Modernahästkrafter nr 1 2014

Matlagningsprogram med häst

Ny återkommande rubrik!

På

Kuskbocken med...

VÄGLÖST LAND Takspånshyvling med häst

Teknik redskap Teknik & & redskap

UTFODRINGSTEKNIK - SLOWFEEDING

Spannkörning Tema:

- på bredden och Inomgårdskörning

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

Styrelse Ordförande & Arbetsutskottet Roland Wirenborg Granhammar 143 736 91 Kungsör 0227 – 231 16 0707 – 23 61 97 roland.wirenborg@stromsholm.com Vice ordförande Tom Meurling Hemfridsvägen 3 192 67 Sollentuna 073 – 915 23 67 tom.meurling@tele2.se Sekreterare Jessica Rytter Åsen, Brunnmyrvägen 9 796 90 Älvdalen 073 – 922 22 15 jessica_rytter@hotmail.com

Övriga ledamöter Camilla Perhult Knutby-Åsby, Dalhamn 211 740 12 Knutby 070 – 28 76 316 c_perhult@hotmail.com Mats Thomsson Gustavslund 241 62 Löberöd 070 – 647 04 97 info@thomsson.nu Stina Ek Bredgård Kungsåra Bjuggsta 11 725 98 Västerås 076 - 569 24 74 christina.ek.bredgard@vasteras.se

Arbetsutskottet Per Madestam Ängabacken Grevbäck 544 91 Hjo 0503 – 127 76 0730 – 932 646 per.madestam@ naturnarahastkraft.se Sofia Springer Dalarövägen 194 137 71 Dalarö 070 – 417 26 73 sofia.springer@spray.se

Redaktion Moderna Hästkrafter

Lotta Nenzén Simtuna Heby 3 749 71 Fjärdhundra 070 – 514 25 64 lotta@hastkraftfjardhundra.se

Valberedning

Mailadress redaktor@skogshasten.com

Per Madestam (se styrelse)

Layout/grafisk form Simon Rimshult Lilla Alstugan 544 91 Hjo 0703464169

Anders Finnstedt 0640 183 32, 0706 - 59 41 84 finnstedt@bredband.net

Ansvarig utgivare Roland Wirenborg

Jessica Rytter (se styrelse)

Gert Linnér Gränna 0390 - 503 97, 0706 - 630 54 24 Anders Finnstedt (se Red.gruppen) Kristina Nilsson 0730-36 45 58

Utbildningsgrupp Camilla Perhult (se styrelse)

Ersättare Gunnar Bärlund Rude 619 694 98 Närkesberg 0583 – 420 01 070 – 647 01 59 basen63@live.se

Hemsida www.skogshasten.com Sigvard Gustavsson (se kassör/medlemsregister)

Lena Erkers Nittsjö 78 795 91 Rättvik 0248-175 31 lena.erkers@edu.rattvik.se

Webmaster Emma Norén emma@cowberry.se 0708-77 05 58

Per Madestam (se styrelse)

Mats Thomsson (se styrelse)

Kassör / medlemsregister

PR-ansvarig Emma Norén (se hemsida)

Sigvard Gustavsson L:a Frösboholma 280 22 Vittsjö 0708 - 250 278 register@skogshasten.com

Entreprenörsgrupp Lotta Nenzén (se styrelse) Peter Ekholm Laivavägen 30 553 92 Haparanda 070-205 85 55 arbetshasten@mail.com

2

MH nr 1/14

Tom Meurling (se styrelse)

Omslagsbild: Jenny Göransson och ardennervalacken Mistral, 16 år, välter ner bal från tredje nivå för att möjliggöra transport med ”Krattoliken”.

Läs om Jenny i ”På kuskbocken med..” s. 20

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013

När vi i redaktionsgruppen bestämde att detta nummers tema skulle handla om inomgårdskörning/nyttokörning hade jag genast en massa uppslag i huvudet. Trodde kanske inte så mycket på att några medlemmar skulle engagera sig i ämnet. Sån tur var fick jag fel och vi kan därför presentera flera goda exempel på vardaglig hästkörning. Mindre vardagligt kanske man kan kalla bröllopskörningen med sexspann som Tobias och Johanna Andreasson redogör för i en insändare. Så vardagligt är det kanske inte heller att hyvla takspån med häst, men visst är det nyttokörning? Tack alla som så fint har bidragit med material till denna tidning!

Att få in hästkörningen i vardagen är för mig avgörande för att hålla såväl hästar som undertecknad igång. Jag bestämmer mig därför att en del uppgifter ”måste” göras med häst. Exempel på detta kan vara att hämta hem rundbalar. En uppgift som måste göras åtminstone två gånger i veckan, och kräver stor precision och lydnad av hästen. Är det för tunga balar för redskapet öppnar jag balen på åkern och kör med häst och vagn och hämtar hem fodret till fåren en gång om dagen.

Här krävs inte samma precision, men ändå krav på att stå still och inte öka tempo hem osv. En annan uppgift är att hämta barnen vid skolbussen. Då tar jag gärna åttahjulsvagnen med flak som går snabbt att sätta för med dess rekade skaklar. Jag vet att grejerna håller och kan passa på att ”utmana” (=utbilda) hästen lite på vägen genom att kanske åka ner i ett dike eller åka intill den framställda soptunnan som hästen vill gå undanför. Det är inte lika populärt att ta dessa utflykter med barnen på.

Dem vill hem och det snabbt! Då kan man öva tempoväxling! Inkörningshästen som kanske ännu inte belastas med något passar jag på att ta med mig då jag ska hämta posten eller då jag har ärende till grannen. Hästen måste stå still då jag l-å-n-g-sa-m-t plockar upp posten från brevlådan. Att lära sig stå uppbunden i ett träd när grannen bjuder mig på kaffe är också en viktig utbildning och lagom ansträngande för mig!

sid 4

Ordförande har ordet

sid 5

Anslagstavlan

sid 6-7

Teknik & Redskap Utfordringsteknik slowfeeding

sid 8-11

Tema: Inomgårdskörning

sid 12

Frågespiltan

sid 13

Inbjudan till Hästkörarseminarie 26

sid 14

Körhästen i massmedia & Rolle

sid 15

Utbildningsgruppen

sid 16-17

Information från distrikten

sid 18-19

På kuskbocken med...

sid 20-22

Takspånhyvling med häst

sid 24-25

Presentation från Strömsholm, vt14

sid 26-29

Insändare

sid 30

Annonser

baksidan

Kalender & i nästa nummer

/Per

Ps. Välkommen med bidrag till nästa nummer (se baksidan). Ds

a.

Inkörningshästen “Hebbe” får tåligt vänt

Frej och baltransportkärran.

Jag och Hedar på väg till skolbusssen.

MH nr 1/14

3

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

Ordförande har ordet Seminariet närmar sig med stormsteg. Anna, Håkan, Åsa och Lotta har lagt grunden till vårens seminariehelg som kommer att hållas på Clinik arena Tenhult Jönköping. Som brukligt lade vi det fysiska styrelsemötet till platsen. Ridhus, matsal, sovsal ja, allt finns där kunde konstateras. En helg som kommer att innehålla många godbitar, föreläsare och utställare. Jag går inte händelserna i förväg, utförlig presentation längre fram i MH. Välkomna till seminariet och till riksstämman som hålls lördag förmiddag.

Vintern kom till Strömsholm och med den även ett nytt kuskgäng.

Dom presenterar sig också längre fram i tidningen.

Kanske inte rätt tidpunkt att prata gräsklippning när snön och vinden viner runt knuten, men ska vi ha något att klippa till sommaren så är det tid för anbudsläggning nu.

Statens fastighetsverk (som äger de flesta byggnaderna och markerna på Strömsholm), har visat stort intresse för hästdragna klippare. Finns ca 3,5 ha gräsytor på området, de flesta möjliga att klippa med häst. Vi håller tummarna för att lämnat anbud ska vara av intresse. En nyinvestering på gräsklipparfronten kommer att behövas i så fall. Någon som har något att erbjuda?

Helstamslunning låter tungt, men det handlar om planterad åkermark på ca 1 ha där åldern på de frodväxta granarna är 27 år. Första gallringar är ju svåra att få ekonomi på, så markägaren vill prova att flisa helstam.

Ska bli spännande att se det ekonomiska utfallet på objektet.

Det ska köras ut med häst förstås.

SLU kommer att påbörja ett forskningsprojekt, kommunhästen. Tanken är att det finns häst på heltid i kommunen

som ingår i det dagliga arbetet.

Kan ni tänka er en eller ett par hästar i kommunal tjänst?

Jag kan det i alla fall. Finns hur mycket som helst som kan ersättas med hästdriven teknik.

Gräsklippning och renhållning är ju uttjatat sen länge, vi vet att det funkar. Hästen har en stor social funktion, det vet vi ju också. Finns bara intresset ute i bygderna så löser sig också de praktiska delarna. Snart kan det finnas en Brunte på varje kommuns avlöningslista.

Det ryktas om att Kungliga tekniska högskolan forskar i ämnet gräsklippare till häst.

Jag har inte lyckats få kontakt med någon som vet nåt, men spännande är det. Två stora forskningsprojekt på gång, som förhoppningsvis kommer att hjälpa oss i en framtid.

Väl mött på vårens seminarium Roland

Medlemskap i Skogshästen 2014

Moderna Hästkrafter är en medlemstidning för Skogshästen, föreningen för körning med häst, som kommer ut med 4 nummer om året.

