryck av asylsökande i Grekland, Turkiet och andra länder som ligger nära gränsen till EU dit flyktingarna oftast kommer först. Grekland har stora ekonomiska problem och kan därför väldigt begränsat hjälpa de tusentals flyktingar som kommer dit.

Vägen till Sverige

Majoriteten av de som kommer till Grekland har redan innan planerat att resa vidare till Balkan, då kommer de oftast till Makedonien. Innan flyktingarna kommer till Sverige hinner de passera Serbien, Ungern, Österrike, Tyskland och Danmark. När allt fler länder väljer att

inskaffa hårdare gränskontroller uppstår problem för flyktingarna och de får ändra om i sina vägar. I september byggde Ungern klart sitt 175 km långa taggtrådsstängsel mot gränsen till Serbien samt placerade ut poliser längs gränsen för att förhindra att någon flykting alls kommer in i landet.

Båtar på medelhavet

Sommarens främsta transportmedel in till Europa var i somras för flyktingarna båtar från Nordafrika över medelhavet. Enligt UNHCR fick flyktingar från Somalia, Eritrea och Syrien kontakt med människosmugglare som mot höga summor pengar erbjöd flyktingarna en väg in till Europa.

Båtarna fylldes med fler människor än vad de egentligen klarade av. I slutet av augusti skrev UNHCR att nästan 3 000 människor drunknat i år den vägen.

Kostnader

Anledningen till att många valde båtarna från Nordafrika framför en resa på land genom Turkiet var kostnaden. UNHCR har intervjuat Eid Alasha som själv flytt över medelhavet från Egypten till Italien för att till slut hamna i Sverige. Enligt Eid kostade hans resa 2500 dollar men då reste han i grupp för att få ett billigare pris. Han säger också att en resa genom Turkiet till Europa ibland kan kosta mer än 8000 dollar per person. Många syrier har tvingats sluta jobba på grund av kriget. Eftersom de inte får något bidrag av staten tvingas de leva på sina besparingar.

Det innebär att många som tar sig till Europa kommer hit med väldigt lite, om ens några, pengar kvar.

Ordlista

Transportöransvaret

•Jihadist: En person som enligt Jihad asghar (“lilla Jihad”) menar att när alla försök till en fredlig lösning har misslyckas är den sista utvägen “försvarskrig”.

•Sunni (sunniter): Är en ortodox trosinriktning och den största grenen inom islam. Sunnimuslimer omfattar cirka 80% av världens muslimer.

•Shia (shiiter): Ungefär 20% av alla muslimer är shiiter, vilket gör shiiterna till den näst största gruppen inom islam efter sunniterna.

Teologiskt står sunni och shia på samma grund, det vill säga Koranen och sunna.

•Sharia: Sharia är en idé om att tolkningen av koranen utgör konkreta lagar och normer som ett land bygger sitt samhälle på.

Grunden till politisk islam (islamism).

På grund av transportöransvaret får inte flyktingarna ta flyget in i Europa, en resväg som inte skulle bli lika kostsam och farlig för dem som båtresorna är.

Transportöransvaret är ett direktiv som innebär att passagerare som saknar giltigt pass och visum förbjuds av flygbolagen att gå ombord.

Utan slut?

Konflikten i Syrien har pågått sedan 2011 och så länge den pågår kommer fler personer tvingas fly för sina liv. Omvärlden samlas på möten och diskuterar en eventuell lösning på konflikten samt vems ansvar det är att ta hand om dem som lämnar Syrien. I dagsläget ser det mörkt ut och många frågar sig om konflikten någonsin kommer ta slut. Men samtidigt som situationen ser dyster ut engagerar sig många, både privatpersoner och organisationer, för att med det de har underlätta för människorna som flyr. Så länge media fortsätter uppmärksamma kriget och flyktingarnas situation kommer krisen att engagera människor, även om det i längden krävs större insatser av hela världen för att få ett slut på konflikten i Syrien.

2 0 0 0 000

1 5 0 0 000

1 0 0 0 000

•al-Assad-familjen: De som har regerat i Syrien sedan 1971. De är shiamuslimer och alawiter.

•Alawiter: Är en gren av Shiaislam.

•Arabiska våren: Ett uppror i Arabvärlden mot olika länders regimer.

•IS/ISIS: Militärisk jihadist-grupp (sunnimuslimer) •PKK-gerillan: Kurdisk terroristorganisation •Fria syriska armén: Militärisk grupp som grundades med målet att samordna kampen för att störta regimen.

•Allians: Förbund, sammanslutning, pakt, union.

•Territorium: Erövrat geografiskt område.

•Regim: De som styr en stat •Kalifat: Styrelseskick som sträcker sig över landsgränser där religionen och ledaren (kalifen) styr.

2 5 0 000

0 Kartan och ländernas färger visar hur många syriska flyktingar Syriens grannländer tagit emot. Syrien är här markerat i svart.

www.unhcr.org www.globalis.se www.varldspolitikifokus.wordpress.com www.sydsvenskan.se

Grupper

B e g re p p

5 0 0 000

Källor:

Religiöst

www.filmsforaction.org www.svd.se www.wikipedia.org www.migrationsverket.se www.expressen.se

www.varldenidag.se www.so-rummet.se Lindberg Staffan, Blod är ett billigt pris för frihet, Atlas 2013

Axelina Larsdotter signeratung@signeratung.se

Sara Åblad signeratung@signeratung.se

Signerat Ung 3 ∙ 2015 9

Alice Fagerström går på Lunnevads folkhögskola.

Folkhögskola - m Funderar du på vad du ska göra efter studenten? Eller har du tvingats avbryta dina gymnasiestudier? Kanske folkhögskola vore något för dig.

Här fokuserar man inte bara på betygen utan värdesätter relationer och gemenskap högt.

kurs. För att få bidrag av staten måste man ha minst 15 % allmän kurs. När man går allmän kurs läser man antingen upp gymnasie- eller grundskole- utbildningen.

Man kan gå från ett till fyra år beroende på hur mycket kunskap man har sedan tidigare. Sedan finns det särskilda kurser vilket kan vara vad som helst, så länge Clas Newman, rektor på kaggeholms folkhägskola

– Jag rekommenderar verkligen att gå på folkhögskola. Om inte folkhögskola hade funnits så hade jag nog inte gått i skolan just nu. Jag hade skjutit upp att plugga och skitit i att gå gymnasiet.

När jag hoppade av gymnasiet var verkligen det här min räddning så därför rekommenderar jag verkligen att gå folkhögskola, säger Alice Fagrerström som började på Lunnevad folkhögskola den här terminen.

Första folkhögskolan

Idag finns det 150 olika folkhögskolor i Sverige och ett brett utbud av olika kurser och inriktingar. Den första folkhögskolan startades i Danmark 1844 av kyrkan.

Syftet var då att utbilda bönder och lära dem mer om samhället. I Sverige startades den första folkhögskolan 1868 men hade då ingen kristen koppling utan lade mer fokus på att yrkesutbilda bönderna.

Idag har folkhögskolan ett annat syfte och har inte samma roll i samhället som 10 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015

tidigare. Signerat Ung har intervjuat Clas Newman som är rektor på Kaggeholms folkhögskola i Stockholm.

–I början av 1900-talet var det vanligare att man läste på folkhögskola eftersom man bara gick 6 år i grundskolan. Gymnasiet fanns inte så det var folkhögskolan som hade den rollen.

När sedan gymnasieskolan startades halkade folkhögskolan åt sidan och idag ser man ju på det som en egen utbildning vid sidan av det ordinarie skolsystemet, berättar Clas Newman.

Kurserna

Idag finns det ca 150 folkhögskolor var av drygt 100 drivs av privata organisationer och resten drivs av kommuner eller landsting.

Varje folkhögskola får lägga upp skolarbetet som den vill och ha vilka kurser de vill. Man kan dela in alla kurser i tre olika kategorier: allmän kurs, särskilda kurser och övriga kurser.

–Alla folkhögskolor har en allmän

Bedömningen är inte det viktigaste de finns en grupp människor som vill läsa det. Det finns därför ett väldigt stort utbyte av vad man kan läsa. Det är allt från teater, bibelkunskap, skrivarkurser, fritidsledarutbildning, tv-inriktning och praktiska utbildningar, säger Clas Newman. Övriga kurser är kortkurser som man kan

wläsa under några veckor på tex. sommaren.

På folkhögskola.nu kan man gå in och läsa om alla kurser som finns att välja på.

Annat betygsystem

På folkhögskola har man inte det vanliga betygsystemet. I varje ämne kan man bara få godkänt eller ickegodkänt. I slutet av året får man istället ett betyg från 1-4. Här kollar man på hur aktiv och engagerad man har varit i skolan, hur mycket frånvaro man har haft och hur mycket man har utvecklats under året.

–Man har ett annat betygsystem eftersom man kommer från en tradition där bedömningen inte är det viktigaste.

Man vill ha relationer där man jobbar tillsammans för att uppnå ett gemensamt mål. Man intygar att deltagarna är behöriga till universitet och sedan bedömer man deras studieförmåga. När de söker in till universitetet så går man efter det betyget och de hamnar i en egen kvot. Om de har samma betyg, vilket förekommer eftersom det finns färre betyg, går man efter högskoleprovet.

Därför uppmuntrar vi till att skriva högskoleprovet också, säger Clas Newman.

Komvux och folkhögskolor har en del likheter eftersom man läser upp grund- och gymnasie- ämnen.

Skillnaden är att Komvux är statlig och har då fler regler och kursplan som

Foto: Levicia Karlsson

er än bara a,b,c man måste följa. På en folkhögskola är det också vanligt att man har ett internat.

–På Kaggeholms folkhögskola har vi ca 250 deltagare varav 80 stycken bor på vårt internat.

Firheten och frivilligheten

Clas Newmwan berättar att man märker en stor skillnad mellan att jobba på ett gymnasium och en folkhögskola.

–De stora skillnaderna är friheten och frivilligheten. Friheten eftersom man inte följer en skolplan vilket gör att man får lägga upp det på det sättet man tycker är bäst. Lärarna brinner verkligen för vad de lär ut till deltagarna. Frivilligheten eftersom alla är där för att man vill. Idag känner ändå de flesta att man måste gå gymnasiet även om det inte är skolplikt. Folkhögskola väljer man däremot tydligare vilket märks i skolan och ger ett positivt driv. Det är också en annan relation mellan lärarna och deltagarna eftersom de oftast är över 18 år.

Vi kallar ju dem inte elever utan deltagare eftersom man jobbar tillsammans.

Livet på folkhögskola

Alice Fagerström hoppade av gymnasiet eftersom hon kände att det inte var något för henne och går nu allmän linje på Lunnevad folkhögskola.

Den största skillnaden mellan att gå

Man kanske stannar på en fika och bara umgås på gymnasiet och folkhögskola är att folkhögskolan är mer personlig. Man pluggar i sin egna takt och väljer de ämnen man inte har läst sedan tidigare. Det är även mindre klasser vilket gör det lättare att få hjälp. Efter skolan kanske man stannar på en fika och bara umgås.

Alice bor bara 10 minuter bort från folkhögskolan vilket gör att hon inte bor på internatet. De går runt 200 elever på skolan och ungefär hälften bor på deras internat.

–En vanlig dag börjar med en timmes lektion med klassen. Man delar in

klasserna i hur många år man ska gå och hur mycket man har läst tidigare.

Sedan är det fikarast där man umgås med folk innan det är dags för ytterligare en lektion innan lunch. Jag som inte bor på skolan kan antingen välja att betala för lunchen eller ta med egen matlåda. Efter maten har vi en till två lektioner och ibland har vi något som heter forumstid.

Då är man med andra klasser och kanske lyssnar på en föreläsning eller gör någon aktivitet, säger Alice Fagerström.

Börja läsa på folkhögskola

Om man är intresserad av att gå på folkhögskola måste man välja en som har den inriktning som man är intresserad av.

De som går en särskild kurs tex. musik verkar ha jätteroligt eftersom man får göra det man tycker är kul på heltid, säger Alice Fagerström.

–Man måste även fundera på om man vill bo på skolan eller tänker pendla till den varje dag. När man har sökt in får man sedan komma på en intervju och där får man berätta om vem man är och varför man vill gå på folkhögskolan. Det är kostnadsfritt att gå på folkhögskola och är man under 20 år får man CSN-bidrag. Är man över 20 år kan man söka studiebidrag. Däremot får man betala för boende och mat om man väljer att bo på internat.

Rolig fakta Tre kända mediaprifler som har gått på Kaggeholmsfolkhögskola: • Carina Berg från ”Berg flyttar in” och ”Berg och Meltzer i Amerika” • Per Lärnström från ”Idol”, ”Kockarnaskamp” och ”Spring”.

• Richard Sjöberg som är programledare för Postkodmiljonären.

Levicia Karlsson signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 3 ∙ 2 0 1 5 11

Idag känner Rebecca att hon är tillbaka på jorden.

”Jag kan döda dig

Rebecca är 18 år och går sista året på Linköpings musikgymnasium. Från och med att hon var 8 år till att hon fyllde 17 var livet upp och ner.

Hon kände sig ofta nedstämd.

Det var flera faktorer som gjorde att Rebecca blev deprimerad. Främst var det problemen hemma. När Rebecca var 6 år gammal bråkade hennes morföräldrar och pappa med varandra. Rebeccas mormor och morfar var väldigt beskyddande över hennes mamma, något hennes pappa inte tyckte om. Hennes föräldrar slutade prata med varandra och det vart konflikter över vart hon skulle bo . Allt gick ut över Rebecca. När hon var runt 8 år blev det jobbigare, Rebecca började påverkas mer av det som pågick. Men det var inte förens Rebecca var 14 år som hon började känna sig nedstämd allt oftare.

12 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015

Saknad trygghet

I lågstadiet vart Rebecca utsatt för mobbning.

– Det fanns ingen trygg punkt hemma och skolan var definitivt ingen trygg punkt, berättar Rebecca.

Det var både fysisk och psykisk mobbning men Rebecca hävdar att orden satte mest spår. Ord som ”du är tjock och ful” ledde till att Rebecca i senare ålder utvecklade en ätstörning.

Det starkaste minnet Rebecca har är när hon gick tredje klass och var ute på rast. Det kom fram en klasskamrat till Rebecca med en kniv. Personen riktade kniven mot hennes hals och berättade för henne att hon kunde dö när som helst.

Ångest

Ångest och depression går hand i hand och det var något Rebecca kunde känna tydligt. Hon kunde få panikattacker av att vistas i stora

Det fanns ingen trygg punkt hemma och skolan var definitivt ingen trygg punkt

folksamlingar. Vid en panikattack fick hon svårt att andas och vid vissa tillfällen svimmade hon.

Panikattackerna ledde till att hon började undvika saker och stanna hemma mer. När Rebecca var runt 11 år började hon besöka en psykolog. I senare ålder tog hon med hjälp av sin mamma kontakt med BUP, barn och ungdomspsykiatrin. Dit gick Rebecca kontinuerligt fram till i år när hon fyllde 18. Rebecca har alltid kunnat prata med sin mamma. Hon berättar att hennes mamma aldrig var delen som var jobbig men att hon aldrig riktigt stod upp för henne eller sa till.

Idag föreläser Rebecca ibland på skolor och i ungdomsgrupper. Hon vill hjälpa andra, något hon känner att hon kan göra nu när hon själv är tillbaka på jorden som hon beskriver det.

Måste vara hälsosam

Rebeccas ätstörning utvecklades främst

Foto: Annie Fix

med den här nu” på grund av egna tankar. Ord som hon tidigare fått höra kom tillbaka och hennes självkänsla försämrades.

Rebecca beskriver sin ätstörning som ortorexi, vilket är en fixering i att vara så hälsosam som möjligt. Hon överdrev sin träning och sitt nyttiga ätande men åt mycket mindre än vad hon behövde. När Rebecca blev äldre blev allt på sätt och vis värre. Rebecca började förstå mer. Hon insåg att det hon fått gå igenom inte var okej. När hon var mindre var det så allt skulle vara. Allt runt i kring henne blev bättre men Rebecca började inse mer.

roll i hennes liv. Musiken har också haft en stor inverkan på Rebecca. Den har alltid funnits där och hjälpt henne stänga av det som varit jobbigt. Hon berättar att hon ofta satt vid pianot när hon var mindre.

Musik och vänner

Idag prioritera Rebecca sig själv mycket mer. Hon har lärt sig säga nej och undviker saker som gör henne stressad. Hon är medveten om att för många saker framkallar ångest.

Rebecca prioriterar även sina nära vänner. De är viktiga och spelar en stor

Jag var helt fast i det där

– Jag var helt fast i det där, mamma har berättat att jag inte hörde någonting när jag spelade, hävdar Rebecca.

Rebecca vill fortsätta med musiken när hon går ut gymnasiet, hon vill även fortsätta hjälpa andra. Eftersom musiken hjälpte henne vill hon hjälpa andra med sin egen musik.

Rebeccas tips till andra som går igenom liknade saker och mår dåligt är att det är okej att må så. Man ska acceptera det istället för att hela tiden tänka att det finns andra som har det värre. Det är okej att man själv mår dåligt. Hon tycker även att man ska prata med någon. Det är mycket bättre än att gå och bära på allting själv.

Sara Lundberg signeratung@signeratung.se

Alice Löfholm signeratung@signeratung.se

Annie Fix signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 3 ∙ 2 0 1 5 13

KULTUR

Ett skratt förlänger livet N

är jag sätter mig ner för att skriva denna krönika, med en kopp te bredvid mig och höstsolen som börjar gömma sig bakom trädtopparna utanför mitt fönster, inser jag att jag kan skriva precis vad jag vill. Det kan jag verkligen; jag har nämligen den friheten.

Jag kan tycka att det är svårt att definiera vad frihet faktiskt innebär. För dig skulle det kunna vara att få yttra dina åsikter fritt i olika sammanhang, medan det för någon annan kan vara att man får röra sig fritt i sitt hemland utan några uppsatta gränser. För mig har min frihet alltid varit en självklarhet. Dels för att jag är uppvuxen i ett tryggt land där det råder både yttrandefrihet och tryckfrihet, men även för att vi i min familj inte haft några särskilt strikta regler. Jag har alltid fått vara mig själv och alltid blivit stöttad av mina familjemedlemmar. Denna frihet som jag känner av och tar för givet, är naturligtvis inte en självklarhet för alla.

I dagens samhälle är det så många oskyldiga människor som är på flykt, som har förlorat någon de älskar och som lever i ständig rädsla. Dessa människor känner naturligtvis inte av frihet. Dessa människor har kanske aldrig ens upplevt hur det är att känna sig fri. Plötsligt känns det inte lika bra att jag har min frihet som en självklarhet, eller att jag faktiskt kan uttrycka mina egna åsikter, precis som jag gör just nu.

Inom vissa religioner och länder skulle ju knappast detta vara accepterat. Och även fast jag är medveten om detta, så känns det så långt borta från min verklighet. Jag har aldrig, och kommer förmodligen aldrig behöva gå igenom det som många människor går igenom idag, för jag hade turen att födas i ett så bra land som Sverige. Trots det, klagar jag jämt på Sverige. Jag klagar på att det inte händer något här (i alla fall inte i Linköping), att det är kallt, blåsigt och att svensk sommar suger, att det engelska språket är mycket finare och så vidare. Frågan är då; vad får jag ut av att klaga?

Jag försöker se saker från den ljusa sidan

Jag är egentligen en väldigt positiv person. Jag tror att det för det mesta finns något gott i alla, jag försöker se saker från den ljusa sidan och jag tror på att ett skratt förlänger livet. Trots det hittar jag alltid saker att klaga på. Är det inte att jag är trött så är det att vädret är tråkigt, eller att jag har ont någonstans, att jag inte orkar plugga eller att jag hatar mina kläder. Allt detta tar bara onödig energi från mig. Vi lever faktiskt bara en gång; om vi inte återföds det vill säga, jag har ännu inte bestämt om jag tror på det eller inte. Hur som helst; vi lever bara en gång.

Livet är för kort för att ha på sig kläder man inte tycker om, umgås med människor man inte trivs med, lägga onödig energi på småsaker som inte kommer ha någon betydelse om en timme och att vara mer negativ än positiv. Försök att se saker från den ljusa sidan, försök att uppskatta alla saker i ditt liv, stora som små, och framförallt; försök att skratta och le så mycket som möjligt. För som sagt, ett skratt förlänger livet.

Elin Söderquist

“Det är så jä

Om du känner du till teatergruppen Gruppen har du kanske hört talas om Elin Söderquist.

Hon är nämligen en av medlemmarna i den feministiska humorgruppen och spelar nu även huvudrollen i teatern Kungens rosor som har visats på Östgötateatern i Linköping tidigare i höst. Signerat Ung träffar henne i hennes loge precis innan showtime.

Vi följer Elin upp för en bred stentrappa innan vi kommer in i en smal korridor som leder oss till hennes loge. Den delar hon med sin medspelare Alejandra Goic som dyker upp mitt i intervjun för att lämna sina väskor. Elin bjuder oss på godis och sätter sig till rätta på en stol innan vi börjar ställa våra frågor.

Vi får reda på att Elin innan Kungens rosor endast har medverkat i en annan föreställning, nämligen Gruppen kartlägger den svenska teatern. Tillsammans med sina kollegor Bianca Kronlöf och Nina Haber är de genom föreställningen kritiska mot de normer som finns inom teatern.

- De är egentligen exakt samma som i samhället och ännu värre, säger Elin och tuggar på en godisbit.

En rolig konstform

Sofia Jönsson signeratung@signeratung.se

14 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015

Foto: Sofia Jönsson

Redan i gymnasiet valde Elin att rikta in sig på teater. Efter sina tre år på teaterlinjen läste hon vidare på scenskolan i Göteborg för att få en utbildning inom teater. När vi ställer frågan vad hon tycker

bäst om med teater lyser hon upp. Hon beskriver att hon tycker att det är jättekul att jobba i grupp, att det är en stor variation på åldrar, att hon får klä ut sig och att de jobbar i projektform där man har en ursprungstanke att utgå från. Samtidigt är hon väldigt förtjust i text och språk och att teater är en konstform där hon får ta del av publikens reaktioner.

- De som jobbar med annan sorts konst är inte själva en del av deras konstverk, så folk kan titta på deras konst utan att de är där. Jag tycker det är roligt att jag alltid är med, berättar Elin.

Patriakatet lever kvar Elin anser även att en annan fördel med att teater är en liveupplevelse, är att skådespelarna kan läsa av stämningen i publiken. Genom exempelvis skratt eller häpnad, när hela publiken rycker till, får de bekräftelse att föreställningen är omtyckt. Skruvar däremot publiken mycket på sig, kan det vara en tecken på att det nu blivit långtråkigt.

KULTUR

Foto: Sofia Jönsson

Elin trivs bäst på scen

vla roligt med teater” Det finns naturligtvis även hinder med teater. Samtidigt som Elin älskar att de arbetar i grupp, tycker hon ändå att bland det svåraste kan vara att få självaste grupparbetet att fungera.

- Jag tycker att det varierar mycket vad som är svårast; ibland är det svårt att lära sig texten exempelvis, säger hon.

Testat på filmbranchen

När vi frågar Elin om hon skulle vilja fortsätta in i filmbranchen blir hon fundersam. Hon nämner att hon tidigare har filmat lite och tycker det är jättekul men annorlunda från teatern. I teatern handlar det om att bygga och kontrollera en hel föreställning medan i filmning kan du ta olika och varierande tagningar samt att resultatet blir till i klipprummet. Hon tycker att det är roligt att ha möjligheten att blanda, men har inga planer inom snar framtid att gå över till filmbranchen.

Elin tycker att man inte ska sticka under stolen med att det är en hård bransch hon jobbar i där många vill ha jobb men det finns ganska få utav de. Trots det är Elin en av dem som har fått lyxen att kunna försörja sig på det hon älskar.

