Moderna Hästkrafter nr 2 2014

MODERNA

HÄSTKRAFTER Årgång 17, nr 2 2014

Medlemsblad för

FECTU 10 år

n e k c o b Kmueds... k

På

Hästen i Trafiken VÄGLÖST LAND

Hästkörarseminariet i Tenhult

Teknik redskap Teknik & & redskap

Spannkörning

- på bredden och

STOR I KÄFTEN

Årets Hästkörare

2013

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

Styrelse Ordförande Roland Wirenborg (A.U.) Granhammar 143 736 91 Kungsör 0227 – 231 16 0707 – 23 61 97 roland.wirenborg@stromsholm.com

Övriga ledamöter Camilla Perhult (ers. Brunte) Knutby-Åsby, Dalhamn 211 740 12 Knutby 070 – 28 76 316 camillashastentreprenad@ hotmail.com

Vice ordförand Tom Meurling (A.U.) Hemfridsvägen 3 192 67 Sollentuna 073 – 915 23 67 tom.meurling@tele2.se

Mats Thomsson Gustavslund 241 62 Löberöd 070 – 647 04 97 info@thomsson.nu

Sekreterare Jessica Rytter Åsen, Brunnmyrvägen 9 796 90 Älvdalen 073 – 922 22 15 jessica_rytter@hotmail.com

Per Madestam Ängabacken Grevbäck 544 91 Hjo 0503 – 127 76 0730 – 932 646 per.madestam@ naturnarahastkraft.se

Sofia Springer (A.U.) Dalarövägen 194 137 71 Dalarö 070 – 417 26 73 sofia.springer@spray.se

Lotta Nenzén Simtuna Heby 3 749 71 Fjärdhundra 070 – 514 25 64 lotta@hastkraftfjardhundra.se Annelie Svensson (Brunte) Fjälster 610 598 93 Vimmerby 070-245 33 17 annelie@skogsupplevelser.se

Redaktion Moderna Hästkrafter

Valberedning

Mailadress redaktor@skogshasten.com

Per Madestam (se styrelse)

Layout/grafisk form Simon Rimshult Lilla Alstugan 544 91 Hjo 0703464169

Anders Finnstedt 0640 183 32, 0706 - 59 41 84 finnstedt@bredband.net

Ansvarig utgivare Roland Wirenborg

Stina Ek Bredgård 076 - 569 24 74 Anders Finnstedt (se Red.gruppen) Kristina Nilsson 0730-36 45 58

Jessica Rytter (se styrelse)

Utbildningsgrupp

Ersättare Malinda Alriksson Västbacken 719 835 93 Alse 070-34368 39 malinda@alriksson@wangen.se

Representater FECTU

Camilla Perhult (se styrelse)

Lars-Göran Göransson 070-2785480

Lena Erkers Nittsjö 78 795 91 Rättvik 0248-175 31 lena.erkers@edu.rattvik.se

Jessica Rytter (se styrelse)

Hemsida www.skogshasten.com Webmaster Emma Norén emma@cowberry.se 0708-77 05 58

Per Madestam (se styrelse)

Mats Thomsson (se styrelse)

Sigvard Gustavsson (se kassör/medlemsregister)

Kassör / medlemsregister

PR-ansvarig Emma Norén (se hemsida)

Sigvard Gustavsson L:a Frösboholma 280 22 Vittsjö 0708 - 250 278 register@skogshasten.com

Entreprenörsgrupp Lotta Nenzén (se styrelse)

Tom Meurling (se styrelse)

Peter Ekholm Laivavägen 30 553 92 Haparanda 070-205 85 55 arbetshasten@mail.com

Annelie Svensson (se styrelse)

2

MH nr 1/14

Omslagsbild: Kuskutbildningens tre hästar, Vhilde, Frederik och Faray i en gatukorsning.

Foto: Emely Lönnberg

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013

I princip allt material till detta nummer har kommit från medlemmar i föreningen. Inte minst har elever från kuskutbildningen bidragit. Rapporter från Grevagården och Hästkörarseminariet och även temat om Hästen i trafiken – allt är från kuskelevernas penna (och kamera). Fantastiskt tycker jag att vi får känna den samhörigheten med utbildningen på Strömsholm.

Att omvalde ordförande är en av lärarna där och att personen i detta nummers ”På kuskbocken med...” är dess utbildningsledare gör kopplingen ännu tydligare.

Detta till trots tar det tid att sätta ihop en tidning. Jag är helt beroende av Simon Rimshult i arbetet för att det ska kunna bli något alls. Han är helt suverän på att få till det snyggt medan jag på min höjd kan hantera lite ordbehandlingsprogram. Anders och Jessica i redaktionsgruppen är också enastående. Jessica är den verkliga fixaren och har koll på det mesta. Anders är en idéspruta och kanon att ha som bollplank. Att hitta någon slags röd tråd och ett tema för varje nummer samt kopplingen till det vi styrelse vill nå ut med har känts som min ”mission” med tidningen Sannolikt blir det en ”almanackstidning” även i år som MH nr 4. Ber er därför inte glömma kameran när ni är ute och kör era hästar. När ni har en bra bild skicka den till redaktionen och skriv gärna ”almanacksbild” som meddelande. Du som blir fotad av något ”proffs”, be om rättigheten till bilden så att den kan glädja fler.

Det tycker jag är det minsta man kan begära när man (ihop med hästen!) så ofta får vara fotomodell.

Att visa på bredden bland hästkörarna i vår förening är målet med nästa nummer (se baksidan). Skriv och skicka in du också! Sommarminnen som inte handlar om direkta uppdragskörningar är också välkomna bidrag till våra insändarsidor. Dela med dig. Ibland blir man ”hemmablind” och ser inte själv det fina i arbetet med körhästen.

Elisabeth Olofsson utrycker det så bra i ”På kuskbocken med…” då hon säger: ”Hästarna är fantastiska djur som är med på nästan allt man ber dem om”. Jag hade en uppdragskörning här på försommaren där flera av passagerarna var så fascinerade bara av hur hästarna betedde sig vid anspänningen. Mest fascinerad var en kvinna som själv hållit på med hästar hela sitt liv….

Då är det extra roligt att vara kusk! /Per

sid 4

Ordförande har ordet

sid 5

Anslagstavlan

sid 6

Teknik & Redskap Utfordringsteknik slowfeeding

sid 7

Nya styrelsemedlemmar

sid 8-10

Tema: hästen i trafiken

sid 11

Frågespiltan

sid 12

Vad ska vi heta?

sid 13-14

FECTU 10 år

sid 15-16

Hingstpremiering på Grevagården

sid 17

Distriktskontakter & distriktsföreningar

sid 18

Protokoll från årsmöte

sid 19-21

På kuskbocken

sid 22-26

Hästkörarseminariet i Tenhult

sid 27

Insändare

sid 28-29

Årets hästkörare

sid 30

Annonser

sid 32

Kalender & i nästa nummer

...och körning i dåtid.

Anspända hästar i nutid...

Så här kan man t.ex. göra med bilder man får. Photoshop kallas det, men det fattar inte Per, som kommer undra varför en av bilderna är svart-vit eller varför han hade en mustach i MH4/13 :) Simon

MH nr 1/14

3

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

Ordförande har ordet Då var seminariet och årsstämman avklarade. Tack för det fortsatta förtroendet som ordförande i vår förening.

Tack alla som på olika sätt bidrog till vårens seminarium, speciellt till Håkan som tog i så dant att han hamnade på sjukan.

Till våra utställare som dessutom bidrog med väldans generösa bidrag till kvällens lotterier .

Det är en fröjd att se uppfinnar Niklassons välgjorda och prisvärda redskap. Kvällen till ära fick Floby Börje en minnesgåva för lång och trogen tjänst (eller nåt) designad av ” karikatyrtecknaren” Sofia Springer.

Gunnar Bärlund valde att inte fortsätta styrelsearbetet och avtackades i sin frånvaro. Stina Ek Bredgård tyckte också att hon gjort sitt och lämnade styrelsen efter många års arbete. Riktigt hur många det var kom vi inte riktigt till klarhet med. Stina som var närvarande avtackades med blommor och en liten gåva.

Som nya invaldes Annelie Svensson, Vimmerby och Malinda Alriksson, Alsen i Jämtland.

Välkomna i skogshästens styrelsen.

Skogshästen ja. Det kom en motion till styrelsen från en medlem som tyckte vi borde byta namn på föreningen. Skogshästen som namn är ju något riktat tyckte han, vi gör ju så mycket mer än kör i skogen med våra hästar. Från början var det nog mest skog, men nu kör vi på bredare front. Stämman biföll motionen och uppdrog åt styrelsen att arbeta fram ett namnförslag, så ett sådant tar vi tacksamt emot av er medlemmar.

Riktprislistan har diskuterats ofta och den är inte helt enkel att få till. Förutsättningarna är skiftande i vårt avlånga land, men vi gör ett omtag och får se var vi landar. Även här är vi tacksamma för synpunkter och förslag.

vi får snabbare beslutsgång.

I förra MH berättade jag om planerna på gräsklippning på Strömsholm åt statens fastighetsverk. Lämnat anbud togs och kuskutbildningen klipper nu ca: 1,5 ha av den totala arealen. Stora ytor som ligger intill väg 56 som går mellan Eskilstuna och Västerås, en bra anslagstavla alltså. En större begagnad klippare inhandlade vi av Mats Thomsson.

Vårbruket som såg ut att bli rekordtidigt kom av sig pga. kyla och regn. En del bönder hann så en hel del, beror på hur det går med dom grödorna. Vi kommer att så ett ha havre när väderläget blir bättre. Inget ont utan nåt gått, nu hinner vi förhoppningsvis avsluta skogsuppdragen i tid.

- Roland

På seminariet delades för första gången ut ett nyinstiftat pris till årets hästkörare, som ni medlemmar nominerat. Priset gick i år till Lars-Olov Lundgren, Blåsmark, en absolut värdig vinnare av priset.

Styrelsen kommer från och med juni månad att ha telefonmöten en gång per månad. Detta för att begränsa möteslängden, samt att

Medlemskap i Skogshästen 2014

Moderna Hästkrafter är en medlemstidning för Skogshästen, föreningen för körning med häst, som kommer ut med 4 nummer om året.

Medlemsavgiften är 370 kr/huvudmedlem +20kr/ familjemedlem och betalas årligen.