Medlemsavgiften är 370 kr/huvudmedlem +20kr/ familjemedlem och betalas årligen.

Medlem blir du enklast genom att gå in på skogshasten.com, klicka vidare till “medlemskap” och fyll i formuläret. Därefter kommer en faktura på medlemsavgiften. Har du inte tillgång till internet erlägger du avgift på nedanstående bankgiro med namn och adress tydligt textat, även namn och födelseår på ev. familjemedlemmar.

4

MH nr 1/14

När avgiften är erlagd kommer en bekräftelse på medlemsskapet samt informationsmaterial om föreningen.

Därefter får du Moderna Hästkrafter hem i brevlådan fyra gånger per år, så länge du är medlem!

Bg 5727-1975 OBS! Om du bor utanför Sverige betalar du genom att använda vårt IBAN-nummer.

Swift/bic: SWEDSESS IBAN nr: SE 2880000823961532061098

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013

Anslagstavla

i

Bidrag startavgift SM Som styrelsen tidigare meddelat har man beslutat att bidra ekonomiskt till startavgiften för kuskar som kvalificerat sig till SM i skog-, brukskörning och plöjning med häst. Ansökningsblanketten finns att fylla i och skicka på hemsidan.

Riksstämman 2014 Äger rum i samband med Hästkörarseminarium 26 (se annons). Stämman hålls på lördagen den 5 april kl. 10.00 i Tenhult på Naturbruksgymnasiet i matsalen. Sedvanliga mötesförhandlingar kommer att avhandlas. Motioner kan sändas skriftligen senast 3 veckor före stämman till föreningens ordförande.

Årets hästkörare 2013!

Från Skogshästens Skånedistrikt kom ett förslag om att utse årets medlem.

Det nappade vi i styrelsen på, och har därför instiftat utmärkelsen Årets hästkörare.

Nominera någon som du tycker verkat i Skogshästens anda, varit en bra förebild för andra medlemmar och allmänhet och gett en positiv bild av hästar i arbete. Det kan vara privatperson eller företagare, men den nominerade måste vara medlem i föreningen.

Motivera varför just din kandidat ska utses till Årets hästkörare.

Juryn består av styrelsen i Skogshästen och utmärkelsen delas ut i samband med stämman den 5 april i Tenhult.

Nomineringar behöver vara styrelsen tillhanda senast 31 mars och skickas via brev eller e-post till Lotta Nenzén: lotta@hastkraftfjardhundra.se, Simtuna, Heby 3, 749 71 Fjärdhundra.

Prisutdelning Skogshästens skakelklockor till SM-vinnarna 2013, i skogs- brukskörning och plöjning med häst, kommer att delas ut under rikstämman i Tenhult den 5 april. Vinnare som inte själv kan närvara får gärna skicka en representant.

Grundkurs/fortbildning för körinstruktörer, steg 1 & 2 Vi har platser kvar till instruktörsutbildningen steg 1 i Rättvik den 28-29/3.

Anmälan till Camilla, camillashastentreprenad@hotmail.com eller tel 0702876316.

Vi tar även in intresseanmälningar redan nu för instruktörsutbildning steg 2 i höst på Strömsholm, samma kontakt som ovan!

Resa till Tyskland och Titanen der Rennbahn 27-29/6 Finns det intresse av att även i år göra en gemensam resa i Skogshästens regi till Tyskland? Titanen der Rennbahn är ett av de största hästevenemangen i Europa. Varje år, sista helgen i juni kommer över 20.000 besökare till Brück, ca 5 mil söder om Berlin. Det som från början var en tävling och uppvisning med arbetshästar, har utvecklats till en stor mässa med mer än bara tunga hästar. Varje år har också ett speciellt tema. Mats Thomsson (se sid 2) tar emot intresseanmälningar och så får vi se vad det kan leda. Hör av dig senast den 28 april om du är intresserad. Läs mer på www.titanenderrennbahn.de

MH nr 3/13 1/14

5 5

Ansvariga för sidan Anders Finnstedt

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

p a k s d e r & Te k n i k

finnstedt@bredband.net

Roland Wirenborg roland.wirenborg@stromsholm.com

UTFODRINGSTEKNIK - SLOWFEEDING Det börja bli vanligt med olika utfodringssystem som går ut på att förlänga hästarnas ättid utan att öka mängden foder. MH har bett tre medlemmar redogöra för sin variant av s.k slowfeeding (s.f.). Det blev två varianter för dagshagen och en för lösdriftsystem.

Variant 1. Olof Lennartsson, Hjo. Tillverkning: Ett färdigt s.k. slowfeedingnät för rundbalar som jag kompletterat med en fyrkantssarg av plyfaskiva, 60 cm hög. Denna för att inte hästarna ska kunna kliva upp i nätet (särskilt olämpligt då de är broddade). Nätet spänns uppåt med ett rep som i vissa hagar fäster i befintliga träd. I andra är två stolpar fastgjutna på ömse sidor om utfodringen och nätet fäster i en ribba mellan stolparna.

Kostnad? Nätet kostar drygt en tusenlapp. Till sargen går det åt två plyfaskivor och fyra reglar i hörnen.

Balen körs in till platsen (företrädesvis med häst!) och välts upp med hjälp av en timmerkrok och benlyft. Därefter skärs plasten på ovansidan bort och s.f.nätet träs över. Balen välts nu igen ett halvt varm så att botten hamnar ner. All plast avlägsnas och nätet dras upp över hela balen. När s.f.nätet är på plats kan man dra bort rundbalsnätet utan risk att balen faller isär. Sargen träs över och med repet dras nätet ihop och spänns upp i ribban eller trädgrenen.

6

MH nr 1/14

1. Hästinkörd bal på plats

2. Timmerkrok och benlyft

4. Balen välts rätt

5. Plastnätet dras loss

Fördelar: Det blir i princip inget foderspill. Hästarna står och pillar i sig så mycket de vill och ändå sparar jag foder jämfört med tidigare. Tycker inte heller att någon häst blivit överviktig i detta utfodringssystemet.

Nackdelar: Nya hästar i gruppen behöver tillvänjning. Biter gärna sönder några maskor innan de fått in tekniken. Det är svårt att byta bal innan den andra är slut. Kräver därför att man kan planera in balbytena när man vet hur många dagar fodret räcker i den hästgruppen. Tunga/blöta balar är svåra att hantera på detta sätt manuellt.

3. Nätet träs på

6. Sargen lyfts på plats

7. Serveringen är klar!

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013 Variant 2. Mats Thomsson, Löberöd Tillverkning: Jag använde mig av en SJ pall 1200 x 800mm som jag gjort en träkonstruktion på av 45 x 70mm reglar och 12 mm rundjärn till spjälor med ca 60-65mm c/c mått.

Kostnad? Jag har faktiskt igen aning. En plyfaskiva, några reglar, några meter rundjärn och en lastpall.

När jag fyller på öppnar jag en lucka (se bild) ovanpå där man stoppar ner hö’t. Jag fyller på med ca. 40 kg hö och då räcker det i princip hela dagen för 5 hästar, 3-9 år varav 4 hingstar. På natten, i stallet, har jag s.f.nät med små maskor som jag fyller med 5,5 - 9 kg hö per häst.

Fördelar: Hö’t stannar kvar i hagen, det blir mindre spill, pållarna kan inte gå upp i hö’t och använda det som toalett.

Nackdelar: Man måste fylla foderhäcken varje dag!

Variant 3. Ida Pettersson och Johan Olsson, Brevik Tillverkning: foderhäcken har en lastpall som botten med måtten 120*120. Vi har byggt en sarg runt pallen för att hästarna inte ska kunna fastna med hovarna. Sidorna är A-formade och uppstagade med en tvärslå. En enkel konstruktion av ryggåstak där vi använt vanlig råspånt och tjärpapp. Vi har valt att inte använda plåt då det finns risk att hästarna skadar sig på den. Nät med måtten ca 150*120 är fästa i en ram av reglar och ett lock gjord av formplyfa. Kostnad? ca 1000 kr inkl. nät.

Fördelar: Vi tycker att s.f.näten fungerar utmärkt, då det som skulle tagit ca 20 min att äta tar nu istället ca 3 tim. Då ger vi tre nordisar ca 15 kg hö dagtid. Våra hästar funkar inte att ha fri tillgång då de äter tills det tar slut. Därför ger vi dem en bestämd giva foder och kompletterar med halm. De blir heller inget spill.

Nackdelar: De blir lätt upptrampat och skitigt där foderhäckarna står. Man bör gräva ur och grusa upp med ett väl dränerande grus.

Billiga nät kan ha en tendens att gå sönder, med stora hål försvinner slowfeed-effekten.

Vi utfodrar med löspressade småbalar, fyllningen är enkel då man bara lyfter på locket stoppar i balen och skär av snörena.

MH nr 1/14

7

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

Inomgårdskörning Inomgårdskörning eller ”Nyttokörning” var lite av temat för detta nummer. Frågan som gick ut i förra numret av MH handlade om hur medlemmar använder sin häst/sina hästar hemma på gården. Hur får man hästkörningen att kännas mer motiverad och inte som ett ”projekt” vid sidan av allt annat? Ta del av tipsen nedan!