- Jag har levt på att jobba som skådespelerska, jag gick ut för fyra år sedan och sen dess har jag kunnat försörja mig på det.

En kritisk föreställning

Kungens rosor är en föreställning som visats både i Norrköping och i Linköping på Östgötateatern. Den är baserad på Moa Martinssons böcker under 1930-talet, om den unga flickan Mia. Berättelsen

är en triologi som det sägs delvis vara självbiografisk. Elin menar att man inte till hundra procent vet om den är skriven endast utifrån författarinnans liv och upplevelser. Böckerna skildrar Mias första år i arbetslivet och som förvärvsarbetare.

Hon börjar som barnflicka när hon är 14 år och börjar sedan jobba på en restaurang tills den läggs ner och hon blir arbetslös.

Detta leder till att hon får känna på den svält och kris som fanns i samhället under denna tid. Elin menar att pjäsen visar hennes upptäckt av världens villkor och hur hon handskas med rätts- och orättvishet och kritiska engagemang.

Elin fick rollen som Mia genom att regissören Ragna Wei letade efter någon som var politisk aktiv och intresserad i feminism. Det var av ren slump som Ragna hörde talas om Elin genom en kompis; hon hade aldrig sett något som Elin gjort tidigare. När de träffades kändes det bra för dem båda och Elin fick rollen.

Efter det började en två månaders lång repetitionsperiod, men det tog ett litet tag innan Elin faktiskt kom in i rollen som Mia. - Hon är ju väldigt mycket yngre än jag. Alltså en del saker kan man ju känna igen, till exempel patriakatet lever ju kvar. Men andra saker var annorlunda, säger Elin.

Nu tycker Elin att det är jättekul att spela Mia och om hon skulle beskriva henne med tre ord skulle hon välja; rädd, modig och empatisk.

Skön nervositet

Innan Elin går upp på scenen blir hon lite

nervös varje gång, dock är det en skön nervositet som hon tycker tillhör skådespeleriet. Hon har även känt av hur det är att få en blackout på scen. Hon berättar att man snabbt kan lösa det genom hjälp av antingen en sufflör eller sina medspelare.

Elin har nu spelat sin sista föreställning som Mia på teaterföreställning Kungens rosor och hon har redan planer för vad hon ska göra efter. Tillsammans med en vän ska hon göra en teater för högstadiet.

Hon beskriver det som en produktion helt annorlunda mot Kungens rosor.

Föreställningen kommer handla om mellanförskap, vilket är ett begrepp som innebär att en person kan ha flera identiteter; exempelvis i två nationer.

- Det ska bli skitkul, det är så jävla roligt med teater, säger Elin med ett stort leende.

Elin S ö d e rq u i s t

Namn: Elin Söderquist Ålder: 28 år Utbildning: Göteborgs scenskola Varför hon blev skådespelerska: dels intresserad av politik och vill uttrycka det genom teater, även för att det är så roligt Roll: Mia i Kungens Rosor

5 s n a bb a Drama / Komedi Spela god / Spela ond Musikal / Teater Chips / Godis Höst / Sommar

Sofia Jönsson signeratung@signeratung.se

Linda Karlsson signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 3 ∙ 2 0 1 5 15

KULTUR

R A T TES

Prision Island ligger i K-rautas gamla lager i tornby.

Foto; Frida Ödgård

Företag med ambitioner Prison Island är ett så kallat franchaseföretag vilket betyder att varumärket ägs av Prison Island AB men alla anläggningar drivs fristående.

Grunden till Prison Island är ”Arosfortet” som startade 2004 i Västerås. När de ville utöka startade de om under namnet Prison Island AB. Numera finns det sju fängelser i Sverige och planen är att starta fler både i och utanför Sverige.

Hur fungerat det

Det första man gör när man kommer till Prison Island är att bilda lag om tre till fyra personer och hitta på ett lagnamn. Namnet anmäler man sedan i receptionen, där får man en tagg som är nyckeln in till cellerna.

På taggen samlas poängen. Därefter ger personalen en kort introduktion inför vad som väntar i cellerna. Väl inne i rummen får man klara sig själv men personalen finns till hands om ledtrådar behövs.

– Det är klurigt, det ska det vara, säger Emelie Bouvin en av platscheferna.

16 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015

I cellerna krävs lika mycket hjärna som muskler, det är därför bra om laget kan samarbeta. Den rekommenderade målgruppen är 9 – 99 år. Cheferna säger

Det är klurigt, det ska det vara att de anpassar introduktionen beroende på ålder och sällskap. Riskerna i cellerna är små så länge man vet vad man själv klarar av.

Platscheferna säger att det är samma risker med Prison Island som att leka i en lekpark.

– Två timmar här brukar vara lagom för att hinna prova alla celler, vinnarskallarna brukar boka tre, berättar Johanna Ekermann. På fängelsets innergård finns en tv-skärm där man kan se hur dagens tävlande ligger till poängmässigt.

Varierade kundgrupper

De flesta besökarna kommer från Östergötland och är olika sorters sällskap.

På helger är det populärt att boka möhippor, svensexor och barnkalas. Förmiddagar mitt i veckan är oftast lugna men det händer att skolor har idrottslektioner eller aktivitetsdagar på fängelset.

– Många kompisgäng kommer några timmar på eftermiddagarna, det är kul med varierade kundgrupper, säger Johanna. På barnkalas agerar personalen lekledare och fixar med fika efter lek i cellerna. Nöjesfängelsets största kunder är olika företag som bokar evenemang som konferenser, after work och personalfester.

Evenemang

Allt på Prison Island går på temat fängelse. Emelie och Johanna tycker att det är kul att dra temat till sin spets, även när det gäller mat.

– Jag minns en personalfest där vi serverade bröd och vatten till förrätt och pyttipanna till varmrätt, skrattar Emelie. Platscheferna tycker det roligaste med jobbet är att det är så varierat, ena dagen kan de annordna evenemang till företag upp mot 60 personer medan de nästa dag tar hand om dett barnkalas eller en skolklass.

som möjligt utan köer släpper personalen aldrig in fler än 22 lag.

– Bättre att 22 lag får en jättebra upplevelse än att 25 lag får en halvbra upplevelse, förklarar Emelie.

Marknadsföring

Företaget har valt att marknadsföra sig via sociala medier och genom att visa sig på allmänna evenemang som mässor och på Universitetet. Platscheferna anser att det är mycket jobb med att starta upp en franchise men att det också är kul och lärorikt.

– Startups är alltid en kamp de första åren men vi har blivit väl mottagna här i Linköping, berättar Johanna. Därför planeras det för fler celler och även en ny lounge för att kunna anordna ännu större evenemang ch kunna välkommna fler.

– Det är roligt för kunden att komma tillbaka till något nytt, avslutar Emelie.

25 celler

Hela anläggningen ser ut som ett fängelse och väggarna är handmålade av en utländsk konstnär och hans team. Det finns 25 celler i lokalen vilket är mycket jämfört med de andra fängelserna som finns i Sverige. För att besökarna ska få en så trevlig upplevelse

Johanna och Emelie, platschefer på Prison Island.

Foto; Frida Ödgård

Teknik, fysik och bra samarbete, allt det här krävs på Prison Island. Det nyöppnade nöjesfängelset passar lika bra en eftermiddag med kompisgänget som till den festliga möhippan. Signerat Ung har pratat med platscheferna Johanna och Emelie om hur det är att starta upp, driva och arbeta på franchiseföretaget i Linköping.

KULTUR

Vi testade Prison Island!

Fr ida: Jag tycket att Prison Island var väldigt kul och tiden går fort när man är där. Vi stannade två timmar på fängelset och det var tillräckligt för att hinna prova på alla celler men jag skulle rekommendera att stanna tre timmar för att kunna kämpa och hinna klara alla uppdrag. Svårigheten och uppdragen i cellerna varierade vilket jag tycker är bra, man får använda både hjärnan och musklerna. Hela lokalen är enligt mig jättefin och det är coolt att alla väggar är handmålade!

Fängelset är handmålat av en utlänsk konstnär

Foto; Frida Ödgård

K l a ra : Mitt första intryck av Prison Island var, wow! Anläggningen var så snyggt inredd och att temat är fängelse är det ingen tvekan om. Vi klev in i den första cellen naivt malliga och kom ut ca 10 sekunder senare efter att ha misslyckats. Det kluriga var att komma på vad vi skulle göra för att klara uppgiften i cellen och ibland krävdes det ett par försök innan vi gjorde det. Vi fick använda mycket hjärna men även muskler och det svåraste men också roligaste var att samarbeta som ett lag.

Uppdragen i cellerna var varierade

Foto; Frida Ödgård

Oskar: Jag tyckte det var väldigt kul! Jag trodde inte det skulle vara så utmanande som det faktiskt var. Det var roligt att det fanns många celler med olika svårighetsgrade men det skulle vara kul om uppdragen var längre. Det är också kul att det är fler celler på gång så man kommer till någonting nytt om man kommer tillbaka.

På innergården finns två våningar

I fängelsets servering höll vi intervjun.

Foto; Frida Ödgård

Foto; Frida Ödgård

Klara Holmgren

Frida Ödgård

signeratung@signeratung.se

signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 3 ∙ 2 0 1 5 17

Ingången till utställningen internet IRL

Foto: Cajsa Liedberg

Några av tjejerna som är med i Amiga

Foto: Allan Näslund

Elin Kusmin,

Upplev ett tredimens Det treåriga projektet Amiga resulterade i utställningen Internet IRL som handlar om ungdomars syn på nätet. Där har de tagit sina ideer och tankar för att illustrera internet i verkligheten. Signerat Ung har intervjuat Elin Kusmin om deras arbete.

Amiga

Amiga startade för tre år sedan av Elin Kusmin, pedagog på Datamuseet. Hon hade tidigare jobbat med Popkollo, ett kollo med musikinriktning, men ville locka en ny målgrupp. Då startade hon Nördkollo som har samma syfte men med inriktning teknik.

Syftet med Amiga är att tjejer ska få prata om internetlivet, näthat, fandoms, sina egna bilder av internet och att skapa en gemenskap. Det här är datamuséets satsning på tjejer, teknink och kultur, för att höja unga tjejers digitala kompetens, synliggöra tjejers perspektiv samt ge dem verktyg att tänka kritiskt och hantera IT-samhällets utmaningar. Inspirationen till namnet Amiga kommer från den första datorn som kunde göra 18 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015

flera saker samtidigt. Alla tjejer som går i högstadiet och uppåt är välkomna till Amiga. Det krävs ingen erfarenhet eller ens intresse för teknik för att vara med i gruppen, man är med på det man vill.

– Jag ville vara med för jag tyckte att det var roliga människor där, de gjorde roliga saker och jag gillade syftet, tycker Linn Petersson som blev värvad av en annan medlem för tre år sedan.

Elin har inte sett något liknande på något annat ställe, det finns mest projekt för att stoppa näthat och de är ofta negativt vinklade åt internet.

– Amiga är unikt för man får dela med sig av sina egna erfarenheter och det är allra mest positiva berättelser, förklarar hon.

Tidigare arbeten

Tidigare har Amiga arrangerat Nördkollo och utställningen Alltid Uppkopplad.

Utställningen var en sorts prototyp till den kommande utställningen Internet IRL. Nördkollo är ett läger som pågår i fyra dagar där

tjejerna får prova på programmering, animering, grafisk formgivning och att skapa egna dataspel. Målet med Nördkollo är att göra nördbegreppet mer jämställt och få tjejer att bli stolta datanördar. Från hösten 2013 till våren 2014 turnerade utställningen Alltid uppkopplad på högstadiskolor runt om i Linköping. Där fokuserades det på att

Det känns som det är vår egna utställning

visa ungdomars positiva och negativa uppleveser på internet.

Internet IRL

Inspirationen till utställningen Internet IRL var unga och internet. Utställningen är en ihopsamling av ungdomars upplevelser, både från amigatjejerna och från andra. Det här är den första utställningen om internet där man inte använt sig utav någon fakta, utan bara ungdomars erfarenheter och deras perspektiv.

De har sammanlagt citat från sammanlagt 130 unga röster från internet och interjvuer och allt som Amiga har gjort under de här tre åren har lett till den här utställningen.

– Vi ville berätta om internet på ett bra sätt, Jasmine Afram som är med i Amiga gruppen.

Utställningen är utformad som en skog som visar ett tredimensionellt internet och man börjar med att gå igenom en mobilskärm där en röst börjar prata, sedan får man lyssna, testa och titta in i hål i träden. Det ska kännas som att man kommer in i en annan värld och blir sin cyberkropp.

Runt om i skogen möter man olika karaktärer och deras perspektiv och det finns ett antal träd med olika teman, till exempel kärlek och kränkningar.

Illustration: Isa Stålhandske

museipedagog

Illustration: Linn Petersson

Foto: Cajsa Liedberg

ionellt internet Tanken är att man ska känna igen sig från internet i utställningen.

– Hur man uppfattar internet är väldigt individuellt och det här är bara ett sätt att visualisera det, säger Elin.

– Vi har jobbat mycket med den så den känns som vår egna utställning, säger Astrid Fredriksson Klaar, medlem i Amiga som gick med för två år sedan efter hon besökt Datamuseet och fick höra om projektet.

Framtiden

Det är allra mest positiva berättelser Internet IRL kommer att turnera runt i Sverige under 2016. Alla i gruppen har varit med och haft idéer och får lyssna, testa och titta in i hål i träden.

Amigas framtida planer är att fortsätta och utveckla projektet med några nya medlemmar, men ändra fokus. Det ska vara praktiska aktiviteter varannan vecka och teoretiska varannan.

– Tidigare var det en sak i taget, så nu blir det en ny struktur, säger Elin.

Under 2016 kommer Internet IRL turnera runt i Sverige. De kommer fortsätta med nördkollo och försöka ge bidrag till personer som inte har råd att vara med och satsa på att försöka få med tjejer som inte har tillgång till datorer annars.

Sammarbeten

Amiga samarbetar bland annat med DICE och Paradox, två världsetablerade företag inom tv-spelsbranschen, samt Tjejjouren.se som är en sida som tjejer

kan vända sig till med frågor och Kulturrådet som arbetar för kulturens utveckling genom att fördela bidrag.

Datamuseet

Datamuseet IT-ceum är en del av Östergötlands museum som startades 2004 i ett samarbete mellan Linköpings kommun och Linköpings universitet. Utställningarna i museet berättar om datorns syfte och hur våra liv har påverkats av den och är unikt för det är det enda museet i Sverige som handlar om datorrelaterad historia. Där kan du bland annat följa internets utveckling i Sverige från 90-talet fram till idag.

När? Invigning 25 oktober Var? Först Östergötlands museum till vecka 8 sedan turné runt om i landet.

Vad? En utställning av och för ungdomar om deras erfarenheter på internet.

Varför? För att visa vad tjejer tycker om dagens internetsamhälle. www.datamuseet.se

Cajsa Liedberg

Maria Sundelin

signeratung@signeratung.se

signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 3 ∙ 2 0 1 5 19

KULTUR

Händer i Linköping Snövit, Musikhjälpen, A simple Space och Frankenstein - Signerat Ung har kollat upp några händelser som inträffar runt hösten och vintern 2015-2016

Snövit - The musical

En musical om snövits äventyr som presenteras av Dröse och Norberg. I rollerna är bl.a. Nanne grönvall (Häxa), Yohio (Prins), Ellen Bergström (Snövit), Niclas Wahlgren och Kalle Rydberg. Sagan är omarbetad av Robert Dröse till en modernare version. Musikalen äger rum den 10 januari i Konsert & Kongress.

Musikhjälpen

Musikhjälpen är ett insamlingsevent som äger rum veckorna innan jul. Tre kända programledare bor i en glasbur dygnet runt i 6 dagar för att sända radio och tv. Musikhjälpen har varje år insamling till olika ändamål ditt pengarna går. Kända människor besöker musikhjälpen och uppträder låtönskningar från publiken. Förra året hölls musikhjälpen i Uppsala och Kodjo Akolor, Linnea Henriksson och Petter Alexis Askergren var programledare. Då samlade musikhjälpen in totalt 34 075 228kronor. I år är Linköping värdstad för musikhjälpen 2015. och temat blir ”Ingen ska behöva fly undan klimatet”. Pengarna kommer gå till de människor som är på flykt runt om i världen.

Den åttonde upplagan av musikhjälpen äger rum 13-19 december på stora torget. Vill du veta mer om musikhjälpen, bläddra till nästa sida.

Frankenstein

En musikföreställning om vänskap, kärlek och misslyckanden. I föreställningen möter man Victor Frankenstein som spelas av Tobias Almborg, vars forskarkarriär inte alls blev som han tänkt sig.

Frankenstein känner sig så misslyckad att han vill ta livet av sig. Han får stöd från hans bästa vän och kollega sen dyker en mystisk kvinna upp som ändrar allt. Frankenstein går till slutet av november på Stora teatern.

A Simple Space

Sju akrobater från Australien som kommer till Konsert & Kongress den 7 december för att ge en upplevelse inom nycirkus. Ytan är liten och de ända verktyg de använder sig av är sina egna kroppar.

A Simple Space prisades som bästa cirkusverk vid premiären på Adelaide Fringe 2013.

Wilma Gustafsson signeratung@signeratung.se

20 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015

KULTUR

TIPSA

R

The Beginning of Everything

Robyn Schneider Drama, Romantik Katherine Tegen Books Ezra Faulkner hade haft allt, men det var innan – innan hans flickvän var otrogen mot honom och innan han hamnade i en bilolycka som förstörde hans ben. Nu kände han inte igen sig själv – han kunde inte längre spela tennis som var det enda han var bra på och inte heller umgås med sina kompisar, de förstod honom inte.

Istället blev han mer tillbakadragen än någonsin, tills han träffade den nya tjejen, Cassidy Thrope, och blev kär.

The Beginning of Everything är en humoristisk, tragisk och underbar bok, men absolut inte en självklar kärlekshis-

After

Anna Todd Drama, romantik Nordstedts Tessa Young är 18 år gammal och ska börja på collage, hon har ett enkelt liv med toppen betyg, överbeskyddande mamma som vill de bästa av Tessa och en underbar pojkvän vid namn Noah.

Hon har allting planerat, tills hon möter en oförskämd kille som heter Hardin Scott, med lockigt hår och tatueringar, är piercad och pratar med kaxigt brittisk dialekt som saboterar för Tessa.

Hon borde hata Hardin för hans attityd. Och det gör hon, tills hon befinner sig ensam i hans rum med honom. Men det är något med hans mörka attityd som griper tag i henne, Tessa får känslor hon aldrig känt innan för någon annan.

Hon har redan en perfekt pojkvän så varför skulle hon försöka så hårt för

toria. Den handlar snarare om hur svårt det kan vara att hitta tillbaka till sig själv, eller att bli till den person man vill vara.

Med en plot twist på slutet som gjorde att alla pusselbitar föll på plats, var detta en bok som jag sträckläste och fullkomligt älskade. Jag älskade uppbyggnaden, de starka karaktärerna, vänskapsbanden som åter blev bundna, hur mystisk Cassidy verkade och hur Ezra dag efter dag blev mer bekväm med sig själv. Är du som mig och gillar mysiga, humoristiska men ändå lite sorgsna böcker är detta ett självklart val. Robyn Schneider har lyckats spegla tonårslivet perfekt genom denna bok, som ännu tyvärr inte blivit översatt till svenska.

The Beginning of Everything är egentligen en bok som förtjänar en femma, men på grund av det lite abrupta slutet som lämnar allt för många frågor obesvarade, når den inte fullt ut. Trots det är detta en bok som jag kan tänka mig läsa igen, och som jag varmt rekommenderar.

UUUUU

Sofia Jönsson

att kunna få Hardin? Är det kärlek hon känner eller är det något annat?

Anna Todd beskrivs som författaren E. L James som skrev böckerna Fifty Shades of Grey, fast för den yngre generationen. Hon började publicera sina texter från en sajt som heter Wattpad, där hon skrev boken After som en fanfiction av pojkbandet One Direction som har dragit miljarder av läsare online.

Wattpad är en sajt där privatpersoner kan skriva, läsa och dela sina tankar om berättelser de själv har skrivit, man kan skriva om alla genrer och upptäcka nya texter. After serierna är nu en av det mest läsande online böckerna runtomkring i världen, nu väntas även en film till boken som jag själv längtar efter.

Boken är verkligen sjukt bra om man gillar collagefilmer och kärlek men även drama, man fastnar snabbt och blir nyfiken om vad som ska hända.

Anna Todd har verkligen lyckats få fram en bra tonårsbok som lockar läsarna på ett bra sätt, boken ger starka intryck och gör så att man inte vill släppa ifrån sig.

Grey

E L James Skönlitteratur Nordstedts Världen känner Christian Grey som en av Washingtons rikaste ungkarlar.

Han är kontrollerad, framgångsrik och attraktiv, men under det så är hans värld innehållslös och hemsökt av hans förflutna. Tills den dag då Anastasia Steele ramlar in i hans liv. Hon är ung, oskyldig och oskuldsfull och tycks se förbi hans pengar och framgång rakt in i det han hållit undan för omvärlden.

Christians demoner hänger dock över deras förhållande. När det ser ut som om de kommer klara det, det är då allt faller isär.

Grey är E L James fjärde bok och är den bästsäljande Femtio nyanser av honom ur Christians perspektiv.

Boken är fantastisk, precis som hennes

föregående böcker. Genom det nya perspektivet så får man en bättre inblick och förståelse för Christian, vi får se hur han ser sig själv och hur förstörd han faktiskt är. Jag tycker även att man får mer av en förklaring till varför han gör det han gör.

Det blir extra intressant om man läst Femtio nyanser av honom då man nu får reda på vad Christian tänkte och kände bakom hans perfekta pokerface. En annan fördel med boken är att den är fristående, så man kan enkelt läsa Grey utan att vara insatt i historien.

Grey innehåller dock en del upprepningar för den som läst Femtio nyanser av honom. Femtio nyanser serien är å andra sidan absolut värd att läsa och den här boken är inget undantag.

E L James har lyckats bra med att ta samma historia och ändra den så att den blir intressant på nytt. Hon är en av världens mest bästsäljande författare och hennes debutroman var Femtio nyanser av honom som snabbt klättrade till toppen på bästsäljare listorna.

Femtio nyanser av honom har även blivit filmatiserad och hade det största antalet förköpta biljetter för någon film någonsin.

UUUUU

Emla Bunnfors

bild: Kerys, flickr

V i l l d u s k r iv a n? e l l e v o N

ng Hör av dig till Signerat U din med ditt namn, mail och novell.

0

- 170 0 0 6 1 ra va r ö b en ll ve o N

ord lång.

Maila till : g.se Signeratung@singeratun

UUUUU

Ilayda Soyal S i g n e r a t U n g 3 ∙ 2 0 1 5 21

KULTUR

Höst- & jullåtar är min överlevnad H östen och vintern är påväg och det är dags att bunkra upp sina spotify listor med myslåtar, indie och julmusik. Det finns nog inget bättre än att hitta ett riktigt bra mysigt album nu när hösten och vintern sveper sig in, då man tillbringar mycket tid inne. Musik hjälper mig att både överleva och tagga inför höst och vinter.

Spotify är en av de bästa uppfinningarna enligt mig och det går inte en dag utan att jag går med hörlurarna i öronen. Jag får panik om jag inte hittar mina älskade hörlurar och jag bär med mig dem vart jag än går. För vem vet när jag måste slappna av, bli på bättre humör eller stänga ute världen ett tag?