Medlem blir du enklast genom att gå in på skogshasten.com, klicka vidare till “medlemskap” och fyll i formuläret. Därefter kommer en faktura på medlemsavgiften. Har du inte tillgång till internet erlägger du avgift på nedanstående bankgiro med namn och adress tydligt textat, även namn och födelseår på ev. familjemedlemmar.

4

MH nr 1/14

När avgiften är erlagd kommer en bekräftelse på medlemsskapet samt informationsmaterial om föreningen.

Därefter får du Moderna Hästkrafter hem i brevlådan fyra gånger per år, så länge du är medlem!

Bg 5727-1975 OBS! Om du bor utanför Sverige betalar du genom att använda vårt IBAN-nummer.

Swift/bic: SWEDSESS IBAN nr: SE 2880000823961532061098

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013

Anslagstavla

i

Styrelsemöte Styrelsen för Skogshästen kommer att sammanträda följande datum under 2014: 1 juli, 5 augusti, 2 september, 7 oktober, 4 november samt 2 december. Med reservation för ändring. Hör gärna av dig till någon i styrelsen (se sid 2) om det är något du vill framföra. Vill du ha mer information om körrelaterade arrangemang i ditt område? Kontakta ditt distriktskontakter. Se sid. 17.

Vad ska vi heta?

Vid riksstämman i Tenhult i april bifölls en motion om att uppdra åt styrelsen att arbeta med ett namnförslag till nästa riksstämma. Bakgrunden till, och utdrag ur motionen finns att läsa på sid 12. Styrelsen tänker sig även engagera medlemmar i arbetet bl.a genom ett forum på hemsidan. Har du tankar och idéer? Gå in och tyck till på www.skogshasten.com.

Lars-Olof Lundgren – Årets hästkörare 2013 Utmärkelsen ”Årets Hästkörare” gick till hästentreprenören Lars Olof Lundgren från Blåsmark, Piteå. Priset bestående av en specialtillverkad skakelklocka delades högtidligt ut under riksstämman i Tenhult den 5 april.

Motiveringen i den inskickade nomineringen stämde väl överrens med kriterierna att det skulle vara någon som ”verkat i Skogshästens anda, varit en bra förebild för andra medlemmar och allmänhet och gett en positiv bild av hästar i arbete”. Läs mer om Lars Olof och sonen Daniel på sid 28-29.

Sök bidrag för startavgiften SM Du som ska tävla i SM i skog-, brukskörning och plöjning med häst kan söka bidrag till startavgiften via skogshästens hemsida.

Instruktörskurs, steg 2 Dags att anmäla sig till instruktörskurs steg 2. Kursen kommer att hållas på Strömsholm den 3-4/10. Kursen riktar sig till dig som gått vår grundkurs/ fortbildning för instruktörer steg 1, eller motsvarande. Vi kommer att gå igenom kurserna grundkurs i körning steg 2, tömkörning samt parkörning från Bruntes kurskatalog. Kursledare är Elisabet Olofsson och Sigvard Gustavsson. Kostnad ca 3400 kr.

Begränsat deltagarantal. Först till kvarn är det som gäller.

Därefter reservlista. Anmälan och information: Camilla Perhult, camillashastentreprenad@hotmail.com, 070-2876 316.

Obs! Anmälan är bindande. Mer information på hemsidan.

Titanen der Rennbahn 27-29/6, Tyskland Intresset för en gemensam resa till detta hästevenemang har tyvärr inte varit så stort. Föreningen kommer därför inte att arrangera någon sådan, men rekommenderar varmt att på egen hand åka till detta häftiga event som verkligen är något i hästväg! Läs mer på www.titanenderrennbahn.se

MH nr 3/13 1/14

5 5

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

p a k s d e r & Te k n i k

Ansvariga för sidan Anders Finnstedt finnstedt@bredband.net

Roland Wirenborg roland.wirenborg@stromsholm.com

STOR I KÄFTEN ...det skulle man kunna kalla Domänsaxen. Behöver du en lunningssax som öppnar 90 cm, då är det här redskapet för dig.

Men det kommer att bli svettigt.

Den är tung, trög och trulig.

I avdelningen skrot/museum här hemma har det länge hängt två av dessa jumbosaxar. Efter ett par kvällar bakom skyddsglasögon och svetsskärm har jag, genom att kapa bort 15 cm på mitten, bantat ner den ene till nära halva sin vikt. Den har fått lite nya vinklar och de tre spetsarna har blivit två. Kättingen har bytts ut mot ett delvis tjärat spännband. Saxen är redan en favorit, håller i bra i grannt som grovt. Grymt!

Skulle du också möta en av de ursprungliga, huggtandsförsedda, storkäftade hästredskapsreptilerna; behåll lugnet. Ge dig inte in i några dikussioner, absolut inte om timmerkörning. Närma dig försiktikt – bjud in till värmen i smedjan...

En härlig sommar till er alla hästkörarvänner frånToR-sidan genom Anders F.

Domänsaxar, orginal och modefierad.

Lägg märke till viktförhållandet.

6

MH nr 1/14

Lunning med släpsax. Hejra, 4-årigt nordsvenskt sto (Pegasus – Frode) demonstrerar.

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013

Nya styrelsemedlemmar: Malinda Alriksson

heter jag, är 39 år och bor på en gård i Jämtland, Västbacken. De senaste 16 åren har jag jobbat på Wången, som studierektor och lärare. Hemma har jag fem egna hästar (fyra nsv brukshästar, en kallblodstravare) och en inackorderad varmblodshäst. Bland hästarna finns den i år godkända nsv hingsten Tagel (2056). Föl väntas vilken dag som helst och det är alltid lika spännande.

Jag är mycket avelsintresserad, vill verka för sunda

hästar, med god exteriör och framför allt ett gott lynne. Goda bruksegenskaper hos hästarna är viktigt då jag vill att hästarna ska kunna användas till många olika sysslor.

Utbildning av både människor och hästar ligger mig varmt om hjärtat. Det är främst inom denna del jag själv hoppas kunna bidra till styrelsearbetet. Har i många år varit medlem i Skogshästen och åkt på olika seminarium detta har alltid varit lika trevligt. Ser fram emot detta uppdrag.

Annelie Svensson

munen bland annat inom grön omsorg där hästen kommer att vara en viktig del. I mitt arbete som styrelseledamot i föreningen Skogshästen vill jag gärna delge fler min vision om hur mycket hästen som arbetskamrat kan erbjuda. Jag kommer att jobba för att nå ut till fler som ännu ej blivit ”hästfrälsta”.

Med vänlig hälsning // Annelie

heter jag och bor i Fjälster utanför Vimmerby, Småland. Jag har tre ardennerhästar som jag använder för olika entreprenadtjänster främst skogs- och turismkörningar i dagsläget. Efter avslutad kuskutbildning i brukshästkörning på Strömsholm som jag slutar den 23:e maj kommer jag att erbjuda fler tjänster gentemot kom-

NICKLASSONS HARESTAD Tillverkar och utvecklar hästredskap för brukshästar.

Välkomna!

Nyhet 20 14 Utveckli : ng gräsklip av hästdragna pare!

Kontakt: Lennart Nicklasson: 0708-964911 Kållstorp 150 • 442 74 Harestad • Fax: 0303-22 05 10

MH nr 1/14

7

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

Hästen i Trafiken

I

förra numret av moderna hästkrafter ställdes en rad intressanta frågeställningar om vad som gäller körning med häst i trafiken.

Dessa frågor är inte alltid lätta att svara på. För många situationer saknas regler i andra fall kan reglerna tolkas olika från fall till fall. Helt säkert kan i alla fall sägas att det i första hand gäller att undvika olyckor med hjälp av kunskap och gott omdöme. När olyckan är framme råkar alltid människor eller djur illa ut.

Så reagerar hästen: En häst som blir skrämd reagerar instinktivt med att fly från fara. I en sådan situation kan det vara svårt för ryttaren eller kusken att ha full kontroll över hästen. Hästen kan vänjas vid mycket men kan trots allt bli överraskad. Om något oförutsett inträffar kan även en stabil häst råka i panik. Hästens synfält är annorlunda än vårt och detta kombinerat med mycket skarp hörsel gör att hästen

8

MH nr 1/14

uppfattar omgivningen på ett annat sätt än vi människor.

Det är inte bara en snabbt kommande bil, det svischande ljudet av bildäck i en vattensamling, en smattrande motorcykel eller tutande bilhorn som kan skrämma hästen. En fladdrande plastpåse i dikeskanten, ett plötsligt ljud eller en hastig rörelse kan ibland vara tillräckligt för att hästen ska kasta sig ut i vägbanan. Hästen förstår inte att trafiken är farligare än plastpåsen.

Vad säger lagen?

Följande gäller enligt trafikverket; • Hästar med kusk eller ryttare räknas som fordon och ska färdas på höger sida av vägen. Man ska färdas så nära kanten som möjligt och använda vägren om sådan finns.

• Allmänna trafikregler för fordon gäller även hästekipage.

• Alla trafikanter ska iaktta den omsorg och varsamhet som krävs för att undvika olyckor.

• Som kusk är det viktigt att vara medveten om att många billister inte har denna kunskap och inställning.

Det är alltså mycket upp till kusken att

se till att olyckor inte händer.

• Man får inte färdas på gång- och cykelbanor.

• Man får inte färdas på motorväg eller motorvägled.

• Hastigheten får aldrig vara högre än att du behåller kontrollen över hästen eller hästarna och kan stanna när det behövs.

• Bestämmelserna om väjnings- och stopplikt gäller. Om man kommer från terräng in på en väg gäller väjningsplikt.

• Vid sväng ska tecken ges, tecken ska ges på samma sätt som cyklister ger tecken, dvs med armen.

• När du leder hästen i trafiken ska du vara närmast bilarna. Ha hästen till höger om dig och gå på den högra sidan av vägbanan.

Ytterligare information finns på transportstyrelsen.se

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013 Vad säger försäkringsvillkoren?

Både häst och ryttare/kusk bör ha en egen försäkring för olycksfall. Det är inte alltid så att det är ett trafikförsäkringspliktigt fordon som är inblandat i en kollision.

Och då måste hästen ha en egen olycksfallsförsäkring för att ersättning ska kunna betalas för skadorna på hästen. Det samma gäller för skador som ryttaren/ kusken kan ådra sig. Kusken/hästägaren bör ha en hemförsäkring där ansvarsskydd ingår. För företagare bör ansvarsskyddet ingå i företagets försäkringar. Det kan vara så att hästen skadar någon annan person eller någons egendom. I ett sådant fall är det endast kusken som kan bli skadeståndsskyldig för den uppkomna skadan och då behövs hemförsäkringen. Försäkringsbolaget utreder då om skadeståndsskyldighet föreligger.

