Efter en genomgång av förskolans utveckling och barndomens historiska framväxt följer ett flertal ämnesdidaktiska kapitel om demokrati, lek och språk, tidiga möten med skrift, naturvetenskap, matematik, historia och estetik. Avslutningsvis behandlas ledarskapets betydelse, arbetet kring dokumentation och bedömning samt förskolans fysiska miljö. Utbildningsvetenskap för förskolan är främst avsedd för studerande på förskollärarutbildningen och för fortbildning av förskollärare. Den riktar sig även till rektorer och förskolechefer. Sven Persson är professor i pedagogik vid Lärarutbildningen samt vetenskaplig ledare vid Centrum för professionsstudier, Malmö högskola. Bim Riddersporre är fi l dr i psykologi, universitetslektor i utbildningsvetenskap samt prodekan vid Lärarutbildningen, Malmö högskola. Båda fackredaktörerna är, liksom flertalet av kapitelförfattarna, verksamma inom Lärarutbildningens forskningsmiljö Barndom, Lärande och Ämnesdidaktik vid samma högskola.
UTBILDNINGSVETENSKAP FÖR FÖRSKOLAN
• Perspektiv på förskola och barndom • Lärande, demokrati och ämnesdidaktik • Styrning och villkor
Bim Riddersporre & Sven Persson (red.)
UTBILDNINGSVETENSKAP FÖR FÖRSKOLAN följer förändringen av förskolan, från att vara en social och omsorgsinriktad verksamhet till att bli en del av utbildningssystemet. Den tar ett samlat grepp om vad utbildningsvetenskap kan bestå av och belyser frågor som: Hur påverkas verksamheten och dess personal av att förskolan nu är en egen skolform? Hur kan ett reflekterande utbildningsvetenskapligt synsätt ge stöd åt pedagogers arbete – och därmed åt barns lärande i förskolan? Boken och är indelad i tre större sektioner:
UTBILDNINGSVETENSKAP FÖR FÖRSKOLAN
ISBN 978-91-27-12111-9
Bim Riddersporre & Sven Persson (red.) 9 789127 121119
Riddersporre_Persson_Utbildn_vet_forskolan_hela7.indd 1
10-09-14 15.02.04
Â
Utbildningsvet_Forskol_ORI.indd 4
10-09-16 11.52.01
Innehåll
Inledning 11
Del i
Perspektiv på förskola och barndom
1. Svensk förskola – ett kvalitetsbegrepp 21 av ingegerd tallberg broman Barnen Saken Kallet 22 Hjälp för mödrar. Barnaglädje åt barna! 23 Ett arbete för framtiden 24
Förskollärarutbildningen, yrkesföreträdaren och »the educational calling« 25 Ämnesövergripande arbetssätt och markerad skillnad mot skolan 28 Ropen skalla – daghem åt alla! 29 Förskola för samhällig förändring och integration 30
Förskolan i ett paradigmskifte 33 Referenser 36
2. Barndomens historiska framväxt 39 av thom axelsson och jonas qvarsebo Från bondesamhälle till industrisamhälle 41 Från det privata till det offentliga 44 Från skuld till oskuld och tillbaka igen 46 Från moral till vetenskap 48 Från objekt till subjekt 51 Barndomens förändrade innebörder 54 Referenser 57
Utbildningsvet_Forskol_ORI.indd 5
10-09-16 11.52.01
3. Förskolans janusansikte 61 av sven persson Del 1 – Förskjutning av det reproduktiva ansvaret 62 En avvaktande positionsförflyttning 63 Barnpsykologi och familjens funktionsbortfall 65 Familjens funktionsförlust och kvinnans förvärvsarbete 66 Barnomsorgens expansion 68 Förskola för alla barn 70
Del 2 – Inträdet 71 Från särbo till sambo 72 Förskolans nya position under 1990-talet 73 Dubbelhet och ambivalens inför det nya 75 Referenser 79
Del ii
Lärande, demokrati och ämnesdidaktik