Musik hjälper mig i många situationer som i jobbiga tillfällen, prov eller om jag vill peppa innan jag ska åka iväg någonstans. Musik kan verkligen göra mig på alla möjliga humör på bara några sekunder, som att bli lugn när jag är stressad eller glad om jag är ledsen. Det är det som är så underbart med musik, att det kan påverka oss så mycket utan att egentligen göra någonting.

Därför tycker jag att det är viktigt att välja låt efter situation så att man känner att musiken passar precis rätt. För när jag hör en riktigt bra låt och musiken går in i örat känner man nästan hur den sprider sig i kroppen, det går knappt att förklara vilka rysningar och känslor låtar kan ge en. Det får iallafall mig en knuff att fortsätta trots stressiga skoldagar under denna långa termin.

Just under hösten får jag någon extra feeling av att jag måste hitta precis rätt musik. Under sommaren till exempel så är det väldigt “glada” låtar, pop och house som spelas men under hösten så kommer förberedelserna för att överleva ännu en mörk period under några månader. Ofta så står “mysig” Ed Sheeran högt upp på vad som behövs till den perfekta höst/vinter listan. Kanske för att intala mig att det är inte så hemskt med höst och vinter ändå, för det är den inte. Innan hösten har kommit så suckar man ofta över att sommaren är slut, men hösten är inte så dum när den väl har kommit ändå. Visst det är kallt, regnigt och mörkt (oftast) men med musik kan man vända det mesta till det positiva.

Om plugget känns segt är ett bra sätt att sätta sig med tända ljus och sin favoritmusik för att tugga sig igenom läxa efter läxa och då kan det faktiskt vara helt okej att plugga.

...under hösten får jag en extra feeling av att hitta rätt musik

Senare till vintern övergår min lista sakta men säkert (ibland kan det dock bara smälla till så är listan proppad med jullåtar) till jullistan. Det finns inget som ger mig så mycket julkänsla som just julmusik gör. Det får mig som barn på nytt och även fast att jag har lyssnat på dessa låtar om och om igen så kan jag inte tröttna på dem.

Julmusik har två kategorier - antingen så älskar man den och kan börja lyssna på musiken redan i tidig november, eller så hatar man den och orkar inte höra en sekund till av Nu är det jul igen. Men det är något med att lyssna på jullåtar. Det finns ofta något att se fram emot när man hör dem, jul, nyår eller en paus ifrån stress.

Alltså så kan hösten vara mer än bara okej bara man hittar den rätta musiken. Jag skulle ialladfall inte överleva en jul utan Juligen eller en höst utan min mysmusik.

Musikhjälpe

I flyktingkrisen som pågår just nu så kan man tro att alla flyr undan krig och liknande vapenrelaterade förhållanden men mer än 100 miljoner flyktingar flyr undan ifrån klimatrelaterade katastrofer som torka, skyfall och översvämning. Mellan den 13 till 19 december kommer du kunna bidra med pengar i årets Musikhjälpen 2015 där temat är ”Ingen ska behöva fly klimatet”.

Alla visar stöd

2008 avslöjade Sveriges radio i samarbete med SVT att de skulle starta ett event som kallas Musikhjälpen. Programmet har sitt ursprung från Holland och fungerar på samma sätt som i Sverige. Grundidén är att programmet ska sändas oavbrutet live, i radio och deltid på TV samt på webben. De tre programledarna är olika kända engagerade svenskar som kommer att bo i den så kallade “buren” där programmet sänds ifrån. De får inte äta någon fast föda så länge de är inlåsta. Under de sex dygn som de är inlåsta får de besök dygnet runt av olika artister, personer eller kändisar.

Att skänka pengar

Huvudmålet är att samla ihop så mycket pengar som möjligt till det problemet som pengarna ska skänkas till. Publik och lyssnare skänker pengar genom att önska låtar. Förutom det så kan man delta i auktioner då den som bjuder högst får priset. Några av de saker som har auktionerats ut är en exklusiv safari i Tanzania för två, filmkväll med Filip och Fredrik och en Ed Sheeran - signerad gitarr. Det arrangeras även tävlingar där man kan ringa in och delta. Priserna är ofta tjänster som till exempel en festfixare, stylist eller någon som kan ta din hund på en promenad.

De insamlade pengarna går inte bara till en organisation utan utdelas till flera. Detta av anledning att de olika organisationerna hjälper olika geografiska områden. Efter att pengarna har samlats in så skickas de till Radiohjälpen som ser till att pengarna går till rätt ställe.

2014 delades pengarna ut till hela 15 olika organisationer som Plan, Läkare utan gränser och Röda Korset.

Under de åren som har gått har Musikhjälpen växt och allt fler visar sitt stöd. Kändisar vill också delta och engagera sig i dessa världsproblem samt skänka pengar. Artister som Petter, Zara Larsson,De Vet Du, och Otto Knows. Det är inte bara artister och musikrelaterade kända människor utan även Clara Henry, Babben Larsson och nuvarande statsminister Stefan Löfven.

Förra året sändes programmet i Uppsala och de samlade in ca 30 miljoner kronor!

Inför Musikhjälpen

Torsdagen den 24 september anordnades ett möte om idéer till programmet på Östgötaforum. I en artikel i Correspondenten den 25 september får projektledaren från SVT:s Pär Nordal frågan om hur man hanterar den obeskrivliga känslan på plats. Han svar är simpelt.

Vi är starkt inne i våra roller för stunden så vi märker mer av den efteråt.

Det är ett fantastiskt projekt.

Det visar sig också att flera organisationer, som till exempel Friskis och Svettis, och olika privatpersoner är mycket intrisserade och är framme för att prata med projektledarna för musikhjälpen. Många av LiU:s studentkårer kom också till mötet.

Familjer som flyr. Foto: Pat Roque

I år har UR och Musikhjälpen gjort ett sammarbete och tagit ut utbildningsmaterial så att lärare kan uppmärksamma och engagera elever i temat till sin undervisning. Utbildningsmaterialet som är anpassat för högstadiet består av poddar, texter och dokumentärer som innehåller bakgrundsfakta och disskussionsövningar men fokus på problemlösning.

Syftet med materialet är att fler unga ska medverka i dessa porblem och att skapa en världsbild och att ge störrre 2010

2008

Malmö: 3 miljoner.

Tema: 67 miljoner flyktingar behöver din hjälp

Carolina Lord signeratung@signeratung.se

22 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015

Malmö: 12 miljoner Tema: Barn är inte till salu

2009

Göteborg: 5,7 miljoner Tema: Din musik stoppar malaria.

KULTUR

n kommer till Linköping!

Till vänster: Publik i Malmö. Över: Iranska Adillas mark har drabbats av svår torka efter låga flodnivåer.Foto: Hadi Mizban /AP/TT

förståelse för klimatfrågan på ett individuellt och globalt plan.

2000 flyr varje timme

Under de senaste 5 åren så har flyktingkrisen blivit allt större, över 100 miljoner människor har tvingats fly sitt hem på grund av torka, skyfall och översvämmning. Det här året vill Musikhjälpen uppmärkasamma detta problem för att det går att göra skillnad.

Naturkatastrofer sker nästan varje dag och i låginkomstländer har de inte tillräckligt med rersurser för att kunna hjälpa eller förebygga dessa katastrofer.

Flera miljoner människor dör, skadas och tvingas fly på grund av dessa problem. Under denna sommar och höst har flyktingkrisen varit en av de mest aktuella ämnena och Radiohjälpens generalsekreterare Per Byman uttalar sig på Sveriges radios hemsida.

– Vi vet att många fler kommer att tvingas fly i framtiden på grund av klimatet och därför vill vi nu sätta fokus på den här frågan.

I de länder där problemet är som störst så dör i genomsnitt tre gånger så många 2011

i en katastrof än i höginkomstländerna.

FN fokuserar mycket på katastrofförebyggande i sitt nya globala mål inom hållbar utveckling.

50 kr – kan räcka till cement för att bygga grunden till en säker toalett som kan stå emot översvämningar 100 kr – kan räcka till att utbilda en bondefamilj i Östra Afrika i klimatanpassning för att kunna bruka jorden trots torka och slippa flytta ifrån gården.

200 kr - kan räcka till att plantera tio träd som kan vara livsviktiga genom att de kan suga upp vatten vid en översvämning och hålla jorden bördig vid torka.

Vi vill nu sätta fokus på den här frågan Följ Musikhjälpen #mh15

Glasburen kommer placeras på Stora torget i Linköping. Vilka som gästar buren och vilka programledare det kommer bli är inte avslöjat än.

Om du vill följa musikhjälpen och bli 2013

Göteborg: 18 miljoner Tema: Alla flickor har rätt gå i skolan

2012

Källa: Sverigesradio.se

uppdaterad med den senaste informationen om programmet kan du följa dem på: Facebook: Musikhjälpen Twitter och Instagram: @musikhjalpen

2015

Göteborg: 28 miljoner Tema: Alla tjejer har rätt att överleva sin graviditet

Malmö: 23 miljoner Tema: Barnen i slummen har rätt till rent vatten

Va d d i n a p e n ga r r ä c ke r till:

Sänds i Linköping Tema: Ingen ska fly undan klimatet

2014

Uppsala: 28 miljoner Tema: Hjälp oss att stoppa spridningen av HIV

Carolina Lord signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 3 ∙ 2 0 1 5 23

Bild från en konsert med bandet Ghost, ett svenskt band från Vikingstad.

Foto: Flickr

Hårdrockens A Till Ö År 1960 var startskottet för denna musikstil. Det var då den första hårdrocken hade börjat forma sig. Signerat Ung har kollat närmare på hårdrockens historia samt vilka musikgenrer som har växt fram ur hårdrocken.

Hårdrocken består av flera olika stilar, de flesta med ändelsen -metal så som trash metal och death metal. Banden delas ofta in i stilarna beroende på hur deras musik låter, inte beroende på vilken attityd bandet utstrålar. I media händer det att detta blandas ihop och därför kan det vara svårt att höra och se skillnaden mellan dessa band. Det är inte ovanligt att hårdrocksband kan kopplas ihop med fel genre.

Vissa band hamnar också mitt emellan två eller flera stilar och dessa är svåra att kategorisera.

De första hårdrocksbanden bildades under 70-talet. De spelade hårdrock med tunga gitarriff, okomplicerade trummor och långsam till medelsnabb sång. Exempel på band som startades då var Black sabbath med sångaren Ozzy Osbourne i spetsen, samt band som Deep purple och Rolling stones. Det bandet som ibland blir kallade för grundarna av Heavy metal är Judas priest. Även de grundandes på 70-talet.

Under 80-talet fortsatte hårdrocken växa, låtarna blev tyngre, banden blev större och

24 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015

mer folk började lyssna på hårdrock. Exempel på band som växte fram under 80-talet och verkligen tog musiken till nya höjder är

Life sucks, but in a beautiful kind of way band som Mötely Crue och Guns ’n Roses.

Thrash metal

Thrash metal “uppfanns” av ungdomar som växte upp med både hårdrock och punk. Ungdomarna experimenterade mycket med dessa musikstilar och till slut uppkom Thrash metal. 1983 anses som födelsen av Thrash metal, för det var då bandet Metallica släppte albumet Kill em

all som bjöd på musik som var en tydlig blanding av hårdrock och punk. Banden Slayer, Antrax, Megadeth, och Metallica var först ut och kallas därför för Big Four.

Metallica utvecklades senare till att spela en mycket “mjukare” musikstil, medans Slayer blev hårdare och hårdare. De blev till slut inspirationskälla till flera band i betydligt tyngre genrer som death- och blackmetal. Blandningen mellan punk och hårdrock spelas snabbt och hårt medans thrashmetallåtar låter ofta arga/ aggressiva.

Sleaze

Sleaze har sina rötter i bluesen men har tagit mycket inspiration av heavy metal.

Det amerikanska bandet Guns N´Roses anses vara det största bandet inom sleaze, G´N´R bildades 1985 och slog igenom 1987 med albumet Appetite For Destruction. Guns N´Roses blev väldigt uppmärksammade på grund av deras alkohol och narkotikamissbruk. Andra kända band inom sleazen är LA guns, Aerosmith och Mötely crue.

Heavy Metal är också en stil inom hårdrockssläktet. Heavy Metal spelas ganska snabbt, sången ligger ofta i ett ganska högt tonläge. Heavy Metal kallas ibland för 80-talsmetal eftersom stilen var populärast och vanligast under denna tid. Även fast stilen hade sin storhetstid

under under 80-talet lever den än idag.

Hammerfall är ett svenskt 90-talsband som spelar 80-talshårdrock. Många anser att endast heavy metal banden ska kunna kalla sig för hårdrocksband medan de tyngre stilarna såsom death metal, trash metal med flera är andra genrer med andra utövare. Man kan säga att det är en form av rivalitet mellan stilarna.

Death metal

Deathmetal är tillsammans med blackmetal de brutalaste och hårdaste genrena i hårdrockens familj. Musiken spelas väldigt snabbt och tungt. Sångaren skriker i ett lågt röstläge, detta sätt att sjunga kallas för growl. Growl är speciellt kopplat till death metal pågrund av sitt unika lätte.

Death metal är genren som verkligen sticker ut från dom andra i hårdrocksfamiljen.

Anton Eskilsson signeratung@signeratung.se

Perfecly Damaged Måns Zelmerlöw Pop Warner Music Sweden

Måns Zelmerlöws nya album Perfectly Damaged kom ut den 3:e juni 2015.

Albumet innehåller låtar som den Eurovision-vinnande låten ”Heroes”, ”Stir it up” och den radiospelade ”Should’ve Gone Home”. Precis som albumtiteln lyder så är det perfekt. Nästan lite för perfekt för min smak. Ingen låt har det där lilla extra som gör att den sticker ut från de övriga spåren. På sitt sjätte album har Måns samlat tolv låtar med samma drag. Efter att ha lyssnat igenom albumet vet jag inte om jag har lyssnat på hela skivan eller om jag bara lyssnat på en låt på repeat. Det är absolut inte dålig musik. Tvärtom. Trots att låtarna är väldigt enformiga så känner jag ändå ett skönt beat som är behagligt att lyssna på.

Dessutom är det ett vågat steg av

honom då han tidigare klassats som Schlagerstjärna. Jag tycker verkligen att det är ett steg i rätt riktning. Genom att hänga med i den nya popkulturen kan han bli stor, även utanför Eurovisionvärlden. Han besitter en riktigt bra popröst och har redan slagit igenom internationellt med några få låtar på albumet.

Mitt personliga favoritspår på skivan är det sista. ”What’s In Your Eyes” är en ballad av honom och Tilde Vinther som handlar om ett kärleksdrama. Få instrument som ett piano och några fioler urskiljer låten betydligt gentemot de resterande låtarna på albumet. Spåret hör liksom inte hemma här på något sätt. När jag lyssnade igenom skivan stannade jag ändå upp vid den här låten och verkligen lyssnade. Det är lite synd att man inte ger någon uppmärksamhet till albumet förrän sista låten. Albumet har kanske en enformig klang men jag gillade ändå att lyssna på det och jag rekommenderar det absolut till den som gillar dagens popmusik.

Kolla upp oss på:

: signeratung UUUUU

Amanda Arvidsson

låtskrivarpennor riktigt väl under det drygt fem år långa uppehållet.

De har skrivit skivan på ett sätt de inte tidigare lyckats med.

Jag tycker att albumet bjuder på ett väldigt brett utbud av musik. Allt från kraftig och tung metall till lugna ballader.

Det är ett väldigt lätt album som verkligen passar dig som precis börjat lyssna på hårdrock och känner att du behöver en mjukstart.

: Signerat Ung : SigneratUng www.signeratung.se

Backyard Babies Four by four Hårdrock Sony Music

Backyard Babies sjunde platta Four by Four är både ett mycket välkommet och efterlängtat album. Det kändes aldrig självklart att bandet skulle komma tillbaka till scenen och frågan var hur det nya albumet skulle låta.

De har genom åren varierat sig mellan olika genres. Så när första singeln Thirteen Or Nothing släpptes, så kände jag att detta kunde bli årets hårdrocks album.

Den 28 augusti släpptes albumet, en skiva som är byggd på dagens moderna sleazerock. Det är en rockplatta med influenser ifrån t.ex blues, sleaze, punk, pop och rock. Det känns som Nicke och Dregen har vässat sina

UUUUU

Anton Eskilsson

S i g n e r a t U n g 3 ∙ 2 0 1 5 25

KULTUR

Winter is coming

V

ad kollar du på för serier då? Det här var jag för ett år sedan. Jag hade precis börjat gymnasiet och vi skulle köra speeddating med klassen som ett sätt att lära känna varandra. Det var min första fråga. Ingenting om namn, hur man bor eller andra intressen. Det var även jag för två år sedan. Jag var ledare för ett teknikkollo för tjejer på och skulle hålla i övningar. Man skulle i par komma fram till fem saker som man har gemensamt med varandra och sedan presentera för den övriga gruppen. Nio av tio gånger nämndes det vad för serier de kollade på.

Emmyga

Varför är detta så viktigt? Hur kommer det sig att serier har blivit någonting som ungdomar och vuxna diskuterar med varandra istället för nyheter eller väder? Jag kan endast utgå från mig själv.

För två år sedan flyttade jag till ett nytt bostadsområde med min familj. Jag hade inte haft någon att umgås med där vi bodde förut och antog att det skulle bli likadant på det nya stället. Plötsligt en kväll fann jag mig hemma hos en tjej som jag kände från en gemensam fritidsaktivitet. Denna tjej kom att bli en av mina bästa vänner. Vi satt i hennes kök, åt kex med vitlöksfärskost och hade det hur kul som helst. Hon tog fram sin dator, slog upp Netflix och sa: – Jag tycker att du ska kolla på det här med mig.

De kommande tre timmarna spenderades åt att kolla på två bröder som dödade monster och försökte hitta sin pappa. Serien hette Supernatural och jag fastnade direkt.

Glupskt slukade jag i mig alla säsonger som gick att se och fler serier kom i min väg som mötte samma öde. I skrivande stund har jag sett så många serier att jag har en lista på min telefon för att komma ihåg alla.

Självklart är det jag som sitter på tronen i Westeros

För det finns ju skillnad på serier och serier.

Innan jag började kolla på Supernatural så följde jag aldrig en serie. Om man inte räknar Hollywoodfruar, Böda Camping och Ullared som serier. Och varför man ställer en sådan fråga om vilka serier en person kollar på, handlar om att man vill veta vad för typ av person den är. Serierna ger en bild av vem du är och dina intressen.

Om jag skulle säga att jag kollar på Orange is The New Black, Parks and Recreation och Political Animals så får ni en bild av mig. Men om jag skulle säga att jag kollar på Arrow, Flash, Daredevil och Game Of Thrones får ni kanske en annan. Nu har ju jag kollat på alla dessa serier som jag nämnt, så vad säger det om mig?

Om ni nu sitter där med tidningen i handen och känner hur ångesten kryper upp på er om hur bilden av er påverkas beroende på vilka serier ni ser på – fear not!

Nu när höstkylan kommer och kvällarna blir mörkare finns det ingenting mysigare än att krypa upp i sängen med en kopp te och kolla på serier på datorn som sitter lite för nära ögonen. Det är ett sätt att koppla av från verkligheten och drömma sig bort. Självklart är det jag som sitter på tronen i Westeros och gör riktigt dåliga beslut, ja men absolut är det jag som är miljardär på dagen och en mystisk hämnare på kvällarna med en pil och båge som smyger runt & slår ner skurkar! Absolut att jag är den där sjukt välklädda advokaten som vinner alla fall och tjänar fett med stålar.

Med hösten kommer över 100 serier att börja så bunkra upp med tepåsarna och bädda sängen riktigt najs. Winter is Coming och det är dags att hitta nya samtalsämnen.

Michelle Lundman Gudomlund signeratung@signeratung.se

26 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015

Den 67:e Emmygalan tog plats i Nokiateatern i Los Angeles med Andy Samberg som värd.

Den 20 september 2015 hölls den 67:e Emmygalan i Los Angeles och mycket har hänt sedan starten 1949. Årets mest uppmärksammade Emmygala för program som sänds på bästa sändningstid blev historisk.

Emmypriset skapades av Akademien för Tevekonst och Vetenskap (ATAS) i Los Angeles år 1949 för att stötta och lyfta fram konsten och vetenskapen inom televisionen. På den tiden fanns det bara ett tiotusental teveapparater i hela USA och akademien tänkte att om man skapade ett pris för enastående arbete med teveprogram skulle det leda till att fler amerikanare skaffade en teveapparat. Priset fick namnet Emmy som är ett feminint smeknamn för en Immy som i sin tur var ett smeknamn för tuber som var vanligt i tidiga TVkameror. Prisstatyetten designades som en bevingad kvinna som håller i en atom för att komplettera namnet. Statyetten är tänkt att symbolisera akademiens mål då vingarna representerar konstens musa och atomen symboliserar vetenskapen.

Den första Emmygalan hölls den 25 januari 1949 och hyllade endast program som producerades lokalt i Los Angeles.

Shirley Dinsdale var den första personen

att någonsin få en Emmy för enastående tevepersonlighet.

Under 1950-talet expanderade ATAS Emmygalan till ett event för hela USA och gav priser till program som visades i hela landet. I början fanns det bara en gala som hölls varje år för att prisa program som visades på bästa sändningstid i hela USA. Emmygalan för program under bästa sändningstid (Primetime Emmy Award) är en utmärkelse som delas ut av ATAS som ett erkännande för kompetens i amerikanska teveprogram under bästa sändningstid. När den första galan hölls

Tack HBO för att ni tror på drakar

KULTUR

lan - Nu och då QUIZ!

1. Vilken Amerikansk kanal har vunnit flest priser under ett år?

1. HBO X. CBS 2. ABC

2. Vilket av dessa TV-program har vunnit flest Emmys?

1. The Simpsons X. Game of Thrones

2. SNL

3. Hur många Emmys vann Breaking Bad under sin sista säsong?

1. 9st X. 13st 2. 5st 4. Hur många Emmys har Amy Poehler vunnit?

1. 4 stycken X. 0 2. 2 stycken 5. Hur många nomineringar har Saturday Night Live fått genom åren?

1. 83 stycken X. 19 stycken 2. 191 stycken

6. Vilket program har vunnit flest Emmys någonsin?

1. E.R. X. Sesame Street 2. Guiding Light 7. Vem har blivit nominerad till flest Emmys någonsin?

1. Hector Ramirez X. Tom Bergeron 2. Louis McManus

8. Hur lång tid tar det att tillverka en Emmy-statyett?

1. 12 timmar X. En vecka 2. 5.5 timmar

Foto: Michelle Lundman Gudomlund

kallade man det simpelt för en Emmy enda fram tills 1974 när det första Emmygalan för dagtidsteve hölls och ordet ”Primetime” lades till för att urskilja de två ceremonierna. Andra noterbara Emmys delas ut till sport, nyheter, dokumentärer samt teknologiska och ingenjörsbedrifter som alla har varsin gala.

har över 1,000 Emmys delas ut i de drygt 25 olika kategorierna som hyllar allt från Enastående Dramaserier till biroller. Alla från Alan Rickman, Bruce Willis, Helen Mirren och Oprah Winfrey har vunnit en eller flera Emmys. Galan har även haft flera olika värdar som exempelvis Ellen DeGeneres, Jay Leno och Heidi Klum.

Primetime Emmy Awards

Emmygalan 2015

Emmygalan för program som visas under kvällstid sänds generellt under mitten av september och då på söndagen innan den officiella starten för höstens tevesäsong.

Galan ses som en motsvarighet till Oscarsgalan, Grammygalan och Tonygalan som delas ut till scenproduktioner och teater. Reglerna för att kunna vinna en Primetime Emmy är att programmet måste visas på amerikansk teve under en period mellan den förste juni och den 31 maj.

För att kunna räknas som ett regionalt program under bästa sändningstid måste programmet visas mellan 18:00 - 02:00 och till minst femtio procent av landet.

