2 minute read

Visionen av framtidens sjövägar

FREDRIK KARLSSON

Initiativtagare och innovationskoordinator, Sjöfartsverket

JOAKIM LUNDMAN

Enhetschef och projektledare, RISE

FORSKNING Smarta fartyg och automatiserad sjöfart är ett hett diskussionsämne just nu. Men hur kan dynamiska och uppkopplade sjövägar stötta i utvecklingen?

Just det ska forskningsprojektet Förutsättningar för framtidens farleder ta reda på. Vi har träffat några av visionärerna i projektet för att få veta mer.

Hallå där, Caroline Johansson och Fredrik Karlsson på Sjöfartsverket och Joakim Lundman från RISE. Ni är alla involverade i projektet och vi vill gärna prata med er om sjövägarnas betydelse för framtidens sjöfart.

Till att börja med, hur kom Förutsättningar för framtidens farleder till och varför behövs det?

FREDRIK: Vi på Sjöfartsverket har länge haft tankar kring hur farleder kan stötta framtidens sjöfart. Tidigare framtidsprojekt har varit rätt tekniska och mycket fokuserade på fartygen, hur de kan bli smartare och mer autonoma.

JOAKIM: RISE har varit med i flera av de projekten. Det spännande med detta projekt är helhetsperspektivet, att titta på hur farleder, navigation från land och fartygen kan fungera ihop. Och att vi får vara visionära, tänka fritt.

Visionen talar om framtidens sjövägar som dynamiska och uppkopplade. Vad betyder det och vilka värden finns i det?

FREDRIK: Våra farleder av idag är i grunden statiska och det finns det fullt fog för, eller fanns... Med mer dynamiska farleder kan rutterna anpassas efter till exempel djupgående, trafikbild och väderförutsättningar. Och vi kan exempelvis låta en farled bli bredare utan att muddra, om rätt förutsättningar skapas.

CAROLINE: Exakt. Och för transportörerna innebär det möjlighet att ta en kortare väg, med bibehållen säkerhet. Alltså, en minskad bränsleförbrukning som både sänker kostnader och innebär lägre utsläpp.

FREDRIK: Dessutom förlitar vi oss på att fartygen ska skaffa viss teknisk förmåga för att kunna ta emot en speciell tjänst. Denna förmåga är det inte säkert att rederier har råd eller ser nytta med. Det ger en tröghet i utvecklingen. Infrastruktur i våra sjövägar har vi själva rådighet över och kan i bästa fall ersätta utrustning som annars krävts av fartygen. Vi kan också kvalitetssäkra informationen på ett säkrare sätt.

Så minskade kostnader för sjöfarten, miljövinster och ökad kontroll för myndigheter, finns det andra värden också?

FREDRIK: Ökad kontroll för lastägare till exempel. Idag kommer en stor andel av alla sjötransporter inte fram i tid och vissa företag skickar dubbelt gods med olika transportörer för att säkra upp. Med en uppkopplad farled kan digitala last-taggar kontrolleras längs vägen. Vi kan också lösa resursproblem, som tillgång till lotsar längs Norrlandskusten med bättre planeringshorisont och potentiella tjänster från land.

CAROLINE: Ur ett större perspektiv handlar det om sjöfartens konkurrenskraft. Sjötransporter är det hållbaraste, räknat på utsläpp per ton gods. Ett mål med att utveckla sjövägarna är att flytta mer transporter dit, som en del av hållbarhetsutvecklingen.

Vad är läget i projektet just nu?

JOAKIM: Vi är i slutet av framtagande av två framtidsvisioner, en för år 2030 där tekniken är i stort sett densamma som idag och en för år 2045 med en betydligt med automatiserad sjöfart. Samtidigt byggs just nu simuleringar baserat på visionerna, för att visualisera hur sjövägarna kan fungera säkert.

Slutligen, tror ni att sjövägarna någonsin kommer att vara helt virtuella, utan bojar och fyrar?

FREDRIK: Tekniskt är det inte omöjligt. Med en väl sjömätt vattenyta, redundant och exakt positionering, god datakommunikation med fartygen, smarta beslutstöd och kompetens iland är vi hemma. Men då pratar vi långt efter år 2045.

JOAKIM: Vi tittar ju också enbart på den kommersiella sjöfarten. När vi pratar fritidstrafik är bilden en helt annan. Den är mer beroende av fysiska markeringar och där är vanan av synliga riktmärken mycket starkare. n

BERGS SLUSSAR Harald Treutiger har fyllt pensionär och arbetar numera bara för nöjes skull. Då väljer han att göra det han gillar mest: att köra båt. I sommar skeppar han turister längs med Göta kanal.

– Det är roligt att köra passagerare som reser av lust. Jag ser fram emot att vara en del av den svenska idyllen, och att få dela den upplevelsen med glada gäster, säger han.

TEXT JOHANNA THORIN

This article is from: