Moderna Hästkrafter nr 1 2013 by Föreningen Sveriges Hästkörare

! R A LÄD

S Teknik & redskap

KOLSLÄDAR

va Moderna hästkrafter nr 1 - 2013 SKOGSHÄST Styrelsen för SKOGSHÄSTEN:

Omslagsbilden: Christer Kuttainen, Tornedalen kör rissla bakom Vanja 12 år, e. Vätte. Foto: Vilma Alderheim

Ordförande (au) Roland Wirenborg Granhammar 143 736 91 KUNGSÖR 0227-231 16 0707-23 61 97 roland.wirenborg@stromsholm. com

Redaktion MH (au) Per Madestam Ängabacken Grevbäck 544 91 HJO 0503 - 127 76 0730 - 932 646 per.madestam@ naturnarahastkraft.se

Vice ordförande (au) Kristina Nilsson Kopparslagargatan 3 280 22 VITTSJÖ 0730 - 36 45 58 kristina_nilsson@hotmail.com

Sekreterare/redaktion MH Webbmaster Jessica Rytter Brunnmyrvägen 11 796 90 ÄLVDALEN 073-922 22 15 jessica_rytter@hotmail.com

Övriga ledamöter: Stina Ek Bredgård Kungsåra Bjuggsta 11 725 98 VÄSTERÅS 076-569 67 83

christina.ek.bredgard@vasteras.se

Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6-7 sid 8-13 sid 13 sid 14-16 sid 17 sid 18-20 sid 21-25 sid 26 sid 27 sid 27

sid 28 sid 29 sid 31 baksidan

Ordförande har ordet Information om medlemskap Redaktionen Info från styrelsen Frågespiltan Teknik & Redskap -Plog Slädreportage Distriktinfo: Skaraborg Pistvakt Strömsholm Kolslädar Forbonderesan Info om Fortbildning/grundkurs för instruktörer Kallelse till Riksstämma Information om Hästkörarseminarie nummer 25 Insändare Distriktinfo: Skåne Annonser Kommande aktiviteter I nästa nummer

MH nr 4/12

Thomas Johansson Movägen 16 , 82492 HUDIKSVALL 0709 - 17 77 17 thomas.hastakeri@hotmail.se Utbildningsgruppen Camilla Perhult Knutby-Åsby, Dalhamn 211 740 12 KNUTBY 070-28 76 316 c_perhult@hotmail.com Övriga funktionärer: Kassör/medlemsregister Utbildningsgruppen Sigvard Gustavsson L:a Frösboholma 280 22 VITTSJÖ 0708 – 250 278 register@skogshasten.com Utbildningsgruppen Lena Erkers Nittsjö 78 795 91 RÄTTVIK 0248-175 31 lena.erkers@edu.rattvik.se Medlemspaket, nya medlemmar Ida Kesti Slättåkersvägen 9-5, 270 21 GLEMMINGEBRO 0411-452 62 0739-97 19 41 Ansvarig utgivare: Roland Wirenborg

Ersättare: Tom Meurling Hemfridsvägen 3 192 67 SOLLENTUNA 073 - 915 23 67 tom.meurling@tele2.se Sofia Springer Dalarövägen 194, 13771 Dalarö 070 - 417 26 73 sofiaspringer@spray.se Mats Thomsson Gustavslund 24033 LÖBERÖD 070-647 04 97 info@thomsson.nu Redaktör MH: Simon Rimshult Nolberga, Lilla Alstugan 544 91, Hjo 0703 - 46 41 69 redaktor@skogshasten.com Redaktion MH Anders Finnstedt 0640 183 32, 0706 - 59 41 84 finnstedt@bredband.net Valberedning 2012-2013 Lars-Göran Göransson 0417 - 261 36, 0702 - 785 480 Gert Linnér Gränna 0390-503 97, 070-630 54 24 Anders Finnstedt

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013

å var julen och nyåret överstökat. Det blev en vit jul, som gjord för slädfärder som jag hoppas många av er utnyttjade. På Strömsholm går kurserna vidare efter ett mycket kort juluppehåll. Redan den andra januari kom ett nytt gäng, bestående av sju kvinnliga aspiranter. Gammelkuskarna, alltså dom som ryckte in hösten -12 har vart på sin första Liaperiod under januari månad, vilket betyder att vi kunnat ägna oss åt dom nya i lugn och ro. Men nu är friden slut, samtliga är på plats på Löten och vi ska börja med unghästutbildningen.

Jenny har nu dragit sig tillbaka från redaktörssysslorna, något som hon axlat allt sedan starten av vår förening tror jag. Många är de artiklar som fötts fram med Jennys flinka fingrar och skarpa hjärna. De har både glatt och berikat oss, och vi är henne evigt tacksamma. Hon får nu till fullo ägna sig åt man och barn och gårdens sysslor som jag förstått tagit allt mer av hennes tid.

Förberedelserna till riksstämman och vårens seminarium är i full gång. Strömsholm blir platsen. Närmare bestämt Utnäslöt där kuskutbildningen håller till. Trivsam miljö och vädret är beställt. Hoppas på att få träffa många medlemmar under dessa dagar.

/ Roland Wirenborg

Vi har en klurig gubbe upp i norr, som heter Anders Finnstedt, han har varit aktiv på tekniksidan i MH och han ingår numer i redaktionsgruppen. Välkommen säger vi till Anders.

Medlemskap i Skogshästen 2013 Moderna Hästkrafter är en medlemstidning för Skogshästen, föreningen för körning med häst, som kommer ut med 4 nummer om året. Medlemsavgiften är 370 kr/huvudmedlem +20kr/ familjemedlem och betalas årligen. Nya medlemmar erlägger avgift på nedanstående post- eller bankgiro med namn och adress tydligt textat, även namn och födelseår på ev. familjemedlemmar.  När avgiften är erlagd kommer en bekräftelse på medlemsskapet samt informationsmaterial om föreningen.

Därefter får man Moderna Hästkrafter hem i brevlådan fyra gånger per år, så länge man är medlem!

Bg 5727-1975 OBS! Om du bor utanför Sverige betalar du genom att använda vårt IBAN-nummer. Swift/bic: SWEDSESS IBAN nr: SE 2880000823961532061098

MH nr 4/12

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013 INFO från styrelsen:

Kära medlemmar! Tidningen du nu håller i din hand är på många sätt ett resultat av ett ”teamwork”. Många medlemmar har bidragit och det känns fantastiskt roligt och helt rätt! Det är ju så en medlemstidning ska fungera och det är NI medlemmar som gör Skogshästen – föreningen för körning med häst, levande. Vi börjar också så smått få en struktur på arbetet i redaktionsgruppen genom olika ansvarsbitar, så att Simon kan ägna sig åt det han är bäst på: Att sätta ihop materialet till en tidning, formge och illustrera. Ett riktigt vinternummer kan man dessutom säga. Slädar och snöhantering genomsyrar innehållet. Skogshästenveteranen Grop Folke Persson svarar på hur man stoppar en baksläde på drift och Tommy Johansson delar med sig av sin snöplogsinnovation. Uppfinningsrikedomen bland hästkörare är något i hästväg! Det gäller såväl historiskt som nutid. Läs reportaget om slädarna och om Gunnar Bärlunds pistmaskin så förstår du vad jag menar! Jag undrar om det kanske finns i blodet. När mina barn insåg att Simon och hans fru Sofia skulle få sitt första barn under denna vinter, satte de igång att bygga en liten släde till den ”lille”. Den 30:e januari föddes han, Holger Rimshult, och en vecka senare fick han sin första släde! Vi ska nog se till att hans pappas hästskräck inte går i arv! Forsätt att bidra med texter och bilder från hästkörningens underbara värld. Särskilt ni som har en sån skitsak som gödselkörning på repertoaren (se baksidan). En liten lägesrapport från kuskutbildningen på Strömsholm får vi också i detta nummer. Det är inte utan att man önskar man vore kuskelev igen… Vi får väl smaka på miljön lite tänker jag på årets Hästkörarseminarium. Spännande tema tyckte jag, ända tills jag såg ”Rolle” på sidan 29! Där får vi också höra mer om den uppmärksammade Forbonderesan till Globen, men redan nu kan du läsa styrelsemedlemmen Mats Thomssons reseskildring. Han samlar också in medlemmars intresse för en annan resa, men nu är det Tyskland det gäller och Pferde Stark mässan (se sid 27). En fråga som säkert kommer att blötas igen på årsmötet är detta med länskontakter. Personligen tror jag att de bör aktualiseras, men att de måste ha en tydlig funktion. Kanske ska de listas varje nummer av tidningen så att ni medlemmar runt om i landet har någon att vänder er till om ni vill veta vad som händer i hästkörningens tecken på er ort (eller bör hända…?). Nätverk kan bildas, kontakter knyts, fler blir intresserade av körning med häst och föreningen växer! Vi ses på Strömsholm Redaktionsgruppen genom Per Madestam

Holger Rimshult, 2 veckor. Önskas till närmsta födelsedagarna: Skaklar, töm och häst!