De flesta priskategorier kräver även att bidragen måste ha DVD-skivor av programmet. För de flesta individuella prestationerna krävs det bara att man skickar in ett avsnitt av programmet.

Under Emmygalans 66 år långa historia

Den 20 september 2015 hölls den 67:e Emmygalan i Nokiateatern vid Los Angeles med Andy Samberg från SNL och musikgruppen The Lonely Island som värd. Kanalen HBO sågs som den stora vinnaren i kampen mellan kanalerna när det gäller antalet nomineringar under ett år, hela 120 stycken fick de och deras största serie, Game Of Thrones plockade hem 12 av 24 priser som de var nominerade till. Några priser HBOs episka fantasyserie vann var bästa manliga biroll i drama (som gick till Peter Dinklage) och bästa regi i dramaserie (för avsnittet Mother´s Mercy).

– Tack HBO för att ni tror på drakar, sa David Benioff, en av skaparna till serien.

En serie från HBO som gjorde historia var serien Veep som vann bästa komediserie, ett pris som serien Modern

Facit finns på sista uppslaget!

Family har vunnit varje år sedan 2009.

Stjärnan i Veep, Julia Louis-Dreyfus vann även en Emmy för bästa kvinnliga skådespelare i en komediserie för fjärde året i rad.

En stor vinst för HBO var miniserien Olive Kitteridge som dominerade kategorierna för begränsade serier. Olive Kitteridge vann bästa miniserie, båda priserna för bästa skådespelare (Frances McDormand och Richard Jenkins) och även priser för manus och regi.

Jeffrey Tambor vann en Emmy för bästa manliga huvudroll i en komediserie för hans porträtt av karaktären Morton ”Maura” Pfefferman i serien Transparent och blev den första skådespelaren någonsin att vinna en Emmy för att spela en transsexuell karaktär. Skådespelaren dedikerade sitt pris till transsamhället där han tackade de för att vara en del av förändringen.

Huvudrollsinnehavaren till den nyligen avslutade serien Mad Men, Jon Hamm, vann kanske galans mest efterlängtade pris då han för första gången tog hem en Emmy för bästa skådespelare i ett drama. Efter 16 nomineringar blev han även den första skådespelaren från serien Mad Men som vann en Emmy för sina skådespelarinsatser.

En omtalad historisk händelse under den 67:e galan var att Viola Davis vann bästa kvinnliga skådespelare i ett drama med serien How To Get Away With Murder och blev den första svarta kvinnan någonsin att göra det. I hennes tacktal pratade hon om att den största skillnaden mellan färgade kvinnor och andra var möjligheter. Hon passade även på att i sitt tal kritisera Hollywood för dess brist på mångfald i sina rollbesättningar, men tacka de manusskribenter och personer i skådespelsindustrin som hjälpt ändra sättet gemene man ser på svarta kvinnor.

– Du kan inte vinna en Emmy för roller som inte finns, sa Davis i sitt tacktal.

Michelle Lundman Gudomlund signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 3 ∙ 2 0 1 5 27

Superhjältarna t Här är några av superhjältarna som besöker sjukhus runt om i landet. Grundaren Filip Plan syns utklädd som Spiderman.

Spiderman, Ant-man, Thor och The Avengers är bara några superhjältefilmer som kommer ut på bio. Vad är det som skapar denna massproduktion av superhjältefilmer och serier? Det vill vi i Signerat ung ta reda på.

Superhjältar har funnits i alla tider. Vi har gudarna från antikens Grekland och den Nordiska mytologin som främst kan ses som superhjältarnas förebilder. För vad är egentligen en superhjälte? Själva ordet ”hjälte” kan definieras som en person som hjälper andra människor i nöd, antingen genom goda gärningar eller att ställa upp när hjälp behövs. Alla kan vi vara hjältar, men ordet superhjälte har en annan betydelse. För att kunna ses som en superhjälte behövs nämligen en speciell egenskap, nämligen en superkraft.

Marvel

Några superhjältar som många av oss kan känna igen är till exempel Antman, Thor, Flash och Spiderman.

Deras superkrafter skiljer sig åt men de har fortfarande en sak gemensamt .

Alla skapades av serieförlaget Timely Publications, senare känt under namnet Marvel Comics som numera är ett dotterbolag till Marvel Entertainment.

28 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015

Timely Publications har sedan 1939 utvecklat både namn, samarbeten av olika slag och superhjältar. Förutom att det stora bolaget Marvel Entertainment skapats som ett sorts samarbete mellan de mindre bolagen som producerar bland annat serier, filmer och leksaker så har det även köpts upp. Av vilka? Jo, Disney meddelade 2009 att de köpt Marvel för 28 miljarder svenska kronor. Köpet innebär att Disney får rätt att använda över 5000 Marvelkaraktärer. Kan Disney vara en anledning till massproduktionen av superhjältefilmer som kommer spridas ut under de fem närmsta åren?

stor påverkan på oss alla, stora som små. Barn berörs kanske lite extra jämfört med äldre på grund av deras enorma förmåga att skapa en värld där allt är möjligt och där vad som helst kan hända. När åldern kommer ikapp

Från Thor till Fantastic 4

Det speciella är då att vi är utklädda

Nya filmer med temat superhjältar har och kommer släppas. Ant-man och Fantastic 4 släpptes på bio under sommaren och bioåret 2016 kommer bjuda på sju nya filmer under samma tema.

Då kommer bland annat X-men Apocalypse och Batman v Superman: Dawn of Justice ut. 2017 väntas ytterligare sju filmer släppas och filmåret 2018 kommer bjuda på fem superhjälteflmer.

Till slut kommer 2019 ge oss fyra fler filmer att längta till.

Superhjältar mot cancer

Superhjältar har spelat stor roll länge.

Vi har fått ta del av en värld som har

försvinner fantasin. Vi förstår världen utifrån ett mer realistiskt perspektiv och vi får veta att superhjältar inte existerar.

Men hur hade världen sett ut utan superhjältar egentligen? Det hade säkert varit en hemsk värld, något som medlemmarna i den ideella föreningen Superhjältar mot cancer kan hålla med om. Styrelseordförande och en av

grundarna till föreningen, Filip Plan, ställde upp på en intervju med oss för att berätta lite mer om deras idé. ­ – Vi har två olika delar i vårt arbete.

En del är att vi besöker barnsjukhus, och det speciella är då att vi är utklädda till superhjältar när vi kommer till sjukhusen. Detta är helt ideellt och vi gör det utan betalning, säger Plan.

Den andra delen är att de besöker företag och olika organisationer. Till skillnad från besöken på sjukhusen så tas det betalt för att de ska kunna driva runt Superhjältar mot cancer. Då går även 80 procent av all vinst från hyresbeloppet av vinsten till olika välgörenhetsorganisationer som till exempel Barncancerfonden.

Vill ge tillbaka

Föreningen Superhjältar mot cancer är från Göteborg och grundades 2010.

Historian om hur föreningen skapades är lång, och har två olika sidor. Plan berättar att från hans sida började allt med att han då femåriga dotter skulle ha ett kalas 2008. För att göra det extra roligt bestämdes det att en dräkt skulle finnas och till slut erhölls en Spidermandräkt. Plan klädde ut sig till Spiderman och efter kalaset fick Plan telefonsamtal från sjukhus och då bestämde han sig för att besöka dem ideellt, alltså utan betalning.

ar över bion nu

Foto: Superhjältar mot cancer

– Den andra grundaren av företaget, Fredrik Svensson, hade själv drabbats av cancer som barn och ville samla in pengar och ge tillbaka, berättar Plan.

som då kommer och hälsar på, men för det mesta är vi fem till sex stycken.

Plan hälsar på i sin Spidermandräkt och Svensson i sin Batmandräkt, men förutom de karaktärerna finns bland andra Catwoman, Iron man, Superman och många fler.

Superhjältar är bra

Superhjältar räddar från det onda Deras vägar möttes sommaren 2010 när ett superhjältepicknick hölls i förmån för Cancerfonden, och nu besöker de med hjälp av flera superhjältar sjukhus runtom i landet. Just nu har föreningen fjorton stycken olika superhjältar som hälsar på sjukhus eller som ställer upp i andra företagsuppdrag.

– De frågar då om vi är intresserade av uppdraget och då svarar vi ja eller nej beroende på vad det gäller. Vi har ett minimum på två stycken personer

Superhjältar mot cancer har en del mål som de hoppas kunna uppnå. De vill kunna besöka sjukhus i hela landet.

Nu har de åkt till merparten av de största sjukhusen och även ett antal små. Det mesta arbetet pågår ändå mest i västra Sverige då det är runt det området de flesta bor. Området där superhjältar mot cancer finns har dock utvidgats till Stockholmsområdet och Halmstadsområdet. Trots detta önskar föreningen att antalet superhjältar utökat ytterligare runt om i landet.

De har även en insamling för Barncancerfonden som startades den 17 mars 2013 och håller på till den 17 mars 2016. Målet är att skänka 50 000 kronor till Barncancerfonden och redan nu har målsumman överstigits till otroliga siffror. Superhjältar mot cancer har i dagsläget fått in 258 300 kronor. I och med detta kan vi fråga oss vad Plan anser att en superhjälte är egentligen?

– Superhjältar är bra, de gör saker

och ting osjälviskt för andra. Superhjältar räddar från det onda, menar han.

Tekniken finns

Vad tror nu Plan är anledningen till att ett flertal superhjältefilmer kommer dyka upp i biosalongerna under en längre tidsperiod?

– Jag vet inte varför hypen har kommit nu. Det kan vara så att tekniken finns till att skapa filmer som har alla möjliga effekter. Förr fanns det mycket comic, alltså serier som nu kan framställas genom filmer.

Många filmer har gjorts under åren som har handlat om superhjältar.

Skillnaden mellan då och nu kan vara som Plan säger. Det är alltså kanske den nya tekniken som skapar denna massproduktion av superhjältefilmer, eller det faktum att Disney nu har haft tid och pengar till att skapa något extraordinärt från de gamla serierna.

En sak är i alla fall säker: vi kommer aldrig tröttna på superhjältar. De är för viktiga för oss.

Minifakta Förutom alla superhjältar som har skapats av Marvel finns även ett annat förlag, nämligen DC Comics.

De ligger bland annat bakom Batman, Flash, Cat woman och Green Lantern. Förlaget har nu varit verksamma i 75 år.

Källa: dccomics.com

Emmy Edman signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 3 ∙ 2 0 1 5 29

KULTUR

Miranda föredrar stetoskopet framför kameran

Foto: Nathalie Wahlbeck

Läkare istället för skådespelerska Miranda Frydman medverkade i filmen Cirkeln som är baserad på böckerna ur Engelsforstriologin. I filmen har hon rollen som Vanessa.

Signerat Ung har intervjuat Miranda för att få reda på mer.

Miranda är en 20-årig gammal tjej som skulle beskriva sig själv som en glad, ganska rastlös och impulsiv person. Hon ägnar sin fritid åt att träffa vänner, plugga till läkare i Umeå där hon studerar sin första termin, hon tycker om att läsa och att träna men hon har också andra intressen.

– Om jag ska vara ärlig blir det ofta som jag är själv och bara ska ta det lugnt att jag sätter mig och kollar på Modern Family eller något annat på Netflix och äter chips, säger Miranda.

Cirkeln

Miranda är med i filmen Cirkeln som hade premiär i år i februari, i filmen spelar hon karaktären Vanessa som är en av filmens huvudroller. Hon fick rollen då regissören till filmen Levan Akin såg henne på hennes systers 30-års kalas i november 2012. Levan hörde av sig till Mirandas syster när castingen för Cirkeln satte igång och frågade om Miranda skulle vara intresserad av att provfilma.

– Jag gick sista året på gymnasiet då och det blev att jag inte hörde av mig, främst för att jag var rädd att det skulle gå dåligt, berättar Miranda.

Trots detta sprang regissören på Mirandas föräldrar en dag i början av september och frågade efter hennes nummer, Miranda beslöt sig då för att ge provfilmningen en 30 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015

chans. Hon gjorde sin första provfilmning för karaktären Linnea men efter hennes provfilmning berättade Levan att hon skulle komma tillbaka för en ny provfilmning som istället skulle vara för Vanessa.

Premiären

Den 18 februari i år hade Cirkeln premiär under Berlins filmfestival. Miranda berättar att dagen för premiären började med lite presskonferanser, att de läste recensioner och att alla hurrade och applåderade över att filmen äntligen var klar.

– Jag hade en sjuk adrenalinkick hela dagen så jag minns typ ingenting. Men det var en jävligt fin dag, säger Miranda.

Om det kommer bli en uppföljare till Cirkeln har Miranda ingen aning om.

Mirandas planer

Jag hade en sjuk adrenalinkick hela dagen så jag minns typ ingenting Miranda berättar att hon blev väldigt glad när hon fick rollen som ”Vanessa” då det var den rollen hon ville ha och även för att det är den bästa karaktären i filmen enligt henne.

Den sista mars 2014 var den första inspelningsdagen för filmen och Miranda och de andra medverkande i filmen begav sig mot Luleå där det skulle ske.

Miranda känner att skådespelaryrket inte är något för henne då hon istället är fokuserad på att bli läkare. Hon tycker att skådespeleri är roligt men att det inte riktigt passar henne.

– Jag tror inte riktigt att skådespeleri är min grej, jag testade på det och det var spännande men lite väl ansträngande, berättar Miranda.

Hon har därefter inga planer alls på att medverka i fler filmer i framtiden såvida inte någon producent skulle höra av sig om något erbjudande. Hon berättar att hon inte kan komma på något tips för andra som är intresserade av skådespelaryrket då hon halkade in på det yrket av en ren slump. Miranda berättar dock att andra som hon pratat med som är intresserade av skådespelaryrket bör enligt dem gå på provfilmningar tills det händer något.

Miranda Frydman

Foto: Privat

Om filmen Sex unga tjejer som går på gymnasiet samlas en kväll i en park genom en mystisk kraft.

De unga flickorna får reda på att de är häxor som är ”De utvalda” och de ska rädda världen.

Källa: moviezine.se

Nathalie Wahlbeck signeratung@signeratung.se

KULTUR

Mad Max: Fury Road (2015) George Miller Charlize Theron, Nicholas Hoult, Tom Hardy Äventyr, Action, Sci-Fi

Efter en kris har Australien blivit en ödeöknen befolkad av ett trasigt folk som drivs av överlevnad och ändlösa mängder bensin och det är där vi möter Max (Tom Hardy). Den tidiga polisen Max har blivit tillfångatagen av en armé.

Armén består av unga, bleka män vid namn krigspojkar som är villiga att dö för sin ledare. Max blir utsedd som blodpåse till krigspojken Nux som är sjuk och hamnar mitt i en biljakt på Imperator Furiosa (Charlize Theron). Furiosa var en ledares högra hand som rymde iväg med denes fem fruar och en mängd bensin.

Motvilligt hjälper Max rymlingarna att ta sig till Furiosas hemland då han ser det som sin enda chans till överlevnad.

The Man From U.N.C.L.E (2015)

Guy Ritchie Henry Cavill, Alicia Vikander, Armie Hammer Spion, Action År 1963 står Berlinmuren uppe och fientligheten mellan USA och Ryssland är som värst. CIA-agenten Napoleon Solo lyckas hjälpa bilmekanikern Gaby Teller ta sig över muren vid Östberlin trots förhinder av Illya Kuryakin, en rysk KGB-agent.

Detta var en del av ett uppdrag för Solo som sedan blir hopparad med Kuryakin av CIA och KGB i ett samarbete för att stoppa en privat kriminell organisation från att använda Gaby Tellers fars vetenskapliga expertis till att konstruera en egen atombomb åt nazister. Sammanbitet måste trion finna ett sätt att samarbeta för världsfred, även om de alla har en egen agenda. Om Guy Ritchie fick göra en Bond-film är det antagligen såhär den

Honest Trailer hade rätt när de kal�lade Max karaktär ”Tom Hardly-in-themovie”. Till skillnad från hur andra män i actionfilmer ofta porträtteras, ses Max som en plågad hjälte med få ord. Han är inte den typiska machomannen vi är vana vid att se. Det är inte Max filmen handlar om, trots titeln. Det här är en av de få actionfilmerna där kvinnor har spelat så stor roll. Charlize Theron gör en ofantlig insats som Furiosa, en stark kvinnlig karaktär med stor moral. Ett stort plus går till George Miller som lät flera feministiska skribenter hjälpa till att intensifiera de kvinnliga karaktärerna och även låtit sin fru redigera filmen i hopp om att det inte skulle bli som alla andra actionfilmer.

Någonting som också gör denna film unik är att man filmat det mesta med ett centralt fokus och gått ifrån det gyllene snittet. Andra filmtekniker som imponerar är bristen på CGI och andra datoranimerade effekter där över 80 % av effekterna i filmen är riktiga. En apokalyptisk miljö brukar ofta porträtteras som mörk, grå och farlig med mörk och mystisk musik men Millers apokalyptiska Australien ser nästintill inbjudande ut med sin fräscha färgpalett på blått och orange samt ett av de bästa soundtracken på länge. Trots bristen på repliker säger filmen mycket: Mad Max är en film värd att se!

UUUUU

Michelle Lundman Gudomlund

skulle sett ut. The Man From U.N.C.L.E har sitt ursprung i en teveserie som gick i USA mellan år 1964-68 och cirkulerar kring just de två karaktärerna serien har.

Han har hållit starkt vid 60-tals temat med starka färger i samband med en fräsch palett som ögat kan vila vid.

Samtidigt som färgerna sticker ut och får filmen att verka fräsch har man även lagt stor vikt på kläderna som verkligen knyter ihop filmen med sina stilrena klädesplagg som får filmen att bli en modeshow. Den unika inspelningstekniken för soundtracket gör att musiken sätter en vid stolskanten av spänning. Manuset är lätt, avspänt och har glimten i ögat.

Kemin mellan trion Cavill, Hammer och Vikander är näst intill perfekt trots knasiga dialekter. Något som är väldigt uppskattat är hur Vikanders karaktär skrivits som en självständig kvinna med en egen agenda och inte som en kvinna på 60-talet vanligtvis skulle portträtteras.

Något som däremot kan dra ner på filmen är hur det känns som att den inte får något riktigt avslut. Ritchie kunde ha dragit ner på filmlängden och fortfarande ha en actionspäckad rulle. Det är inte Bond, det är inte Bourne – det är något annorlunda och annorlunda är bra.

UUUUU

Michelle Lundman Gudomlund

Paper Towns (2015)

Jake Schreier Cara Delevingne, Nat Wolff Drama, Romantisk, Mysterium Filmen Paper Towns, baserad på John Greens bok med samma namn, handlar om ungdomen Quentin Jacobsen. Han bor i Orlando, Florida tillsammans med sin mamma och pappa i ett villaområde. Granntjejen mittemot, Margo Roth Spiegelman (Cara Delevingne) och Quentin (Nat Wolff ) träffades när båda var yngre och Quentin blev nästan på direkten kär i henne. Problemet kommer när de växer upp. Margo söker efter äventyr och blir den populära i High School medan Quentin har den motsatta personligheten. Olikheterna leder till att de slutar träffas, men Quentin slutar inte älska Margo.

En dag händer något oväntat för

Black Mass (2015)

Scott Cooper Johnny depp, Benedict Cumberbatch, Joel Edgerton Drama, Kriminaldrama Filmen Black Mass är ett kriminaldrama som är baserad på en av de mest jagade männen i historien. Hans namn var James ”Whitey” Bulger .Denna man var en av de mest eftertraktade personerna av FBI. Whitey Bulger var en amerikansk maffiaboss för den irländska maffian i Boston.

Denna film handlar om hur den fruktade Whitey Bulger slår ut maffiakonkurrent efter maffiakonkurrent och hans smarta väg hur han lyckades att bli södra Boston mest fruktade maffialedare. Allt började med en vänskap mellan Whitey, Whiteys bror Billy och John Connolly. Flera år senare så möts de igen men då har mycket förändrats. John hade fått en stor roll inom FBI och Whiteys bror Billy hade

Quentin. Margo knackar på hans sovrumsfönster mitt i natten och ber honom följa med henne. Efter en stunds tvekande går Quentin med på vad som kommer att bli hans mest riskfyllda natt någonsin. När natten är slut har deras relation växt till det bättre igen, tror Quentin i alla fall. Det visar sig dagen efter att Margo har försvunnit och det går upp för Quentin att hon har lämnat ledtrådar efter sig. Nu måste Quentin tillsammans med sina vänner leta reda på Margo så att han kan berätta sina känslor för henne.

Detta innebär att han måste lämna sin trygghet och ge sig ut på sitt största äventyr någonsin.

Paper Towns innehåller det mesta såsom spänning, romantik och komedi vilket skapar en bred publik och en intressant handling. Något som dessutom läggs märke till är den stil som Green använder sig av i sina böcker.

Liksom i The fault in our stars, även den skriven av Green citeras bokens viktigare meningar och detta ger publiken ett positivt igenkännande av boken.

Det slutar aldrig hända saker i filmen och det vill jag mena är bra, då filmen trots allt är ämnad åt ungdomar. Ingen gillar en långtradig film utan händelser, tack och lov är det inte fallet med Paper Towns.

UUUUU

Emmy Edman

blivit statssenator i Boston. Mycket hade förändrats men Whitey var fortfarande samma tuffa jävel som inte var rädd för någon. När John vill be om ursäkt för att han jobbar för FBI till Whitey så ger John som ett förlåt ett erbjudande till Whitey som innebär att Whitey skulle få chansen att sätta dit sina topkonkurrenter . Whitey blev erbjuden att bli en informatör, berätta vart sina konkurrenter har sina huvudkvarter så FBI kan fånga skurkarna.

Båda skulle tjäna på det. Whitey blir av med sina konkurrenter och FBI tar dem, men Whitey var dock inte intresserad.

Frågan är tar han erbjudandet eller ej?

Min åsikt om filmen är att det var en av de bästa filmerna jag sett. Enligt mig så hade Black Mass allt som en film ska ha. Action ,drama och komik.

Jag rekommenderar den starkt att att se för denna film har allt.

UUUUU

Rasmus Wall Nilsson S i g n e r a t U n g 3 ∙ 2 0 1 5 31

Nere till vänster: Linus Särud

Riskfyllt att samla live Vi kan samla allt i våra smartphones. All vår integritet och alla våra pengar. Smidigt, men man blir väldigt sårbart.

Signerat Ung har träffat Linus Särud som jobbar som Junior Security Recharger för att diskutera mobilernas sårbarheter.

Om man blir hackad har man oftast gjort något fel, men det förekommer att folk blir hackade ändå. Då är man antagligen inte ensam om att ha blivit hackad, utan en av en miljon eftersom sårbarheterna som hackarna använder sig av är för dyr för att använda på en person.

– Ingen skulle lägga tre miljoner på att hacka en privatperson. Däremot satsar hackarna ofta på att hacka slupvalda personer, cirka en miljon åt gången. På det sättet kan man bli hackad utan ha gjort något fel, förklarar Linus.

Man ska inte vara naiv och tro på att man inte kan bli hackad bara för att man är privatperson. Du kan vara en av den slumpvalda miljonen människor som blir hackad.

– Hackarna vill inte komma åt just dig.

32 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015

Nedladdningar

När man laddar ned en applikation tillåter man den att komma åt olika saker. Det kan exempelvis vara bilder, meddelanden och plastnavigering. På en iOS-enhet får man tillåta vad appen ska komma åt när den körs, medan man tillåter allt innan man laddar ner appen på en Android-enhet.

– När man vill ladda ned en app på en Android-enhet kommer det fram en lista med vad appen kommer åt. I princip alla trycker på ”godkänn allt” utan att läsa vad man egentligen godkänt. Man är för lat för att läsa listan, berättar Linus.