Om så är fallet betalas i så fall skadeståndskravet ut.

Det är bilisten som betalar. Så kan man sammanfatta vad som gäller vid en olycka mellan fordon och häst.

Trafikförsäkringspliktiga fordon ska enligt lagen ha en trafikförsäkring, som ersätter skador som fordonet orsakar i samband med trafik (annans egendom och personskador i eller utanför fordonet).

Om ett trafikförsäkrings pliktigt fordon kolliderar med ett hästekipage är kusken/

ryttare i regel berättigad till ersättning för personskadorna genom fordonets trafikskadeförsäkring. I nästan samtliga fall betalar också trafikskadeförsäkringen ersättning för de kostnader som uppkommer om hästen skadats. Fordonsägaren får dessutom stå för skadorna på det egna fordonet. En kollision med ett hästekipage kan därför kosta fordonsägaren ganska mycket.

Att tänka på • Tacka gärna bilister som visar hänsyn, en bilist som fått ett vänligt bemötande från en kusk visar ännu större hänsyn nästa gång.

• Om hästen blir orolig och rädd försök få kontakt med bilisten för att kunna lösa situtaionen.

• Vid körning i mörker ska häst och vagn vara ordentligt försedda med tex reflexer, detta finns att läsa om på trafikförsäkringsverkets hemsida.

• Det finns inga klara regler kring upptag av hästgödsel, allmän hänsyn och förståelse för andra bör visas. För hästnäringens skull städa efter dig vid minsta tvekan om behov finns.

Sammanstält av Erik johansson, kuskutbildningen2014.

MH nr 1/14

9

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

Hästen & Allemansrätten Allemansrätten är luddigt utformad, den syftar till att alla ska ha rätt att använda naturen, Regeringsformen. Men den innebär även att var och en som utnyttjar den här rätten måste visa hänsyn till naturen, Miljöbalken.

Allemansrätten gäller för gående, cyklar, ridning/körning etc. men inte motordrivna fordon.

För att sammanfatta det hela kan man säga att Man får rida/köra på privata marker så länge man inte rikserar att förstöra markerna, man ska visa hänsyn till närliggande bostadshus och andra som vistas/ bor på marken.

Som privatperson kan man inte stänga av en väg eller sätta upp förbudsskyltar för att hindra andra människor att använda naturen, man måste då ha tillstånd från kommunen. Om du vill veta om du får rida/köra på en väg så kan du fråga din kommun.

Om man har en organiserad verksamhet så är det ännu viktigare att man först frågar markägaren då det kan göra stora skador på marken.

Huvudregeln i allemansrätten är ”Inte störa - Inte förstöra” Här är det fritt fram • Allmän väg • Kommunal/statlig väg • Enskild väg med statsbidrag • Utmärkt ridled/ridstig Här ska du fråga först • Skogsbilväg • Ägoväg/privat väg • Enskild väg/grusväg • Ängar/hagar • Stränder • Strax efter skörd Här ska du inte rida • Mjuka och blöta stigar • Planteringar/skogsplanteringar • Naturreservat/nationalpark • Åkermark/stubbåker • Betesvall • Privat tomtmark • Parker, gräsmattor • Trottoarer och cykelbanor • Uppmärkta skidspår, motionsspår och vandringsleder På www.lrf.se/Upplevelser/Ridning-och-korning/Allemansratt-tillhast hittar du mycket information.

Text: Emely Lönnberg

Hopplöst med lånade kusar. Den ena heter “Back” och den andre “Fram”, hur sjutton ska man få dem att förstå röstkommando?!

10

MH nr 1/14

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013

Frågespiltan Två frågor tas upp i frågespiltan detta nummer. Den första från okänd adressat.

Lars-Åke Johansson, som tidigare varit med i svarspanelen, svarar på frågorna.

Fråga 1

Fråga 2

Hej! Fick en ny individ i gruppen i vintras och upplevde då att hästarna oftare ”var på tå”.

Jag vet att miljön och mitt sätt att hantera min häst har stor betydelse för hur hästen klarar av olika körsituationer, men hur stor betydelse har hästgruppen jag har hemma i hagen för den enskilda individens ”stadighet” i körningen?

Jag undrar hur man lär sin häst röstkommandon. Jag tänker i första hand på hur man kör utan tömmar, tex i skogen och hur man lär hästen röstkommandona höger och vänster?

Karin och Mats Tobiasson, Nyköping

Svar

Svar Det var en typisk ”nutidsfråga”. Att hästarna är sådana i hagen beror sannolikt på att de använts för lite. Lugnet i hagen kommer av att de har arbetat. I hagen får de sedan äta i lugn och ro. Bäst är om en arbetande häst får äta ensam och hitta harmoni. Ofta är det stona som blir lite ”vispiga”, men att de skulle påverka dem i enbetskörningen när de kommer ifrån gruppen är jag tveksam till. Av de drygt 600 hästar jag hållit på med här genom åren kan jag inte säga att det någonsin varit något problem. Däremot i parkörningen kan jag hålla med dig om att det kan påverka. Där kan de helt klart trigga varandra. Hästar är naturligtvis olika och en del behöver vara mer avrastade och fodrar mer arbete för att gå harmoniskt, men jag vill inte sätta det i samband med hagvistelsen. Mitt råd är att inte göra för stor affär av att de är ”lite på tå”. Om du som kusk för över den känslan av nervositet när du hämtar in hästen till den uppselade hästen är det, precis som du säger, klart att hästen påverkas. /LÅ

Lars-Åke Johansson är en flitigt anlitad föreläsare och kursledare som själv har hållt på med hästar sedan barnsben.

På sin gård Ryasjö Hästgård utanför Sexdrega tar han under åren tagit emot

Jag misstänker att ni har sett en van skogshäst och dess kusk arbeta. Jag har genom åren blivit försiktig med att ”göra en grej” av det där. Det kan bli så fel om man visar något sådant och så vill någon prova hemma med en häst som inte har den förmågan ännu.

Jag menar att utgångsläget för röstkommandon är markarbetet och tömkörningen. Kan man hantera en pisk här så är det också en hjälp. Då jobbbar man med röstkommandon ihop med tömföringen. Hästen ska kunna förstå genom förhållningen i tömmen innan man går vidare. Hästen lär sig svara på halt genom tydlig eftergift. Därefter förhållning och hästen tar stöd i tömmen vid röstkommando för igångsättning. Lägg in röstkommandona samtidigt som du får igenom dina hjälper i tömmen: halt, igångsättning, tempoväxling, höger och vänster osv. Det gäller att gå med lagom stöd i handen hela tiden och det är en väldigt svår konst. När hästen är fullt med på detta kan man prova med mindre stöd och med rösthjälpen försöka nå samma resultat.

Men som sagt det är tömkörningen i markarbetet som är grunden./LÅ

mängder av hästar för inkörning samt hästägare för utbildning i hästhantering och hästkörning. Elever från Svenljunga Naturbruksgymnasium kommer regelbundet för utbildning.

Har du något du funderat på som har med hästkörning, körhästen (eller blivande körhästen), inkörningshästen, hästköraren eller redskap/utrustning att göra? Kanske är det flera som går med samma funderingar som du? Skicka in din fråga till redaktor@skogshasten.com så plockar vi ihop en svarspanel med mycket erfarenhet i ämnet. Skriv ”Frågespiltan” som rubrik. Frågor med stort allmänintresse prioriteras. Ange gärna medlemsnummer så att vi kan återkomma om något är oklart.

MH nr 1/14

11

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

Vad ska vi heta?

Som tidigare nämnts i denna tidning så bifölls alltså en motion vid riksstämman i Tenhult om att uppdra åt styrelsen att arbeta med ett nytt namnförslag för föreningen. Motionen kom från en relativt nybliven medlem, vilket i sig är intressant.

Namnförslaget ska presenteras vid nästa riksstämma för att där kunna läggas fram som förslag på nytt namn.

Bejakas förslaget måste det ändå tas vid ytterligare en riksstämma då en sådan fråga innebär en ändring i föreningens stadgar. Frågan om namnändring har varit på tapeten tidigare i föreningen. För att förstå syftet med detta arbete presenteras här utdrag ur den motion som behandlades. …” När jag först hörde namnet (”Skogshästen”. reds.anm) tänkte jag att den föreningen inte var något för mig. Jag är ju inte skogsman och kunde inte se mig själv som någon hästkörare i skogen.

Jag hade inte ens någon häst när jag blev medlem, men hade gått en del nybörjarkurser i körning. Intresset för mig handlade främst om jordbrukskörning.

När jag sedan förstod att föreningen inte var begränsad till området skogskörning med häst bestämde jag mig för ett medlemskap.

Emellertid tycker jag fortfarande att namnet är missvisande. Det är ju underrubriken – föreningen för körning med häst – som är den gemensamma nämnaren för alla medlemmar. När man presentera föreningen för en oinvigd blir det så tydligt för mig att namnet ger fel signaler eller i alla fall en enkelspårig innebörd.

Någon trodde t.o.m. att vi var en rasförening för rasen ”skogshäst”. Ett namnförslag med fokus på hästköraren, som jag är medveten om har föreslagits med liknande sammansättning tidigare, signalera att det omfattar all typ av körning. Fokus ligger därmed också på körningen – inte hästen. Namnet bör givetvis kompletteras med en lämplig logotyp som jag som medlem stolt kan bära oavsett om jag kör hemma på gården, i stan eller i skogen. Inte som nu, en symbol för gammal skogsbrukstradition (björnen). Inget fel med de gamla beprövade redskapen och verktygen, men återigen, det sänder begränsande signal till mottagaren (kunden, annat hästfolk, allmänhet).”

12

MH nr 1/14

Motionären gav även själv några namnförslag: ”Namnet Hästkörarna harmonierar bra med ordet ”Hästkörarseminarium” som ju föreningen årligen arrangerar.

Att kalla den ”Svenska Hästkörarkåren” eller ”föreningen svenska Hästkörare” låter kraftfullt i relation till myndighet, kommun och internationellt (the Swedish brigade/association for Horsedrivers). Men i vardagligt tal så tänker jag att man måste kunna säga ”Hästkörarkåren” eller Hästkörarna (jmfr Svenska ridsportförbundet i dagligt tal: ”ridsportförbundet”, samt Avelsföreningen för svenska ardennerhästen, i dagligt tal: ”ardennerföreningen” osv. ) …det är viktigt, menar jag, att fokus på kortnamnet/vardagsnamnet ligger på hästkörning. Inte som nu där man ofta säger ”föreningen Skogshästen” eller bara ”Skogshästen” och missar det centrala i namnet, nämligen: ”föreningen för körning med häst”. ”

Gräsklipparhästen - Föreningen för hästar som klipper gräs?

