SLS årsredovisning 2024

2024 ÅRSREDOVISNING

Innehåll

3 Värdebaserad optimism

5 Verksamheten och dess finansiering

6 Arkivhelheter från SLS till Unescos nationella världsminnesregister

7 Arkiv & utgivning

8 Stor kunskap i litet format

9 Utdelning

10 Att skriva behöver inte vara ensamt

12 Allt bygger på donationer

13 Förmögenhetens förvaltning

15 Hållbarhet

16 SLS som hållbar placerare

18 Uppföljning av hållbar placering

21 Förbättrade PRI-resultat

22 Hon förädlade sin prylångest till ett företag

24 Utsläpp i verksamheten

26 Personer

30 Årsberättelser och bokslut

31 Ordförandens årskrönika

33 Vetenskapliga rådets årsberättelse

36 Finansrådets årsberättelse

41 Resultaträkning

42 Balansräkning

43 Noter till resultat- och balansräkningen

64 Bok slutets underskrifter

65 Re visionsberättelse

67 Förteckningar

68 Pr is

69 Stipendier och understöd

72 Medlemmar i förtroendeorgan

74 Pågående forskningsprojekt

75 Arkivdonationer och -insamlingar

76 P ublikationer

77 Evenemang

80 Medlemmar

82 Personal

83 Summary in English

Kulturen hjälper oss att reflektera, hantera situationer där vi överrumplas av det oväntade och förstå oss själva och andra, skriver SLS vd Björn Teir.

Värdebaserad optimism

Finlands utrikes- och säkerhetspolitik har historiskt kännetecknats av doktriner. Genom åren har de varit bland annat ”vänskap, samarbete och bistånd”, att ”iklä sig läkarens roll, inte domarens”, ”Helsingforsprocessen”, ”europeisk integration som säkerhetsgaranti”, ”Natooptioner” och tal om ”öppna dörrar” och de ”fyra pelarna”. Då Finland nu är en fullvärdig medlem av Nato är ”värdebaserad realism” den nya förhärskande doktrinen för vår utrikes- och säkerhetspolitik, myntad av republikens president Alexander Stubb.

Jag har försökt hitta en lämplig parallell som kunde utgöra en doktrin för oss fonder och stiftelser, och överlag för aktörer inom den tredje sektorn. Med ett visst mått av bristande fantasi landade jag i ”värdebaserad optimism”.

Kanske låter det naivt i dagens värld att drivas av värdebaserad optimism. Må så vara. Stiftelser och fonder har dock en unik position som ger doktrinen stöd.

Det kännetecknande för stiftelser och fonder är en stor frihet. Som representanter för den privatfinansierade tredje sektorn har vi en unikt

självständig roll i samhället. Vi är oberoende av de politiska vindar som styr det mesta som finansieras med allmänna medel. Vi behöver inte göra sådant som är populärt för att samla väljarsympatier och därmed legitimera vår verksamhet. Vi drivs inte heller av den privata sektorns grundbehov att skapa ekonomiskt mervärde för sina ägare. Strikt taget är vi endast redovisningsskyldiga gentemot våra donatorer. Deras sista vilja, ofta nedtecknad i en svunnen tid, ska vi försöka omtolka i nutid – för att kunna bygga en framtid som finner stöd i våra syften.

Fonder och stiftelser lever förvisso i symbios med staten i en typ av samhällsfördrag; vi erhåller intäkterna från vår placeringsverksamhet skattefritt, i utbyte mot att vår verksamhet och utdelning ger det finländska samhället ett mervärde. Hittills har staten inte idkat utpressning i den frågan, det vill säga hotat med att ändra skattestatusen om vi gör något som inte faller den politiska ledningen på läppen. Helt verklighetsfrämmande är sådana scenarier inte. Det finns till och med EU-länder där den sortens styrning är vardagsmat.

Vad är då kännetecknande för en ”värdebaserad optimism”? Det är bland annat en övertygelse om att godheten i människan har potential att bidra till en världsordning som utvecklas positivt utgående från givna värderingar – till exempel dem vi ser som typiskt västerländskt liberala.

En tro på godheten i människan förutsätter att man ger godheten näring. Kunskap och kultur är några av de mest elementära grundämnena för den näringen. Kunskapen utvecklar förmågan att betrakta, analysera, förstå och att kritiskt granska och ifrågasätta. Kulturen hjälper oss att reflektera, hantera situationer där vi överrumplas av det oväntade och förstå oss själva och andra. I bästa fall hjälper kunskap och kultur oss att förstå och

hantera också komplicerade händelseförlopp och

svåra situationer, utan att vi förlorar vår handlingsförmåga. Det är ingen slump att SLS vision för de kommande åren är Kunskap och kultur för ett öppet och upplyst samhälle.

Om doktrinen ”värdebaserad realism” är vår nu-

varande president Alexander Stubbs varumärke är det på sin plats att även lyfta fram en president

från ett annat tidevarv. Mauno Koivisto gjorde betydande individuella insatser för Finlands existens som en självständig nation. I en ålder av knappa 20 stred han mot vår östra granne vid fronten under fortsättningskriget. Under sin tid som president bidrog han till att omstöpa

Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska doktrin från vänskaps- och biståndspakten med Sovjet till medlemskap i Europeiska unionen. President Koivisto hade många bevingade uttryck. Det som gjort det största intrycket på mig – som värdebaserad optimist – är: ”Om vi inte med säkerhet vet hur det kommer att gå, kan vi anta att allt går bra.” Något för var och en av oss att utgå ifrån när vi verkar för att detta år på så många mätare som möjligt ska bli bättre än det förra.

Björn Teir

Verkställande direktör

”En tro på godheten i människan förutsätter att man ger godheten näring.”

Verksamheten och dess finansiering

5,1

11,9 Finansiering med avkastning från SLS fonder

2,9

Arkivverksamhet

3,4 Arkiv, Helsingfors

0,7 Digitalisering

0,5 Finlands svenska folkmusikinstitut

0,5 Arkiv, Vasa

Utgivning

2,5 Böcker och digitala utgåvor

0,4 Utgivningsprojekt

3,0 Förvaltningsgottgörelser

2,2 Inez och Julius Polins fond

0,8 Statliga stöd

0,5 Bidrag från fonder och stiftelser

0,1 Försäljning, medlemsavgifter m.m.

Under året användes

18,5 miljoner euro för SLS verksamhet och utdelning.

8,5

2,0

Forsknings- och utdelningsverksamhet

3,6 Stipendier och understöd

2,2 Utdelning till forsknings- och andra projekt

1,0 Forskningskoordinering

1,2 Pris och andra stöd

0,5 Doktorandbefattningar, seminarier

Fondförvaltning

2,0 Förvaltning av SLS och SKF fonder

Arkivhelheter från SLS till Unescos nationella världsminnesregister

De finlandssvenska modernisternas arkiv och SLS publikationssamling har valts in i Unescos nationella världsminnesregister. Registret samlar dokumentbaserat och skriftligt kulturarv av exceptionell betydelse.

De finlandssvenska modernisterna

De finlandssvenska modernisterna har haft ett

betydande inflytande på den svenskspråkiga moderna litteraturen i Finland och på modernismens uppkomst och utveckling i Finland och Sverige.

Unescos världsminnesprogram skyddar och främjar tillgängligheten av världens kultura rv. Finlands nationella kommitté upprätthåller det nationella världsminnesregistret med betydelsefulla finländska kulturarv.

Av de sex nya objekten, som offentliggjordes i september 2024, ingår två från SLS samlingar: de finlandssvenska modernisternas arkiv och SLS publikationssamling.

Totalt ingår 25 arkiv- och bibl iotekshelheter i det nationella världsminnesregistret. I fem av dem finns material ur SLS arkiv. Utöver de redan nämnda ingår Zacharias Topelius och Albert Edelfelts arkivmaterial samt de äldsta folkloristiska, etnografiska och språkliga samlingarna från 1874–1939 i registret.

I SLS arkiv finns Edith Södergrans, Elmer Diktonius, Rabbe Enckells och Henry Parlands arkivmaterial. I arkivsamlingarna vid Åbo Akademis bibliotek finns Hagar Olssons och Gunnar Björlings arkivmaterial.

SLS publikationssamling

SLS har gett ut vetenskaplig litteratur sedan 1886.

Publikationssamlingen, som kompletteras kontinuerligt, omfattar för närvarande omkring 1 000 tryckta och digitala verk. SLS publikationer är den huvudsakliga kanalen för svenskspråkig humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i Finland.

Verken i samlingen täcker ett brett spektrum av ämnen från dialektforskning och folkdiktning till källutgåvor av arkivmaterial och historisk forskning. Det gemensamma temat är det svenska i Finland.

Text: Michaela von Kügelgen

SLS har gett ut böcker sedan 1886. Nu ingår hela publikationssamlingen i det nationella världsminnesregistret.

Arkiv & utgivning

Vårt arkivmaterial utökades rejält under 2024. Såväl våra forskarsalar som vår arkivwebbplats lockade fler besökare än året innan. Även användningen av våra digitala böcker och ljudböcker ökade.

Våra digitaliserade böcker på digi.kansalliskirjasto.fi fick

25 885 visningar

(2023: 20 679)

Vi gav ut 17 nya titlar

(2023: 10)

Våra ljudböcker fick 415 lyssningar

(2023: 157)

Boken

Historiska recept i urval (utg. Maren Jonasson) blev årets bästsäljare.

Mängden arkivmaterial ökade med 869* hyllmeter under 2024. Nu bevarar vi sammanlagt 3,9 hyllkilometer material.

Vi tog emot 713 kundbesök

i våra forskarsalar Helsingfors** och Vasa.

(2023: 677)

Vår arkivwebbplats sls.finna.fi fick

20 992 besök

(2023: 18 355)

Stor kunskap i litet format

I fjol våras lanserade vi den populärvetenskapliga bokserien Värt att veta.

Böckerna på endast 60 sidor är laddade med ny och tankeväckande forskning, presenterad på ett lättillgängligt sätt. De fyra första böckerna handlar om mardrömmar, skogen, kvantdatorer och speglingar. I serien utkommer fyra böcker om året.

En enkel, men faktaspäckad bok som går snabbt att läsa. Det är kärnan i SLS nya bokserie Värt att veta.

För varje bok får en forskare skriva om ett tema så att också mer oinsatta läsare förstår.

– Med Värt att veta vill vi nå nya målgrupper.

Läsorken är på avtagande och vi vill erbjuda böcker skrivna med ett lättillgängligt och medryckande språk, men som baserar sig på gedigen forskning, säger förlagsredaktör Malin Bredbacka .

Böckerna har inga fotnoter, men däremot en kort litteraturförteckning. Den redaktionella processen skiljer sig rätt mycket från SLS övriga utgivning.

– Vanligtvis ger vi ut böcker inom humaniora och samhällsvetenskaper med koppling till det svenska i Finland, men i den nya serien ingår böcker från många olika discipliner.

Bredbacka poängterar att annan utgivning av vetenskaplig litteratur i hög grad domineras av engelskan.

– Därför tycker vi att det är viktigt att stärka svenskan i detta sammanhang – vi vill vara en aktör och en kanal för att ge ut forskning på svenska.

Under 2025 utkommer Värt att veta-böckerna Propaganda, Arktis, Humor och Straff. Böckerna kostar fem euro var och man hinner läsa dem under till exempel en två timmars tågresa.

Text: Michaela von Kügelgen

”Vi vill erbjuda böcker skrivna med ett lättillgängligt och medryckande språk, men som baserar sig på gedigen forskning.”

Malin Bredbacka koordinerar utgivningen av serien Värt att veta. Under 2025 kommer

böckerna Propaganda, Arktis, Humor och Straff.

Utdelning

555 mottagna ansökningar

340 nekade bidrag 215 beviljade bidrag

Vi delade ut sammanlagt 7 818 107 euro till forskning, kultur och övrig allmännyttig verksamhet under 2024.

Forsknings- och översiktsprojekt

54 ansökningar, 4 projekt

Befolkningsförbundet

0,6 miljoonaa euroa

Individuella akademiska stipendier

141 ansökningar, 38 stipendier

Övriga stipendier och understöd

Finska Vetenskapsakademien

Åbo Akademi

SLS egen verksamhet (enligt fondvillkor)

Pris 36 pris Utdelning 7,8 miljoner euro

Jyväskylä universitet

Att skriva behöver inte vara ensamt

Socialt skrivande, alltså att skriva i samma rum som andra, fungerade som

lockbete när vi ordnade skrivretreat för doktorander i höstas. Att se andra skriva

skapar ett positivt grupptryck som tvingar en att kavla upp ärmarna.

I september fylldes SLS auditorium på Riddaregatan av drygt trettio doktorander som ägnade en heldag åt att skriva koncentrerat på den egna avhandlingen.

När någon på stolen bredvid ivrigt knattrar på tangentbordet är det lättare att själv ryckas med. Och att skriva.

Det vet SLS nämndforskare Carina Frondén och

Hilda Forss som tog initiativet till en skrivretreat särskilt riktad till doktorander. De har båda goda erfarenheter av skrivträffar med doktorandkollegor på Nordica vid Helsingfors universitet.

– Vi har märkt att vi får mycket mer gjort när vi skriver tillsammans med andra, säger Forss.

För både Forss och Frondén har gemensamma skrivträffar med andra doktorander varit värdefulla för att avsätta tid för skrivandet. Även andra doktorander hade önskat att SLS skulle ordna program som riktades specifikt till dem.

– Ibland flyter dagarna ihop, men om jag har ställt in mig på skrivtid gör jag inte annat jobb just då, fastän jag har en massa mejl som ska skickas, säger Forss.

– Under en skrivretreat blir man inte heller avbruten av någon, tillägger Frondén.

Inspirationsföreläsning startade dagen

Skrivretreaten på SLS började med en föreläsning av Mia Österlund, professor i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi.

– Mia kom med tips och exempel på olika texter. Hon hade ett väldigt bra sätt att berätta om egna erfarenheter från sin tid som doktorand. Det blev en trevlig kombination av inspirerande exempel och tips, säger Frondén.

Efter föreläsningen satte alla ett skrivmål för dagen. Sedan inleddes det första skrivpasset.

Nämndforskarna Carina Frondén (t.v.) och Hilda Forss

– Det är ofta väldigt effektivt att skriva i samma rum som andra. Det egna skrivandet går förvånansvärt mycket framåt, säger Frondén.

Totalt blev det fem skrivpass på 45–60 minuter under skrivretreaten. Forss poängterar fördelarna med positivt grupptryck. När man märker att alla andra sitter med näsan fast i datorn är det lättare att göra samma sak själv.

– Det är också något med den utsatta tiden och att man vet att det sedan blir paus. Om man märker att det bara är tio minuter skrivtid kvar pushar man framåt, hemma skulle man kanske kolla Instagram i stället, säger Forss.

Det är alltså inte bara skrivpassen som är viktiga –avbrotten är minst lika värdefulla för att hålla i gång skrivandet.

– I pauserna hade vi lite pausgymnastik, berättar Frondén.

Utökar nätverk

SLS första skrivretreat för doktorander fick en bra uppslutning. Huvudsyftet med dagen, att få dedikerad skrivtid, uppfylldes med råge. Många skrev mycket mer än under en vanlig arbetsdag.

– Dagen erbjöd ett ramverk. Man skulle vara på en specifik plats vid en specifik tidpunkt och någon annan tog hand om maten. Om man är hemma är det lätt att man sätter i gång diskmaskinen och städar om skrivandet känns tungt, säger Frondén. Under timmarna i SLS auditorium låg fokus på skrivandet, men retreaten kan också ge ringar på vattnet.

– Doktoranderna fick utöka sina nätverk och utbyta erfarenheter, säger Frondén.

I slutet av dagen fick alla reflektera över hur dagen hade gått och ge respons. Av svarandena på responsenkäten var 95 procent mycket positiva.

– Dagen blev mer uppskattad än jag hade tänkt mig. Dels uppskattades det att vi ordnar något för doktorander, dels gillade deltagarna konceptet att skriva tillsammans som fungerar så bra. Många lyfte fram den sociala biten i responsen, säger Frondén.

– Det är en stor grej att träffa doktorander från andra universitet och andra ämnen, säger Forss.

Tack vare god uppslutning och positiv respons ska skrivretreaten ordnas igen i höst. I maj ordnas också en konferens för doktorander.

– Tidigare har vi på SLS inte riktat så mycket program specifikt till unga forskare, men det känns naturligt att ordna sådant eftersom vi nämndforskare själva är doktorander, säger Forss.

Text: Michaela von Kügelgen

Feedback från deltagarna

”Jag visste inte ens att jag kunde vara så här effektiv!”

Lästips om socialt skrivande

Women writing socially in academia, sammanställd av Joana Pais Zozimo, Kate SotejeffWilson och Wendy Baldwin.

SLS skrivretreat

Skrivretreaten riktas till doktorander inom humaniora och samhällsvetenskaper vars forskning berör det svenska i Finland. Syftet är att deltagarna ska få arbeta koncentrerat med en text, utan distraktioner. Retreaten är gratis och SLS bjuder på kaffe, lunch och middag. Även resor och logi ersätts för långväga deltagare. Info om kommande retreater publiceras på sls.fi.

”Mig stöder det väldigt mycket att det ordnas en dag för skrivande där jag inte behöver ta beslut eller fundera på mat och annat.”

”Hela arrangemanget var super! Fick lust att börja jobba flitigare med min avhandling.”

Allt bygger på donationer

Under de senaste tio åren har SLS och Svenska kulturfonden tillsammans stött det svenska i Finland med över 500 miljoner euro. Stödet möjliggörs av både stora och små donationer som förvaltas väl.

SLS äger och förvaltar ett stort antal fonder.

Avkastningen från SLS egna fonder används till vår verksamhet och våra pris, stipendier och understöd, medan avkastningen från fonderna inom

Kulturfonden delas ut av Utdelningsstiftelsen för Svenska kulturfonden.

Varje donation bildar en egen fond som, om inte

annat bestäms, existerar för all framtid. Därför är det viktigt att donationsändamålet är relevant på lång sikt, så att också framtida generationer får ta del av konst, kultur, forskning och utbildning.

Som en av de största finländska förvaltarna av donerade medel är vi måna om att förvalta våra fonder professionellt, hållbart och långsiktigt.

Så fungerar fonderna

Två nya fonder grundades inom

Svenska kulturfonden 2024

● Patrik och Birgitta Packaléns minnesfond stöder medicinsk forskning.

● Mikael Tackmans minnesfond stöder Kulturfondens allmänna syften.

bildar en egen fond Donationen Fondens kapital förvaltas av SLS experter

Avkastningen

på fondens kapital används till det ändamål som donatorn valt

Kapitalet inflationskorrigeras årligen

Läs mer om att göra en testamentsdonation till SLS och Kulturfonden på sls.fi/grunda-en-fond.

Förmögenhetens förvaltning

SLS totala kapital värderades vid slutet av 2024 till 2,2 miljarder euro. Förmögenheten utgörs av SLS (23 %) och Svenska kulturfondens (77 %) fonder.

Målet för vår förmögenhetsförvaltning är en stabil och förutsägbar direktavkastning. Med direktavkastningen finansieras SLS verksamhet och utdelning samt Svenska kulturfondens utdelning.

Vi strävar efter att uppnå en god totalavkastning på kapitalet för att trygga förmögenhetens realvärde och de använda medlens köpkraft på lång sikt.

Vi placerar i huvudsak i aktieplaceringsfonder, börsnoterade finska och svenska internationellt verksamma bolag samt private equity-fonder. Ränte- och fastighetsplaceringar är kompletterande placeringsformer och bidrar till att utjämna variationer i direktavkastning och totalavkastning.

Förmögenhetens förvaltning

Förmögenhetens marknadsvärde

31.12.2024:

2 182

miljoner euro

Aktieplaceringar 81 %

Ränteplaceringar ......................................................................... 11 %

Fastighetsplaceringar ................................................................ 8 %

Under se senaste 10 åren (2015–2024) har totalavkastningen på SLS placeringar varit

7,3 % per år.

Under de senaste tio åren (2015–2024) styrdes

561

miljoner euro till allmännyttig verksamhet.

Under 2024 styrdes 3,2 % av förmögenheten till allmännyttig verksamhet.

Det betyder

70,5

miljoner euro.

Aktieplaceringarna avkastade +12 % under 2024.

Fastighetsplaceringarna avkastade

–6 % under 2024.

Ränteplaceringarna avkastade +5 % under 2024.

Totalavkastningen på SLS förmögenhet 2024 var +9,3 %

Hållbarhet

Hållbarhet innebär att vi beaktar människor, miljö och god förvaltning i hela vår verksamhet. Hållbarhet bygger på transparens och vi vill berätta om hur vårt arbete framskrider.

Samarbete med kapitalförvaltare ger goda resultat

Analys av verksamhetens växthusgasavtryck identifierade konkreta åtgärder 18 24

SLS som hållbar placerare

Vi vill kontinuerligt utveckla vårt hållbarhetsarbete i placeringsverksamheten och vara en föregångare på området. Vår långsiktiga placeringshorisont ger oss goda förutsättningar att investera hållbart i olika tillgångsslag.

Så jobbar vi

Vi använder flera olika metoder i vår hållbara placeringsverksamhet:

● Hållbarhetsintegrering. Vi analyserar och beaktar faktorer kopplade till miljö, samhällsansvar och god förvaltning i våra placeringsbeslut.

● Hållbarhetsteman och placeringar med samhällsnytta. Vi placerar i fonder med fokus på lösningar, till exempel inom förnybar energi, energieffektivitet, klimat och mikrolån.

● Exkludering av sektorer och bolag.

Hållbar placering omfattar hela vår placeringsverksamhet. Vi väljer placeringar där kriterier och praxis ligger i linje med våra egna principer.

Vi utvecklar portföljens hållbarhet genom kontinuerlig samverkan med våra kapitalför valtare och andra placerare.

Målen för vår hållbara placeringsverksamhet grundar sig på internationella konventioner och globalt samarbete. I enlighet med klimatavtalet i Paris strävar vi efter att ha en koldioxidneutral portfölj senast 2050. Transparens är en förutsättning för hållbar verksamhet, och vi rapporterar årligen om hur vårt arbete framskrider.

Vi exkluderar direkta placeringar i bolag vars huvudsakliga verksamhetsområde är vapen- eller tobaksindustri samt bolag vars verksamhet utgör en betydande klimatrisk och inte är linje med klimatavtalet i Paris.

● Aktivt ägarskap och påverkan. Vi röstar på bolagsstämmor för direktägda bolag noterade i Finland och kan påverka bolag och kapitalförvaltare genom att lyfta fram hållbarhetsrelaterade brister.

Vilken metod vi använder varierar beroende på tillgångsslag och om det handlar om direkta placeringar eller indirekta placeringar via fonder.

Våra mål för hållbar placering bygger på globalt samarbete

FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter

OECD:s riktlinjer för multinationella företag

Klimatavtalet i Paris

Koldioxidneutral portfölj senast 2050

FN:s konvention om biologisk mångfald

FN:s globala mål för hållbar utveckling

Källa: SLS principer för hållbar placering

EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt

Samarbete ger resultat

Vi samarbetar med våra kapitalförvaltare för att utveckla hållbar placering inom olika tillgångsslag.