MH nr 4/12

I skrivandets stund har vi precis kommit hem från det fysiska styrelsemötet som i år hölls hemma hos Roland, i Kungsör. Under helgen avhandlades diverse viktiga och ännu viktigare frågor. Almanackan var en av punkterna som diskuterades. Vi har fått en del reaktioner från medlemmar som saknade almanackan och hoppas därför kunna ta fram en till nästa år. I vilken form den blir är ännu inte klart, olika alternativ undersöks. Ett förslag som diskuterades var att göra almanackan som en del av MH nr 4. En annan viktig sak som stöttes och blöttes var priset på hästkörarseminarierna. Det har framkommit synpunkter på att de är för dyra. Vi vände och vred på detta ännu en gång men kom återigen fram till att det är svårt att göra något åt priset. Kostnaderna hålls redan nu nere så mycket som möjligt och målet är att seminarierna ska gå plusminus noll. Det som kostar är hyra av lokaler, mat samt reseersättning till arrangörer, föreläsare och de som eventuellt reser dit med hästar och/eller redskap. Som medlem i föreningen får man ingen ersättning för sitt deltagande som t.ex. föreläsare, bortsett från resa, mat och boende. Beroende på plats och omfattning på seminariet kan kostnaderna naturligtvis variera men vi tycker ändå att kostnaderna hållits på en rimlig nivå och avsikten är att fortsätta med det. I övrigt arbetade vi bland annat med att förbereda inför riksstämman. Det är fortfarande gott om tid men det är lika bra att försöka hinna med så mycket som möjligt under de få tillfällen vi träffas öga mot öga. En av dessa förberedelser innebär att göra ett förslag till verksamhetsplan för året. Den ena av aktiviteterna kommer redan vara genomförd när vi träffas vid riksstämman. Det är deltagandet vid hingstpremieringen på Grevagården i mitten av mars. Skogshästen är inbjuden att delta för tredje året, och självklart tackar vi ja. Här har vi ett perfekt tillfälle att göra reklam för föreningen och förmedla vad vi står för. Jag hoppas vi ses där! Under möteshelgen hann vi också med en visit på Strömsholm där vi besökte kuskutbildningens lokaler. De såg ut att ha kommit i ordning bra och det var säkert någon mer än jag som önskade att man kunde vara med där på plats. Förutom kuskutbildningen hade vi ännu en anledning till att besöka Strömsholm. Det är nämligen platsen för hästkörarseminarium 25 och årets riksstämma. Se separat inbjudan i tidningen för mer information. Skicka gärna information till MHs redaktion om det är saker på gång i ert län som kan vara av intresse för medlemmar i närheten. Håll koll på de planerade utgivningsdatumen och tveka inte att annonsera. Det finns alltid möjlighet att någon eller några extra deltagare dyker upp. Passar också på att påminna om att någon av er medlemmar ska delta vid något evenemang och känner att ni skulle vilja ha med tidningar att dela ut är ni välkomna att höra av er till någon i styrelsen för att beställa extra. Ibland kan det vara bra att ha något material tillhands. Vi ses på Strömsholm! Styrelsen genom Jessica

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013

Frågespiltan Denna omgångs fråga handlar passande nog om slädkörning, vilket på många sätt genomsyrar detta vinternummer av Moderna Hästkrafter. Svarspanelen består denna gång av Grop Folke Persson från Leksand i Dalarna som svarar utifrån sin långa erfarenhet av slädkörning genom åren. Fortsätt att skicka in era frågor till redaktionen! Inga frågor är för dumma och ingen kan säga sig vara ”färdiglärd”, men tillsammans kan vi dela kunskaper och erfarenheter.

Fråga: Hej! Jag skulle behöva lite tips på vad man kan göra med en släde som går på tvären när man kör på väg. Släden har två mindre kälkar och bakdelen drar gärna iväg åt sidan i nedförsbackar eller åt det håll vägen lutar om man kör på ”plan” mark. Säkert finns det många idéer på hur man kan försöka åtgärda detta och alla tages tacksamt emot. Har också en släde som saknar styrkättingar. Är det något särskilt man ska tänka på när man monterar dit sådana?

andra kättinghalvan svetsas. Gör likadant på båda sidor. Nu kan du ta en länk som du sätter fast med schaklar och fästa i dina öglor. Kättingen får inte vara så kort att det är i dem som man drar då man kör rakt fram. Draget ska fortfarande vara i mitten. Där ska vara ett litet glapp, men som ändå ger stadga åt släden då ni svänger. Du måste dock tänka på att ta det försiktigt när du vänder så att du inte får en för brytning som gör att du kan välta. / Grop Folke

- Tack på förhand! Medlem 210.

Plattjärn fastsvetsat på högkant under bakre meden

Svar: Ja, det kan ju vara ett elände med de där slädarna efter bilväg, men man kan lösa det genom att svetsa fast ett plattjärn på högkant under skoningen på den bakre släden (båda medarna!). Plattjärnet kan vara 1,5 – 2 cm brett och ca. 40 cm långt. Du behöver fräsa av det i framkant så att du får en jämn avslutning så att du inte riskerar att det hugger i. Ett tips är att använda materialet från gamla sparkmedar. Det är mera stål i dem och håller därmed längre i jämförelse med ett vanligt plattjärn som slits ner fortare. I synnerhet om man emellanåt behöver gå över asfaltsvägar osv. Kör du fort utan lass kanske inte effekten av den påsvetsade skenan fungerar till fullo, men i skritt och lite lass på så har den stor verkan. Komihåg att detta alltså gäller vägkörning och alltså enbart bakkälken. Trots skenan är det klokt att ta det försiktigt när du svänger, särskilt i medlut. Annars kan det bli en liten karusell…. På frågan om styrkättingar så kan du dela en länk på mitten. Därefter svetsar du fast en av halvorna mitt under medens skoning ett antal centimeter framför där som det börja slutta upp på ”snoken”. Montera dit skakeln och sätt i skakelträt (”lusen” säger ni visst söderut). Märk ut mitt för där skakelns tvärslå, i järnet, ligger mitt för meden. Där ska den

Illustration S.R.

Grop Folke Persson är 74 år och har arbetat som skogskörare på heltid, fram till 1994. Han började som entreprenör ihop med sin far, men gick som fast anställd körare de sista åren hos bolaget Stora Skog i Dalarna. Grop Folke har också gjort sig känd som uppfinnare och redskapsutvecklare. Hans skakelsläpa och åttahjuling, som sedan tillverkades av Arne Persson, är några exempel på Grop Folkes innovationer. På senare år har han ägnat sig åt att köra in unghästar och sälja. Numer håller han mest på med turistkörning såväl sommar som vinter.

Har du något du funderat på som har med hästkörning, körhästen (eller blivande körhästen), inkörningshästen, hästköraren eller redskap/utrustning att göra? Kanske är det flera som går med samma funderingar som du? Skicka in din fråga till redaktor@skogshasten.com så ska vi försöka att plocka ihop en svarspanel med bred kompetens. Skriv ”Frågespiltan” som rubrik. Frågor med stort allmänintresse prioriteras.

MH nr 4/12

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013

Teknik & redskap

Snöplog

Text:Tommy Johansson Foto: Carina Eriksson Här kommer lite bilder på snöplogen jag har! Plogen är fäst fram med en fyrkantsprofil i främre banken med en sorts skarvlänk som är isärkopplingsbar om jag drar in plogen ända in mot boggihjulen! Fyrkantsprofilen löper fritt upp och ner med terrängen och är hissbar med hjälp av ett rep. Bak har jag svetsat fast en stor kedjelänk mellan boggihjulen. Staget som håller ut plogen är fäst med hjälp av ett stort schackel i kedjelänken. Det bakre staget är ställbart så plogen har en arbetsbredd mellan ca 160-240 cm. I normal plogning höjer och sänker jag plogen med vajerspel men jag kan även skära plogkanter om jag även lyfter upp plogen fram så den kommer upp 2-3 dm och är någotsånär plan. Själva “plogkroppen” är utskuren ur en uttjänt dieseltank och från början stärkte jag upp plåten med ett vinkeljärn mellan fästpunkterna.

MH nr 4/12

Ansvariga för sidan Anders Finnstedt finnstedt@bredband.net

Roland Wirenborg roland.wirenborg@stromsholm.com

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013 Under senare år har jag försökt att klara det mesta av snöröjningen själv och då stärkt upp plogen ännu mer och även satt dit riktiga slitstål. (En “normal”vinter här i Skärvången så får vi ca 120cm snö!) På vänstra bakhjulen har jag kedjor och vagnen är belastad med ett fat fyllt med vatten och en betongklump på ca 150 kg. Jag har testat att köra med olika belastningar men när det blir stora plogkanter etc är det mycket bättre med lite vikt på vagnen! Vagnen jag har är från Tegmyr i Orsa, tyckte den alltid gick lika tungt olastad som lastad så då bytte jag bort bredhjulen till vanliga 14 tums bilhjul! Jag har även remmalags bänkar till denna vagn men tyvärr inga bilder med dom monterade. /Tommy

Stort tack Tommy för dina intressanta reportage, om baltransportkärran i förra nummret och här om snöplogvingen. Kära medlemmar, dela med er av era lösningar inom hästkörningens breda arbetsfält! Gör som Tommy, tag några bilder, skriv och berätta, och skicka till Teknik och Redskapssidan. /Anders

Slädar

MH nr 4/12

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013

SLÄDAR I förra numret eftersökte vi bidrag till en släd-artikel, resultatet är sex stycken slädar av varierande slag. Dessutom finns längre fram i tidningen en fin artikel av Erik Sundin om kolslädar. Tack för alla fina bidrag! Vi fortsätter vädja till er att hjälpa oss fylla denna tidning med intressant material så att den kan bli ett sätt för alla läsare att byta kunskap och erfarenheter!