Föreningen bröllopskuskarna?

Med dessa tankar färskt i minnet ber vi dig hjälpa oss i namnförslagsarbete.

Det är ingen lätt uppgift att hitta ett namn som alla medlemmar känner sig bekväma med och som dessutom ska kunna locka till sig nya medlemmar.

Tyck till på hemsidan och hör gärna av dig till någon i styrelsen. Testa gärna ditt namnförslag på någon som inte alls är ”insatt” i området körning med häst. Att ge rätt associationer till folk (t.ex uppdragsgivare) utifrån känner vi som en väldigt angelägen prioritering och kommer därför även ta hjälp med detta av ”proffsen” (!).

Jordbrukshästen?

Sk og shäste n?

Med vänliga hälsningar styrelsen

Föreningen på glid?

Brukskörningshästen?

?

ts hästa r & plöjboys

Före nin ge n för ar be

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013

FECTU 10 år

Jubileét och årsmötet ägde rum i Munshausen, Luxemburg den 22-23 mars. Skogshästen representerades av vår son Hjalmar och undertecknad. Hade det inte kolliderat med hingstpremieringen på Grevagården hade vi varit några fler. Inför årsmötet producerades ett 28-sidigt häfte “Work Horses- an alternative with a future”(Arbetshästar- ett framtida alternativ). Den trycktes i 500 ex på vardera engelska, tyska och franska. Den består av artiklar i olika ämnesområden från flera länder.

Finns att läsa på www.fectu.org/services.

Text: Lars-Göran Göransson, bild: Erhard Schroll

Historik

1994 skickade den engelske lantbrukaren och innovatören Charlie Pinney ett brev till flera hästkörare i Europa. Han ville bilda ett europeiskt samarbete för att främja modernt användande av arbetshästar. Men det dröjde till den 2 november 2003, då bildade sju föreningar FECTU (Federation Europeenne du Cheval de Trait pour la promotion de son Utilisation) som är en paraplyorganisation (www.fectu. org). En av föreningarna var Skogshästen, representerad av min fru Jenny. De andra var föreningar från Tyskland, Frankrike, Belgien och England. Det är föreningar som sysslar med hästar och/eller andra dragdjur som kan bli medlemmar, inte länder. Detta första möte ägde rum på friluftmuseet Tourist center “Robbesscheier” i Munshausen i Luxemburg.

Varje vinter/vår hålls ett årsmöte som flyttas runt i de olika föreningarna. Två gånger

har Skogshästen varit värd för årsmötet.

Under alla år har Pit Schlechter varit ordförande och drivande kraft. Dock har Luxemburg ingen förening.

FECTU växer

Senaste året har två nya medlemmar antagits nämligen APTRAN från Portugal www.aptran.pt och ANTA La Esteva från Spanien www.anta-laesteva.es. I år blir Cavallavor från Italien medlemmar och de blir värdar för nästa årsmöte.

Platsen heter Tassarolo, Predmont i norra Italien. Numera är 18 föreningar från 15 länder medlemmar. IGZ från Tyskland är den största föreningen med över 1000 medlemmar och vi är näst störst med våra ca 850. Någon av föreningarna har endast en handfull medlemmar.

Fectu representerar arbetshästen i olika sammanhang. T ex i European Horse Network och på konferenser och interna-

tionella möten som International Collegium on Working Equids och FAO. Nyhetsbrevet Draught Animal News kommer i fortsättningen att skötas av Fectu.

Formerna för publiceringen är i nuläget inte klar. Tidigare publicerades ca 20 artiklar om året, mestadels handlar det om dragdjur i södra delen av världen.

Hittills har styrelsen bestått av tre personer, f o m 2015 beslöt årsmötet att styrelsen skall bestå av fem st.

Gerard Korten från Nederländerna har inkommit med en fråga om Fectu kan vara behjälplig vid anordnande av EM i skogskörning 2015. Faktum är att Fectu har ingen copy-right till mästerskapet och det är första gången som två olika föreningars önskemål kolliderar. Årsmötet kom fram till att vem som vill kan anordna tävlingen,

HISKO-förställ utrustat med motor och eftervagn med trepunktslyft. En slänt/betesputs monterad. Nyheten för oss var det lilla stöd/pivåhjulet framtill på förstället. www.hof-heckseifen.de

3-hjuligt förställ med sidoräfsa/strängläggare.

MH nr 1/14

13

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014 men att det lär bli svårt utan Fectus medverkan och hjälp.

2014 kommer EM i skogskörning att arrangeras av France Traits i Saint Bonnet-de-Joux-Burgundyr den 19-21 juni.

2015 kommer IGZ-avdelningen i Nordrhein-Westfahlen att stå för mästerskapet vid PferdeStark-mässan.

Henri Finzi från Cavallavor, Italien, bjöd in till ett evenemang “Italian Festival of the Working Horse, 18-23 juni 2014. www.castelloditassarolo.it.

Celebert besök

Inbjudna gäster till jubileet var jordbruksministern och även miljöministern i Luxemburg, dessutom borgmästaren i kommunen Clervaux där museet ligger.

Alla tre höll givetvis tal, fast på luxemburgiska så jag förstod inget.

Sedan var Österrike, Belgien och Sverige ombedda att berätta från respektive land. Jag visade Lennart Enbergs film om tätortsnära körning och kommenterade på engelska. Filmen visar Lars-Olof Lundgren med griplastarvagn, Tomas Lindbäck med sax, böjledrag och 8-hjuling, Lars Grunditz som klipper gräs. Mycket uppskattat.

Studiebesök

Årsmötena brukar ske på lördagen

och söndag förmiddag ägnas åt ett studiebesök, Så även denna gång.

Vi besökte Paul Schmit, ganska välkänd i Sverige. Han jobbar som verkstadschef och har en gård på ca 4 ha. 8 hästar finns på gården och allt nybyggt, välordnat och planerat.

Förra gången jag besökte honom fanns nära nog en komplett samling av moderna hästredskap från USA, men nu var mycket av det sålt. Paul sysslar mycket med tester och dragbehovsmätningar med avancerad mätutrustning. Han experimenterar också med nya redskap såsom kompostspridare, hjälpsåmaskin och ogräsharv med rätt styvhet på “pinnarna” för att passa skrittfart.

Hästarna körs bettlöst med ett eget framtaget huvudlag även selarna är modifierade med viss svensk inspiration.

Svensk sexhjuling utrustad med vattentank och batteridriven pump för bevattning av planteringar o dyl

Hjalmar tog bilder med sin smartphone men de visade sig inte vara användbara. Erhard Schroll hjälpte oss ur denna knipa och gav Vals för bekämpning av ormbunkar/bräken. .Detta arbete är oss bilderna i artikeln. Erhard är vanligt förekommande i England och på kontinenten. hästbonde, redaktör och tillsammans med sambon Karla Ebert ägare Tillverkad i Italien www.noieilcavallo.org. av tidningen Starke Pferde, www. starke-pferde.de.Kan du lite tyska är det en mycket intressant och läsvärd publikation. Karla och Erhard organiserar och är ansvariga för den stora hästmässan PferdeStark. /L-G

Strängläggare och sopmaskin. Här utrustad med borstar på den roterande “valsen”. Utan borstar en utmärkt strängläggare.

Ridbane/rasthagesladd hos Paul Schmit. Draglinor utrustade med fjäder för utjämning av motståndet i dragarbetet. Paul har tillsammans med Albano Moscado, Italien genomfört många tester och mätningar hur olika fjädrar och elastiska draglinor påverkar dragarbetet.

Dessa tester och bl a kommunikationen mellan häst och kusk, där bettlös körning är en viktig del, genomförs i det europeiska nätverket SCHAFF MAT PÄERD.

14

MH nr 1/14

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013

Rapport från

Hingstpremiering på Grevagården Text: Matilda Larsson Bild: Matilda Larsson & Johanna Engman

Föreningens kassör, Sigvard Gustavsson och hans medhjälpare Helena Gustavsson gjorde ett fint körprov (47 poäng) med 5-åriga hingsten Torp-Tak 2039.

Mellan den 21-23 Mars så var det full rulle på Grevagården utanför Skövde, det var avelsvärdering av hingstar av raserna ardenner, nordsvenskar och gotlandsruss som stod på schemat.

Hästarna från Hjo görs i ordning för körning av kuskeleverna.

MH nr 1/14

15

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

Demonstration av virkeskörning i paddocken.

Det var mycket fina hästar vi fick se den helgen och vi fick även se fina uppvisningar av olika slag, exempelvis från Kuskutbildningen på Strömsholm, där de visade upp brukskörningens olika moment, harvning och långstock med inlånade hästar från Per Madestam, uppvisningen tog sig från ridhuset och ut till utebanan där man fick se griplastarvagn, böljedrag och även test av en hjulslälpa. Det var dressyruppvisning med ardennern Torsten och ryttaren Linda Nilsson, vilket bevisade att en stor ardenner kan göra se minst lika bra ut på dressyrbanan som ett halvblod. Även löshoppning stod på schemat med den hoppglada ardennern ”Sixten” (vars egentliga namn är Funkis), som hade en otrolig bra teknik över hindren. Men det bjöds även på föreläsning om hur man visar hästen inför domarna vad man ska tänka på och hur man ska ställa upp hästen inför domaren och mycket mer.

Avelsvärderingen består av 3 moment, veterinärbesiktning, exteriörbedömning, och ett bruksprov.

Under exteriörbedömningen så bedömer en kommitté av domare hingstarna utefter

• typ • huvud, hals och bål • extremiteter(benen) • skritt • trav Hingstarna betygssätts på en skala mellan 1-10 och kan få en maxpoäng på 50 poäng och för att de ska bli godkända ska de minst ha 40 poäng, men de kan även få undantagstillstånd om de har en ovanlig färg eller stam.

Under bruksprovet så bedöms • anspänning och frånspänning • igångsättning med dragteknik och dragvilja • halter • ryggning • temperament, samarbetsvilja och lydnad.

Så att det gäller att ha tränat mycket innan så att man klarar alla moment, för att kunna bli godkänd avelshingst så måste hingstarna klara bruksprovet från fyra år, medan för 3-åringarna så är bruksprovet frivilligt.