– Det är en av de vanligaste och de enklaste typerna av attacker eftersom användaren klickar ”godkänn allt”, fortsätter han.

En del marknadsför appar på bland annat sociala medier. De säger att den som installerar appen ska få en mobil som arbetar fortare. De är troligtvis illasinnade appar.

– Ingen legitim app marknadsför sig på det sättet.

– Vad de vill komma åt varierar, men de vill lura folk på ett eller annat vis.

Du kanske undrar om en app kan ta över hela din mobil. Linus förklarar att så är inte fallet.

– En app kan bara komma åt vad den säger att den kan komma åt.

Ett tangentbord kan inte filma från användarens kamera, men det kan i teorin komma alla meddelanden som skrivs på det.

– Man är mer naiv när man laddar ned appar från Google Play eller App Store.

Appar kan även ta reda på var du är utan att du tillåter platsnavigering, inte lika exakt men de kan i teorin ändå ha bra koll på var du är.

– Alla spel du har kan i teorin ta reda på var man befinner sig, inte exakt men vilket man kvarter man är vid.

En dator utan antivirus

Du är din största fara En vanlig svensk är betydligt mindre rädd att ladda ner appar och liknande på en mobil än vad man är på en dator.

– Vi har övertro för App Store och Google Play. Man skulle tänka sig för om man skulle ladda ner något på datorn.

Tanken att programmet man laddar ned skulle ta över enheten finns inte hos mobilanvändaren.

En datorägare förväntas köpa ett virusskydd medan en mobilägare inte gör det trots att båda enheterna är datorer.

– Det är lite av en kulturskillnad. En dator är du uppväxt med att skydda medan en telefon ska fungera ändå. Man har inte förståelse för att en mobil är en dator.

Samtidigt som virusskydd är bra är det långt ifrån totalsäkert enligt Linus – Vi har väldigt stor övertro för antivirus. Man ska inte tro att man är säker bara för man har antivirus installerat på datorn eller mobilen.

– Säkerhetsföretag kommer alltid förbi virusskydd. Skydden tar långt ifrån alla virus.

Hacka bankkonton

Ibland skickar personer ut fishing mail där de försöker lura folk på

TIPSA

R

SOMA

Frictional Games Överlevnadsskräck PC, Mac, Linux, PlayStation 4 Simon Jarret vaknar upp i en övergiven anläggning. Han kommer inte ihåg hur han kom dit eller vart han var, men upptäcker snart att något gått fel och att han inte är ensam.

Spelet tar dig på en resa genom undervattensanläggningen PATHOS-2, mänsklighetens sista hopp då en meteor kraschar ner i jorden och gör livet på land omöjligt. Ju längre in i anläggningen du kommer desto mer får du veta om vad som hänt, men ju mer du får veta desto luddigare blir linjen mellan vad som är levande och vad som inte är det. Är jag fortfarande jag i en annan kropp?

Denna lilla skräckis är också väldigt bra på att få dig att bry dig om människorna som bodde och levde i denna mardröm, speciellt din blivande vän-

Hur man ska skydda sig Nu när du vet att man inte är helt säker så kanske du undra hur man

UUUUU

Alexandra Davidiadis

Foto: Oskar Fust

t i mobilen pengar genom att lura dem att de är exempelvis en bank. De brukar vilja komma åt bland annat deras bankuppgifter. Detta gör de för att länsa deras konton. Långt ifrån alla går på detta men de som gör det kommer få tomma konton.

– Säg att man skickar ut hundra miljoner mejl. Om hundra personer går på detta har miljonbelopp samlats in från deras konton.

Ett relativt nytt sätt att föra över pengar på är Swish. Appen har skapats av bankerna och den är skapad för att man ska kunna föra över pengar på ett smidigt sätt. Den behöver däremot inte vara riskfri enligt Linus.

Appen är troligtvis säker, men man kan inte vara hundra procent på det.

– Om olyckan skulle vara framme och man får sitt bankkonto länsat kommer banken betala tillbaka alla pengar som man blivit av med så länge det beror på appen.

– Så länge man inte gör något större fel så ska banken betala tillbaka pengarna som försvunnit.

nina Catherine som du möter väldigt tidigt. Hon kommer följa med dig genom hela din resa genom anläggningen. Hon kommer vara den ända andra personen omkring dig.

Spelet kommer från skaparna till Penumbra och Amnesia: The Dark Descent och delar mycket med sina föregångare, allt från pussel till spänningen finns kvar och är nu så mycket bättre.

SOMA är ett spel som du inte kan försvara dig i, så antingen gömmer du dig eller så försöker du smyga förbi faran, vilket gör det otroligt skräckinjagande.

Storyn är fantastisk, du är nästan alltid paranoid och spelet visar inte uppenbart vart du ska gå, så du kan utforska och upptäcka allt spelet har att visa om alla som någonsin satt fot i PATHOS-2. Definitivt ett spel du borde veta så lite om som möjligt när du börjar.

skyddar sig mot attackerna. Enligt Linus är sunt förnuft det bästa sättet.

– Tänker man på vad man laddar ned och vilka internetsidor man besöker så kommer man med större säkerhet inte bli hackad.

– Det är okunskapen som gör att man blir det. Du är din största fara.

Enligt Linus kan man även ha appens popularitet som regel för dess säkerhet.

– En bra tumregel är att kolla på hur många nedladdningar en app har och vilket omdöme den har. En illasinnad app har inte hundra miljoner nedladdningar.

Oskar Fust signeratung@signeratung.se

Until Dawn

Supermassive Games Interaktiv skräck PlayStation 4 Ett gäng stereotypiska tonåringar som åker upp i bergen? Check. Någon försvann förra gången de var där?

Check. Mystisk mördarliknande figur som smyger omkring bakom ryggen på gänget? Check.

Det är som en film, men du gör valen.

Allt finns där, tonåringarna du kommer skrika på för deras fjantiga drama, hjärtattackerna när skräcken drar igång, stressen då du måste göra ett val men inte vet vad eller hur det kommer påverka framtiden.

Spelet var menat att komma ut för något år sedan till PlayStation 3 med PlayStation Move support, men 2014 ändrades det och i augusti kom det ut endast för PlayStation 4. Detta förvånade många, eftersom Sony trodde att det inte skulle lyckas särskilt bra, men det blev en total succé.

Spelet har många cut scenes och quicktime events, varierar skickligt mellan spänningen och dramat. Du kan aldrig slappna av när du spelar detta spel, minsta ljud kommer få dig att bli spänd och du vet att något väntar vid varje hörn.

Det enda spelet gör lite svårt för sig själv är när det ibland gör valen lite otydliga, vilket leder till att man kan välja det ena men mena det andra, men för det mesta fixar det även dettta genom att ge dig en andra chans, men bara ibland.

Detta är ett spel som kommer dra in dig från första början med sitt mysterium och svaret till mysteriet är inte alltid som du tror.

UUUUU

Alexandra Davidiadis S i g n e r a t U n g 3 ∙ 2 0 1 5 33

När allt blir svart “Jag var säker på att jag var död, att jag aldrig mer skulle öppna ögonen, aldrig mer få skratta, få dansa, få krama min familj eller ta dumma beslut med mina kompisar.

Jag var säker på att jag aldrig skulle få leva på riktigt...”

D

et sägs att när man har en nära-döden upplevelse passerar hela ens liv förbi. Minnen från ens barndom, från sina nära och kära, fantastiska upplevelser eller bara sina absolut bästa minnen; men framförallt blir allting vitt. Så blev det inte för mig. För mig blev allting svart. Det var som ett enda svart hål där det var omöjligt att hitta ut. Inga minnen flög förbi och inte såg jag några änglar eller en trappa upp till himlen; istället blev allting svart.

Jag var säker på att jag var död, att jag aldrig mer skulle öppna ögonen, aldrig mer få skratta, få dansa, få krama min familj eller ta dumma beslut med mina kompisar. Jag var säker på att jag aldrig skulle få leva på riktigt och aldrig lista ut vem jag faktiskt ville vara. Men så började jag höra saker, eller snarare ett pipande ljud. Till en början var det bara ett svagt pip som letade sig in i mina öron, och jag tänkte att man kanske fortfarande kunde höra saker när man var död. Kanske hade man en ständig tinnitus. Men sedan blev ljudet allt starkare och starkare, det började fylla hela mig och det kändes som om hela min kropp rycktes till med jämna mellanrum. Jag tycktes mig höra mina hjärtslag bli tydligare och hur det pulserade i mina öron av slagen. Och det var då jag kände att mina andhämtningar hade kommit tillbaka och jag insåg att jag inte alls hade dött. Jag hade överlevt. *** När jag öppnar mina ögon har jag svårt att fokusera blicken. Det gör ont i hela min kropp och mitt huvud känns så tungt att det är omöjligt att lyfta det. Mina ögon for runt som galna innan jag tillslut lyckas fästa blicken på ett bord mitt emot sängen jag ligger i. Bordet är fyllt med blommor, krya-på-dig kort och gosedjur. Ett svagt solsken letar sig in genom de nerdragna persiennerna och kittlar mig i ansiktet. Jag kisar och ska just vända bort ansiktet när jag hör flämtningar genom hela rummet. ”Hon är vaken!” utbrister någon, som låter väldigt lik min mamma.

Mycket riktigt dyker plötsligt mammas huvud upp ovanför mig. Hennes blonda hår är uppsatt i en slarvig knut, hennes annars så välsminkade ansikte ser nu betydligt äldre och slitet ut och hennes ögon är blodsprängda. Hon ser helt förstörd ut, och när våra blickar möter varandra väller tårar upp i hennes ögon. ”Älskling”, viskar hon och stryker mig försiktigt över håret, en beröring som sänder ilningar genom mina armar av hennes ömhet och av hennes värme, och en av hennes tårar faller ner på mitt ena nyckelben.

I nästa stund dyker ett till ansikte upp ovanför mig. Och ett till, och ett till.

Pappas ögon är lika blodsprängda som mammas och nu lämnar ett lättat skratt hans läppar. Min lillebror Fabian stirrar ner på mig med skräckjagad blick och jag känner hur en spinkig liten hand omsluter min. Jag ser hur han försöker pressa fram ett leende men att hans underläpp börjar darra istället.

Och min bästa vän Tilda. Hennes ögon fylls med tårar när jag möter hennes blick och hon för en hand till sin mun som för att kväva en snyftning. Men det är en person som saknas; min pojkvän André. Borde inte han vara här?

Borde det inte vara han som håller i min hand istället för Fabian? André med det vackra leendet, hans olivfärgade hy, hans stora mörka ögon och bryn och hans rufsiga svarta hår. André som får det att pirra till i magen varje gång jag ser honom; eller rättare sagt varje gång jag bara tänker på honom. Eller att jag ibland snubblar på mina egna ord när jag pratar med honom, för att han gör mig så nervös, trots att vi varit tillsammans i två år nu. ”Välkommen tillbaka”, säger pappa och blinkar mot mig, men det finns en 34 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015

sorg i hans ögon. En sorg som faktiskt finns i allas ögon. ”Du har aldrig sett bättre ut”, försöker han skämta, men ingen skrattar. Alla bara stirrar på mig.

Ser jag verkligen så hemsk ut? ”Vi har varit så oroliga”, kvider Tilda och jag ser hur hon lägger en hand på mitt ben, men jag känner ingenting. Jag stirrar på hennes hand som tydligt ligger på mitt smalben, men jag känner ingen tyngd från den. Jag försöker vicka på tårna, men det går inte. Jag stirrar i panik upp på min mamma som fortfarande med tårfyllda ögon ler ner mot mig. ”Jag känner inte mina tår”, kvider jag fram och känner knappt igen min egen röst, så hes är den. Mamma utbyter en blick med pappa och allas leenden försvinner plötsligt från deras läppar. Vad är det som händer? Mitt hjärta börjar slå allt snabbare och hårdare i min bröstkorg och min andhämtning har börjat bli ojämn medan jag desperat försöker få liv i mina ben. ”Gumman, snälla andas”, säger mamma och stryker mig mjukt över hjässan, men även hennes ögon speglar min panik, ”vi ska kalla på en läkare.” ”Du blev påkörd i en hög hastighet, Nellie.”

En medelålders man iförd vit labbrock står längst ner vid min säng. Han håller min journal tryckt mot bröstet och ser med allvarliga blå ögon ner på mig.

Fabian håller fortfarande mig i handen, och mamma har nu fattat min andra. ”Faktum med att åttio procent av alla som blir påkörda i denna hastighet, tyvärr mister livet, men jag har förstått att du är en kämpe.”

Jag förstår att det ska verka som någon form av tröst, men jag kan ingenting annat än att bara stirra på honom med mitt hjärta fortfarande hårt bankade i bröstkorgen. ”Tyvärr skadade du ryggraden av påkörningen, och därför även dina ben.”

Hans ord börjar smälta in hos mig och jag flämtar till när jag inser vad det är han säger. ”Du har förlorat en stor kapacitet av att använda dina ben, Nellie, och som det ser ut i nuläget, om det vill sig som värst, kommer du att behöva assistans av en rullstol för resten av ditt liv. Vi kommer naturligtvis göra allt vad vi kan genom fysisk terapi, men vi kan tyvärr inte garantera att det kommer hjälpa.”

Hans ord hänger kvar i luften. Det är knäpptyst bortsett från mammas dova snyftningar. Jag vet inte var jag ska fästa blicken. Hans ord sticker i mig likt tusen nålar. Mina ben. Kommer jag aldrig kunna använda mina ben igen? Jag stirrar på mina ben, på stället där Tilda nyss hade haft sin hand och där jag inte hade känt någonting. Jag antar att hela min kropp föll i chock, för jag kan knappt tro att det är sant. Jag förväntar mig nästan att läkaren ska börja skratta och säga att han skämtar, att allt kommer bli bra. Jag vill kunna gå på egen hand, kunna dansa, springa, hoppa och spela fotboll. Jag kommer aldrig kunna spela fotboll igen. Fotboll som är min passion i livet. ”Kan ni inte operera igen?” kvider jag fram, med tårar som börjar välla upp i mina ögon och en växande smärta genom hela min utmattade kropp, ”snälla.”

Läkaren ser nu medlidsamt på mina föräldrar innan han möter min blick, ”jag beklagar, vi gjorde allt vi kunde.”

Då skriker jag. Jag skriker rakt ut. Eller det är snarare ett desperat rop på hjälp, för det kan inte vara sant. Mina ben kan inte vara förstörda. Det går

bara inte. Jag känner hur mamma panikslagen försöker lugna mig genom att omfamna mig, men jag bara skriker. Och helst av allt vill jag bara att André ska vara här nu. Om han ens vill ha mig längre. *** Jag vet inte hur länge jag sovit när jag öppnar mina ögon igen. För en stund tror jag bara att jag drömt allt, att jag egentligen ligger hemma i min säng och vaknar för ytterligare en skoldag. Men jag vet att det inte var en dröm, för rummet jag ligger i är inte mitt eget och jag ser Tilda sovandes på några stolar i ett hörn och jag ser alla maskiner runt omkring mig som säkerligen var det enda som kunde hålla mig vid liv för några timmar sen. Alltihop blir ännu mer verkligt när mitt huvud börjar dunka, men framförallt när jag lägger en hand på mitt lår och känner absolut ingenting. Jag stirrar på min bästa vän.

Hennes änglalika hår har fallit ner över hennes ansikte och hon har på sig sina orangea fula mjukisbyxor, samma byxor som jag har. Jag kommer aldrig känna det mjuka materialet mot mina ben igen.

När mina ögon fylls med tårar stänger jag dem och försöker minnas olyckan.

Det hade varit en fredag, och jag hade precis bråkat med André. Han hade insisterat på att han kunde köra hem från festen vi varit på, trots att vi båda hade druckit. Jag hade blivit rasande på honom, och kunde för allt i världen inte förstå hur han på fullaste allvar kunde tro att han var i ett stadigt skick för att köra. Hur som helst så hade vi bråkat mitt på gatan, och när han sedan gått iväg för att hämta bilen hade jag stått kvar på gatan, omedveten om att en annan bil kom körande i en alldeles för hög hastighet, och allt jag hade hunnit se var strålkastarna innan ett plötsligt mörker omslutit mig.

Nu kändes det precis som då. Det var som om jag hade en svart slöja över mig, som sugit ut all glädje jag någonsin känt. Jag såg mig själv dribbla fram med bollen på fotbollsplanen, riktigt kände adrenalinkicken som slog in och känslan av när bollen träffar skosulan. Jag kommer aldrig känna så igen. Hur är det ens möjligt? Hur är det möjligt att mina ben inte fungerar längre? Hur kunde jag ha varit så dum att jag stod kvar på gatan? Allt var mitt eget fel, jag hade ingen annan att skylla på. Vad skulle jag göra nu? Jag öppnar mina ögon och ser hur Tilda rör på sig på stolarna i hörnet. Det ser rätt obekvämt ut.

Och plötsligt öppnar hon ögonen och reser sig upp när hon ser att jag stirrar på henne. ”Nellie?” frågar hon, men jag svarar inte. Jag kan inte förmå mig själv till att prata. Det känns som om någonting har snörpt ihop min hals, nej hela min kropp, och att jag är fången i den.

Tilda går fram till min säng innan hon sätter sig på stolen precis intill. Vi tittar länge på varandra. Hon vet uppenbarligen inte vad hon ska säga, och jag har inget att säga. Vad säger man ens till någon som precis fått reda på att hon inte kommer kunna gå längre? Jag är arton år och kommer aldrig få friheten att röra mig fritt. Jag tror inte att jag har smält det riktigt än. ”Jag vet inte vad jag ska säga”, säger Tilda tillslut. Hon verkar tveka men tar sedan min hand i sin, ”jag är så hemskt ledsen.”

Tårarna som börjar rulla ner längs med hennes kinder får mig att knipa ihop mina egna i hopp om att tvinga tillbaka mina egna tårar. Men det går inte. ”Var är André?” frågar jag efter en stunds tystnad. Min röst är fortfarande så hes att jag inte känner igen den. Kommer ingenting vara sig likt längre?

Tilda stirrar på mig. Smärtan i hennes ögon får det att hugga till i mig. Hon skakar på huvudet och ser ner på våra sammanflätade fingrar. ”Jag trodde din mamma kanske berättat”, viskar hon utan att se på mig. Jag sväljer hårt. ”Berättat vad?” viskar jag.

Tilda ser upp på mig igen och jag förstår att jag kommer få höra ytterligare en dålig nyhet. Mitt hjärta börjar slå alldeles för hårt igen, mitt huvud börjar värka och jag försöker andas normalt, men det går inte. ”Det..”, säger Tilda, nu gråter hon på riktigt, ”det var André, Nellie. Det var André i bilen. Det var André som körde på dig.”

Jag känner ingenting. Allt är som dött inombords. När Tilda berättar hur André inte var medveten om vad som hände hör jag det knappt. Jag hör inte längre mina egna andetag, jag känner inte mitt hjärta slå i bröstkorgen och jag ser inte längre Tilda. Känslan går inte ens att beskriva. Jag är död inombords. Jag bara ligger i sängen helt orörlig och vet inte vad jag ska ta mig till.

Jag vill bara springa härifrån, men tanken är så skrattretande att det bara gör ännu ondare. Och när Tilda efter säkerligen en timmes tystnad, då jag legat i sängen som en staty, hämtar en rullstol orkar jag inte säga emot. Hon lyfter mig ur sängen likt ett litet barn och sätter mig i den, förklarar att jag behöver frisk luft. Jag skulle känna mig förnedrad, om det inte vore för att jag är som i trans, om det inte vore för att jag fått reda på att min pojkvän var den som kört på mig. Hon rullar ut mig ur mitt rum in i en alldeles vit korridor. Jag ser ner på mina ben som ser helt normala ut, om det inte vore för att jag inte känner någonting i dem. Om det inte vore för att jag sitter i en rullstol. Och det är då jag ser honom. Längre bort i korridoren sitter han, med samma kläder som han burit på festen, med rufsigt hår och med ansiktet mellan händerna.

Nu ser han upp och våra ögon möts. Jag har aldrig sett någon så förtvivlad.

Det finns knappt något vitt kvar i hans ögon, och det annars så fina, sprakande i hans ögon är som bortblåst. Han ser livlös ut.

Nu reser han sig upp och stirrar på mig, på mina ben. Hans armar hänger livlöst längs med sidorna och han verkar försöka säga något, men står bara där med öppen mun. Smärtan som han utstrålar gör att det känns som om jag går sönder inombords. André som jag älskar så mycket. ”Nellie”, försöker han och tar ett steg mot mig med tårar rinnande längs med hans kinder, men jag kan inte se på honom mer, något som Tilda verkar märka. Hon svänger runt min rullstol så att jag är med ryggen mot honom. Jag känner hans blick i ryggen, hör nästan hur han sjunker ihop, hur likaså han går sönder inombords, och jag vill så gärna vända mig om och se på honom.

Jag vill krama honom och säga att det är okej, att det inte var hans fel, men jag kan inte. Jag kan bara inte. Allt som en gång varit jag är som bortblåst. Jag kommer aldrig vara samma Nellie som jag brukade vara. Jag kan inte se på honom, det gör för ont. Jag känner som vid olyckan; allt är svart.

Sofia Jönsson S i g n e r a t U n g 3 ∙ 2 0 1 5 35

SEX OCH SAMLEVNAD

Hur fritt är det att prata om sex?

J

ag sitter hemma hos en kompis och känner att nu när ingen är här kan jag prata hur fritt som helst om vad som helst, inklusive sex. Jag inser att om jag hade suttit på ett café hade jag sänkt rösten och lutat mig fram om jag skulle prata om sex med min kompis. Även fast sex anses okej och mer accepterat idag än för 50 år sedan så är det fortfarande ett nertystat samtalsämne.

Synd tycker jag. Jag anser att sex anser jag är ett av de mer intressanta ämnena att prata om. Jag vill att man ska kunna prata lika högt om sex som om skolan, visst behöver man inte gå in på detaljer om man sitter på ett fik och äter men ett allmänt samtal borde absolut vara ok. Sen måste man använda sitt sunda förnuft, om det sitter barn bredvid kanske du inte ska berätta om ditt hemsläp i helgen.

Varför ska man inte få prata högt om sex? Det är något som man måste våga prata om annars kan det bli mycket ångest och okunskap om ämnet. I skolan har man sexualkunskap men det är inte alls samma kunskap som du får från dina kompisar. Jag har upplevt att informationen man får från mina kompisar är mer relaterbar och man lär sig mer av det. Dessutom har dina kompisar oftast mer inflytande på dig än din lärare.

Den attityd jag bemöts av kring öppna samtal om sex kan variera. Om ett gäng fuckboys(svin) hör ett samtal mellan två tjejer på bussen om deras sexerfarenheter skulle jag tyvärr inte bli förvånad om dom började snacka om hur billiga och lätta dom är. För pojkar är skräp eller hur var det man sa? Även pojkar/killar/män som inte är fuckboys kan lättare prata öppet om sex utan att bli dömda.

För pojkar är skräp eller hur var det man sa?

Om ett gäng tjejer hade hört en konversation mellan två killar om deras sexerfarenheter hade dom inte brytt sig lika mycket eftersom att det anses mer normalt för killar att kunna prata öppet om sex. Detta är min uppfattning och åsikt baserat på mina erfarenheter.

Att känna sig begränsad kan vara jobbigt, det tror jag vi alla känt någon gång. Till exempel att inte kunna gå till den pizzerian man vill för att den har stängt, inte kunna vara med den man vill för att man bor i olika städer eller att inte kunna prata om sex med sin kompis för man känner sig begränsad och dömd. Det jag försöker säga helt enkelt att vi borde förändra vår attityd till problemet för då känner man en större frihet till att prata om sex och då blir man helt enkelt mindre begränsad.