Solveig Axelsson Hej! Sänder en bild på hur jag löst det faktum att jag inte har en åksläde, men ändå vill åka släde efter min häst. Jag köpte en lunningsbåge av Tobias Hellman hösten 2012. När snön kom i december 2012 och jag skulle till en kompis och hjälpa henne dra fram lite ved föll det sig högst naturligt att göra som bilden visar. Jag lade hösäcken uppe på bågen, lade runt de tre lunningskedjorna och

MH nr 4/12

hästtäcke uppe på det. Sen var det bara att sitta upp och åka! Vinkeln mellan meden och staget fungerade fint som fotstöd. Det blev en sulky på medar! Mvh Solveig Axelsson

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013

Lars Hellsten - “En underbar liten forsläde” Under mitten av 90-talet läste jag i Vagnhistoriska sällskapets (VHS) tidning, Ekipage, att de hade skänkts en liten forsläde till sällskapet. Den var från tidigt 1800-tal och hade gjort tjänst vid Skålsjön i Hälsingland. Då VHS inte kan lagra och förvalta vare sig vagnar eller slädar, skrev de i Ekipage att den som kan fylla denna fina forsläde med halm och några barn och spänna en häst framför och köra en tur skulle få den. Det ingick även att skriva ett reportage om detta samt ta några bilder. Sagt och gjort, jag ringde upp och sade att jag kunde uppfylla deras önskningar och hämtade släden. Det är en liten forsläde utan spikar eller skruvar, endast hopsatt med träplugg och med järnmedar samt lite järnbeslag för att fästa skaklarna. Den är ca två meter lång och medarna sticker ut i bak, där man kan stå som kusk och hålla balansen. När jag fick hem släden tvättade jag av den och linoljade den med rå linolja, kollade skakelfästen och medar. Sedan var det bara att fylla på med halm och barn, ca 4 stycken. Spänna för min fina Nordsvenska valack Packard (efter Kosack) och köra ut på ett fält och en tur i skogen. Solen sken och alla barn skrattade och jublande när snön sprutade från Packards hovar i traven. Reportaget skrevs, bilderna togs och allt skickades in och publicerades i tidningen. Släde var min. Denna underbara lilla släde har sedan fått åka efter diverse hästar i alla gångarter, med olika innehåll. Allt från hö och sten till barn och julklappar. Jag har kört den varje vinter i princip flera gånger i veckan. Den har fraktat folk ut i skogen på fikaresor till det sk ”Café Skogen” dvs man stannar i skogen där solen lyser och kaffe och bulle smakar bäst, kan vara var som helst. Släden har även varit tomtens transportmedel för julklappar under några år och glatt många barn som fått hämtat sina klappar från släden och klappat hästen efter en pratstund med tomten. Ett uppskattat evenemang i ett villaområde i Hölö. Senaste gången fylldes släden med ca 200 julkappar. Idag har släden flyttad med mig från Hölö söder om Södertälje till Grymmakärret, en gård utanför Töreboda i Västergötland. Där kommer den att dras av Nordisarna

Malva 9,5 år (efter Skjerre), Limida 4,5 år (efter Smedsmo Lindar), Rudolf 2,5 år (efter Smedsmo Lindar) och kanske även av vårt nya russ Buttle 4 år (efter Iliad). Släden mår bra och har aldrig gått sönder trots en del ganska vilda färder (plane-

rade) och underhålls bara med kärlek och linolja och kommer säkert att glädja både mig, hästarna och allt som stoppas i den även i framtiden. /Lasse Hellsten

MH nr 4/12

Christer Kuttainen Den 22 december 2012 satte jag för hästen en så kallad sipikka (finskt ord, kommer ursprungligen från ryskan), enmans-rissla skulle man kunna säga. Min farfarsfar på hemgården utanför Övertorneå i Tornedalen snickrade och smidde sipikkan för över hundra år sedan. Sipikkan är precis så stor så att en normallång person får plats i den. Baktill finns en “sadel” för kusken att sitta på. Denna lilla rissla har förmodligen inte använts sedan 1940-talet, eller ännu längre tillbaka. Som sig bör med risslor så selade jag ut hästen (Vanja 12 år, e. Vätte) med rankdon. Detta både för det tidstypiska utseendets skull och för den överlägset bekväma gången. Jag har fått berättat för mig att sipikkan användes för ren nöjeskörning, för att köra in unghästar, av hästhandlare som ville visa hästar, och för att åka in till

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013

handelsboden. Lars-Olof Lundgren i Blåsmark berättar att “tjibbiken” (som den kallas i Pitetrakten) spändes för när det var bråttom att hämta barnmorskan. Tänk om min farfarsfar Abraham hade vetat att en släkting till honom skulle använda sig av sipikkan ett helt sekel senare, till samma ändamål, med samma typ av häst och seldon! Abraham dog för övrigt i en rissla, troligen en som han själv tillverkat, en kall februaridag 1911 på väg de sju milen till sjukhuset i Haparanda. Foto: Vilma Alderheim” /Christer Kuttainen, fil.dr, Piteå och Tornedalen Foto: Vilma Alderheim, Karin Bodlund

Rankdon - gammal seltradition från öst Rankdon (på finska luokkivaljastus, luokkapeli på tornedalsfinska). Rankdonsselning har använts främst i Ryssland, Finland, Estland och i andra finsk-ugriska områden. Carl von Linne’ rapporterar från sin lapplandsresa 1732 om användningen av rankdon i Finland. I Finland är än i dag bruket av rankdon mycket utbrett bland brukskörare. I Sverige har rankdon använts fram till 1940talet i Tornedalen och neråt norrbottenskusten, ännu längre tillbaka även i Västerbotten och i bl.a. Värmland av invandrade finnar. Det speciella med rankdonsselning är att skakeländen fram fjädrar lite. Eftersom den bakre skakeländen sitter stumt fast i kälkmeden behövs denna fjädring. Risslan eller kälken går mjukt och rakt fram även i trav. Selningen är

MH nr 4/12

bekväm också för hästen. Hästen rör sig lätt och ledigt, som vore den fritt upphängd i rankdonen. De viktigaste delarna i ett rankdon består av finnlokar, rankbågen (fi. luokki), sitolkkan (dvs. en däckel med gjord, ofta med en klocka/ bjällra), och en smäcker, ofta dekorerad baksele. För att hålla ihop bågen, skaklarna (av cirka 3,5 meter långa, raka björk- eller granstänger) och lokorna användes förr dragremmar av råhud, idag nytillverkas dessa remmar av behandlat läder för att bli mjuka. Vidare behövs en tunnare rem som löper runt sitolkkan, skaklarna och hästens buk. Remmen stabiliserar skaklarna så att de inte hoppar upp och ner vid körning. De bästa bågarna till rankdon görs av lind som är lätt, flexibelt, segt och behåller formen. Bågarna gjordes också av bland annat

björk, rönn eller sälg. Förr i tiden kunde ses blivande rankbågar växa “på rot” i skogen, som gubbarna hade spänt ner med ett snöre. I Finland används nuförtiden även rankdonsbågar av metall. /Christer Kuttainen

Jamtli

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013

På Jamtli, Jämtlands Läns Museum, i Östersund drivs ett historikt jordbruk. Här, på Näsgården, har tiden stått stilla sedan 1895. Moderna Hästkrafter tittade in och kikade på några av deras slädar. Text: Anders Finnstedt Foto: Rejnar Persson

Höskrindan är lastad, kusken på plats och Silfvers Bea (NSV sto e. Puck) uppmärksam.

Maj Johansson kör Jamtlis egen uppfödning Blacka (NSV sto e. Maxeborken) i stadskvarteren på Jamtli.

Fina damer på väg till torget i en vacker korgsläde. I den finns gott om plats för varor och den har ett praktiskt reservsäte, s.k. svärmorslucka.

Mjölksläde. Örjan Ström och Bea hämtar mjölkkrukorna på Hackåsgården.

MH nr 4/12

Olav Köhler

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013

Slädparstång. I Gällivare driver familjen Köhler sin gård med bl. a. stalluthyrning, hästentrepenad och turism. De har tillverkat en egen parstång för slädkörning med våg och svänglar bak. Framtill används stångkoppel. Det finns ingen tradition i Lappland av att köra släde med parhästar, men det är ett mervärde för gästerna och i tungt före är det uppskattat av hästarna. Text: Anders Finnstedt Foto: Sivert Svensson

Parstången anspänd.

Med rätt storlek på spelet, glappet, i infästningen mellan parstången och framkälken, och rätt injusterade stabiliseringskedjor, får släden en stabil gång och bra broms.

Ardennerparet Terry och Salv framför turistsläden. Olav Köhler på kuskbocken. Militärkälkarna som personkorgen vilar på är, enligt Olav, mycket smidiga. Den här släden används bl. a. på Köhlers populära norrskensturer.

MH nr 4/12

Tobias Lille

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013

Denna släde kommer från Sankt Petersburg, där den användes som en taxi runt 1890 till cirka 1930. Efter det skeppades den över till höga kusten med en timmertransport till en åkare. Efter det såldes den vidare till Tidaholm. Sen var det jag Tobias Lille som införskaffade mig denna fantastiska släde för tre år sedan. Den är fortfarande i fullgott skick med orginalpatina. Lägg märke till dom små runda glasrutorna som sitter i förhänget. Mvh Tobias Lille

I nästa nummer efterlyser vi texter och bilder kring hur ni löser er gödselhantering, mer information om detta finns på tidningens baksida.

Information

från

Distrikten

Skogshästen Skaraborg Släd-dagen som var planerad till den 2 februari på Skattegården i Jäla blev tyvärr inställd pga snöbrist. Vi gör ett nytt försök en lördag då vi ser att förutsättningarna är bättre. Ni som anmälde er till förra gången kommer att bli kontaktade. Har aktiviteten inte genomförts då denna tidning ges ut går det bra att anmäla sig till Lena Larsson, tfn 073-9040617.