4. Demokrati i förskolan 83 av kristina westlund Förskoledemokrati 84 Barns kompetens 86 Från självständighetsfostran till inflytande 87 Midsommar på avdelningen Blåklinten 88 En samling på avdelningen Näckrosen 90 Inflytande inom pedagogernas ramar 92 Små val som introduktion till demokrati 93 Välja själv och välja tillsammans 94 Beroende – en styrka eller svaghet? 97 Referenser 99
Utbildningsvet_Forskol_ORI.indd 6
10-09-16 11.52.01
5. Lek och språk 101 av barbro bruce Lekens roll i språkutvecklingen 103 Leken som trygghet – att känna sig kompetent och våga utmana 103 Leken som mötesplats – vänskap och relationer 104 Leken som verkstad – utforskande, skapande och fantasi 105 Leken som sammanhang och berättande 106 Leken som förberedelse och »träningsmatch« 107
Språkets betydelse för leken 108 Språket som inträdesbiljett till lek och gemenskap 108 Språket som vitamintillskott i leken 108
Att stimulera lek och språk 109 Tittutlek och turtagning – dialogens födelse 111 Begreppen grundläggs och orden erövras 112 Låtsaslek – föreställandets och symbolikens kraft 113 Att förstå och förhålla sig till olika perspektiv 114 Rim och ramsor – och trygghet och säkerhet i språket 114 Skämta och skoja – när grunden är lagd 115 Att lekskriva och låtsasläsa – vägen in i skriftspråkandet 115
Lek och språk i förskolan – bilder av hot och hopp 116 Referenser 118
6. Tidiga möten med skrift 121 av elisabeth jennfors och karin jönsson Barns möten med skrift 122 Möte med nya medier 126 Möten i sociala och kulturella sammanhang – att fylla sina ryggsäckar 126 Att läsa och skriva i förskolan – pedagogiska möten 128 En långvarig diskussion – metoder och formell undervisning 129
En ny diskussion – nya antaganden 130 Förskolans möjligheter 131 Förskolans uppdrag och mötet med ämnet – »lära« barn eller »stödja« barn 132 Referenser 136
Utbildningsvet_Forskol_ORI.indd 7
10-09-16 11.52.01
7. Plantskola för naturvetenskap och hållbar utveckling 139 av malin ideland och claes malmberg Förskolans styrdokument 141 Pedagogens roll 143 Produktiva, reproduktiva och resonerande frågor 145
Frågor och frihetsgrader 148 Kritiskt tänkande 150 Handlingskompetens 151 Referenser 154
8. Matematik i förskolan 157 av anna wernberg, karin larsson och eva riesbeck Grundläggande matematiska begrepp 159 Mätning 159 Rumsuppfattning 160 Tid 161 Geometri och mönster 162
Att räkna i förskolan 162 Variationsteorin som teoretiskt verktyg i förskolan 164 Att erbjuda urskiljning i leken – en pedagogs uppgift 165 Lärandeobjektet – ett redskap för att medvetandegöra lärandet i leken 166
En rolig utmaning 169 Referenser 170
9. Historia i förskolan 173 av joel rudnert Historia, identitet och interkulturell förståelse 174 Historia i tema 177
Är historia för svårt för yngre barn? 178 Historiedidaktiska arbetssätt i förskolan 179 Berättande 179 Lek 181 Samtal 184 Referenser 187
Utbildningsvet_Forskol_ORI.indd 8
10-09-16 11.52.01
10. Estetik i förskolan 191 av per dahlbeck och sven persson Förskolan och de estetiska uttrycksformerna 193 Estetik som meningsskapande 194 Berättelser för att förstå 195 Estetik och reception 197 Exempel på skapande och estetik i förskolan 198 Estetik och problemlösning 200 Estetik och dialog 202 Den pedagogiska utmaningen 203 Referenser 206
Del iiI
Styrning och villkor
11. Ledarskap i förskolan 211 av bim riddersporre Forskning om ledarskap i förskolan 213 Genusperspektiv på ledarskap i förskolan 215 Normativ styrning 217 Att styra genom rekrytering och socialisering av medarbetare 218
Arbetslag i förskolan – rollkompletterande team 220 Organisationskultur 223 Referenser 226