Under helgen så var det 38 hingstar som blev godkända, 5 st 3-åriga nordsvenska hingstar, Björkhagens modig blev 1:a med 42 poäng och 24 poäng på körprovet.

Kuskeleverna presenterar hästarnas förträfflighet i allehanda arbetskörning i ridhuset.

16

MH nr 1/14

6 st 4-åriga nordsvenska hingstar, Krans blev 1:a med 43 poäng och 42 poäng på bruksprovet.

8 st 3-åriga ardenner hingstar, Maskerad blev 1:a med 42 poäng.

5 st 4-åriga ardenner hingstar, Rubel blev 1:a med 42 poäng och 40 poäng på bruksprovet.

1 st 5 år ardenner hingst, Stormobackens Svante blev 1:a med 42 poäng och 25 poäng på bruksprovet.

5 st 3-åriga gotlandsruss hingstar, Matteus blev 1:a med 42 poäng.

8 st 4-åriga gotlandsruss hingstar, Uranus blev 1:a med 42 poäng och 29 poäng på bruksprovet.

Mer av resultaten kan man hitta på respektive hästras förenings hemsida.

Det var en mycket trevlig helg med fina hingstar och trevliga människor. För mig var det första gången jag var på en hingstpremiering och det var en trevlig upplevelse och jag tror att jag kommer återvända nästa års hingstpremiering. / Matilda Larsson, elev på Kuskutbildning i Strömsholm

i

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013

Distriktskontakter

Finns det några hästkörararaktiviteter i ditt distrikt? Vart vänder man sig om man söker hjälp kring hästkörning? Kurser? Hör av dig till Skogshästens distriktskontakt i ditt område.

Blekinge, Tom Larsson, Karlskrona, 076-8998811 Dalarna, Johanna Engman, Mora, 0250-310 44, klapparheden@telia.com Gotland, Monica Elebjörk, Klintehamn, 0498-243060, Gävleborgs län, Anders Svenssson, Hudiksvall, 0650-250 28 Göteborg och Bohuslän, Peter Andersson, Svanesund, 0304-490 85, hogenhovslageri@hotmail.com Halland, Jessica Bergqvist, Grimeton, 070-662 72 37 Jämtland, Marie Lidvall, Föllinge, 073-1824406, marielidvall@hotmail.com Jönköping, Jan Bång, Gislaved, 0371-134 25 Kalmar, se distriktsförening nedan.

Kronoberg, Henric Stenbeck, Tingsryd, 0702-132435, henricstenbeck@hotmail.com Norrbotten, Lars-Olof Lundgren, Blåsmark, 070-3380787, Skaraborg, se distriktsföreningar nedan.

Skåne, se distriktsförening nedan Stockholm, Tom Meurling Sollentuna, 073-915 23 67, tom.meurling@tele2.se Södermanland, Gösta Kylsberg, Strängnäs, 0733-74 68 88, gosta.kylsberg@inbetween.se Uppsala, Lotta Nenzén, Fjärdhundra, 070-5142564, lotta@hastkraftfjardhundra.se Värmland, Knut Harju, Arvika, 0570-16731 Västerbotten, Dag Lernstad, Skellefteå, 0910-77 0423 Västernorrland, Jan-Ove Lundqvist, Arnesvall, 0660-253129 Västmanland, Arne Persson, Möklinta, 0224-82016 Älvsborgs län, Bruno Elmelid, Svenljunga, 0325-62 01 14 Örebro län, Styrbjörn Kindströmer, Nora, 0587-927 07 Östergötland, Kjell Brinkby, Vikingstad, 013-850 17

i

Distriktsföreningar

Skogshästen Kalmar, kontaktperson: Tomas Nimbs, Rockneby, 070-267 4570, nimbs@telia.com Skogshästen Skaraborg, kontaktperson: Johanna Kristiansson, Skövde, kummi66@hotmail.com, 0733-462267

Planerade aktiviteter: Brukshästens dag med DM i brukskörning, Jäla den 6 september, Kyrksöndag (häst- och vagnskörning), Habo den 21 september, Snabodagen, med DM i skogskörning, Hjo den 27 september.

Skogshästen Skåne, kontaktperson: Anders Blomberg, Perstorp, 0733-148345, anneliblomberg@live.se

MH nr 1/14

17

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

Protokoll från styrelsemöte Riksstämma 5/4-2014 klockan 10:00, Naturbruksgymnasiet, Tenhult §1 Stämmans öppnande Ordförande Roland Wirenborg hälsade alla välkomna och öppnade stämman. §2 Val av ordförande för stämman Stämman beslutade att välja Sigvard Gustavsson till mötets ordförande. §3 Val av sekreterare för stämman Stämman beslutade att välja Jessica Rytter till mötets sekreterare. §4 Val av två justeringsmän tillika rösträknare Stämman beslutade att välja Peter Andersson och Linda Adelsgård till justeringsmän tillika rösträknare att jämte ordförande justera protokollet.

Val av justeringsmän §5 Upprättande av röstlängd Stämman beslutade att upprätta en röstlängd om behov uppstår. §6 Stämmans utlysande Stämman ansåg att riksstämman blivit stadgeenligt utlyst. §7 Fastställande av dagordning Stämman beslutade att fastställa dagordningen. §8 Verksamhets- och förvaltnings berättelser Redogjordes för verksamhets- och förvaltnings berättelse, stämman beslutade att lägga dem till handlingarna.

Bilaga 1, 2. Verksamhets- och förvaltningsberättelser §9 Revisorernas berättelse Stämman beslutade att lägga revisorernas berättelse till handlingarna.

Bilaga 3. Revisorernas berättelse §10 Ansvarsfrihet Stämman beslutade att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013.

Ansvarsfrihet §11 Fastställande av balansräkning Stämman beslutade att fastställa balansräkningen för 2013 och överföra överskottet, 77 398,91 kr till 2014.

Bilaga 4. Balansräkning

§17 Val av revisorer Stämman beslutade omval av Johanna Engman samt nyval Martin Nilsson samt omval av Kenneth Persson som ersättare. §18 Val av valberedning Stämman beslutade att välja Anders Finnstedt (sammankallande), Kristina Nilsson samt Stina Ek Bredgård till valberedning. §19 Val av distriktskontakter Stämman beslutade att välja distriktskontakter enligt valberedningens förslag, bilaga 5. §20 Behandling av motioner En motion hade inkommit till stämman, bilaga 6.

Styrelsens svar på motionen lyder: Styrelsen föreslår riksstämman att bifalla motionen.

Stämman beslutade att följa styrelsens förslag. Beslutet var enhälligt.

Motioner §21 Fastställande av verksamhetsplan Stämman beslutade att fastställa styrelsens förslag för verksamhetsplan 2014: Riksstämma, Hästkörarseminarium nr 26, Arbeta med Hästkörarseminarium nr 27, Fortbildning för instruktörer – en steg 1 och en steg 2, Informationsspridning vid SM i Brukskörning och Bruksridning och Skogskörning, Informationsspridning vid SM i Plöjning, Monter och köruppvisning på Grevagården i samarbete med kuskutbildningen, Resa till Titanen der Rennbahn, Fortlöpande utveckling av arbetet med de nordiska föreningarna, FECTU, BRUNTE, Representant i BRUNTEs ungdomssatsning,Arrangera och stötta lokala temadagar, Fortsatt utveckling av hemsidan, Producering och utgivning av 4 nr av MH, Tryck av almanacka för 2015 i MH nr 4, Intensifiera arbetet med medlemsvärvning, Utveckla samarbetet med distriktskontakterna, Inventera entreprenörer, Arbeta med namnfrågan, Representera föreningen på sommarpremieringar. §22 Fastställande av budget Stämman beslutade att fastställa budget för verksamhetsåret 2014, bilaga 7.

§12 Medlemsavgift Stämman beslutade enligt styrelsens förslag att medlemsavgiften för år 2015 skall vara oförändrad 370 kr för huvudmedlem och 20 kr per familjemedlem.

§23 Övriga frågor a) Det kom ett önskemål från en medlem om att få veta vilka medlemmar som finns i respektive distrikt. Styrelsen föreslog att varje distriktskontakt förses med ett register över medlemmar i sitt distrikt. b) Det kom en önskan om att inventera redskapstillverkare och lägga dessa under medlemsinloggningen på hemsidan. En digital variant av redskapspärmen. c) Det kom förslag om att medlemmar ska tipsa sin distriktskontakt om aktiviteter de önskar genomföra i distriktet.

§13 Fastställande av arvoden Stämman beslutade att arvoden för 2014 skall vara enligt styrelsens förslag.

14 000 kr att, efter överenskommelse inom styrelsen, fördela mellan för ordförande samt vice ordförande, 5 000 kr för sekreterare, 990 kr till ordinarie styrelseledamot samt ersättande styrelseledamot.

§24 Stämmans avslutande Stämmans ordförande Sigvard Gustavsson tackade för visat intresse och överlät ordet till föreningens ordförande Roland Wirenborg. Han tackade för förtroendet. Stina Ek Bredgård avtackades. Utdelning av skakelklocka ”Årets hästkörare 2013” till Lars-Olov Lundgren. Därefter avslutades stämman.

§14 Val av ordförande Stämman beslutade omval av Roland Wirenborg, Kungsör till Skogshästens ordförande för ett år. Beslutet var enhälligt. §15 Val av styrelseledamöter Stämman beslutade omval av Jessica Rytter samt Camilla Perhult till styrelseledamöter för två år samt nyval av Sofia Springer till styrelseledamot för två år. §16 Val av ersättare Stämman beslutade omval av Lotta Nenzén till ersättare för ett år samt nyval av Malinda Alriksson samt Anneli Svensson som ersättare för ett år.

18

MH nr 1/14

Protokollets bilagor finns att läsa på vår hemsida, www.skogshasten.com

Moderna hästkrafter nr 1 3 - 2014 2013

På

Kuskbocken med...

lofsson Elisärab53etårOoch bor i Rättvik tillsammans med sin sambo Staffan och katten Bull. De har tre vuxna barn, Frida, Zacharias och Adrian som bor på olika håll i landet.

Elisabet jobbar på Kuskutbildningen i Brukshästkörning på Ridskolan Strömsholm sen juli 2012.

Hon är utbildningsledare för kuskutbildningen och lärare i körning och hästkunskap.

1. Hur kom du först i kontakt med Skogshästen?

Jag jobbade på Wången från hösten 1980 fram till 1996 och då kom jag automatiskt i kontakt med Skogshästen. Från början genom Wångens hästkörarkår, som var en kamratförening för elever som gått utbildningar på Wången, men som senare gick över i Föreningen Skogshästen.