I praktiken föredrar vi placeringsfonder som kategoriseras som artikel 8 eller 9 enl igt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR). Dessa fonder beaktar hållbarhetsfaktorer i placeringsprocessen och stöder våra mål för hållbar placering. Fonder som inte uppfyller kriterierna i artikel 8 eller

9 är fonder som inte alls eller bara delvis tar hänsyn till hållbarhetsfrågor. Vi arbetar för att minska

andelen av dessa artikel 6-fonder i vår portfölj.

Under 2024 har framför allt omstruktureringen av vår aktiefondportfölj bidragit positivt till detta mål.

Hållbarhet är en del av våra regelbundna uppföljningsmöten med kapitalförvaltare. Våra kapitalförvaltare svarar också på en årlig enkät som vi använder för att följa deras praktiska hållbarhetsarbete.

Nya aktiefonder med klimatperspektiv

Under året avslutade vi tre specialplaceringsfonder och övergick till passivt förvaltade aktiefonder med breda hållbarhetskriterier och klimatmål (SFDR-artikel 8 och 9). Denna

övergång är ett viktigt steg mot vårt mål att nå en koldioxidneutral portfölj i enlighet med klimatavtalet i Paris. I valet av de nya passivt förvaltade aktiefonderna utgick vi från tydliga hållbarhetskrav:

● Fondernas koldioxidavtryck är betydligt lägre än motsvarande referensindex, eller så följer fonden ett EU Paris aligned-referensindex som årligen minskar koldioxidavtrycket med 7 %.

● Fonderna gynnar bolag som bidrar positivt till klimatlösningar eller FN:s globala mål.

● Fonderna beaktar SLS exkluderingskriterier.

● Fonderna bedriver aktivt ägarengagemang och röstar på bolagsstämmor.

Siffrorna innehåller alla SLS aktiefonder, private equity-fonder, räntefonder och fastighetsfonder enligt marknadsvärde.

Aktivt ägarengagemang

I enlighet med SLS principer för hållbar placering utövar vi aktivt ägarskap genom att förhandsrösta eller delta på bolagsstämmor i direktägda bolag noterade i Finland. Under 2024 deltog vi på totalt 17 bolagsstämmor. Av dessa deltog vi fysiskt på fem och förhandsröstade på tolv. Vår deltagandenivå var 99 5 % förhållande till marknadsvärdet för våra direktägda finska bolag.

Uppföljning av hållbar placering

Till våra viktigaste mätare hör portföljens hållbarhetsbetyg och koldioxidavtryck.

Dessa mätare har flerårig statistik som kan granskas. Portföljens hållbarhetsbetyg är på en god nivå, och klimatmätarna har utvecklats mycket positivt under året.

Vi följer årligen upp hållbarheten i vår portfölj genom en analys utförd av våra samarbetspartner. År 2024 inkluderades 71 % av portföljens placeringar i analysen. Den omfattar de likvida aktieplaceringarna samt ränteplaceringar för vilka hållbarhetsinformation finns tillgänglig. Illikvida placeringar ingår inte, då det saknas jämförelsedata för de tillgångsslagen.

Hållbarhetsbetyg på god nivå

Under 2024 bibehöll SLS portfölj samma hållbarhetsbetyg som föregående år. Betyget bygger på portföljbolagens ESG-poäng, som beaktar faktorer relaterade till miljö (E), samhällsansvar (S) och god förvaltning (G). Portföljens genomsnittliga ESGpoäng (7,6) ger det näst högsta hållbarhetsbetyget AA, medan genomsnittet på marknaden (MSCI ACWI-världsindexet för aktier) har betyget A (6,8 poäng). Portföljens ESG-poäng är 12 % högre än

världsindex, vilket innebär att portföljens bolag hanterar risker och möjligheter relaterade till hållbarhet bättre än den genomsnittliga marknaden.

SLS portfölj innehåller en betydligt större andel nordiska bolag än världsindex. Det här påverkar vår

ESG-poäng positivt eftersom nordiska bolag typiskt har högre ESG-poäng jämfört med bolag på övriga marknader. SLS direktägda finska aktier har en genomsnittlig ESG-poäng på 9,1 jämfört med 8,7 poäng för Helsingforsbörsen (OMX Helsinki CAP GI).

Klimatmätarna utvecklas positivt En viktig metod vid utvärdering av placeringarnas klimatpåverkan är mätning av växthusgasutsläpp från placeringsobjekt i portföljen. Vi följer upp de absoluta utsläppen samt två relativa mätare för den likvida aktieportföljen: koldioxidavtryck och viktad koldioxidintensitet.

Hållbarhetsbetyg 2019–2024

• Absoluta koldioxidavtrycket anger de totala utsläppen i ton koldioxidekvivalenter (CO2e) för den analyserade placeringsportföljen.

• Koldioxidavtrycket räknar utsläppen i relation till placerarens portföljstorlek och anger antalet ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per miljon euro placering.

• Viktad koldioxidintensitet räknar portföljens exponering mot koldioxidintensiva bolag och anger antalet koldioxidekvivalenter (CO2e) per miljon euro omsättning. Mätaren beaktar placeringsobjektens vikt i portföljen.

SLS portfölj Källa: Nordea. Analysens täckningsgrad är 92 %. Världsindex

Utsläppen är beräknade enligt Scope 1 och 2 i GHGprotokollet. GHG-protokollet är en global standard för att mäta och rapportera växthusgasutsläpp. Scope 1 innebär direkta utsläpp i bolagets egen verksamhet. Scope 2 innebär indirekta utsläpp i bolagets verksamhet som kommer från produktionen av inköpt energi. De olika klimatmätarna kompletterar varandra och granskas med fördel sida vid sida. Förändringar i mätarna kan bero på förändrat portföljinnehåll och/eller förändringar i portföljbolagens data, som till exempel utsläppssiffrorna eller omsättningen under ett visst år.

Mätarna bör också tolkas med beaktande av portföljens sektorfördelning. I praktiken är det några enskilda sektorer som står för majoriteten av växthusgasutsläppen, speciellt kraftförsörjning, industrivaror och energi. Informationsteknik- och finanssektorerna har de minsta utsläppen. I jämförelse till världsindex för aktier (MSCI ACWI) har SLS portfölj en betydligt högre vikt i materialsektorn och sektorn för industrivaror och tjänster. Portföljen har en märkbart lägre

vikt i informationsteknik samt energi och kraftförsör jning.

Enskilda placeringsobjekt kan ha stor inverkan på portföljens växthusgasutsläpp. Den finska skogsindustrikoncernen UPM utgör 3 % av den analyserade portföljens marknadsvärde och bidrar med 17 % till portföljens koldioxidavtryck. UPM är en föregångare inom hållbarhet för sin sektor och har lagt som mål att bli koldioxidneutralt redan 2040 Det absoluta koldioxidavtrycket för vår likvida aktieportfölj var 55 880 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) för 2024. Den analyserade portföljen utgör cirka 64 % av SLS totala placeringsförmögenhet.

Både koldioxidavtrycket och den viktade koldioxidintensiteten för SLS portfölj var 50 % lägre än för världsindex för 2024. Nedgången från det föregående året är betydlig och beror till stor del på förändringar som vi gjort i portföljinnehållet under året. Dessa förändringar beror i första hand på våra nya aktiefondplaceringar med striktare klimatkriterier och utsläppsmål.

Koldioxidavtryck 2019–2024

Växthusgasutsläppsmätare för 2024

Koldioxidavtryck

koldioxidintensitet

Källa: SEB. Inom parentes motsvarande siffror för 2023. Andelen rapporterade siffror i analysen är över 90 %. Utsläppen är beräknade enligt Scope 1 och 2 i GHG-protokollet.

SLS portfölj Världsindex Källa: SEB. Metodologin för beräkning av koldioxidavtrycket har varit en annan 2019–2020 och siffrorna för de åren är inte direkt jämförbara med övriga år.

Viktad koldioxidintensitet 2021–2024

Mätare SLS likvida aktieportfölj

Klimatmål och scenarioanalys

För att komplettera de historiska utsläppsmätningarna är det viktigt att även granska bolagens klimatstrategier. Det är avgörande vilka insatser bolagen gör i framtiden för att minska sina utsläpp.

79 % av den likvida aktieportföljens marknadsvärde utgörs av bolag med ambitiösa och vetenskapligt baserade klimatmål enligt SBTi (Science Based Targets Initiative), jämfört med 68 % för världsindex.

Scenarioanalys är en annan metod för att granska portföljens framtida klimatavtryck. Analysen jämför portföljen med Internationella energiorganets (IEA) klimatscenarier. SDS-scenariot för hållbar

Det är avgörande

vilka insatser bolagen gör i framtiden för att minska sina utsläpp.

Scenarioanalysens resultat

Året då SDS-budgeten/ 1,5 °C-uppvärmningsscenariot uppnås 2045 2024

Portföljens möjliga temperaturökning till 2050

Källa: SEB. Scenarioanalysen täcker våra likvida aktie- och ränteplaceringar.

Övriga ESG-mätare

Enligt analysen

ligger vår portfölj i linje med en uppvärmning på 1,7 °C till 2050.

utveckling (Sustainable Development Scenario) är i linje med klimatavtalet i Paris och dess mål att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen rejält under 2 °C till 2050

Vår portfölj ligger bättre till än världsindex men behöver ytterligare anpassningar för att nå 1,5 °C-målet för SDS-scenariot. Enligt analysen ligger vår portfölj i linje med en uppvärmning på 1,7 °C till 2050, medan siffran för världsindex är 2,8 °C.

Vattenintensitet

Kubikmeter vattenförbrukning per 1 mn € omsättning

Jämställdhet mellan könen

Andelen kvinnor i styrelsen

God förvaltning

Andelen oberoende styrelseledamöter

Lönejämlikhet

Verkställande direktörens lön per anställdas medianlön

Källa: SEB

Förbättrade PRI-resultat

SLS har undertecknat det FN-stödda placerarinitiativet

PRI (Principles for Responsible Investment). Som undertecknare beaktar vi faktorer relaterade till miljö, samhälle och god förvaltning i vår placeringsverksamhet.

Samtidigt förbinder vi oss att årligen rapportera till PRI om vårt arbete med hållbar placering.

Våra PRI-resultat

STJÄRNBETYG

Principer och strategier

Aktiefonder passiva*

Aktiefonder aktiva

Räntefonder

År 2024 rapporterade vi till PRI för andra gången.

Våra resultat bedöms utifrån olika delområden:

• Omfattningen av våra principer och strategier

• Vårt arbetssätt för olika tillgångsslag

• Graden av transparens och förtroendeskapande

åtgärder i vår verksamhet

Enligt PRI ligger SLS resultat på en mycket god nivå i jämförelse med institutionella placerare globalt. Våra resultat har förbättrats avsevärt från föregående år. Detta beror främst på att vi har uppdaterat våra principer för hållbar placering och infört ESG-enkäter för våra kapitalförvaltare.

Vi använder PRI-rapporteringen som ett verktyg för att fortsätta utveckla hållbarheten i vår placeringsverksamhet.

PRI-rapporten finns publicerad i sin helhet på sls.fi.

Private equity-fonder

Fastighetsfonder*

Förtroendeskapande åtgärder SLS poäng 2024 SLS poäng 2023 PRI-medianpoäng 2024

PRI – Principles for Responsible Investment

● Initiativet grundades 2006

● Undertecknare är institutionella placerare och tjänsteleverantörer

● 5 300 undertecknare globalt som förvaltar över 120 biljoner USD

● 66 undertecknare i Finland

Hon förädlade sin prylångest till ett företag

Kunde vi människor dela på verktyg och prylar i stället för att köpa skåpen fulla?

Det hoppas Lotta Lilja, som i december belönades med miljöpriset Blå globen. Hon har grundat den digitala plattformen

Circutus som möjliggör gemensamt utnyttjande av saker. Tjänsten gynnar våra plånböcker, men framför allt planeten.

– Jag ville komma på en affärsidé som har ekonomisk potential, men som också är bra för vår jord.

Till en början föreställde Lilja sig ett gemensamt och centraliserat förråd för utlåning, men under en föreläsning hon höll om digitaliseringens möjligheter insåg hon att en utlåningstjänst inte behöver ett fysiskt förråd.

I stället växte en ny idé fram: En digital plattform där vem som helst kan hyra ut verktyg och andra prylar mot en avgift.

För snart femton år sedan flyttade Joensuubon

Lotta Lilja till ett enfamiljshus. Kort efter flytten blev hon frustrerad över alla maskiner och verktyg som behövs för att ta hand om hus och trädgård, men som ändå bara används en eller ett par gånger om året. Resten av tiden samlar verktygen damm och tar upp plats i skåpen.

– Varje hushåll behöver inte en egen borrmaskin, det räcker kanske med en borr per husbolag, säger Lilja.

Som lektor i företagsekonomi hade hon redan länge innan Circutus tillkomst varit intresserad av att kombinera ekonomiskt lönsam affärsverksamhet med ekologisk hållbarhet. Ur frustrationen kring alla verktyg som behövdes i huset såddes det första idéfröet till Circutus.

– Circutus är en plattform för vardagens cirkulära ekonomi, där både privatpersoner och företag kan hyra ut sådant de tror att det finns en efterfrågan på, förklarar Lilja.

”Varje

hushåll behöver inte en egen

borrmaskin.”

Lotta Lilja blev trött på alla prylar hemma och skapade en tjänst för uthyrning av saker.

Marknadsföring via djungeltrumman

Circutus lanserades i mars 2023, och mottagandet blev positivt.

– Alla förstår direkt vad tjänsten går ut på. Många kommer också genast på saker som de kunde hyra ut eller själva hyra av någon annan, berättar Lotta Lilja. Däremot är det svårare att omvandla ivern till faktiska användare av tjänsten. Hittills har Circutus kring tusen registrerade användare och drygt 500 saker på uthyrningslistan.

– Också personer som fullt ut stöder idén är långsamma på att testa själva. Det krävs en hel del för att den positiva inställningen ska leda till att man faktiskt registrerar sig, fotar sina saker och lägger upp annonser.

Eftersom Lilja bor i Joensuu har Circutus flest användare i Norra Karelen, men tjänsten får hela tiden fler och fler medlemmar också på andra håll i Finland.

Annonser har snurrat på Google, Facebook och Instagram. Circutus har även gjort samarbeten med influerare för att sprida information.

– Men den allra bästa marknadsföringen sker när en användare berättar om sina egna erfarenheter. Ju fler användare, desto snabbare sprids ordet, säger Lilja.

Affärsmodellen bygger på att Circutus får en kommission på 20 procent för varje uthyrning. Snart lanseras också möjligheten till slutna plattformar, så att till exempel ett idrottslag eller en

marthaförening kan hyra eller låna ut verktyg och prylar inom en sluten cirkel. För den tjänsten uppbärs en medlemsavgift.

Nya affärsmöjligheter

För Lotta Lilja är Circutus ett passionsprojekt som hon satsat både pengar och tid på. Före Blå globenpriset på 15 000 euro hade Lilja i närmare ett års tid försökt locka finansiärer – utan resultat.

– Tack vare priset kan jag jobba 60 procent som lektor i år och använda resten av tiden till att utveckla och marknadsföra Circutus.

Som lektor i företagsekonomi vet hon att en bra affärsidé kräver tid för att hitta sin publik.

En konkret dröm är att Circutus, eller snarare att ”circutta”, blir en del av vår allmänna vokabulär såsom ”googla” redan är.

– Jag önskar att ordet blev det man använder för kollektiva lånetjänster. Alla vet vad det betyder om man har köpt något på webbplatsen Tori, så ett mål är att alla förstår vad en person som säger ”jag circuttade en pizzaugn under helgen” menar, säger Lilja.

På ett mer seriöst plan hoppas hon att utlåning och uthyrning av verktyg blir ett reellt alternativ för allt fler konsumenter. Både för dem som äger verktygen och för dem som hyr.

På längre sikt drömmer Lilja om att ta plattformen utanför Finlands gränser, men först är målet att öka antalet registrerade medlemmar här hemma.

– Det finns ingen övre gräns för hur många som

kan använda tjänsten. Om 100 000 användare gjorde ett par uthyrningar om året skulle det innebära en lönsam affärsverksamhet.

Lilja påminner om att både privatpersoner och företag är välkomna med. För en del företag kan Circutus till och med möjliggöra en ny typ av affärsverksamhet. Som exempel ger Lilja en nyhet hon läste i vintras:

– Det lär ha uppstått problem med att turister i Rovaniemi slänger bort sina dyra vinterjackor innan de åker bort från orten. Kanske ett klädföretag kunde hyra ut jackor i stället för att turisterna måste köpa nya som de sedan slänger.

Text: Michaela von Kügelgen

”Den allra bästa marknadsföringen sker när en användare berättar om sina egna erfarenheter.”

Ett pris för miljön

Blå globen-priset är ett erkännande som ges för innovationer eller vetenskaplig forskning som hjälper mänskligheten att klara miljökrisen. Årligen utdelas 100 000 euro. År 2024 delades prissumman mellan tre olika initiativ:

● Medborgarorganisationen Eettisen kaupan puolesta ry (Eetti), som främjar etisk handel, fick 40 000 euro för sitt arbete.

● Aku Varamäki Sissi Penttilä och Julia Thurén fick 15 000 euro var för kampanjen Viiden vaatteen vuosi (Fem plagg om året) som uppmuntrar till minskad klädkonsumtion, och för boken Planetaarinen vaatekaappi (Den planetära garderoben).

● Lotta Lilja , lektor i företagsekonomi, fick 15 000 euro för uthyrningstjänsten Circutus där människor kan låna saker av varandra i stället för att köpa nytt.

Priset finansieras till lika delar av Tiina och Antti Herlins stiftelse, Maj och Tor Nesslings stiftelse och SLS, som finansierar sin andel ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers fond II.

Utsläpp i verksamheten

Vi genomförde tillsammans med Nordic Impact en växthusgasutsläppsanalys av vår verksamhet för att ta reda på var utsläppen uppstår och kunna identifiera konkreta åtgärder för att minska dem. Utredningen visar att majoriteten av utsläppen är indirekta och framför allt uppstår genom köp av varor och tjänster.

För att komma i gång med att minska verksamhetens växthusgasutsläpp är det viktigt att förstå hur utsläppen uppstår i de olika delarna av verksamheten.

Enligt det internationella ramverket Greenhouse Gas Protocol delas växthusgasutsläpp in i tre kategorier: scope 1-, 2- och 3-utsläpp.

Scope 1 innebär direkta utsläpp i den egna verksamheten. I SLS fall handlar det om utsläpp från fordon i egen användning. Scope 2 innebär indirekta utsläpp i den egna verksamheten som kommer från produktionen av den energi som köps in. För SLS betyder det här den nedkylning, elektricitet och uppvärmning som vi köper för kontorslokalerna i Helsingfors och Vasa. Scope 3 gäller övriga indirekta utsläpp från verksamheten. Det här är en bred kategori som i SLS fall omfattar bland annat alla köpta varor och tjänster, arbetsresor, producerat avfall samt användningen och slutbehandlingen av sålda produkter såsom böcker.

Resultaten belyser rollen av indirekta utsläpp SLS totala växthusgasutsläpp för 2023 var 1 400 ton koldioxidekvivalenter (tCO2e) eller 16,9 tCO2e per

anställd. Resultatet ligger i linje med andra typer av expertorganisationer, men det finns givetvis orsak att se över alla möjligheter till utsläppsminskningar. Placeringsportföljen och gårdarna i SLS ägo ingick inte i kalkylen. För placeringsportföljen genomför vi årligen en separat utsläppsanalys (se kapitlet Uppföljning av hållbar placering).

Scope 3-utsläppens andel av SLS totala växthusgasutsläpp är störst med 83 %. Det här är en typisk fördelning för en expertorganisation som saknar egna produktionsfaciliteter. Majoriteten av våra

scope 3-utsläpp kommer från köpta varor och tjänster (71 %) samt arbetsresor (21 %). I köpta varor och tjänster ingår bland annat IT-anskaffningar, digitaliseringstjänster samt leasing- och licenstjänster. Arbetsresornas utsläpp kommer främst från bilresor (78 %) och flygresor (19 %).

Våra scope 2-utsläpp utgör 17 % av de totala växthusgasutsläppen och uppstår främst från uppvärmningen av kontorslokalerna i Helsingfors och Vasa (69 %). Scope 1-utsläppens andel är betydligt mindre med 0,05 % av våra totala utsläpp.

SLS totala utsläpp

1 400 tCO2 e

Scope 1 0,7 tCO2 e 0,1 %

Scope 2 235 , 3 tCO2 e 16 , 8 %

Scope 3 1 164 ,0 tCO2 e 83 ,1 %

Källa: Nordic Impact

Följande steg

Växthusgasutsläppsanalysen gav oss flera värdefulla insikter både för konkreta utsläppsminskningar och för utveckling av kvaliteten på den data vi använder.

Den snabbaste åtgärden för utsläppsminskningar gäller vår uppvärmning av kontorslokalerna. En övergång till grön fjärrvärme kan effektivt skära ner dessa utsläpp.

Uppskattningar bidrar ofta till högre utsläppssiffror. Därför är det viktigt att mata in data av möjligast hög kvalitet i analysen för att göra den mer exakt. Med anledning av det kommer vi att se över kostnadsslagen i vår uppföljning så att de bättre stöder analysen. Därtill kan vi uppmuntra våra samarbetspartner att förse oss med utsläppskalkyler för de produkter och tjänster vi köper.

Kompensation av utsläpp

Eventuell kompensation av växthusgasutsläpp beaktas inte enligt god marknadsstandard i utsläppsanalysen. Fokus bör i första hand ligga på att skära ner på verksamhetens egentliga utsläpp via olika metoder. Enbart när inga andra metoder kvarstår uppstår en möjlighet till kompensation. SLS har under flera år arbetat med klimatneutrala mässmontrar och kompenserat för de utsläpp som uppstår från flygresor i arbetet.

Klimatneutral

mässmonter i Göteborg

Vi fick även i fjol ett miljöcertifikat för vår mässavdelning på bokmässan i Göteborg.

Växthusgasutsläppen från mässmontern, som förverkligas av Messeforum, är 0 gram.

Utsläppen för montern har minskats genom effektivare materialanvändning och främjande av cirkulär ekonomi. Material och inredning återanvänds om möjligt. För mässmontrarna används alltid el från förnybara energikällor om sådan finns tillgänglig. Avfall som uppstår när mässmontern monteras ner sorteras och behandlas enligt mässhallarnas återvinningssystem.

De utsläpp som inte kan minskas ytterligare har kompenserats med hjälp av CO2esto-utsläppskalkylatorn. CO2esto köper utsläppsrätter på EU:s myndighetsövervakade marknad för handel med utsläppsrätter.

Montern Lilla Finland på bokmässan i Göteborg är klimatneutral.