12. Dokumentation och bedömning i förskolan 229 av ann-christine vallberg roth och annika månsson Huvudbegrepp – dokumentation och bedömning 231 Dokumentation 231 Bedömning 237 Bedömning och dokumentation i ett didaktiskt perspektiv 239
Pedagogiska profiler – Montessori och Reggio Emilia 241 Montessori – om anormala, normala och hypernormala barn 241 Reggio Emilia 242
Utbildningsvet_Forskol_ORI.indd 9
10-09-16 11.52.01
Exempel på bedömning och dokumentation utifrån pedagogisk profil 243 Individuella utvecklingsplaner i Montessoriförskolor 244 Individuella utvecklingsplaner i Reggio Emilia-inspirerade förskolor 245
Avslutande reflektion 247 Referenser 249
13. Förskolans fysiska miljö 253 av marjanna de jong Samspelet med den fysiska miljön 254 En historisk tillbakablick 255 Riktlinjer för utformning 257 Pedagogiska ställningstaganden 258 Hur ser förskolorna ut? 259 Utformning av rum – rummets egenskaper – mått/dimensioner och yta 260 Rummets form – närhet och distans 261 Byggnaden som helhet – rumslig struktur 262 Organisation, makt och utformning – vad uttrycker den rumsliga strukturen? 264 Samarbete eller separata avdelningar – pedagogernas val 266 Platser för flickors och pojkars lek 268
Utveckling i vardagen! 269 Referenser 272
Medverkande författare 275
Utbildningsvet_Forskol_ORI.indd 10
10-09-16 11.52.02
Inledning
Utbildningsvetenskap för förskolan. Ett tungt vägande skäl är att vi vill tala om förskolan som en institution för utbildning. Tidigare diskurser och formuleringar om förskolan som ett arbetsmarknadspolitiskt, socialt, pedagogiskt och omsorgsinriktat projekt är visserligen fortfarande relevanta, men förskolans inträde i utbildningsväsendet gör att vi nu behöver förstå och analysera förskolan i ett utbildningsvetenskapligt perspektiv. Detta skifte, eller kanske är förskjutning en mer relevant beskrivning, innebär att förskolan som ett politiskt samhälleligt projekt förändras och tar en annan riktning än tidigare. Att förstå denna nya utbildningspolitiska riktning, och analysera såväl förutsättningar för som konsekvenser av processen, är en viktig uppgift för denna bok. Att förskolan nu är ett projekt för utbildning innebär att vissa aspekter av förskolans verksamhet betonas mer än andra. Följande punkter är den plattform vi står på då vi diskuterar, analyserar och beskriver vad ett utbildningsvetenskapligt perspektiv på förskolan kan innebära:
vi k a l l a r d e n n a b o k
• Den svenska förskolans utveckling är en del av en internationell och global rörelse som inriktas mot att hitta framgångsfaktorer, för det individuella barnet och för hela utbildningssystemet. I detta sökande riktas blickarna alltmer mot de yngre barnen och förutsättningarna för att kvalificera dem för fortsatt framgångsrik skolgång. • Den svenska förskolan är ett kvalitetsbegrepp, i förhållande till andra offentliga institutioner i Sverige och i en internationell jämförelse. • Förskolans inträde i utbildningsväsendet innebär att förskolan förflyttar sin position gentemot familj och skola. Det som vi kallar för en historisk förskjutning av det reproduktiva ansvaret,
Utbildningsvet_Forskol_ORI.indd 11
10-09-16 11.52.02
12
inled ning
från familj till offentliga institutioner, förstärks av att förskolan ingår i utbildningsväsendet och närmar sig skolan. Denna positionsförflyttning får konsekvenser för förskolans verksamhet och pedagogik.