Alla borde kunna känna sig bekväma nog att prata om sex oavsett kön och plats(med vissa undantag såklart). Så döm inte andra för att dom vågar prata om sex. Det är svårt att prata för mycket om sex så låt er inte tystas!

Panelen sna I detta nummer har Signerat Ung intervjuat panelen om vad de tycker och tänker kring sexuell frihet bland män och kvinnor.

Hur är attityden i ert umgänge kring sex? Är den positiv eller negativ?

Kevin tycker att den är positiv och att det inte är några konstigheter.

Är den dålig?

Alla: Nej Elvira: Nej det är väl positivt

Ser ni olika på tjejer som ligger med många och killar som ligger med många?

Kevin: Personligen tycker jag inte att det är någon skillnad, men liksom det är vanligt att man hör det där om att tjejer ligger med många så kan de få en “slampstämpel”.

Elvira: Nej jag tycker inte det är någon skillnad men jag vet att det i samhället är så är typ mer okej för killar att ligga med fler Ronja: Nej Andreas: Jag håller med

Tycker ni att ni kan prata öppet om sex med era vänner?

Ronja: Ja, eller med ens närmaste vänner Elvira: Ja, jag kan väl prata med mina kompisar om det, eller asså det beror väl på vad för sex man pratar om.

Andreas: Ja det tycker jag.

Kevin: Jag tycker det är lätt blir att man driver så fort man pratar om sex.

Det blir inte seriöst.

Andreas: Asså om man är i grupp kanske det blir såhär lite skämtsamt men om man typ går undan en och en liksom kan man kanske ta det lite mer seriöst.

signeratung@signeratung.se

36 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015

Elvira: Jag tycker det, asså eller bland mig och mina kompisar. För att det har varit så mycket om att det inte är okej så då har det typ blivit så att “varför är det inte okej?” sen så, så är det ju inte en så stor grej liksom.

Ronja: Jag tycker att nu när man har blivit äldre så har det inte blivit lika stor grej som när man var liten.

Andreas och Kevin: Jag håller med.

Hur skulle ni reagera om ni hörde två tjejer respektive två killar prata om sex offentligt på bussen?

Elvira: Det beror på vilket sätt de pratar om det, eller alltså jag skulle typ tro att killar såhär drev mer om det. Typ om de satt i skolan två stycken killar känns det som om de skulle driva mer om det. Och om det skulle var tjejer känns det som om de skulle sitta och prata om det lite tystare och såhär.

Kevin: Jag skulle tro att om det är två tjejer som sitter och pratar om det då är det mer såhär vad som händer, såhär olika sätt…

Andreas: ... att ha sex på.

Kevin: Aa, alltså fortfarande seriöst men att man liksom pratar mer detaljerat känner jag. Det är den uppfattningen jag har.

Har ni dömt någon för att den har legat med eller inte har legat med ett x antal personer?

Alla: Aa Elvira: För i skolan är ju andra runt omkring, det blir inte så seriöst.

Andreas: Asså man har väl tänkt såhär: “oj det var lite många” men det är inte så att man går runt o bah: “alla är horor som har legat med sju liksom”.

Elvira: Nej det är ju inte så att jag dömer dem, men det är ju vissa som man undrar lite hur de tänkte eller asså typ “jahopp jävlar”.

Kevin: Ja typ “det var otippat”.

Ronja: Ja man blir lite förvånad typ men det är ju inte så att man dömer dem. Jag blir mer förvånad över vem, alltså jag bryr mig inte om hur många någon har legat med det är mer såhär om man känner någon som den har legat med kan man bli mer förvånad över det.

Vilken syn har ni växt upp med kring sex?

Bryr ni er om folk har haft sex eller inte?

Så om till exempel ni pratar om det hemma med någon och sen i skolan är det olika snack ni har då?

Elvira: Inte negativt direkt.

Kevin: Vi har inte snackats så mycket om det, typ “sen var det ju det där med sex, Kevin. Det finns ju också där, bara så du vet”

Matilda Johansson

Tycker ni att det har blivit mer fritt kring sex den senaste tiden?

Vänner och sådant när ni växt upp då?

Andreas säger att det var mycket om den första som blev av med oskulden och att det enligt den personen var väldigt positivt och att personen försökte göra en avundsjuk.

Alla i panelen säger att de inte bryr sig, att det inte är någon stor grej.

Kevin säger att det var samma sak som det pratade om tidigare, att det var en större sak när man var mindre men att när man sedan blivit lite äldre är det inte det längre.

SEX OCH SAMLEVNAD

ackar sexuell frihet Tror ni det är mer accepterat för killar att prata högt om sex än vad det är för tjejer, typ på bussen, i skolan?

Kevin berättar att det känns som om det är mer okej för killar även om han kanske inte tycker så själv. Men att det är mer så att man tänker att tjejer inte ska prata om sex högt, man förväntar sig det inte.

Han säger att det känns som om det är mer okej för killar att prata högt om det.

Resten av panelen håller med Kevin om att det faktiskt känns som om det är mer “accepterat” att prata högt om sex för killar.

Bryr ni er om vilken sexuell läggning era kompisar har, om de är bi, homo?

Kevin: Nej, det är upp till dem.

Ronja: Nej Elvira: Nej det är helt deras val.

Andreas: Håller med, det är deras val.

Tycker ni att man fortfarande dömer folk för deras sexuella läggning?

Andreas: Visst händer det väl men inte i lika stor utsträckning tror jag inte Elvira: Vadå, menar ni att andra dömer?

Signerat Ung: Ja, människor runt om kring, på stan, jobbet osv.

Elvira: Jaha. Ja det tror jag.

Tror ni det är vanligare i vår ålder att döma människor efter deras sexuella läggning eller är det vanligare för vuxna att göra det?

Kevin: Jag tror att det är vanligare när man är vuxen att dem typ ligger kvar i gamla tankesättet om att det inte är okej att vara

homosexuell och att de ligger kvar där och då är det lättare att de dömer så.

Tror jag.

Har någon utav er någonsin dömt någon för att ha en annan sexuell läggning än heterosexualitet?

Alla svarar nej.

Tror ni eller anser ni själva att det anses var mer accepterat att vara homosexuell tjej än homosexuell kille?

Både Elvira och Ronja säger nej. Ronja förklarar att hon anser att det typ är samma sak bara att det är olika kön. När Signerat Ung frågar dem om det inte är det som kan var skillnaden, att det just är olika kön säger Kevin att han tycker att det känns som om det är mer accepterat att var homosexuell tjej än att vara homosexuell kille. Vi frågar varför han tycker så, han berättar då att han tycker att man såg det tidigare i filmer och att det är ju en del av det som gör att det är okej, att man visar det i media alltså på andra ställen än i bara vardagen. Elvira säger helt plötsligt att hon tycker att det är tvärtom. Hon berättar att anledningen till varför hon tycker så är för att hon har träffat fler homosexuella killar och inte så många lesbiska, och att hon då har fått uppfattningen om att det är mer accepterat att vara homosexuell kille.

Uppfattas det som att det är fler killar eller som att det är mer accepterat för killar att vara homosexuella?

Elvira: Alltså att det är fler killar och att det då typ är mer okej ja, de har visats sig mer ute å så.

Ronja: Jag håller med Elvira faktiskt. Alltså jag har inte träffat någon som är lesbisk men jag har träffat flera stycken homosexuella killar.

Kevin: Aa det kan vara sant faktiskt eftersom att det visades tidigare att var homosexuell tjej i filmer och så kanske det blev mer ett skämt av det alltså det fick liksom en omvänd effekt istället.

Andreas: Nej alltså det är mer, oftare som man har hört om ledsna historier när en kille ska komma ut ur garderoben liksom.

Jag har nästan aldrig hört om en tjej berätta “aa när jag skulle berätta för mina föräldrar att jag var lesbisk så hände det här liksom“ Så jag vet inte.

I allmänhet, tycker ni att den sexuella friheten är den samma för kvinnor och män? Eller har männen mer frihet än kvinnorna eller är det tvärt om?

Kevin: Det är ju frågan om det är liksom om det är en skillnad kanske eftersom jag har haft samma upplevelse att jag har träffat fler homosexuella killar/bögar, alltså fler bögpar än lesbiska par. Så det kanske är en skillnad även om man inte pratar om det. Det är inte omtalat tror jag, det är inte kontroversiellt man pratar inte om det. Man pratar inte om vad som är mest okej, att var homosexuell kille eller att vara homosexuell tjej. Det tror inte jag är frågan som man tagit upp lika mycket som att vara homosexuell i allmänhet.

Elvira: Ehm alltså jag tror eller jag upplever det som att det är mer ac-

ceptabelt för män, alltså det här om att prata om det, inte att de skryter om det men det har ju blivit lite så att de pratar stolt om hur många de har legat med och så. Men alltså personligen tycker jag att det ska vara jämställt liksom.

Ronja: Ja alltså jag håller med Elvira, det borde ju vara jämställt men det är inte många tjejer som går runt och skryter om hur många de har legat med som killarna kanske gör.

Andreas: Jag håller med. Det borde vara jämställt men det är det ju verkligen inte. För om någon tjej typ skryter såhär ”aa jag har legat med halva Linköping” kanske de får någon stämpel eller vad man ska säga.

Detta är panelens egna åsikter om den sexuella friheten bland kvinnor och män, men vad tycker du?

Pa n e l e n Från vänster till höger: Andreas Johansson, 18 Kevin Evans, 18 Elvira Edberg, 15 Ronja Frode, 15

Sophia Schepull signeratung@signeratung.se

Amanda Edberg signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 3 ∙ 2 0 1 5 37

SEX OCH SAMLEVNAD

”Ja, jag är gay” Jesper vill vara anonym och heter egentligen något annat. Bilden föreställer INTE Jesper.

I dagens samhälle är det en stor grej att vara homosexuell.

Normerna i samhället säger att man inte ska vara homosexuell, utan en familj ska bestå utav en man och en kvinna. Att vara homosexuell menas att man attraheras av en person av samma kön.

Signerat Ung har träffat Jesper som kom ut som homosexuell och känner fortfarande inte att det känns accepterat i dagens samhälle. Jesper har valt att vara anonym och heter i verkligenheten något annat.

Hela Jespers barndom har varit speciell.

Han har aldrig känt att han har kunnat jämföra sig med någon annan. Han har alltid haft sina aktiviteter och det har funnits kompisar som hade liknande aktiviteter och gillade samma grejer, men Jesper kände att han aldrig hade någon precis likadan som honom själv.

– Jag kände att jag var ”the only gay in the village”. I alla fall så gott som jag visste.

Jesper beskriver att i grundskolan gick han runt och kände att han var den enda personen som var på detta sätt. I yngre ålder fanns det homofobi och det visste Jesper om. Perioden innan han förstod vem han verkligen var blev jobbig.

Redan i sex års ålder förstod Jesper att det var något annorlunda som hände med honom. Han tänkte inte på tjejer 38 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015

på samma sätt som de andra killarna gjorde, han förstod inte riktigt när de andra killarna snacka om hur snygga vissa tjejer var. Det var vid den här tiden som han förstod att han var annorlunda än de andra killarna i hans ålder.

På högstadiet blev det en stor förändring. Då hade Jesper nästan förstått att han var homosexuell, hans kompisar hade slutat på skolan och han blev lämnad ensam. Det var många andra som också hade tanken på att han var homosexuell, men det var inte uttalat. Som ensam i högstadiet sökte han sig till ”den mobbade tjejen” i klassen. Han försökte även att umgås med ett gäng tjejer, som han känt sen tidigare men det var svårt. De hade varit kompisar länge och var väldigt tajta, som ny blev det svårt att komma in i gänget.

Att komma ut

Vid den här tiden förstod Jesper att inte så många tyckte om honom för att han var annorlunda. Första perioden när Jesper hade förstått att han var homosexuell var jobbig. ”Jag var en jävla bög, gay, den äckliga homosexuella. Den där fjollan” Allt det där fick Jesper höra. Alla dessa ord och förolämpningar tog hårt på honom, men tillslut vände det för honom och han förstod att han inte var själv.

Jesper visste att andra gått igenom samma saker. Då bestämde han sig för att berätta vem han var för de fyra tjejkompisarna.

Responsen från dem blev inte speciellt stor, de tog det bra och gjorde det inte till någon stor grej.

När Jesper började gymnasiet skulle detta få hända en gång. Han skulle få gå igenom att berätta för folk eller låta det vara.

Hans närmsta kompisar visste om det, och en kväll när han och hans klass hade klassfest slängdes en fråga ut till Jesper. ”Jesper, du måste ju vara gay”. Hans svar blev kort och enkelt.

– Ja, jag är gay!

Sen var det inget mer med det, folk tog det som det var och ingen tyckte det var konstigt. Jesper förklarar att det var första gången som han kom ut spontant och på ett bra sätt och fick en bra och positiv reaktion. I Jespers klass känner han att ingen direkt verkar tycka illa om honom, de är stöttande. Han tycker det känns bra att många i klassen och även folk på hela skolan, accepterar och stöttar och ser han som Jesper och inte Jesper, bögen.

För ungefär ett år sedan bestämde sig Jesper för att komma ut för sin familj.

Han började med att berätta för sin mamma och hon blev chockad. Reaktion från henne var inte den bästa från början och hon bestämde sig för att åka till en kompis. Jesper gick in på sitt rum och började tänka. Han tänkte på om det var så här det skulle vara varje gång. Ska man behöva gå igenom detta varje gång bara för att man är homosexuell, bara för att man har en personlighet som inte

Foto: Isabell Skott

passar in i samhällets normer. Den största tanken hos Jesper när han låg inne på sitt rum var om han skulle tänka att allt kommer att bli bra eller om han skulle gå ut i köket och ta en kniv. Förnuftet kom till Jesper och kniven blev inget alternativ. ”Varför skulle jag ta en kniv liksom?”.

Efter en stund kom hans mamma hem igen, och även hans pappa hade nu kommit hem. Han berättade för dem igen. Jespers pappa trodde inte riktigt på honom från början, han försökte prata bort det, men Jesper förklarade hur det var och tillslut fick de båda två veta att Jesper var homosexuell. Även fast de var lite oklart mot det i början så har det idag blivit bättre, Jesper tycker att det känns som hans mamma och pappa har accepterat det mer.

Mobbning

Under tiden då Jesper kom ut som homosexuell och folk fick reda på vem han verkligen var fick han ta ganska mycket skit. Eller som Jesper beskrev det, mobbning. För honom var dock inte mobbningen ett så stort problem då han själv känner att han har bra självförtroende och klarade av att hantera den skit han fick ta. Egentligen ska ingen behöva stå ut med mobbning på grund av läggning, religion, ursprung eller liknande. Ingen ska behöva gå igenom något liknande tycker Jesper.

Han förklarar att han är en sådan person

SEX OCH SAMLEVNAD som tänker att en förändring kommer inte ske om du inte själv gör något åt det.

Bra bemötande

Alla de personer som Jesper har berättat om sin läggning för har gett honom ett bra bemötande. Alla har varit accepterande och nästan lite ”what-ever okej, kul typ”. Jesper beskriver att många av hans kompisar inte har sett det som en stor grej. Jesper berättar om en händelse som hände honom för några veckor sedan när han går fram till en grupp av hans kompisar. Bredvid dem står en kille som går därifrån när Jesper kommer.

Han undrar förstås varför och får sedan reda på att personen har problem med homosexuella. Denna händelse tog illa på Jesper, han kände sig illa bemött. Han satte sig sedan och pratade med sina andra kompisar, och kom efter ett tag på att det skulle vara bara att gå och prata med den personen och fråga varför. Bemötandet då blev precis likadant, ingen skillnad. Jesper säger att det är sådant man får stå ut med, lite skit får man ta, men det borde inte vara så. Men en förändring kommer inte att ske. Jesper beskriver att det är som att folk i dagens samhälle har en rädsla av att homosexualitet ska smitta av sig. Men det gör inte det, det är ingen sjukdom och inte heller ett val. Det är en personlighet.

– Man kan jämföra detta med en person i rullstol, hen har ju inte valt det.

Mest av allt skulle ju hen vilja kunna gå.

Men det går inte. Det är liknande med homosexualitet. Ingen skulle ju välja att vara homosexuell och ta all den skit som en homosexuell får ta. Ingen seriös person skulle välja det. Mest av allt vill ju jag vara precis som alla andra. Få göra precis som alla andra, inte vara underlägsen från de saker som en homosexuell inte kan göra i ett samhälle.

Förtryckt av samhället

Jesper är väldigt samhällsintresserad, bland annat om hur samhällen är uppbyggda. Sedan han kom ut har han börjat studera detta ännu mera.

– När jag förstod att jag var gay och kom ut, förstod jag att det var skillnader på folk och folk, säger Jesper.

Det var inte länge sedan homosexuella giftermål accepterades.

– Då kände jag, okej, fine, jag får äntligen gifta mig, säger Jesper.

Jesper förklarar att de finns de som har de ännu värre, transexuella och querepersoner. De som egentligen är födda i fel kropp, som inte känner sig som den de är födda till att vara. Jesper anser att de har det värre, för de har ännu färre rättigheter än vad han har.

Idag har vi två stora partier, förklara Jesper. Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, som aktivt jobbar emot Jespers rättigheter. Jesper förklarar att man pratar om hets mot folkgrupp, men han tycker det är dåligt att man aldrig pratar om hets mot homosexuella.

Jesper har lyssnat mycket på Jonas Gardell, som berättat att en man en gång kom fram till Jonas och spottade i hans mat när han och hans pojkvän var ute och åt på 80-90-talet. Detta var då allmänt accepterat, man kunde inte

göra något. Jesper säger att han är glad att inget liknande hat drabbat honom.

Jesper menar att det absolut har skett en förändring sedan dess.

– Bara för det har blivit bättre, betyder det inte att allting har blivit bra, säger Jesper.

Jesper säger att han själv inte kan göra så mycket. Han förklarar att han skulle kunna skriva en arg insändare till Metro eller Corren, men att det inte händer så mycket mer med det.

Vi pratar mycket om mångfald i Sverige, menar Jesper. Att man ska få ha vilken religion man vill, se ut som man vill, och att man får vara precis den man är så länge man inte skadar någon annan. Jesper menar att det svenska samhället är väldigt liberalt av sig, frihets tänkande, att man ska klara mycket själv. Men också att staten ändå ska skydda folk från att göra misstag. När vi har två partier, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som aktivt arbetar emot att alla människor ska få vara som de är och vi ska ha mångfald i den värld vi lever i, blir det ett problem för oss invånare. Inte bara för homosexuella utan även för exempelvis invandrare, menar Jesper. För om inte alla känner samhörighet med resten av landet eller samhället, kollapsar samhället, det fungerar inte.

– Jag ska inte säga att jag känner mig nedtryckt av rättssystemet eller samhället, för jag har rättigheter, och jag har speciella rättigheter bara för jag är homosexuell.

Men det är väldigt mycket som behöver förbättras, menar Jesper.

Normer

Jesper anser att normer sprider rädsla och dålig samhörighet. Att normen i Sverige är att svenskar tänker, du ska inte tro att du är någon, du är inte speciell, och du får inte sticka ut, för alla ska vara lika. Jesper säger att han själv inte lever efter normer för han tycker att de inte fungerar. Han menar att normen i Sverige även är att du ska vara på ett visst sätt som kanske inte är homosexuell. Det ska vara en kärnfamilj, helst en kvinna och en man, med två barn. Du ska ha en Volvo, bo i ett hus som ligger på 150 kvadratmeter, en trädgård som omsluter hela huset.

Den ena föräldern ska jobba på en statlig, kommunal eller regional institution, och den andra förälderns ska kanske jobba som banktjänsteman, något mer kapitalistiskt.

Om du gör det, är du normal menar Jesper.

– Bara för att jag är homosexuell betyder inte det att jag är den enda som sticker ut ur normen. Utan det finns många fler, säger Jesper. Han menar att homosexualitet, religion och hudfärg är sådant som har kännetecknat under historien att det är ett problem och det gör att normen påverkar Jesper mer som person än någon som kör en BMW istället för en Volvo, menar Jesper. Olika saker i normerna betyder olika mycket för olika människor.

– Om man får in och peta i normen kanske man ska ta bort det som folk inte kan bestämma över. Vad jag menar är att man inte ska döma en person efter vem den är utan hur den är.

Bara för att det har blivit bättre, betyder det inte att allting har blivit bra Religion

Jesper har länge varit intresserad av religion och länge varit rädd för religion.

Han har varit med i svenska kyrkan sedan han döptes, och sedan varit med i svenska kyrkans församling, men gick ur när han fyllde arton. Jesper valde att gå ur för att han har svårt att förstå att man ska ha en religion som bygger på en bok/ skrift, och den inte följs fullt ut. Flera religioner tar upp att en man inte får ligga bredvid en man som han ligger bredvid en kvinna. Den synden ska straffas med döden. Jesper säger att han inte förstår hur man kan stötta en religion som säger att man ska döda en människa som är homosexuell.

Jesper förklarar att han har pratat mycket med personer som är med i kyrkan och frågat hur man kan tro på en religion som förändras samtidigt som samhället förändras, borde inte samma grundpelare vara hela tiden. Deras svar brukar då vara att förr i tiden visste man inte bättre än att döda de som var homosexuella, att man idag vet bättre.

Jesper känner att den förklaringen inte räcker för honom.

Jesper förklarar at Kristdemokraterna bygger deras politik på den kristna tro så mycket som de kan, och därför värnar de om kärnfamiljen, en man och en kvinna med två barn. Jesper säger att detta påverkar honom. Han menar att han inte har rätt till samma grejer som kärnfamiljen har.

– Jag går inte tillsammans med religion och religion ska inte gå tillsammans med homosexualitet, menar Jesper.

Jespers tips till de som inte har tagit steget att komma ut ännu, är att ”keep it up”.

Ingen ska få trycka ner dig för den du är.

De kan få trycka ner dig för att du har en ful tröja, men inte på grund av vem du är. Oavsett om du är homosexuell eller älskar nallebjörnar. För det kan du inte styra över.

Överdriver gärna

Blickar som man får på stan och liknande säger Jesper att man lär sig att filtrera bort. Man slutar bry sig. När han bara går

normalt så reagerar inte folk, Jesper tycker själv att han smälter in ganska bra i en folk grupp och är sig själv. Men ser han någon som blir provocerad och tittar lite extra mycket så vill han överdriva. Han vill överprovocera dem, så då överdriver han mycket.

– Då vickar jag på rumpan och går lite svängigt. Jag försöker verkligen överdriva allt. Men alla blickar och folk som verkar reagera, man får ta det hela med en liten klackspark. Även fast Jesper valde att vara anonym i denna intervju så känner han att det var viktigt att ställa upp. Han vill inte att hela Östergötland ska veta om honom, men han vill att alla ska veta hur det egentligen är. Folk måste inse att det finns folk som mår dåligt över sin läggning, och de som mår dåligt måste inse att det blir bättre.

– Det finns alltid ett före och ett efter.

Jesper beskriver att han mådde till viss del bättre innan han kom ut som homosexuell för då behövde han inte vara udda. Men på samma sätt mådde han ju dåligt då han inte mådde bra i sig själv för att han inte visste vem hans vekliga jag var. I nutid mår Jesper bra för att han får vara den han är och för att han får ha den friheten han får, men samtidigt mår han dåligt för att han egentligen alltid måste akta sig för vad han gör. Han måste tänka på vad folk tycker och tänker. Dock känner Jesper att han mår bättre på olika sätt, han känner sig själv mer. Han har fått lära sig att bli mer egoistisk och inte ta någon skit. Han har börjat tänka på sig själv. Han mådde dåligt innan för han inte visste vem han var, men nu vet han vem han är men måste i alla lägen anstränga mig, och kan inte vara sig själv fullt ut i många lägen.