Kurs i brukskörning, planerar vi att genomföra den 20:e april i Tidan hemma hos Martin och Sofia Bayard. Kursen vänder sig till dig som har erfarenhet av körning och vill prova på brukskörningens olika moment. Du kan komma med egen häst, som då måste vara väl skolad och trygg i vagn, men det finns också några “kurshästar” som instruktörerna svarar för. Har du egen häst svarar du också för medhjälpare. Kostnad 500 kr/kusk (förutsätter medlemskap i Skogshästen, annars tillkommer 370 kr). Anmälan senast den 8/4 till Johanna Kristiansson tfn 0733-462267, e-post krummi66@hotmail.com.

MH nr 4/12

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013

Pistvakt Text: Gunnar Bärlund Foto: Caroline Brobäck & Gunnar Bärlund

Resultatet, packad gång/slädväg

n fråga som dyker upp varje vinter från olika håll i olika sammanhang när det eventuellt kommer lite snö är hur man får till ett bra underlag för slädåkning.

jälv kan jag tillbringa hur mycket tid som helst bakom en hästrumpa i en släde/kälkåk, upplevelsen en kall vinterdag bland snötyngda träd i ett bomullslikt landskap är något alldeles extra och slår de allra flesta sommardagar i en vagn. Att jag dessutom har ett rikt djurliv att beskåda på mina rundor gör inte saken sämre, dovhjortar i stora grupper, tjäder och älg hör till varje tur, havsörn och rådjur någon gång i veckan medans vildsvinens närvaro består i visuell lämning av deras bökande än så länge. På de 80 ha skog som jag tillbringar mycket tid i med allehanda körslor tillika inkörningar som brukar ligga mellan 10-15 hästar per år så finns det en gammal väg från 1600-talet som går rakt genom tegen och från den utgår det gamla hästvägar från skogsbruket vilka användes av häst fram till början av -70 talet för att därefter bli traktorvägar. Nu har min granne aldrig haft någon stor traktor utan vägarna är i stort sett intakta även om det finns ett och annat traktorspår på dem. På de här vägarna går jag bakom alla

MH nr 4/12

inkörningshästar med linor, skaklar och kälkar tills det är dags att börja åka efter dem, vägarna är i så pass bra skick att det faktiskt går att åka vagn på de allra flesta partier. Totalt är det ett ca 6 km långt vägnät som slingrar sig fram i kuperad terräng där de snart lär sig hitta sin dragteknik och med ett antal små bäckar och broar som måste passeras ger nyttig erfarenhet och träning för unghästarna.

ödra Närke, ja jag som kommer från Dalarna närmare bestämt Grängesberg är ju uppvuxen med rejäla snövintrar vilket jag inte varit bortskämd med sedan flytten söderut -87 med undan-

tag för de två snörika vintrarna som föregick den förra. Jag bor relativt högt, 160 möh medans Närkeslätten ligger ner mot och fläckvis under 20 möh och det gör att jag faktiskt har en hel del snö som dessutom kan ligga kvar när det är barmark på slätten. När då snön kommer så märks det ju att åldern börjar ta ut sin rätt, hästarna har ju inget bekymmer men jag som skall gå bakom och pulsa om än bara i 1020 cm snö inser snart att ungdomens fysik och flås är ett minne blott även om jag är aktiv. Och då är vi där igen, hur får man ett bra underlag dels att gå på men även för att åka släde. Snön kom-

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013

mer i stort sett alltid på otjälad mark här, ofta i rejäl mängd dessutom för att efterföljas av kyla som inte kommer igenom snötäcket. Packning måste till! Då har jag kört med släplass men inte varit nöjd. Dels går det ju rätt tungt för hästen om jag vill täcka största delen av vägens bredd samtidigt som stockändarna där bak inte följer kälken vid sidlut utan glider hit och dit. Speciellt om traktorspår finns i sidorna. Men visst det fryser ihop.

e senaste vintrarna har jag satt för en ringvält, den följer ju hästen perfekt, gör ett jättebra jobb men begränsas av snömängden då den börjat ploga istället för att rulla och packa snön och då går det riktigt tungt. Har marken varit blöt och snön som kommer kall så vill det ju givetvis klabba på välten med ett evigt knackande för att få loss “snörullen” som bildas. Men när väl en botten finns och det kommer nysnö så fungerar det utomordentligt men jag har ju som sagt rätt kuperat i skogen och har tyckt att det blir onödigt tungt för hästarna i uppförsbackarna. Jag har haft en bland många tankar i bakhuvudet men inte kommit till skott. Men så en dag tog jag fram ett av elementen, 90 cm brett, som stått mot en vägg sedan vi bytte värmesystemet i huset, ett sådant där gammalt som är så bökigt att måla tack vare alla små mellanrum. Domänkälken och ett litet släplass hämtades och elementet lades under lasset längst bak, ett par spännband krokades i elementet och så spändes det upp mot stockarna, häst hämtades och så bar det av ut i skogen. Den där halvtimmen det tog att få ihop skapelsen kan jag inte förstå att jag sparat på i alla år för resultatet blev över all förväntan. 15 cm nysnö fallen vid -5 grader trycktes ihop så pass att elementet hade markkontakt i stort sett hela tiden och det bildades ett randigt mönster i snön likt den finaste pistmaskins spårstämpel. Efter en stund kröp han på mig, latmasken, så jag klev upp på elementet på ett mellanrum mellan stockarna. Där stod jag bra och med de 96 extra kilona så hade elementet markkontakt hela tiden.

Tack vare mönstret som bildas med de djupa spåren av den vassa kanten och upphöjningarna i snön som bildas mellan själva vattenbehållaren så ökas ju den faktiska ytan/ ytenhet vilket gör att det fryser ihop bättre än en helt slät yta. Jag skall väl erkänna att hästen som drog inte var i toppkondis men det här gick så mycket lättare än ett vanligt släplass att det inte krävdes någon större insats från hans sida att dra.

ute på hästuppdrag med Sigvard Gustavsson, av sig och undrade om jag inte kunde skriva ihop något om den här “hästdragna pistmaskinen” vilket jag kunde tänka mig. Nu passade det så illa att ett mildväder slog till med barmark och/eller isgata som resultat, inte en snöfläck kvar och uppdraget föll i glömska för att några dagar senare påminnas via ett sms om min minnesförlust.

ag var så pass nöjd med resultatet att en bild skickades med mms till en person som undrade vad detta var för något och när det klarnat så vidarebefordrades informationen tydligen, för häromdagen hörde herr Madestam, som för övrigt var

en där halvtimmen det tog att sätta ihop prototypen, som inte var identisk med den bild som fanns inne i min skalle, insåg jag inte räckte till efter provkörning för fotografering i 32 cm nysnö. I 15 cm hade den ju fungerat bra men här krävdes det resterande så en dryg timme lades till för att få dit en

MH nr 4/12

22 mm tjock formplyfa under stockarna och under den skruvades två stycken 22x95 reglar fast i en plogform och dessa kläddes på utsidan av plyfa för glidets skull. Lasset restes på högkant och “plogplyfan” skruvades fast underifrån i stockarna samt överlappade elementet till hälften så att 25 cm av elementet är fritt för pistning och inga kanter finns framåt som kan hugga i eventuella hinder. Ett säte från en hjulräfsa skruvades fast över elementet och så var den komplett enligt min tanke om än ett provisorium av “man tager vad man haver”.

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013

Plogen under lämnar ca 10 cm snö kvar som sedan trycks till undan för undan först av plyfan för att till sist packas ordentligt av elementets skarpa böj i slutet. Gissar på att vikten där bak av mig och lass ligger runt 150 kg, fördelat på den lilla yta som är i slutänden så verkar det som att packningen blir bättre än med ringvälten. En natts kyla gör att jag kan gå på detta underlag nästan utan att det blir några spår, fortsatt promenerande bakom inkörningshästar går lika lätt som vid barmark. Efter några vändor så har toppar kapats av plogen samtidigt som snö fylls i gropar och det blir nästan löjligt slätt i skogen vilket märks under slädturerna då komforten inte kan bli mycket bättre.

ägarna som hyr jakten i skogen tycker det är lyxigt att kunna knalla runt utan ansträngning liksom djurlivet som också nyttjar vägarna till min förtjusning då närkontakterna blir många. Pulkabackarna är ett annat användningsområde där det säkert skulle uppskattas av brukarna. Bilderna lämnar kanske en del att önska men gråmulna dagar i snö är inte de bästa förutsättningarna men så här löste jag mitt slädunderlag. Pistvakt ja, en favoritserie som jag kommer på mig själva sitta och småflina åt medans jag kör min “pistmaskin”….... /Gunnar Bärlund

MH nr 4/12

Lugnt, lätt och harmoniskt i 32 cm nysnö

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013

Strömsholm

En liten uppdatering från

“Vi gillar olika” på kuskutbildningen, stor som liten! Julin och Hauk på väg ut till skogen.