Daniel Axelsson & Stefan Jansson Så här års går det åt två ensilagebalar i veckan till våra får, getter och hästar och det finns sannerligen trevligare saker att göra än att baxa runt dessa med handkraft. Vi har ingen traktor så då återstod bara att bygga ihop något av det material som fanns: ett par skaklar, några brädstumpar, kraftiga fjädrar och rejäla tältpinnar på drygt 40 cm. Tack vare fjädrarna blir armarna (som är ledade) flexibla så de passar på balen, tältpinnarna slås in i balens centrum med en liten slägga, sedan är det bara att spänna för och dra hem. Balarna backas in under tak och det är en riktigt bra övning i precisionskörning. I början fick vi hjälpa till att skjuta på bakåt innan hästarna kom på vilka muskler de skulle använda! På bilden ses nordsvenska stoet Arien, fem år, e:Granat.

8

MH nr 1/14

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013

Anna & Håkan Kvarnlin Fingal Jag och min make bor i Ruduby utanför Huskvarna och har i liten skala uppfödning av Nordsvenska hästar. Dessa använder vi till våra dagliga sysslor, såsom uppgifter tillhörande hästhållning, trädgårdsarbete och våra egna odlingar.

Detta är en suverän kombination, nytta förenas med nöje det vill jag lova.

Vi har själva ingen gård utan vi arrenderar mark och en loge där vi har vårt hö.

Jord-ägaren som vi arrenderar av är mån om att bruka gården ekologiskt, vilket innebär att inga gifter eller konventionell gödning får ske och helst ska inga traktorer användas. Innan vi tog över arrendet så brukade han själv gården med häst, nu när han är pensionär så fortsätter vi i samma anda.

Vi har även hjälp av en annan bonde i trakten. Hos honom förvarar vi vårt kraftfoder och vi kör dit för att hämta några säckar åt gången när det behövs fyllas på.

Våra hästar har vi på lösdrift året runt.

Där har hästarna tillgång till grovfoder, men varje dag tar vi in dem för individuell utfodring av kraftfoder och ompyssling. I hästarnas vinterhage har vi ett litet förråd i form av en bysha där vi förvarar hö och en frysbox där vi ställer vattendunkarna i så att de inte fryser när det blir minusgrader.

Våra hästar får tidigt lära sig vara med i våra sysslor. I början får de gå bredvid en äldre häst när den arbetar sen när de vuxit till sig börjar vi sakta och lugnt öka träningen. När hästarna är mogna så använder vi oss av en enaxlad vagn som är lätt att dra. Vi har en del backar här så det vill till att inte överlasta dem i unga år. Är det snö kör vi vattnet på en kälke som tar tre dunkar i taget. Då blir det många vändor men bra träning för den unga hästen. Vid i och urlastning lär den sig att stå still.

Förutom redan nämnda sysslor så använder vi våra hästar till att köra ut gödsel.

Vi lastar en vagn för hand och lastar av för hand. Har vi klippt vår häck så kör vi bort den med häst och vagn till tippen. När vi byter hage till hästarna på somrarna så kör vi batteriet och vattenkar och dyl.

Sen blir det harvning, sådd, och slåtter.

Kupning av potatisen är också en trevlig körning. På vintern kör vi förstås i skogen både till grannen som vill ha hem sin ved och oss själva. Det finns inte mycket som man inte kan använda en häst till.

När vi kör våra hästar och kör in unghästar så är det nästan alltid ett arbete som utförs som har en mening. Men det är klart en och annan tur för nöje skull blir det allt också!

Våra förutsättningar innebär att vi inte har hö eller redskapen hemma utan vi måste regelbundet köra och hämta foder samt köra ut foder och vatten till hagarna.

Vilket är en mycket bra träning för hästarna.

MH nr 1/14

9

Lars Hellsten

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

Vi har en skogsgård som ligger långt från allmän väg. Vår framfartsväg är ca 700 m och av typen skogsväg med gräs i mitten.

Perfekt för hästkörning. Underhåll och snöplogning sker med häst. För snöplogning på vintern använder jag en spetsplog som tar ca 2,5 m i bredd. Jag sitter själv på plogen som tyngd och har även svetsat på klackar på medarna som gör att plogen inte svänger så mycket i sidled. Plogen är av träplankor som är vinklade och monterade på vinkeljärn. Den dras i en ögla med ett par rekade skaklar. Gångar till vedbod och verkstad mm plogas med en mindre spetsplog med pålagda järntyngder. På sommaren skrapar jag vägen med en egen konstruerad skrapa som är ställbar och dras via ett förställ. Efteråt brukar jag köra med en gammal trävält från 1800-talet med två ekstockar. Jag kör med en häst, men målet är att sätta ihop mina två nordisar och köra par. Det är tungt at ploga enbett när det är blötsnö.

Vältkörning i mars

Vägskrapa ala Lasse

Lars plogar gångar med Rudolf

10

MH nr 1/14

Sofia Johnsson

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013

Fick tipset i ett tidigare nr av moderna hästkrafter att använda traktorns snökjedjor till att sprida ut gödseln i hagen. Detta funkar kanon och jag och Julia har lika trevligt varje gång. Jag har satt fast snökedjorna med säkerhetshakar som jag har köpt på Börjes, i hakarna har jag fäst ett band som jag kan dra i ifall någon oväntad situation skulle uppstå. Julia är en 17 årig nordsvensk med okänd härstamning.

I övrigt så är Julia en häst som jag köpte av min farfar och vi har testat lite småfix här hemma. Hon är snäll och trygg och får visa den yngre haflingern i stallet hur det går till oavsett om det är att dra saker eller vara stödet när vi gav oss ut i trafiken de första gångerna.

Torbjörn & Lena Larsson

Rundbal körs med släde efter Pysen, kusk Torbjörn Larsson.

Vi kör hem hö från en lada, till våra kor. Cirka hundra balar att köra hem var fjortonde dag. Pysen och Bissy, Torbjörn Larsson kusk.

Kusken Lena Larsson kör Bissy. Pysen är bunden till vänster och Gaston till höger. Han är åtta månader på bilden. Malin Larsson är fotografen och rider själv Molly. Hunden Snuffi åker med, snacka om flockdjur!

MH nr 1/14

11

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

Frågespiltan Broddbryderier!

Så har det hänt igen! Har nyss vinterskott hästen och redan första veckan lossnar broddar. Det beror på hovslagarn kanske nån säger.

Men det här problemet hade jag redan när min nuvarande hovslagare gick i grundskolan. Det har hänt att jag svetsat fast broddarna, men det kan man ju inte göra sedan hästen är skodd?!

Finns det någon som har ett bra tips?

Hälsn. Uno Sjöberg, Storborgarn

som drabbar den konventionelt skodda är snöklamp.

Är hovarna fulla av snö och is biter inga broddar. För att förhindra att snö packas in och fastnar under hovarna finns flera olika typer av snöklampsulor, lösa och fasta. Någon typ har fästöglor för att kunna dras fast med skruvbroddarna. Ett alternativ är att själv klippa till sulor av locket till en plasthink e.dyl. och pressa fast dem i glipan mellan skon och hovens sula.

Förr gjordes snöklamppsulor av halm. En del körare stryker vid ”styltföre” hästskornas insida och undersidan av hoven med såpa, tjära, lämplig olja eller fett med gott resultat. Lämnas strålen overkad och får växa till för att tjäna sin funktion kommer den genom sin elastisitet bidra till att hålla hoven snö-ren. Allra bäst fungerar det om hästen är som den är född; barfota.

Lycka till med vad som passar dig och din häst bäst! /Anders Finnstedt

Svar: Till lättare hästar finns en sko som heter Guldskon. Det är en smal, hård sko med fasta broddar. Finns upp till storlek 4. Behöver man inte så höga broddar kan man välja en typ där man borrar hål med given borrdiameter i skon och sedan knackar in broddens något koniska hals i skon. Finns i lite olika varianter.T.ex. har Mustads modell Drive-In 9 en krona som är 10,5 mm hög; sitter bra. Bland skruvbroddarna finns en typ, Elitbrodden , som har en rund fläns mot skon. Slitstark brodd som också sitter bra. Finns dock bara i storlek 3/8”.

Vid broddbyte är det viktigt att gängorna är rena och det finns speciella gängtappar för att bättra på gängorna. Utan brodd i skon måste gängorna skyddas genom att hålet pluggas. Ett välbeprövat knep att få skruvbroddar att sitta bättre är att doppa gängorna i trätjära innan de dras in i skon. Att svetsa fast brodden är ingen hjälp för den som vill ha möjlighet att ta ur eller byta broddarna ofta. Med svetsen kan man förutom att punkta fast också bygga upp och forma brodden efter behov.

Smältan, svetsen, blir mycket hård och slitstark. Värdesätter du hårdmetallstiftet mitt i brodden lämna det ifred. Ett flexibelt sätt att sko sin häst är med s.k. boots. Bootsen kan förses med skruvbroddar eller dubbar. Dubbar är mindre än broddar och permanenta. Ett aber som den häst som bär boots slipper men Anders Finnstedt, är 63 år, och tillhör sedan drygt ett år tillbaka redaktionen för MH. Han är också hästentreprenör med allahanda köruppdrag i Jämtland. Vill inte gärna hängas ut i tidningen men bekräftar att han ”har blå byxor, grått hår

Broddar förr Äldre typ av vinterebeslag med särskilda nithål, näst längst fram i tån och längst bak på skoarmarna, för nitbroddar. Hålen för nitbroddarna slogs snett utåt så att nitbroddens klinga kunde nitatas runt skons utsida.