Isabell Skott signeratung@signeratung.se

Emma Karlsson Tvete signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 3 ∙ 2 0 1 5 39

KOST OCH HÄLSA

Din kropp, ditt tempel

Frihet. Frihet för mig är det friheten att få se ut som just jag vill, äta som jag vill så länge jag själv mår bra av det. Vem ska egentligen ha makten över mig att få säga hur jag ska se ut? Reklamerna idag visar smala, vältränade kroppar och att det är idealet för hur vi ska se ut. Om du inte är i ett visst mått kan du inte bli modell. För mig är detta fel. Vi ska inte uppmuntra unga till att svälta sig själva, du är inte hälsosam bara för att du är smal.

Lite hull på kroppen gör dig inte tjock, det gör dig i mina ögon bara mänsklig. Vi ska inte sträva efter att se ut som någon annan för att vara nöjda, vi alla föddes olika och vi borde då rocka den kropp vi föddes med.

Frihet för mig är att jag kan unna mig lite gottigheter ibland. Inte alltid tänka på vad jag ska äta för att min kropp måste passa in i idealet. Man behöver inte ha den där slimmade, vältränade kroppen för att vara nöjd över sig själv. Bara du accepterar din kropp som den är, ska ingen annan få rätt att kommentera något om den. Det är din kropp och det är du som har makten över den. Du ska ställa dig själv framför spegeln och tänka att du är nöjd med den precis som den är. Du ska inte vara rädd för din egen spegelbild, du ska älska den. Det borde vara en självklarhet för alla oss människor, att älska oss själva.

Om vi inte kan älska oss hur ska då någon kunna älska oss tillbaka?

För varför ska samhället bestämma när vi ska vara nöjda med oss själva? Jag vet själv hur man påverkas av alla dessa reklamer.

Snygga tjejer med långa smala ben och vältränade magar. Det är just samhället som säger att det är så man ska se ut. Vi har modeller som slutat att deras modellkarriär för att det är sådana sjuka krav i branschen.

Dem måste vara så smala att det sätts ut över deras hälsa. Inte äta för mycket och så ska dem träna, träna och träna. Är det såhär vi vill att vi ungdomar ska sträva efter? Att vi ska utsätta vår egen hälsa för att få fram den kroppen vi vill ha, eller som samhället säger att vi ska ha. För mig är det ett starkt nej. Så länge vi är hälsosamma som människor spelar kroppsformen ingen roll.

För varför ska samhället bestämma när vi ska vara nöjda med oss själva?

Ätstörningar ökar i Sverige, vi vill bli smalare och tar då dem enklaste sätten till hands, att svälta oss. För mig är detta sjukt. Varför vi ungdomar ens ska behöva tänka på vilken storlek vi har på våra kroppar. Alla kroppar är uppbyggda på olika sätt vissa har bredare höfter, större bröst och rumpa än andra och kommer då aldrig kunna uppnå de mål som modellerna ställer på grund av hur deras kroppsbyggnad ser ut. Korta människor kommer aldrig få dem där långa smala benen. Det kvittar vilken längd du har på dina ben och vilket mått du har runt midjan, du är ändå fin, vacker, snygg och allt det där positiva. Du ska älska din kropp precis som den är, din kropp är ditt tempel så varför ska det vara så svårt att acceptera den som den är? Du blir friare som människa om du slutar bry dig om vad andra anser är det rätta utseendet. För om du är nöjd med dig själv blir du också bekvämare som person och kan lägga dina tankar på viktigare saker.

Cornelia Candevi signeratung@signeratung.se

40 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015

Ortorexi -

Att träna har blivit trendigt. Ständigt matas vi med hur vi borde äta för att få de bästa resultaten och hur vi borde träna för att få kroppen man ska sträva efter. Att vara hälsosam är inte onyttigt, men om vänner byts ut till träning och glädje byts ut till ångest kan du vara en av dem som har drabbas av ortorexi.

Lisa Jisei är 30 år och har levt större delen av sitt liv med ätstörningar. Redan i högstadiet började hon utveckla anorexi - en psykisk sjukdom som tar sig form i självsvält. Under hennes gymnasietid fick hon hjälp i form av ett behandlingsboende för anorektiker. Där hjälpte dem henne att gå upp i vikt och få ett normalt BMI (Body Mass Index), vilket är ett av de tydligaste tecknen vid anorexi. När Lisa hade gått upp i vikt fått ett normalt BMI räknades hon som frisk och fick lämna behandlingsprogrammet.

– När jag kom ut därifrån hade jag gått upp mina kilon jag skulle gå upp, men mina problem kvarstod.

Jag fattade aldrig hur sjuk jag var Enligt Yvonne Lin, som har forskat mycket inom området hälsa och driver Ylab där personer som lider av ortorexi kan få hjälp, handlar ortorexi om ett osunt förhållande mellan mat och träning.

Ibland, men inte alltid, föds ortorexi ur en annan ätstörning och tar sig form i mycket träning och en överdriven fixering vid vad man äter. Ortorexi leder främst till en kroppslig nedbrytning eftersom kosten inte är anpassad för den träning som kroppen utsätts för och en psykisk ångest, men också konsekvenser som sömnproblem, skador, försämrad fysisk prestationsförmåga och en försämrad livskvalité.

När Lisa betecknades som frisk från sin anorexi fick hon alltså lämna behandlingen, men problemet var att hon inte var frisk, hon vägde bara lika mycket som hon borde väga men ångesten fanns kvar. Istället för att låta problemet ta sig uttryck i självsvält började hon träna. I början tränade hon på gym några gånger i veckan med senare eskalerade det till stora mängder träning. Samtidigt började Lisa undervisa på en dansskola och började ha

många egna träningspass där. Vid den här tiden började hon må riktigt dåligt.

Lisa driver en blogg om sin ortorexi och har även många föreläsningar om ämnet.

På sin blogg beskriver hon hur en vanlig dag såg ut när hon var som sjukast. Hon berättar hur hon gick upp och sprang innan hennes man hade vaknat, för att sedan efter han hade gått till jobbet, ta nästa löptur till det första gymmet. Där tränande hon i cirka två timmar och sedan sprang hon vidare till nästa gym och tränade lika länge. Eftersom Lisa jobbade på en dansskola begav hon sig dit och tränade på egen hand innan hennes danslektioner började.

Efteråt sprang hon hem och om hon kände missnöje över ett träningspass under dagen kunde hon bestraffa sig själv genom ytterligare träningspass.

Vändpunkten

Tillsammans med denna mängd träning åt hon matlådor innehållandes så lite mat och så nyttig mat som möjligt i kombination med uppiggande drycker och värktabletter för att klara av dagen. Vid årsskiftet 07/08 mådde Lisa som värst och under vintern kom hennes vändpunkt.

Hon kollapsade i ett dike så att en vän fick åka ut och leta reda på henne.

– Mina vänner sa kontakten med mig, dem var helt slutkörda, berättar Lisa.

Lisa hade vid den här tiden påbörjat en behandling hos Ylab men det var först efter detta som hon verkligen kunde ta till sig behandlingen och börja må bättre.

– Jag var också helt slutkörd, jag hade min man men annars var hela mitt liv kaos.

På Ylab fick Lisa en fysisk och psykisk status på sin kropp och i kontakt med dietister och personliga tränare kunde hon bygga upp ett nytt synsätt på vad hälsa innebär. Hon fick hjälp med att hitta en bra balans mellan träning och kost.

Ortorexi är ingen erkänd diagnos inom sjukvården och därför blir vägen till ett friskare liv svår för ortorektiker. Detta har såklart ställt till det och ställer fortfarande till många problem hos de människor som vill må bättre men får fel hjälp. Lisa har upplevt att läkare har svårt att se på ortorektiker som sjuka eftersom de, till en början i alla fall, har mycket bra fysiska värden. Om man lyckas få hjälp med sina problem behandlas man ofta som en anorektiker vilket är en helt annan sjukdom med andra symptom.

Tränar för att kunna äta

Träning har blivit ett kvitto på att man är duktig, väldisciplinerad och mår bra. Det är så vårt samhälle har byggts upp, vilket ofta kan ställa till det.

– Mina kompisar tyckte jag var ett ideal så jag fattade aldrig hur sjuk jag var, säger Lisa.

Det kroppsidealet som råder idag går ut på att man ska vara stark och hälsosam och Lisa tycker inte att det är konstigt att överträning förekommer.

KOST OCH HÄLSA

när hälsa blir ohälsa

En ortorektiker prioriterar ofta träning före vänner.

– Träning ses som bra, jag får fortfarande många komplimanger om min träning även fast jag har gått ut offentligt med min ortorexi.

Hon berättar om att hon har märkt hur lite kunskap om sjukdomen personal på gymanläggningar har. Vilket ofta leder till att människor tränar för mycket och inte mår bra men tänker att det är så här hälsa ska kännas. Lisa påstår att om ortorexi skulle bli en legitim sjukdom skulle flera människor kunna få hjälp och behandlas men förståelsen skulle också öka.

Svårigheterna som man kommer möta när om vill göra ortorexi till en diagnos är att definiera den, och det kan vara anledningen till att det inte har skett än. Hur mycket träning är egentligen för mycket?

Vad är hälsosamt? Vart går gränsen mellan hälsa och ohälsa? Lisa tar upp exemplet med elitidrottare som kan ligga på en mycket hög träningsnivå men fortfarande vara hälsosamma.

– En stor skillnad mellan ortorektiker och elitidrottare är att elitidrottare äter för att kunna träna medan ortorektiker tränar för att kunna äta.

Det är även en bra fråga som man ska ställa sig själv om man tror att man kan vara i riszonen.

Prata om hur du mår

Om det är så att man är orolig att ens eget beteende har gått för långt eller kommer bli för extremt och tvångsmässigt inom en framtid är det viktigt att försöka få hjälp. På grund av att det är svårt att söka hjälp direkt inom sjukvården kan det vara bra att försöka få en större förståelse om sjukdomen, hur den påverkar människor och framförallt hur den påverkar dig. Om det är så att ditt vardagliga liv påverkas av ett strikt matschema, träningsupplägg och att dina relationer bortprioriteras är det allvarligt.

– Om du börjar undvika sociala sam-

manhang på grund av att du inte kommer att kunna styra din kosthållning under dessa är det ett tydligt tecken, säger Lisa.

Kompensationsträning är också ett mycket tydligt tecken på en eventuell ortorexi, vilket innebär att reaktionen på den mat som inte var planerad blir extra träning. När mat blir känslomässigt är det farligt säger Lisa.

Foto: Gabriella Bjurhamn

så mycket forskning kring ämnet. Den största målgruppen hon har mött med ortorexi är unga vuxna, och främst killar.

Hon tror det beror på kroppsidealen som råder i samhället.

– Det handlar om i vilken fåra man kan gömma sig i. Som kille är det svårt att sluta äta men som tjej får man ryggdunkningar av det, därför börjar killar träna istället.

Lisa menar att det är samma problem men olika uttryckssätt. Anorexi är vanligast hos tjejer, kanske för att det är svårare som kille att sluta äta. Medan ortorexi är vanligast bland killar eftersom det är lättare att börja träna maniskt än att sluta äta.

Att hjälpa till

Mina vänner sa upp kontakten med mig, dem var helt slutkörda Det viktigaste om man mår dåligt över sin kropp och hälsa är att man är ärlig och pratar med någon som man har förtroende för. I Lisas fall fick hon kontakt med en psykolog som kunde hjälpa henne att ta itu med problemen som låg bakom ätstörningen. Hon har även valt personerna i sin vänskapskrets så det inte förekommer hetsträning eller matångest. Men det kan egentligen vara vem som helst som du har förtroende för, berätta för dem hur du mår – det är viktigt!

När vi frågar vilka det är som har ortorexi i samhället svarar Lisa att det är svårt att säga eftersom det inte finns

Om du märker att en vän prioriterar träning före dig kan det vara ett tecken på ortorexi. Det lättaste sättet att uppmärksamma detta är helt enkelt att berätta vad man ser, berätta att det inte känns bra när träningen tar upp större delen av vänskapsrelationen.

– Fråga varför hon/han mår dåligt, det finns alltid någonting som ligger bakom en ätstörning.

Ett annat tydligt tecken på en träningsrelaterad ätstörning är att ortorektikern inte tar någon hänsyn till skador och rehabilitering.

Det är viktigt att verkligen reda i vad det är som får en att må dåligt. Det finns alltid något som triggar igång en ätstörning och om man inte blir kvitt med problemet finns det risk att falla in i andra beroenden. Lisa har mött alkoholister som har börjat med tvångsmässig träning för att problemet i sig inte är utrett än.

– Många beroenden går ihop med varandra, om man inte tar itu med anledningen flyttas det över till andra beroenden.

Det tar tid att komma ut ur ett beroen-

Lisa Jisei.

Foto: Johannes Hedlund

de, Lisa ser sig idag som en person med ett bra liv och en normaltfungerande vardag men eftersom hon har levt stora delar av sitt liv med en ätstörning vill hon inte se sig som frisk ännu. Lisa har skrivit en bok om ämnet där hennes egen ätstörning tas upp, boken heter Jag är sjuk eftersom Lisa inte ser sig själv som fullt frisk ännu.

– Om man precis som jag har levt stora delar av sitt liv med en ätstörning blir man inte frisk över en natt, det händer fortfarande att jag faller in i tankarna när jag är stressad eller när det blir för mycket.

Det kommer att ta tid att bli frisk, både för psyket och för kroppen men det går alltid. Det viktigaste att komma ihåg under en sjukdomsperiod eller om en vän är sjuk är att det inte är omöjligt att må bättre och bara för att man har en ätstörning i bagaget betyder inte det att man aldrig kommer kunna bli frisk.

Gabriella Bjurhamn signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 3 ∙ 2 0 1 5 41

Fem ljuvliga j Nu när mörkret har lagt sig är det äntligen tid för julbak som ljusar upp stämningen, här är Signerat Ungs absoluta favoriter att ha på julen. Det finns recept för dig som föredrar det sötare alternativet men även något för dig som föredrar det syrliga.

Kokostoppar med saffran och apelsin Ingredienser: 50 g smör eller margarin 1/2 g saffran rivet skal av 1/2 apelsin 2 ägg 1 1/2 dl strösocker 200 g kokos

Foto: Ica.se

Gör såhär: Sätt ugnen på 150°C Smält matfettet. Stöt saffranet med t ex en mortelstöt på påsen.

Blanda ner saffran och apelsinskal i matfettet och låt svalna Rör ihop ägg och socker i en bunke Blanda ner kokos och matfettet Låt smeten svälla ca 10 minuter Klicka ut smeten till toppar på en plåt med bakplåtspapper Grädda mitt i ugnen 20-25 minuter

Cake Pops Ingredienser: 1 sockerkaka (à ca 500 g, gärna citron- eller chokladsmak) 150 g färskost av philadephiatyp 300 g vit eller mörk blockchoklad träspett strössel till garnering Gör såhär: Mixa sockerkakan som har svalnat helt.

Blanda med färskosten av philadelphiatyp till en fast och smidig deg.

Rulla ca 3 cm stora bollar.

Lägg på en tallrik och ställ i frysen ca 30 minuter.

Smält blockchokladen.

Doppa ena änden av ett träspett i chokladen och stick ner i varje boll.

Låt stelna någon minut så att den fäster.

Doppa sedan hela bollen i chokladen, låt rinna av och garnera med strössel.

Stick ner pinnen i en bit frigolit eller oasis så att de står stadigt.

Låt stelna i kylen

42 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015

Foto: Flickr

julrecept Minttoppar Ingredienser: 1/2 dl florsocker 100 g smör eller margarin 1/2 dl potatismjöl 2 dl vetemjöl (2 dl motsvarar 120 g) Garnering 50 g mörk choklad 2- 3 droppar pepparmintarom Foto: Ica.se

Gör såhär: Sätt ugnen på 175˚C. Blanda florsocker, matfett, potatis- och vetemjöl och arbeta ihop till en deg.

Rulla små kulor av degen och lägg dem på plåtar med bakplåtspapper. Gör en fördjupning i kakans mitt.

Grädda mitt i ugnen ca 10 minuter. Låt kakorna kallna på plåten.

Garnering: Smält chokladen i vattenbad eller i mikrovågsugn. Blanda chokladen med pepparmintsarom. Fyll fördjupningen i kakan med choklad. Låt det stelna.

Rocky Road Ingredienser: 400 g mjölkchoklad 15 st kola (dumlekola laktrits) 3 1/2 dl blandade salta nötter (tex cashew-, pistasch- och jordnötter) 1 dl Rice Krispies 1 1/2 dl minimarshmallows 1 1/2 dl geléhallon Gör såhär: Smält chokladen i vattenbad Blanda chokladen med övriga ingredienser Bred ut smeten i en bakpappersklädd form, ca 15 x 20 cm Ställ kallt ca 2 timmar Skär i bitar Foto: Wikipedia/Janet Hudson

God Jul Latte Ingredienser: 1 dl espresso eller starkt kaffe 2 dl vispad varm mjölk pepparkakskryddor t ex malen kanel, ingefära och nejlika kanelstång Gör såhär: Grunda ett högt glas med espresso eller starkt kaffe och toppa med vispad varm mjölk Strö över lite pepparkakskryddor, tex malen kanel, ingefära och nejlika på det mjuka skummet och stick ner en kanelstång Njut av den goda Jul drycken

Foto: Aleph

Emelie Fahlander

Pernilla Ristenvik

signeratung@signeratung.se

signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 3 ∙ 2 0 1 5 43

KOST OCH HÄLSA 1. Har du någon fobi?

2. Hur tacklas du med din fobi?

3. Vad är en fobi för dig?

Foto: Ellinor Röjne

Josefine, 16 1. Jag har fobi för fötter.

2. Jag ignorerar fötter helt.

3. Något som jag är rädd för och jag försöker att undvika.

Oavsett liten eller stor, så har vi alla en rädsla.

Foto: Ellinor Röjne

Vad är egentligen en fobi?

Väldigt ofta hör man hur människor har olika fobier för saker som spindlar eller trånga utrymmen. Men vet man egentligen vad en riktig fobi är eller har man bara en vanlig rädsla för något? Enligt statistik så har endast 10-15 % av befolkningen i världen en fobi. Vi har intervjuat Edita Lemmonier som är psykolog och bedriver kognitiv beteendeterapi för bland annat fobier.

Många tror att fobi bara är en rädsla, men är det mer än vad vi kanske tror? Att ha en fobi innebär att man har en jättestark känsla för något, någon eller en situation.

Denna rädsla begränsar en människas liv så pass att man till och med inte kan klara av vardagliga saker, såsom att gå till skolan eller gå och handla. Man försöker undvika sin fobi och detta kan leda till att man blir mer isolerad och känna att man inte kan leva sitt liv fullt ut.

människors uppmärksamhet och påverkar ens liv på så sätt att man har svårt att träffa nya människor och hantera andra sociala situationer.

Fobins ursprung

Hur man får sin fobi kan variera från person till person då vissa föds med den och vissa utvecklar rädslan senare under livet. Man anser att utvecklingen av en fobi beror på kombinationen av arv och miljö, det vill säg en biologisk sårbarhet kombinerad med händelser under livet.

Andra kan utveckla en fobi genom att se någon annan ha en rädsla för någon eller något. Fobi är inte något som är ärftligt utan man anser att individer kan ärva riskfaktorer för att utveckla fobier.

Terapi

Edita Lemmonier har jobbet med personer med fobier och däribland personer med

Överandvänt ord

– Ordet fobi i dagligt språk kanske inte används så som jag använder det som psykolog, utan ordet är väldigt överanvänt.

Många använder ordet fobi när man har en rädsla för något men en fobi är något som är mer allvarlig och som man oftast får en diagnos för. För att få diagnosen fobi krävs det att fobin inkräktar på personens arbete, studier eller socialt, säger Edita Lemmonier.

Man kan ha en viss grad av fobi då alla har olika starka rädslor. Det är något som är ganska vanligt men inte tillräckligt för att få en diagnos. Den största fobin i dagsläget är social fobi då 13 % av Sveriges befolkningen lider av den. Fobin innebär att man får ångest av att vara i centrum av 44 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015

social fobi. Hon berättar att genom en behandling som heter kognitiv beteendeterapi kan man bli av med sin diagnos.

Kognitiv beteendeterapi går ut på att man får noga information om hur ens rädsla fungerar. Terapin innebär också en teknik som heter exponering som innebär många olika moment för att kunna bli av med sin diagnos. Sammanfattningsvis handlar det om att man skapar ångestheiraki tillsammans med sin terapeut, då man tränar in att möta sådana situationer som man är rädd för. Till exempel om man har fobi för spindlar så tränar man successivt att vänja sig med att möta de.

– Personer med en liten fobi som till exempel djurfobi kan snabbare behandlas medan de som har svårare problem kan ta flera år eller inte botas alls, berättar Lemmonier.

I fall man inte får behandling i tid kan man drabbas av sekundär depression, blir nedstämd och kan till exempel inte klara av sociala kontakter. Man kanske inte har möjligheten att göra det man vill i livet som att söka det jobb man drömmer om.

Därför kan vi då konstatera att de som skyltar om att de har en fobi inte alltid har det. Visst kan man ha rädslor för saker och ting men förhoppningsvis så har du inte diagnosen fobi utan endast en skräck.

Foto: Ellinor Röjne

Samuel, 34 1. Ja det har jag. För insekter.

2. Jag undiker dem så gott jag kan.

3. En rädsla för något som jag inte riktigt kan kontrollera.

Foto: Ellinor Röjne

Ann-Britt, 64 1. Jag har fobi för getingar.

2. Jag springer och så viftar jag med händerna.

3. Att jag är rädd för något.

Ellinor Röjne

Ordet fobi används inte så som jag använder det som psykolog

signeratung@signeratung.se

Foto: Ellinor Röjne

Thilda Runesson signeratung@signeratung.se

Sven-Erik, 72 1. Nej, jag har faktiskt ingen fobi.

2. Om jag hade haft en skulle jag nog försökt hålla mig borta från det.

3. En stark rädsla för något som man tycker är obehagligt..

NU ÄR DET VÅR TUR ATT HÖRAS! www.signeratung.se S i g n e r a t U n g 3 ∙ 2 0 1 5 45

Klädstilar-ett fritt val N

STREET

är jag sätter mig ner för att skriva den här krönikan har trädet utanför mitt fönster tappat alla sina löv. Kära vänner, hösten är här. Denna årstid för inte bara med sig mörka kvällar med tända ljus utan även dilemmat när man inser att hälften av kläderna man äger hade sitt bäst-före-datum när solen slutade att lysa över Sverige. Ny årstid, nya kläder.

Varje år när jag rusar runt på stan efter höstkläder ställs jag inför frågan, är det här min stil? Men inte ens när mitt bankkonto är tomt och en hög med nya kläder ligger på min säng kan jag svara på den frågan. För skulle någon fråga vad jag hade för klädstil så skulle jag antagligen säga att jag inte har någon speciell stil. “Jag tyckte den var fin, så jag köpte den”.

Det finns ett visst antal klädstilar att välja på. Stilar med bestämda koder och kännetecken

Jag tänker att det är som ett bibliotek. Låt oss säga att det här biblioteket har tjugo hyllor. På en hylla står alla skräckromaner samlade och på hyllan bakom står alla deckare. Allt för ofta fastnar jag i tanken att det är precis så här det är med klädstilar. Att det finns ett visst antal klädstilar att välja på. Stilar med bestämda koder och kännetecken. Att man inte har en klädstil förrän man har hittat sin hylla.

Att man tills dess ligger i en kartong med oupppackade böcker.