Kuskutbildningen -12 har påbörjat andra halvlek, en halvlek full av nyttiga och lärorika saker på schemat. Vi sparkade igång direkt, med unghästutbildningen på åtta veckor där sex elever har med sig hästar. Det är fem Nordsvenska Brukshästar och ett gotlandsruss, i övrigt lånar vi två halvblod från skolan. Under kursen ”Körhästens Utbildning” ska vi nu, tillsammans med handledning från Elisabet och Roland, utbilda dessa hästar till körhästar. Med dessa resurser, i kombination med att det går mot ljusare tider (och semlor!) kan det inte bli annat än bra! Vi har varit på LIA (Lära i arbete) under januari, och det har varit på varierande platser runt om i landet. Under tiden har de nya kuskarna fått en mjukstart på skolan. LIA-perioden har varit lärorik och intressant för alla av reflektionerna att döma, oavsett plats och inriktning.

Det gemensamma är att det har varit rejält kallt! Ett referat från varje elev kommer i nästa MH. Undertecknad har varit på Hovstallet i Stockholm, kört häst i stadstrafiken, fått uppleva och lära mig mer om kulturen, bevarandet och utvecklandet av hästar och kuskar i en unik atmosfär och miljö. Det var roligt, lärorikt och utvecklande, och jag hann även vara med om en så kallad audiens, där de kör utländska ambassadörer mellan UD och Slottet. Så jag får passa på att lyfta på hatten och tacka alla inblandade som gjorde detta möjligt.

Nu är det bara fyra månader kvar och nu ska vi ta tillvara på den här tiden så mycket som möjligt. Det planeras en hel del roliga saker, jag kan inte skriva vad eftersom jag inte vet när tidningen går i tryck, men jag kan bara säga – ingen går säker när gamm-kuskarna är i farten! Gamm-kuskarna, kusk-12, kuskarna och tolvorna är ett par exempel på allt vi har blivit kallade nu efter att det kommit en ny klass. Men vi är inte ledsna för det – kärt barn har många namn sägs det! Vid tangentbordet, Irene Gidmark

Hösten var fulltecknad och lärorik, innan vi slutade för terminen hann vi med att göra ett uppträdande på Ridskolan Strömholms julshow, med alla utbildningens hästar. Det var en bred blandning av redskap och vagnar i ett noga planerat program, som fick väldigt mycket uppskattning och positiva reaktioner.

MH nr 4/12

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013

Foran på väg över Österdalsfjället. Foto Erik Sundin

KOLSLÄDAR text: Erik Sundin foto: Svein Arild Johnsgård & Erik Sundin I senaste numret av ”Moderna Hästkrafter ” fanns en uppmaning om att berätta om slädar. Jag tar därför tillfället att berätta lite om olika kolslädar och kolkörning.

2/3 av hela Europas behov. Under 1600 talet utvecklades också järnhanteringen och man började bryta järnmalm i gruvor och bygga hyttor och masugnar för mer storskalig järnhantering.

Kolning och transporter av kol har en lång historia i Norden och inte minst i Dalarna där jag bor. Redan på 1300-talet började man bryta koppar i Falun och för smälta malmen och utvinna koppar krävdes kol. Småskalig järnhantering med enkla blästor där man utvann järn ur sjö och myrmalm var också vanligt i bygderna. Under Sveriges stormaktstid på 1600 talet framställdes i Falun 3000 ton koppar viket motsvarade

Här i Dalarna hade Stora Kopparbergs Berglags AB mycket stort inflytande och hade privilegier på all skogsfångst i socknarna kring Falun samt längs Väster och Österdalälvarna. Skogen behövdes till gruvan för byggnadsändamål men framför allt till ved för tillmakning (före krutets tid eldade man på berget som sen sprack när det svalnade) och kolning av träkol till smältning av malm.

MH nr 4/12

I trakten av Leksand och Insjön fanns järnmalmtillgångar men det gick inte att få några tillstånd till bruksanläggningar där. Istället fick man söka sig längre bort . Österdalälven rinner genom Siljan som är en stor sjö som omöjliggjorde flottning med dåtidens metoder. Därför tillät man bruksetableringar uppströms Siljan och i Oreälven som är biflöde till Österdalälven. Det första järnbruket som etablerades var Bäcka vid Rädåns mynning i norra delen av Orsasjön och Fredshammars bruk vid Ore älv. De fick sina privilegier år 1697. Malmen hämtades från Leksand och Insjön.

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013

Kolstig (ryss) byggd av tunna brädor. Lastad med 4 m3 prima kol från milan vid Lomviksgården i väntan på vinterföre Foto Erik Sundin

Veden som behövdes för gruvbrytningen fick man frakta ner från Ovansiljan. Malmen kördes upp med hästar och slädar och sommartid på pråmar över sjöarna , en sträcka på närmare 10 mil! Några år senare (1709) etablerades Furudals bruk längre upp efter Oreälven.

anlita annan allmoge än de från Ore och Orsa socknar som kolare, körare eller bruksarbetare. Vidare fick man inte genom att anlita gruvdrängar i Ål (Insjön) om det hindra dessa att kola för Bergslaget. Man fick heller inte genom konkurrens hindra bergslagets handel med Norge och Jämtland.

Från Furudals bruk finns bra dokumentation och man förvånas över den reglering och kontroll kronan redan på denna tid utövade på sina undersåtar. Tillverkningen av järn var starkt reglerad och etableringen av nya bruk styrdes till stor del av tillgången på skog. Furudals bruk fick tillgång till skogsmarkerna norrut men fick inte ta kol från öster eller söder där kolfångsten var tillägnad Stora Kopparbergslagets behov. Man fick heller inte

Under 1700-och 1800talen tillkom flera bruk och tillgången på kol blev en begränsande faktor. Det var svårt att få folk att sköta kolvedhuggning och kolning och det blev stor konkurrens om de körare och hästar som också behövdes för transporter av malm och kalk samt färdiga varor från bruken och förnödenheter till brukspersonalen. Det är svårt att förställa sig omfattningen av alla koltransporter i landet.

Bara till Furudals bruk körde år 1805, 125 stycken kolbönder in 4848 skrindor kol. Man beräknar 20-30 skrindor per mila och således brändes ca 200 milor bara i Furudal och Furudals bruk var bara ett av 30-tal bruk i Dalarna. I början av 1800-talet fanns i Sverige 581 bruk som förbrukade 3 miljoner m3 kol. Merparten av detta kol brändes i milor ute i skogen och transporterades med hästar till bruken. På slutet av 1800 talet var bruken färre men större (208 st) och gjorde av med närmare 5 miljoner m3 kol. Detta kol framställdes fortfarande till stor del i milor ute i skogarna men mycket kol framställdes också vid sågverken som nu växte fram i snabb takt. Man hade också byggt järnvägar och en hel del kördes till kolbryggor för omlastning till järnvägsvagnar.

Sven Erik Johansson på väg upp på fjället med en större och en lite mindre kolstig. Foto Sven Arild Johnsgård

MH nr 4/12

Kolen mättes och betalades i rymdmått. Man hade inte möjlighet att analysera och ta prov på varje enskilt kolparti och bruken vill ha torrt kol varför viktmått hade varit sämre. Kolköraren hade intresse av att få så mycket volym och lite vikt som möjligt i lasset och man var därför noga med att hålla kolet torrt och sortera kolet så man lassade stora och små kol för sig. Måttenheten var tunnor där en tunna var lika med 63 kannor. Vanligen talar man om läst eller skrindor där en läst rymde 12 tunnor motsvarade ca 2m3 och en skrinda rymde 18 tunnor motsvarande 3 m3. Ett annat vanligt mått var en stig som rymde 12, eller en storstig, 24 tunnor. Men det finns också stigar på 10, 16, 18 och 22 tunnors rymd - lite olika runt om i landet. Från 1878 skulle all kol mätas i metersystemet och man anpassade då 12 tunnorstigen till en så kallad meterläst som innehöll 2 m3 och en storstig som innehöll 4 m3. Vid kolmottagningen kunde kolet kontrollmätas och det var ett omfattande arbete att lassa av kolet i kontrollkärl. När man började med kolbryggor tippade man av sin kollast ner i ett kontrollkärl som rymde 2 m3. I och med att man stjälpte släden kallades det m3stjälpt mått. Ett begrepp som man fortfarande i dag använder som handelsmått för flis och spån. De slädar man körde kol i kallades ryss, skrinda eller stig. Man gjorde en stomme av vanligtvis björk och såg till att leta ut ämnen med lång böj så man fick en konisk form som styrde undan och inte fastnade i skogen. Överdelen gjordes större så man fick sluttande sidor. Sen flätades en korg av tunna vidjor av ene eller sälg. Denna ställde man på en långsläde eller på senare tid på en fram –och baksläde. (bock och get). Man kunde också bygga sin korg av tunna brädor. I Norge tippade man inte av lasset utan där byggde man sin kolkorg eller tylst med raka eller innåtlutande sidor. När man kom fram lyfte man av själva korgen och skyfflade av kolen åt sidan. Det var också vanligt att man hade två kolstigar kopplade efter varandra. På det sättet fick man med sig ett större lass och var det besvärligt före eller branta backar kunde man lätt koppla av den bakre släden, fortsätta med den

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013 främre och sen gå tillbaka och

Kolstigar av svensk modell på långsläde Tandemkopplade. Rymmer ca 1,5 resp 2 m3 foto Svein Arlid Johnsgård

hämta den bakre. För att koppla ihop slädarna användes en trekantig kopplingsanordning eller ett par avkapade skaklar. Man hade samma infästning som de vanliga skaklarna så att släden bromsades när den sköt på. På 1900 talet utvecklades järnhanteringen och man fick el och olja vilket minskade behovet av kol men idag har en ny marknad öppnas i form av grillkol!

“De slädar man körde kol i kallades ryss, skrinda eller stig.”