Klassiskt beslag från basvägkörningens tid.

Skarpt grepp, även kallat gräv, i tån, skarp hake på yttre skoarm och trubbig på den inre. fotomontage: Reinar Persson

och är man.” Styrelseledarmoten, kusken och hovslagaren Mats Thomsson har lagt till rätta det som ”jag fått om bakhoven”, säger Finnstedt.

Hör gärna av dig till Anders om du har fler tankar och tips kring ”broddbryderier”.

Har du något du funderat på som har med hästkörning, körhästen (eller blivande körhästen), inkörningshästen, hästköraren eller redskap/utrustning att göra? Kanske är det flera som går med samma funderingar som du? Skicka in din fråga till redaktor@skogshasten.com så plockar vi ihop en svarspanel med mycket erfarenhet i ämnet. Skriv ”Frågespiltan” som rubrik. Frågor med stort allmänintresse prioriteras. Ange gärna medlemsnummer så att vi kan återkomma om något är oklart.

12

MH nr 1/14

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013

Skogshästen - föreningen för körning med häst inbjuder till

Hästkörarseminarium 26

Tema: Entreprenörskap med häst och kund i fokus

Plats: Naturbruksgymnasiet och Clinic Arena i Tenhult.

Datum: 5-6 april, från kl 09.00. Årets program har inriktning både för entreprenörer och hobbykuskar, så att alla ska kunna hitta sina godbitar och välja utifrån eget intresse.

Program Lördag:

Ankomstregistrering och fika.

Gemensam årsstämma, därefter kan du välja vilket block du vill delta i:

Block 1

Inriktning entreprenör (plats matsalen – nb gymnasiet) Föreläsningar av bl.a • Skatteverket • Hästentreprenörer • Kommunhästen Vi jobbar kontinuerligt med att boka fler intressanta föredragshållare.

Block 2

Inriktning hobbykusk (plats Clinic Arena- stallet) Hovslagare Mats Thomsson pratar och förevisar om hästens rörelseapparat.

Benställningar, sjukdomar, skoning och balansering därefter Hästens arbete på töm (plats Clinic Arena – paddock) Lösgörande, ställande och med eftergift.

Lördag kväll: • Grupparbeten • Middag och trevlig samvaro

Söndag: Gemensamt för både entreprenör och hobbykusk

• Utbildning av den unga hästen till säker kör/ entreprenadhäst (plats Clinic Arena) Flera hästar i olika åldrar deltar.

Seminariedeltagarna samverkar i grupper och arbetar med lördagens gruppfrågor.

Dessutom parallellt under helgen (plats Clinic Arena) • Skogshästens baklucka (där du som medlem kan sälja/köpa hästutrustning från bilens baklucka) • Utställare och redskapstillverkare

Anmälan: Senast 24 mars till Anna Kvarnlin Fingal 076 05 19 777 el. kvarnlin@telia.com Åsa Friman 070 24 10 335 el. hultsbrukshastar@hotmail.com Ange namn, adress, e-postadress samt medlemsnummer.

Gärna på mail.

Vägbeskrivning och detaljerat program skickas ut efter anmälan.

För mer detaljerat program, föredragshållare och tider, besök skogshästens webbplats med jämna mellanrum, www.skogshasten.com

Varmt välkommen önskar styrelsen och arbetsguppen!

MH nr 1/14

13

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

Körhästen i massmedia Åkte du tåg i december? Kanske läste du då om vår medlem Lars-Olof Lundgren i tidningen Kupé. Ett fint reportage om hur han och sonen Daniel arbetar med ett skogsobjekt.

Daniel kör skördare medan Lars-Olof skotar med tre nordsvenskar framför griplastarvagnen. Duon är bokad för uppdrag lång tid framöver.

Texten är skriven av Annika Berggren och fotograf Håkan Hjort.

Länk till reportaget: http://www.e-magin.se/v5/viewer/files/viewer_s. aspx?gKey=95stpmjdr5jxx9ss&gInitPage=1&em stf

14

MH nr 1/14

Tidningen Kupé, nr 12 2013

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013

Framtidens körinstruktör?

Skogshästen arbetar aktivt för att bibehålla och utveckla en gedigen instruktörskår inom körning med häst. Efter den 40 veckor långa instruktörsutbildningen på Wången har det blivit ett tomrum som vi under ett 10-tal år har försökt fylla med helgkurser i 2 steg.

Dessa frågor finns att besvara på Skogshästens hemsida bakom fliken Utbildning fram till den sista april. Det är av stor vikt att så många som möjligt svarar, så vi får ett stort underlag.

Arbetet med att bygga en utbildning är ett stort och krävande arbete.

Vi ser dock att behovet av en mer omfattande instruktörsutbildning är stort, då konsten att köra häst på ett säkert och harmoniskt sätt är grunden för att utvecklas som kusk.

Tack för din medverkan!

Vi undrar därför: Anser du att det finns ett behov av körinstruktörsutbildning på riksnivå?

JA ( ) NEJ ( ) Finns det underlag för att hålla kurser i arbetskörning på din ort?

JA ( ) NEJ ( )

Nedan följer en modell för hur en utbildning skulle kunna se ut. Fundera på om det skulle kunna vara en modell för FRAMTIDENS KÖRINSTRUKTÖR. Mer information finns på Skoghästens hemsidan under fliken UTBILDNING Utbildningsgruppen/ Skogshästen.

Utbildningstrappa Målsättningen med grundutbildningen är den ligger som bas för hela systemet att certifiera sig på den nivå man har utbildat sig i. Varje nivå år uppdelad i 6 st träffar om 2 dagar per tillfälle under ett halvår.

Efter examination i aktuell Level (1-3)krävs egen färdighetsträning i att hålla kurs inom aktuell nivå. Detta ska bokföras med loggbok för genomförda kurser som bas för vidare

utveckling till nästa nivå. Det krävs även att man årligen deltar i av Skogshästen arrangerad körinstruktörsfortbildning för att vara behörig för sin Level.

Antagningskriterier: Genomförd kuskutbildning (PU, Kompletterande Utbildning eller YH) eller motsvarande. Antagningsprov (teori och praktik) kommer ske för samtliga sökande för att säkerställa kvalitén på utbildningen.

Level 3

Egen kursverksamhet 200 tim + Årlig fortbildning Inkörning 3, Tömkörning 4, Spannkörning

Level 2

Egen kursverksamhet 200 tim + Årlig fortbildning Inkörning 1 & 2, Jordbrukskörning, Skogskörning, Tömkörning 2 & 3, parkörning.

Level 1

Egen kursverksamhet 200 tim + Årlig fortbildning Hästhantering, Introduktionskurs i körning, Grundkurs i körning 1 & 2, Tömkörning 1 samt Brukskörning 1.

Mål Kvalitet – Kunskap – Säkerhet

Engagemang, delaktighet, kunskapstörst och inneboende vilja att utveckla sin och andras förmåga att köra häst. Ett högt säkerhetsmedvetande är en absolut förutsättning för att ansvara för utbildning av hästar och kuskar. Fortbildning, för att bidra till samsyn, utveckling och normer.

Vision Körkurserna ska: • • •

Präglas av hög kvalitét för både kusk och häst på alla nivåer.

Genom respekt och samspel alltid ha hästen i centrum.

Ständigt vara ett levande system baserat på kunskap och erfarenhet.

MH nr 1/14

15

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

i

Information från

Distrikten

Skogshästen Skaraborg

Kontaktperson för Skogshästen Skaraborg: Johanna Kristiansson, 0733-46 22 67, kummi66@hotmail.com

Den 30e november genomfördes en ”Endagsfora” till Hjo julmarknad. Fyra ekipage lastade med div. marknadsvaror färdades genom småbyarna utanför staden till Hjo torg där vagnarna förvandlades till marknadsstånd. Ett vackert och uppskattat inslag med allmogeklädda kuskarna och medhjälparna samt hästarna uppbundna på torget.

Förhoppningsvis kan det bli ett återkommande arrangemang.

Foto: Ida Pettersson

Den 28/1 – 1/3 hölls det introduktionskurs i skogskörning på Skattegården i Jäla. Alla platser var fulltecknade och t.o.m ”reservlista”. Planen är att återkomma med dessa kurser ett par gånger om året.

Sista lördagen i augusti planeras som vanligt Brukshästens dag i Jäla och någon månad senare blir det Snabodagen. Vi avser att lägga DM tävlingarna i skogsoch brukskörning i samband med dessa arrangemang.

Se Skogshästens hemsida för aktuell information (under ”distrikt”).

Hästarna uppbundna på Hjo torg

Vagnar förvandlade till marknadsstånd och kuskar som agerar knallar

Kursdeltagare på introduktionskurs i skogskörning.

16

MH nr 1/14

Lastteknik vid körning med uppburet lass förevisas.

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013

Skogshästen Skåne

Planerade aktiviteter: Skogskörning på Lagetorp, Ljungbyhed.

Söderåsens turridning har öppet hus , söndagen den 11 maj kl 11-15.

I samband med detta har skogshästens medlemmar (och andra intresserade) möjlighet att köra långstock mm enl Pferde starks enbets - uppvisning, ”fast i miniformat”.