Personer

Här presenterar vi de förtroendevalda i vetenskapliga rådet och finansrådet samt medlemmarna i vår ledningsgrupp. Vetenskapliga rådet Finansrådet

Ledning

VETENSKAPLIGA RÅDET

Ordförande, professor Åsa von Schoultz 2024–2026 (invald 2021)

Vice ordförande, rektor Mona Forsskåhl 2023–2025 (invald 2014)

Professor Kristina Malmio 2024–2026 (invald 2015)

Professor Fredrik Nilsson 2023–2025 (invald 2020)

Skattmästare, lagman Johan Aalto 2024–2026 (invald 2021)

Sekreterare, docent Anna Slotte 2022–2024 (invald 2022)

Professor Marcus Norrgård 2023–2024 (invald 2023)

Professor Mattias Pirholt 2024–2026 (invald 2020)

Professor Pauline von Bonsdorff 2023–2025 (invald 2017)

Professor Petri Karonen 2024–2025 (invald 2024)

Professor Gunilla Widén 2022–2024 (invald 2022)

Docent Ann-Catrin Östman 2022–2024 (invald 2013)

Ledning

FINANSRÅDET

Ordförande, lagman

Johan Aalto 2024–2026 (invald 2014)

Senior advisor Robert Andersson 2023–2026 (invald 2018)

Verkställande direktör Jannica Fagerholm 2021–2024 (invald 2001)

Styrelseordförande Joakim Frimodig 2024–2027 (invald 2024)

Analyschef Heidi Schauman 2023–2025 (invald 2023)

REVISORER

KPMG OY AB Revisionssamfund

Marcus Tötterman CGR

Ledning

LEDNINGSGRUPP

Verkställande direktör

Björn Teir

Utgivningschef Patricia Berg

Administrativ chef Anja Hongelin

Forskningschef Ruth Illman

Arkivchef Kristina Linnovaara

Chefsjurist Jonas Lång

Kommunikationschef Marika Mäklin

Ekonomichef Ninny Olin

Strategichef Jennica Thylin-Klaus

Årsberättelser och bokslut

SLS vision, Kunskap och kultur för ett öppet och upplyst samhälle, antogs våren 2024 och känns ännu angelägnare dag med tanke på de omvälvningar världen befinner sig i, skriver SLS ordförande Åsa von Schoultz.

Årskrönika

Kunskap och kultur för ett öppet och

upplyst samhälle

Under det gångna året har SLS ägnat sig åt att blicka framåt. Den operativa organisationen och vetenskapliga rådet har analyserat sin omvärld och de stora utmaningar och förändringar vi står inför, och utgående från detta formulerat både en vision och en strategi.

Visionen – Kunskap och kultur för ett öppet och upplyst samhälle – känns i dag ännu angelägnare än när den antogs under senvåren 2024. Vid den tiden framstod en världspolitisk omvälvning av det slag vi nu bevittnar fortfarande som otänkbar. Nu befinner vi oss mitt uppe i en ny och oförutsägbar era som ser ut att i grunden förändra vår omvärld med konsekvenser även för politik och samhällsliv i Finland.

”Den

nya strategin för perioden 2025–2028 slår fast vår vetenskaps- och kulturpolitiska linje.”

SLS nya vision är ett mål gentemot vilket vi ska sträva. Den nya strategin för perioden 2025–2028 är mer handfast och slår fast vår vetenskaps- och kulturpolitiska linje. Strategin har tre distinkta tyngdpunktsområden:

• Stärka humaniora och samhällsvetenskap med en svensk dimension inom vetenskapssamfundet

• Främja ett brett engagemang för ett öppet och upplyst samhälle, där den svenska kulturen –och särskilt litteraturen – i Finland är livskraftig och uppskattad

• Skapa beredskap och förutsättningar att agera i ett samhälle i förändring, särskilt i balansgången mellan den offentliga och privata sektorn

Genomslag och bredare samhällsrelevans kommer framöver att få en större roll. Målet är att SLS ska visa sin relevans för en större publik, men utan att kompromissa med vårt kännetecken – hög kvalitet.

Under det gångna verksamhetsåret avrundades den omfattande renoveringen av SLS kontor på Snellmansgatan 13. I december kunde hela personalen i Helsingfors flytta in i de nyrenoverade och estetiskt tilltalande lokalerna. Efter en på frestande period kan organisationen nu återigen arbeta i inspirerande omgivningar. Samtidigt tog renoveringen av Riddaregatan 5 och förverkligandet av konceptet Ett hem för kunskap, litteratur och lek fart.

Under 2024 nådde arkivverksamheten två viktiga milstolpar. Den första var ett avtal med Museiverket och Borgå stad, vilket innebär att familjen Runebergs arkivmaterial nu samlas hos SLS. Den andra milstolpen var att SLS samlingar fördes in i Unescos nationella världsminnesregister genom inkluderingen av de finlandssvenska modernisternas arkiv, som förvaras på SLS och i Åbo Akademis bibliotek, samt av SLS publikationssamling.

SLS fortsätter att satsa stort på vetenskaplig forskning. Under det gångna året beviljade vetenskapliga rådet forskningsmedel på totalt 3 558 000 euro.

Bland årets högprofilerade satsningar finns två forskningsprojekt och två översiktsprojekt. Under 2024 lanserade vi dessutom en ny gemensam utlysning av forskningsmedel tillsammans med Svenska kulturfonden under den angelägna rubriken Framtida utmaningar för det svenska i Finland.

Målet är att under 2025 bevilja medel till ett omfattande fyraårigt forskningsprojekt inom utlysningens tematik.

Inom utgivningssektorn är arbetstakten hög.

Under 2024 gavs 16 tryckta verk ut och bland dessa fanns de fyra första delarna i den populärvetenskapliga serien Värt att veta som har fått mycket positiv uppmärksamhet. Värt att veta-serien finns även fritt tillgänglig som e- och ljudböcker. Tillsammans med forskningssektorn har man lanserat ett pilotprojekt för produktion av svenskspråkig

kurslitteratur som ämnesmässigt berör finländska förhållanden, avsedda för universitet och högskolor. Under 2025 kommer två böcker att skrivas av forskare inom fälten informationsvetenskap och statskunskap.

Våra beslutsfattande organ har under 2024 kompletterats med nya förtroendevalda. I finansrådet har styrelseordförande Joakim Frimodig ersatt vicehäradshövding Anna-Maja Henriksson. Vetenskapliga rådet har i sin tur vid ett extra föreningsmöte i oktober kompletterats med professorn i historia vid Jyväskylä universitet, Petri Karonen. Karonen efterträder Ruth Illman, som har tagit steget in i den operativa organisationen som forskningschef. Illman efterträder för sin del tidigare forskningschef Christer Kuvaja, som gick i pension efter en lång tjänstgöring i en tid av stor tillväxt och expansion inom forskningssektorn. Vi tackar Kuvaja för hans förtjänstfulla insats. Trots en skakig omvärld står SLS starkt, med djupa rötter i historien och blicken riktad framåt – där kunskap och kultur banar väg för ett öppet och upplyst samhälle.

Åsa von Schoultz Ordförande

Vetenskapliga rådets årsberättelse 2024

Vetenskapliga rådets arbete

Arbetet med att ta fram en ny vision för SLS för perioden fram till 2032 inleddes senhösten 2023. Hela den operativa organisationen involverades i en omfattande omvärldsanalys, som resulterade i ett underlag för diskussioner i vetenskapliga rådet.

I maj beslutade vetenskapliga rådet och finansrådet i samråd att SLS ska arbeta för visionen Kunskap och kultur för ett öppet och upplyst samhälle.

Vetenskapliga rådets arbete 2024 tog sin utgångspunkt i den målbild som vetenskapliga rådet fastställde 2021 för åren 2021–2025.

Under året arbetade SLS med en ny strategi för åren 2025–2028. Den nya strategin fastställdes vid årsskiftet i samråd av vetenskapliga rådet och finansrådet. Enligt strategin ska verksamheten ha tre tyngdpunkter:

• Stöda och förstärka humaniora och samhällsvetenskaper med en svensk dimension inom vetenskapssamfundet

• Skapa brett engagemang för ett öppet och upplyst samhälle där den svenska kulturen, och speciellt litteraturen, i Finland är livskraftig och uppskattad

SLS utdelningsverksamhet för att förtydliga vetenskapliga rådets helhetsansvar för utdelningen.

Vetenskapliga rådet beslutade att utlysa ett gemensamt forskningsprojekt tillsammans med Svenska kulturfonden på temat Framtida utmaningar för det svenska i Finland. För ut lysningen reserverades 500 000 euro, som utdelas 2025.

Projektets totalbudget är 1 miljon euro, varav SLS andel är 500 000 euro.

Vetenskapliga rådet fattade beslut om att inrätta en ny understödsform: vistelsestipendier som kan sökas av skön- och facklitterära författare för vistelse på någon ort i Norden för 1–4 veckor.

Verksamhetsrelaterade milstolpar

Sällskapet bedrev sin verksamhet enligt den verksamhetsplan som vetenskapliga rådet fastställt för 2024. De mål som uppställdes i verksamhetsplanen uppnåddes i huvudsak.

Aula Research gjorde under året en utvärdering av SLS arkivverksamhet, speciellt med fokus på genomslaget hos forskare.

SLS stora pris, Karl Emil Tollanders pris, tillföll författaren och förläggaren Ralf Andtbacka.

• Skapa beredskap och förutsättningar att agera i ett samhälle i förändring, särskilt angående balansgången mellan den offentliga och privata sektorn

Vid vetenskapliga rådets konstituerande möte den 18 april valdes professor Åsa von Schoultz till ordförande, rektor Mona Forsskåhl till viceordförande och docent Anna Slotte till sekreterare för SLS.

Bland de frågor som vetenskapliga rådet behandlade under året kan nämnas följande: Vetenskapliga rådet beslutade att SLS från och med 2025 övergår till en enda allmän utlysning av stipendier och understöd i februari. Därtill gjordes ändringar i berednings- och beslutsprocesserna för

Utgående från det beslut som fattades av årsmötet, beslutade vetenskapliga rådet att från och med 1 1 2025 införa arvode för medlemmarna i de vetenskapliga nämnderna samt i forskningsnämnden, insamlingsnämnden, utgivningsnämnden och nämnden för Fredrik Pacius minnesfond.

Medlemmarna i allmänna prisnämnden får arvode enligt tidigare beslut.

Vetenskapliga rådet har fortlöpande uppdaterat SLS styrdokument och fastställt vissa förändringar i den operativa organisationen i samråd med finansrådet. Under 2024 fattades bland annat beslut om en förstärkning av och profilhöjning för Finlands svenska folkmusikinstitut (FMI) inom SLS. FMI utgör framöver en organisatorisk del av såväl arkivsom forskningssektorn vid SLS.

Inom SLS arkivsektor har processen för hantering av arkivmaterial effektiverats i och med att arkiveringssystemet Yksa nu används i det dagligaarbetet. Under året öppnades förbindelsen mellan Yksa och den nationella tjänsten för lång tidsbevaring PAS. Detta möjliggör att arkivets digitaliserade, skyddsklassificerade material överförs till PAS-tjänsten. Digitaliseringsprojektet (2023–2025) för arkivets skyddsklassificerade material har fortgått, men materialet har under året digitaliserats långsammare än beräknat. Detta innebär att projektet sannolikt kommer att överskrida den beräknade projekttiden.

Arkivet avslutade fem frågelistor om olika teman under året. Frågelistan Berätta om språken i ditt liv! var mycket populär och fick 141 svar.

I och med SLS flytt från Riddaregatan till Snellmansgatan flyttades även arkivmaterialet till det nya arkivmagasinet på Snellmansgatan. Kundtjänsten hölls stängd i november–januari, samtidigt som förberedelserna för den nya kundtjänsten på Snellmansgatan pågick.

SLS ingick nya avtal med Museiverket och Borgå stad om det Runebergmaterial som har varit deponerat på SLS samt om det Runebergmaterial som förvarats i Borgå museums utrymmen. Allt statligt Runebergrelaterat arkivmaterial finns nu i SLS arkiv. SLS ingick också donationsavtal med Institutet för de inhemska språken om det arkivmaterial som redaktionen för Ordbok över Finlands svenska folkmål använder. Materialet kommer till arkivet senast 2036 när Ordbok över Finlands svenska folkmål färdigställs.

SLS mottog även Pressarkivföreningens arkiv, innefattande Brages pressarkivs stora urklippssamling.

De finlandssvenska modernisternas arkiv, som finns i SLS respektive Åbo Akademis bibliotek, samt SLS publikationsarkiv har valts till Unescos nationella världsminnesregister. Detta är ett register med syftet att skydda det dokumentbaserade och skriftliga kulturarvet i Finland och i världen, samt att främja dess tillgänglighet.

Arbetet med att synliggöra SLS arkivmaterial och utgivning i Wikivärlden i samarbete med Projekt Fredrika rf har fortsatt. Synligheten för det svenska i Wikivärlden har förbättrats genom att böckerna Ett gott parti och Finlandssvenska festboken överfördes till Wikipedia/Wikidata efter bearbetning av AI. Både Wikipedia och Wikidata är centrala för att få språkmodeller att bättre förstå det svenska i Finland.

SLS arrangerade eller stod som delarrangör för sammanlagt 52 evenemang. Bland dessa kan nämnas bland annat följande: Eftermiddagste med författare, i samarbete med Förlaget och Schildts & Söderströms 20.3, seminarium och workshop om akademiskt skrivande 30.5, öppet hus hos SLS i Vasa

27.7, skrivretreat för doktorander 12.9 samt forskningschef Christer Kuvajas avskedsseminarium På två eller flera språk: Aspekter på språkliga förhållanden och företeelser i forntid och nutid 28.11.

SLS gav ut sexton verk i tryck av vilka elva samtidigt även utgavs digitalt. Åtta verk ur backlisten som tidigare utkommit i tryck utgavs nu även som e-böcker på sls.fi och tre nytryck togs. FMI gav ut albumet Vila av bandet Vila på musikströmningstjänster och cd. Folk och musik gavs ut som e-tidskrift för sjätte året. Årets mest sålda bok var Historiska recept i urval, utgiven av Maren Jonasson. De första fyra delarna i serien Värt att veta utkom under året, Mardrömmar och Kvantdatorer i april och Skogen och Speglingar i september. Värt att veta-böckerna utkom samtidigt även som e-böcker och som ljudböcker.

De flesta äldre digitala utgåvor överfördes till en uppdaterad version av SLS egen plattform för digital utgivning. Överföringarna gjordes för att säkerställa att SLS nuvarande utgåvor hålls i drift och att sökmotorer ger träffar i materialet. Under 2024 arbetade utgivningssektorn med två digitala utgivningsprojekt – Historiska recept och Edvard Westermarck. Historiska recept-projektets webbplats kompletterades med österbottniska hushållsböcker i november.

Vetenskapliga rådet fattade beslut om att ett digitalt utgivningsprojekt av Tove Janssons kvarlåtenskap ska starta 2025. Arbetet med digitaliseringen av Janssons skönlitterära manuskript i Åbo Akademis bibliotek inleddes redan under hösten.

I september 2024 utlystes ett pilotprojekt för två befattningar vid universitet eller högskolor för produktion av ny svenskspråkig kurslitteratur inom

humaniora och samhällsvetenskaper som ämnesmässigt berör finländska förhållanden. Vetenskapliga rådet fattade i november beslut om de beviljade befattningarna, som faller inom ämnena informationsvetenskap och statsvetenskap. Mot slutet av 2024 inleddes diskussioner med andra finlandssvenska stiftelser och fonder för en större gemensam satsning på svenskspråkig kurslitteratur under 2025. Förlagssamarbeten med finska förlag och förlag i Sverige fortsätter och så gott som alla titlar SLS utger utkommer också i Sverige. Tack vare Bargumska fonden etablerar SLS mera regelbundna samarbeten med finska förlag, för att säkerställa att en del av SLS böcker utkommer även på finska. Under 2024 översattes Finlands svenska historia av Martin Hårdstedt till finska och utgavs som Suomen ruotsalainen historia på Gaudeamus i januari 2025 Förutom på Göteborgs och Helsingfors bokmässa hade SLS egen bokförsäljning på Åbo bokmässa, Borgå bokmässa och Österbottens bokmässa. De första böckerna i serien Värt att veta lanserades på Textens hus i april och bokserien Vardagens föränderliga rum lanserades på Villa Kivi i augusti. I slutet av 2022 inleddes ett lokalprojekt vars syfte var att alla SLS anställda i Helsingfors framöver skulle arbeta i lokalerna på Snellmansgatan 13. De konkreta byggarbetena för projektet färdigställdes i december 2024 och medarbetarna i Helsingfors kunde flytta in i de förnyade lokalerna.

Det nya verksamhetskonceptet för SLS fastighet Riddaregatan 5, Ett hem för kunskap, litteratur och lek, utarbetades under 2024. Konceptet förverkligas i form av en omfattande ombyggnad i fastigheten

under 2025. Det nya verksamhetskonceptet bygger på den verksamhet som förlaget Schildts & Söderströms, Stiftelsen Sedmigradsky och SLS kommer att bedriva i huset. SLS kommer också framöver att förfoga över festsalen och de utrymmen som stöder verksamheten i salen. Schildts & Söderströms koncentrerar sin verksamhet till huset och Stiftelsen Sedmigradsky kommer att starta upp ett nytt daghem i lokalerna med målet att bidra till nya verksamhetsmodeller och praxisorienterad forskning inom småbarnspedagogik genom ett samarbete med Helsingfors universitet.

Stipendier, understöd och pris

Vetenskapliga rådet beslutade att finansiera två forskningsprojekt och två översiktsprojekt som inleds 2025 med totalt 2 196 600 euro. Dessa är forskningsprojekten Sociala nätverk i en åldrande befolkning vid Befolkningsförbundet med forskarprofessor Anna Rotkirch som projektledare och Generation X, Y och Z och de digitala språkbruken: Intra- och intergenerationellt meningsskapande, adaption och attityder (XYZdigi) vid Jyväskylä universitet med professor Åsa Palviainen som projektledare, samt översiktsprojekten Invandringens historia i Finland 1809–2024 vid Åbo Akademi med docent Mats Wickström som projektledare och Vetenskapens historia i Finland vid Finska Vetenskapsakademien med docent Stefan Nygård som projektledare. Vetenskapliga rådet beviljade individuella stipendier för akademisk forskning till ett belopp av 1 361 400 euro. Övriga stipendier och understöd beviljades till ett belopp av 1 949 144 euro. Under

året utdelades litterära, vetenskapliga och kulturella pris till ett totalbelopp av 464 834 euro.

Rådet beslöt också att höja månadsbeloppen för arbetsstipendier till 2 700 euro (doktorander), 3 100 euro (doktorer) och 3 700 euro (docenter) från och med 2025. Under 2024 beviljades därtill Institutet för de inhemska språken ett stöd om 570 000 euro för arbetet med Ordbok över Finlands svenska folkmål.

SLS förvaltar Delegationen för den svenska litteraturens främjande och dess understöd. Delegationen beviljar statligt finansierat stöd för tryckning av skön- och facklitteratur samt stöd för översättning av litteratur från finska till svenska. År 2024 bev iljade delegationen totalt 75 685 euro i stöd.

Miljöpriset Blå globen gick år 2024 till Eetti Eettisen kaupan puolesta ry, Aku Varamäki, Sissi

Penttilä, Julia Thurén och Lotta Lilja. Priset på 100 000 euro delas ut av SLS, Maj och Tor Nesslings stiftelse och Tiina och Antti Herlins stiftelse. SLS andel av prissumman var 33 334 euro.

Sammanlagt utdelades medel för forskningsprojekt, stipendier, understöd och pris, med beaktande av egen användning av fondavkastning, till ett totalbelopp om 7 818 107 euro.

Institutionellt samarbete

Samarbetet med Finska litteratursällskapet och de övriga privatarkiven samt Riksarkivet, Nationalbiblioteket, Museiverket och andra centrala minnesorganisationer har fortgått. Samarbetet har bland annat gällt den gemensamma söktjänsten Finna och sektorns juridiska frågor. Vetenskapliga

samfundens delegation jämte dess underavdelningar Vetenskapsbokhandeln och Boklagret var fortsättningsvis en viktig och nära samarbetspartner.

Samarbetet med Språkbanken i Sverige och

Kielipankki i Finland har gällt bland annat överförande av transkriberat material från arkivet och utgivningen. Samarbetet med Litteraturbanken har gällt tillgängliggörande av finlandssvensk litteratur.

I Sverige samarbetar SLS även med Svenska Akademien, Kungliga Gustav Adolfs Akademien och Riksbankens Jubileumsfond.

Genom medlemskapet i Stiftelser och fonder r.f. deltar SLS i det nationella samarbetet inom stiftelsesektorn. Sällskapet är sedan 2013 medlem i Philantrophy Europe Association (Philea), som är samarbetsorganisationen för europeiska stiftelser och fonder.

Medlemmar

Vid årets slut hade SLS totalt 887 medlemmar, det vill säga något färre jämfört med året innan då medlemsantalet var 913.

Årshögtiden 5.2.2024

Årshögtiden ägde rum i Helsingfors universitets solennitetssal inför en fulltalig sal. En stor skara följde även med sändningen på sls.fi. SLS stora pris, Karl Emil Tollanders pris, tillföll författaren och förläggaren Ralf Andtbacka. Festföredraget med rubriken Mina språk – broar eller murar? hölls av rektor Mona Forsskåhl. Festföredraget har publicerats i årsboken Historiska och litteraturhistoriska studier 99 Festens konstnärliga tema lyfte fram nyare finlandssvensk litteratur. Alma Pöysti och

Rosanna Fellman tolkade texter av Rosanna Fellman och Adrian Perera. I programmet ingick även musik av Jukka Perko Avara.

Årsmötet 9.4.2024

I SLS årsmöte deltog 24 medlemmar.

Till medlemmar i vetenskapliga rådet för treårsperioden fram till årsmötet 2027 återvaldes professor Kristina Malmio, professor Mattias Pirholt, professor Åsa von Schoultz samt lagman Johan Aalto.

Styrelseordförande Joakim Frimodig invaldes i finansrådet för perioden fram till årsmötet 2028 i stället för undervisningsminister, vicehäradshövding

Anna-Maja Henriksson som hade meddelat att hon inte ställer upp för omval.

Till revisor för verksamhetsåret 2024 valde årsmötet revisionssamfundet KPMG, som meddelat att Marcus Tötterman CGR fungerar som huvudansvarig revisor.

På förslag av vetenskapliga rådet och finansrådet beslutade årsmötet att bibehålla medlemsavgiften för årsmedlemmar vid 25 euro och avgiften för ständigt medlemskap vid 800 euro.

Extra föreningsmöte 14.10

Föreningsmötet valde in professor Petri Karonen i vetenskapliga rådet efter Ruth Illman, som avgick ur rådet i april när hon valdes till SLS forskningschef.

Vetenskapliga rådets sammansättning

Vetenskapliga rådet hade följande sammansättning (slutårtalet anger det sista hela kalenderår för vilket

vederbörande valts – sålunda slutar mandatperioden vid följande års årsmöte):

ordförande, professor Åsa von Schoultz 2024–2026 2021 9/9

vice ordförande, rektor Mona Forsskåhl 2023–2025 2014 9/9

sekreterare, docent Anna Slotte 2022–2024 2022 9/9

skattmästare, lagman Johan Aalto 2024–2026 2021 9/9 docent Ann-Catrin Östman 2022–2024 2013 9/9 professor Kristina Malmio 2024–2026 2015 7/9 professor Pauline von Bonsdorff 2023–2025 2017 8/9

docent Ruth Illman (avgick i april) 2023–2024 2017 3/3 professor Fredrik Nilsson 2023–2025 2020 7/9 professor Mattias Pirholt 2024–2026 2020 7/9 professor Gunilla Widén 2022–2024 2022 8/9 professor Marcus Norrgård 2023–2024 2023 7/9 professor Petri Karonen 2024–2025 2024 2/2 (invald vid extra föreningsmötet 14.10.2024)

Vetenskapliga rådet sammanträdde under året till nio möten och arbetsutskottet till åtta möten.

SLS bokslut för 2024

Vetenskapliga rådet har för sin del tagit del av SLS bokslut för 2024 och tillstyrker att det fastställs.