MH nr 4/12

Dalarna Femund forkörarförening är en svensk-norsk förening som har till uppgift att kartlägga och bevara forkörarkulturen främst i området mellan Falun och Röros. Vi gör varje år i februari en resa till Röros vintermarknad efter någon av de vintervägar som användes förr. Vi kör olika vägar och har olika teman för turen varje år. Gemensamt för turerna är att vi bara använder gammal utrustning och nordiska brukshästraser. Turlängden har varierat mellan 15 och 45 mil och

vi brukar vara ute mellan 6 och 19 dagar. År 2011 hade vi ett kolkörartema och började med att bygga och bränna en kolmila vid vår gård Lomviksgården i norra Dalarna. Detta kol körde vi sen den gamla kolkörarleden genom Översjödalen och med två fjällpassager fram till Röros. Vi hade med lite olika kolslädar bland annat en nytillverkad replika på en gammal norsk kolsläde. Den tillverkades av några av våra norska medlemmar efter en förlaga som vi fick låna på ett museum. En av kolslädarna körde vi med tandemkoppling . En del av kolet sålde vi till Röros kyrka för att krossas och blandas med tjära och sand som takbeläggning. Bilderna kommer från denna tur. Mer info på www.dalarna femund.com Dalarna Femund forkörarförening genom Erik Sundin

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013

Leksand - Stockholm Text: Mats Thomsson Foto: Mats Thomsson & Emma Norén

Vid ett svagt tillfälle lovade jag att skriva en text om denna resa, så här kommer ett försök!

akgrund; Per-Arne Spännar, en kille från Mora har sedan han skaffade sig häst haft en fundering och dröm om att han skulle vilja se Stockholm Horse Show live. Villkoret för detta var att han skulle köra till och in på showen med häst o vagn! Leksandsbröd och Stockholm Horse Show nappade på idén så PerArne pratade med sina kollegor i Dalarna Femund Forfararförening om det fanns något intresse hos medlemmarna. Det behövdes åtta ekipage för att resan skulle bli av. Per-Arne fick inte tillräckligt med intresserade så frågan gick vidare till Föreningen Nordsvenska Hästen, vilka såg ett tillfälle till att marknadsföra Nordsvenska Hästen. Att bli tillfrågad Nu var det inte mycket tid kvar innan Stockholm Horse Show behövde svar på om Per-Arne kunde genomföra detta. Med den korta framförhållning var det

inte läge att gå ut med en allmän förfrågan om möjliga deltagare så det blev några personer som fick förfrågan från pr ansvarig i FNH och jag var en av dessa personer. Jag behövde inte lång betänketid! Wow att få komma till Globen och köra in på arenan där, vilken grej (trodde jag). Men jag behövde ju ett medgivande från familjen, jag skulle ju vara hemifrån nästan 3 veckor om jag accepterade. Efter lite knorr och planerande med uppstallning av hästar för att minska arbetsbördan hemma blev det ett ok. Luringen som var mitt naturliga val av häst var ju hyfsat igång efter sommarens gräsklippning och slåtter, det blev dock lite mer kört än vad jag normalt skulle kört för årstiden men det var bara kul att ha ett mål med träningen. Frågan jag fick när jag blev tillfrågad var om jag kunde ta mig till Leksand med häst och sele! Allt annat skulle vara ordnat! Jo det lät ju bra, men ju närmare avresedatum man kom blev frågorna fler och fler så som foder, kläder etc. Ja listan blev som sagt ganska lång. Till slut kom det ett mail om

förslag till packning från de med erfarenhet från forresorna till Røros och det gjorde ju det lite enklare, men packningen blev nog ändå för min del dubbla mängden än vad som var nödvändigt. Dagen D Så kom då dagen D! Den 14/11 startade jag från Skåne med ett första stopp i Moheda för att lämna två pållar hos Emma Norén sedan full gas mot Uffe Magnusson utanför Sävsjö dit jag anlände sent på kvällen och där Uffe höll på att packa för fullt! Ja vi kom i säng till slut så vi fick i alla fall sova någon timma. Dag två för min del blev det lastning av hästar för vidare färd mot Leksand, men först skulle vi förbi Rimforsa och hämta upp Johan Petersson och Frodo. Resan flöt på bra och vi anlände till Leksandsbröd först av alla fast vi hade längst väg dit! Det blev en lång kväll även denna kväll innan allt var fixat för avresedagen. Hästarna skulle ses till, vagnar skulle packas med rätt utrustning och det som inte skulle med på vagnen skulle lastas i följebilen.

MH nr 4/12

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013

Avresan från Hedemora

reklam för Leksands knäckebröd. Stoppet var förlagt till 17- tiden på kvällen och efter det tog vi oss till Romme travet för natt två. Nu fick vi sova i något slags omklädningsrum och hästarna bodde förträffligt i dagstallarna, ja vi bodde bra vi med för vi skulle ju bara sova. Dag tre blev en av resans längsta. Vi skulle ta oss förbi Hedemora med reklamstopp i både Säter och Hedemora. Nu fick tre av deltagarna bo i ett privat hem o deras hästar i stallet där, vi övriga blev inkvarterade på Hedemora ridskola strax utanför Hedemora. Per-Arne och Agneta Weingård hade lagt ner ett jätte jobb med att reka vägar och boende i förväg vilket de hade lyckats bra med.

Klockan 10 den 16/11 skulle vi vara Rutiner och hästbyte förspända och klara för avfärd från Morgonrutinerna var i stort sett de parkeringen på Leksandsbröd, vilket samma var dag: Upp i ottan för att innebar tidig morgon för att fodra ge hästarna möjlighet att hinna äta hästar och oss själva samt kolla över ordentligt med grovfoder och dricka. det sista. Dessutom skulle hästarna Alla deltagarna hade väl lite olika genomgå en veterinärbesiktning, idéer vad det gäller kraftfoder. Det vilken alla passerade med MVG. Nu var intressant att lyssna till allas funvar det frosthalka på asfalten, skulle deringar. Den här morgonen skilde sig man brodda eller inte? Ja vi kom fram dock en aning för nu var det dags för till att ta det säkra före det osäkra så veterinär besiktning igen. Alla utom det blev brodd på, 4 i varje sko. Detta Lipton passerade med MVG. Lipton visade sig vara ett måste var enda hästen som var under hela färden. “Att brodda eller skodd med avancerade Någon provade absorber” sulor inte brodda...” “shock senare att köra obroddat och en ganska fast fyllnmen skorna höll bara ett ing. I all välmening hade par dagar då, vilket gav mig tillfälle hemmahovslagaren föreslagit denna att träna på lite hovslageri, man glömlösning. Tidigt misstänkte vi att den mer ju fort. Så efter det blev vi alla bättre på att kolla brodd och byta vid minsta tveksamhet om livslängd, varje kväll. Med vid avresa och alla reklam stopp och i Globen var också en livs levande dalahäst med vid namn Timus, en trettio år gammal fjording som vid framträndadet i Globen målades som Leksandsbröds loggo, fräckt. Har för mig att det tog närmare fem timmar att måla honom! ”Bara sova” Efter första dagens etapp övernattade vi i Bäsna Byahus och hästarna i närbelägna stallar, ca 25 personer i samma rum med två toaletter. Jo, det gick toppenbra! Man sov innan huvudet nådde kudden! Dag två gjordes några mindre förändringar i ledet, sedan gick resan via Borlänge med ett reklamstopp på Kupolen för att göra

MH nr 4/12

lilla hälta hade med fyllningen att göra. Här blev det alltså jobb för mig igen, skorna av sulor o fyllning bort, koll med visitertång och koll av puls o.s.v. “Lippe” kände sig genast mkt bättre efter åtgärden, så veterinären släppte igenom. Vi kom dock inte särskilt långt innan “Lippe” kände av sin hov igen, så nu gick telefonerna varma. Mats Norells häst Sent blev räddaren i nöden. Det blev tidig lunch den dagen. Mats måste ha ett sjätte sinne som haft släpet kopplat o hästen lastad för det tog inte lång stund för honom att komma till undsättning. Nu var vi på väg igen. Detta med att leva i nuet och kunna var flexibel blev vi tydligt medvetna om. Den tänkta lunchplatsen blev slopad p.g.a hästbytet. Med ny häst framför Luringen visade den normalt helt coola Luringen en sida jag aldrig sett tidigare. Jag trodde först att jag kanske hade fodrat med för mycket kraftfoder. Men det visade sig att ändra ordningen i ledet hade större betydelse än jag hade kunnat tro. Sedan dag två hade inga ändringar gjorts utan alla hade sin plats i ledet. Spanska ridskolan hade nog kunnat betala en hel del för honom för den samling han visade under den eftermiddagen, han kom dock tillbaka till sitt normal jag senare under eftermiddagen. Skönt! Ja, tiden går fort när man har kul heter det ju, och det hade vi och fasen vad mörkret kom snabbt. Vi var tvungna att passera mer trafikerade väger på

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013

Paus vid vägkanten

och gjort rent axeln. Hjulen snurrar lättare då. Så detta blev också en av kvällsaktiviteterna, att se över hjul och övrig utrustning för att i möjligaste mån förutse saker som sinkar nästkommande dags etapp.