• Den historiska förskjutningen av det reproduktiva ansvaret och förskolans inträde i utbildningsväsendet är relaterat till hur barndomen gestaltas och beskrivs. • Förskolan som en institution för utbildning får ett mer framträ dande demokratiskt uppdrag. I detta kommer barns inflytande, rättigheter och medborgarskap att bli en allt viktigare del. • Kunskapsmålen för de yngre barnen i förskolan är nu tydligare framskrivna i läroplanen. Därmed kommer också förskolan att få en starkare ämnesdidaktisk inriktning och det blir viktigt att personal i förskolan får en ämnesdidaktisk kompetens. Det ämnesdidaktiska fältet i förskolan är tämligen outforskat och behöver förstärkas såväl metodiskt som teoretiskt. • Utvecklingen mot tydligare kunskapsmål och ämnesdidaktik gör att vi behöver fästa större (kritisk) uppmärksamhet på hur det påverkar bedömning och dokumentation i förskolan. • Vi behöver förstå vilka ramar och villkor som styr förskolan som utbildningsinstitution. Inte minst är den ovan beskrivna utvecklingen en utmaning för ett pedagogiskt ledarskap i förskolan. Ytterligare ett klargörande behöver kanske göras. Förskolans inträde i skolväsendet, och det faktum att förskolan nu är en skolform, innebär inte att dess position är att likställa med grundskolans. Inte minst visar det obestridliga faktum att förskolan är frivillig medan grundskolan är obligatorisk, att förskola och skola är olika utbildningsprojekt. Vad som skiljer förskolans och grundskolans verksamhet och pedagogik är lika viktigt att framhålla som dess eventuella likheter. Stor vikt läggs därför i boken vid att förklara och beskriva förskolan som en unik institution som måste analyseras på sina egna villkor, samtidigt som den är en del av en nationell och global utbildningsrörelse.
Utbildningsvet_Forskol_ORI.indd 12
10-09-16 11.52.02
inledning
13
Analys av denna utveckling leder fram till att vi formulerar oss kring utbildningsvetenskap för förskolan i stället för i förskolan. Utbildningsvetenskap i förskolan skulle innebära fokus på pedagogiska praktiker och barns lärande, medan utbildningsvetenskap för förskolan också inkluderar en analys av dess betydelse för ett demokratiskt välfärdssamhälle. Det här är alltså inte i första hand en bok om bästa pedagogiska praktik i förskolan. Däremot är ambitionen att utifrån förskolans pedagogiska tradition, och genom att utgå från relevant forskning, ge en överblick över det ämnesdidaktiska fältet och då också ge exempel på ämnesdidaktiska och pedagogiska överväganden. Detta är alltså en bok som baseras på aktuell pedagogisk, samhällsvetenskaplig, historisk och didaktisk forskning. Det betyder emellertid inte att det är en forskningsöversikt som vi skriver. I stället vill vi att relevant forskning ska vara den bas vi utgår från när vi beskriver förskolan i ett utbildningsvetenskapligt perspektiv. Utbildningen av förskollärare bedrivs inom högskolan och ska därmed vara både forskningsbaserad och professionsinriktad. Vi visar i boken att dessa två krav väl låter sig förenas eftersom det finns såväl en teoretisk som en forskningsmässig bas för utbildningen och yrket. Teorier och forskningsresultat kan med förklarande begrepp och tankefigurer bidra till förståelsen av förskollärarens uppdrag och verksamheten i förskolan. Den bästa grunden till en forskningsbaserad utbildning är nyfikenhet och lust att veta och förstå. Detta har varit en viktig utgångspunkt i arbetet med boken. Boken har delats in i tre delar: Perspektiv på förskola och barn dom, Lärande, demokrati och ämnesdidaktik samt Styrning och villkor.