Kostnad: 100:-/ekipage.

Vill du låna erfaren häst är kostnaden 200:-.

Anmälan o frågor till P-O, tele 0706-911675, senast den25 april.

Skogshästen Kalmar Planerade aktiviteter: Vårburksdag, Hårdehall Lördagen den 17/5 klockan 10-15 planerar vi vårbruksdag hos Tomas Nimbs i Hårdehall (mellan Rockneby och Rugstorp). Ta gärna med dig hästen och prova något redskap för jorden eller kom bara för att “snacka häst”.

För mer information kontakta Tomas Nimbs 070-267 45 70 eller Thomas Emrin 073-373 33 05.

Här kommer en bild på Skogshästen Skånes nya styrelse Styrelsen från vänster: Per-Ola Åkesson 070-691 16 75 infälld China Åhlander 070-576 59 59 Linda Adeslgård 070-921 00 03 Jonas Mårtensson 070-951 83 46 Anders Sjunnesson 0418 - 66 02 48 Anna Lejwin 070-372 92 01 sittande (!) ordförande Anders Blomberg 0733-14 83 45

Häst- och skogsdag, Fjälster, Vimmerby Välkomna till årets familjedag i hästens- och skogens tecken i Fjälster, Vimmerby den 18:e april 2014, Kl. 10-15 Passa på att besöka vårt mycket välbesökta evenemang där bland annat hästens användbarhet visas!

Besöksantalet har stigit ifrån första året på 150 personer upp till 800 personer. Hur många når vi ut till i år?

Låt dig inspireras!

Betoningen ligger på hästens användbarhet och skogens resurser. Årets hästinriktning är hästens exteriör och körbarhet.

Skogsinriktningen är på kontinuitetsskogsbruk och entreprenadtjänster med häst.

Några av programpunkterna: Vi kommer att berätta om och visa exteriörbedömning av. Hingstar av raserna ardenner, fjordhäst, gotlandsruss och nordsvensk brukshäst.

Hästarnas körbarhet kommer att visas i skogen med olika redskap.

Föreläsningar om skog, hästhantering och entreprenadtjänster med häst.Utställare med anknytning till häst, skog och redskapstillverkning.

Hantverkare och aktiviteter för barnen.

Servering av kaffe/saft, korv, kolbullar.

Vid eventuella frågor eller synpunkter var vänlig kontakta Annelie på 070-245 33 17.

Hjärtligt välkomna!

Annelie Svensson repr Skogsupplevelser Eriksgården Alice Gustafsson repr Kuskutbildningen Strömsholm.

MH nr 1/14

17

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

!

På

Kuskbocken med...

Nu presenterar vi en ny rubrik i MH: ”På kuskbocken med...”

Här kommer någon hästkörare i föreningen få presentera sig varje nummer och dela sina tankar om körning med häst.

Jenny Göransson som varit krönikör i flera nummer får nu vara först ut här. På sista frågan lämnar hon över tömmarna till en annan hästkörare som får presentera sig nästa nummer.

ansson r ö G y n n e J

Jenny är 41 år och gift med bonden och hästköraren Lars-Göran. Tillsammans har de barnen Hjalmar -96, Märta -98, Alma och Elsa -04. De arrenderar en gård på totalt 100 ha där de brukar ca 35 ha som vall och åker.

Resten är bete och ca 20 ha är utlånat. Jenny, liksom Lars-Göran, är hästkörande lantbrukare på heltid. Gården ligger i Andrarum i Skåne, Tomelilla kommun.

1. Hur kom du först i kontakt med Skogshästen?

Jag utbildade mig och senare jobbade på Wången -91 och fram tills brukshästutbildningen flyttades därifrån. Där fanns Skogshästen med i olika former. LarsGöran var ersättare i styrelsen nästan från det att föreningen bildades så jag halkade väl med där. -96 blev jag sekreterare i Skogshästen och gjorde b.l.a. medlemsutskicket. Medlemsutskicket, bestående av lösblad i ett kuvert, blev ett häftat A5medlemsblad och så småningom, efter träget arbete och mycket lobbing tillsammans med parhästen Sigvard Gustavsson, gjordes medlemsbladet om till tidningen Moderna Hästkrafter. Jag avgick ur styrelsen och då som vice ordförande när dåvarande ordförande (Sigvard) valde att

18

MH nr 1/14

tacka för sig eftersom den tillträdande var min make! Fortsatte som redaktör för MH i några år men när vi tog arrendet i Andrarum lämnade jag även den sysslan.

2. Vad har du/ni för hästar och vad kör du/ni?

Vi har en blandad kompott av tre gamla, pensionerade minishetlandsponnier, två russ, nordsvenskarna Radar W och Halm 2034, ardennerhästarna Mistral och Glimmer samt en fransk arbetshäst av rasen comtois, Sofi. Vi kör det mesta med hästarna men vikten ligger på lantbrukssysslor, målet är att inte behöva leja in maskinstationen för varken plastning eller plöjning. I år skördade vi ca 18 ton hö med hästarna som enda kraftkälla. Vi har pressar för både små fyrkantsbalar,

små rundbalar och stora rundbalar bakom vårat Pioneerförställ med 27 hk motor. Övrig vallskörd sköttes till viss del av maskinstation men vi vände och strängade delar av första skörden samt all andraskörd själva.

Inomgårdskörningen sker uteslutande med hästar; vattentunnor till beten och rasthagar, trädgårdsskötsel som är både transporter och hackning och, framför allt, de dagliga fodertransporterna under vintern. Vi har ca 30 nöt under vintern, 12 tackor och så de 10 hästarna så det går åt en hel del grovfoder varje dag.

Jag tar emot inkörningshästar och dess ägare på utbildning och håller körkurser med våra egna hästar.

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013

3. När och var blev du först ”hästbiten”?

Född hästtokig utan minsta anknytning till hästar och till min hästrädda mammas förtvivlan, hon körde mig till ridskolan och ibland skulle vi sadla de stora ponnyerna, som stod i spiltor. Båda skräckslagna. Skillnaden var att jag bara var 7 år.

4. Vad är som driver dig att använda hästen?

Passion för hästar i kombination med ett starkt miljötänk.

Och av ekonomiska skäl som förhållandevis låga investeringskostnader.

5. Vilken är din favoritkörning och varför?

Plöjning! Det är så många delar som ska stämma exakt för att det ska bli bra plöjt och de stunder allt stämmer är ren och skär njutning!

6. Berätta något speciellt häst- eller körminne du varit med om.

Oj, det finns så många olika. Både fina och hemska minnen. Att sitta som en av tre spannkuskar på ett av tre par, bestående av sex nordsvenska hingstar framför en kanon, på Stockholms gator är svårslaget! Jag var kusk på förlöparna och tror jag red Opus 1860 och hade Klave 1814 som högerhäst. Vi red upp för den hala, branta backen till slottet och fick hälsa på Kungen “medels hufudvridning vänster” Så spännande! Polishästarna, som gick före oss från K1 till slottet, var mycket mer bekymrade för kanonen bakom än våra hästar som drog den.

En annan körning jag aldrig glömmer var när vi trimmade 4-åriga hingstar inför bruksprovet på Wången. En av eleverna satt på ett släplass med virke efter en särskilt hingstig individ, Sabel 1887. Sabel bestämde sig plötsligt för att han skulle in i intilliggande paddock. Med kälke, virke och skräckslagen kusk. I paddocken gick en flock med ca 20 stycken treåriga hingstar. Jag fick tag i ena tömmen och draglädret på hans sele och försökte hjälpa kusken att få stopp men han forcerar en rejäl grind, jag hamnade under ekipaget men kommer på fötter igen. Vi är nu mitt i flocken av nyfikna och upphetsade unghingstar med en riktig vrålapa som vill mucka gräl, vi lyckas vända, köra ut och stänga efter oss utan att drälla ut en endaste treåring. Adrenalinet var obeskrivligt högt och jag hade en snygg glugg i munnen för jag hade tappat en framtand någonstans under tumultet. Kusken satt fortfarande i exakt samma ställning på vedlasset och höll i tömmarna, något chockad. Sabel var helt oberörd av händelsen.

Som lantbrukare var det största steget sommaren -01 när vi första gången bärgade hö med Radar och Glimmer framför den stora självlastaragnen! Vilken kapacitet...

8. Har du något råd till alla som håller på/vill hålla på med hästkörning?

Hästkörning får aldrig bli prestige. Läs av hästen och anpassa dig och svårighetsgraden på körningen efter situationen. Ibland kan man inte göra det allra enklaste ens med den bästa av hästar utan att det strular. Är du och hästen erfarna så OK, kör på men om en av er är nybörjare så be om hjälp innan strulet över går till ett tillbud eller slutar som en olycka. Annars mest; slappna av, titta framåt, mjukna i handen och njut!

9. Vem vill du se på Kuskbocken i nästa Moderna Hästkrafter?

Elisabet Olofsson; för att hon är min största förebild som kusk. Kompetent och säker med lång erfarenhet från all sorts körning, från fyrspann till plöjning, och många olika hästar och hästraser. För att hon använder sina kunskaper på bästa sätt, hon delar med sig av sina erfarenheter - som lärare på kuskutbildningen!

möta m emot att få a fr r se i V ! y n Tack Jen ästa nummer! n i en ck o b sk u Elisabet På k / Redaktionen

7. Har du något ämne du skulle vilja ta upp på ett framtida Hästkörarseminarium eller i Moderna Hästkrafter?

Eftersom jag var en av initiativtagarna och värdinna för de kanske 14 första hästkörarseminarierna samt redaktör för MH i över tio år så vill jag nog inte ens önska något.