vår väg mot Seminstationen i Bergshyttan vilket gjorde att det blev km lång bilkö efter oss. Tommy Wennström som jobbar som trafikledare när han inte är forbonde bad snällt om hjälp av blåvita bilar med blåljus och det kändes genast mkt säkrare. I Bergshyttan fick hästarna än en gång lyxboende och vi bodde förträffligt i IOGT-NTO’s lokaler någon km ifrån. Sov gott gjorde vi igen, kan jag lova. Sala Ortensryttar Förening stod som värdar för natt nummer fem där det bjöds på middag och fint boende för folk och häst! Det blev också vagnsbyte nummer två för en av forbönderna. Undrar vad han gjorde med vagnarna? Har ännu inte kommit på vad han gjorde för speciellt som gjorde att hjulen inte höll hela vägen. Apropå vagnar och hjul fick en av oss veta den hårda vägen att det är ett plus om man har fettat in hjulaxeln när man haft av hjulen

Saffranspannkaka och guldknoppar! Ja nu är vi på dag sex och det rullar på som vanligt inga incidenter, hästarna går en rofylld lunk. Klart är att om man vill förbättra skritten hos sin häst skall man ge sig ut på en veckas ”fora färd”! Jag tror att alla kan hålla med om att hästarna har förbättrat sin skritt under resan. Nu närmar vi oss Julmyra och här bodde hästarna i ett stall på en fastighet som skulle säljas, Med risk för att bli lite tjatig så bodde hästarna toppenbra. Till oss hade det ordnats boende på Gårdsjö Älgpark. God mat serverades och till efterrätt kom en av våra beundrare med den

Hjulreperation

MH nr 4/12

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013 Gotländsk specialiteten ”Saffrans pankaka”! Det smakade mumma! Under resan hade vi elever från kuskutbildningen som turades om att åka med på en av vagnarna, denna kväll kom hela kursen med lärare på besök. Till Agersta Islandshäst Center anlände vi efter dag sju. Här fick våra nordisar låna ett stall som normalt inhyser islänningar, ett stall med ”guld knoppar” minsann. Lite kungligt kändes det allt. Dag åtta började med veterinärbesiktning. Alla hästar passerade. Måste säga att de veterinärer som kollade våra hästar gjorde ett toppenjobb. Inte för att de släppte igenom alla utan för att de var så noggranna. Ingen hade fått fortsätta om inte hästen varit ok. Det kändes mycket bra att vara under sådan koll. Storstan i sikte Vi skulle vara färdiga för avfärd 08.00 löd turledare Per-Arnes order. Alla hjälptes åt på ett föredömligt sett och uttrycket ”En för alla, alla för en” fick verkligen en tydlig innebörd. Uppsala med sin domkyrka syns i horisonten, men är vi redo för att möta storstan med allt stoj och stress? Hästarna tog det med ro och gick dit vi styrde! Denna kväll var det så dags för ett av dessa reklamstopp. Vad gör man väl inte för huvudsponsorn? Trots att det var fel datum utannonserat kom det en hel del folk, dock mycket färre än på de stopp vi gjorde i Dalarna. Denna natt blev det omorganiserat

boende för hästarna. UDS (Universitetsdjursjukhuset) blev destinationen då det var mer efter vägen för den fortsatta resan. Och vilket välkomnade! “Inte var dag man får ta hand om friska hästar”, var kommentaren från jourhavande veterinär och djursjukvårdare. Stora boxar med massor av solgul härlig halm. Det såg så mysigt ut så jag hade utan problem kunnat inta en av boxarna själv! Jag sov inte så mjukt en enda natt under själva turen. Men det var ju hästarna som gjorde jobbet så de var väl värda det. Folket blev inkvarterade som planerat på Jällagymnasiet. Kvällsmat sen var det bara och möta kudden. Tror ingen hade några sömnproblem under resan, för även om det inte var fysiskt ansträngande med långa dagar så blev man trött. Dagarna flöt ju på i ett ganska lika mönster under hela resan; Vi körde ca en timme vilade en kortare stund bjöd hästarna hö o vatten sen en timme till o.s.v. Mitt på dagen stannade vi en längre stund och om tillfälle gavs spände vi från hästarna så de skulle få mera ro. Hej vad det går, nu är det dag nio och vi närmar oss stora staden och målet. Eller är det verkligen målet? Jag börjar tvivla, jag som hade sett fram i mot att få köra in i Globen! Denna dag kör vi halva dagen i regn vilket var en ny upplevelse. Hua, vad väta kan få en på mindre bra humör! och det förstod nog marknadschefen på Leksandbröd för hon fixade ut VARM lunch till allt folk. Det smakade minsann som bästa

MH nr 4/12

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013 tänkbara trerätters på vilken fin krog som helst. Efter regn kommer solsken, så också denna gång (sol och sol, uppehåll i alla fall). Vi kommer fram till Märsta och det blir en längre rast för att invänta rätt klockslag för nästa reklamstopp som är vid en ICA i Arlanda. När så detta var överstökat bar det av till Wallstanäs gård. Nu märks det på riktigt att vi närmar oss ”nu tid” med stressade bilister som gör galna omkörningar och genar på cykelbanor. Människor kan helt tydligt gör i stort sett vad som helst bara de kommer fram först! Från Wallstanäs ringlade vi oss fram till Danderyd för att göra sista reklamstoppet vid Coop sen tillbaks igen kändes det som. Detta reklamstopp var det minst besökta och här fick man mer känslan av att man var i vägen. Den värme som strålade mot oss när vi var mer i landsbygd, vart hade den tagit vägen? Visst möttes vi av glada härliga människor här också men det var så stor skillnad att man inte kunde undgå märka det. ”Gerillakörning” och sexfilig motorväg Sista natten i ”fält” tillbringade vi på Bögsgård. Sista biten fram till gården fick vi vägvisning av Tom Meurling som kom med vagn förspänd sina nordisar. Här blev det lite oro i lägret bland hästarna. En vagn välte så att en skakel knäcktes. Här kom reservdelar som var medtagna väl till pass, skakeln lagades och vi fortsatte sen ut på den mest nerv kittlande etappen på hela resan, för här visade Tom in oss på skogsstigar i totalt beckmörker! Liknade mer någon slag gerillakörning! Upp och ner för backar slingrade vi oss fram. Fast det är klart det var väl så här det var förr i tiden innan det fanns asfalterade vägar att färdas på. Det gick bra, men den etappen hade jag helst gjort i dagsljus. Denna sista dag på vandring mot Globen ringde väckarklockorna 04.30. Vi skulle vara klara för avfärd 07.00 för kl 12.00 skulle vi få poliseskort från Wennergrens Center sista biten mot Målet. Vilka kontraster: sexfilig motorväg på ena sidan och fyra-fem spårig järnväg på andra sidan om oss med tåg som kom så fort att man inte hann blinka. Men tror ni hästarna brydde sig? Nej då, jag där emot hoppade till var gång. För enkelhetens skull höll vi oss till cykel o gångvägar vilket inte är tillåtet för oss som fordon men i denna situation var det säkraste sättet för oss att ta oss fram. På tal om kontrast, när vi hade kommit några hundra meter in på Ulriksdals slotts ägor blev det hel

MH nr 4/12

tyst igen. Så skönt! Hur står folk ut med detta surr hela dygnet runt året runt?! Ericsson Globe Polisen kom med två mc-poliser och en bil som körde i täten. Efter oss hade vi en trafikledare som hjälpt oss på ett toppenbra sätt tidigare när vi körde genom Uppsala. Även från Wallstanäs till Bögsgård gjorde Tommy’s kollega en hjälteinsats. Vad alla gator vi körde på heter har jag dålig koll på men att vi var i centrala Stockholm gick ju inte att ta miste på. Vi passerade slottet, men någon kung syntes inte till. Klockan 14.30 måndagen den 26/11 anländer vi till Ericsson Glob elva dagar och drygt trettio mil senare. Vilken känsla att få vara en av de som fick uppleva denna resa . Förutom Valle mådde hästarna prima. Han hade ätit och druckit dåligt denna dag så efter konsultation med veterinär fick han åka till UDS i Uppsala. Jag skulle tro att han fick lite extra omvårdnad. Efter några dagar piggnade han till igen och fick åka hem. Nu fick Sent hoppa in som vikarie igen vilket han gjorde med den äran. Dagarna som följde skulle det tränas inför showerna och hästarna behövde ju få röra sig. Kontrasten blev stor från att ha gått ca tre mil till i stort sett stillastående i en box. Hästarna fixade denna utmaning också. Vi gjorde så gott vi kunde för att röra på dem så mycket som det gick, men skillnad blev det ju. Vid dessa träningar fick man ha tålamod och att vänta på sin tur, för vänta det blev vi bra på. Det gick ju bra vi kom med i TV och allt, lite fräckt är det ju att ha fått vara med om, men den stora grejen var själva resan. Den var något extra. Den sammanhållning och kamratskap som rådde var helt underbar. Vi som körde var; Per-Arne Spännar – Isabella Lena Casselbrandt – Valle 22-08-5092 och Sent Mikael Hed – Uddson N-02-2013 Agnetha Weingård – Bristol 1902 Anders Svensson – Odin 1986 Ulf Magnusson – Lipton 1984 och Sent Mats Thomsson - Luringen N-06-2125 Johan Pettersson – Frodo 2030 Som en sista rad skulle jag vilja framföra ett jättestort tack så mycket till alla som på något vis hjälpt till ekonomiskt och eller med handling på olika sätt, stort som smått: från oss alla till er alla TACK för hjälpen!!