Perspektiv på förskola och barndom Avsnittet Perspektiv på förskola och barndom ger en historisk ingång till att förstå förskolan i ett utbildningsvetenskapligt perspektiv. Som en bakgrund tecknas de förändringar i samhället som möjliggör att förskolan växer fram som en institution med stor betydelse för formandet av det svenska välfärdssamhället. Det in-
Utbildningsvet_Forskol_ORI.indd 13
10-09-16 11.52.02
14
inled ning
dustrialiserade samhällets arbets- och könsuppdelning får till följd att barnet blir sett som en unik individ, frigjort från familjen och produktionen. De i många sammanhang urusla levnadsvillkor som barnen levde under gjorde att filantropiska rörelser startade för att förbättra barnens och mödrarnas liv, bland annat genom att starta barnträdgårdar. Det var lika viktigt att ge mödrarna råd och vägledning som att uppfostra och utbilda barnen. Så inleds en process som innebär att det reproduktiva ansvaret förskjuts, från familj till offentliga institutioner. Den psykologiska vetenskapens landvinningar blir så småningom viktiga för att förstå denna process. Psykologin gör det möjligt att argumentera för att förskolan är till för barnets skull, samtidigt som familjen beskrivs som otillräcklig för att socialisera barnet till ett starkt föränderligt samhälle. Genom ett alltmer engagerat politiskt deltagande ställs krav på att mödrar både ska kunna förvärvsarbeta och ha barn. Jämställdhet och jämlikhet blir på 1970-talet viktiga ideologiska utgångspunkter för att starta en reell utbyggnad av förskolan, vilket sammanfaller med att de materiella villkoren för föräldraskapet förändras. Förskolan kommer så småningom att omfatta de flesta barn och vi kan nu tala om en institutionaliserad barndom. För skolan har alltså haft stort inflytande över hur barndomen förändrats, beskrivits och hur den nu gestaltas. Förskolans inträde i utbildningsväsendet markerar ett skifte i samhällets syn på förskolan. Förskolan är nu en del av utbildningssystemet och en egen skolform. Motiven för detta har bland annat utgått från att förskolan ska bidra till att utveckla skolans pedagogik. Förskolans ambitioner att förena omsorg, lärande och utbildning (educare) har internationellt rönt stor uppskattning. Den svenska modellen har framhävts av OECD som ett framgångsrikt sätt att förena praktisk pedagogik med en samhällelig helhetssyn. Förskolan har på detta sätt också positionerat sig gentemot skolans organisation, innehåll och undervisning. Denna historia bär förskolan med sig in i utbildningsväsendet.
Utbildningsvet_Forskol_ORI.indd 14
10-09-16 11.52.02
inledning
15
Lärande, demokrati och ämnesdidaktik Med inträdet i skolväsendet står förskolan inför nya utmaningar. Den är en del av en internationell och global rörelse som alltmer inriktas mot att hitta framgångsfaktorer, för det individuella barnet och för hela utbildningssystemet. Kunskapsmål för de yngre barnen i förskolan är tydligare framskrivna i den nya läroplanen. Men inträdet i utbildningsväsendet innebär också att demokrati och medborgerlig fostran får en framträdande plats. Detta behandlas i avsnittet Lärande, demokrati och ämnesdidaktik. Förskolan har under sin uppbyggnad formulerats som en plats för lärande och omsorg. Däremot har begreppet ämnesdidaktik varit förbehållet skolan, speciellt undervisning av de äldre eleverna. Detta håller nu på att förändras, och utgångspunkten för detta avsnitt i boken är att ämne och ämnesdidaktik får en mer framträdande plats i förskolan. Därmed blir det viktigt att personal i förskolan får en ämnesdidaktisk kompetens som motsvarar de krav som ställs på dem. Förskolans inträde i utbildningsväsendet innebär emellertid också att det demokratiska uppdraget förstärks. Det är därför vi inleder med ett kapitel om förskolebarns delaktighet och inflytande i den pedagogiska verksamheten. Här diskuteras vad förskolans demokratiuppdrag kan vara utifrån barns små val i förskolans vardag. Viktigt är dock att demokratisynen genomsyrar även de ämnes didaktiska kapitel som finns med i boken. I det ämnesdidaktiska uppdraget framhålls speciellt områdena matematik, naturvetenskap och språk. Alla dessa ämnesområden har separata kapitel i boken och författarna tar sin utgångspunkt i aktuell och relevant forskning om ämnesdidaktik för små barn. Till dessa områden lägger vi kapitel om historiedidaktik och estetiska läroprocesser. Vi tolkar historia som grundläggande för barnens förståelse av sig själva i ett interkulturellt sammanhang. Estetik har ett värde i sig som identitetsskapande uttrycksformer men kan också vara utgångspunkt för meningsskapande och lärande samtal i förskolan. En gemensam hållning till de olika ämnesområdena är att de kräver en didaktik som har problemlösning, kreativitet, kommunikation och undersökande pedagogik i centrum.