Finansrådets årsberättelse 2024

Finansrådets berättelse utgör en i bokföringslagen avsedd verksamhetsberättelse.

• Den förvaltade förmögenhetens totalavkastning uppgick under 2024 till +9 ,3 % (+8,9 % år 2023).

• Förmögenhetens marknadsvärde uppgick vid slutet av året till 2 182 miljoner euro (2 050 miljoner euro).

• Investerings- och finansieringsverksamhetens överskott var 73,5 miljoner euro (64 ,3 miljoner euro).

• Donationer och testamenten har förkovrat kapitalet med 4 ,9 miljoner euro (2,2 miljoner euro).

• SLS verksamhet och utdelning utvecklades planenligt, kostnaderna uppgick till 18,5 miljoner euro (16,1 miljoner euro).

• SLS utdelning av pris, stipendier och understöd uppgick till 7,8 miljoner euro (6,7 miljoner euro).

• Ordinarie verksamhetens underskott (innefattande utbetalda stöd ur Svenska kulturfonden) uppgick till 68,0 miljoner euro ( 59 ,7 miljoner euro).

• Till Svenska kulturfondens disposition ställs år 2025 52 miljoner euro (48 miljoner euro).

• Räkenskapsperiodens överskott är 103 681,63 euro (2023 underskott 31 968,04 euro).

År 2024 var åter ett gott placeringsår och avkastningen på de flesta aktiemarknader var positiv trots ett flertal osäkerhetsfaktorer. Stämningen på

kapitalmarknaderna påverkades under året av bland annat förändringar i förväntningarna på inflationsoch ränteutvecklingen, måttlig ekonomisk tillväxt utanför USA, geopolitiska utmaningar och presidentvalet i USA. Aktieindexet som mäter totalavkastningen på den globala aktiemarknaden steg under året med över 25 %, driven av en stark utveckling på den amerikanska aktiemarknaden som steg med över 32 % (i euro). Ett fåtal stora teknikbolag stod bakom största delen av denna uppgång. Helsingforsbörsen halkade igen efter utvecklingen i den övriga västvärlden och indexavkastningen för året stannade nära noll.

Den globala BNP-tillväxten var enligt preliminära uppgifter på samma nivå som året innan, kring 3 1 %.

Prognoserna pekar på att tillväxten kommer att ligga på ungefär samma nivå även de kommande åren.

Tillgångarnas marknadsvärde steg från 2 050 miljoner euro till 2 182 miljoner euro vid utgången av 2024. Huvudplaceringsformen för SLS förmögenhetsförvaltning är aktieplaceringar. Dessa utgjorde

81 % av placeringsportföljen vid årsslutet 2024 (82 % per 31.12.2023). Ränteplaceringarna utgjorde 11 % av totalportföljen (10 %). Fastighetsplaceringarnas andel av totalportföljen var 8 % (9 %). Placeringsportföljens sammansättning och dess förändring under 2024 belyses ur olika synvinklar i noter nr 9–18 till bokslutet.

Investerings- och finansieringsverksamhetens

överskott ökade till 73,5 miljoner euro 2024 från 64,3 miljoner euro 2023 Förändringen var störst i aktier och aktierelaterade instrument, från 58 6 miljoner till 63,4 miljoner euro. Intäkterna innefattar även avkastning från private equity-bundna placeringar vars realiserade vinster minskade från 16,4 miljoner euro till 12,3 miljoner euro under 2024, främst till följd av lägre transaktionsvolymer på marknaden. Av nettovinsterna fördes 2,5 miljoner euro till värderegleringsfonden enligt SLS redovisningsprinciper. Intäkterna från ränteplaceringar ökade till 8,3 miljoner euro 2024 från 4,6 miljoner euro 2023. Nettointäkten från fastighetsplaceringar sjönk från 2,1 miljoner euro till 1,8 miljoner euro.

Till Svenska kulturfondens disposition ställdes år 2024 48,0 miljoner euro av 2023 års resultat. År 2025 ställs av 2024 års resultat sammanlagt 52,0 miljoner euro till Svenska kulturfondens disposition. Svenska kulturfonden rekvirerade under 2024 utbetalningar till ett sammanlagt belopp om 49,4 miljoner euro (43,6 miljoner euro 2023). Mottagarna av Kulturfondens understöd rekvirerar medlen i olika takt, sålunda innehåller de rekvirerade utbetalningarna även medel som ställts till disposition under tidigare år.

Finansrådet har i enlighet med tidigare praxis granskat hela förmögenheten vid sina möten i maj och november, och formulerat riktlinjer för omplaceringar.

Målen för SLS hållbara placeringsverksamhet grundar sig på internationella konventioner och globalt samarbete. Det här innefattar FN:s och OECD:s principer, de globala målen för hållbar utveckling, konventionen om biologisk mångfald och EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt.

I enlighet med klimatavtalet i Paris eftersträvar SLS en koldioxidneutral portfölj senast år 2050.

SLS placerar främst i fonder kategoriserade som artikel 8 eller 9 enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR). Dessa kategorier av fonder beaktar hållbarhetsfaktorer i placeringsprocessen och stöder SLS mål för hållbar placering. År 2024 utgjordes portföljens fondplaceringar, enligt marknadsvärde, av 27 % (12 % år 2023) artikel 9-fonder, 53 % (60 %) artikel 8-fonder och 20 % (27 %) artikel 6-fonder eller fonder utan kategorisering. Under året har omstruktureringen av aktiefondportföljen bidragit till en större andel artikel 9-fonder och en mindre andel artikel 6-fonder som inte tar hänsyn till hållbarhetsfrågor.

Under 2024 avslutades tre för SLS behov skräddarsydda specialplaceringsfonder och SLS övergick till passivt förvaltade aktiefonder med breda hållbarhetskriterier och klimatmål (artikel 8 och 9).

Denna övergång är ett viktigt steg mot målet att nå en koldioxidneutral portfölj i enlighet med klimatavtalet i Paris. Nya infrastrukturfondplaceringar gjordes

inom förnybar energiproduktion och energilagring.

Den likvida portföljens hållbarhet följs upp årligen genom en analys utförd av två externa samarbetspartner. År 2024 inkluderades 71 % av portföljens placeringar i hållbarhetsanalysen. Analysen visar att portföljens hållbarhetsbetyg hållit en god nivå utan större förändringar mot marknadsgenomsnittet.

Portföljens ESG-poäng (7,6) ger det näst högsta hållbarhetsbetyget AA, medan genomsnittet på marknaden (MSCI ACWI världsindex för aktier) har betyget A (6,8).

Portföljens klimatmätare har utvecklats mycket positivt. Både koldioxidavtrycket och den viktade koldioxidintensiteten för den likvida aktieportföljen var 50 % lägre än för världsindex för 2024 Scenarioanalysen indikerar att portföljen är i linje med en 1,7 °C uppvärmning till 2050, medan siffran för världsindex är 2 8 °C. Mätarnas positiva utveckling beror till stor del på de omstruktureringar som gjorts i portföljen under året.

SLS rapporterade för andra gången till PRI (Principles for Responsible Investment) om sin hållbara placeringsverksamhet. Enligt PRI ligger SLS resultat på en mycket god nivå i jämförelse med institutionella placerare globalt. SLS resultat har förbättrats avsevärt från föregående år, vilket beror på att SLS har uppdaterat sina principer för hållbar placering och infört ESG-enkäter för kapitalförvaltarna.

Det nytillkomna fondkapitalet uppgick under 2024 till 4 870 892 13 euro. Tre av Svenska litteratursällskapets fonder och elva av Svenska kulturfondens fonder mottog kapitaltillskott under året. Två nya fonder har inrättats under 2024 i i Svenska

kultur fonden, inga nya fonder inrättades i Svenska litteratursällskapet. Fondvisa kapitaltillskott specificeras i not nr 21 respektive not nr 24 i noterna till balansräkningen.

Finansrådet har under året deltagit i arbetet med en ny vision och strategi för SLS. I maj 2024 fattade SLS vetenskapliga råd och finansråd beslut om SLS vision. Visionen som ska vägleda verksamheten fram till utgången av 2032 formulerades som ”Kunskap och kultur för ett öppet och upplyst samhälle”. Utgående från visionen fastställde finansrådet vid årsskiftet för sin del en ny strategi för SLS för tiden fram till utgången av 2028 Beslut om vision och strategi sker i samråd mellan vetenskapliga rådet och finansrådet.

Under 2024 har finansrådet verkat för att utveckla beslutsprocessen kring hur medel ställs till Svenska kulturfonden utdelningsstiftelses disposition. Tillsammans med ledningen för Svenska kulturfondens utdelningsorganisation har finansrådet fördjupat dialogen för att uppnå en situation där medelstilldelningen bättre ska kunna möta de långsiktiga behov som utdelningsorganisationen bedömer att finns för att förverkliga Svenska kulturfondens syften att gynna det svenska i Finland.

Finansrådet har fortlöpande uppdaterat SLS styrdokument och fastställt vissa förändringar i den operativa organisationen i samråd med vetenskapliga rådet. Utvecklingen av datasäkerhet och IT-relaterade risker har rapporterats kontinuerligt till finansrådet.

SLS försäkringsskydd omfattar sakförsäkringar, personförsäkringar, avbrotts- och ansvarsförsäkringar. Fastigheterna är försäkrade till fullt värde då det är möjligt. Museala byggnader har fasta

försäkringsvärden. Finansråd och vd omfattas av en ansvarsförsäkring för förmögenhetsskador.

Aktieplaceringar

År 2024 var ett gott år för aktieplaceringar. Beräknat i euro steg världsindexet med +25 3 %. Helsingforsbörsen tappade −2,0 %. SLS referensindex, som till 50 % bestod av världsindex (MSCI World AC TRN Euro), till 25 % av Helsingforsbörsen (OMXH TRN) och till 25 % av ett ränteindex för euroområdets statslån (ICE EG), steg med +12,8 %. Syftet med indexet är att utgöra en referens vid uppföljningen av hur placeringsportföljens avkastning och risk utvecklas på lång sikt.

SLS aktieplaceringar avkastade i genomsnitt +11 7 %.

Vid utgången av 2024 uppgick värdet på placeringarna i aktier och aktierelaterade instrument till 1 768 miljoner euro jämfört med 1 678 miljoner euro vid slutet av 2023 och stod för 81 % (82 %) av de placerade tillgångarna.

Aktiefonders andel av aktieplaceringarna var 44 % (41 %). Aktiefondplaceringarna är i huvudsak globala aktieindexfonder och fonder inriktade på olika långsiktiga teman som till exempel småbolag och bolag som utvecklar lösningar för hållbar utveckling. Under året avslutades tre för SLS skräddarsydda specialplaceringsfonder och medlen överfördes till passivt förvaltade indexfonder. Därför var omsättningen inom aktiefonder sällsynt hög under 2024, fonder köptes för 484 miljoner euro och såldes för 499 miljoner euro. De direktägda, börsnoterade aktierna som i huvudsak är internationellt verksamma bolag registrerade i Finland och Sverige utgjorde 34 % (40 %) av alla aktierelaterade placeringar. Enligt SLS

placeringspolitik prioriteras stabila och etablerade företag med stark marknadsposition, stabil intjäningsförmåga och stark balans samt en ägarvänlig dividendpolitik. Vid årsskiftet var de fem största direkta innehaven följande (i storleksordning): Nokia, Sampo, Nordea, UPM-Kymmene och Wärtsilä. Direktägda börsnoterade aktier köptes för 62 miljoner euro och såldes för 140 miljoner euro.

SLS eftersträvar att fortsätta öka andelen private equity-bundna placeringar och genomför en flerårig plan för att uppnå detta. Private equity-bundna placeringar görs genom specialplaceringsfonder, placeringslån och motsvarande strukturer. Vid slutet av 2024 värderades det sysselsatta kapitalet till 379 (295) miljoner euro, vilket motsvarar 21 % (18 %) av de aktierelaterade placeringarna. Vid slutet av året uppgick den totala resterande placeringsförbindelsen till private equity-bundna placeringar till 359,0 (322,0) miljoner euro.

Nettoförsäljningen inom aktieplaceringar uppgick till 37 miljoner euro. Aktieplaceringarnas diversifiering enligt bransch och region samt förändringen i denna under 2024 illustreras i noter 11–12 till bokslutet.

Ränteplaceringar

Placeringar på räntemarknaden gav positiv avkastning under 2024. Indexet för euroområdets statsobligationer steg med +1,8 %, investment gradelån med +4 ,6 % och high yield-lån med +8,6 %. 12 månaders EURIBOR sjönk markant under året, från 3,51 % till 2, 46 % vid årsskiftet. Årets lägsta notering var 2 35 % i december 2024

SLS ränteplaceringar uppgick vid slutet av året till 238 miljoner euro (195 miljoner euro 31.12.2023).

Ränteportföljen hade en tonvikt på placeringar i kortfristiga tillgångar, företagslånefonder och illikvida ränteplaceringsfonder (bl.a. private debt-strukturer och mikrolånefonder) och den indexerade avkastningen var +4,8 % .

Ränteplaceringarna bestod vid årsskiftet till 60 % (59 %) av ränteplaceringsfonder, 24 % (31 %) korttidsplaceringar samt 16 % (10 %) likvida medel. Vid slutet av året uppgick de totala resterande placeringsförbindelserna inom ränteplaceringar till 45 miljoner euro (24 miljoner). Under året omklassificerades vissa korttidsplaceringar till likvida medel.

Fastighetsplaceringar

Fastighetsnettot för 2024 var 1 8 miljoner euro (2,1 miljoner euro 2023). Fastighetsnettot belastades av avskrivningar för omfattande grundreparations- och ombyggnadsarbeten på Snellmansgatan 13 och av planeringskostnader för nytt användningsändamål för halva Riddaregatan 5 Hyresintäkterna uppgick till 5 ,3 miljoner euro ( 5 , 4 miljoner), avkastningen från fastighetsfonderna var 1,5 miljoner euro (1,2 miljoner).

SLS uppbär marknadsmässiga hyror för de egna verksamhetslokalerna. De interna hyrorna ingår i ovan nämnda bruttohyresintäkt och uppgår till 0,9 miljoner.

Kostnader för grundliga reparationer, omfattande ombyggnader, grundförbättringar eller andra åtgärder med lång verkningstid gällande fastigheter aktiverades till ett värde om 6,7 miljoner euro (0,3 miljoner).

Aktiverade kostnader för fullföljda och avslutade ombyggnadsprojekt avskrivs lineärt under en period av 10 år. Avskrivningarna uppgår till 1,2 miljoner euro (0,6 miljoner).

Beläggningsgraden i det uthyrda fastighets- och

bostadsbeståndet har varit tillfredsställande och vid årsskiftet var alla affärsutrymmen uthyrda förutom kontoret som SLS tillfälligt använde under ombyggnadsprojektet på Snellmansgatan 13 och ett affärsutrymme på Stora Robertsgatan 14. Antalet hyreslägenheter uppgick vid årsskiftet till 279, varav 15 lägenheter var lediga för uthyrning eller renoverades. Uthyrningstiden för bostäder har förkortats under 2024. Hyresnivån i SLS hyresavtal granskas årligen. Hyrorna höjdes under året i genomsnitt med 2 % (3 %).

Under året såldes fem via testamenten erhållna bostäder i Asunto Oy Otavantie 5, Asunto Oy Pietarinkatu 6, Asunto Oy Huvilakatu 8, Bostads Ab Peter och Asunto Oy Kuusisaarentie. Under året såldes även en fritidstomt i anslutning till Stor-Sarvlaks gård. Under 2024 fördjupade finansrådet sig i portföljens fastighetsallokering, omfattande såväl placeringsfastigheterna som de allmännyttiga fastigheterna. Under hösten 2024 inledde SLS en fördjupad analys av hur de fem helägda hyresbostadshusen i Helsingfors bäst kunde förvaltas i framtiden.

Våren 2022 ställde SLS 22 hyresbostäder till ukrainska flyktingars disposition för upp till ett år, i samarbete med Svenska kulturfonden. Bostädernas användning för detta ändamål har förlängts i flera omgångar. Under 2024 kommunicerades för alla berörda boende, nu med hemortsrätt i Helsingfors, en plan för hur en stegvis övergång till uthyrningsverksamhet på marknadsmässiga grunder kommer att ske.

I slutet av 2022 inleddes ett lokalprojekt som innebär att alla SLS anställda i Helsingfors i framtiden kommer att verka utgående från lokalerna

på Snellmansgatan 13. Grundreparations- och ombyggnadsarbeten påbörjades i januari 2024. Som en del av projektet åtgärdades också reparationsskulden och energieffektiviteten i fastigheten, framför allt genom uppdatering av fastighetstekniken i form av förnyande av ventilationsmaskiner. De konkreta byggarbetena för projektet färdigställdes i december

2024 när medarbetarna i Helsingfors kunde flytta in i de förnyade lokalerna.

Det nya verksamhetskonceptet för SLS fastighet

Riddaregatan 5, ett ”Hem för kunskap, litteratur och lek”, utarbetades under 2024. Konceptet förverkligas i form av omfattande ombyggnadsarbeten i fastigheten under 2025, efter att SLS medarbetare i slutet av 2024 flyttade från Riddaregatan till de nya kontorslokalerna på Snellmansgatan 13. Det nya konceptet bygger på den verksamhet som förlaget Schildts & Söderströms, Stiftelsen Sedmigradsky och SLS kommer att bedriva i huset. SLS kommer också framöver att förfoga över festsalen och de utrymmen som stöder verksamheten i salen. Schildts & Söderströms koncentrerar sin verksamhet till huset och Stiftelsen Sedmigradsky kommer att starta upp ett nytt daghem i lokalerna med målet att bidra till nya verksamhetsmodeller och praxisorienterad forskning inom småbarnspedagogik genom sitt samarbete med Helsingfors universitet.

Svenska kulturfonden äger Stor-Sarvlaks och Stensböle gårdar, vilkas förvaltning handhas av ett förvaltningsråd respektive en bestyrelse. Gårdarna utgör fristående fonder inom Svenska kulturfonden och förvaltningsorganen avger separata berättelser.

Förvaltningsrådet för Stor-Sarvlaks presenterade

vid finansrådets aftonskola i april 2024 en ny strategi för gården, omfattande framtidsplaner och ekonomiska prognoser för jord- och skogsbruket, för maskinparken, för slottet, parken och alla andra byggnader på ägorna samt för den allmännyttiga verksamheten.

Strömma gård med Kanalholmen förvaltas i samråd med en av donatorerna som har dispositionsrätten till gården. Skogsbruket som utgör gårdens viktigaste inkomstkälla bedrivs i enlighet med uppgjorda planer. År 2024 avverkades 2 210 m³ virke (2 165 m³ 2023). Arrendeavtalet för gårdens åkrar och strandängar är i kraft tillsvidare och för annan odlingsmark till mars 2031. Torp och ett antal mindre tomter är uthyrda till privatpersoner.

Placeringspolitik, riskhantering, händelser efter räkenskapsperiodens utgång och utsikter för 2025

SLS placeringsverksamhet styrs av den av finansrådet 13.11.2014 antagna och 17.11.2023 uppdaterade placeringspolitiken. Placeringspolitiken definierar målet för placeringsverksamheten som är att: a. generera en stabil och förutsägbar direktavkastning för verksamhet och utdelning samt att b. genom en hållbar placeringsstrategi uppnå en totalavkastning som motsvarar avkastningskravet och därmed tryggar förmögenhetens realvärde på lång sikt.

Placeringspolitiken definierar hur vi i placeringsverksamheten förhåller oss till risk och definierar former för hantering av olika slags risker. Principer för hållbarhet i placeringsverksamheten som beaktar

aspekter på miljö, samhällsansvar och god förvaltning är också definierade i ett särskilt av finansrådet fastställt dokument, SLS principer för hållbar placering. I det beskrivs hur hållbarhetsaspekterna beaktas i placeringsprocessen. Dessa dokument finns tillgängliga på sls.fi/verksamhetsprinciper.

Placeringspolitiken fastställer att aktier och aktierelaterade instrument utgör huvudplaceringsformen. Placeringsverksamhetens risker betraktas mot bakgrund av uppställda mål gällande avkastning och bevarande av kapitalets långsiktiga realvärde. Inom respektive tillgångsslag eftersträvas tillräcklig diversifiering för att minska beroendet av enskilda placeringar och förvaltare. SLS upprätthåller i enlighet med placeringspolitiken i sin balans buffertar för att hantera portföljens värdeförändringsrisker, direktavkastningsrisker, likviditetsrisker, kredit- och motpartsrisker samt risker förknippade med hållbarhet. Beaktande portföljens sammansättning bedöms dessa risker vara på en normal nivå och riskbuffertarna tillräckliga.

Den ekonomiska tillväxten förväntas vara måttlig 2025 och ligga på liknande nivå som under 2024, dryga 3 %. Inflationsutvecklingen, räntenivån och det instabila geopolitiska läget är i nyckelroll med tanke på utvecklingen på kapitalmarknaderna under året. En svagt positiv förbättring i den globala ekonomiska cykeln under 2025 gynnar företagens resultatutveckling, vilket torde stödja utvecklingen på aktiemarknaden. Det geopolitiska läget är osäkert och det är sannolikt att dessa risker fortsättningsvis kommer att förorsaka volatilitet på kapitalmarknaderna även i år. SLS placeringsstrategi

och tillgångsallokering är med utgångspunkt i placeringspolitiken utformade att tåla volatilitet och svängningar i världsekonomin, och ändå över tid nå upp till det främsta målet; att generera stabil och förutsägbar direktavkastning för verksamhet och utdelning.

Finansrådets sammansättning och möten

Finansrådet hade under året följande sammansättning (slutårtalet anger det sista hela kalenderår för vilket vederbörande valts – sålunda slutar mandat perioden vid följande års årsmöte):

Mandatperiod Invald

• Ordförande och SLS skattmästare,

lagman Johan Aalto 2024–2026 2014

• verkställande direktör

Jannica Fagerholm 2021–2024 2001

• vicehäradshövding

Anna-Maja Henriksson 2020–2023 2016

• senior advisor

Robert Andersson 2023–2026 2018

• analyschef

Heidi Schauman 2023–2025 2023

• styrelseordförande

Joakim Frimodig 2024-2027 2024

SLS ordförande, professor Åsa von Schoultz, har deltagit i finansrådets möten. Finansrådet sammanträdde fyra gånger under året. Därtill har finansrådet hållit sju e-sammanträden samt beslutat om att på förslag av det vetenskapliga rådet anta fjorton nya medlemmar till SLS.

Finansrådets medlemmar har deltagit vid finansrådets ordinarie sammanträden enligt följande:

• Johan Aalto 4/4

• Robert Andersson 4/4

• Jannica Fagerholm 4/4

• Anna-Maja Henriksson 1/1

• Heidi Schauman 3/4

• Joakim Frimodig 2/3

Fonder, justering av värdena för de gemensamt förvaltade fonderna

Under året inrättades två nya fonder i Svenska kulturfonden:

• Nr 734 Patrik och Birgitta Packaléns minnesfond.

Fondens syfte är att stödja forskning om varför svåra skador uppkommer på fosterstadiet. I andra hand ska avkastningen användas till forskning och rehabilitering vid handikapp.

• Nr 735 Mikael Tackmans minnesfond. Fonden stöder allmänt Svenska kulturfondens syfte.