2. Vad har du/ni för hästar och vad kör du/ni?

Just nu har vi inga egna hästar alls. Jag hade nog önskat att jag hann köra lite mer själv. Jag kör en del med RS hästar både för att hålla igång själv och för att utbilda och lära känna hästarna vi har i utbildningen. Körhästarna på RS är nordsvenskar, ardenner, fjordhäst, russ och nu har

vi även fått ett halvblod som ska köras in och ingå i utbildningen. Vi kör det mesta från arbetskörning i olika former efter årstid till att skjutsa folk och köra precisionskörning med Flyingegiggar.

3. När och var blev du först ”hästbiten”?

Jag har varit ”hästbiten” så länge jag minns.

Jag är uppvuxen på gård och djuren har alltid varit min stora passion och hästarna fick snabbt en särskild plats. Från början tyckte jag att ridningen var roligast även om körningen alltid var en naturlig del i arbetet på gården. För min del var det tävlingskörningen som fick mig att bli riktigt intresserad av körning. Det var då jag insåg hur mycket man kunde göra tillsammans med hästarna även i körningen.

4. Vad är som driver dig att använda hästen?

Jag mår bra när jag jobbar tillsammans med hästarna. Hästar är fantastiska djur som är med på nästan allt man ber dem om. Jag är fascinerad av hästarnas mångsidighet och hur de påverkar miljön på ett positivt sätt. Både den sociala och den fysiska miljön.

Jag känner mig priviligierad som har fått möjligheten att ta del av så mycket kunskap och erfarenheter om hästar från fantastiska hästmänniskor, bl.a. min far, Alf Olofsson men också många andra. Har även utbildat och tränat många hästar genom åren och alla dessa hästar har varit viktiga läromästare för mig, därför känns det bra att försöka förmedla lite av detta vidare.

MH nr 1/14

19

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014 Uppvisningsplöjning på Fäviken Jämtland med hingstparet Nikt och Narv.

5. Vilken är din favoritkörning och varför?

placering var det inte tal om, men vi var ändå nöjda med hästarna.

Precisionen dag tre. Jag var jättenervös och hade väl inte allt för höga förväntningar. Väl inne på banan flöt allt bara på. Egentligen minns jag nästan ingenting, bara en känsla av att allting gick i slow-motion och hästarna följde mina tömtag perfekt. När jag kom ut från banan släppte anspänningen och jag skakade så jag höll på att ramla av kuskbocken. Det var en helt otrolig känsla. Jag tror att man skulle kunna säga att vi var i ett ”flow”.

Vi hade gjort en felfri runda och vann därför precisionen över de andra ekipagen som även tävlade internationellt.

6. Berätta något speciellt häst- eller körminne du varit med om.

Ett annat körminne är en aha-upplevelse från en inkörning. En av treårshingstarna på Wången hade hamnat på efterkälken när de andra i flocken blev inkörda på en av skogskörarkurserna. Mitt uppdrag var att se till att han blev inkörd före premieringen.

Jag hade redan en förutfattad mening om den här hästen och det var att han var stor och dum. Min attityd mot honom gjorde att han blev mer och mer osäker och till slut insåg jag att om jag inte ändrade metod skulle han dra iväg från mig.

Så, jag började om, bestämde mig för att tycka om honom, och berömde för minsta lilla framsteg. Det var som att vända en hand. Från att tycka att allt var obehagligt gjorde

Svårt att säga. Jag tycker att all körning är roligt när man känner att man jobbar tillsammans med hästen/hästarna.

När man bara behöver tänka var och hur man ska köra och så blir det så. Jag tycker fortfarande väldigt mycket om att köra lätta vagnar när hästarna inte behöver ta i så mycket utan kan fokusera på kuskens hjälper men det är också fantastiskt att gå efter ett par hästar och harva eller köra ut virke ur skogen. Då blir man lugn och harmonisk.

För mig är variationen viktig och att ha en bra kommunikation med hästen. Jag vill gärna se hästen som en arbetskamrat.

Det finns hur många som helst, men här har jag valt ett par med köranknytning.

Ett minne från min ”tävlingskarriär” är från SM 1984 när jag körde våra fantastiska korsningsponnyer i fyrspann.

Det var en tredagarstävling med dressyr första dagen, maraton dag två och precisionskörning dag tre.

Dressyren dag ett var en katastrof. Hästarna ”låg på” och det regnade så tömmarna var hala som såpa. Med mycket vilja och lite tur höll vi oss på banan tog vi oss igenom programmet men det var också allt Maraton dag två var helt ok och en rolig bana. Som vanligt fick vi många straff på skrittsträckorna så någon top-

På hästryggen. Elisabet som en av tre spannkuskar, ridande på Opus 1860, vid kanonspannskörning i Stockholm i mitten av 90-talet.

20

MH nr 1/14

Fyrspannet med korsningsponnyerna under Elisabeths tävlingsepok under 80-talet.

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013 vi stora framsteg varje träningstillfälle och inkörningen gick från den dagen raskt framåt.

Helt plötsligt hade jag en helt annan uppfattning.

Den här hästen var stor, stark och klok.

Det här gav mig en riktig tankeställare och jag insåg hur stor betydelse vår egen attityd och sinnesstämning har när vi jobbar med våra hästar.

7. Har du något ämne du skulle vilja ta upp på ett framtida Hästkörarseminarium eller i Moderna Hästkrafter?

Ett förslag på senaste seminariet var att ta upp arbetsmiljöfrågor, liknande ”Säkert bondförnuft” som har drivits i LRF;s regi. Det är ett bra förslag, tycker jag.

8. Har du något råd till alla som håller på/vill hålla på med hästkörning?

Var fokuserad på det du håller på med och låt dig inte distraheras.

Tyck om hästen du kör för tillfället. Var tydlig, tala om för hästen vad du vill i stället för att tala om att den gör fel. Stanna upp och ta en paus då och då. Ha en plan, ändra om det behövs.

Uppvisning av tandemkörning vid avelskonferens på Strömsholm förra året. Nordsvenskarna Faray och Vilde (kuskutbildningen) som gaffelhäst och förlöpare.

Slåtter med hingsten Opus 1860 hemma på föräldrarnas gård i Mattmar, Jämtland sommaren 2007. Foto: Diana Viske

9. Vem vill du se på Kuskbocken i nästa Moderna Hästkrafter?

Malinda Alriksson: För att hon är en härlig person och duktig hästmänniska som har förmågan att ta fram det bästa hos hästar och människor.

Tack Elisabet! Vi ser fram emot att få möta Malinda på kuskbocken i nästa nummer! / Redaktionen

MH nr 1/14

21

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

Hästkörarseminariet i Tenhult Anna Kvarnlin Fingal (här till höger på bilden), Håkan Fingal och Åsa Friman utgjorde den lokala seminariegruppen. Stort tack för ert fantastiska arbete! /Styrelsen

Årets hästkörarseminarium ägde rum den 5-6 april i Tenhult på naturbruksgymnasiet och intilliggande Clinic Arena. Ett sextiotal medlemmar deltog på riksstämman och programmet för övrigt. Det fanns två ”spår” under lördagen som man kunde välja på. Ett med föreläsningar för hästentreprenören och ett mer praktiskt orienterat för hobbykusken. Eleverna från kuskutbildningen dokumenterade de mesta programpunkterna.

Därmed kan även ni som inte var med ta del av innehållet genom presentationerna här nedan.

Föreläsning med hovslagaren Mats Thomsson Det var ett tretiotal nyfikna intressanter som hade samlats i stallet vid Clinic Arena för att se och höra vad Mats hade att delge.

Han fångade oss direkt med frågan ”varför skor vi våra hästar?” tystnaden la sig, det var då rakt ingen som visste det för stunden. Tillslut kom de några lågmälda argument från publiken – för att få grepp, när hästen sliter mer på hoven än vad den hinner växa…

Entusiasmen hos Mats växte och han pratade, ritade hovar på tavlan och tog fram den ena skelettmodellen efter den andra. I samma takt som han växte började mullret i publiken öka, tankar och frågor som tidigare var små oskyldiga knoppar växte nu och blommade ut.

Snart hade halva föreläsningen gått och

22

MH nr 1/14

det var dags för kaffepaus, många som annars skulle springa efter fika hade svårt att slita sig och stannade kvar för att packa ryggsäcken full med ny kunskap.

Jag var själv en av dem, men fika klingade gott så på flinka ben sprang vi och hämtade kaffe och bulle för att missa så lite som möjligt.

De ritade hovarna och skelettmodellerna byttes ut, till sin hjälp hade Mats det nordsvenska stoet Karisma som tålmodigt stod modell under eftermiddagen. Alla flockades runt när Mats började arbeta, samma sak som han tidigare hade visat på tavlan visade han nu på Karismas hovar.

Det var en väldigt intresserad publik som ställde många frågor och Mats delade gärna med sig av sin kunskap.

Under arbetet fick han ofta visa samma sak flera gånger för att alla ville se.

När två hovar var klara var tiden slut och vi tackade Mats och Karisma med en varm applåd.

Text: Alice Gustavsson

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013

Hästens arbete på töm För hobbykuskarna erbjöds efter Mats Thomssons föredrag ett pass i ridhuset där Elisabeth Olofssson förevisade arbete på töm. Till sin hjälp hade hon Anna och Håkan Fingals nordsvenska sto Filippa, 5 år. Elisabeth började med grunderna i kommunikationen.

Att få hästen att reagera på de lätta hjälperna, start och stopp till att börja med. Om efterfrågad reaktion uteblev var piskhjälpen bra för att förstärka förhållning och smack. Deltagarna fick sedan titta på huruvida hästen gick rakt (spårade) i skritt och trav. Konkörning på töm med tydlig inramning åtföljdes av konkörning utan inramning där kusken gick rakt spår men styrde hästen tjusigt mellan konerna. Att få hästen att gå rakt trots att den är ställd åt ett håll var också en övning. Utlagda bommar på marken blev ett bra redskap för att jobba med takt och balans. Olika varianter på tömkörning på volt förevisades också och deltagarna fick ställa frågor kring valet av bett och betydelsen av hästens form i arbetet. Det var svårt att låta bli att imponeras av kusken och hästens

fantastiska samarbete och det ”finlir” i tömföringen som gjorde att allt såg så harmoniskt ut. Att jobba på detta viset med körhästen är lösgörande och man kan utan belastning arbeta med t.ex hästens sämre sida (höger eller vänster), vilket många hästar har. Elisabet menar också at det är ett bra sätt att också jobba med att utveckla mjukheten i din tömkontakt med hästen.