Utbildningsvet_Forskol_ORI.indd 15
10-09-16 11.52.02
16
inled ning
Styrning och villkor Det sista avsnittet i boken behandlar de ramar och villkor som styr verksamheten. Forskning om skola och förskola visar att ledarskapet är en av de viktigaste faktorerna för framgångsrik utbildning. Ledarskapet i förskolan har speciella förtecken eftersom uppdraget gäller att leda arbetslag som består av högskoleutbildade förskollärare och barnskötare med gymnasieutbildning. När förskolans uppdrag förändrats i riktning mot en tydligare ansvarsfördelning mellan förskollärare och barnskötare är det också ledarens ansvar att skapa förståelse för detta, och att införa det nya i förskolans praktik. Därför berör kapitlet om ledarskap även hur arbetssätt och organisationskultur påverkas av förändringar. Bedömning och dokumentation har olika historiska traditioner och används olika i de pedagogiska profiler som är mest dominerande i förskolan. Utgångspunkten är att bedömning kommer att bli ett allt viktigare inslag i förskolans verksamhet. I utvärderingar av läroplanens betydelse för förskolans verksamhet har Skolverket varit speciellt kritiskt till tendensen att bedömning i till exempel individuella utvecklingsplaner använts för att bedöma det enskilda barnets utveckling. Bedömning i förskolan ska användas för att förstå och utveckla den egna verksamheten. Ett redskap för bedömning är dokumentation i olika former som då används som ett underlag för planering och samtal. Till ramar och villkor hör också den fysiska miljön. Det är ett område som har negligerats i alltför stor utsträckning. Flera studier visar att den fysiska miljön och lokalernas utformning har stor betydelse för förskolans verksamhet, inte minst för vad som sker i de olika rum som finns tillgängliga. Boken Utbildningsvetenskap för förskolan är ett försök att formulera, förstå och diskutera de utmaningar som den svenska förskolan står inför genom sitt inträde i utbildningsväsendet. Boken ger, genom sin forskningsanknytning, ny kunskap kring vad utmaningarna består av och hur de kan användas för att utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Här ges också en inblick i den teoretiska grund som förskolan vilar på. Förskolan befinner sig i en kraftig förändringsfas, inte minst gäl-
Utbildningsvet_Forskol_ORI.indd 16
10-09-16 11.52.02
inledning
17
ler det styrdokument och läroplaner. I augusti 2010 fick förskolan en reviderad läroplan som förtydligar förskolans mål och uppdrag. Läroplanen benämns fortfarande Lpfö 98 och revideringen träder i kraft i juli 2011. I boken hänvisar författarna till detta dokument genom att skriva »den reviderade läroplanen«. Den intresserade läsaren kan följa dessa förändringar på http://www.nok.se/utbildningsvetenskapforforskolan. Sven Persson och Bim Riddersporre
Utbildningsvet_Forskol_ORI.indd 17
10-09-16 11.52.02
Utbildningsvet_Forskol_ORI.indd 17
10-09-16 11.52.02
Medverkande författare Fackredaktörer Sven Persson är professor i pedagogik vid Lärarutbildningen samt vetenskaplig ledare vid Centrum för professionsstudier, Malmö högskola. Hans forskningsintresse rör relationen mellan hem och familj, förskolan i ett samhällsperspektiv samt professionsutveckling. Bim Riddersporre är fil dr i psykologi, universitetslektor i utbildningsvetenskap samt prodekan vid Lärarutbildningen, Malmö högskola. Hon är även leg psykolog och leg logoped. Hennes forskningsområden är spädbarnspsykiatri, föräldraskap samt ledarskap.