Det under året nytillkomna fondkapitalet om sammanlagt 4 870 892 13 euro har överförts till respektive fonder i enlighet med specifikationerna i bokslutets not nr 21 och not nr 24.

De gemensamt förvaltade fondernas egna kapital uppvärderas i regel årligen med index. Sedan 2022 tillämpas enligt finansrådets beslut konsumentprisindex som grund för uppvärderingen. År 2024 var förändringen i index 3,6 %. Därmed ökade Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonders kapital med 7,1 miljoner euro och den fristående fonden Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond med 0,4 miljoner euro. Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonders kapital uppvärderades med 20,1 miljoner euro. Uppvärderingen är avsedd

att inflationskorrigera fondernas kapital och andel av avkastningen. Placeringspolitiken definierar att då värderegleringsfondens storlek i förhållande till placeringarnas värdeförändringsrisker bedöms vara tillräcklig kan värderegleringsfondens kapital användas för uppskrivning av fonders kapitalvärde och därigenom förkovra fonders kapital och öka den kalkylerade avkastningen. Ingen ytterligare uppskrivning utöver indexuppvärderingen företogs år 2024 SLS placeringspolitik tar ställning till riskhanteringens principer och det sätt på vilket riskerna i placeringsverksamheten hanteras. Variationer i direktavkastning utjämnas vid behov med Svenska litteratursällskapets respektive Svenska kulturfondens konjunkturutjämningsreserver. Ackumulerade överskott och reserver som har ackumulerats i konjunkturutjämningsfonderna kan disponeras på förslag av finansrådet. Strävan är att upprätthålla en reserv som motsvarar det planerade utdelnings- och verksamhetsfinansieringsbehovet för 1,5–2 år.

Balansomslutningen, värdeförändringar I slutet av året var balansomslutningen

1 695 728 973 ,53 euro, varav Svenska kulturfonden var 1 329 136 792,99 euro (utan interna elimineringar), jämfört med 1 490 365 816,28 euro i början av året, varav Svenska kulturfonden var 1 167 973 306,57 euro. Uppvärderingen av Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonders eget kapital minskade värderegleringsfonden med 7,1 miljoner euro. Realiserade förluster i samband med försäljningar minskade fonden med 1,1 miljoner euro. Nedskrivningar av placeringar till marknadsvärde

utgjorde 7,0 miljoner euro. Under perioden återtogs nedskrivningar av placeringstillgångars värde till ett belopp om 4,9 miljoner euro och vid försäljning av placeringar realiserades vinster till ett belopp om 41 3 miljoner euro. Övriga händelser som ökade fondens kapital var återburna förvaltararvoden på 0,4 miljoner euro samt andel av avkastning från private equity-bundna placeringar på 0,6 miljoner euro. Värderegleringsfonden i Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonder ökade sammanlagt med 31,9 miljoner euro till 106,6 miljoner euro. Därtill har Svenska litteratursällskapets fristående fonders värderegleringsfond ökat med 1,2 miljoner till 10,2 miljoner euro.

Uppvärderingen av Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonders eget kapital minskade värderegleringsfonden med 20,1 miljoner euro. Nedskrivningar av placeringar till marknadsvärde utgjorde 28 1 miljoner euro. Realiserade förluster i samband med försäljningar minskade fonden med 4,3 miljoner euro. Vinster vid försäljning av placeringar realiserades till ett belopp om 153,9 miljoner euro. Under perioden återtogs nedskrivningar av placeringstillgångars värde till ett belopp om 24,4 miljoner euro. Övriga händelser som ökade fondens kapital var återburna förvaltararvoden på 1,4 miljoner euro samt andel av avkastning från private equity-bundna lån på 1,8 miljoner euro. I Svenska kulturfonden ökade värderegleringsfonden sammanlagt med 129 miljoner euro till 619,3 miljoner euro. Svenska kulturfondens fristående fonders värderegleringsfonder har ökat med 3,6 miljoner till 21 miljoner euro.

Den placerade förmögenhetens värdering,

förändringar och marknadsvärden presenteras i noter nr 15–18 i anslutning till bokslutet.

Tillskott och överföringar till fondernas kapital

Svenska litteratursällskapets fonders kapital ökade med 10,6 miljoner euro. Överföring av avkastning till fondernas kapital enligt fondbestämmelser uppgår till 2,9 miljoner euro. Uppvärderingen av de gemensamt förvaltade fonderna ökade fondernas eget kapital med 7,1 miljoner euro och uppvärdering av fristående fonders kapital ökade fondkapitalet med 0,4 miljoner euro.

Förändringar i Svenska litteratursällskapets fondkapital beskrivs i noterna nr 21–22 i anslutning till bokslutet.

För årsmötet föreslås en överföring om 500 000 euro till Svenska litteratursällskapets forskningsfond, för ett forskningsprojekt med temat Framtida utmaningar för det svenska i Finland. Forskningsfondens syfte är att kapitalet används för framtida utdelning till forskningsprojekt eller för att finansiera av vetenskapliga rådet beslutade infrastrukturprojekt (insamlingsprojekt, utgivningsprojekt och digitaliseringsprojekt) som bedrivs i SLS egen regi. Forskningsfonden upplöses enligt vetenskapliga rådets utdelningsbeslut eller i den takt projekt framskrider och tar medel i anspråk.

Förändringar i forskningsfonden och förhandsfinansierade åtaganden beskrivs i noterna 23 och 26 i anslutning till bokslutet.

Svenska kulturfondens fonders kapital ökade med 28,4 miljoner euro. Genom donationer och testamenten förkovrades kapitalet med 4,8 miljoner euro.

Uppvärderingen av de gemensamt förvaltade fonderna ökade fondernas eget kapital med 20,1 miljoner euro. Överföringar av avkastning till de gemensamt förvaltade fondernas kapital enligt fondbestämmelser uppgick till 4,8 miljoner euro. De fristående fondernas överskott ökade kapitalet med 0,5 miljoner euro. Vid uppgörandet av bokslutet har beaktats att 1,8 miljoner euro överförs från Svenska kulturfondens konjunkturutjämningsfond, vilket därmed minskar kapitalet med motsvarande summa.

Förändringar i Svenska kulturfondens fondkapital beskrivs i noterna nr 24–25 i anslutning till bokslutet.

Svenska litteratursällskapets fristående fonders utdelning

Ur den fristående fonden Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II ställdes år 2024 till Svenska litteratursällskapets disposition 850 000 euro för fondens syften och 7 700 euro utdelades till Tölö gymnasium. År 2025 ställs samma belopp om 850 000 euro till Svenska litteratursällskapets disposition och 7 700 euro utdelas till Tölö gymnasium.

Svenska kulturfondens resultat År 2024 ställde SLS sammanlagt 48 000 000 euro till disposition för Svenska kulturfondens ändamål, därtill disponerade Svenska kulturfonden 734 000 euro ur Allmänna fonden. För föreskrivna och anvisade förmånstagare reserverades 3 468 465,92 euro och Utdelningsstiftelsen för Svenska kulturfonden sr kunde disponera 42 131 534,08 euro. Fastighetsstiftelsen för Svenska kulturfonden sr kunde disponera 2 400 000 euro.

Av resultatet för 2024, efter föreskrivna över föringar till kapitalet och ovan redovisade dispositioner, har finansrådet beslutat att i enlighet med villkoren i det av Svenska folkpartiet 30.12.1908 upprättade donationsbrevet ställa 52 000 000 euro till disposition för Svenska kulturfondens ändamål enligt följande:

• Reserveras för föreskrivna/anvisade mottagare 2025 3 581 490,43

• Reserveras för Svenska kulturfondens utdelning 2025 45 818 509,57 varav:

ur Svenska litteratursällskapets fonder 145 094,30 ur Svenska kulturfondens fristående fonder 850 000,00 ur Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonder 44 823 415,27

• Reserveras för Fastighetsstiftelsen för Svenska kulturfonden sr 2 600 000,00

• Totalt 52 000 000,00

Efter ovan nämnda dispositioner uppvisar Svenska kulturfonden ett underskott på 4 646,06 euro, som förs mot Svenska kulturfondens eget kapitals balanserade överskott.

Svenska litteratursällskapets resultat Svenska litteratursällskapets resultaträkning uppvisar efter verkställda dispositioner och reserveringar ett överskott för 2024 om 103 681,63 euro, som förs mot balanserat överskott.

Resultaträkning

verksamhetens

Kostnader

Verksamhetskostnader

pris, stipendier, understöd

Utdelning pris, stipendier, understöd SKF

-49 433 772,02 -43 618 812,20 Egen användning av fondavkastning

och aktielägenheter

och skogsbruk -

Investerings- och finansieringsverksamhetens överskott

av egen verksamhet

understöd

Investerings- och finansieringsverksamhet

Ränteplaceringar

Övriga intäkter

Överfört till värderegleringsfonden

727 770,13 594 785,08

8 304 680,05 4 612 188,39

Dispositioner och förändringar kapitalet

Överfört till gemensamt förvaltade fonders kapital enl. fondregl.

Förändringar reserverade medel

Reserveras för utdelning under kommande år

Under året ianspråktagna reserverade medel SLS

Reserveras för utdelning under kommande år SKF

Under året ianspråktagna reserverade medel SKF, utdeln.

ur forskningsfonden

Övriga förändringar kapitalet

Balansräkning

aktiva

Svenska litteratursällskapets fonder

Omsättningstillgångar - 33 520,45 18 068,59 - Fordringar not 19 1 517 534,31 1

litteratursällskapets fonder

kulturfondens fonder

Omsättningstillgångar

Banktillgodohavanden - 22 733 852,04 23 292 259,77

kulturfondens fonder

utdelningsmedel

litteratursällskapets

kulturfondens fonder

Enligt fondvillkor

Främmande kapital

Kortfristiga skulder

Noter till resultatoch balansräkningen

Redovisningsprinciper

Utdelning

1 Av Svenska litteratursällskapet beviljade pris och stipendier har kostnadsförts på basis av fattade beslut och upptas som skuld till mottagarna. Understöd för fleråriga förpliktelser bokas som helhetskostnad för det år beslutet har fattats. Svenska kulturfondens utdelningsmedel reserveras för utdelning och kostnadsförs då de rekvirerats för utbetalning.

Avskrivningar som ingår i verksamhetskostnader

2 Ma skiner, inventarier och andra anskaffningar med lång verkningstid som ingår i verksamhetskostnader aktiveras då enskilda objekt har ett anskaffningsvärde om 10.000 euro eller mera. Objekten avskrivs planenligt under 3-5 år.

Erhållna donationer och bidrag

3 Mottagna bidrag och understöd intäktförs till den del kostnader uppstått. Resterande mottagna bidrag periodiseras och upptas som passiva resultatregleringar.

Omsättningstillgångar

4 Publikationslagret upptas i omsättningstillgångarna balansens aktiva. Det ingående lagervärdet på nya publikationer bestäms av publikationens tryckningskostnad, som aktiveras och i resultaträkningen upptas som lagerförändring. På det återstående lagervärdet per 31.12 för under året utgivna publikationer görs en nedskrivning på 50 %, därpå följande år nedskrivs hela det återstående värdet.

Fondkapital

5 S venska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonder avser fonder som förvaltas med gemensamma tillgångar. Vid uppgörandet av bokslutet bestod SLS gemensamt förvaltade fonder av 124 enskilda fonder och Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonder av 494 fonder. Summan av de enskilda fondernas kapital bildar de gemensamt förvaltade fondernas egna kapital SLS respektive SKF balansräkning. Till det egna kapitalet räknas också SLS respektive SKF värderegleringsfonder i vilken samtliga gemensamt förvaltade fonder har andel i relation till sitt eget kapital. Till värderegleringsfonden förs enlighet med av finansrådet fastställda principer realisationsvinster och realisationsförluster, nedskrivningar och återtagning av nedskrivningar samt vissa andra värdereglerande transaktioner som specificeras i en skild not. Finansrådet tar årligen ställning till eventuell uppvärdering av de enskilda fondernas egna kapital som kan uppvärderas genom överföring från värderegleringsfondernas kapital till de enskilda fonderna i proportion till dessa fonders eget kapital. De enskilda fondernas avkastning beräknas med en kalkylränta om 4% räknat på de enskilda fondernas ingående kapital. Utöver gemensamt förvaltade fonder förvaltas 5 fristående fonder (fonder med egen täckning), Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II och Strömma gård inom SLS och Alix och Ernst von Borns fond I, Stensböle minnen och Lise och Thelma Standertskjölds fond inom SKF. Dessa fonder har separata tillgångar och har inte andel i de gemensamt förvaltade fondernas värderegleringsfonder.

6 Konjunkturvariationers inverkan på utdelningskapaciteten och verksamheten utjämnas vid behov med Svenska litteratursällskapets respektive Svenska kulturfondens konjunkturutjämningsfonder genom att av räkenskapsperiodens resultat enligt föreningsmötes beslut överföra medel till respektive konjunkturutjämningsfond. Målet är att respektive konjunkturutjämningsfonds kapital kan uppgå till 1,5-2 års behov för utdelning och verksamhet. Konjunkturutjämningsfondernas kapital kan disponeras enligt finansrådets beslut.

7 För Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonder och fristående fonder samt för Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonder och fristående fonder har uppgjorts separata resultat- och balansräkningar som intagits Svenska litteratursällskapets bokslut.

8 Nya donationer upptas till marknadsvärde balansräkningen under respektive fonds eget kapital.

Bestående aktiva

9 B estående aktiva värderas till anskaffningsvärden enligt fifo-principen. Nedskrivningar görs för offentligt noterade instrument mot värderegleringsfond balansräkningen. Nedskrivningar företas om anskaffningsvärdet eller det under tidigare räkenskapsperioder nedskrivna anskaffningsvärdet för ett inköpsparti är högre än marknadsvärdet för offentligt noterade instrument vid bokslutstidpunkten. Icke noterade instrument omvärderas enligt prövning. Under tidigare redovisningsperioder gjorda nedskrivningar återtas vid försäljning och vid bokslut då marknadsvärdet ligger över det nedskrivna värdet. Under 2024 har vissa tillgångar omklassificerats och flyttats från ränteplaceringar inom bestående aktiva till rörliga aktiva. Motsvarande förändringar har gjorts för jämförelsesiffrorna för 2023, vilket innebär en avvikelse till tidigare publicerat bokslut.

Realisationsresultat

10 Försäljningsvinster/-förluster från bestående aktiva resultatförs och förs därefter till värderegleringsfond. Kursdifferenser vid försäljning av valuta förs till resultaträkningen.

Värdering av tillgångarna

11 Private equity-bundna placeringar behandlas till medelanskaffningsvärde. Nedskrivningar görs då medelanskaffningsvärdet eller det under tidigare räkenskapsperioder nedskrivna värdet för en placering är högre än värderingen vid bokslutstidpunkten. 20% av private equity-bundna placeringars avkastning förs mot värderegleringsfond syfte att över tid bibehålla kapitalets realvärde. Därtill förs 20 % av avkastningen från private equity-bundna lån mot värderegleringsfond syfte att täcka eventuella slutliga förluster vid avveckling av private equity-bundna lån. Slutliga förluster förs mot värderegleringsfond. Realisationsvinster och - förluster från andra strukturerade lån som inte har kupongavkastning upptas som intäkt (eller förlust) resultaträkningen.

12 Vid marknadsvärdering av tillgångar tillämpas den vid redovisningstidpunkten mest tillförlitliga marknadsvärderingen för respektive tidpunkt. Härav följer att tillgångarnas marknadsvärde eller tillgångsklassificering kan ha förändrats jämfört med tidigare redovisade marknadsvärderingar. Detta medför att tidigare års portföljstruktur och avkastning kan uppvisa smärre avvikelser i detta bokslut jämfört med tidigare publicerade bokslut. Tillgångar annan valuta än euro omräknas till bokslutsdagens valutakurs.

Fastighetsinnehav

13 Kostnader för grundliga reparationer, omfattande ombyggnader, grundförbättringar och andra åtgärder med lång verkningstid som beräknas innebära att fastighetens värde vid försäljning eller uthyrning för en längre tid genom åtgärden beräknas öka, aktiveras regel och ökar fastighetens bokföringsvärde. Årsreparationer och kostnader för administration och underhåll kostnadsförs i sin helhet på årlig basis.

14 Aktiverade utgifter för grundliga reparationer, omfattande ombyggnader, grundförbättringar och andra åtgärder med lång verkningstid enligt punkt 13 avskrivs lineärt enligt plan med en avskrivningstid om 10 år. Övriga avskrivningar på byggnadernas bokföringsvärden görs regel inte.

Intäkter

Kostnader

Fristående fonder

och finansieringsverksamhetens överskott

Dispositioner och förändringar kapitalet

till gemens. förv.

Förändringar reserverade medel

Reserveras för utdelning under kommande år (enl. fondreglementen)

Under året ianspråktagna reserverade medel

Reserveras för utdelning fristående fonder

Tillskott till forskningsfonden

Uttag ur forskningsfonden

Övriga förändringar kapitalet

överskott

Personalkostnader och närståendekretsåtgärder

Löner och arvoden SLS

Löner och arvoden SLS fristående fonder -4 480,00 -4 480,00

Löner och arvoden SKF fristående fonder -178 467,14 -177

Pensionskostnader SLS -985

Pensionskostnader SKF fristående fonder

Övriga sociala kostnader SLS -132

Övriga sociala kostnader SKF fristående fonder -8 489,68 -6

- Ersättningar till ledningen (löner, arvoden och naturaförmåner):

VD Björn Teir

Ledningsgruppen

Nyckelpersoner inom förmögenhetsförvaltningen omfattas av en frivillig pensionsförsäkring

- Ersättningar till sällskapets ordförande Åsa von Schoultz

- Ersättningar till sällskapets ordförande Henrik Meinander

- Övriga löner och arvoden

- Pris, stipendier och understöd

Närståendekretsrapportering

Med närståendekretsåtgärder avses ekonomiska åtgärder som företagits med närståendekretsen.

Till Svenska litteratursällskapets sedvanliga närståendekretsåtgärder hör:

1 Löner och arvoden till personer i närståendekretsen samt arvode till revisionssamfund

2 Pris, stipendier och understöd till personer i närståendekretsen

3 Hyresavtal med personer närståendekretsen

Till SLS närståendekrets hör:

a Finansrådets medlemmar och revisorer

b Vetenskapliga rådets medlemmar, verkställande direktören och ledningsgruppens medlemmar

c Familjemedlemmar till personer som avses i punkterna a-b *

Hyresavtal

*) Med familjemedlem avses: make och sambo, egna barn och makens eller sambons barn, dessa barns make eller sambo och efterkommande, egna och makens eller sambons föräldrar, far- och morföräldrar och deras föräldrar **) 2024: Utgivningschef Patricia Berg, forskningschef Christer Kuvaja till 30.9.2024, forskningschef Ruth Illman från 1.10.2024, arkivchef Kristina Linnovaara, kanslichef Jonas Lång, kommunikationschef Marika Mäklin, ekonomichef Ninny Olin, strategichef Jennica Thylin-Klaus

3.1 Bidrag och understöd från privata fonder, stiftelser och föreningar samt från staten och kommuner

SLS

- För arkivverksamheten

- För Vetenskapskarnevalen

För kostnader inom Forskningsprogrammet

Donationer och övriga understöd

- Inez och Julius Polins fond inom Folkhälsan

fristående fonder överskott

SLS friståender fonders förvaltningsgottgörelse

SKF gemensamt förvaltade fonders förvaltningsgottgörelse till SLS

SKF fristående fonder överskott

SKF fristående fonders förvaltningsgottgörelse till SLS

SKF fristående fonders

Eliminering av transaktioner SKF/SLS

3.2 Statsunderstöd

För arkivverksamheten

Not 5: Överfört till gemensamt förvaltade fonders kapital

Not 8: Övriga förändringar i kapitalet -

Not 6: Överfört till fristående fonders kapital

Not 7:

Reserveras för utdelning Svenska kulturfonden

litteratursällskapets och Svenska kulturfondens fondtillgångar enligt marknadsvärde

10: Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens aktieplaceringar fördelade enligt instrumentslag, marknadsvärde

litteratursällskapets och Svenska kulturfondens aktieplaceringars

Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens fastighetsplaceringar enligt marknadsvärde

litteratursällskapets och Svenska kulturfondens ränteplaceringar enligt marknadsvärde

Not 15: Svenska litteratursällskapets ökningar och minskningar av placerade medel samt förändring i bokföringsvärden

ökningar och aktiveringar Återtagning av nedskrivningar Försäljningar och minskningar Vinst / förlust vid försäljning

Kapitalåterbäringar, nedskrivningar och avskrivningar

Svenska litteratursällskapet

Not 16: Svenska litteratursällskapets tillgångar, bokföringsvärden respektive marknadsvärden

Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonder

Svenska litteratursällskapets fristående fonder

Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonder

Omsättningstillgångar, likvida medel

Svenska litteratursällskapets fristående fonder

Svenska kulturfondens ökningar och minskningar av placerade medel samt förändring i bokföringsvärden

Anskaffningar, ökningar och aktiveringar Återtagning av nedskrivningar

Försäljningar och minskningar

Vinst / förlust vid försäljning

Kapitalåterbäringar, nedskrivningar och avskrivningar

Svenska kulturfonden

Not 18:

Svenska kulturfondens tillgångar, bokföringsvärden respektive marknadsvärdering

- Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonder

kulturfondens fristående fonder

kulturfondens gemensamt förvaltade fonder

Svenska kulturfondens fristående fonder

Not 19:

Svenska litteratursällskapets fordringar och resultatregleringar

Fordran, Svenska kulturfondens andel av projektfinansiering

på övriga finansiärer inom Forskningsprogrammet

Fordringar på övriga finansiärers andel av utdelning ur Frykenstedts fond

Fordringar på övriga finansiärer inom Vetenskapskarnevalen

Not 20:

Svenska kulturfondens fordringar och resultatregleringar

Fristående fonders fordringar

fondkapital

¹) Övriga förändringar utgörs av t.ex. fastighetsskötselförpliktelser enligt fondvillkor samt återförda outdelade avkastningar.

1.1

litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonder 1.1

vinster

av nedskrivning under perioden

Not 23:

Svenska litteratursällskapets forskningsfond

Projektet

Forskningsprojekt

Not

24:

Svenska kulturfondens fondkapital

Gemensamt förvaltade fonders fondkapital 1.1

Nytillkommet fondkapital

Bergmans fond

A. och E. von Borns fond I, GFF

K. Hägerstedts minnesfond

J. Mattssons stipendiefond

Mattsson-Pentikäinens minnesfond

Fonden för Finlands svenska Psykoterapiförening

P. och B. Packaléns minnesfond

Österbottens kulturfond/C.Jerns

och L. Ulfvens fond

Gemensamt förvaltade fonders resultat

överskott

Fristående fonders fondkapital 1.1

Överfört till gemensamt förvaltade fonder

överskott

Fristående fonders fondkapital 31.12

Övriga förändringar utgörs av t.ex.fastighetsskötselförpliktelser enligt fondvillkor samt återförda outdelade avkastningar.

Resterande kapitalförbindelser till private equity-bundna och private debt-bundna placeringar Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonder

Svenska litteratursällskapets fristående fonder

Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonder

kulturfondens fristående fonder

Leasingansvar

Svenska litteratursällskapet Förfaller under nästa räkenskapsperiod

senare

Ab Källan i Helsingfors

Ab Mechelingatan 4

Bostads Ab Runebergsgatan 50

Bostads Ab Stora Robertsgatan 12

Bostads Ab Victoria 2

Bokslutets underskrifter

Vetenskapliga rådet har avgivit sin årsberättelse, som innefattar yttrande om bokslutet.