MH nr 1/14

19

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

Takspånshyvling t s ä h d me in, Text: Erik Sund

Sundin Foto: Kristina

Takspån eller pärt (det finns fler dialektala namn) var ett vanligt taktäckningsmaterial som kom under industrialismen vid mitten av 1800-talet och fram mot mitten av 1900-talet.

Virkespriset ökade vilket gjorde att man ville få ut så mycket som möjligt av varje stock och framför allt fick man tillgång till billig maskintillverkad spik.

20

MH nr 1/14

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013

T

akspånen är vanligen 40-50 cm långa, 7 – 15 cm breda och 4-5 mm tjocka. Materialet kunde vara tall, gran eller asp. De tillverkades genom sågning, hyvling eller handklyvning.

Sågning är vanligast vid tjockare spån, typ väggar och tak på kyrkor.

Bästa spånet fick man när man handspäntade kärnrikt virke från tall.

Man kapade stocken i önskad längd ca 45 cm och klöv fram ” typ tårtbitar” med en yxa . Sen späntade man ut pärten med en speciell kniv med två handtag. Pärten klövs i tangentiell riktning och skulle ha stående årsringar. Man satte bara i kniven lite grann och bröt sen loss pärten så att den sprack längs med fiberriktningen.

H

andspäntning var tidsödande och man konstruerade istället olika typer av maskiner där man hyvlade fram spånorna. Vanligen stoppade man i kubbar i en maskin där hyvelbladet skar ut spånor. Ett hyvlat spån är inte lika formstabilt och man skär genom fiberriktningen vilket gör att

Det färdiga resultatet

vatten lättare tränger in och därmed blir livslängden kortare.

Pärten lades i två eller tre lager med en halv eller två tredjedels överlappning i längdledd och några centimeters överlappning i sidled. I Norge lade man gärna vartannat varv med vänsteröverlappning och vartannat med högeröverlappning för att få ett mer luftigt tak som snabbare torkade upp och därmed mindre risken för röta och längre livslängd. På lador hade man heller inget undertak vilket snabbade på upptorkning efter regn.

M

an brukar beräkna livsländen på ett handspäntat pärttak av furu till 50-70 år medan ett hyvlat tak varade i 20-40 år.

I Norge och gränstrakterna tillverkade man hästdragna pärthyvlar och det skall vi närmare presentera nedan.

För hyvling med häst används gran. Det skall helst vara långsmala, finkvistiga och tätvuxna granar. Diameter mellan 10 och 20 cm och så långa och med

liten avsmalning som möjligt. Det måste också vara minimal växtvridenhet. Bra gran hittar man i branta sluttningar med tät skog.

M

an börjar med att barka stammarna och borrar genomgående hål med ca 1,5 meters avstånd. Sen lägger man ut flera stockar efter varandra och dymlar fast dem i backen. Som dymlar används färsk asp. Det går bäst att hyvla från rot till topp. Effektivast blir det om man lägger två parallella banor med några meters avstånd så man kan hyvla på både fram och tillbakavägen.

Nästa steg Sågspåren skall gå ner till ca 1 tum från märgen.

Sen börjar själva hyvlingen. Det krävs parhästar med en häst på vardera sidan om stockbanan. En man kör hästarna, en man styr själva hyveln och en tredje person sitter som tyngd uppe på hyveln.

Första hyvlingen blir spill men ju längre ner i stocken man kommer desto bredare och finare spån blir det.

Barkning av granstockarna

MH nr 1/14

21

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014 Det gäller att ha bra skärpa på hyvelstålet och sopa rent banan från jord och grus och vara försiktig då man kör ner hyveln från stocken.

Några man går åt till att plocka rätt på de färdiga spånorna och sortera dem.

När man kommit ner i halva stocken lägger man på nya stockar ovanpå och hyvlar ner dem till en tum från mitten.

Sen vänder man på stocken och kör ner andra sidan till man får kvar en två-tumsplanka som kan användas till något annat.

Behöver man mer pärt är det bara att lägga på nya stockar.

D

e färdiga spånorna skall helst användas direkt medan de är fuktiga.

Om de får torka kommer de att spricka när man spikar fast dem och i sådana fall måste man blötlägga dem först.

Innan man börjar lägga måste man regla taket. Vid tre lagers pärt skall reglarna ligga med ett cc-avstånd som är en tredjedel av pärtlängden (17 cm om man har 50 cm pärt). Sen börjar man med att såga av de första pärten så man får 1/3 pärt och 2/3 pärt.

Dessa spikas fast uppå varandra med rak nederkant. Upp på dessa läggs sen första fullängden som spikas fast på andra regeln. Den täcker då första spikraden. Som spik används 2,5 tums blank spik.

Innan man spikar fast pärten

böjer man den lätt så att man ser fiberriktningen och ser till att lägga den åt rätt håll så att vattnet inte rinner in mellan fibrerena. (det blir lite som fiskfjäll) Sen fortsätter man uppåt och flyttar upp en tredjedels pärtlängd för varje rad. Enklast går det om man gör en mall av en lång bräda som hängs på ovanliggande regel så att man får en rak och fin nederkant. Hela tiden spikar man i regeln över så att den sist lagda pärten täcker spikarna.

Spånen skall ha en lite överlappning i sidled och med fördel kan man lägga vartannat lager med högeröverlappning och vartannat med vänsteröverlappning. Det blir ett snyggt mönster på taket och enligt norrmännen skall de bli luftigare och bättre livslängd.

Annars brukar man försöka lägga överlappningen mot läsidan i den förhärskande vindriktningen.

B

ilderna kommer från Idre hembygdsgård där Dalarna-Femund forkörarförening har två timrade stallar för 8 respektive 10 hästar.

På det större stallet har vi hyvlat och lagt 3 lager granpärt och på det mindre ligger 2 lager handkluven tallpärt. Granpärten är behandlad med tjära.

Hembygdsgården ligger mitt i Idre för de som vill studera på plats.

Detaljbild på en norsk hyvel byggd efter förlaga från skogsmuseet i Elverum.

Hans-Ole Lyseggen hyvlar med Dölehingstarna Tyldölen och Haugsliljar.

22

MH nr 1/14

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013

syns du!

Annonsörer sökes! Du som är företagare med ”hästkörarrelaterade” produkter/tjänster passa på att annonserar förmånligt i Moderna Hästkrafter.

Priser: Helsida: 2000:- Halvsida: 1050:- Kvartsida 625:(Du kan även få hjälp med layout mot betalning.)

Ingen moms tillkommer och ingen avdragsgill moms på priserna ingår då vi är en ideell förening.

Tidningens upplaga är 1000 ex. Förutom medlemsutskick delas tidningen ut på mässor, tävlingar och evenemang.

Kontakta redaktor@skogshasten.com. Manusstopp: se tidningens baksida.

18 års väntan är äntligen över Hingstar av visningsberättigade raser, dess ägare samt övriga intresserade hälsas härmed varmt välkomna till

HINGSTPREMIERING PÅ WÅNGEN Söndag 13 april 2014 • Gemensam middagsbuffé på Wångens Värdshus 12 april.

• Guidade rundvandringar lördag och söndag.

Logi och buffé bokas på Wångens Värdshus tel. 0640-174 17.

Begränsat antal platser så det är först till kvarn som gäller…

För upplysningar kring det praktiska arrangemanget på plats svarar Magnus på 070-344 19 68 alt. magnus@gustaphsson.com Alla anmälda hästar finns listade på www.svehast.se

MH nr 1/14

23

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

Hans

Erik

Elvira

Katarina

Emely

Linnea

Strömsholm

Matilda

Presentation från

Kuskutbildningen start vt 2014

Märta-Lisa foto: Siri Berg

Jag heter Linnéa Kärnqvist och är 20 år gammal. Född och uppvuxen på en liten gård i Hultafors i Västergötland. Mina sköthästar på Strömsholm är nordsvenskarna Vhilde och Faray.

Mitt hästintresse har funnits sedan barnsben och började tidigt på ridskola. När det var dags att välja gymnasium föll även valet för hästar då, jag hamnade på Naturbruksgymnasiet Svenljunga inriktning hästhållning. Det var där körningen kom in i bilden för min del och jag fick blodad tand efter att fått köra Ardenner och Nordsvenskar. Sedan dess har inte körningen lämnat mig. Tog studenten sommaren 2013 och sedan hamnade jag här i Strömsholm på Kuskutbildningen. Mina förväntningar på utbildningen är att utvecklas i min körning, bli mer effektiv och kunna hantera fler redskap. Drömmen hade

24

MH nr 1/14

varit att bli anställd som kusk på något företag och om inte, starta ett eget företag vid sidan om en anställningen någon annanstans.

Emely Lönnberg, 23 år från

Skinnskatteberg. Började med hästar som ridtjej men gick sedan en körinriktad linje på gymnasiet och fastande direkt. Har numera 2 körponnyer, ett gotlandsruss och en dartmoor. Jag har länge velat starta och driva mitt egna företag och har även hunnit med att utbilda mig till sadelmakare, mitt mål är att arbeta med både körningen och sadelmakeriet. Under kuskutbildningen hoppas jag kunna bättra på mina kunskaper och bli säkrare inom olika sorters körning, för att sedan jobba med inkörning/utbildning av hästar och hästägare. Min sköthäst på

skolan är nordsvensken Vippen.