Kommunhästen Anna Pettersson, landskapsarkitekt på SLU och Anders Åsberg hade tillsammans en föreläsning om kommunhästen.

Med kommunhästen har man tänkt sig att hästen är ägd eller anställd av kommunen och ska jobba som en vanlig heltidsanställd. Här dök det upp diskussioner då kommuner inte brukar vilja köpa in djur och hästen har inte något personnummer så den kan inte bli anställd, men då skulle den kunna bli

inhyrd istället.

Hästen är en ren energikälla som tillsammans med modern teknik och traditionell kunskap kan utföra mycket olika tjänster såsom transportera saker och människor från ett ställe till ett annat, såsom sopkörning, lämna matkassar, köra äldre mm och aktivt arbete på plats, köra snö, virke mm. De ger även bra reklam för kommunerna då det bevisar att de tänker på ett hållbart samhälle, men hästen ger även ro omkring sig som kan hjälpa till som rehabilitering för de

som behöver.

Med det här forskningsprojektet så vill man att kommunhästen ska bli en etablerad sanning som man kan luta sig tillbaka mot som hästentreprenör.

Hästen som komplement inom kommunen är i helt rätt tid nu, då det är viktigt med en hållbar utveckling ekologiskt, socialt och ekonomiskt i vår samhällsutveckling.

Text: Matilda Larsson

MH nr 1/14

23

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

Grön omsorg Ett tema på en av föreläsningarna på skogshästens seminarium var Grön omsorg. Per Madestam, från Hjo, berättade om Grön omsorg, som kan beskrivas med orden ”Meningsfull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö för människor med särskilda behov”.

Det kan t.ex. innebära att de som deltar i verksamheten vårdar djuren istället för att vårdas själva. Grön omsorg är, enligt Per och många fler, ett sätt att få in hästen i en affärsverksamhet. Per Madestam vill gärna dela med sig av de erfarenheter han gjort inför starten av sin ”Gröna Omsorgs verksamhet” på Ängsbacken Grevbäck utanför Hjo. Inför en start av en Grön omsorgsverksamhet är det mycket att tänka på, berättar Per. Per började med att gå en utbildning via LRF i Grön omsorg för att få mer ”kött på benen”. Dessutom fick han kontakt med ”Grön Arena”. Grön Arena är en mötesplats för köpare och säljare av tjänster inom området Grön omsorg.

Grön Arena är ett projekt som drivs av Hushållningssällskapet. Projektet ska hjälpa till att ge verktyg och handledning

24

MH nr 1/14

för att få igång den här typen av verksamheter ute i landet. Grön Arena hjälper bland annat till med prissättning, marknadsföring, avtalsskrivning och andra praktiska råd.

Per betonar att den viktigaste förutsättningen för att bedriva Grön omsorg på sin gård är att man har ett hjärta för människor med särskilda behov och tycker om att arbeta med dessa människor. För att kunna ta emot människor med särskilda behov på sin gård krävs dessutom en hel del planering av lokaler och utrustning.

Handikappanpassning är av stor vikt, det behövs toaletter, matrum och kanske omklädningsrum till deltagarna i verksamheten. Även vagnarna till hästarna måste vara anpassade för deltagarna. Per poängterade dessutom att det är en förutsättning att hela familjen är positiv till verksamheten, eftersom den till stor del bedrivs i deras hemmiljö. I samband med det så är det bra att försöka hålla en gräns mellan vad som är privat och vad som tillhör verksamheten på gården. För Per är det viktigt att få in sina hästar i verksamheten,

dels för att få dem omskötta och körda på dagarna, dels för att få en del sysslor på gården gjorda med hjälp av hästarna och deltagarna i verksamheten. ”Det är ju bra att inte allt jobb på gården är kvar till kvällen när deltagarna har åkt hem”, säger Per och skrattar! Deltagarna är delaktig i verksamheten på gården genom att borsta hästar, sköta stallet, köra in hö eller ved från skogen mm beroende på årstid, givetvis med hästen som arbetskamrat.

Vad ska man då ta betalt för att ha en sådan här typ av verksamhet? Ska man ta betalt per brukare och dag? Eller ett fast pris per dag? Per fick hjälp av Grön Arena att sätta pris och de skrev sedan avtal med kommunen. Per fakturerar i sin tur Grön Arena.

Per rekommenderar alla som vill starta en form av Grön omsorgsverksamhet att ta hjälp av Grön Arena och börja gärna i liten skala och utöka sedan eftersom du växer in i uppgiften.

Text: Katarina Rosén & Linnéa Kärnqvist

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013

ALMI företagspartner Almi företagspartner hjälper företag och vid start av företag med bland annat rådgivning och finansiering. Magnus Gustafsson kom för att prata om marknadsföring och att sätta priser.

Grunden i marknadsföring och det viktigaste att tänka på är vem är kunden? Genom att definiera sin kund och dess behov så kan man sen rikta sin marknadsföring så att den för största möjliga resultat.

Det är viktigt att marknadsföringen sker på det ställe där kunden kommer att se den. Han pratade även om konkurrensmedel, de fyra P:na: Produkt, Pris, Plats och Påverkan. Med hjälp av dessa kan man utforma sin marknadsföring och det är viktigt att man är tydlig med vad man erbjuder.

Att sätta priser kan vara svårt och det är viktigt att man sätter rätt pris för att kunna täcka sina kostnader och gå med vinst. Men det är även viktigt för att man inte ska förstöra marknaden då det är svårt att höja priset i efterhand, värt att tänka på! Det som han ville trycka på allra mest är att de flesta av oss tar för lite betalt.

Vi hästentreprenörer borde se på oss själva som konsulter menade han. En konsult tar betalt efter sin kompetens och säljer sin tid, som är begränsad. Detta borde även vi göra men vad är då min tid värd? För att se det så får man göra en tidsbudget för att se vad man lägger tid på. Räkna ihop hur många timmar du kan vara aktiv med företaget på ett år, dra sen bort den

tid som läggs på skötsel av hästar, stall och redskap, utbildning, transporter, administration, sjuktid osv.

Den tid som sen finns kvar är den du kommer kunna tjäna pengar på. För att sen få veta ditt timpris så dela dina årskostnader med det antal timmar du har kvar, nu vet du vad du måste tjäna som minst per timme för att gå runt. Det finns olika sätt att prissätta sin tid på allt ifrån ren timdebitering till projektpris, vad som passar bäst är högst individuellt.

Avslutningsvis så sammanfattade han vad som är viktigast att tänka på: Vad är det du säljer? Vem är kunden? Och framförallt, våga ta betalt!

Text: Elvira Nordvall

Skatteverket Sist på lördagens dagordning stod Skatteverket med Lars Landbring som representant/föredragare.

Agendan innehöll några huvudpunkter med en hel del undergrupper samt sist frågor på dessa punkter.

Rubriken på föredraget var; Vilka regler gäller i branschen? Vad ska jag tänka på som ny företagare inom hästbranschen?

Jag kommer här att ta upp några av dessa punkter. Skatteverket är ju fyllt av diverse regler att följa och för att sätta sig in i dem behövs en stor sakkunskap. Det bästa i dessa lägen är att kontakta Skatteverket, förslagsvis deras ekonomiska experter inom avdelningen lantbruk/hästnäring.

Ett mycket givande föredrag som kort och koncist fick med sig en ögonöppnare om vad bl.a. näringsverksamhet är för något.

Här följer en kort resumé.

Lite inledande information från Skatteverket och vad de kan hjälpa till med; • Alla företagares kostnader är avdragsgilla.

• Med tolkningar för de som ej är företagare och vad som gällande är i deklarationen.

• Utbildningar för företagare.

• Hästverksamheten har förändrats från nödvändigt lantbruksdjur till dagens ”hobbyverksamhet”.

• Vart går gränsen emellan näringsverksamhet och hobbyverksamhet?

Vad är då en näringsverksamhet?

Tre kategorier måste finnas, de är: • Varaktighet • Självständighet • Vinstsyfte (ej från dag ett, men efter en viss tid). Gäller att det är ett företag.

Med vinst avses att verksamheten har en sådan inriktning och bedrivs på sådant sätt att den ur en objektiv synvinkel kan antas komma att gå med överskott.

Privat eller juridisk person kan vara näringsidkare. Hobbyverksamhet saknar vinstsyfte.

Hobbyverksamhet.

• Har inga eller ringa överskott.

• Har få hästar.

• Tränar sina egna hästar.

• Om en hästverksamhet som bedrivs är av hobbykaraktär, tilläggsbeskattas detta ovanpå dennes inkomst. Hobby beskattas alltså.

Innehav av jordbruksfastighet Får alla som äger en jordbruksfastighet dra av sina kostnader för sina hästar?

• Ja, om det är en fråga om brukshästar som används för bearbetande av jord och skogsbruk kan anses ingå i en näringsverksamhet.

• Nej, vid övrig hästhållning då det är en fysisk person som innehar sådan fastighet, är det ej en näringsfastighet.

Undantag är den högsta eliten med egna tävlingshästar som genererar höga vinster och sponsorpengar.

MH nr 1/14

25

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014 Var ska hästar placeras i bokföringen?

Som lager eller inventarier?

• Hästar som du har till försäljning är lager.

• Brukshästar/eller annat användande av hästar är inventarier.

Sammanfattning Skatteverkets regelverk är en djungel, där behöver man en sakkunskap för att reda ut om man själv inte besitter denna kunskap. Att göra rätt är ett måste vid sitt bokslut och deklaration. Rätt

blanketter vid de olika bolagsformerna behöver man också hålla reda på. Att ha en revisor är nog en god investering.

Att göra allt själv är gott ifall man har de kunskaperna, är de mindre bra kan eftergifter komma i form av en bot. Vi fick väldigt mycket smått och gott ifrån skatteverket, men det viktigaste är väl ändå att ha en god bokföringssed och följa den. Då sover man den lilla sömn man får som bäst.

Text: Hans Lindström

Söndagens program Söndagen inleddes med unghästens utbildning. Under ledning av Elisabet Olofsson visades ett antal hästar med olika utbildningsgrad. Det började med den yngsta hästens utbildning. I olika steg visades introduktion av tömkörning och sedan fick hästen bekanta sig med draglinor och skaklar. Med hjälp av de olika hästarna fick vi följa körhästens utveckling via kälke och rockard till 8-hjulig skogsvagn.