Helsingfors den 20 mars 2025.

VETENSKAPLIGA RÅDET

Åsa von Schoultz

Johan Aalto

Mona Forsskåhl

Pauline von Bonsdorff

Petri Karonen

Kristina Malmio

Fredrik Nilsson

Marcus Norrgård

Mattias Pirholt

Anna Slotte

Gunilla Widén

Ann-Catrin Östman

Finansrådet har för sin del godkänt vetenskapliga rådets årsberättelse, finansrådets årsberättelse och bokslutet omfattande resultaträkning, balansräkning och noter till resultat- och balansräkningen.

Helsingfors den 25 mars 2025

FINANSRÅDET

Johan Aalto

Robert Andersson

Jannica Fagerholm

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Björn Teir

Joakim Frimodig

Heidi Schauman

Vi har idag slutfört revisionen och avgivit revisionsberättelse.

Helsingfors den 25 mars 2025

KPMG OY AB Revisionssamfund

Marcus Tötterman CGR

Revisionsberättelse

Till medlemmarna i Svenska litteratursällskapet i Finland rf

Revision av bokslutet

Uttalande

Vi har utfört en revision av bokslutet för Svenska litteratursällskapet i Finland rf (FO-nummer 0200138-1) för räkenskapsperioden 1 1–31 12 2024 Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning och noter till bokslutet.

Enligt vår uppfattning ger bokslutet en rättvisande bild av föreningens ekonomiska ställning samt av resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande av bokslut och det uppfyller de lagstadgade kraven.

Grund för uttalandet

Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i Finland. Vårt ansvar enligt god revisionssed beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet. Vi är oberoende i förhållande till föreningen enligt de etiska kraven i Finland som gäller den av oss utförda revisionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Finansrådets och verkställande direktörens ansvar för bokslutet Finansrådet och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande av bokslut samt uppfyller de lagstadgade kraven. Finansrådet och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta ett bokslut som inte innehåller några

väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag.

Vid upprättandet av bokslutet ansvarar finansrådet och verkställande direktören för bedömningen av föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera föreningen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i bokslutet.

Som del av en revision enligt god revisionssed använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

— Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i bokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för

att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

— Skaffar vi oss en förståelse av den del av föreningens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

— Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i ledningens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

— Drar vi en slutsats om lämpligheten i att finansrådet och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om föreningens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i bokslutet om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om bokslutet. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening inte längre kan fortsätta verksamheten.

— Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och

innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och om bokslutet återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Vi kommunicerar med dem som har ansvar för föreningens styrning avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat under revisionen.

Övriga rapporteringsskyldigheter

Övrig information

Finansrådet och verkställande direktören ansvarar för den övriga informationen. Den övriga informationen omfattar finansrådets verksamhetsberättelse. Vårt uttalande om bokslutet täcker inte övrig information.

Vår skyldighet är att läsa den övriga informationen i samband med revisionen av bokslutet och i samband med detta göra en bedömning av om det finns väsentliga motstridigheter mellan den övriga informationen och bokslutet eller den uppfattning vi har

inhämtat under revisionen eller om den i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Det är ytterligare vår skyldighet att bedöma om verksamhetsberättelsen har upprättats enligt gällande bestämmelser om upprättande av verksamhetsberättelse.

Enligt vår uppfattning är uppgifterna i finansrådets verksamhetsberättelse och bokslutet enhetliga och finansrådets verksamhetsberättelse har upprättats i enlighet med gällande bestämmelser om upprättande av verksamhetsberättelse

Om vi utgående från vårt arbete på den övriga informationen, drar slutsatsen att det förekommer en väsentlig felaktighet i finansrådets verksamhetsberättelse, bör vi rapportera detta. Vi har ingenting att rapportera gällande detta.

Helsingfors den 25 mars 2025

KPMG OY AB

Marcus Tötterman

CGR

Förteckningar

Här listar vi vår verksamhet och utdelning under året.

Medlemmar i förtroendeorgan Arkivdonationer och -insamlingar 72 75

Pris

Pris utdelade vid årshögtiden 5.2

• Karl Emil Tollanders pris om 45 000 euro och den Tollanderska medaljen tillföll författaren och förläggaren Ralf Andtbacka för diktsamlingarna Bönematriserna och Bok av tröst.

• Ett pris om 30 000 euro ur Astrid och Bertel Appelbergs fond tillföll författaren och litteraturkritikern Pia Ingström för Min farmors nerver.

• Ett pris om 25 000 euro ur Bokhandlare Bo Carleskogs fond tillföll författaren Adrian Perera för romanen Alla mänskorna ha problemen.

• Ett pris om 25 000 euro ur Irma Carrells testamentsfond tillföll författaren Mikaela Nyman för diktsamlingen För att ta sig ur en rivström måste man röra sig i sidled.

• Ett pris för dramatiskt verk om 25 000 euro ur Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond tillföll dramatikern, regissören och skådespelaren Oskar Pöysti för pjäsen War and piss with the loving memory of Hans Rosling.

• Ett kulturhistoriskt pris om 25 000 euro ur Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond tillföll professor Anna-Maria Åström för en betydande forskargärning.

• Ett pris om 25 000 euro ur Eklund-Modeenska fonden med tillhörande medalj tillföll filosofie doktor Johanna Aminoff-Winberg för verket Ättartavlor I-V.

• Ett pris om 25 000 euro ur Ingrid, Margit och

Henrik Höijers donationsfond II tillföll historikern Magnus Cederlöf för verket Ekenäs seminarium. Lärarinneutbildningen för folkskolan 1871–1974.

• Ett pris om 20 000 euro ur Paul Werner Lybecks testamentsfond tillföll författaren Henrik Jansson för romanen 21:an.

• Ett pris om 10 000 euro var ur Paul Werner Lybecks testamentsfond tillföll författaren Hanna Lundström och illustratören Maija Hurme för diktbilderboken Ljusligheter. Poesi som skiner.

• Ett pris om 15 000 euro ur Marcus Collins minnesfond tillföll konstnären Alma Heikkilä.

• Jöns Budde-priset om 15 000 euro tillföll översättaren Klaus-Jürgen Liedtke.

• Granberg-Sumeliuska priset om 10 000 euro tillföll författaren och tecknaren Edith Hammar för serieromanen Portal

• Ett pris om 10 000 euro ur Harald och Jenny

Neovius minnesfond tillföll författaren Mikaela Strömberg för Rågången

• Ett pris om 10 000 euro ur Ingrid, Margit och

Henrik Höijers donationsfond I tillföll filosofie doktor Lotta Nylund för avhandlingen Alexander Lauréus genremålningar och den tidiga romantikens visuella kultur.

• Ett pris om 10 000 euro ur Ingrid, Margit och

Henrik Höijers donationsfond I tillföll politices och teologie magister Torsten Sandell för boken Rösten från öknen. På jakt efter Koranens källor.

• Ett pris om 5 000 euro var ur Hedvig Lovisa

Falckens testamentsfond tillföll arkeologen

Andreas Koivisto och illustratören Tom Björklund för barnboken Urbergets berättelser. Från mammutar till vår tid.

• Ett pris om 10 000 euro ur Ina Rosqvists fond tillföll författaren Peter Mickwitz för Misslyckad i en uggla.

• Ett pris om 8 000 euro ur Femtioårsfonden tillföll filosofie magister Niclas Erlin för verket Havererad. Torpedbåten S2:s sista färd.

• Ett pris om 6 000 euro ur Spåreska fonden tillföll journalisten Tove Virta för boken Naturväktarna.

Statsrådet Mauritz Hallbergs pris

• Statsrådet Mauritz Hallbergs pris om 25 000 euro var tillföll politices doktor Mikael Harjula för doktorsavhandlingen En asymmetrisk tvåspråkighet?

Bindande språkkrav i tvåspråkiga kommuner i Finland 1950–2018 och professor Charlotta Wolff för monografin Johan Fredrik Aminoff. Gustavian i två riken.

Pris för magisteravhandling

• Lars och Bojen Huldéns magisterpris i språkvetenskap om 1 500 euro tillföll fil.mag. Alexander Ginlund, Åbo Akademi

• Josua Mjöbergs magisterpris i litteraturvetenskap om 1 500 euro tillföll fil.mag. Elisabeth Santamäki, Helsingfors universitet

• Alma Söderhjelms magisterpris i historia om 1 500 euro tillföll fil.mag. Susan Kiiski-Seiskari, Tammerfors universitet

Studentpris

• Studentpriset i historia om 1 000 euro tillföll Maja von Numers, Gymnasiet Lärkan

• Studentpriset i modersmålet om 1 000 euro tillföll Emma Backman, Topeliusgymnasiet i Nykarleby, Cilla Helenius, Lovisa Gymnasium och Ella Liljeqvist, Topeliusgymnasiet i Nykarleby

• Studentpriset i samhällslära om 1 000 euro tillföll Wilma Danielsson, Ålands Lyceum, Maria Hansson, Gymnasiet Lärkan och Fanny Lehtonen, Vasa övningsskolas gymnasium

• Studentpriset i A-svenska om 1 000 euro tillföll Mia-Stina Söderström, Tornion yhteislyseon lukio

Miljöpriset Blå globen

• Blå globen-priset om totalt 100 000 euro finansieras av Tiina och Antti Herlins stiftelse, Maj och Tor Nesslings stiftelse och SLS. Bidraget på 33 334 euro från SLS finansieras ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II. Priset tilldelades Eettisen kaupan puolesta ry (Eetti), som främjar hållbar och etisk handel och konsumtion, fackboksförfattarna och initiativtagarna till utmaningen Fem plagg per år Sissi Penttilä, Julia Thurén och Aku Varamäki, samt Lotta Lilja, grundaren av peer to peer-uthyrningstjänsten Circutus.

SLS delade sammanlagt ut pris till en summa av 464 834 euro.

Stipendier och understöd

Ämnesområde och fonder

Musik och musikvetenskap

Sökande Beviljad summa

Agora musikkollektiv rf 9 000

Akademiska Damkören Lyran 8 000

Anna Angervo 7 000

Ab Bleckas Oy 10 000

Helsingfors Barockorkester rf 15 000

Marika Kivinen 4 000

Musikhusets Orgel rf 20 000

Minna Nyberg 5 000

Opera Tellus 4 000

Alevtina Parland 4 000

Pekka Hako Productions Oy 16 000

Heidi Peltoniemi 4 000

Konstuniversitetet 80 000

RH Concerts rf 4 000

Eero Saunamäki 2 400

Sibelius-Samfundet rf 50 000

Vasa Baroque rf 10 000

Sonja Vertainen 10 000

Sammanlagt 262 400

Tryckningsunderstöd

Ur Christian och Constance Westermarcks fond och Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond I

EMMA Esbo moderna konstmuseum 1 300

Martin Enckell 800

Föreningen E rf 750

Förlaget M 4 500

Förlaget Scpriptum, Oy Boklund Ab 800

Sven-Erik Klinkmann 500

Maxmo Hembygdsförening 1 300

Nagu Hembygdsförening rf 1 300

Schildts & Söderströms 4 500

Understödsföreningen för Fria Konstskolan rf 1 300

Sammanlagt 17 050

Fonden för Finlands svenska bildkonstnärer och tonsättare

Moa Cederberg 4 000

Cecilia Damström 8 000

Hilda Kahra 4 000

Ida Koitila 4 000

Anna Rokka 4 000

Maria Ångerman 4 000

Sammanlagt 28 000

Ämnesområde och fonder

Sökande Beviljad summa Stipendium för vistelse på Drakamöllan - Nordiskt Forum för Kultur och Vetenskap Kaj Ahlsved 3 000 Ida Fellman 3 000 Sade Kahra 3 000

Kronvall 3 000 Anna Möller-Sibelius 3 000 Åsa Palviainen 3 000

Tiina Pitkäjärvi 3 000

Sammanlagt 21 000

Övriga understöd

Institutet för de inhemska språken 1 140 000

Föreskrivna mottagare

Björneborgs svenska samskola 458

Brändö gymnasium 6 494

Gymnasiet Grankulla samskola

konstförening

Kotka Svenska Samskola 122 Närpes Skolmusikkår 1 753

Samfundet Folkhälsan 19 255

Stiftelsen Z. Topelius barndomshem 4 997 Svenska kulturfonden 138 729

Svenska Privatskolan Uleåborg 47 525

Tölö gymnasium 13 382

Åshöjdens högstadium 7 306

Delegationen för den svenska litteraturens främjande

Facklitteratur, våren 27 785

Facklitteratur, hösten 23 400

Skönlitteratur, våren 16 500

Skönlitteratur, hösten 8 000 Sammanlagt 75 685

Ämnesområde och fonder

Vistelsestipendium för författare

Sökande Beviljad summa

Jonna Granberg 3 000

Malin Kivelä 1 500

Julia Mäkkylä 6 000

Sanna Tahvanainen 3 000

Sammanlagt 13 500

Ekonomi och statistik

ur Bröderna Lars och Ernst Krogius forskningsfond

Jannica Nyman 28 800

Joakim Wikström 28 800

Sammanlagt 57 600

Genealogi och biografi

ur Hjördis och Arvid Standertskjölds fond

Historia

ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II, Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond och Gösta Schybergsons minnesfond

Eva Ahl-Waris 11 200

Ämnesområde och fonder

Kulturvetenskap

ur Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond, Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond I, Selma, Ingrid och Lars Wasastjernas fond, Stiftarnas fond och Karl Emil Tollanders donationsfond

Janne Asplund 6 000

Helsingfors Släktforskare rf 10 000

Nykarleby stad 20 000

Aapo Roselius 20 000

Sagalunds museistiftelse sr 6 000

Kerstin Smeds 15 000

Sammanlagt 77 000

Historievetenskap

ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II, Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond och Gösta Schybergsons minnesfond

Sökande Beviljad summa

Ikaros – tidskrift om människan och vetenskapen (Folkets Bildningsförbund) 7 000

Edgar Mirjamsdotter 57 600

Riikka Nikkanen 57 600

Sällskapet för kulturstudier rf 2 000 Åbo Akademi 3 500

Sammanlagt 127 700

Kyrkohistoria ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II Joonas Tammela

Litteratur eller konst

ur Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond, Ingrid, Margit och

Henrik Höijers donationsfond I, Selma, Ingrid och Lars Wasastjernas fond, Hjördis och Arvid Standertskjölds minnesfond, Stiftarnas fond och Karl Emil Tollanders donationsfond

Litteratur- eller konstvetenskap

ur Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond, Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond I, Selma, Ingrid och Lars Wasastjernas fond, Hjördis och Arvid Standertskjölds minnesfond, Stiftarnas fond och Karl Emil

Tollanders

Julia Dahlberg 16 800

Franziska Dalheimer 28 800

Föreningen Granskaren rf 15 000

Historiska föreningen 17 000

Liisa Kunnas-Pusa 33 600

Merja Pyykkönen 57 600

Minna Vesa 28 800

Mari Välimäki 67 200

Sammanlagt 264 800

Kulturhistoria

ur Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond

Adelsförbundets understödsförening rf 8 000

Kaj Ahlsved 40 800

Fredrikshamns Stads Museer 16 000

Föreningen för upprätthållande av Folke Wickströms minnesfond för belysande och bevarande av byggnadskulturen i Mariehamns stad 10 000

Rita Paqvalén 16 800

Anni Shepherd 28 800

Åsa Slotte 16 800

Sammanlagt 137 200

Miljövård och teknologi ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II

Rättshistoria

Samhällsvetenskaper

ur Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond, Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond I, Selma, Ingrid och Lars Wasastjernas fond, Stiftarnas fond och Karl Emil Tollanders

Ämnesområde och fonder

Svenska språket

ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II

Sökande Beviljad summa

Adolf Noreen-sällskapet för svensk

språk- och stilforskning 11 000

Maria Andersson-Koski 28 800

Linda Bäckman 64 400

Finlandssvenska teckenspråkiga rf 5 260

Föreningen för nordisk filologi rf 11 500

Mandira Halder 33 600

Mikko Kauko 16 800

Sara Nittve 28 800

Sammanlagt 200 160

Teologi

ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II

Paavo Ahonen 40 800

Anna-Liisa Rafael 28 800

Olli Saukko 14 400

Sammanlagt 84 000

Resestipendium för medicinstuderande och -kandidater

ur Carl-Johan von Troils minnesfond

Resestipendium för studerande i marinteknik och marinteknologi

ur Lennart Engströms stipendiefond

Venla Alanko 3 000

Ämnesområde och fonder Sökande Beviljad summa Finlandssvenskt kulturarbete ur Birger Pettersons fond Åbo Akademi / Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi 20 000

Holger Frykenstedts stipendiefond

Medel för skrivandet av kurslitteratur

Vera Arhippainen 2 000

Evelina Blom 2

Samhällsvetenskaper: Kristina Eriksson-Backa och Eeva-Liisa Eskola (Åbo Akademi)

Samhällsvetenskaper: Sebastian Godenhjelm (Helsingfors universitet) och Linnéa Henriksson (Åbo Akademi)

Medel för forsknings- och översiktsprojekt

Samuel Forsman 4 500

Andreas Sonntag 900

Sammanlagt 5 400

Resestipendium i nordiska språk ur Professor Carl-Eric Thors stipendiefond Moa Eklund 2 700

Svenskans fortbestånd ur Bo Backströms fond

Estrad Evenemang rf 30 000

Föreningen Luckan rf 24 000

Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland/ Svenska nu 10 000

Handelsgillet Helsingfors rf 10 000

Historian rf / Tarina ry 10 000

Kielilähettiläät ry; Språkambassadörerna rf 65 000 Riff rf 15 000

Teknologföreningen 32 000

Åbo Akademi/CLL 3 700

Sammanlagt 199 700

Understöd, postdoc-poolen

Generation X, Y och Z och de digitala språkbruken: Intra- och intergenerationellt meningsskapande, adaption och attityder (XYZdigi) (Jyväskylä universitet)

Invandringens historia Finland 1809–2024 (Åbo Akademi)

900 Sociala nätverk i en åldrande befolkning (FinNät) (Befolkningsförbundet rf)

Vetenskapens historia

(Finska Vetenskapsakademien)

Rönnqvist

Medlemmar i förtroendeorgan

Verksamhetsrelaterade

permanenta organ

SLS nomineringskommitté

Nils Erik Villstrand, ordf., Ole Johansson, Kristina Malmio och Robert Andersson

Forskningsnämnden

Åsa von Schoultz, ordf., Lieven Ameel, Pauline von Bonsdorff, Mikko Kuronen och Katriina Siivonen

Insamlingsnämnden

Ann-Catrin Östman, ordf., Lars Ilshammar, Sakari

Katajamäki, Therese Lindström Tiedemann, Fredrik Nilsson, Åsa von Schoultz och Katriina Siivonen

Utgivningsnämnden

Mona Forsskåhl, ordf., Eeva-Liisa Bastman, Gunilla Widén, Fredrik Nilsson och Stefan Nygård

Historievetenskapliga nämnden

Charlotta Wolff, ordf., Anders Ahlbäck, Ainur Elmgren, Derek Fewster, Björn Forsén, Johanna Ilmakunnas, Kristin Ilves, Petri Karonen, Anu Lahtinen, Päivi Salmesvuori och Peter Stadius

Litteratur- och konstvetenskapliga nämnden

Kristina Malmio, ordf., Eeva-Liisa Bastman, Pauline von Bonsdorff, Anna Hollsten, Päivi Lappalainen, Judith Meurer-Bongardt, Mattias Pirholt, Max

Ryynänen, Hanna Samola, Susanna Välimäki, Katarina Wadstein MacLeod och Mia Österlund

Samhällsvetenskapliga nämnden

Anna Henning, ordf., Mirjam Kalland, Mikko

Lagerspetz, Tuomas Martikainen, Fredrica Nyqvist, Katarina Pettersson, Jan Saarela, Kim Strandberg, Markku Suksi och Gunilla Widén

Språkvetenskapliga nämnden

Camilla Lindholm, ordf., Siv Björklund, Saara

Haapamäki, Charlotta af Hällström-Reijonen, Hanna

Lappalainen, Krister Lindén, Åsa Palviainen, Henrik

Rahm, Paula Rossi, Caroline Sandström, Anna Slotte och Camilla Wide

Kulturvetenskapliga nämnden

Blanka Henriksson, ordf., Sverker Hyltén-Cavallius, Tiina Mahlamäki, Fredrik Nilsson, Pia Olsson, AnnCharlotte Palmgren, Nika Potinkara, Jenni Rinne, Kirsi Saarikangas, Tytti Steel och Marie Steinrud

Redaktionsrådet för Finlands

svenska folkmusikinstitut

Kaj Ahlsved, ordf., Johannes Brusila och Siv Ekström

Sakkunniggruppen för infrastrukturprojekt

Ann-Catrin Östman, ordf., Tuomas Heikkilä, Ruth

Illman och Pirkko Nuolijärvi

Personhistoriska kommissionen

Henrik Meinander, ordf., Johanna Aminoff-Winberg, Johan Bärlund, Pertti Hakala, Henrik Knif, Jessica

Parland-von Essen, Kristian Stockmann och John Strömberg

Årsfestkommittén för 5 . 2 . 2025

Åsa von Schoultz, ordf., Johan Aalto, Pauline von Bonsdorff, Jonas Lång, Marika Mäklin, Fredrik Nilsson och Björn Teir. Utanför kommittén stående konstnärlig ledare: Erik Söderblom

Redaktionsråd, styrgrupper

Redaktionsrådet för SLS historia

Nils Erik Villstrand, ordf., Mona Forsskåhl, Rainer Knapas, Jonas Lång, Tom Sandlund, Jennica ThylinKlaus, Clas Zilliacus och Anna-Maria Åström

Styrgruppen för översiktsprojektet

Den svenska barnlitteraturkritiken och -forskningen i Finland

Mattias Pirholt, ordf., Sakari Katajamäki och Magnus Öhrn. Maria Österlund, projektledare

Styrgruppen för forskningsprojektet

Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfinland?

– Omfattning, orsaker och lösningar

Åsa von Schoultz, ordf., Anna Henning och Staffan Himmelroos. Marina Lindell, projektledare

Styrgruppen för forskningsprojektet

Förfalskarna – Allmogens litterarisering och kunskap

om det svenska språket i brottslig kontext Finland under 1800 -talets första hälft

Christer Kuvaja, ordf., Mona Forsskåhl och Marko Lamberg. Kirsi Vainio-Korhonen, projektledare

Styrgruppen för forskningsprojektet

Levd religion i medeltida Finland

Ruth Illman, ordf., Charlotte Cederbom och Tuomas Heikkilä. Sari Katajala-Peltomaa, projektledare

Styrgruppen för forskningsprojektet

Lätt finlandssvenska – En språkform för minoriteter inom minoriteten

Camilla Wide, ordf., Monica Londen och Ulla Tiililä. Camilla Lindholm, projektledare

Styrgruppen för forskningsprojektet

Minoritetsvälfärd och reproduktion:

professionaliseringen av den finlandssvenska befolkningsfrågan 1945–1990

Fredrik Nilsson, ordf., Julia Dahlberg och Heidi Kurvinen. Hanna Lindberg, projektledare

Styrgruppen för forskningsprojektet

EnTiTy: Understanding Engagement in interaction Through language, emotions, personality, and Technology

Anna Slotte, ordf., Katariina Harjunpää och Katarina Pettersson. Ville Harjunen, projektledare

Styrgruppen för forskningsprojektet

Mångfald i finländsk seriehistoria: minoriteter och självrepresentation

Pauline von Bonsdorff, ordf., Maria Lassén-Seger och Derek Fewster. Ralf Kauranen, projektledare

Styrgruppen för forskningsprojektet

Opera i periferin? Åbo och Paris som musik- och

teaterstäder, 1790–1840

Pauline von Bonsdorff, ordf., Laura Kolbe och

Susanna Välimäki. Charlotta Wolff, projektledare

Styrgruppen för forskningsprojektet

Parbildning och dess konsekvenser bland infödda och

immigranter i Finland

Åsa von Schoultz, ordf., Anna Rotkirch och Minna

Säävälä. Jan Saarela, projektledare

Styrgruppen för forskningsprojektet

På tal om konst: Talarpositionering och interaktionell

kompetens hos L1- och L2-talare av svenska

Mona Forsskåhl, ordf., Mari Bergroth och Åsa

Palviainen. Jan Lindström, projektledare

Styrgruppen för forskningsprojektet

Städer vid den svenska stormaktens östgräns.

