Högre krav på estetiken när Sjöfartsverket bygger

KULTURMILJÖ I årets

regleringsbrev har Sjöfartsverket fått i uppdrag att jobba med hållbara gestaltade livsmiljöer. Alla miljöer Sjöfartsverket förvaltar ska vara estetiskt tilltalande och inkluderande. Nybyggen och renoveringar ska göras på ett väl genomtänkt sätt. Sjöfartsverket och andra myndigheter ska dessutom fungera som förebilder för privata aktörer.

TEXT JOHANNA THORIN FOTO FREDRIKSSON ARKITEKTKONTOR

Sedan 2018 finns en nationell politik för hållbara gestaltade livsmiljöer. Politiken gäller både nya och befintliga byggnader, samt ”mellanrum” som parker och gröna stråk.

– Vi ska fundera en extra gång innan vi sätter upp saker och ting. Det är lättare att sätta upp en lampa på en mast än att bygga en fyr. Men så fort vi bygger något nytt så har vi en skyldighet att utforma det på ett professionellt och genomtänkt sätt, säger Emma Wegrell, kulturmiljöspecialist på Sjöfartsverket.

SJÖFARTSVERKET ÄGER FASTIGHETER av skiftande karaktär, med fyrar, slussar,

Så lyder uppdraget i regleringsbrevet

”Staten som förebild i arbetet för hållbara gestaltade livsmiljöer

Sjöfartsverket ska, utifrån sin fastighetsförvaltande uppgift, redogöra för hur myndigheten har verkat förebildligt för hållbara gestaltade livsmiljöer och bidragit till det nationella målet för arkitektur, form och design (prop. 2017/18:110, bet. 2017/18:CKrU1, rskr. 2017/18:316).” lotsstationer, trädgårdar, hamnbyggnader och mycket annat. Fokus i arbetet ligger på miljöer som ses och upplevs av många människor.

SOM KULTURMILJÖSPECIALIST INVOLVERAS Emma Wegrell i renoveringar av äldre fastigheter. Då måste stor hänsyn tas till att bevara historiska detaljer, samtidigt som byggnader ofta behöver stärkas för att klara ytterligare 100 år av hårt väder och vind.

38 AV SJÖFARTSVERKETS fastigheter är utsedda till statliga byggnadsminnen och anses därmed ha ett särskilt högt kulturhistoriskt värde. De förvaltas enligt ett särskilt regelverk.

– Historiskt sett har vi byggt genomtänkt och estetiskt tilltalande, och det är därför vi har så många vackra kulturmiljöer idag, säger Emma Wegrell.

Har du några exempel på renoveringar du jobbat med som blivit lite extra bra?

– Men det är inte lätt att dra gränsen. En byggnad i en industrihamn, där få människor rör sig, behöver inte vara ful bara för det. Den är ju samtidigt någons arbetsplats.

– Två av de som genomgått störst förvandling är Arholma båk och Måseskärs fyrplats. Arholma båk är ett stort gammalt stentorn från 1600-talet. Där låg ett plåttak från 1940-talet som börjat läcka, och putsen var av fel sort så båken blev rosa i stället för röd och vit. Nu har vi ett nytt, vackert, handslaget plåttak som kommer hålla i 50–100 år till, och silikatfärg av hög kvalitet med ett pigment som inte bleks eller rinner. Måseskärs fyr var nästan fallfärdig när Sjöfartsverket fick tillbaka ansvaret för underhållet. Vi har gjort ett jättejobb, nu är den otroligt vacker och kommer stå pall för vädrets makter lång tid framöver. De här byggnaderna behöver nu löpande besiktningar och underhåll. Att vi lappar och lagar ofta.

DET ÄR ANDRA gången gestaltade livsmiljöer skrivs in i Sjöfartsverkets regleringsbrev. Att uppdraget tydliggörs från högre nivå är bra för att öka medvetenheten internt, tror Emma Wegrell.

– Andra myndigheter började jobba med detta redan 2013. Trafikverket jobbar medvetet med det i sina projekt, de anordnar ofta arkitekturtävlingar. Sjöfartsverket har inte kommit lika långt, men sakta har det börjat lyftas tankar och vi har nog höjt blicken en aning. Bygger vi en ny fyr ska vi fundera på om vi koppla in en arkitekt som gör att slutresultatet blir ännu bättre. Det står i politikmålet och uppdraget att vi ska arbeta förebildligt, och då måste vi jobba aktivt med frågorna. Vi ska skapa byggnader och anläggningar som vi kan vara stolta över. Det brister idag på grund av att åtgärder vi gör är akuta i stället för att föregås av utredningar och projektering.

VID ÅRETS SLUT ska Sjöfartsverket lämna en rapport till regeringen om hur arbetet gått.