Kapitelförfattare Thom Axelsson är fil dr i Tema Barn och universitetslektor i utbildningsvetenskap vid institutionen Barn, unga, samhälle, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Hans forskning rör skola, barndom och styrning. Barbro Bruce är med dr i logopedi och arbetar som universitets lektor i utbildningsvetenskap vid institutionen Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola. Hennes forskningsintresse är special pedagogiska frågor i samband med språk- och kommunikations svårigheter hos barn. Per Dahlbeck är universitetsadjunkt med lång pedagogisk erfarenhet från förskola, grundskola och skolledarskap. I dag arbetar han vid institutionen Kultur, språk, medier, Lärarutbildningen, Malmö högskola med undervisning och projekt kring frågor som rör este tiken och kulturen i förskolan och skolan.
Utbildningsvet_Forskol_ORI.indd 275
10-09-16 11.52.35
276
medverkand e fö rfattare
Malin Ideland är docent i etnologi och universitetslektor vid institutionen Natur, miljö och samhälle, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Hennes forskning handlar om kulturella perspektiv på naturvetenskap och teknik, bland annat hur elever kan arbeta med naturvetenskap för medborgerlig bildning och hållbar utveckling. Elisabeth Jennfors är fil mag och universitetsadjunkt i Svenska och Svenska som andraspråk vid institutionen Kultur, språk, medier, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Hon är också koordinator för forskningsmiljön Barndom, lärande, ämnesdidaktik och är intresserad av frågor kring barns språkutveckling samt barn- och ungdomskultur. Marjanna de Jong är fil dr i stadsbyggnad och har varit universitetslektor i pedagogik vid institutionen Barn, unga, samhälle, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Hon har forskat om samspelet mellan människa och fysisk miljö i förskolor och skolor. Karin Jönsson är fil dr och universitetslektor i Svenska med didaktisk inriktning vid institutionen Kultur, språk, medier, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Hennes forskningsintresse är undervisningsfrågor som rör yngre barns läs- och skrivutveckling. Karin Larsson är förskollärare och matematikutvecklare i Trelleborgs kommun. Hon har även varit verksam vid Lärarutbildningen, Malmö högskola. Claes Malmberg är fil dr och universitetslektor i pedagogik vid institutionen Natur, miljö och samhälle, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Hans forskningsintresse rör naturvetenskapernas didaktik med fokus på skolans naturvetenskap i förhållande till aktuella samhällsfrågor, mångfald och demokrati.