Märta-Lisa Holm, 27 år, bor med sambon i Falun. Ända sedan jag var barn och familjen använde sig av hästen som hjälp till självförsörjning har jag drömt om att få jobba med hästar, så miljömedvetet som möjligt.

Och tack vare en mycket fin vän som själv arbetar med hästar, vågade jag ta steget och sökte till utbildningen på Strömsholm och det är jag otroligt glad för att jag gjorde för nu blir drömmen sann!

Jag heter Elvira Nordvall och bor i Skultuna. Därmed pendlar jag till Strömsholm, skönt att bo nära.

Jag började med hästar som 6-åring på Baståsens Ridskola utanför Surahammar. Det var även där jag kom i kontakt med körning första gången

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013 då vi fick köra shettisarna de hade.

För 3 år sedan köpte jag en shettis tillsammans med en kompis som vi körde in och därefter är jag helt fast i körningen! Jag har hittills bara hållit på med dressyrkörning och lufsat längs vägarna.

Det jag ser fram emot med utbildningen är att utveckla min körning och lära mig att använda hästen i framförallt jordbruk då jag länge har haft en dröm om att ha en egen liten gård som jag sköter med hästar, att kunna leva som i “Barnen i Bullerbyn”. På sidan om gården vill jag kunna ta mig an lite uppdrag som t.ex. turistkörning av olika slag, uppdrag mot kommun m.m Mina förväntningar på utbildningen är att det ska bli ett kul och lärorikt år med massa körning!

Matilda Larsson, 20 år, sköthäst

Movitz och Hauk. Jag bor och har bott hela mitt liv på en mjölkgård som mina föräldrar driver utanför Kungsör. Hästintresse hade jag redan i ung ålder. Men det började på korna, Ödhumla som finns än idag, var den första och enda kon som jag kunde sitta på, jag ledde kalvar och hade planer på att köra in dem. Men vid 6 års ålder så fick jag börja rida på ridskola och blev ridtjej, men det har alltid varit mest fascinerande med körning.

På gymnasiet så gick jag på Kvinnerstaskolan utanför Örebro, med inriktning häst och naturvetenskap. Där fick jag köra brukshäst i första året, man kan säga att det var där jag fick upp ögonen med vad man kunde göra med hästar. Där växte även en idé om att jag skulle ha häst, som jag kan åka på utflykter med. Efter gymnasiet så jobbade och utbildade jag mig till maskinoperatör, men det var inte rik-

tigt rätt för mig, men det var en erfarenhet som jag är glad över att ha. Än så länge vet jag inte vad jag vill bli när jag blir stor, men jag hoppas att jag ska få en lite klarare bild av det efter slutet på denna utbildning. Ju mer tiden går desto mer sugen blir jag på att starta företag inom denna bransch, men det får nog bli längre fram i tiden då jag har tänkt resa och upptäcka världen mer innan jag är färdig att slå mig ner.

Katarina Rosén från Arbrå i Häls-

ingland här. Min sköthäst på Kuskutbildningen är ardennern Herman.

Hittills har han och jag kommit rätt bra överens. Vad gör jag då här på Strömsholm? Jo, jag har tagit ”timeout” från mitt arbete som HR-medarbetare på Svenska Fönster i Edsbyn under ett år för att få utveckla mitt stora fritidsintresse, brukshästkörning.

Efter att ha arbetat nästan 30 år med personalfrågor inom olika branscher och barnen blivit vuxna var dags att för mig att få göra något alldeles eget.

Jag vill lära mig mer om olika typer av körning inom brukshästområdet, framför allt inom jordbrukskörning som jag har minst erfarenhet av.

Jag vill även få kunskap om olika anspänningar och redskap och hur de fungerar. Hemma i Hälsingland har jag sedan ca 12 år två Nordsvenska brukshästar som jag använder i olika typer av körning och ridning, både för eget bruk och för olika uppdrag.

Jag och min man har planer på att utöka antalet hästar till fyra, när vi nu bygger om en timmerladugård från ca 1880 till stall. Vi ser framför oss att vi i framtiden sköter vår gård mer med häst och tar på oss mer uppdragskörningar av olika slag. På gården har vi även möjlighet att erbjuda upplevelser och vistelse för både hästar

och människor i form av ”bed & box”, sommarbete, tunnbrödsbakning mm med brukshästen i centrum. Mitt mål med Kuskutbildningen är att den ska ge mig mer kunskap och erfarenhet för att kunna utveckla verksamheten på gården med brukshästarna i centrum.

Erik Johansson

Jag är en” före detta” ridlärare som nu utbildar mig till kusk här på RS, min sköthäst här på skolan är Julin.

I framtiden hoppas jag på att kunna kombinera min lantbrukarbakgrund med hästar och få körning att nå ut till landets ridskolor i större omfattning en vad den är i dag.

Hans Lindström

Jag har just slutat en driftledarutbildning inom lantbruk i december 2013.

Jag och min man gick denna utbildning då vi vill starta ett mjölkföretag i södra Hälsingland. Ett småskaligt sådant med ett tjugotal fjällkor. Vi letar gård och planerar köpa under 2014. Vi vill sedemera förädla mjölken till att göra ost. Att jag valt att söka denna utbildning och till min glädje blivit antagen, möjliggör att erhålla en bred kunskap för ett livslångt lärande inom skog, jordbruk och park samt allt runtikring. Vi vill använda arbetshästar i vårt jordbruk som komplement till en traktor. Jordbruket kommer att vara småskaligt då min man arbetar som lokförare och är ledig sex dagar per 14 dagar.

Utbildningsfarten är fantastisk: lugnt, sakligt och metodisk. En praktisk teori får man säga. Jag är förvånad över mig själv att jag redan lärt mig så mycket på dessa första fyra veckor, tänk om 36 veckor, hur mycket vet jag inte då?

Intresserad av kuskutbildningen i brukshästkörning?

Utbildningen på Strömsholm är en Yrkeshögskoleutbildning som omfattar 200 YH poäng Kurstid: Två terminer 40 veckor. Utbildningen leder till yrkeshögskoleexamen. Utbildningen är avgiftsfri. Studenterna själva tillhandhåller kurslitteratur arbetskläder och skyddskläder. Ansökan sker på särskild blankett som kan rekvireras från tele 0220451 02 eller hämtas hem som ett pdf-dokument på adressen nedan.

www.stromsholm.com/blog/utbildning/kuskutbildning

MH nr 1/14

25

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

Insändare Hej! Roland W tyckte att jag och Alice, som är projektansvariga för att årets familjedag i hästens- och skogens tecken i Fjälster, skulle se till att det blev något skrivet om detta i MH. Så här har vi tänkt oss upplägget för årets familjedag i skogens och hästens tecken: Vi kommer att ha ett programblad där medverkande får stå med i (för en liten kostnad), vi har i dagsläget föreläsare ifrån kuskutbildningen, om kontinuitetsskogsbruk och hästhantering. Roland W kommer att förevisa körning med griplastare (med skolans nordsvenskar).

Bröderna Eriksson kommer att finnas på plats och berätta om deras jobb som hästentreprenörer. Det kommer att förevisas gärdesgårdsbygge, varmskoning av häst, sadelmakeri, smide mm.

Vi har tänkt oss att de som föreläser får ca 20 min inne på “logen”. Antingen en gång under dagen eller vid två pass, ett på fm och ett på em. Det kommer att finnas tillgång till projektor.

Vet du om någon utställare/hantverkare som kan tänkas vara intresserad av att medverka så sprid gärna!

Det är fjärde året i år som jag anordnar dessa dagar, allt för att nå ut till allmänheten och få fler att inse vikten av en hållbar och levande landsbygd.

Eftersom jag jobbar med häst- och entreprenadtjänster inom skog och turism så är det i första hand inom dessa branscher som jag bjuder in folk ifrån, samtidigt för att kunna genomföra ett sådant här stort arrangemang krävs det ekonomiska

resurser, så därför vidgar jag utbudet och antalet medverkande.

Det har verkligen uppskattats med dessa arrangemang och antal besökare har stigit från första året där besöksantalet var 150 personer upp till 800 personer.

Det tycker jag är jätteroligt så därför vill jag fortsätta att göra dessa arrangemang bättre och bättre med större kvalitativt innehåll och sprida mycket kunskap och inspiration.

Några av utställarna som redan nu är klara: Floby Överskottslager Niklassons Häst och ATV Hellmans utbildningar Kuskutbildningen, Strömsholm Emma Jansson, Fotograf och konstnär Ardennerföreningen Anders Bil och Maskin i Målilla AB. Skogshästen kommer naturligtvis att finnas på plats och informera/rekrytera nya medlemmar.

Vi har även bjudit in försäkringsbolag, skogsbolag/virkesinköpare, försäljare av foder/hästtillbehör och ridskolor/naturbruksgymnasium att medverka för att bygga nätverk och sprida kunskap.