Maktstrukturer och kommersiella nätverk under 1600-talets senare hälft

Ann-Catrin Östman, ordf., Johanna Ilmakunnas och

Antti Räihä. Kimmo Katajala, projektledare

Prisnämnder

Allmänna prisnämnden (utsedd för utdelningen

5 . 2 . 2025)

Kristina Malmio, ordf. Skönlitterära sektionen: Jenny Jarlsdotter Wikström, Annette Kronholm och Sirpa Kähkönen. Facklitterära sektionen: Marko

Lamberg, Tomas Lehecka och Tomi Riitamaa. Sakkunnigmedlem för Bergbomska priset för dramatiskt verk/dramatisering: Anna Simberg

Prisnämnden för Marcus Collins minnesfond

Pauline von Bonsdorff, ordf., Ulrika Ferm och Dan Holm

Prisnämnden för fonden Gustaf III:s minne

Henrik Knif, ordf., Jessica Parland-von Essen och Henrika Tandefelt

Nämnden för Statsrådet Mauritz Hallbergs pris (utsedd för utdelningen 16 . 5 . 2025)

Åsa von Schoultz, ordf., Mona Forsskåhl och Mattias

Pirholt. Åbo Akademis representanter: Peter Nynäs (suppleant Björn Vikström) och Siv Björklund (suppleant Edvard Johansson)

Nämnden för Karl Rosendahls dramatiska honorarium

Johan Bargum, Anna Simberg och Clas Zilliacus

Stipendie- och understödsnämnder

Nämnden för Lennart Engströms stipendium

Pentti Häkkinen, Nils-Olof Nylund (Svenska tekniska vetenskapsakademien) och Kasper Westerlund (Åbo Akademi)

Stipendienämnden för Bröderna Lars och Ernst Krogius forskningsfond

Eva Liljeblom, ordf., Penna Urrila och Eva Österbacka. Svenska handelshögskolans representant: Rune Stenbacka. Ekonomiska Samfundets representant: Roger Wessman

Fredrik Pacius minnesfond

Pauline von Bonsdorff, ordf., Johannes Brusila, Emilie Gardberg, Wivan Nygård-Fagerudd och Emilia Skaag

Carl-Johan von Troils minnesfond

Christer Kuvaja, Monica Saxén och Carl-Olof von Troil

Förvaltningsråd och -nämnder

Förvaltningsnämnden för Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond

Dag Wallgren, ordf., Peter Storsjö och Kaj Åkerberg

Bestyrelsen för Stensböle Minnen

Kristina Linnovaara, ordf., Joakim Flinck, Anders

Svennas och Hans Wiljanen

Förvaltningsrådet för Stor-Sarvlaks gård

Christina Gestrin (SLS), ordf., Otto Andersson (SFP) och Mikael Jern (Nylands Svenska Lantbrukssällskap)

Pågående forskningsprojekt

Projekt Universitet

Projektledare Tidsperiod

Levd religion i det medeltida Finland

Lätt finlandssvenska – en språkform för minoriteter inom minoriteten

Förfalskarna – Allmogens litterarisering och kunskap om det svenska språket i brottslig kontext Finland under 1800-talets första hälft

Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfinland? – Omfattning, orsaker, lösningar

Tammerfors universitet Sari Katajala-Peltomaa 2021–2024

Tammerfors universitet Camilla Lindholm 2021–2024

Åbo universitet Kirsi Vainio-Korhonen 2022–2025

Åbo Akademi Marina Lindell 2022–2025

Den svenska barnlitteraturkritiken och -forskningen Finland Åbo Akademi Mia Österlund 2022–2026

Minoritetsvälfärd och reproduktion: professionaliseringen av den finlandssvenska befolkningsfrågan 1945–1990

EnTiTy: Understanding Engagement in interaction Through language, emotions, personality, and Technology

Mångfald i finländsk seriehistoria: minoriteter och självrepresentation

Opera periferin? Åbo och Paris som musik- och teaterstäder, 1790–1840

Städer vid den svenska stormaktens östgräns. Maktstrukturer och kommersiella nätverk under 1600-talets senare hälft

Parbildning och dess konsekvenser bland infödda och immigranter Finland

På tal om konst: Talarpositionering och interaktionell kompetens hos L1- och L2-talare av svenska

Åbo Akademi Hanna Lindberg 2023–2026

Helsingfors universitet Ville Harjunen 2023–2027

Åbo universitet Ralf Kauranen 2023–2026

Åbo universitet Charlotta Wolff 2024–2027

Östra Finlands universitet Kimmo Katajala 2024–2026

Åbo Akademi Jan Saarela 2024–2028

Helsingfors universitet Jan Lindström 2024–2027

Arkivdonationer och -insamlingar

Historiska och litteraturhistoriska samlingen Donationer

• Brevväxling inom släkterna Tigerstedt och Idman (SLSA 1479)

• Pressarkivföreningen r.f.:s arkiv inkl. Brages pressarkiv (SLSA 1480)

• Ebba Olssons arkiv (SLSA 1481)

• Edvin Lindroos reseberättelser (SLSA 1482)

• Koen och Senta Spaens gästböcker (SLSA 1483)

• Karl och Rachel Nelins arkiv (SLSA 1484)

• Släkten Procopés arkiv (SLSA 1485)

• Korrespondens inom släkterna Höckerstedt, Ekman och Johansson (SLSA 1486)

• Esbogårds arkiv (SLSA 1487)

• Jac Ahrenbergs arkiv, tillägg (SLSA 294)

• Handlingar som tillhört Ernst Lagus och Wilhelm Gabriel Lagus, tillägg (SLSA 470)

• Edith Södergrans arkiv, tillägg (SLSA 566)

• Cid Erik Tallqvists arkiv, tillägg (SLSA 867)

• Släktföreningen Zilliacus arkiv, tillägg (SLSA 911)

• Släkten Tandefelts arkiv, tillägg (SLSA 1056)

• Släkten Svanströms arkiv, tillägg (SLSA 1075)

• Sarvlaks arkiv, tillägg (SLSA 1103)

• J.L. och Fredrica Runebergs arkiv (Borgåsamlingen), tillägg (SLSA 1104)

• Walter Runebergs arkiv, tillägg (SLSA 1105)

• Strömborgska arkivet, tillägg (SLSA 1107)

• Birgitta Bouchts arkiv, tillägg (SLSA 1179)

• Svenska Klubbens i Helsingfors arkiv, tillägg (SLSA 1180)

• Släktföreningen von Essens arkiv, tillägg (SLSA 1181)

• Christian Bloms arkiv, tillägg (SLSA 1221)

• Teaterföreningen Lillans arkiv, tillägg (SLSA 1222)

• Släkten Panelius arkiv, tillägg (SLSA 1231)

• Jutta och Benedict Zilliacus arkiv, tillägg (SLSA 1245)

• Eva-Stina Byggmästars arkiv, tillägg (SLSA 1256)

• Svenska skolhistoriska föreningens i Finland arkiv, tillägg (SLSA 1342)

• Släkten Munsterhjelms arkiv, tillägg (SLSA 1319)

• Christer Kihlmans arkiv, tillägg (SLSA 1378)

• Torger Enckells arkiv, tillägg (SLSA 1381)

• Birgitta Wallgrens arkiv, tillägg (SLSA 1447)

• Tjusterby gårds arkiv, tillägg (SLSA 1452)

• Jack O’Brien Hitchings familjearkiv, tillägg (SLSA 1462)

• Auli Markkulas arkiv, tillägg (SLSA 1472)

• Eva Gyldéns arkiv (SLSA 1475)

Insamling

• Minnen om Brages pressarkiv, intervjuer (SLSA 1488)

Traditions- och språksamlingen Donationer

• Minnesalbum (SLS 2415)

• Matilda Westins samling, tillägg (SLS 2188)

• Hushållsrecept, tillägg (SLS 2397)

• Modersmålsinriktad svenska i finska skolor, tillägg (SLS 2399)

Insamling

• Ensam, själv, allena – ofrivillig ensamhet, frågelista i samarbete med HelsingforsMission och Röda Korsets väntjänst (SLS 2413)

• Karleby/Kokkolaexpeditionen, fältinsamling i samarbete med Åbo Akademi (SLS 2414)

• Finländska och skandinaviska utopiska samhällen i Amerika, insamling med fältarvode (SLS 2416)

• Barn och ungdom i Sverige, frågelista i samarbete med Tuomas Laine-Frigren och Finska litteratursällskapet (SKS), (SLS 2418)

• Bröderna Moses Pergament och Simon Parmet, insamling med fältarvode (SLS 2419)

• Berätta om språken i ditt liv!, frågelista (SLS 2420)

• Hur påverkar AI ditt liv?, frågelista (SLS 2421) Traditions- och lokalhistoriska samlingen i Österbotten Donationer

• Forna Wasa lyceister r.f:s arkiv (ÖTA 387)

• Uno Holms arkiv (ÖTA 388)

• Nils och Birgitta Borgs arkiv (ÖTA 389)

• Film från Vörå (ÖTA 390)

• Intervju om Valdemar Mattfolk (ÖTA 391)

• Greta Granbackas arkiv, tillägg (ÖTA 221)

• Familjen Marianne och Hasse Nordmans arkiv, tillägg (ÖTA 290)

• Kurt Näsmans arkiv, tillägg (ÖTA 292)

• Revyer i Oravais ungdomsförening, tillägg (ÖTA 345)

• Ann-May Carlson-Wikströms arkiv, tillägg (ÖTA 355)

• Börje Sandviks fotosamling, tillägg (ÖTA 373)

• Stundars r.f.:s arkiv, tillägg (ÖTA 385)

• Familjen Emil och Alli Langs arkiv, tillägg (ÖTA 386)

Samlingen för folklig musik- och dansutövning Donationer

• Notsamling (FMI 493)

• Göran Palmroos arkiv (533)

• Svenska Dragspelsförbundet i Finland r.f:s arkiv (FMI 534)

• Syskonen Björkells arkiv (FMI 536)

• Ann-May Carlson-Wikströms samlade folkmusikmaterial, tillägg (FMI 354)

• Karin Sandqvists arkiv, tillägg (FMI 441) Insamling

• Traditionshörnan 2024 (FMI 531)

• Tävling i nyskrivna snapsvisor 2024, insamling av tävlingsbidrag (FMI 535)

• Folkmusik i Nykarlebynejden, insamling med fältarvode (FMI 538)

• Folkmusik i Kronobytrakten, insamling med fältarvode (FMI 539)

Publikationer

Tryckta böcker

• 873 Tidsligheter. Ekokritiska, barnlitterära och kulturteoretiska perspektiv på tid. Red. Mia Österlund, Ann-Charlotte Palmgren & Pia Ahlbäck. I samarbete med Svenska barnboksinstitutet och Appell Förlag. (Även epub, pdf)

• 874 Esko Vuorisjärvi, Makten, marknaden och presidenterna. En biografi om J.O. Söderhjelm. I samarbete med Appell Förlag.

• 875 Runes in Finland. Red. Kendra Willson. I samarbete med Runrön. Runologiska bidrag utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet och Appell Förlag. (Även epub, pdf)

• 876 Johanna Ilmakunnas, Flitiga och sysslolösa. Essäer om 1700-talets Europa. I samarbete med Appell Förlag.

• 877 Naturen och platserna. Vardagens föränderliga rum under 1900-talet 1. Red. Bo Lönnqvist, Anna-Maria Åström & Susanne Österlund-Pötzsch. I samarbete med Appell Förlag. (Även epub, pdf)

• 878 Hushållet och tingen. Vardagens föränderliga rum under 1900-talet 2. Red. Anna-Maria Åström & Fredrik Nilsson. I samarbete med Appell Förlag. (Även epub, pdf)

• 879 Hemma, borta, bortom. Vardagens föränderliga rum under 1900-talet 3. Red. Lena Marander-Eklund, Blanka Henriksson & Sofie Strandén. I samarbete med Appell Förlag. (Även epub, pdf)

• 880 Historiska och litteraturhistoriska studier 99. Red. Anna Biström & Jens Grandell. (Även webbutgåva, pdf)

• 881 Risto Alapuro, Matti Alestalo, Jussi Simpura, Aino Sinnemäki, Jan Sundberg & Hannu Uusitalo, Erik Allardt och den moderna sociologins genombrott. I samarbete med Appell Förlag.

• 882 Johannes Brusila, Kaarina Kilpiö, Inka-Maria Nyman & Kim Ramstedt, Digitala stämmor. Finlandssvensk musikkultur i förändring.

I samarbete med Gidlunds förlag. (Även epub, pdf)

• SLS Varia 19 Zacharias Topelius, Noveller i urval.

Utg. Anna Movall & Jörgen Scholz. I samarbete med Appell Förlag. (Även pdf)

• SLS Varia 20 Inga Elgqvist-Saltzman & Katarina Saltzman, En röst för frigörelse. Emma Saltzmans livshistoria. I samarbete med Appell Förlag.

• Värt att veta 1 Kaarina Koski & Kirsi Kanerva, Mardrömmar. I samarbete med Appell Förlag. (Även epub, pdf)

• Värt att veta 2 Mikael Johansson, Kvantdatorer. I samarbete med Appell Förlag. (Även epub, pdf)

• Värt att veta 3 Jan Kunnas, Skogen. I samarbete med Appell Förlag. (Även epub, pdf)

• Värt att veta 4 Sari Kivistö & Sami Pihlström, Speglingar. I samarbete med Appell Förlag. (Även epub, pdf)

Digital utgivning (Se även ovan under Tryckta böcker.)

• Folk och musik 2024. Red. Niklas Nyqvist. (Webbutgåva)

• Historiska recept, komplettering med österbottniska receptsamlingar. (Webbutgåva)

Digitala versioner av tidigare utkomna böcker

• 862 Maria Vainio-Kurtakko, Ett gott parti. Scener ur Ellan de la Chapelles och Albert Edelfelts liv (2022). (Epub, pdf)

• 868 Ville Kivimäki, Sargade själar. De finska soldaternas krigstrauman 1939–1945 (2023). (Epub, pdf)

• 869 Martin Hårdstedt, Finlands svenska historia (2023). (Epub, pdf)

• 870 Den okände von Wright. Tidskritik och andra texter av Georg Henrik von Wright 1926–1997 (2023). Utg. Joel Backström & Thomas Wallgren. (Epub, pdf)

• 872 Adelns historia i Finland (2023). Red. Janne Haikari, Marko Hakanen, Anu Lahtinen & Alex Snellman. (Epub, pdf)

• SLS Varia 12 Anu Lahtinen, Ebba Stenbock. I maktspelets skugga (2022). (Pdf)

• SLS Varia 15 Heikki Oja, Helgonnamn i almanackan (2023). (Pdf)

• SLS Varia 16 Historiska recept i urval (2023). Utg. Maren Jonasson. (Pdf)

Ljudböcker

• Maria Vainio-Kurtakko, Ett gott parti. Scener ur Ellan de la Chapelles och Albert Edelfelts liv (2022).

• Kaarina Koski & Kirsi Kanerva, Mardrömmar (2024).

• Mikael Johansson, Kvantdatorer (2024).

• Jan Kunnas, Skogen (2024).

• Sari Kivistö & Sami Pihlström, Speglingar (2024).

Musik

• Vila, Vila. Folkmusik från Finlands svenskbygder 41. (Musikströmningstjänster, cd)

Nytryck

• Martin Hårdstedt, Finlands svenska historia (2023).

• Sarvlax. Herrgårdshistoria under 600 år (2010). Red. Henrika Tandefelt. Andra upplagan med ny inledning.

• Kari Tarkiainen, Sveriges Österland. Från forntiden till Gustav Vasa. Finlands svenska historia 1 (2008).

• Max Engman, Språkfrågan. Finlandssvenskhetens uppkomst 1812–1922. Finlands svenska historia 3 (2016).

Övrigt

• Källan 1/2024 (juni).

• Källan 2/2024 (december).

Publikationer

Evenemang

Mest sålda böcker

• Historiska recept i urval (2023). Utg. Maren

Jonasson. 394*

• Edith Södergran, Dikter och aforismer (2014).

Utg. Holger Lillqvist. 346

• Martin Hårdstedt, Finlands svenska historia (2023). 222

• Ville Kivimäki, Sargade själar. De finska soldaternas krigstrauman 1939–1945 (2023). 210*

• Mikael Johansson, Kvantdatorer (2024). 207

• Zacharias Topelius, Noveller i urval (2024). Utg.

Anna Movall & Jörgen Scholz. 188*

• Fredrika Runeberg, Receptbok (2003). Utg. Carola Herberts. 143

• Kaarina Koski & Kirsi Kanerva, Mardrömmar (2024). 134

• Zacharias Topelius, Sagor i urval (2020). Utg.

Hanna Kurtén. 125*

• Inga Elgqvist-Saltzman & Katarina Saltzman, En röst för frigörelse. Emma Saltzmans livshistoria (2024). 115

* Siffrorna inkluderar Appell Förlags försäljning i Sverige under perioden april 2023 till mars 2024.

Januari

• 12 .1 Finlands svenska folkmusikinstitut (FMI) på kryssningen Folklandia 2024, konsert med Lapua-Uusi-Guinea.

• 25 .1 Vetenskapens natt på SLS: Kunskapskabarén med improvisationsteatern Stjärnfall.

Medverkande: Anja Bargum, Blanka Henriksson, Salla Markkanen, Magnus Nylander, Valo Sauri och Johanna af Schultén

• 25 .1 Historiska recept – med smakprov, bokhandeln Bokvärlden i Malmö. Medverkande: Yrsa Lindqvist

Februari

• 1 . 2 Kulturkoordinatorträff i samarbete med

Helsingfors stad. Medverkande i SLS program: Pia Lindholm och Agneta Rahikainen

• 5 . 2 Årshögtid med prisutdelning, Helsingfors universitets solennitetssal. Medverkande: Jukka Perko Avara (Jukka Perko, Jarmo Saari, Teemu Viinikainen), Rosanna Fellman, Mona Forsskåhl, Mattias Pirholt, Alma Pöysti och Åsa von Schoultz. stream

Mars

• 5 . 3 Maria Vainio-Kurtakko om Ett gott parti. Scener ur Ellan de la Chapelles och Albert Edelfelts liv, Villa Junghans i Grankulla

• 13 . 3 Utbildning i användningen av tjänsten digi.kansalliskirjasto.fi, i samarbete med Nationalbiblioteket. Medverkande: Minna Kaukonen och Tuula Pääkkönen stream

• 13 . 3 Om Historiska recept, Arbis i Helsingfors. Medverkande: Charlotte Cederbom och Yrsa Lindqvist

• 20. 3 Eftermiddagste med författare, i samarbete med Förlaget och Schildts & Söderströms. Medverkande:

Ulrika Hansson, Pekka Heino, Maren Jonasson, Kaj Korkea-aho, Marcus Lindqvist, Katarina Pihlflyckt, Agneta Rahikainen, Susanne Ringell, Catariina Salo, Milja Sarkola och Susanne Österlund-Pötzsch stream

• 26 . 3 Lansering av antologin Tidsligheter. Ekokritiska, barnlitterära och kulturteoretiska perspektiv. Medverkande:

Pia Ahlbäck, Fanny Ambjörnsson, Linda Bondestam, Jenny Jarlsdotter Wikström, Maria Jönsson, Jenny Lucander, Eddie Myrskog, Ann-Charlotte Palmgren, Katrina Åkerholm och Mia Österlund stream

April

• 9. 4 SLS årsmöte

• 11 . 4 Seminarium: Flerspråkighet inom svenskspråkig småbarnspedagogik – bakgrund, nuläge och språkmedveten pedagogik. Medverkande: Mari Bergroth, Susan Hellden-Paavola, Mirjam Kalland, Jan Saarela, Pauliina Sopanen och Ida Stolt-Haglund stream

• 11 . 4 Lansering av serien Värt att veta, Textens hus i Helsingfors. Medverkande: Patricia Berg, Patrik Hadenius, Anne Hietanen, Mikael Johansson, Kaarina Koski, Sirpa Kähkönen, Baba Lybeck, Elvira Niemi, Tim Schauman, Kia Svaetichin och Johanna Söderholm

• 20. 4 SLS på släkt- och bygdeforskarmässan Våra Rötter, Korsholms kulturhus. Medverkande: Catarina Harjunen och Monica West

• 24 . 4 Eftermiddagste med forskare. Medverkande: Nina Edgren-Henrichson, Valter Holmström, Lotta Nylund och Niklas Toivakainen

• 26 . 4 Seminarium: Att läsa queert – queerteoretisk litteraturforskning. Medverkande: Miranda Geust, Sam Holmqvist, Elsi Hyttinen, Rita Paqvalén, Hanna Samola, Maria Margareta Österholm och Mia Österlund stream

• 27. 4 SLS på Österbottens bokmässa, Academill i Vasa. Scenprogram om Zacharias Topelius Noveller i urval. Medverkande: Jörgen Scholz och Jenna Matintupa

Evenemang

Maj

• 3 . 5 Utdelning av SLS magisterpris. Pristagare: Alexander Ginlund (Lars och Bojen Huldéns magisterpris i språkvetenskap), Susan KiiskiSeiskari (Alma Söderhjelms magisterpris i historia) och Elisabeth Santamäki (Josua Mjöbergs magisterpris i litteraturvetenskap)

• 8 . 5 Seminarium: Hur interagerar man med ett helgon? Slutseminarium för projektet Levd religion i medeltida Finland. Medverkande: Sara Ellis Nilsson, Anna-Stina Hägglund, Ruth Illman, Sari KatajalaPeltomaa, Christer Kuvaja, Sofia Lahti, Marko Lamberg, Jyrki Nissi och Maria Oen stream

• 18–19. 5 Stockholms bokhelg, Gamla stans bokhandel. Medverkande i SLS program: Joel Backström, Charlotte Cederbom, Johanna Ilmakunnas och Thomas Wallgren

• 26 . 5 , 16 .6 , 28 .7, 18 . 8 och 8 . 9 Besöksdagar på Stensböle gård i Borgå

• 30. 5 Seminarium och workshop om akademiskt skrivande. Medverkande: Patricia Berg, Bodil Haagensen, Johanna Ilmakunnas, Camilla Lindholm, Sanna Nyqvist, Alexander Rancken, Sofia Stolt, Jenny Sylvin och Charlotta Wolff

Juni

• 7.6 Utdelning av SLS studentpris. Pristagare:

Emma Backman, Cilla Helenius och Ella Liljeqvist (modersmål), Maja von Numers (historia), Mia-Stina

Söderström (A-svenska) och Wilma Danielsson, Maria Hansson och Fanny Lehtonen (samhällslära)

• 11 .6 Historiska recept-workshop, Partala kungsgård

i Juva. Medverkande: Yrsa Lindqvist

Juli

• 27.7 Arkivpresentation och öppet hus hos SLS

i Vasa. Medverkande: Catarina Harjunen och

Synnöve Svanström

• 27.7 Konserten Traditionshörnan under spelmansstämman i Vasa. Medverkande: Jenny

Björk, Mats Granfors, Martina Krooks, Åsa Lillhannus, Kenneth Nordman, Niklas Nyqvist och Jakob Sundström

Augusti

• 12 . 8 Konsert med Stensöta, Etno-Espa-festivalen i Helsingfors. Medverkande: Amanda Harald och

Jacob Sundström

• 29. 8 Lansering av bokserien Vardagens föränderliga rum under 1900-talet, Villa Kivi i Helsingfors. Medverkande: Lotta Green, Blanka

Henriksson, Lina Laurent, Yrsa Lindqvist, Fredrik Nilsson, Anna-Maria Åström och Susanne Österlund-Pötzsch

• 29. 8 Seminarium: Språket som verktyg –fortbildning för lärare i svenska och litteratur. Medverkande: Sandra Bernas, Johan Brandtler, Mia

Falk, Ria Heilä-Ylikallio, Christer Kuvaja, Paulina Nyman-Koskinen och Agneta Rahikainen

stream

September

• 12 .9 Skrivretreat för doktorander. Medverkande: Mia Österlund

• 26 –29.9 Bokmässan i Göteborg. Medverkande i

SLS scenprogram: Henrik Berggren, Nina EdgrenHenrichson, Barbro Enckell-Grimm, Pekka Heino, Blanka Henriksson, Johanna Ilmakunnas, Mikael

Johansson, Eva Krutmeijer, Jan Kunnas, Maria

Lassén-Seger, Urban Lindstedt, Fredrik Nilsson, Wivan Nygård-Fagerudd, Katarina Pihlflyckt, Katarina Saltzman, Kristina Skjäl, Kirsi VainioKorhonen, Michaela von Kügelgen och Mia Österlund

Oktober

• 4 – 6 .10 Åbo bokmässa. Medverkande i SLS scenprogram: Kirsi Kanerva, Sari Kivistö, Maria

Lassén-Seger, Hedvig Långbacka, Ann-Charlotte Palmgren, Sami Pihlström, Kendra Willson och Mia Österlund

• 5 .10 Smaker från förr – Historiska recept i urval, Slow Food Festival i Fiskars. Medverkande: Yrsa Lindqvist

• 11 .10 Slutseminarium för projektet Lätt finlandssvenska. Medverkande: Carina Frondén, Jenny Derghokasian, Marja Kivilehto, Christer Kuvaja, Camilla Lindholm, Eva Mäkinen, Johanna von Rutenberg, Satu Siltaloppi och Åsa Wengelin stream

• 14 .10 Extra föreningsmöte

• 24 –27.10 Helsingfors bokmässa. Medverkande i SLS scenprogram: Mona Forsskåhl, Ann-Louise Harberg, Pekka Heino, Peik Henrichson, David Håkansson, Johanna Ilmakunnas, Mikael Johansson, Eva Kela, Eliel Kilpelä, Anu Korhonen, Kaarina Koski, Jan Kunnas, Satu Kähkönen, Yrsa Lindqvist, Henrik Meinander, Eddie Myrskog, Wivan Nygård-Fagerudd, Ann-Charlotte Palmgren, Rita Paqvalén, Annina Rabe, Katarina Saltzman, Jörgen Scholz, Jussi Simpura, Aino Sinnemäki, Thomas Slätis, John Strömberg, Jan Sundberg, Hannu Uusitalo, Kendra Willson, Anna-Maria Åström, Mia Österlund och Susanne Österlund-Pötzsch

Evenemang

November

• O6 .11 Kunskapskabarén med Åbo Svenska Teater: Hysch! Tala! En föreställning om det sagda och osagda. Medverkande: Viveka Lyberg Åhlander, Daniela Franzell, Samuel Karlsson, Julia Korander, Magnus Nylander och Kari Mäkiranta stream

• 7.11 Webbinarium: Forskning kring folklig dans. Medverkande: Johanna Björkholm, Anne Fiskvik, Petri Hoppu, Mats Nilsson och Niklas Nyqvist stream

• 9.11 Om En röst för frigörelse. Emma Saltzmans livshistoria, Gamla stans bokhandel i Stockholm. Medverkande: Katarina Saltzman och Susanne Skata

• 14 .11 Vasa LittFest, Café Proosa. Medverkande i SLS scenprogram: Pieter Claes, Linn Jung och Kenny Sundqvist

• 21–22 .11 Seminarum: Future Challenges in the Nordics, Intermediate Seminar, hotell Clarion Collection i Uppsala. Medverkande: Therese Bergstedt, Ulrika Björkstén, Torbjörn Eng, Eva Franzén, Håkon Halgrimsen, John Hassler, Heikki Hiilamo, Linda Mannila, Marika Mäklin, Marcus Norrgård, Lena Nyberg, Elina Pirjatanniemi och Anders Sahlman samt projektgrupperna inom forskningsprogrammet

• 23 .11 Om bokserien Vardagens föränderliga rum under 1900-talet, Gamla stans bokhandel i

Stockholm. Medverkande: Yrsa Lindqvist, Urban

Lindstedt och Anna-Maria Åström

• 27–28 .11 SLS forskarträff. Medverkande: Ruth

Illman, Kimmo Katajala, Eliel Kilpelä, Jan

Lindström, Jan Saarela och Charlotta Wolff

• 28 .11 Seminarium: På två eller flera språk: Aspekter på språkliga förhållanden och företeelser i forntid och nutid. SLS forskningschef Christer Kuvajas avskedsseminarium på Vetenskapernas hus i

Helsingfors. Medverkande: Blanka Henriksson, Christer Kuvaja, Tom Moring, Wivan NygårdFagerudd, Julia Tidigs, Nils Erik Villstrand, Camilla Wide och Ann-Catrin Östman

• 30.11 Anna Perälä om Boktryckarnas ädla konst. Persondikter 1605–1764 , Kungliga biblioteket i Stockholm

December

• 4 .12 Utdelning av Blå globen-priset 2024, i samarbete med Tiina och Antti Herlins stiftelse samt Maj och Tor Nesslings stiftelse, Tankehörnan i Helsingfors. Medverkande: Annika Damström, Lotta Lilja, Emma Mikkilä, Sissi Penttilä, Åsa von

Schoultz, Julia Thurén och Aku Varamäki

• 5 .12 Johanna Ilmakunnas om Flitiga och sysslolösa. Essäer om 1700-talets Europa, Östermalms bibliotek i Stockholm

• 12 .12 SLS julglögg

Sammanlagt deltog cirka 4 200 personer på plats eller via videokonferens i de 52 evenemang som SLS ordnade eller stod som delarrangör för under 2024.

De evenemang som sändes via Youtube, Vimeo och Facebook under 2024 fick sammanlagt omkring 3700 visningar (per 25.02.2025).

Evenemangen hölls på SLS om inte annat anges.

Sammanlagt deltog cirka 4 200 personer i de 52 evenemang som SLS ordnade eller stod som delarrangör för.

Medlemmar

Hedersmedlemmar utomlands:

Hedersmedlemmar i Finland Kallad

Ahlund, Claes, professor................................................ 2021

Andersson, Håkan, professor 2011

Bargum, Magnus, kommerseråd, ekon.dr h.c. ....2019

Björkstrand, Gustav, professor .................................. 2000

von Bonsdorff, Lena,

musikpedagog o. -skribent........................................... 2011

Brusila, Johannes, professor........................................ 2018

Forssell, Pia, forskaren, filosofie doktor ..................2023

Homén, Carl-Olaf, ped.dr h.c.,

vicehäradshövding 2010

Häggman, Ann-Mari, professor .................................. 2015

Häkli, Esko, professor .....................................................1985

Ivars, Ann-Marie, professor 2008

Johansson, Ole, bergsråd ...............................................2022

Jungar, Sune, professor ................................................. 1999

Karlsson, Fred, professor 2018

Knapas, Rainer, forskare, fil.dr h.c. .........................2022

Lax, Henrik, vicehäradshövding............................... 2003

Liebkind, Karmela, professor 2022

Lönnqvist, Bo, professor ............................................. 2006

Mazzarella, Merete, professor .....................................1997

Meinander, Henrik, professor .................................... 2024

Moring, Tom, professor..................................................2023

Nuolijärvi, Pirkko, professor 2010

Nuorteva, Jussi, generaldirektör, docent.................2019

Pettersson, Bo, professor ............................................... 2013

Pettersson, Magnus, kansliråd 2017

Reuter, Mikael, fil.dr h.c. .......................................... 2008

Saari, Mirja, professor ................................................... 1996

Ståhlberg, Krister, professor 2004

Tandefelt, Marika, professor ........................................ 2015

Tarkiainen, Kari, riksarkivare, fil.dr ....................... 1998

Taxell, Christoffer, minister 2018

Törnudd, Klaus, pol.dr ................................................... 1991

Wallgren, Dag ekon.mag. ........................................... 2024

Wide, Camilla, professor ...............................................2023

Wiklund, Henry, kammarråd ..................................... 2015

Vikström, John, ärkebiskop emeritus 2002

Villstrand, Nils Erik, professor .................................. 2014

Wrede, Johan, professor ................................................ 2001

Zilliacus, Clas, professor 2016

Åström, Anna-Maria, professor .................................. 2021

Hedersmedlemmar utomlands Kallad

Elmevik, Lennart, professor ........................................ 1993

Engdahl, Horace, fil.dr, författare ............................2004

Lönnroth, Lars, professor 2001

Rosas, Allan, domare, juris doktor ............................. 2013

Strömholm, Stig, professor .......................................... 2002

Ståhle Sjönell, Barbro, docent ..................................... 2013

Teleman, Ulf, professor ................................................. 2003

Thelander, Kerstin, docent 2018

Thelander, Mats, professor .......................................... 2010

Vahlquist, Fredrik, ambassadör ................................ 2003

Wollin, Lars, professor 2008

Österberg, Eva, professor ............................................. 2007

Korresponderande medlemmar i Finland Kallad

Asplund, Anneli, fil.lic. 1999

Blomqvist, Marianne, docent 1999

Brunell, Viking, ped.dr ................................................. 2004

Finnäs, Fjalar, professor ................................................. 2013

Gustafsson-Pensar, Ull-Britt, fil.mag. 1998

Hollsten, Anna, docent ...................................................2019

Jänicke, Gisbert, översättare ......................................... 1993

Kevin, Torbjörn, chefredaktör .................................... 2007

Kirri, Arto, professor........................................................ 1993

Kokki, Kari-Paavo, museichef 1998

Kolbe, Laura, professor ..................................................2009

Korsström, Tuva, redaktör, författare ...................... 2001

Kähkönen, Sirpa, författare 2023

Laaksonen, Pekka, professor ....................................... 1985

Lappalainen, Päivi, professor ...................................... 2010

Londen, Anne-Marie, professor 1999

Lundberg, Ulla-Lena, författare .................................. 2021

Markkola, Pirjo, professor............................................. 2010

Mälkki, Susanna, orkesterdirigent 2015

Nordman, Marianne, professor .................................. 2003

Nyberg, Stig-Björn, fil.mag. ........................................ 1998

Ojanen, Ursula, lektor .....................................................1987

Palmgren, Sten, lagstiftningsråd ...............................2009

Peltonen, Ulla-Maija, docent 2019

Rastas, Pirkko, fil.mag. ................................................. 2001

Rautalin, Marja-Leena, samh.kand ............................1997

Rosenberg, Thomas, pol.mag. 2008

Rönnholm, Bror, kulturredaktör, författare ......... 2003

Medlemmar

Sandström, Caroline, fil.dr ...........................................2019

Slotte, Peter, docent 1997

Stockmann, Doris, ekon.mag. .................................. 2000

Suurpää, Matti, fil.mag. .............................................. 2000

Tallroth, Paulina, regeringsråd 2007

Tamminen, Marketta, fil.mag. ................................. 2004

Tarkka, Pekka, fil.dr ........................................................ 1980

Vainio-Korhonen, Kirsi, professor ..............................2019

Westö, Kjell, författare .................................................... 2017

Wolf-Knuts, Ulrika, kansler 2003

Korresponderande medlemmar utomlands Kallad

Björnsson, Anders, fil.kand. 1994

Blomqvist, Göran, senior rådgivare ........................... 2013

Burman, Carina, docent ............................................... 2000

Ekelund, Louise, docent 1992

Fernandez-Vest, Jocelyne, professor .......................... 1974

Grünbaum, Catharina, fil.dr h.c. ............................. 1998

Hegardt, Helena, förläggare 2020

Holmqvist, Ivo, professor .............................................. 1990

Hägerstrand, Olof, fil.dr .................................................1987

Jávorszky, Béla, översättare .......................................... 1988

Josephson, Olle, professor ............................................. 2002

Katchadourian, Stina, översättare 1989

Kirby, David, professor....................................................1995

Kivimäe, Jüri, professor .................................................. 1991

af Klintberg, Bengt, professor 2003

Kollberg, Bo-Ingvar, kulturredaktör ........................ 2003

Liedtke, Klaus-Jürgen, författare 2015

Lind, John, Dr phil ...........................................................1992

Lindkvist, Thomas, professor...................................... 2003

Lindman-Strafford, Kerstin, MA, förf. 1983

Lindroth, Bengt, journalist, fil.kand ........................2009

Löfgren, Orvar, professor ............................................. 2004

Melin-Köpilä, Christina, lektor .................................. 1986

Njarðvík, Njörður P., författare, professor ...............1992

Norrby, Catrin, professor 2020

Nygård-Fagerudd, Wivan, musikmagister .............. 2021

Ohlander, Ann-Sofie, professor .................................. 2002

Olesen, Jens E., professor 2013

Peterson, Kjell, fil.dr h.c. ............................................ 1996

Pettersson, Torsten, professor ..................................... 2007

Reinhammar, Maj, docent 2008

Rüütel, Ingrid, folklivsforskare....................................1992

Sandøy, Helge, professor................................................ 2003

Schweitzer, Robert, fil.dr 2004

Sjögren, Peter A., förlagsredaktör, fil.mag. ......... 2008

Stam, Per, docent.............................................................. 2020

Stridsberg, Sara, författare ............................................2019

Ternhag, Gunnar, professor ......................................... 2010

Westin, Charles, professor 2010

Wretö, Tore, professor ..................................................... 1977

Titlar angivna vid tidpunkten för kallelse.

Personal 31.12.2024

Namn Befattning

Aalto-Granberg Andrea Kund- och evenemangskoordinator

Berg Patricia Utgivningschef

Bergheim-Ahlqvist Marina Förvaltare, Stor-Sarvlaks gård

Bergholm Stefan IT-chef

Bonsdorff von Anna Arkivarie

Borgström Annika Stipendiekoordinator

Bredbacka Malin Förlagsredaktör

Broman Emilia IT-assistent

Broman Magnus Lantbruksarbetare, Stor-Sarvlaks gård

Cantell Linda Kund- och evenemangskoordinator

Cederbom Charlotte Redaktör

Claes Pieter Redaktör

Edgren-Henrichson Nina Projektchef

Ek Jacobina Bibliotekssekreterare

Ek Rasmus Systemutvecklare

Englund Camilla Digitaliseringskoordinator

Ervalahti Nora Förlagsredaktör

Forss Hilda Nämndforskare

Frondén Carina Nämndforskare

Gerkman Kristian Placeringschef

Ginström Martin Bibliotekarie

Grandell Jens Digital redaktör

Gustavsson Pamela Enhetschef

Hakala Petra Förste arkivarie

Hellman Katja Enhetschef

Herberts Carola Förlagsredaktör

Hettula Patrik Redaktör

Huldén Tove Kund- och evenemangskoordinator

Illman Ruth Forskningschef

Jonasson Maren Redaktionschef

Jylhä Sanna Arkivarie

Jönsson Emma Ekonomiassistent

Namn Befattning

Karlsson Roger Vaktmästare

Kilpelä Eliel Nämndforskare

Kjellman Nathalie Digitaliseringsassistent

Klemetz Pontus IT-specialist

Koskinen Katja Arkivarie

Kuvaja Christer Specialforskare

Köhler Sebastian Utvecklingsansvarig

Labart Niklas IT-specialist

Laitinen Nelly Förste arkivarie

Lindén Christian Fastighetsskötare, Stensböle gård

Lindholm Pia Arkivarie

Lindqvist Yrsa Förste arkivarie

Linnovaara Kristina Arkivchef

Luoma Kaisa Informationskoordinator

Lång Jonas Kanslichef

Lönnblad-Björkholm Marie Arkivarie

Lönnroth Magdalena Portföljförvaltare, chef för hållbar placering

Martonen Kai Digitaliserare

Miinalainen Maria Arkivarie

Mäklin Marika Kommunikationschef

Nordmyr Mathias Digitaliseringsassistent

Nyberg Tara Stipendiekoordinator

Nygård Jungar Ingela Personalchef

Nylund Magnus Utvecklingsansvarig

Nyman Fredrica Arkivarie

Nyqvist Niklas Producent

Olin Ninny Ekonomichef

Orlo Marcus Controller

Pihlflyckt Katarina Förlagsredaktör

Pihlflyckt Kira Digital redaktör

Pitkonen Piguet Elina Redovisningschef

Pokela Antti Grafiker

Namn Befattning

Pyy Johan Enhetschef

Rahikainen Agneta Marknadsföringschef

Rajavuori Tuuli Kommunikationsspecialist

Rask Hedvig Förlagsredaktör

Rautelin Mona Arkivarie

Rentola Janne Fotograf

Richard Annika Arkivarie

Riska Hanna Försäljningsansvarig

Rosenström Marika Arkivarie

Rosqvist Jörgen Lantbruksarbetare, Stor-Sarvlaks gård

Rytikoski Kajsa Stipendiekoordinator

Selén Margareta Ekonomisekreterare

Stark Nina Ledningens assistent

Stengård Malin Nämndforskare

Sundström Marie-Louise Arkivsekreterare

Svanström Synnöve Arkivarie

Södergård Lisa Arkivarie

Teir Björn VD

Thylin-Klaus Jennica Strategichef

Tuominen Emma Kommunikationsspecialist

Uppgård Pia Arkivarie

Vainio-Kurtakko Maria Producent

Weckström Thomas AV-producent

West Monica Arkivarie

Westerlund Mikaela Fastighetsskötare, Diktarhemmet

Wiberg Rosita VD-assistent

Wiljanen Hans Fastighetschef

Virtanen Mirva Arkivarie

Örndahl Elliot Redaktionsassistent

Österlund-Pötzsch Susanne Arkivarie

Summary in English

SLS in 2024

The Society of Swedish Literature in Finland is an academic association founded in 1885. Our mission is to explore, preserve and disseminate knowledge about Finland-Swedish culture.

Our funding provides support in the humanities and social sciences, and we are the largest private financial backer of research into the Swedish language and Swedish cultural heritage in Finland. We a re engaged in archival work and book publishing, and we promote literature through prizes and grants. We are an association with around 900 members and around 90 employees based in Helsinki and Vaasa.

Our vision is “Knowledge and culture for an open and enlightened society”. In our work, we adhere to our core values knowledge, quality, renewal and diversity. In our strategy for the period 2025–2028 we focus on three areas:

• Supporting and strengthening the humanities and social sciences with a Swedish dimension within the scientific community

• Creating broad engagement for an open and enlightened society where Finland-Swedish culture and especially literature is vibrant and appreciated

• Building preparedness and conditions to act in a changing society, particularly regarding the balance between the public and private sectors

2024 operations in figures

At the end of 2024, the market value of SLS’s assets was EUR 2.2 billion. SLS owns and manages the Swedish Cultural Foundation in Finland. The assets consist of SLS’s own funds (23%) and the Foundation’s funds (77%).

In 2024, a total of EUR 70,5 million was directed to public service activities, a sum corresponding to 3,2% of the assets. Of this sum, EUR 52 million was made available for distribution by the Swedish Cultural Foundation in Finland, while EUR 18.5 million was allocated to SLS’s own grants and operations.

In 2024, SLS spent a total of EUR 18.5 million SLS’s own grant-giving purposes and operations. Of this, EUR 8.5 million was spent on research funding, grants and research activities, EUR 5.1 million went to archival activities, EUR 2.9 million was spent on publishing, and EUR 2 million was assigned to the management of our funds.

Asset management

In 2024, SLS’s equity investments achieved a return of 12%, its real estate investments saw a negative return of −6%, and its fixed income investments achieved a yield of 5%. In 2024, the total return on SLS’s assets was 9.3%.

Research funding and grants

In 2024, SLS distributed a total of EUR 7.8 million to research, culture and other public service activities.

Of this, EUR 2.2 million went to research and overview projects, EUR 1.4 million was assigned to individual scholarships for research, EUR 1.8 million went to SLS’s own operations in accordance with the fund rules, EUR 0.5 million was used for prizes, and EUR 1.9 million was spent on other scholarships and grants.

Archives

SLS’s volume of archival material increased by 869 shelf meters in 2024. We are now responsible for the preservation of close to 4 linear kilometers of cultural heritage.

We received 713 customer visits to our reading rooms in Helsinki and Vaasa during the year, and the

website sls.finna.fi with our catalogue and digital objects was visited 20 992 times.

Publishing During 2024 SLS published 17 new titles. Our digitised books available online at digi.kansalliskirjasto.fi were viewed 25 885 times and our audio books were listened to 415 times. The best-selling book of the year was Historiska recept i urval (Selected historical recipes), edited by Maren Jonasson.

Sustainable investment

For SLS, sustainable investment means integrating environmental, social and governance (ESG) factors into all our investment decisions. Our long-term investment horizon enables us to invest sustainably across asset classes.

We prioritize investments in entities that adhere to sustainable principles and practices supporting our objectives. We mainly invest in funds classified as Article 8 or 9 under the EU’s Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR).

New equity funds with a climate focus

During the year, we transitioned from three specialized investment funds to passively managed equity funds with broad sustainability criteria and climate objectives (SFDR Article 8 and 9). This transition marks a significant step towards our goal of achieving a carbon-neutral portfolio in line with the Paris Agreement.

Monitoring sustainable investments

Our key sustainability metrics include the portfolio’s ESG rating and various climate indicators. The portfolio’s ESG score of 7.6 corresponds to an AA rating, the secondhighest level, compared to the global index (MSCI ACWI) rating of A (6.8).

Both the carbon footprint and the weighted carbon

Our PRI results

intensity of SLS’s liquid equity portfolio were 50% lower than the global index for 2024 . The significant reduction from the previous year is primarily due to changes in our portfolio holdings, driven by our new equity fund investments with stricter climate criteria and emission targets.

Progress in PRI results

SLS reported to the Principles for Responsible Investment (PRI) for the second time. According to PRI, SLS’s performance is at a high level compared to institutional investors globally. Our results have improved significantly from the previous year, thanks

to updated sustainable investment principles and the introduction of ESG surveys for our asset managers.

Annual accounts

Income statement and balance sheet on the following pages. >

Income statement

Mer information om vår verksamhet hittar du på vår webbplats sls.fi.