Utbildningsvet_Forskol_ORI.indd 276
10-09-16 11.52.35
m e dve rka n de f ö r fat ta r e
277
Annika Månsson är docent i pedagogik och universitetslektor vid institutionen Barn, unga, samhälle, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Hennes forskningsintresse är riktat mot de yngsta barnen i förskolan, och möjligheter och hinder för öppningar i fasta könskategorier. Jonas Qvarsebo är fil dr i Tema Barn, prefekt och universitetslektor i utbildningsvetenskap vid institutionen Barn, unga, samhälle, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Hans forskningsintresse kretsar kring barndom, skola och maktprocesser i historisk belysning. Eva Riesbeck är fil dr och universitetslektor i matematikdidaktik vid institutionen Natur, miljö och samhälle, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Hennes forskningsintresse är elevers utveckling och lärande i matematik, utifrån språk, kommunikation, IT och problemlösning. Joel Rudnert är utbildad mellan- och högstadielärare och verksam vid institutionen Individ och samhälle, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Han har en magisterexamen i utbildningsvetenskap samt skriver och föreläser om historiedidaktisk forskning med inriktning mot tidiga skolår. Ingegerd Tallberg Broman är psykolog och professor i pedagogik med inriktning mot yngre barn vid institutionen Barn, unga, samhälle, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Hon är engagerad i lärarutbildning, forskning och forskarskolor som rör förskola och barndom i förändring. Ann-Christine Vallberg Roth är docent i utbildningsvetenskap med inriktning på yngre barns utveckling och lärande. Hon är verksam dels vid institutionen Barn, unga, samhälle, Lärarutbildningen, dels vid Centrum för professionsstudier, Malmö högskola. Hennes forskningsintresse har företrädesvis rört dokumentation, bedömning och läroplansdidaktiska frågor med fokus på förskola.
Utbildningsvet_Forskol_ORI.indd 277
10-09-16 11.52.35
278
medverkand e fö rfattare
Anna Wernberg är fil dr i pedagogiskt arbete. Hon är i dag verksam vid högskolan i Borås, och har tidigare varit verksam vid Malmö högskola. Hennes forskning rör matematikundervisning för barn i grundskolans tidiga år. Kristina Westlund är förskollärare och forskarstuderande i pedago gik vid Malmö högskola. Hon arbetar också med förskoleutveckling, med särskild inriktning mot demokratifrågor.
Utbildningsvet_Forskol_ORI.indd 278
10-09-16 11.52.35
Utbildningsvet_Forskol_ORI.indd 278
10-09-16 11.52.35
Efter en genomgång av förskolans utveckling och barndomens historiska framväxt följer ett flertal ämnesdidaktiska kapitel om demokrati, lek och språk, tidiga möten med skrift, naturvetenskap, matematik, historia och estetik. Avslutningsvis behandlas ledarskapets betydelse, arbetet kring dokumentation och bedömning samt förskolans fysiska miljö. Utbildningsvetenskap för förskolan är främst avsedd för studerande på förskollärarutbildningen och för fortbildning av förskollärare. Den riktar sig även till rektorer och förskolechefer. Sven Persson är professor i pedagogik vid Lärarutbildningen samt vetenskaplig ledare vid Centrum för professionsstudier, Malmö högskola. Bim Riddersporre är fi l dr i psykologi, universitetslektor i utbildningsvetenskap samt prodekan vid Lärarutbildningen, Malmö högskola. Båda fackredaktörerna är, liksom flertalet av kapitelförfattarna, verksamma inom Lärarutbildningens forskningsmiljö Barndom, Lärande och Ämnesdidaktik vid samma högskola.
UTBILDNINGSVETENSKAP FÖR FÖRSKOLAN
• Perspektiv på förskola och barndom • Lärande, demokrati och ämnesdidaktik • Styrning och villkor
Bim Riddersporre & Sven Persson (red.)
UTBILDNINGSVETENSKAP FÖR FÖRSKOLAN följer förändringen av förskolan, från att vara en social och omsorgsinriktad verksamhet till att bli en del av utbildningssystemet. Den tar ett samlat grepp om vad utbildningsvetenskap kan bestå av och belyser frågor som: Hur påverkas verksamheten och dess personal av att förskolan nu är en egen skolform? Hur kan ett reflekterande utbildningsvetenskapligt synsätt ge stöd åt pedagogers arbete – och därmed åt barns lärande i förskolan? Boken och är indelad i tre större sektioner:
UTBILDNINGSVETENSKAP FÖR FÖRSKOLAN
ISBN 978-91-27-12111-9
Bim Riddersporre & Sven Persson (red.) 9 789127 121119
Riddersporre_Persson_Utbildn_vet_forskolan_hela7.indd 1
10-09-14 15.02.04