Samtidigt frågar jag mig hur en person utan klädstil ser ut. För om man gör en lista på alla människor som bor på jorden och rangordnar dom efter hur “modemedvetna” dom är, så hamnar min farfar garanterat längst ner. För honom är kläder bara tygbitar som sytts ihop till en yttre sköld för väder och vind. Skulle jag fråga honom vad han har för klädstil så skulle han med allra största sannolikhet svara att han inte har någon. Samtidigt kan jag när jag ser en tröja slänga ut en kommentar som “den där tröjan är en typisk farfartröja”. Så hur kan han inte ha en klädstil om hans barnbarn kan peka ut exakt vad han skulle kunna ha på sig?

Klara Holmgren, 17 Vilket är ditt bästa klädköp?

Det är nog mina svarta old-school Vans. Jag tycker att de passar till allt! Plus att de är sköna och lite egna.

Vad tror du kommer bli populärt i vinter?

Over-the-knee boots och polotröjor av alla sorter kommer absolut bli poulärt i vinter.

Sen tror jag också att blåa jeans kommer att komma tillbaka tillbaka mer och mer.

Hollister, skorna från Vans, jeansen kommer från Diesel och ryggsäcken är från Herschel.

Var hittar du inspiration?

Jag hittar mycket inspiration på Instagram, Pintrest, Elle men också från andra klädmärken. Sen tycker jag att Martine Egeland är inspirerande.

Varifrån kommer det du har på dig?

Min blus och jacka kommer ifrån

Dagens samhälle verkar ha en förkärlek till att gruppera människor. Organisera allt in i minsta detalj, utan undantag. Och ska jag vara helt ärlig tycker jag att det är ganska skönt. För i en värld där valmöjligheterna är oändliga blir detta som en vägledning genom livet. Men allt för ofta glömmer jag bort att det är bara det som det är.

En guide, inte ett måste. För i slutändan kommer det alltid finnas de här grupperingarna. Även inom mode och klädstilar, precis som böckerna på bibliotekets hyllor. Men man måste komma ihåg att det är ett val, en frihet. Kanske är det så att alla har en klädstil i slutändan, men att de inte alltid platsar in i ett fack. Välj en av stilarna, ingen av stilarna eller välj dom allihop. Alla är lika rätt. För på ett bibliotek finns det även en hylla märkt med övrigt.

Josefine Segerberg signeratung@signeratung.se

46 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015

Josefine Segerberg signeratung@signeratung.se

Åte ra nv ä n d d i n a kläder Nu när det är höst brukar det vara väldigt vanligt att vilja uppdatera sin garderob med lite varmare kläder. För att få plats med de nya kläderna kan det vara en bra idé att återanvända sina gamla kläder. Signerat Ung ger dig här tre olika alternativ till hur du kan göra.

DIY!

Detta sätt är väldigt enkelt och kräver oftast inte så mycket material, även om man skulle kunna tro det. Det mesta är saker som många vanligtvis har hemma ändå, som t.ex. en sax och lim. Googla “DIY clothes”, eller “DIY clothes no sew” och få inspiration till vad just du vill göra.

Tjäna pengar!

Det tredje alternativet är väldigt bra för dig som även vill tjäna pengar på dina gamla kläder.

Sälj dina kläder på en loppis eller på t.ex. www.tradera.se, www.blocket.se eller www.eBay.com. Om du tycker att det är svårt att lita på att du kommer få det du budar på, så är ett tips att gå in på personens konto och kolla personens betyg och recensioner, på så sätt ser du lätt om det är en pålitlig person eller inte. Om du studerar mycket och känner att du inte har tid att jobba så mycket som du kanske egentligen vill, så är detta som sagt ett väldigt bra sätt att tjäna pengar.

O rganisationer

Hjälp andra!

Just nu pågår världens största flyktingkris genom tiderna, 60 miljoner människor behöver hjälp. Ett sätt för dig att hjälpa är att skänka kläder till olika välgörenhetsorganisationer eller flyktingförläggningar. Det här är ett väldigt enkelt och bra sätt att återanvända dina kläder och det kostar ingenting! Det enda du behöver göra är att kolla upp vart du vill lämna dina kläder, det brukar finnas containrar som hör till olika organisationer lite överallt. Du kan även kolla upp om det finns några organisationer/ flyktingförläggningar som har sina lokaler nära dig.

Här är några organisationer i Linköping som gärna tar emot dina kläder:

Hjärta till Hjärta Second Hand www.hearttoheart.se 013 - 12 46 11 Attorpsg. 10 582 73 Linköping

Linköpings Stadsmission www.linkopingsstadsmission.se 013 - 26 38 50 Box 16 581 02 Linköping

Rädda Barnens Lokalförening www.raddabarnen.se/linkoping 013 - 10 54 10 Drottningg. 40 582 27 Linköping

Röda Korset www.redcross.se 013 - 37 58 90 Drottningg. 28, 582 25 Linköping

Myrorna www.myrorna.se 013-35 89 57 Platensgatan 6 582 20 Linköping

Ebba Grellsgård signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 3 ∙ 2 0 1 5 47

1892

1960

Det första numret av Vogue kom ut år 1892 i USA och grundades av Arthur Turnure.

Tidningen har alltid varit ett modemagasin som i början kom ut en gång i veckan. De tidigare numren innehöll sport och business-artiklar för att nå ut till manliga läsare.

På 60-talet fick tidningen en ny chefsredaktör vid namn Diana Vreeland.

Vogue började nu rikta sig mer mot ungdomar och fokuserade mer på nytt mode och sexualitet.

1892

48 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015

1930

1973

Nu har tidningen spridit sig till Europa som fått en ny ägare. Nämligen Coné Montrose Nast.

Under andra världskriget ökade läsarna i samband med att tidningen fick en ny redaktör, Frank Crowninshield.

Nu började tidningen släppas ut en gång i månaden. Det här året genomförs också en stor förändring på tidningens utseende för att anpassa den till den nya livsstilen.

- en tidslinje 1988 I slutet på 80-talet tar Anna Wintour (känd för sin ”Bob”frisyr) över tidningen. Hon försökte återuppliva tidningen genom att rikta den mer mot ungdomar och göra den mer lättillgänglig för alla. Hon visar att mode är för alla och når därför en bredare publik.

2015

20 1 5 Idag arbetar Vogue hårt med att försöka ändra skönhetsidealet. De vill inte ha med modeller med ätstörningar i tidningen utan använder sig hellre av plus size modeller i annonser. Tidningens framsida kläs idag ofta av kändisar för att locka fler läsare.

Malin Rundström signeratung@signeratung.se

Amanda Arvidsson signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 3 ∙ 2 0 1 5 49

SPORT

Därför älskar jag sport J

ag fascineras av idrott. Den har förtjänat charm genom dess utstrålning och personlighet, genom dess ultimata sätt att locka människor, så som den lockat mig, och hur den fångar människor så pass mycket att folk ger all den tid de har för att utöva den. Det fascinerar mig otroligt mycket. För att fortsätta på detta tema tänker jag ställa dig en fråga:

Den konstnä

Vi på Signerat Ung har lagt fokus på den konstnä

Sveriges tifoverksamhet. På planen pågår alltid e

där det gäller att framförallt höras, men också syn

Vad tänker du på när du hör Ryssland? Kanske tänker du på Putin, medias skräckinjagande beskrivning, eller rent av det jag tänker på: deras omättliga idrottshistoria, negativ som positiv, den är massiv.

Nej, jag tänker istället på en helt annan sak, förutom landets idrottshistoria, som inte reflekteras så ofta över: Hur stort Ryssland är geografiskt.

Enligt landguiden är de det största landet till ytan med sina dryga 17 000 000 kvadratkilometer. Och som om det inte vore tillräckligt kan man också korsa åtta tidzoner.

Att folk kan lägga ner så mycket tid, bevisar att sport är mer än bara en aktivitet

H a m m a r by

Mitt bland detta enorma land finns en hockeyliga, och bland hockeyligan finns ett hockeylag.

Hockeyligan heter KHL, som brukar rankas världens näst bästa liga – sportsligt sätt – men även den mest globala. Hockeylaget, däremot, heter Vladivostok.

Laget Vladivostok sammankopplas till en stad med samma namn som ligger i Ryssland yttersta östra gräns. Staden ligger faktiskt inte jättelångt ifrån Nordkorea, bara några få mil bort för att vara exakt.

Jag hoppas verkligen ni förstår att det här hockeylaget flyger flera gånger runt jorden på per säsong, mer än de flesta NHL-lag reser tillsammans. Och det är just här jag vill klämma in meningen med min geografiska reflektion. Att dess hockeyspelare inte är vilka som helst, dels för att de måste korsa ovanligt många tidzoner, dels för att de måste behärska den största delen av idrottspsykologin, nämligen uppladdningen inför en match.

Foto: Joel Marklund/bildbyran.se Det här Tifot skapades av Hammarby och användes till återkomsten i Allsvenskan när de mötte BK Häcken på Tele2 arena. Detta är ett OHTifo (overhead tifo) Det är ett välgjort och fint tifo som visar en stor bild på Hammarbys klubbemblem. Bajen som dom kallas, skapar ofta stora och genomarbetade tifon.

I F K G ö t eb o rg

Dessa spelare får erfara flera timmar lång uppladdning, om inte mer, för att få spela en enda match. Tänk er att ni selar den här enda matchen och förlorar. Men inte på vilket sätt som helst, utan genom en målvaktstavla och ett uddamål gjort med tjugo sekunder kvar. All den ilska och besvikelse som finns är enorm, och på tala om det: nu måste de göra samma resa tillbaka.

Den svenske hockeyspelaren Nicklas Bergfors spelar för tillfället med Vladivostok. Han säger så här, till hockeysverige.se, för ett par år sedan angående sömn när man reser så pass mycket.

– Jag har nog halverat min sömn den här säsongen jämfört med tidigare år, vilket är det tuffaste. Sen är det åtta till tio timmar till varje bortamatch. Klart det sliter, men det är bara att gilla läget.

Nicklas är en sådan person som gör att jag älskar idrott. Att folk kan lägga ner så mycket tid, så många timmar, så mycket svett, så många tårar, göra så många uppoffringar, som Nicklas med säkerhet också gjort, för att göra det man tycker är kul, bevisar att sport är något mer än bara en aktivitet. Det har något lite mer än så.

Det har frihet.

William Wengelin signeratung@signeratung.se

50 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015

Foto: Carl Sandin/bildbyrån.se Det här är ett till premiärtifo som IFK Göteborg visade upp mot Åtvidaberg. Det man inte ser på bilden är att hela arenan håller upp pappersark i blått och vitt. De har även satt upp banderoller med blåvittlegendarer som spelat i klubben. Det de har lyckats mycket bra med här är att de har fått med hela arenan på att hålla upp pappersarken. Tifot är stilrent för att det i stort sett enbart håller upp två färger, samt att dom har klubbemblemet i mitten av ståplatsläktaren.

rliga delen i fotbollen

ärliga delen inom fotbollen. I denna artikel kommer ni att få en större inblick om framför allt

en ständig kamp där lag mäter sina styrkor mot varandra. Denna kamp finnns också på läktaren,

nas.

I FK Nor rköping

AC M i l a n

Foto: Josefine Loftenius/bildbyrån.se

Foto: Okänt

Detta var ett tifo som användes mot Elfsborg i början av säsongen.

Tifot gjordes av Peking Ultras som ni ser på det stora OH-tifot på deras logga. Den här varianten av tifo skapar en bra dynamik mellan OH och röken.

Att använda sig av olika varianter av tifo finns såklart också i andra länder. I de stora europeiska ligorna finns många lag där deras supporterklubbar har en betydligt större budget än de allsvenska lagen. Här kan du se ett mycket stort Italienskt tifo till fotbollsklubben Milan.

Fa k t a o m t i f o Djurgårdens IF Visste du att ett tifo kan kosta flera tusentals kronor beroende på hur stort och avancerat det är och hur många på arenan som tar del av tifot. Det kostar inte bara väldigt mycket utan det kan ta väldigt lång tid att göra också. Att göra tifo är ett väldigt tidskrävande arbete.

Tifo är det som lagens supportergrupper ordnar när spelarna går in på planen.

Tifon växte fram i Sydeuropa under slutet av 60-talet och har sedan dess utvecklats mycket fram tills nu. Från bara flaggor till stora Mosaiktifon över hela arenan. Det finns många olika typer av Tifon som t.ex Mosaik tifon, halsdukstifon och pyrotekniktifon. //Rolling Stone Magazine Foto: Andreas L Eriksson/bildbyrån.se Många lag använder sig också av pyroteknik för att nå ut till sina supportrar. I Sverige är det inte lika vanligt förekommande då pyroteknik egentlige är förbjudet och det blir oftast långa förseningar.

Pyrotekniken i det här fallet är rökbomber och ses som en säkerhetsrisk. Andra pyrotekniktifon kan också innehålla olika typer av bengaler. Det här tifot skapades av Djurgårdens IF emot AIK i ett stockholmsderby. Ses det däremot utifrån ett konstnärligt perspektiv så skapar de ett sammanhängade tifo som tydliggör lagets färger.

Ludvig Meyrold signeratung@signeratung.se

Olle Ström signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 3 ∙ 2 0 1 5 51

SPORT

Peking Ultras bjuder på matchbiljetter

Foto: PETER HOLGERSSON/ BILDBYRÅN

Peking Ultras hjälper flyktingar Supportergrupperingen Peking Ultras från Norrköping tar initiativet att samla in pengar till flyktingar.

Med bara några fotsteg bort ligger flyktingsboendet bollen. Supportergrupperingen tycker det är fel att inte alla kan få vara med och uppleva fotbollen på Nya Parken.

Därför har de nu bestämt sig för att starta en Swish-kampanj som nu i dagsläget genererat över 60 000 kr. Signerat Ung kom i kontakt med Peking Ultras och frågade varför de startade det här projektet och vad själva projektet går ut på.

Peking Ultras har startat insamlingen “Pengahjälpen”. Supportergrupperingen har börjat att samla in pengar till flyktingarna från asylboendet Bollen.

De tycker det är tråkigt att människor som inte har pengar inte ska kunna göra dem sällskap på matcherna. Det blir en sådan skillnad i samhället vilket Peking Ultras ser negativt på, därför var dem tvungna att agera nu.

Hur kom ni på Idén?

– Vi har länge sett personerna som 52 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015

gare tänkt. Någon vecka efter startade vi en swish-kampanj som i dagsläget har genererat över 60 000 kr som ska kunna hjälpa personer som bor på asylboenden att kunna gå på fotboll.

Responsen på projekt

Vi vet hur fotbollen kan förbrödra. bor på Bollen röra sig utanför arenan medan det är match, utan möjlighet att kunna gå på matchen. Därefter har vi diskuterat om hur vi kan göra för att hjälpa dem att gå. Inför hemmamatchen mot Helsingborg köpte vi 10 st lösbiljetter och gick upp och bjöd bort för att se hur intresset var. Biljetterna gick åt innan vi hann ta upp dem i princip, då insåg vi att vi skulle kunna göra detta så mycket större än vi tidi-

– Reaktionerna har varit jättepositiva, alla har blivit jätteglada för vårat initiativ. Många på Bollen har själva spelat fotboll mycket, i höga divisioner i sina hemland och velat gå på IFKs matcher länge men inte haft den ekonomiska möjligheten. Tack vare oss kan de nu få gå på fotboll

Hur du k a n b i d ra : www.facebook.com/Peking Ultras Swish-konto: 0739432753

Vad betyder det för er?

– Vi anser att alla i samhället kan dra sitt strå för att bidra till att människor integreras bättre. Sättet vi gör det på känns naturligt för oss och vi tycker det är skönt att visa folk att alla kan bidra på sitt eget sätt. Vill du vara med och hjälpa till? Skulle du också vilja vara med och hjälpa till eller bara har frågor om kampanjen så finns Peking Ultras på facebook.

Olle Ekström signeratung@signeratung.se

Linuz Tolf signeratung@signeratung.se

SPORT

Lönar sig att vara sportslig En glad sport att komma igång med på senare år. Så beskriver Kristin Johansson, spelare för KFUM Örebro och det svenska U23-landslaget, Ultimate frisbee i en mening. Idrotten, som liknar andra sporter på många sätt, är unik i sitt sätt att respektera sina motståndare.

Ultimate frisbee är en relativt ung idrott som har sin början på en parkeringsplats i Maplewood, New Jersey år 1968, skriver World Flying Disc Federation (WFDF), i dess beskrivning av sportens historia.

De första reglerna för lagidrotten kom två år senare efter sportens början.

Sedan dess har utvecklingen gått i full fart. På senare tid har reglerna ändrats, men grundprincipen är den samma: Att visa respekt för sina motståndare.

Faktum är att det är den första – och viktigaste – regeln i sporten och har namnet ”Spirit of the game”. Tack vare det har sporten inga domare, eftersom alla utgår efter att visa god ”Spirit”, som kan jämföras med andra sporters Fair-play.

Det finns tre sorters ultimate. De spelas på gräs, på sand, eller inomhus.

Den mest förekommande formen är den förstnämnda. Då är man sju från varje lag på planen samtidigt. Spelplanen på gräs är 100x37m, med två stycken anfalls- och försvarszoner respektive en spelzon. Spelet går ut att göra flest mål och det gör man genom att passa sig till anfallszonen. Varje mål resulterar med en poäng.

Trots det faktumet att man inte får springa med diskusen och bara får hålla den i tiosekunder, går spelet otroligt snabbt. Spelet är fysiskt och mentalt krävande. ­ – Det krävs en enorm kondition för att klara av intervallerna under en match. Dessutom måste du vara på tårna hela tiden, gör du ett försvarsmisstag märks det direkt, säger Kristin Johansson, spelare för KFUM Örebro och det svenska U23-landslaget.

En bild på Serviges- och Australiens U23-landslag i samband med VM i London.

– var de neutrala, självbehärskning och positivitet samt kommunikation och respekt.

Unik företeelse

Idrotten är idag, trots dess unga ålder, den största lagidrotten i sportens riktiga samlingsnamn, Frisbeesport. Där ingår även, förutom Ultimate Frisbee, sporter som frisbeegolf, freestyle – som sin tur har olika deltävlingar – och discathlon.

För att enkelt förkorta detta, kan man

En match i matchen

I många sporter bryts den inofficiella regeln fair-play. På frågan om detta även sker i ultimate frisbee svarar Kristin så här: – Teoretiskt sätt gör man inte det, men i praktiken händer det ibland. Fast lagen som bryter mot reglerna förlorar på det, eftersom det finns tretton andra domare på planen samtidigt.

– Dessutom förlorar man spirit-poäng, som är nästan en match i matchen där laget som samlar flest poäng under en turnering vinner.

Enligt WFDF, bygger detta system bygger på att motståndarna betygssätter laget de mött mellan 0-4 i fem olika kategorier. De är regelkunskap – hur bra man använder sig av reglerna, schyst spel – spelar de rent och undviker kroppskontakt, fair-minded

Svenska frisbeesportförbundet skriver så här på sin hemsida: ­–Vi är lika många idrotter på flera olika sätt, men få har respekten för sina motståndare inskrivet i reglerna. Det gör Ultimate till en unik företeelse.

– Sporten har av tradition förlitat sig på sportmannaandan, vilket innebär att ansvaret ligger på enskilda spelare.

Tävlingsinriktat spel uppmuntras men aldrig på bekostnad av den gemensamma respekten, reglerna eller spelglädjen. Det förutsätter också att ingen av spelarna avsiktligt bryter mot reglerna. I ultimate ger man inga hårda straff vid regleröverträdelse, däremot strävar vi efter ett sätt som gör att spelet kan återupptas på samma vis det skulle ha gjort innan regelbrott hade inträffat.

Börja på senare år

Glad sport för dig som börjar på senare år säga att samlingsidrotten är väldigt mångfaldig med många olika varianter av tävlingar som ingår i samma idrott.

Men vad är det som är så speciellt med just Ultimate frisbee om det är den största lagsporten?

I Sverige är ultimate frisbee en liten sport.

Genom att kolla på SVT:s granskning av ungdomsidrott i Sverige, kan man se att Frisbeesport som helhet har ökat med sex procent mellan 2004 och 2013. Däremot finns det få deltagartillfällen i jämförelse med större sporter. Med det menas hur närvaron på träningar och matcher ser ut, en sorts statistik som Riksidrottsförbundet fört. Totalt sett visar den att frisbeesporten har ungefär 9800 tillfällen i åldrarna mellan sju till tjugo år.

Detta är någonting positivt, menar Kristin, som säger att man inte behöver massor av erfarenhet för att bli duktig.

Foto: Anders Dahlberg

– Ultimate är en glad sport för dig som börjar på senare år. Du behöver nämligen inte börja tidigt, som i fotboll, för att lyckas. Jag började spela det för tre år sedan och idag spelar jag i landslaget. Man kan säga att du blir snabbt bra på det.

Foto: Petter Arvidsson,bildbyrån

Hon säger också att det inte tog lång tid förens en förfrågan kom om att spela SM, för henne tog det ungefär en månad. Kristin skämtar, samtidigt som hon låter något allvarlig i rösten, när hon förklarar att det inte krävs särskilt mycket för att bli bra.

– Kan du fånga en disk och springa kommer du ganska långt.

William Wengelin signeratung@signeratung.se

S i g n e r a t U n g 3 ∙ 2 0 1 5 53

KLOTTERPLANKET Hur tänkte ni bakom temat till detta nummer?

Det var mycket som avgjorde varför detta tema passade in för det här numret, dels för att det är ett aktuellt ämne just nu med tanke på människans rätt till frihet men även för att visa de nya ettorna här att tidningen är till för att man ska få skriva om det man själv tycker är intressant och roligt. Frihet är även ett brett tema som många kan koppla deras artikel och arbete till.

Carolina Lord, 17 år Redaktör för: Musik

Vad tänker du på när du hör ordet frihet?

Det första jag tänker på är friheten till att få uttrycka sig och ha en egen åsikt. Sen tänker jag även på det klyshiga som en värld utan krig och att alla ska få ha rätt till utbildning.

Missa inte det senaste från våra sociala medier: s i g n e ra t u n g@instagram

54 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015

Signerat Ung@f acebook

Sign e ra t U n g @ t w i t t e r

QUIZ! 1. Vilken Amerikansk kanal har vunnit flest priser under ett år?

1. HBO X. CBS 2. ABC

2. Vilket av dessa TV-program har vunnit flest Emmys?

1. The Simpsons X. Game of Thrones

2. SNL

3. Hur många Emmys vann Breaking Bad under sin sista säsong?

1. 9st X. 13st 2. 5st

4. Hur många Emmys har Amy Poehler vunnit?

1. 4 stycken X. 0 2. 2 stycken

5. Hur många nomineringar har Saturday Night Live fått genom åren?

1. 83 stycken X. 19 stycken 2. 191 stycken

6. Vilket program har vunnit flest Emmys någonsin?

1. E.R. X. Sesame Street 2. Guiding Light

7. Vem har blivit nominerad till flest Emmys någonsin?

1. Hector Ramirez X. Tom Bergeron 2. Louis McManus

8. Hur lång tid tar det att tillverka en Emmy-statyett?

1. 12 timmar X. En vecka 2. 5.5 timmar

Facit till sidan 26-27 ’’Emmygalan’’

1 3 9 6 8 4 7 4

8

9 5 1 4 5 4 7 6 3 1 4 9 3 8 2 9 6 7

7 2 7 9 61 1

Nya ikon

er!

Nytt läså r, nya förändrin gar!

Vi har gjo rt om kulturdel en så de består nu av musik, film och tv, sp el och kul tur.

Våra nya fina ikon er kommer v ägleda dig !

8

Facit hittar du i nästa nummer!

S i g n e r a t U n g 3 ∙ 2 0 1 5 55

Kolla upp oss på:

: signeratung : Signerat Ung : SigneratUng www.signeratung.se

56 S i g n e r a t

U n g 3 ∙ 2015