Vänliga hälsningar Annelie Svensson Skogsupplevelser Eriksgården Fjälster 610 598 93 Vimmerby 070-245 33 17 www.skogsupplevelser.se annelie@skogsupplevelser.se

Kuskutbildningen start ht 2013, ej tidigare presenterad Jag heter Bente Börsum och är 45år och går nu andra terminen på Kusk , jag är egen företagare inom lantbruk, hantverk och jakt och försöker i möjligaste mån att använda hästen som arbetskamrat både i jord och skogsbruket! I botten är jag ridinstruktör och har jobbat med både inridning och tillridning av hästar samt hållit privatlektioner i dressyr och hoppning. Jag och sambon bor på en liten gård i södra Västmanland tillsammans med en flock får ett gäng hundar och hästar. Jag hoppade in på kuskutbildningen när det saknades en deltagare ht 2013 och jag hoppas kunna använda de kunskaper jag får här för att utveckla företaget ytterligare.

26

MH nr 1/14

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013

Ett litet sommarminne från herr & fru, Tobias & Johanna Andreasson

Foto: Linda Hägg

D

et började med att det skulle stundas giftermål den 17 augusti och det var sexspann som skulle sättas ihop inför denna dag.

De som gjorde det möjligt var Linus Elmelid, Håkan Carlsson, Kjell Carlsson och Anna Hägg. Så det blev många trevliga stunder med detta gäng med mycket hästprat.

Det första var att fundera ut vilka hästar vi hade att använda oss av och beslutet blev att använda oss av förlöpare Rask 10år-Shire, Leija 7år-Ardenner/Shire korsning, mitten hästarna Likör 10årArdenner, Ville 10år-Ardenner och stånghästarna Vilma 7år-Ardenner och Lilja 3år- Ardenner/ Shire korsning.

Under flertal träningstillfällen fick vi flytta om hästarna tills vi blev riktigt nöjda med deras positioner. Här hade

vi verkligen nytta av att man hade hästar som används dagligen för ju mer de används ju lättare går det att sätta ihop ett spann.

På en sådan dag finns det inte utrymme för ett minsta misstag som vid all offentlig körning. Det gällde att alla gjorde sitt bästa och var skärpta till tusen både hästar, kusk och medhjälpare även om vi kände oss väldigt säkra med ekipaget. Allt gick precis som planerat inklusive salut på Tullbron i Falkenberg (Håkan hade cykel och var kuskens ögon i trånga gathörn. På Tullbron inväntade ekipaget brudparet för färd mot kyrkan. Håkans cykel stod lutad mot en lyktstolpe en bit bort på bron, när färden började in över bron, lyckades solens strålar spränga cykelns bakhjul och knallen rullade högljutt utöver

staden likt en salut). Det mest oväntade kan inträffa när man minst anar det.

Man skulle oftare träffa sina vänner och göra någonting tillsammans med hästarna och förena nytta med nöje.

Det var en mycket trevlig och rolig sommar.

Dagen blev ett minne för livet särskilt för oss som fick åka med bak i vagnen och glänsa. /Brud & Brudgum Hästarna Ville, Likör, Vilma ägs av Linus Elmelid och hästarna Rask, Leija och Lilja av Tobias Andreasson.

Foto: Jps foto

Foto: Jps foto

MH nr 1/14

27

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

Matlagningsprogram med häst

Text & foto: Maria Lindberg

En dag fick jag, Maria Lindberg, ett mejl där filmaren Kristoffer Palm undrade om vi kunde ställa upp med våra hästar i deras matlagningsprogram. Han mejlade över en filmsnutt som han och kusinen Markus Wickelgren hade spelat in på en frusen sjö - en film om isfiske och matlagning.

Den var proffsigt filmad så jag och maken, John-Peter Lindberg, kände att vi gärna ställde upp på detta spännande och roliga projekt.

Så en fredagskväll anlände Markus och Kristoffer hit till vår gård i Uråsa, strax söder om Växjö. Vi ägnade fredagskvällen till att reka i grannens skog (vi äger ingen egen) för att hitta en passande plats att filma på och ett bra träd att såga ner. På lördagsmorgonen bars spis, bord och stolar, motorsåg, rekvisita och hö till hästarna ut i skogen. Nordsvenskarna Elvan och Kalle selades på och sedan var det dags för själva trädfällningen. Med flera olika kameror dokumenterades hur John-Peter sågade ner trädet, bland annat var en actionkamera fäst på det fallande trädet.

28

MH nr 1/14

Trädet sågades upp i lagom stora bitar och Elvan spändes för med linor, svängel och släpsax för att dra iväg med stockarna. Även här användes actionkameran som satt fastspänd först på en stock och sen på Elvans rygg under tiden hon drog.

När arbetet var färdigt bjöds vi (jag, maken och dottern Märta) in att inför kameran äta isterband med dillpotatis och ostkaka till efterrätt.

Moderna hästkrafter nr 3 - 2013

Filmen kommer att läggas ut på Youtube. Det ska bli en matlagningsprogramserie i sex delar, de andra delarna handlar om jakt och fiske. Projektet kallas Ute med spisen (sök på ”Ute med spisen” på Youtube.

Ute med spisen har även en facebooksida).

Kristoffer och Markus gör detta som ett fritidsintresse utan någon som helst ekonomisk vinning. Vi fick därför heller ingen ersättning för vår medverkan, men vi tyckte att det dels var väldigt roligt att vara med och dels kan de fungera som reklam för oss och vår verksamhet. /Maria Lindberg, Fyrfota hästkraft Driver verksamhet i liten skala med uppdragskörningar så som bröllop, släd/vagnsturer från gården, modell/film-uppdrag samt avel med nordsvenska brukshästar. www.fyrfotareportage.se/Hastkraftfacebook.com/Fyrfotahastkraft

MH nr 1/14

29

Moderna hästkrafter nr 1 - 2014

Annonser

Annonsera i MH! Radannonser är gratis för medlemmar. Är du företagare är du välkommen att köpa annonsplats för förmånligt pris (från 625:-). Hör av dig till redaktionen.

Köpes:

Gödselcontainer/kärra säljes!

Vi har på Strömsholm två russ som är duktiga körhästar.Dock har vi dåligt med redskap till dem. Är det någon som har nåt?

Kan vara mindre skaklar, smidiga kälkar eller annat.

Tippcontainer 1100 liter med ATV hjul, kulhandskedrag och kuskbock. Tömning genom gaffelspriding (utan dragstång), handtag eller helautomatik (backa till kant). Hjulsläpa/förställ ingår ej. Pris: 3000:- + moms.

Per Madestam: 0730-932646, per.madestam@naturnarahastkraft.se

Hör av er till Roland 0702471068 Eller Elisabet 0702476562

t, Stallnäaskor. å v t å f m h m lsnät ohcandra sidan 3½c a b r o t s t m oc Helt gratis!

Köp et idan 3c

Kampanj

s m, ena 90x80c

Hästar som äter löst hö (vilket är helt onaturligt eftersom gräs ska sitta fast på marken) fyller munnen för mycket och tuggar för slarvigt för att uppnå mättnadskänsla.

Detta gör att de ofta äter för mycket.

Hästar som äter hö i portioner får i sig för mycket socker på för kort tid vilket leder till höga insulinnivåer vilket Vi har 15 modeller av storbalsnät men hittar dramatiskt ökar fångrisken. Hästar är gjorda för att du inte vad du söker så tillverkar vi fördela sitt ätande (beta) över ca 17 timmar per dygn.

SlowFeeding löser båda ovanstående problem.

Våra storbalsnät fungerar precis lika bra för ett lass med småbalar som för massor av löshö. Du slipper både spillet (många spar upp till 50%) och de täta utfodringarna.

Utfodringen av våra hästar tar 20 min var tredje vecka.

30

MH nr 1/14

kundanpassade nät varje dag.

www.CaisasShop.se 0383-313 32

Moderna h채stkrafter nr 3 - 2013

MH nr 1/14

31

Posttidning B, 54 Skövde Skogshästen, Sigvard Gustavsson L:a Frösboholma 280 22 VITTSJÖ

Kommande hästaktiviteter 28-29 mars: Instruktörskurs steg 1, Rättvik 5-6 april: Skogshästens riksstämma och Hästkörarseminarium 26, Tenhult 13 april: Hingstpremiering, Wången 18 april: Häst- och skogsdag, Fjälster, Vimmerby 17-18 maj: Vårbruksdag, Kungsör 27-29 juni: Titanen der Rennbahn, Tyskland EN

26-27 juli: Riksutställning Ardenner, Bollerup 2 augusti: Nordsvenska Hästens dag, Tingsryd 16-17 augusti: SM i skogs och bruks, Småland

A

ST

na SH är OG

g K ök .S s Be W W

W

20-21 september: Hingspremiering och riksutställning Fjordhäst, Vetlanda

I NÄSTA NUMMER: Körning i trafiken Får man köra häst och vagn på cykelbana? Vilka förbudsskyltar gäller hästekipage? Behöver jag ha tillstånd för min körning? Var måste man plocka upp hästskiten efter sig när man kör i stan och vilken försäkring gäller om jag med häst råkar backa på en parkerad bil? I nästa nummer kommer vi att belysa frågeställnigar som handlar om hästkörning i tätort.

Skicka gärna in frågor eller exempel på situationer du råkat ut för. Gärna med bilder!

Dessutom reportage från hingstpremieringen på Grevagården, Hästkörarseminarium 26 och FECTUs årsmöte i Luxenburg.

Manusstopp för MH nr 2 2014: 4:e maj. Planerad utgivning: 8:e juni.

M

O

.C