Under dagen fanns det också möjlighet att fynda eller sälja i ”Skogshästens baklucka”. Här kunde seminariedeltagarna sälja eller göra kap

26

MH nr 1/14

bland alla möjliga medhavda prylar för hästar och körning.

Helgens sista inslag var redskapsdemonstration från Niklassons Harestad samt presentation av Floby-Börje och Ädelssons som var där och visade och sålde sina varor.

Kuskutbildningen hade testat några av Niklassons redskap och gjorde en kort utvärdering av dessa. Efter detta var det dags att knyta ihop helgen med en gemensam sammanfattning och lunch.

Text: Jessica Rytter

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013

Insändare

Familjedag i Fjälster, Vimmerby Wow! Vad ska man säga?! Vilken dag!

Häftigt att uppleva något man så länge har suttit och jobbat för, men utan inblick och förståelse hur stort det egentligen är!

Vilken känsla det var att stå vid entrén och se alla bilar rulla in, en efter en och det tog aldrig slut! Folket strömmade och det var glada miner.

Annelies gårdsplan och skog fylldes med människor från gammal till ung. Det var full aktivitet från början till slut.

I skogen kunde man träffa en motorsågskonstnär som sågade ut figurer, köpa något att äta och ibland knakade det till och griplastaren med skolans parhästar Farai och Vhilde kom fram.

Ute i fält kunde man hitta kända hästentreprenörer och Nils som pratade om kontinuitetsskogsbruk.

Ville man se mer häst kunde man kolla på hovslagarshowen på stallbacken,

körbarhetsproven eller varför inte förevisningen av de olika momenten som ingår när man tävlar i skogskörning.

För de små fanns Fjälsters lekland, där var det full aktivitet och många provade på att rida en sväng vid ponnyridningen.

Hoppas alla var nöjda och glada när klockan visade tre och dagen hade nått sitt slut.

Dagens besöksantal var 450 stycken betalande, sen var det många barn som hade fri entré. Tjugotvå utsällare och elva hästekipage, en lyckad dag för arrangörer och vädret var med oss!

Tack alla för hjälpen inför och under dagen! Det var guld värt! / Alice Gustavsson, Kuskelev

Hej! Under seminariet frågade jag Anna Peterson från SLU om hon kände till någon studie om hästens klimatbelastnnig jämfört med el- och förbrännignsmotorfordon, och i olika arbeten. Hon kände inte till någon studie på rak arm, men tog med sig frågan (uppskriven på hennes enkätpapper). Min tanke är dels att kunna satsa krutet på sysslor där det verkligen lönar sig med häst, och dels att ha bra motiv gentemot andra. Det kanske vore användbart för de som arbetar gentemot t ex kommuner? Kommer det fram något material, skulle jag

gärna läsa det i Moderna Hästkrafter.

I senaste numret hade ni en intressant artikel om slow-feeding, som vi själva praktiserat för andra vintern nu. Vi kör med krattolik och Hällnäslyft, som gör storbalvippandet till ett betydligt lättare jobb än med timmerkrok. Dessutom är det lätt att flytta balen en bit, om den skulle råka hamna fel.

Hällnäslyft

/ Med vänlig hälsning Karin och Mats Tobiasson Runtuna

MH nr 1/14

27

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

Lars-Olof Lundgren

Årets Hästkörare

2013

ikel en art r e j l verkfö ch den Nedan o l f o l s-O n danie om Lar h sone n c e o g n a in h idn samhet ckar t a m t ö i r V . t s d er bedriv Mats bil h c o " N "SKOGE rialet! e t a m för

Vallmar Dacke

Villmar

Lars-Olof

Stickvägsfritt ger mer i andragallringen text & foto: Matts Bildström

S

kogsskötselföretaget Stall Lillberget har varit igång i åtta år och orderböckerna är fyllda närmaste två åren. Vad är det som gör att skogsägare väljer att ha in hästar i skogen? Nostalgi eller ekonomi?

L

ars-Olov och Daniel Lundgren driver Stall Lillberget från Piteåbyn Blåsmark. Mest jobbar de på entreprenad åt BillerudKorsnäs Skog AB. För att få minimalt med stickvägar använder man en smal maskin, en cirka två meter bred beståndsgående Hemekskördare med lång kran som kan slingra sig fram i beståndet.

S

KOGEN besöker Stall Lillberget när de håller på att gallra och röja ett område utanför Älvsbyn. Det handlar om sammanlagt 90 hektar. LarsOlov Lundgren berättar att hans och sonen Daniels specialitet är förstagallringar på mindre arealer än så här. Sedan kommer han in på varför verksamheten går så bra som den gör.

–Först och främst därför att vi strävar att arbeta efter vårt måtto ”Bruka–inte förbruka”.

28

MH nr 1/14

Det innebär att skogen ska likna en skog även efter gallringen, konstaterar Lars-Olov.

–Det är mycket svårt att på sommaren efter avverkningen se spår efter skotningen, inflikar Daniel.

–En nackdel är att det tar längre tid att skota virket med hästar eftersom de inte är konstruerade för skiftgång. Den delen är onekligen dyrare. Förstagallringen brukar inte ge något netto. Men det vägs upp av att det finns fler stammar och inga breda stickvägar där vi avverkat jämfört med hur det ser ut i traditionellt gallrade skogar.

Andragallringen, där nettot finns, brukar därför bli en riktigt bra affär för markägaren.

Företaget använder sig av sex nordsvenska hästar som används växelvis för skotningen av virket.

Hästarna fraktas med buss och har låga stilleståndskostnader de dagar när Daniel och Lars-Olov röjer.

–Driftskostnaderna är klart hanterbara jämfört med en skotare.

Och risken att hästarna ska skada sig är faktiskt större när de rör sig fritt i hagen än vid skogsarbete, konstaterar Lars-Olov.

Daniel

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013

J

örgen Lindqvist har varit med om att utveckla stickvägsfritt skogsbruk. Tidigare var han virkesköpare på BillerudKorsnäs, nu driver han eget företag inom mervärdesgallring (se SKOGEN 10-13). Jörgen berättar att Daniel och Lars-Olov Lundgrens nisch är att utföra en noggrann gallring där mervärdet ligger i att man gör ett selektivt uttag som lämnar fler och mer värdefulla träd över hela ytan. Det handlar om 200 till 300 fler stammar per hektar.

–Vi märker att detta uppskattas av kunniga privata skogsägare som inte haft tillgång till detta alternativ tidigare, säger Jörgen och tillägger att det som händer idag i Norrbottens kustland kan vara början till ett trendbrott vid förstagallringar.

Han påpekar att det varken finns markskador, skador på rötter eller packade jordar där Stall Lillberget avverkat och skotat ut virket. Sånt gillas av skogsägarna.

–Dessutom står sig gallringen riktigt bra i stormbyarna eftersom det inte finns några stickvägar som hjälper vinden att ta tag i skogen.

Jörgen att det går att uppnå samma resultat med de små maskiner som nu fått fäste på marknaden, till exempel Vimek och Malwa –Det är bra för oss att kunna erbjuda den här tjänsten i vår produktportfölj, säger Simon Nilsson, regionchef på BillerudKorsnäs. Vi är stora användare av massaved men äger inte egna skogar. Då är ett sådant komplement värdefullt.

Simon säger att man nu går vidare och har knutit till sig ytterligare ett hästteam. Den här gången i Haparanda.

Besök gärna dessa hemsidor: text & foto: Matts bildström http://www.bildstrom.se/ Tidningen SKOGEN http://skogen.se/tidningen

MH nr 1/14

29

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

Annonser

Annonsera i MH! Radannonser är gratis för medlemmar. Är du företagare är du välkommen att köpa annonsplats för förmånligt pris (från 625:-). Hör av dig till redaktionen.

Säljes:

Rejäla doningar för körning med häst.

700-1000 :-/par Ring för mer information tfn: 073-8227621 Vänligen Catharina Behm medlensnummer 412

Säljes: Remmalagsvagn. Gedigen byggd hästvagn för 10 passagerare. Lätt att kliva på och av. Enbetsskaklar med svängel samt parstång med våg finns till. Pris 6250:- inkl. moms. Har även en promenadvagn och en vagonett till salu. Den senare med broms och gummibelagda hjul. Parstång och enbetsskaklar till samtliga. per.madestam@naturnarahastkraft.se, tfn 0730-932646

Säljes:

Säljes:

Tärnsjösele med finnlokor stl 28”, helbossa (se bild) 16.000 kr Kraftig tippkärra, äldre modell 2.000 kr Stor gigg, äldre modell - kom med bud! samt giggsele med lokor 24” 26” (se bild) 4.000 kr Artilleriloka 22” - 26” 1.000 kr

Hövändare/strängläggare för par (se bild)

Jenny Göransson 0736 - 223306

30

MH nr 1/14

Växelplog, olika storlekar Lars-Göran Göransson 0702-785480

Moderna h채stkrafter nr 3 - 2013

MH nr 1/14

31

Posttidning B, 54 Skövde Skogshästen, Sigvard Gustavsson L:a Frösboholma 280 22 VITTSJÖ

Kommande hästaktiviteter 27-29 juni: Titanen der Rennbahn, Tyskland 5 juli: JUF årsstämma, Katrineholm 24-27 juli: Fjord SM, Töreboda 26-27 juli: Riksutställning Ardenner, Bollerup 2 augusti: Nordsvenska Hästens dag, Tingsryd 16-17 augusti: SM i skogs och bruks, Småland

EN

ST

A

na SH är OG

g k K sö W.S e B W

W

20-21 september: Hingspremiering och riksutställning Fjordhäst, Vetlanda 3-4 oktober instruktörsutbildning steg 2, Strömsholm

I NÄSTA NUMMER: Körhästen i allmänhetens tjänst!

I nästa nummer skulle vi vilja presentera körhästar som under sommaren varit i tjänst för allmänheten. Det kan handla om en körning av turister under midsommar, en bröllopskörning eller gräsklippning på entreprenad.

Vilka uppdrag har du under sommaren? Skicka in och berätta hur din häst/dina hästar tjänstgör i sommar.

Gärna mycket bilder! Har du andra sommarminnen med körhästen så tar vi tacksamt emot detta E-post adressen är: redaktor@skogshasten.com. Det går också att skicka med vanlig post. Se adresser till redaktionsgruppen på sid 2.

Dessutom reportage från SM i skogs- och brukskörning med häst i Vetlanda och kanske från andra sommarevenemang.

Manusstopp för MH nr 3 2014: 31e aug. Planerad utgivning: 24e sept.

M

O

.C