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013

Fortbildning/ Grundkurs för instruktörer i körning Steg 1 19-20 april, Rättvik Kursen vänder sig till dig som vill hålla eller redan håller kurser i körning, oavsett inriktning. Vi kommer, utifrån Bruntes kurskatalog, gå igenom upplägg, tips på övningar, pedagogik med mera, runt de olika kursindelningarna. Tanken är att vi regelbundet skall hålla dessa typer av utbildningar. (Till hösten kommer vi göra en Steg 2. De som gått Steg 1 kan gå den.) Denna gång går vi igenom kurserna Hästhantering, Introduktion i körning samt Grundkurs i körning del 1. Det kommer bli två intensiva dagar som vi spenderar mestadels utomhus med fysiska övningar, så kläder efter väder! Anmälan och frågor till Camilla Perhult, 070-2876316 eller camillashastentreprenad@hotmail.com Plats: Stiernhööksgymnasiet i Rättvik Instruktörer kommer vara Jenny Göransson, Lena Erkers och Sigvard Gustavsson. Kursavgift: 1600 kr (+400 kr moms). För icke medlemmar i Skogshästen tillkommer 370 kr (medlemsavgift). I kursavgiften ingår mat & fika under utbildningsdagarna. Tips på boende: 1. Golvboende på skolan (egen madrass) inkl frukost 100 kr, bokas vid anmälan 2. STF vandrarhem, 0248-56109, ca 3 km från skolan. 3. B & B Fyra Hästar, 0248-13725, 070-7490070, gångavstånd. 4. Stiftsgården Rättvik, 0248-797800, gångavstånd. 5. Fler alternativ finns om du googlar på Rättvik.

Preliminärt program Fredag 19/4 Kl 10.00 Start med fika och rundvandring på skolans område, vi tittar bla. på skolans Active stable. Kl 12.00 Lunch Kl 13.00 Genomgång Hästhantering (upplägg, övningar m.m.) Kl 16.00 Fritt val, tid för incheckning och ombyte Kl 18.00 Middag på skolan Kl 19.00 Föreläsning: Utfodring med leg vet Björn Gammelgård, specialist på hästens sjukdomar. Björn har nu slagit sig ner i Dalarna efter att tidigare ha jobbat som seminveterinär på Wången under 80-talet. Han har även under många år verkat på Strömsholms Djursjukhus och kommer senast från ATG kliniken i Örebro. Föreläsningen sponsras av föreningen Hästliv Siljan, www. hastlivsiljan.se Löndag 20/4 Kl 08.00 Genomgång Introduktion i hästkörning, upplägg, övningar, selning, vagnar m.m. Kl 11.00 Lunch Kl 12.00 Genomgång Grundkurs i körning del 1 (upplägg, övningar m.m.) Kl 15.00 Fika med sammanfattning och utvärdering

Väl mött i Rättvik för ett par inspirerande och lärorika dagar! Hälsningar Utbildningsgruppen 26

MH nr 4/12

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013

Kallelse till Riksstämma 2013 Härmed kallas alla medlemmar till Skogshästens riksstämma Datum: Lördagen den 13:e april Tid: kl. 10.00 Plats: Skantzö Camping, Hallstahammar

Hjärtligt välkomna önskar styrelsen för Skogshästen!

Hästkörarseminarium nr 25 Datum: 13-14 april Plats: Strömsholm , Hallstahammar Tema: Spannkörning på bredden och längden Boende: 6-bäddstugor, undersöker möjlighet till golvboende Pris: Ännu inte fastslaget, men runt 1200kr Preliminärt program: Vi samlas i Hallstahammar och inleder seminariet med riksstämma. Sedan tar vi oss till Strömsholm och äter lunch innan helgens huvudtema med spannkörning tar vid. En guidad tur av Strömsholm med häst och vagn blir det också om vädret tillåter. Efter middagen hålls ett föredrag om träningslära – Hur mycket orkar hästen? På söndagen fortsätter vi med spannkörningen och ett föredrag om forresan Leksand - Globen. Avslutning runt lunch. Lunch på söndag ingår ej, restaurang finns på området. Floby överskottslager och redskapstillverkare finns på plats under helgen. Sista anmälningsdag: 17 mars Anmälan till Stina Ek Bredgård 076-5696783 eller christina.ek.bredgard@vasteras.se Ange namn, adress och medlemsnummer Vägbeskrivning och detaljerat program skickas ut efter anmälan.

Välkommen med din anmälan! Pferde Stark - Wendelhausen, Dörentrup - Tyskland. 24-25/8

Är du intresserad av att åka dit? Hör av dig till Mats Thomsson så undersöker vi möjligheterna för en ev. gemensam resa. Anmäl intresse senast 15/5. Mer info finns på www.pferdestark.org

MH nr 4/12

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013

Insändare ATT KÖRA MED HÄST I SKOGEN Det är suveränt att ha hästen i närheten och klar att dra ner fastfällda träd t.ex. när man hugger och gallrar. Svängeln är utformad så att den inte hakar fast och skadar stående trädstammar. Även på vedbacken är hästen bra att ha till hands. Då kan man dra fram tunga stockar till vedkapen med hjälp av saxen. Uno Sjöberg

För andra året i rad var Torbjörn Larsson, Jäla och Per Madestam, Hjo instruktörer på en kursdag i grunderna i skogskörning med häst för elever på Naturbruksgymnasiet Nuntorp, Brålanda. Kursdagen var förlagd hemma hos Torbjörn och Lena Larsson. Foto: Malin Larsson- ML-Photo Per Madestam visar på sin häst Balder hur man spänner för med linor och sax.

Pysen med elever i tömmarna. Torbjörn Larsson visar hur man drar stockarna till lunnigsbänken.

MH nr 4/12

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013

Information från

Distrikten Skogshästen Skåne

Sittande styrelse efter årsmötet i Skogshästen Skåne den 10/2: Ander Blomberg, ordförande 0733-148345 Linda Adelsgård, ledamot China Åhlander, ledamot Anders Sjunnesson, ledamot Anna Lewijn, ledamot Carna Sigvardsson Lööv, suppleant Per-Ola Åkesson, suppleant Samarrangemang med Söderåsens Turridning Kommunikationsträning i rundcorall 7/4, Ljungbyhed Vill du lära dig enkla, snälla metoder för att få en bättre kommunikation med din häst? Söndagen den 7 april 10-ca 14.00, beroende på antal anmälda.

Instruktör Mia Kristoffersson. Pris inkl fika: 500 kr med egen häst 700 kr med hyra av haflinger

Anmälan och mer info: Anna Lewijn 070-3729201, info@ turridning.se Öppet hus på Söderåsens Turridning, Ljungbyhed den 5/5 kl. 11.00-15.00 Här medverkar Skogshästen Skåne med att sätta upp en precisionsbana för 4-hjulsvagn samt långstock i syfte att få ett träningstillfälle för våra medlemmar samt att visa allmänheten vilka vi är. Dagen avslutas med en rasparad! Vill du vara med och köra/visa upp din häst och vår förening är du hjärtligt välkommen att anmäla dig till Anna Lewijn 0703729201, info@turridning.se. Kommande arrangemang uppdateras på facebook (Skogshästen Skåne) när datum och innehåll är klara. Under planering är: Skogskörningsträning med inriktning på grenarna i SkogsDM Temakvällar med olika inriktningar

r ! ö g f n i o n d r e ö R k n n a p s

MH nr 4/12

Moderna hästkrafter nr 1 - 2013

Annonser

Annonsera i MH! Radannonser är gratis för medlemmar. Är du företagare är du välkommen att köpa annonsplats för förmånligt pris (från 500:-). Hör av dig till redaktionen.

Önskas köpa:

Potatissättare för häst. Enbet. Thomas Wallgren 0611-70364 070-2781733

Till salu: Nordsvenska Hästen stamböcker från 1956,1957,1958,1961 och 1962. Önskas köpa: Nordsvenska Hästen stamböcker från 1959 och 1960. Lars Elander 033/274169 Till salu: Skakelrede, par. Passar SJM vagnar. Byggt av bysmed. Rejält. Pris 1.500:0730-932646 Till salu: Hövändare/strängläggare Kan levereras med parstång, fjädrad sits och dragstång. Växelplogar modell Brabant Lars-Göran 0702-78 54 80

Svinryggar – svänglar – parvågar – släpbjörnar – G-krokar Praktiska tillbehör av hög kvalitet. Passa på att handla fraktfritt då jag är på Grevagården 15-16 mars. Reservera gärna i förväg. Produktbeskrivning och beställning www.gustaphsson.com 0640-441 07, 070-344 19 68 30

MH nr 4/12

Moderna h채stkrafter nr 1 - 2013

MH nr 4/12

Posttidning B, 54 Skövde Skogshästen, Sigvard Gustavsson L:a Frösboholma 280 22 VITTSJÖ

Bes ö WW k gärna W.S KO GSH

AST

EN.

Kommande hästaktiviteter 15-17 mars Hingstpremiering kallblod Grevagården 13-14 april Skogshästens årstämma och seminarie 25, Strömsholm 11-14 juli Fjord SM, Öknaskolan i Nyköping 3 augusti Föreningen Nordsvenska Hästen årsstämma 2-4 augusti Fjord NM, Danmark 8-11 augusti SM i körning, SvRF 24-25 augusti Pferde Stark, Tyskland

I NÄSTA NUMMER: Gödselhantering Använder du din häst/dina hästar i hanteringen av gödsel? Har du kanske en markdriven gödselspridare? Eller handlastar du du både av och på? Har du ett fiffigt redskap att sprida ut koncentrerad träck och lufta beteshagarna med? I nästa nummer av MH tänkte vi göra ett repotage om detta. Skicka in bilder, skriv och berätta!

Dessutom reportage från vårens Hästkörarseminarium nummer 25 med temat spannkörning.

Manusstopp för MH nr 2 2013: 4:e maj. Planerad utgivning utgivning: 8 juni.